– Vi kom fram till att rådjuren sprider frön i högre grad än vi trodde. Det är roliga nyheter eftersom många gräsmarksväxter hotas när naturbetesmarkerna försvinner. Fröspridning med rådjur kan bidra till biologisk mångfald i det svenska jordbrukslandskapet, säger Alistair Auffret vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet.
Under 1900-talet har naturbetesmarkerna, som är viktiga för mångfalden i floran, i Sverige sjunkit rejält. Under samma tidsperiod har antalet rådjur ökat. Forskarna ville undersöka om rådjur kan bidra till fröspridning av de växter som hotas. Alistair Auffret och Jan Plue samlade rådjursbajs från naturbetesmarker och åkerholmar på sörmländska Selaön. De odlade sedan bajset i växthus och kunde på så sätt se vilka frön som rådjuren kan sprida.
– Vi hittade gräsmarksväxter som exempelvis käringtand, gulmåra och rödklöver. Det är positivt att de sprids eftersom gräsmarksspecialister kan ha svårt att överleva när naturbetesmarkerna försvinner. Men det går inte att förlita sig på rådjuren för växternas fortlevnad utan det måste till andra åtgärder också. Förutom fröspridning är det mycket viktigt att skydda de gräsmarkerna som är kvar säger Alistair Auffret.
Länk till artikeln.
Flygburen laserskanning har under de senaste åren blivit en etablerad fjärranalysteknik. Ett viktigt skäl till detta är Lantmäteriets satsning på att laserskanna hela Sverige för att skapa en höjdmodell av markytan – ett slags digital tredimensionell topografisk karta över landet. Modellen ska bland annat kunna användas för att beräkna vattenavrinning i landskapet och simulering av översvämningar.
Genom att mäta tiden det tar för en utsänd laserpuls att reflekteras går det att beräkna en tredimensionell (3D) modell av höjdskillnaderna i landskapet. Dessutom går det väldigt bra att skatta vegetationens höjd och täthet med hjälp av 3D-data från laserskanning. Mattias Nyström har i sitt doktorsarbete utvärderat möjligheten att använda laserskanning i naturvården, och förfinat metodiken.
– Jag tror att flygburen laserskanning kommer att bli ett viktigt inslag i framtidens naturvård, när det gäller kartläggning och övervakning av vegetation, säger Mattias Nyström.
För närvarande laserskannar Lantmäteriet den svenska fjällkedjan, och parallellt med detta arbete har Mattias Nyström utvecklat en metodik som gör det möjligt att kartlägga trädgränsen i fjällen med hjälp av de laserdata som samlas in. Såväl trädhöjd som biomassa och kronslutenhet hos fjällbjörk i trädgränsen kunde skattas med datormodeller baserade på Lantmäteriets laserdata.
En tätare laserskanning från lägre flyghöjd gav förvisso exaktare värden. Lantmäteriets skanning var dock nästan lika bra, och gör det möjligt att täcka in större områden på kortare tid om syftet är att skatta till exempel biomassa i fjällbjörkskog.
Mattias Nyström visar också hur laserskanning kan användas för att upptäcka igenväxning av tidigare betesmarker och åkrar där träden är så små som 0,3 till 2,6 meter höga. Ett kontrollerat experiment utfördes där en del av de små träden togs bort mellan två laserskanningar. Det visade sig att 88 procent av de borttagna träden kunde identifieras, vilket tyder på att laserskanning har en hög potential att övervaka nybeskogning av gräsmarker i ett tidigt stadie.
Laserskanning tycks också kunna fungera för att lokalisera vindfällda träd efter stormar. Med flygburen laserskanning på låg höjd, som skapade ca 60 mätningar för varje kvadratmeter, kunde en stor del av vindfällena upptäckas automatiskt efter en vinterstorm, även i de fall då de liggande träden skymdes av trädkronorna och inte syntes i flygbilder. För detta användes automatiska bildanalysmetoder, som ger en karta över skogen med de vindfällda träden markerade.
Civ ing Mattias Nyström, institutionen för skoglig resurshushållning, försvarar sin doktorsavhandling Mapping and monitoring of vegetation using airborne laser scanning vid SLU i Umeå.
Tid: Fredagen den 21 februari 2014, kl 10:00
Plats: P-O Bäckströms sal, SLU, Umeå
Förekomsten av typ 1-diabetes hos barn och ungdomar i Sverige har mer än fördubblats sedan slutet av 1970-talet. Allra störst har ökningen varit bland de yngsta barnen, 0-5 år. Orsaken till ökningen är fortfarande oklar, men en väl etablerad hypotes är att miljöfaktorer snarare än arv har betydelse. En del av de faktorer som kan ligga till grund för ökningen har kopplats till livsstil och kost. I Sverige tycks dock ökningen ha avstannat sedan början av 2000-talet, särskilt hos de yngsta barnen, vilket kan hänga ihop med en parallell avstannade ökning av andelen överviktiga små barn i Sverige. Det kan i sin tur bero på livsstilsförändringar på grund av ökad kunskap och information till småbarnsföräldrar.
En av de allvarligaste följdsjukdomarna till typ-1 diabetes är njursvikt. Yonas Berhan, doktorand vid institutionen för klinisk vetenskap, har i sin avhandling bland annat studerat risken att drabbas av njursvikt hos personer som fått diabetes mellan 0-34 års ålder.
– Det vi kan se är att förekomsten av njursvikt är relativt låg i Sverige, jämfört med andra länder. Riskerna för att få denna komplikation är lägst hos de som insjuknat i sin diabetes i småbarnsåldern. Vidare är risken för njursjukdom högre hos män och könsskillnaden ökar bland dem som får sin diabetes i vuxen ålder. Vad detta beror på vet vi inte och är något vi behöver studera vidare, säger Yonas Berhan.
Tack vare bättre diabetesvård och kunskaper om följdsjukdomar har livslängden hos personer med typ-1 diabetes ökat. Detta till trots finns det fortfarande en överdödlighet i denna grupp. Det är sedan tidigare känt att socioekonomiska faktorer, som utbildningsnivå och ekonomi, har betydelse för hälsa och livslängd även i Sverige. Yonas Berhan har i en av sina studier relaterat föräldrarnas socioekonomiska status till risken för ökad mortalitet hos de som insjuknat i typ-1 diabetes som barn.
– Resultaten i studien visar att låg socioekonomisk status hos föräldrar gav en generellt högre mortalitet i den grupp som dog i vuxen ålder. Sambandet kunde inte ses bland de som dog i åldrarna under 18 år. Trots att Sverige har en förhållandevis jämlik och tillgänglig vård så finns det en socioekonomiskt grundad skillnad i överlevnad hos patienter som insjuknat i typ 1-diabetes som barn. Detta bör studeras vidare för att öka möjligheterna att förebygga dessa skillnader, säger Yonas Berhan.
Även typ 2-diabetes, ofta kallad åldersdiabetes, har en tydlig känd koppling till livsstilsfaktorer och övervikt. Parallellt med den globala överviktsepidemin har det även noterats att typ 2-diabetes börjat drabba barn och ungdomar.
Yonas Berhan har därför även studerat förekomsten av typ 2-diabetes hos barn i Sverige. En befolkningsbaserad screeningstudie av barn i åldrarna 10-13 år visade ingen dold typ 2-diabetes i denna grupp. Förekomsten av typ 2-diabetes hos barn är sannolikt väldigt låg i Sverige, men Yonas Berhan anser att ytterligare studier på ungdomar och unga vuxna behöver genomföras för att säkerställa detta.
Fredagen den 21 februari försvarar Yonas Berhan, doktorand vid institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Epidemiologiska studier om barn- och ungdomsdiabetes. (Engelsk titel: Epidemiological studies on childhood diabetes.)
En internationell forskargrupp, från bland annat KTH, har nyligen gjort en upptäckt kring hur en särskild sorts bakterie i våra magar konsumerar en komponent av kostfiber. Genom att studera tarmbakterier på molekylär nivå, har en samling gener upptäckts hos en bakterie som kallas Bacteroides ovatus.
De nyligen upptäckta generna ger bakterien förmågan att bryta ner kostfiberkomponenten xyloglukan som finns i alla frukter och grönsaker vi äter.
– Just den här bakterien, och hur den bryter ner en del av kostfiber, har visat sig vara ett viktigt verktyg i matsmältningens verktygslåda. Generna som vi har upptäckt och som ger bakterien förmågan att bryta ned xyloglukan, är ett nedbrytningssystem som finns hos mer än 90 procent av befolkningen, säger professor Harry Brumer som inledde studien vid KTHs skola för Bioteknologi och som sedan två år tillbaka driver forskningen vidare från University of British Columbia.
– Studien visar hur olika bakterier i magen kan bryta ned olika näringsämnen. Bakterien, Bacteroides ovatus, verkar ha en egen nisch i magens ekosystem, säger Johan Larsbrink, disputerad vid KTH och som ingått i forskarlaget.
Upptäckten kan bli användbar för forskare som utvecklar nya probiotika, det vill säga goda bakterier som används för att behandla sjukdomar och obalanser i tarmen.
– Man kan tänka sig specifika behandlingar beroende på människors individuella bakteriesammansättning för att förbättra tarmfloran och hälsan hos människor, säger Harry Brumer.
Upptäckten av hur bakterien bryter ner en fiber från växtriket kan få fler användningsområden. Utveckling av teknologier inom pappersmassa eller miljövänliga biobränslen är några exempel. Genom att studera, och använda, de enzymer som bakterierna använder så kan forskare finna mer miljövänliga sätt att bryta ner biomassa på till exempel.
Nästa steg för forskarna är att studera hur Bacteriodes ovatus-bakterien samarbetar, eller om den snarare konkurrerar, med andra tarmbakterier för att ta sig an kostfiber. Forskarna ska även studera fler bakteriers system i mag- och tarmkanalen för att se hur andra komponenter av kostfiber bryts ned.
Utöver KTH och University of British Columbia har forskare från University of York och University of Michigan deltagit i studien.
Johan Larsbrik är för tillfället verksam vid det norska universitetet för miljö- och biovetenskap, NMBU.
Lite mer om bakterier och kostfibrer
Kostfibrer byggs upp av komplexa kolhydrater. Det är kolhydrater som människokroppen inte själv kan bryta ner, utan där kroppen behöver hjälp av bakterier som lever i tarmarna för att göra det jobbet. De komplexa kolhydraterna, kostfibrerna, finns i frukter, grönsaker och i fullkornsprodukter bland annat. Bakterien, Bacteroides ovatus, bryter ned xyloglukan som är en komplex kolhydrat och där med en komponent av kostfiber. Bakteriens genfrekvens som forskarna nu lyckats identifiera ger den förmågan att bryta ner xyloglukanet. När bakterier konsumerar fibrerna utsöndrar de nyttiga ämnen till tarmcellerna och deras arbete bidrar till en välfungerande mage.
Det finns även kolhydrater som människokroppen själv kan bryta ner. Det är bland annat stärkelser som finns i potatis och ris. Nedbrytningen av dessa kolhydrater börjar redan i munnen med hjälp av enzymer som finns i saliven. Nedbrytningen fortsätter sedan i magsäcken och tunntarmen där näringen till slut tas upp.
Kostfibrerna, de komplexa kolhydraterna, fortsätter till tjocktarmen där bakterierna tillgodogör sig dem.
Arbetsmiljön i förskolor påverkar av många delar, bland annat barngruppernas sammansättning, fysiska miljö, möbler och material. Umeå kommun har utvecklat ett funktionsprogram för förskolan som är vägledande vid exempelvis renoveringar och nybyggnationer.
– Vi arbetar på bred front för att på olika sätt förbättra hälsan och arbetsmiljön för barn och personal. I just det här hänseendet är forskningen också intressant för de som utvecklar leksaksprodukter som vi förväntas köpa in, säger Lennart Jonsson, biträdande verksamhetschef för- och grundskolan.
I samarbete mellan Umeå kommun och Umeå universitet (institutionen för Psykologi) kommer forskningsprojektet att genomföras under 2014. Femton slumpmässigt utvalda förskolor (en avdelning per förskola) kommer att medverka i studien. Vid tio av dessa förskolor erbjuds personalen att besvara enkät om ljudmiljön och upplevd hälsa, identifiera leksakar som upplevs besvärande och se hur barnen använder leksakerna.
Fem av de 15 förskolorna kommer inte att byta ut sitt leksaksmaterial utan istället vara jämförelseförskolor för att kunna förklara hälsoeffekterna av bullriga leksaker.
Cancer uppstår genom mutationer i den mänskliga cellens gener. Omvandlingen till en cancercell innebär en grundläggande förändring av hur cellen använder näring och energi, det vill säga dess ämnesomsättning. Cancercellens ämnesomsättning är avgörande för dess ohämmade tillväxt.
Forskarna vid Chalmers har därför tittat på tio olika typer av cancer och deras ämnesomsättning. När de analyserade hur olika friska celler reglerar sin ämnesomsättning efter att de omvandlats till cancerceller gjorde de en oväntad upptäckt.
– Det var en cancerform som utmärkte sig. Njurcancerceller har en alldeles speciell omprogrammering av sin ämnesomsättning, som är dess svaga punkt. Det som var mest intressant var att vi fann att denna svaghet bör kunna mätas i ett enkelt blodprov, säger professor Jens Nielsen som leder forskargruppen.
Kliniska studier och möjligt läkemedel
För att fortsätta studera hur njurcancercellens ämnesomsättning kan användas för att diagnosticera den vanligaste formen av njurcancer har forskarna på Chalmers inlett ett samarbete med en italiensk forskargrupp på ett sjukhus i Padova i norra Italien.
– Det italienska sjukhuset ska analysera blod- och urinprover från njurcancerpatienter i en klinisk studie för att se om våra förutsägelser stämmer. Vi räknar med att inom några få år ha en metod som gör det möjligt att på ett enkelt sätt se om någon har njurcancer, säger Jens Nielsen.
Om man kan upptäcka njurcancer i tid får patienten en betydligt bättre prognos. Då kan man operera innan cancern har hunnit sprida sig till andra delar av kroppen. Men resultaten av studien visar också att det på sikt kan bli möjligt att påverka njurcancercellens ämnesomsättning, för att på så sätt förstöra cancercellen.
– Njurcancercellerna måste kämpa för sin överlevnad då de har en störd ämnesomsättning. Det gör att man kan skräddarsy ett sätt att förstärka cancercellernas svaga sidor och helt enkelt döda dem, utan att skada njurens vanliga celler, säger Francesco Gatto som byggt cellmodellerna.
Forskargruppen på Chalmers har därför inlett ett samarbete med brittiska cancerforskare för att leta efter vilka mekanismer i cellen som kan vara avgörande för att förstöra njurcancerceller. Målet är att utveckla läkemedel som kan angripa den vanligaste formen av njurcancerceller.
Fakta om studien
Den vanligaste formen av njurcancer visar en unik reglering jämfört med andra cancertyper. Det nätverk av reaktioner som tillsammans utgör ämnesomsättningen hos njurcancerceller har flera brister som inte finns i andra cancertyper. Njurcancerceller har en tendens att uppvisa ett bristfälligt sätt att syntetisera lipider och DNA, vilka båda är avgörande för cellens livscykel. Resultaten pekar mot nya metoder för att upptäcka njurcancer i ett tidigt skede genom att använda så kallade biomarkörer samt nya behandlingar som påverkar samma del av ämnesomsättningen och därmed avbryter njurcancercellens livscykel. Arbetet har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Chalmersstiftelsen.
Fakta om njurcancer
• Varje år diagnostiseras cirka 1 000 fall av njurcancer i Sverige.
• Män drabbas 1,5 till 2 gånger så ofta som kvinnor.
• Det är vanligt att njurcancer förekommer utan några symtom och att tumören upptäcks vid utredningar som göra av andra orsaker än misstanke om njurcancer.
• I Sverige har antalet som insjuknar minskat under de senaste tjugo åren. De flesta som drabbas av njurcancer är 60 år eller äldre. Det förekommer, men är ovanligt, att njurcancer diagnostiseras hos personer under 40 år.
• Att ha cancer i båda njurarna är sällsynt men vid utredning måste man säkerställa att den andra njuren fungerar väl.
Susann Regber har som barnsjuksköterska i många år arbetat med barn som har fetma.
I sin avhandling vid Sahlgrenska akademin har hon studerat föräldrarnas roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet för att motverka barnfetma hos yngre barn. Forskningen är en del i en europeisk studie som omfattar totalt 16 220 barn i åldrarna 2-9 år, varav 1 800 bor i Partille, Alingsås och Mölndal.
I Susann Regbers avhandling fick föräldrarna dels uppskatta sitt barns viktstatus och hälsa, dels beskriva sin egen oro för barnets övervikt och undervikt. Föräldrarnas uppfattning jämfördes sedan med barnens faktiska mätvärden.
Studierna visar bland annat att:
• Omkring 40 procent av föräldrar till barn med såväl övervikt som fetma oroar sig för att barnet ska bli underviktigt. Bland föräldrar till barn som redan har undervikt är andelen som oroar sig för detta 33 procent.
• Varannan förälder till ett barn med övervikt i Central- och Nordeuropa uppfattade sitt barn som normalviktigt. I Sydeuropa var samma siffra 75 procent.
– Hur föräldrar uppfattar sitt barns viktstatus är av stor betydelse för att kunna främja en hälsosam viktutveckling. Våra studier visar att föräldrarnas insikter om fetma hos barnen visserligen ökar i takt med barnets ålder och med ökad BMI hos barnet, men också att en viktutveckling i förskoleåldern kan gå från övervikt till fetma utan att nödvändiga livsstilsförändringar vidtas, säger Susann Regber:
– Många föräldrar ser helt enkelt inte tillväxtökningen, och är beroende av objektiv information från till exempel barnavårdscentraler och skolhälsovården för att agera. En enkel åtgärd kan vara att man inom barn- och skolhälsovården inför som rutin att alltid visa barnets BMI-kurva för föräldrarna.
Som en del av studierna arrangerade forskarna gruppdiskussioner med barn och föräldrar. I samtalen framhöll föräldrarna att det finns många hinder för att kunna hålla hälsosamma matvanor: långa arbetsdagar, ekonomiska begränsningar, och den ständiga tillgängligheten och marknadsföringen av onyttig mat och dryck.
Ett annat problem som lyftes fram var att andra familjemedlemmar som till exempel make/maka, far- eller morföräldrar bröt de regler man satt upp i hemmet.
– Men föräldrarna framhöll också exempel som främjade goda matvanor, som att barn serverades god och hälsosam mat på dagis och i skola, säger Susann Regber.
Rönen i den aktuella avhandlingen bygger på det Europeiska forskningsprojektet IDEFICS, där forskare från olika delar av Europa studerar livsstil, diet och fetma samt dess hälsoeffekter på barn mellan 2 och 10 år.
Avhandlingen Barriers and Facilitators of Health Promotion and Obesity Prevention in Early Childhood: A Focus on Parents- Results from the IDEFICS Study försvaras vid en disputation den 28 februari.
Hos människor drabbas cirka 1-3 procent av tvångssyndrom, men hos hundar är vissa raser betydligt mer drabbade än andra. Precis som hos människa leder sjukdomen till repetitivt beteende (se videoinslag på repetitivt beteende), t ex att oupphörligt putsa sig, jaga sin egen svans och skugga eller suga på en filt.
Tidigare studier av tvångssyndrom har gjorts på möss, men i denna studie används DNA-prover från hundar eftersom deras symptom liknar människans. Tillståndet kan dessutom mildras med antidepressiva läkemedel, precis som hos människa. Med avancerad storskalig teknik lyckades forskarna inte bara identifiera regioner i arvsmassan som kunde kopplas till OCD, de lyckades även identifiera fyra specifika sjukdomsgener som var gemensamma för de hundraser som ofta drabbas av tvångssyndrom: Doberman Pinscher, schäfer, Shetland sheepdog och Jack Russell terrier.
– Det är fascinerande att se de stora likheterna mellan tvångssyndrom hos människa och hund, därför har vi designat vår studie för att just kunna dra nytta av dessa likheter och samtidigt utnyttja att det går mycket lättare att hitta sjukdomsgener i hundar, säger Kerstin Lindblad-Toh, professor vid Uppsala universitet, Co-Director SciLifeLab, samt gruppledare vid Broad Insititute, USA.
Inledningsvis gjordes en storskalig genstudie av Doberman pinscherhundar för att identifiera vilka genregioner som var mest relevanta för sjukdomen. Dessa regioner samt relaterade gener sekvenserades därefter hos alla fyra undersökta raser – åtta hundar med OCD och åtta utan. Forskarna identifierade specifika genvariationer, s k ”case only variants”, som återfanns i åtminstone en av de sjuka hundarna, men inte i någon av de friska. Dessa testades i ytterligare 69 hundar från de fyra raser som har ökad känslighet för tvångssyndrom, samt i 19 hundar av andra raser. Forskarna fann fyra muterade gener med tydlig koppling till tvångssyndrom: CDH2, PGCP, ATXN1 och CTNNA2.
De gener som hade flest mutationer var alla involverade i såväl bildandet av som funktionen hos synapserna i nervsystemet. Detta tyder på att tvångssyndrom orsakas av brister i synapsernas funktion. Tidigare studier har pekat på bristande genreglering i vissa delar av hjärnan. Sammantaget betyder detta att mutationer i de aktuella generna leder till problem med synapserna i delar av hjärnan som har betydelse för OCD.
Studien kan vara viktig för kunskapen om tvångssyndrom hos människa, men det behövs fler studier som visar om samma gener, eller andra gener som samarbetar med dessa, kan orsakar problemen hos människa och om det kan leda till nya behandlingsmetoder.
– Vi hoppas att detta kan leda till bättre förståelse av den underliggande nervsignaleringen vid tvångssyndrom. De läkemedel som finns idag fungerar inte så bra vare sig för hundar eller människor, säger Kerstin Lindblad-Toh. En bättre förståelse av sjukdomen borde kunna leda till mer riktade behandlingsmetoder i framtiden.
FAKTA
Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är ett center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar teknisk expertis och avancerade instrument med ett brett kunnande inom translationell medicin och molekylär biovetenskap. SciLifelab är en nationell resurs och ett samarbete mellan fyra universitet: Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet.
– Trycksår kan orsaka stort och onödigt lidande som i värsta fall kan pågå i månader. Rätt förebyggande åtgärder och information till patienterna kan ge snabba förbättringar. Färre trycksår leder dessutom till kortare vårdtider och effektivare vård, säger Lena Gunningberg, professor i vårdvetenskap och FoU-ledare inom kirurgdivisionen på Akademiska sjukhuset.
Forskarna undersöker nu hur väl vårdpersonal och studenter känner till förebyggande insatser, till exempel tryckavlastning och att motverka undernäring/vätskebrist, men också hur man praktiskt använder olika hjälpmedel vid förflyttningar.
Startskottet för studien gick i november i fjol, då närmare 50 undersköterskor och sjuksköterskor på samtliga vårdavdelningar deltog i en utbildning på kliniskt träningscentrum. Deltagarna fick då träna praktiskt på optimal lägesändring av 70-åriga personer i olika viktklasser.
– Deltagarna fick testa ett nytt hjälpmedel utvecklat i USA, MAP-systemet, som innebär att trycksensorer under lakanet kopplas till en monitor. Apparaten scannar tryckpunkter, områden på kroppen där trycket är för högt, som syns som röda fält på monitorn, berättar Lena Gunningberg. Hjälpmedlet har ännu inte nått den svenska marknaden, men har precis börjat användas i USA. Spontana kommentarer från de deltagande sjuksköterskorna och undersköterskorna var att detta var ett jättebra hjälpmedel.
– Den här sortens medicintekniska hjälpmedel kan på sikt bli ett alternativ till dyra sängar för högriskpatienter. Tekniken kan också bidra till att göra patienterna mer delaktiga och motiverade att vända sig själva, eller få hjälp av personalen att lägesändras, framhåller Lena Gunningberg.
Nästa steg i satsningen blir en tremånadersuppföljning av utbildningsmomenten. Under våren ska man undersöka kunskap och färdigheter hos sjuksköterskestudenter på termin två och sex.
Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska en riskbedömning göras på alla patienter över 70 år som läggs in för vård. Vid förhöjd risk upprättas en individuell vårdplan och patienten undersöks dagligen. Tryckavlastande hjälpmedel används när en patient redan fått trycksår eller är i riskzonen. I mars genomför SKL nästa landsomfattande mätning av förekomsten av trycksår. Från i år tas även åtgärder som exempelvis lägesförändring och hälavlastning med i beräkningen som avgör hur mycket stimulansmedel landstingen får.
FAKTA:
Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.
Om trycksår
* Uppkommer när huden på ett visst område utsatts för ett tryck som gör att blodtillförseln störts. Mest utsatta är områden där ben ligger tätt under huden, som hälar och korsrygg.
* Risken är hög om en patient blir stillaliggande på grund av sänkt medvetandegrad, skador, svaghet eller smärta. Andra riskfaktorer är nedsatt rörelse- eller gångförmåga, minskat mat- och vätskeintag, inkontinens eller försämrat allmäntillstånd.
* Indelas i fyra grader, från rodnad på huden till död vävnad (nekros).
En forskargrupp bestående av idémakaren Johan Wedin, tre studenter vid
biomedicinska analytiker-programmet samt professor Anders Henriksson och doktor Daniel von Saldern, ska fortsätta undersöka Johan Wedins teori för att säkerställa forskningsresultatet. Förhoppningen är att forskningen ska
hjälpa idrottsrörelsen att minimera riskerna för plötslig hjärtdöd i
samband med idrottsaktivitet.
Johan Wedin, före detta student på programmet , fick idén till blodtestet när han i våras skulle göra sitt studentarbete på programmet Biomedicinsk analytiker vid Mittuniversitetet. Som testgrupp använde han ett innebandylag i Sundsvall.
– Jag har alltid varit intresserad av hjärtat och då speciellt idrottshjärtat. Eftersom jag har råkat ut för saker själv, som dubbelslag och liknande, och själv spelar innebandy, föll det sig naturligt att göra mitt studentarbete om det, säger han.
Genom att ta blodprover på spelarna såväl före som efter en ansträngande idrottsprestation hoppades han kunna se om fysisk aktivitet påverkar resultatet i en vanlig blodanalys. Det visade sig att hans teori stämde. Hos vissa personer förekom avvikelser efter den hårda ansträngningen.
– Jag testade på 23 personer som deltog i en träningsmatch i innebandy. Det visade sig att två timmar efter matchen så hade sex av dem förhöjda nivåer i blodet av hjärtinfarktmarkören Troponin T, säger Johan Wedin.
– Vi hoppas kunna fortsätta undersökningarna till hösten i samarbete med idrottsgymnasiet i Sundsvall. Elitidrottande gymnasieungdomar är en perfekt grupp att använda sig av, den är väldefinierad och lätt att följa upp, fortsätter Johan Wedin.
I dagsläget rekommenderas elitidrottsföreningarna att låta alla sina unga idrottsutövare genomgå en hjärtscreening för att utreda riskerna för plötslig hjärtdöd. Det är dock en omständlig och kostsam procedur som många drar sig för. Ett enkelt blodprov för att ringa in vilka som ligger i riskzonen skulle kraftigt minska antalet personer som behöver undersöka sina hjärtan. Det borde därför vara en lösning som idrottsrörelsen välkomnar, menar Johan Wedin.
– Det är ett lätthanterligt och billigt alternativ och föreningens egen idrottsläkare kan utföra blodproven, säger han.
FAKTA:
Projektet ”Kardiogena riskmarkörer vid högintensiv träning hos unga elitidrottare” är ett samarbete mellan Mittuniversitetets program Biomedicinsk analytiker (BMA) och laboratoriemedicin och klinisk fysiologi på länssjukhuset Sundsvall Härnösand. BMA-studenterna deltar i projektet som en del av sin utbildning och två av dem har nu fått anställning där. Projektet är också knutet till idrottsmedicinsk forskning vid Hälsouniversitetet Linköping och även Uppsala universitet, där det också kommer satsas på genetiska tester – samarbeten som öppnar för fler spännande projekt i framtiden.
Högskolan har välutrustade laboratorier inom idrottsfysiologi och beteendevetenskap som används i utbildning och forskning.
– Nu kan idrottsföreningar och idrottslag, inom alla områden och på alla nivåer, få tillgång till den kunskap och utrustning som finns här, säger Julia Malmborg, projektledare och universitetsadjunkt vid Högskolan i Halmstad.
Snabbhet, styrka och stressreglering
I Högskolans testlokaler kan besökarna få hjälp med både idrottsfysiologiska och idrottspsykologiska utvärderingar. Det kan handla om allt från enklare hälsotester till idrottsspecifika prestationstester inom kondition, snabbhet, styrka, rörlighet eller stressreglering. Utöver detta erbjuds analys och rådgivning.
– Vi kan erbjuda skräddarsydda program beroende på önskemål och vilken sport det handlar om, säger Julia Malmborg.
Hjälp att optimera prestationer
Centret, som är ett samarbete mellan Högskolan i Halmstad, Halmstads kommun och Hallands idrottsförbund, vänder sig i första hand till föreningar och idrottslag för att erbjuda dem hjälp med att optimera hälsa och prestationer. Även idrottare med funktionsnedsättningar kan få specialutformad testning och rådgivning.
– Att regelbundet gå och testa sin kapacitet kan vara en viktig del av utvecklingen både för ett lag och en individ. Har träningen gett resultat? Genom att testa förmågan före och efter ett träningsprogram kan man göra kvalificerade utvärderingar. Vi kan erbjuda bra mätmetoder som är vetenskapligt förankrade, säger Julia Malmborg.
Läs mer på www.hh.se/hit
Johan Westman, forskarstudent vid Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Borås, har studerat olika sätt att odla jäst vid etanolframställning av material rikt på lignocellulosa, för att se om det går att skynda på processerna och om det går att få jästsvamparna mer motståndskraftiga mot giftiga ämnen som kan störa processen.
De upptäckta fördelarna med dessa alternativa sätt att odla jäst öppnar dörren för andra generationens biobränsle, bränsle producerat av svårnedbrytbara cellulosamaterial. Detta presenterar han i sin avhandling ”Ethanol production from lignocellulose using high local cell density yeast. Investigations of flocculating and encapsulated Saccharomyces cerevisiae.”
Bromsande ämnen
När man tillverkar etanol används vanlig bagerijäst för att bryta ner socker och stärkelsebaserade material, främst sockerrör och majs som ju också används till mat. Blicken riktas därför alltmer mot andra material för etanolproduktion.
Problemet har hittills varit att lignocellulosarikt material är svårare att omvandla till etanol än socker och stärkelsebaserade material. Materialet måste förbehandlas för att dela upp det till enkla sockerarter. Under detta förbehandlingssteg bildas ofta ämnen som hindrar eller bromsar jästens arbete i den efterföljande jäsningsprocessen.
Detta är ett stort problem då jäsningsprocessen kan bli långsam eller helt avstanna. Lignocellulosa har ytterligare en egenskap som krånglar till det. Det innehåller andra sockerarter, pentoser, utöver de sockerarter, hexoser, som med traditionell processteknik kan omvandlas till etanol av jäst. Den vanliga jästsvampen S. cerevisiae kan inte naturligt utnyttja pentoserna. Därför har man genmodifierat jäst för att få fram pentosjäsande egenskaper. Ett problem återstår, jästen bearbetar inte alla sockerarter samtidigt, utan i olika steg, vilket gör att jäsningsprocessen blir långsam.
Samlade jästceller – Bättre motståndskraft
Genom att klumpa ihop jästcellerna har Johan Westman funnit att jästen blir motståndskraftig mot ämnen som kan störa jäsningen. Han har studerat jästceller inkapslade i ett gelmembran samt flockulerad, hopklumpad jäst och i båda fallen funnit att jästcellerna blir motståndskraftiga och bättre kan bearbeta störande ämnen när de ligger tätt tillsammans.
Dessutom jämnas jäsningsprocessen ut och går snabbare då jästen bearbetar både hexoser och pentoser samtidigt.
FAKTA
Mer information om avhandlingen: http://publications.lib.chalmers.se/publication/192865-ethanol-production-from-lignocellulose-using-high-local-cell-density-yeast-cultures-investigations-o
Elina Kaarlejärvi menar att ett varmare klimat inte automatiskt leder till en ökad biomassa, invasion av nya arter och utbredning av buskar på kalfjället, i motsats till tidigare prognoser.
– Typiska låglandsväxter som jag i mina fältexperiment planterade på kalfjället, till exempel rallarros, rödblära och kvanne, åts upp av renarna. Fjällväxter på kalfjället är vanligtvis små, och därför blir de större och mer näringsrika låglandsväxterna lättare att upptäcka och äta, säger Elina Kaarlejärvi.
Tidigare studier tyder på att ett varmare klimat ökar tillväxten av buskar på kalfjällen. De befintliga arterna växer snabbare, blir större och tar mer plats. Kan herbivorer, alltså växtätare, påverka och reglera detta också?
– Detta spridningsmönster av buskar och nya växtarter till kalfjället leder till en ökad konkurrens mellan växtarter och hotar förekomsten av de mindre fjällväxterna. Mina resultat från ett fältförsök på Låktacohkkafjället två mil västerut från Abiskobyn visar att renarnas betande skyddar den ursprungliga fjällvegetationen genom att hålla buskvegetationen låg och förhindra nya arters invasion på kalfjället.
Ett annat experiment utfördes i Kilpisjärvi, Finland där Elina använde mini-växthus i kombination med betesstängslen för att studera både klimatets och betets inverkan på vegetationen. Två andra delstudier utfördes i Dovrefjell 0ch i Finnmarksvidda i Norge.
Elina Kaarlejärvis resultat tyder på att växtätare, speciellt renen, är nyckelarter och spelar en viktig roll i fjällmiljön.
– Förändringar i fjällvegetationen beror mycket på antalet renar i området. Ett måttligt betande förhindrar migration av nya arter och minskar vegetationens tillväxt. Antalet renar varierar dock mycket mellan olika områden och från år till år. Det betyder att vi kan förvänta oss snabbare förändringar till följd av ett varmare klimat i områden som inte betas.
FAKTA
Fredagen den 21 februari försvarar Elina Kaarlejärvi, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ’The role of herbivores in mediating responses of tundra ecosystems to climate change’. Svensk titel: ’Betydelsen av herbivorer för responsen av fjällekosystem till ett ändrat klimat’. Fakultetsopponent är professor Eric Post, Penn State University, USA.
Avhandlingen är publicerad digitalt
Elina Kaarlejärvi är uppvuxen i Ranua, Lappland i Finland. Hon tog magisterexamen i ekologi vid Åbo Universitet.
Tågresenärer känner alla igen problemet. Det snabba tåget blev några minuter försenat och hamnade bakom ett långsammare pendeltåg. Nu förvärras förseningen för varje minut.
– Det blir problematiskt när man ska pussla ihop tidtabeller med flera tåg som går åt samma håll på samma bana, men i olika hastigheter, säger Emma Andersson, som nyligen lagt fram sin licentiatavhandling i Kommunikations- och trafiksystem vid Campus Norrköping, Linköpings universitet.
– De mått som finns idag greppar inte beroendena mellan tågen.
Tågförseningar sprider sig snabbt i ett system utan marginaler och riskerar ställa till med stora problem. Redan idag finns därför marginaler inlagda på olika ställen i tidtabellen, så att tågen kan klara mindre störningar.
Men hittills har det alltså inte funnits något sätt att avgöra exakt var marginalerna behövs och hur stora de behöver vara. Emma Andersson har genom detaljstudier av tidtabellerna på södra stambanan kommit fram till ett mått som kan underlätta för tidtabelläggarna. Måttet bygger i stort sett på tre variabler: de två närliggande tågens körhastighet och avståndet mellan dem.
I vad hon kallar för kritiska punkter har hon mätt dessa variabler i tidtabellerna. En kritisk punkt är en station där flera tåg i olika hastigheter startar åt samma håll. Det finns gott om sådana punkter på södra stambanan.
– På vissa är det god marginal, medan det kan handla om bara ett fåtal sekunder på andra punkter.
Hon har också studerat det faktiska utfallet, det vill säga hur tågen gick 2011 och 2012 på södra stambanan.
– Det är stor skillnad på de två åren. 2011 var ett problemår med ett stort banarbete i Nässjötrakten. 2012 lades en marginal på sju minuter in i anslutning till barnarbetet, och det har minskat störningskänsligheten i tidtabellerna.
Nu föreslår hon en modell för att optimera tidtabellerna. Nästa steg är att i dialog med Trafikverket omsätta denna modell i praktiken.
När förseningar uppstår är regeln idag att prioritera det tåg som är i tid. Den regeln är dock under uppluckring, säger Emma Andersson. Hon visar med några exempel att det är samhällsekonomiskt olönsamt med en så strikt regel. Trafikverket har gått vidare och startat ett projekt där de ska se över denna regel och hur man skapar ett bättre beslutsstöd.
– Det är bra, trafikledarna behöver bättre beslutsstöd när tåg blir försenade, säger hon. Vilket tåg ska de släppa fram först?
Ett problem som kompliceras ytterligare när flera operatörer ska trafikera samma bana. Då kan de komma att ställas mot varandra vid förseningar. Ska en operatörs tåg försenas till fördel för en annan operatör? Det gäller att ha ett bra beslutsstöd i sådana lägen.
Avhandlingen heter ”Assessment of Robustness in Railway Traffic Timetables”.
En studie visar samband mellan nedsatt luktsinne och demens. Att man själv upplever att luktsinnet försämras kan vara en tidig varning. Studien är den första i sitt slag där man följt personer från friskt åldrande till demens med utgångspunkt i luktnedsättningar.
– Vår studie är viktig eftersom den visar att självrapporterad försämring av luktsinnet kan vara ett första tecken på till exempel Alzheimers demens. Tidigare studier har antytt ett samband mellan nedsatt luktsinne och demens men har inte undersökt hur personer själva upplever sitt luktsinne, säger Ingrid Stanciu, doktorand vid Stockholms universitet och huvudförfattare till studien.
Vanliga typer av demens medför ofta nedsatt luktsinne. Forskarna från Stockholms universitet är de första som har länkat både objektiva luktnedsättningar (att man presterar sämre än normalt på lukttest) och subjektiva luktnedsättningar (att man upplever sig ha ett mindre känsligt luktsinne än normalt) till senare demensinsjuknande inom tio år.
– Vi menar att personers egna upplevelser av luktsinnet borde kunna komplettera andra faktorer när man bedömer risken att utveckla demens. Framtida studier måste gå vidare och bland annat undersöka vilken kombination av luktsinnesbedömningar som är mest användbar för att förutspå demenssjukdom, säger Ingrid Stanciu.
Det är dock viktigt att påpeka att de flesta som upplever luktnedsättningar inte fick demens, även om risken ökade. Luktnedsättningar bör därför ses som ett kompletterande mått vid riskbedömningar för demens.
I studien följdes 1529 personer under en 10-årsperiod. Under de tio åren utvecklade 159 deltagare en demenssjukdom. Risken för kommande demensutveckling påverkades av om deltagarna hade högre ålder, sämre kognitiva förmågor, samt objektiva och subjektiva luktnedsättningar vid början av studien. Resultaten publicerades nyligen i Journal of the International Neuropsychological Society.
För knappt två år sedan startade vaccinationsprogrammet mot humana papillomvirus (HPV) som skydd mot framför allt livmoderhalscancer. Genom programmet erbjuds flickor i mellanstadieåldern HPV-vaccin genom elevhälsan och skolsköterskor ansvarar för administreringen av vaccinationen.
Trots relativt begränsade kunskaper om vaccinet och viruset det skyddar emot visar avhandlingen att gymnasieelever och föräldrar till flickor i mellanstadiet är positivt inställda till den nya vaccinationen. Båda grupperna vill ha mer information om HPV och HPV-vaccin, gärna från skolsköterskan.
Skolsköterskorna spelar en nyckelroll i vaccineringsprocessen. Maria Gottvalls har därför också undersökt skolsjuksköterskornas inställning till HPV-vaccineringen.
Avhandlingen visar att skolsköterskor var positivt inställda till HPV-vaccination. Samtidigt identifierade de många problem och utmaningar – dels med det skolbaserade vaccinationsprogrammet i sig, dels relaterade till informationen om viruset och vaccinet. Problemen och utmaningarna som nämndes rörde prioriteringar i arbetet, kultur, genus och inhämtande av samtycke. Skolsköterskorna kände sig osäkra på hur de skulle informera, vilken och hur detaljerad information som skulle ges, samt till vilken information om viruset och vaccinet som skulle ges.
– Skolsköterskor har en viktig roll i att informera om hur man förebygger sjukdomar orsakade av HPV. Det är viktigt att berörda grupper såsom ungdomar och föräldrar är välinformerade om HPV och de preventionsmetoder som finns för att de ska kunna fatta ett väl grundat beslut om vaccinationen. Det är även viktigt att skolsköterskorna är insatta i ämnet så att de kan besvara elevers och föräldrars frågor, säger Maria Gottvall.
I en annan av avhandlingens studier har Maria Gottvall undersökt hur föräldrar resonerar när de accepterar HPV-vaccinering för sin unga dotter. Studien visar att föräldrarna gjort det för att de litade på myndigheters rekommendationer. Ett vaccin som rekommenderas av myndigheter och som dessutom ges i skolan, är sannolikt säkert och effektivt, ansåg många föräldrar. Föräldrarna ville göra vad de kunde för att minska dotterns risk för att drabbas av en allvarlig sjukdom som livmoderhalscancer.
En oro för oväntade bieffekter fanns och hade väckts av att vaccinet mot den så kallade svininfluensan hade orsakat narkolepsi hos flera svenska barn något år tidigare. Denna oro övervägdes dock av de förväntade positiva effekterna av vaccinet.
FAKTA
Gottvall, Maria (2014) Introduction of School-Based HPV Vaccination in Sweden: Knowledge and Attitudes among Youth, Parents, and Staff, Acta Universitatis Upsaliensis
Avhandlingen försvaras den 21 februari.
