Avhandlingen utmärker sig genom att det är första gången som någon i större skala har analyserat svenska patienters egna erfarenheter av antidepressiva läkemedel som behandling för depression. Underlaget är de biverkningsrapporter som ingår i drygt 600 patientberättelser inrapporterade 2002-2009 till konsumentorganisationen Kilen.
Resultaten visade att det finns en motsättning mellan patient och läkare i tolkningen av symptom på psykisk ohälsa. Patienterna kopplade symptomen till påfrestande yttre faktorer, som t.ex. separation, arbetslöshet eller förlust av en närstående. Samtidigt upplevde de att läkaren avfärdade detta genom en omtolkning till medicinska problem som krävde läkemedelsbehandling.
– Många patienter var förvånade över hur snabbt de fick en depressionsdiagnos. Det är ett allvarligt fel om vi gör ett medicinskt problem av något som egentligen är en folkhälsofråga. Ohälsa som beror på strukturer och processer i samhället försvinner inte genom att skriva ut läkemedel till den enskilde, säger Andreas Vilhelmsson, folkhälsovetare och nyligen disputerad vid Lunds universitet.
I avhandlingen undersöktes även de biverkningar som patienterna rapporterade. Syftet var att värdera om denna typ av data kan bidra till förståelsen av för-och nackdelar med antidepressiva läkemedel ur ett användarperspektiv. Det visade sig att det framkom mer information än vid den etablerade rapporteringsmetoden där läkaren rapporterar patienternas biverkningar till Läkemedelsverket, och att sådana data därför kan ge komplementerande kunskaper.
– Patienternas berättelser visar att det finns en risk att läkarna rapporterar vidare för lite information och att Läkemedelsverket därför missar relevant information, säger Andreas Vilhelmsson.
Det finns många problem med en alltför snabb och omfattande förskrivning av antidepressiva läkemedel, enligt Andreas Vilhelmsson. Medicinerna har biverkningar och risken finns att de som verkligen behöver läkemedel inte får på grund av felaktiga prioriteringar. Därmed föreligger risk för både över- och underbehandling. Dessutom kostar läkemedlen samhället mycket pengar.
Orsakerna bakom de olika synsätten utforskas inte i avhandlingen men ett par tänkbara förklaringar är läkarnas utbildning, som har starkt fokus på medicinsk skolning, och eventuell resursbrist och stress i arbetet som försvårar möjligheterna att gå till botten med patienternas problem. Det finns också ett behov av ökad kunskap inom fältet:
– Läkemedelsverket har registerdata liknande de som jag har undersökt, men som inte används i nuläget, säger Andreas Vilhelmsson.
Andreas Vilhelmsson är folkhälsovetare och disputerade den 10 mars vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet.
Avhandlingen: ”A pill for the ill? – Depression, Medicalization and Public Health” Länk:http://www.lunduniversity.lu.se/o.o.i.s?id=12683&postid=4305526
Fakta/Depression: I EU-länderna beräknas ca sju procent av befolkningen, eller 30 miljoner människor, lida av depression. I Sverige har förskrivningen av antidepressiva läkemedel nästan fördubblats under en tioårsperiod (2001-2011). Samtidigt har också symptomen på psykisk ohälsa i vidare mening ökat, enligt uppgifter inrapporterade i bl.a. folkhälsoenkäter.
Främre korsbandsskada är en vanlig knäskada som främst drabbar unga idrottsaktiva personer.
Långtidseffekterna är bristfälligt undersökta och Eva Tengman, doktorand vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, har därför i sitt avhandlingsarbete studerat långtidkonsekvenser, i medeltal 23 år, efter en korsbandsskada vad gäller självrapporterad knäfunktion, fysisk aktivitetsnivå, fysisk kapacitet och rörelsemönster.
I sitt arbete har hon granskat uppföljningsdata från 70 personer med en främre korsbandsskada varav 33 behandlades med fysioterapi/sjukgymnastik i kombination med kirurgi och 37 personer behandlades enbart med fysioterapi/sjukgymnastik. Data från dessa personer jämfördes även med data från 33 icke skadade, ålders- och könsmatchade personer i en kontrollgrupp.
I jämförelse med kontrollpersonerna hade korsbandsskadade, oavsett behandling, en nedsatt självskattad knäfunktion. Korsbandsskadade uppvisar också en nedsatt knäspecifik aktivitetsnivå medan inga skillnader sågs vad gäller en generell aktivitetsnivå. Vid jämförelse med friska kontroller hade de korsbandsskadade nedsatt styrka i knästräckarna medan de presterade bra vad gäller hoppkapacitet. I jämförelse med kontrollpersonerna hade de korsbandsskadade även en nedsatt balans vid stående på ett ben både vad gäller skadat och oskadat ben.
– Resultaten visar att även om de flesta får en hygglig funktion i sitt skadade knä och klarar sitt dagliga liv på ett bra sätt, så blir många ändå begränsade i sitt liv efter en korsbandsskada. Det handlar framför allt om att man får svårigheter att genomföra aktiviteter som ställer höga krav på knäleden, som vissa former av fysisk träning, eller olika former av aktiv fritid, säger Eva Tengman.
I avhandlingen har Eva Tengman även analyserat rörelsemönster under ett längdhopp på ett ben via tredimensionell rörelseanalys. Korsbandsskadade som hade behandlats med operation visade likande rörelsemönster som kontroller, med undantag för rotation i knäleden. Detta indikerar att korsbandsrekonstruktion till viss del återställer knäledens biomekanik. De korsbandsskadade som enbart fick behandling med fysioterapi/sjukgymnastik visade flera skillnader i rörelsemönster, jämfört med kontroller, vilket tyder på att de använder sig av kompensatoriska rörelsestrategier.
Eva Tengman kommer ursprungligen från Åsele, hon är sjukgymnast/fysioterapeut, samt doktorand vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
Fredagen den 28 mars försvarar Eva Tengman, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, sin avhandling med titeln: Långtidskonsekvenser av en främre korsbandsskada. Knäfunktion, fysisk aktivitetsnivå, fysisk kapacitet och rörelsemönster. (Engelsk titel: Long-term consequences of anterior cruciate ligament injury. Knee function, physical activity level, physical capacity and movement pattern).
– Nyanlända elever som kommer till Sverige är naturligtvis inga tomma, oskrivna blad. De har oftast inga kunskaper i svenska men de talar andra språk och har andra kunskaper och erfarenheter. För lärarna gäller det att inte falla in i ett bristtänkande utan att tänka att dessa elever har andra tillgångar som kan användas i undervisningen, säger Tore Otterup, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet, och en av bokens två redaktörer.
En bra början handlar om vad forskning och beprövad erfarenhet säger om hur skolan och det svenska samhället på bästa sätt kan ta emot och introducera nyanlända elever. Tore Otterup har tillsammans med Gilda Kästen-Ebeling vid Göteborgs stads Center för skolutveckling, samlat tankar idéer och forskning från några av Sveriges mest erfarna forskare, lärare och läkare inom området.
I de olika kapitlen berörs så skilda saker som perspektiv på invandringen till Sverige, interkulturell pedagogik, de nyanländas språkutveckling, föräldrasamverkan, hälsoaspekter för nyanlända elever, ensamkommande barn, psykosocialt stödjande arbete liksom några olika rapporter om beprövad framgångsrik verksamhet.
– För att skolan ska kunna ge nyanlända elever en bra start krävs just att den förmår beakta samtliga perspektiv på ett sammanhållet sätt. Och så krävs det förstås också en god vilja och resurser från skolans och kommunens sida, något man får igen mångfalt längre fram, säger Tore Otterup.
Boken riktar sig till lärare och skolledare på fältet, till skolpolitiker och beslutsfattare, till lärarutbildare och lärarstudenter och till alla som vill sätta sig in i arbetet med nyanlända elever. Tore Otterup tror att boken kan ge kunskap och stadga åt diskussionen samt stötta skolorna i organiserandet av mottagandet och introduktionen till de nyanlända elevernas skolgång och utbildning.
– Vi säger inte att man absolut måste göra på ett sätt, men vi ger teoretiska ramverk som stöttning för hur man på bästa sätt kan organisera denna verksamhet på de enskilda skolorna. Har man med sig teoretiska kunskaper liksom exempel på beprövade erfarenheter, tror vi att man på varje enskild skola med sina speciella förhållanden kan komma fram till ett bra förhållnings- och organisationssätt.
VTI har fått ett regeringsuppdrag att analysera mäns och kvinnors möjligheter att genomföra förarprov för körkort med godkänt resultat. Det som ska analyseras är om det finns några orättvisor i provets utformning som gör det lättare för män eller för kvinnor att få godkänt. Ett tydligt exempel är det praktiska provet för lite tyngre motorcykel.
– Vi vet att kvinnor är i genomsnitt 166 centimeter långa medan män är 179 centimeter. Ändå används samma provfordon för både män och kvinnor, vilket gör att de kortare kvinnorna får svårare att klara det obligatoriska manöverprovet, de har helt enkelt svårare att nå ner till marken och att nå fram till styret vid fullt styrutslag. Detta trots att de enligt våra tidigare undersökningar väljer att köra mer anpassade motorcyklar när de sen fått sitt körkort, säger Nils Petter Gregersen, tillförordnad forskningschef på VTI.
Han ska tillsammans med forskaren Sonja Forward genomföra utredningsarbetet.<br />I statistiken över prov syns att män klarar körproven på mc bättre än kvinnor medan de klarar sig lika bra på körprovet för personbil.
– Vi kan också se att kvinnor klarar sig bättre på de teoretiska proven, för både mc och bil. Just dessa skillnader gör att vi också behöver studera andra bakomliggande förklaringar som går på tvärs med kön, såsom ålder, hur man utbildat sig inför provet, socioekonomisk bakgrund och liknande, säger Nils Petter Gregersen.
Utredningen består av olika moment, kunskapsöversikt, analys av körkorts- och förarprovsstatistik, samråd med berörda aktörer och observation av förarprov.
En kunskapsöversikt ska sammanställas där befintlig forsknings- och utredningslitteratur inom området förarprov och genusperspektiv studeras och sammanfattas. Den genomförs med hjälp av VTI:s bibliotek, BIC. I kunskapsöversikten ingår en genomgång av svenska regelverk och EU-direktiv som berör utredningen.
Körkorts- och förarprovsstatistik analyseras avseende till exempel könsskillnader i körkortstagande, omprov, anmälningsform till prov, godkännandegrad vid teori- respektive praktiska prov samt moment som godkänns respektive underkänns.
Problemanalysen avser att utreda vilka genusperspektiv som är viktiga att belysa i utredningen sett ur olika aktörers perspektiv. Detta görs genom samråd med berörda aktörer. Samrådet består av två olika delar, dels en workshop där svenska aktörer är representerade, dels samtal med internationella aktörer på området.
Resultaten från utredningens olika delar samlas till en samlad analys där förarprovets könsneutralitet lyfts fram och diskuteras. Från denna samlade analys föreslås eventuella nödvändiga ytterligare analyser eller forskningsinsatser. Utredningen ska vara klar i juni 2014.
Bild: Hejdlösa Bilder
VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Kvalitetssystemet och miljöledningssystemet är ISO-certifierat enligt ISO 9001 respektive 14001. Vissa provningsmetoder är dessutom ackrediterade av Swedac. VTI har omkring 200 medarbetare och finns i Linköping (huvudkontor), Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund.
– Om läkarna är osäkra på vilken sorts tumör det handlar om, så vill man för säkerhets skull operera bort ganska mycket av det påverkade benet. Man kan också ge cellgifter som har obehagliga biverkningar. Är det däremot säkert att tumören är ett så kallat kondromyxoidfibrom, så behöver man bara ta bort själva tumören, och cellgifter behövs inte alls.
Det säger Karolin Hansén Nord, forskare vid avdelningen för klinisk genetik vid Lunds universitet. Hon ansvarar för en studie som visat en avgörande skillnad hos cellerna i ett kondromyxoidfibrom och cellerna i andra typer av skelettumörer.
Patienter med kondromyxoidfibrom är i regel unga människor i tonåren eller 20-årsåldern. De brukar söka läkare för att de har ont i den angripna kroppsdelen, oftast lår- eller skenben, en hand eller en fot. Misstänker primärvårdsläkaren ett sarkom (en elakartad tumör) skickas patienten vidare till specialister.
Kondromyxoidfibrom är dock en ovanlig form av skelettumör. Eftersom läkarna sällan stöter på den kan även specialisterna ha svårt att ställa rätt diagnos. För att inte ta några risker behandlar man därför ibland en tumör som om den vore elakartad, fast den i själva verket inte är det.
Forskarna har länge vetat att en förändring på ett visst ställe på en viss kromosom förekommer i kondromyxoidfibrom. Nu har Karolin Hansén Nord och hennes medarbetare kombinerat olika tekniker för att titta på arvsmassan med extra hög upplösning. Studien har funnit felet i en gen kallad GRM1, som är mellan 100 och 1400 gånger mer aktiv i kondromyxoidfibrom än i andra typer av skelettumörer.
– Genen styr tillverkningen av en så kallad glutamatreceptor, ett protein som tar emot signalsubstansen glutamat. När balansen rubbas på det här området reagerar cellerna onormalt kraftigt på glutamat, vilket vi tror är orsaken till sjukdomen. Vidare forskning får visa exakt hur detta går till, säger hon.
Karolin Hansén Nord hoppas att forskarnas fynd ganska snart ska kunna användas av de patologer som undersöker vävnadsprover från skelettumörer. Patologerna skulle då med stor säkerhet kunna särskilja kondromyxoidfibrom från andra, farligare skelettumörer. De läkemedel som redan finns mot alltför höga mängder av glutamatreceptorn, som idag används mot andra sjukdomar, skulle kanske också kunna användas för patienter med kondromyxoidfibrom.
Studien är publicerad i Nature Genetics, se www.nature.com/ng.
Runt en procent av kvinnor i fertil ålder är drabbade av att inte kunna få barn genom primary ovarian insufficiency (POI). Detta beror på att äggen är små och omogna och inte kan utvecklas till mogna ägg som kan befruktas.
Grunden till framgångsrik infertilitetsbehandling
Nu har forskare i Kawasaki i Japan utvecklat en ny behandling som baserats på professor Kui Lius ursprungliga fynd. Med hjälp av behandlingen har man nu lyckats få flera infertila kvinnor att bli gravida och ett barn har fötts.
– Det verkar vara så att det i Japan är lättare att få de etiska tillstånd som krävs för att utveckla och applicera denna metod på patienter. Här i Sverige har vi hittills bara kunnat använda djurmodeller än så länge. säger professor Kui Liu, vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.
Tagit fram ny metod för befruktning
Professor Lius urspungliga upptäckt har visat vad som bromsar utvecklingen av små, omogna ägg. Kui Lius forskargrupp har sedan utvecklat upptäckten och med möss som modell tagit fram en metod som gör att små ägg kan behandlas och sedan användas till befruktning.
Nu har forskning, som letts av professor Aaron Hsueh vid Stanfords universitet och som utförts i Kawasaki i Japan, använt en liknande metod för att behandla 27 patienter som är infertila genom primary ovarian insufficiency (POI). För fem kvinnor fick forskarna fram befruktningsbara ägg.
En av dessa kvinnor, som var 29 år vid tiden för behandling, har nu fött en frisk pojke på 3,3 kg efter 37 veckors graviditet. Ytterligare en kvinna är för närvarande gravid och de tre kvarvarande kvinnorna är också i olika stadier av graviditet. Forskningsteamet hoppas nu att behandlingen i slutändan ska lyckas i 30 procent av fallen.
– Jag tror att den här behandlingen kommer att vara framgångsrik och även utvecklas i Europa och USA med tiden, enbart på grund av det stora antalet kvinnor som är drabbade av infertilitet, säger Professor Kui Liu.
Trigger är nyckeln
Nyckeln i denna behandlingsmetod är att ge de små äggen en trigger för att få dem att växa. Äggstocksvävnaden från patienterna delas i mindre bitar och behandlas sedan i Pten inhibitor. Pten inhibitorn gör att PI3K signalvägen aktiveras och detta i sin tur gör att äggen kan växa. Pten och PI3K signalvägens betydelse kunde professor Lius grupp påvisa i en studie som publicerats i Science 2008. Liknande studier med Pten inhibitor har utförts av professor Lius grupp med resultatet att man kunnat få fram levande möss från omogna ägg.
– Det här är antagligen ett av fallen där det gått fortast i omvandlingen från grundforskning till en framgångsrik klinisk behandling, något som gör oss mycket glada. Givetvis kommer det krävas mer arbete innan den här behandlingen rutinmässigt kan användas på patienter i Sverige och Europa, men arbetet kommer förhoppningsvis inte att ta alltför lång tid.
Studien har publicerats i Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of Ameria (DOI: 10.1371/journal.pone.0039034).
Resultaten visar att det är viktigt att diskutera hur skogen kan skötas i framtiden för att få en rikare underväxt. Studien har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Forest Ecology and Management.
Att minskningen av antalet talltitor i södra Sverige har vållat huvudbry hos forskare och fågelintresserade beror bland annat på att tofsmesen som vistas i samma barrskogsmiljöer inte har minskat alls i antal. Båda trivs i strukturellt komplexa barrskogar. De behöver stående murkna stubbar för att bygga sina bohål och skyddande vegetation för att inte bli tagna av sparvugglor och andra fiender. Forskarna Sönke Eggers och Matt Low på Institutionen för ekologi vid SLU har följt både talltitor och tofsmesar på fem platser i Uppland under tre års tid. De har tittat på hur fåglarna lyckas med sin häckning och ställt det i relation till antalet granar i undervegetationen som utgör skyddet. Resultatet är tydligt. Fler talltitor misslyckas med häckningen när skogen blir mer öppen. De har också svårare att överleva vintern.
Att tofsmesen klarar sig bättre beror troligen på att den är mer konkurrenskraftig än talltitan. När tillgången på resurser minskar är det tofsmesen som lägger beslag på de bra boplatser som finns kvar medan talltitan får sämre förutsättningar.
Studien visar att skötselmetoder som förröjning (att sly och småträd avlägsnas) och låggallring (gallring där man i första hand tar bort små träd) är en viktig bidragande orsak till att talltitan och en rad andra skogsfåglar som gynnas av en rik granunderväxt i en skiktad produktionsskog minskar i antal. Resultatet blir en likåldrig och ensartat barrskog med låg tillgång på död ved och skyddande vegetation. Att dessa effekter troligen berör flera fågelarter i den boreala produktionsskogen bekräftas av omfattande studier på lavskrikan – en kråkfågel i de norrländska skogarna som i likhet med talltitan är en utpräglad stannfågel och håller sig till samma revir året runt.
– En mer naturanpassad och varierad röjning och gallring i dagens ungskogar har stor potential att skapa höga naturvärden som död ved och ett rikare underväxt i framtidens produktionsskogar. Det är av stor betydelse att beslutsfattare, forskare och naturvårdare i samverkan med skogsägare utvecklar nya skötselågärder vid röjning och gallring som bidrar till en bättre naturvårdshänsyn efter avverkningen, säger Sönke Eggers.
Artikel: Differential demographic responses of sympatric Parids to vegetation management in boreal forest
Oxidativ stress spelar en viktig roll i sjukdomsutvecklingen av livsstilsrelaterade sjukdomar som fetma, metabola syndromet och typ 2 diabetes. Intag av antioxidanter från kosten, eller från kosttillskott, har tidigare visat sig kunna sänka oxidativ stress. Resultat från kliniska och epidemiologiska studier på människor har upprepade gånger visat att kosten kan ha en positiv verkan på hälsa och sjukdom. Detta gäller för friska människor, men i ännu högre grad personer med livsstilsrelaterade sjukdomar, så som typ 2 diabetes. Dessa har höga nivåer av oxidativ stress vilket ökar risken för fortsatt sjukdomsutveckling.
Forskningsresultat gällande effekter på hälsa och sjukdom från kosten eller kost-relaterade antioxidanter, är dock motsägelsefulla.
I två stora kliniska studier på 90-talet fick rökare ta tillskott av betakaroten under flera år. Syftet var att prova om tillskott av denna antioxidant kunde förebygga cancer och/eller kardiovaskulär död. Båda studier fick dock avbrytas i förtid då man upptäckte ökad frekvens av cancer och kardiovaskulär död bland dem som tog tillskott jämfört med kontrollgruppen.
Studierna var viktiga eftersom forskare då började inse att antioxidanter också kunde ha risker. Det gick många år innan man började studera orsakerna till resultaten. Av etiska skäl kan de inte studeras på människa igen.
Rikard Åsgård har i sin avhandling studerat kostrelaterade antioxidanter i cellsystem (muslymfomaceller). Studierna har visat att betakaroten och alfatokoferol, har en antioxidanteffekt, vilket indikerar en möjlig skyddande effekt från dessa vitaminer.
Men Rikard Åsgård och hans kollegor såg också att betakaroten vid en tillräckligt hög oxidativ belastning växlar från att ha en antioxidativ verkan till att bli en pro-oxidant. Forskarna exponerade cellerna i studien för kemikalien katekol, som även är en komponent i cigarettrök, vilket skapade en oxidativ stress. I denna miljö såg man att betakaroten ökade den oxidativa stressen ytterligare. Därmed ökade också DNA-skadorna på cellerna. Detta skulle kunna förklara varför rökarna, med höga nivåer av oxidativ stress, påverkades negativt och inte positivt av betakaroten i de två äldre studierna.
– Man har inte funnit några bevis för att personer som inte är rökare skulle skadas av betakaroten. Hos friska människor har betakaroten som kommer från kosten visat sig ha positiva hälsoeffekter. Samma ämne i form av kosttillskott har dock inte någon entydig effekt på oxidativ stress, säger Rikard Åsgård.
I en annan av avhandlingens studier visar Rikard Åsgård nämligen att speciellt typ 2 diabetiker kan skyddas mot oxidativ stress genom intag av frukt och grönsaker. Extra tillskott av samma antioxidanter som finns i frukt och grönsaker, men i form av piller eller kapslar, har dock inte visat sig skydda mot oxidativ stress.
Avhandlingen Effects of Antioxidants and Pro-oxidants on Oxidative Stress and DNA Damage using the Comet Assay: Studies on Blood Cells from Type 2 Diabetes Subjects and Mouse Lymphoma Cells ]försvaras den 28 mars 2014 på Uppsala universitet.
– Under senaste istiden fanns det lämlar både söder och öster om istäcket, men våra analyser visar att fjällämmeln inte härstammar från dessa populationer, säger Love Dalén, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.
Det måste därmed ha funnits en plats där fjällämmeln kunde överleva trots den kilometertjocka isen som täckte Skandinavien under ca 10 000 år. Denna plats kan ha varit en isfri bergsplatå eller kustremsa där de kunde hitta föda och överleva. Fjällämlar lever av att äta gräs, mossa, och örter.
DNA-forskning uteslöt släktskap
Slutsatserna kunde forskarna dra efter att ha undersökt släktskap mellan nutida och istida lämlar. DNA från forntida fynd längs södra och östra kanten av isens utbredning jämfördes med DNA hos dagens fjällämlar. De forntida lämmelben som analyserats i denna studie har hittats i Polen, västra Ryssland, Tyskland, Belgien och Storbritannien. Men eftersom inget av de istida fynden från dessa platser hade ett DNA som kunde visa på nära släktskap med dagens lämlar, så drog forskarna slutsatsen att fjällämmeln istället härstammar från en population som överlevde istiden i ett lokalt nordligt refugium innanför inlandsisens gräns.
– Det här kan vara förklaringen till att fjällämmeln är det enda endemiska däggdjuret i Skandinavien, säger Vendela Kempe Lagerholm, doktorand vid Naturhistoriska riksmuseet.
Ikonisk nyckelart
Fjällämlarna har blivit ikoner för fjällvärldens fauna, och är kända för sina dramatiska variationer i antal. De utgör en nyckelart i fjällens ekosystem men deras ursprung har hittills varit oklart.
Studien är ett internationellt samarbete som letts av forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, och publiceras idag i tidskriften Molecular Ecology.
Att resan är bekväm och inte innebär stora omvägar är avgörande faktorer för att människor ska välja att cykla. Forskare på VTI rekommenderar att mer resurser läggs på åtgärder som gynnar cyklister, exempelvis sammanhängande cykelvägar och stöldsäkra parkerings-möjligheter.
En attitydundersökning har genomförts i Haninge, Huddinge, Landskrona och Örebro för att undersöka vilka faktorer som påverkar resenärers avsikt att cykla och hur man kan få den ”ovillige” cyklisten att börja cykla.
– Som väntat visar resultatet att sträckans längd har stor betydelse för om man väljer att cykla eller ej. Men även socialpsykologiska faktorer förklarar individens intention att cykla, där upplevd känsla av kontroll var speciellt viktig, säger Sonja Forward, forskare på VTI.
De svarande lade störst vikt vid att resan var bekväm, att de kunde hinna med vardagliga aktiviteter och att de kunde ta sig från A till B utan för stora omvägar. Olika personer befinner sig på olika steg i förändringsprocessen och påverkansinsatserna behöver anpassas efter detta. För att uppnå beteendeförändringar i valet av färdmedel måste fysiska åtgärder kombineras med bra marknadskommunikation, enligt rapporten.
– Det är viktigt att man har en långsiktig strategi som delas in i olika delmål där det slutliga målet är ökad cykling. Det är också viktigt att kampanjmakare noga definierar vilken målgruppen är, säger Sonja Forward.
För att nå den målgrupp som befinner sig på de första stegen i förändringsprocessen bör man lyfta fram cyklingens positiva aspekter. Mindre uppmärksamhet krävs för att övertyga människor om att cykling är bra för den egna hälsan och miljön, eftersom de redan är medvetna om detta. Den stora utmaningen är att övertyga resenärerna om att deras beteende är problematiskt och att de har mycket att vinna på att börja cykla.
– Åtgärder i detta skede kan vara att öka cykelns status, diskutera frågan i media men även på arbetsplatser så att resenärerna ständigt blir påminda om sitt val av transporter. Lyft fram cyklingens positiva aspekter som ger kortsiktiga belöningar och visa hur folk på ett lätt sätt kan ändra sina resvanor, säger Sonja Forward.
För att marknadsföra cykeln som ett attraktivt transportmedel måste budskapet vara trovärdigt och mer uppmärksamhet bör ägnas åt den fysiska miljön, enligt rapporten. Den viktiga frågan för planerare och beslutsfattare är om infrastrukturen möjliggör att man kan cykla på ett snabbt och bekvämt sätt. De bör även fråga sig om man ansträngt sig tillräckligt för att förebygga trafikolyckor och cykelstölder. Det gäller att i möjligaste mån se till att resenärens erfarenhet av det nya beteendet blir positiv, exempelvis säkerställa fungerande drift och underhåll, stöldsäkra parkeringar, skyltning, räcken att luta sig emot, sammanhängande cykelvägnät. Om så inte är fallet är risken stor att människor som har börjat cykla återvänder till sitt gamla beteende.
– De positiva effekterna uppstår inte överallt men det gör däremot de negativa. Det är därför det är viktigt att genomföra förändringarna på rätt sätt, säger Åke Grönlund, som är professor i informatik vid Örebro universitet och som dessutom har en bakgrund som lärare och studierektor i grundskolan.
I dag är det stora skillnader mellan olika skolor. Bra innovationer uppstår när kreativa lärare utvecklar sina arbetsmetoder, men forskarna anser att det är kommunernas ansvar att se till att innovationerna sprids och kommer alla elever i alla skolor till del.
– Varje skola och kommun måste fundera över vad man vill uträtta och sedan hitta den lämpligaste tekniken för att göra det. Det är inte alltid en dator per elev som är bäst, säger Åke Grönlund.
Utmaningen är att hitta rätt väg för att skolan på bästa sätt ska kunna utnyttja den nya teknikens möjligheter för att uppnå sina prioriterade mål.
– Därför är inte detta ett it-projekt utan ett förändringsprojekt och ledarskapet på kommunnivå är den viktigaste framgångsfaktorn. Eftersom förändringarna är genomgripande, sträcker sig över flera år och innefattar beslut som ligger över rektors nivå måste kommunerna ta ansvar, säger Åke Grönlund.
– Man kan inte delegera allt ansvar till den enskilda skolan. God användning av it i skolan förutsätter politiska beslut angående infrastruktur, organisationsutveckling, lärresurser och teknikanvändningsavtal, säger Åke Grönlund.
När allt fungerar får tekniken positiva effekter i skolan. Kontakten mellan lärare och elever ökar och har en högre kvalitet, eftersom lärarna är mer tillgängliga för eleverna. Att söka information, skriva och presentera görs på effektivare sätt.
– Vår forskning har till exempel visat atten ny metod som innebär att elever skriver sig till läsning med it-stöd ger bättre resultat än traditionella metoder för att lära barn läsa och skriva, säger Åke Grönlund.
Men skolor som inte använder tekniken på rätt sätt riskerar att få en dyrare och ensammare skola som leder till sämre resultat.
– Det enskilda arbetet ökar generellt och vår forskning visar att när tekniken används fel leder det till ensamarbete där eleverna tappar fokus. Dessutom är tekniken dyr och kan leda till neddragningar i personalresurser och till mer stress.
Det är alltså viktigt att inte låta kostnader för teknik tränga ut personalen men också att se till att lärarnas arbetstid används till undervisning. Mer teknik medför förändrat arbete för lärarna men inte mindre arbete.
– Vi har under projektets tre år sett att många positiva utvecklingar. Många lärare har utvecklat nya arbetssätt, ibland små förbättringar och ibland genomgripande förändringar. Experimenterandet har gett många goda idéer. Dessa arbetssätt måste dokumenteras och kvalitetssäkras och spridas i hela organisationen, säger Åke Grönlund.
Boken bygger på forskningsprojektet Unos Uno och innehåller texter av forskare, rektorer, lärare skolchefer och politiker.
– Vi kan bidra med ökad kunskap kring psykologiska mekanismer och öppna upp för nya behandlingar med kognitiv beteendeterapi, säger Steven Linton, professor i psykologi vid Center for Health and Medical Psychology på Örebro universitet.
Smärta i slidmynningen är inte något som det pratas högt om. Kvinnor som drabbas upplever en svidande eller brännande känsla när de försöker föra in någonting i slidan. De kan inte använda tamponger och sex gör ont. Tajta kläder kan upplevas som obehagliga och det kan vara smärtsamt att cykla.
– Många kvinnor lider i tysthet. Det finns indikationer på att allt fler drabbas men att endast 60 procent av kvinnor som lider av detta söker sjukvård och av dessa är det bara 40 procent som får en diagnos. Vården är inte rustad. Såväl mottagande, diagnoser som behandling måste bli bättre, säger Steven Linton.
Allt fler drabbas
– Sex ska aldrig vara smärtsamt och en viktig del i behandlingen som vi tar fram handlar om att uppmuntra kvinnan att med sin partner utveckla en sexuell repertoar som innebär positiva känslor istället för oro, rädsla, krav, skam och skuld, säger Johanna Thomtén, postdoktor vid Örebro universitet.
För att skapa nya behandlingar har forskarna undersökt likheter mellan dessa kvinnor och smärtpatienter med besvär i nacke och rygg. De kan då dra nytta av den kunskap som redan finns.
– Vår forskning visar att det finns många likheter mellan kvinnor som upplever smärta vid samlag och andra smärtpatienter. Den så kallade fear-avoidancemodellen, som visar hur smärtpatienter ofta fastnar i en ond cirkel, stämmer även på kvinnor med samlagssmärta.
Ett värsta scenario
För bägge patientgrupperna leder smärtan ofta till katastroftankar, negativa känslor och rädsla. Tankar som målar upp ett värsta scenario och gör människor rädda för sådant de upplever som riskfyllt. Vid ryggsmärta kan det handla om vardagliga sysslor i hemmet eller på arbetet och vid samlagssmärta blir intimiteten lidande.
– Jag vill betona att vi inte förespråkar samlag trots smärta utan att det handlar om att lära mer om de här kvinnornas katastroftankar och rädsla inför smärta för att kunna hjälpa dem att bryta det som annars kan bli en ond cirkel. Fastnar de i en ond cirkel leder det ofta till depression och ökar risken för att problemen ska bli kroniska, säger Johanna Thomtén.
Utifrån FA-modellen kan en behandling med kognitiv beteendeterapi utformas som hjälper patienter att bryta den onda cirkeln och hantera smärtan och rädslan.
– Det finns ett behov av ytterligare forskning för att kunna ta hänsyn till de skillnader som finns. Vi måste till exempel undersöka partnerns roll, hur rädsla påverkar sexlust och hur känslolivet påverkas av att kvinnor undviker sex, säger Steven Linton.
Sverige har unika data om vilka fiskarter som funnits i vara sjöar och som bygger på historiska arkiv och kunskap från lokalbefolkningen. Dessa data som visat sig väldigt värdefulla i förståelsen av miljöförändringar det senaste decenniet förbises ofta i miljöforskning och miljövårdsarbete.
Den lokala fiskförekomsten finns dokumenterad till exempel i provfisken och enkätundersökningar sedan förra sekelskiftet. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har i samarbete med Umeå universitet nu sammanställt dessa enkäter och andra typer av fiskundersökningar och kan följa hur fiskfaunan förändrats de senaste hundra åren i tusentals sjöar. Man har särskilt tittat på hur den surhetskänsliga mörten försvunnit i försurningsdrabbade områden. Utslagningen av mört har sedan jämförts med den kemiska modellen som används i svensk vattenförvaltning för försurningspåverkan.
Jämförelsen visar att de två helt olika sätten att bedöma försurning i de flesta fall ger samma slutsats. I de få fall där det inte stämmer kan det förklaras med antingen fel i enkätundersökningen, brister i modelleringen eller med hjälp av annan lokal kunskap om speciella förhållanden.
EU:s ramdirektiv för vatten, som även är implementerat i svensk vattenförvaltning, bygger på att man ska kvantifiera ett referenstillstånd, ett tillstånd med obetydlig mänsklig påverkan, som i Sverige motsvaras av år 1860. Detta gäller både kemiska och biologiska indikatorer.
Bedömningen av ostört tillstånd är komplext med stora osäkerheter, då data saknas och det finns en naturlig variation. Rekonstruktionerna bygger vanligtvis på kemisk modellering eller paleolimnologi.
Forskarna jämför bedömningar av försurning som är baserade på långa tidserier (hundra år) av mört med rekonstruktioner av vattenkemi enligt en speciell modell. Man diskuterar effekter på policy och hur man kan använda sig av långa tidserier för att bedöma mänsklig påverkan på naturen och presenterar en ny konceptuell modell som ska hjälpa att prioritera och tolka bedömningen i vattenförvaltningen. I 78 av de 85 sjöar som ingick i jämförelsen gav de två oberoende metoderna samma resultat.
Kemisk återhämtning från 1980 och i dag skedde i alla sjöar medan mört endast var tillbaka i några sjöar. Detta gav en ny inblick skillnaderna mellan kemisk och biologisk återhämtning, då mörten visade en fördröjning i återhämtning och hittades endast i sjön som en del av aktiv återplantering.
Forskarna fick en väldigt bra inblick i responsen av en biologisk indikator på förändringen i vattenkemi de senaste 150 åren. De har arbetat fram ett sätt att använda historiska data för regional bedömning av försurning. Deras modell, som bygger på resultaten, ska hjälpa svensk vattenförvaltning att prioritera vilka sjöar som behöver åtgärdas.
FAKTA
Resultaten presenteras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Global Change Biology. I gruppen ingår forskare från SLU, Umeå universitet och IVL.
För 180 miljoner år sedan begravdes en kungsbräken i aska från ett katastrofalt vulkanutbrott. Ormbunken bevarades nästan ögonblickligen innan nedbrytning hann ske och förkalkades av den vulkaniska askan.
Kungsbräken finns i vilt tillstånd i Sverige och är dessutom en vanlig trädgårdsväxt. Den kallas även för safsa, eller safsabuske.
Fossilet är ett av de mest välbevarade i sitt slag och med mikroskop kan forskarna se enskilda celler, några i celldelningsfasen och till och med cellkärnor och enskilda kromosomer.
Fyndet väcker stor nyfikenhet och forskarna undrar nu vad mer som kan finnas inkapslat i vulkanflödena vid Korsaröd i Skåne.
Läs mer om kungsbräken i virtuella floran: http://linnaeus.nrm.se/flora/orm/osmunda/osmun/osmureg.html
Tre ärftliga sjukdomar som drabbar hästar ingår nu i ett stort EU-finansierat forskningsprojekt. Fyra länder, Sverige, Belgien, Nederländerna och Storbritannien, är involverade i arbetet med att hitta genetiska orsaker till varför hästar får sommareksem, osteochondros och lymfödem.
Forskningsprojektet kallas Horsegene och finansieras med cirka 20 miljoner kronor för de tre olika sjukdomsprojekten. De svenska forskarna vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) har valt att koncentrera sitt arbete på sommareksem.
– Vi har redan gjort en del studier på sommareksem hos islandshäst och har nu fått tillgång till ett fantastiskt bra material från exmoorponnyer. Den rasens populationsstruktur gör den lämplig för genetiska studier då rasen har färre individer och mer inavel än till exempel islandshäst, säger Gabriella Lindgren, universitetslektor inom husdjursgenetik vid SLU och ansvarig för den svenska studien.
SLU-forskarna kommer att samarbeta med representanter från Svenska hästavelsförbundet, Svenska islandshästförbundet och Östra Greda islandshästgård på Öland.
Forskningen får praktisk betydelse
Ett tydligt mål med det svenska projektet är att få fram resultat som föreningarna kan använda sig av inom avelsarbetet för att minska frekvensen av sommareksem.
Att hästar får sommareksem beror bland annat på att sjukdomen nedärvs. Hos islandshästar födda i Sverige får åtta–nio procent sjukdomen medan hos islandshästar som är födda på Island och sedan importeras till Sverige är arvbarheten cirka 30 procent.
– Det är avelsföreningarna som kommer att äga de resultat som kommer fram via forskningen. De kommer även att hjälpa till med insamling av hår- och blodprov för att kunna sekvensera DNA, säger Gabriella Lindgren.
Förutom att studera ett befintligt material från den engelska ponnyrasen exmoor ska det även samlas in prover från gotlandsruss och nordsvenska brukshästar, två inhemska raser som även de drabbas av sommareksem.
Forskarna kommer att använda sig av den senaste tekniken inom genetikområdet. En meriterad bioinformatiker och en doktorand ska knytas till projektet och merparten av arbetet kommer att göras i laboratoriemiljöer.
– Alla sjukdomarna som ska studeras är oerhört komplexa. Vi hoppas att inom vårt projekt kunna hitta ett antal markörer i hästarnas DNA som har betydelse för att sjukdomen utvecklas, säger Gabriella Lindgren.
En knepig uppgift för SLU-forskarna blir att tolka resultaten. Förutom genetikerna inom projektet kommer även Carina Ingvast Larsson, veterinär och Caroline Fossum, immunolog, att ingå i gruppen.
FAKTA
Totalt ingår forskare från fyra europeiska universitet, SLU i Uppsala, University of Leuven i Belgien, Animal Health Trust i Storbritannien och Wageningen University i Nederländerna, i forskningsprojektet Horsegene.
Projektet Horsegene inleddes i februari i år och ska slutredovisas i januari 2017.
Cellers kommunikation styr deras beteende, till exempel överlevnad, tillväxt eller rörlighet. I tumörer sker kommunikation mellan tumörceller och blodkärlsceller som reglerar den nybildning av blodkärl som behövs för att tumören ska kunna växa till.
En av de viktigaste komponenterna i regleringen av blodkärlsbildning är tillväxtfaktorn VEGF. Genom att binda till en receptor på blodkärlcellernas yta kan VEGF starta olika signaler som i sin tur kontrollerar om nya kärl ska bildas eller inte.
I den aktuella studien som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Developmental Cell har forskarna studerat hur ytterligare en mottagarmolekyl medverkar i cellkommunikationen som svar på VEGF. Om denna molekyl, kallad NRP1, finns på samma cell som VEGF-receptorn skickas en positiv signal in i cellen som gör att blodkärlen växer till. Om NRP1 å andra sidan finns på en annan närliggande cell, t.ex. en tumörcell, så resulterar bindningen av VEGF i att receptorn låses fast vid cellytan och tappar förmågan att skicka en positiv signal in i cellen.
– Den här sortens blockerad kommunikation kallar vi för trans-kommunikation och den leder till att blodkärlsnybildningen stannar upp. Därmed försenas tumörtillväxten. Om trans-kommunikationen sker i en tidig tillväxtfas kan tumörbildningen stoppas helt, säger Lena Claesson-Welsh, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi samt SciLifeLab, som har lett studien.
Trans-kommunikation kan också ske mellan celler av samma sort. För att blodkärl ska växa till och bilda nya kärl måste därför trans-kommunikation undvikas mellan blodkärlscellerna. Det kan ske genom att mängden NRP1 varierar mellan cellerna. Forskargruppen kunde också visa att en sådan variation i mängden NRP1 mellan intilliggande blodkärlsceller förekommer naturligt i blodkärl i ögat.
FAKTA
Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är ett center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar teknisk expertis och avancerade instrument med ett brett kunnande inom translationell medicin och molekylär biovetenskap. SciLifelab är en nationell resurs och ett samarbete mellan fyra universitet: Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet.
Koch et al.(2014) Neuropilin-1 presented in trans to the endothelium arrests VEGFR2 endocytosis, preventing angiogenic signaling and tumor initiation, Developmental Cell, Volume: 28; Issue: 6.
