Sedan 2011 används i Sverige ett utvärderingssystem för högre utbildning som till stor del bygger på en indikatorfunktion hos examensarbetet. Hög kvalitet i examensarbeten likställs med uppfyllande av ett urval examensmål i Högskoleförordningen – olika för olika utbildningar. Om målen bedöms uppfyllda i examensarbetena i en utbildning anses examensarbetena, och därmed hela utbildningen, hålla hög kvalitet. Detta innebär att examensarbeten, och i synnerhet kvalitet i examensarbeten, får en nyckelroll i bedömningarna.

Ola Svärds avhandling visar att det som benämns kvalitet i examensarbeten inte är entydigt och stabilt – betydelsen varierar i olika sammanhang och för olika användare.

– Därmed kan det finnas en risk för tolkningskonflikter och legitimitetsproblem. Detta utgör ett skäl för att överväga lämpligheten av att ge examensarbetet en nyckelfunktion som indikator på en hel utbildnings kvalitet, säger han.

Ola Svärd har dels gjort en genomgång av vetenskaplig och annan litteratur på svenska och engelska som behandlar examensarbeten, dels granskat examensarbetet ur ett akademiskt perspektiv. Som exempel används en högskoleingenjörsutbildning vid en svensk teknisk högskola. Styrdokument detaljsstuderades och han undersökte likheter och skillnader i synen på kvalitet i examensarbeten bland examinatorer och handledare.

Sammantaget var samstämmigheten mellan styrdokument och aktörernas synsätt stor när det gällde betydelsen av självständighet hos studenterna, den teoretiska och praktiska yrkeskompetensen och förmågan att presentera examensarbetet. Men det fanns även skillnader.

– En sak som sticker ut är att aktörerna i viss utsträckning har en egen kvalitetsagenda – de både lägger till och drar ifrån kvalitetsaspekter jämfört med styrdokumenten. Men de menar samtidigt att de i alla avseenden följer dem, säger Ola Svärd.

Exempel på sådant som aktörerna relaterade till hög kvalitet, men inte styrdokumenten, var:

•   Examensarbetets orienterande funktion när det gäller förhållanden och villkor i näringslivet.
•   Examensarbetets funktion i övergången akademi – arbetsliv, inte minst vid arbetsansökan.
•   Den nytta examensarbetet kan bidra med i industrin i form av kunskapsgenerering och problemlösning.
•    Studenternas förmåga att praktiskt genomföra och fullfölja arbetsprocessen.

Däremot framhölls kvalitetsaspekter såsom medvetenhet om och hänsyn till miljöfrågor och betoning av en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling i styrdokumenten, men inte av aktörerna. Det fanns också en skillnad när det gäller den allmänna inriktningen på examensarbetet – enligt styrdokumenten är en vetenskaplig karaktär på examensarbetet en tydlig kvalitetsmarkör, medan flera aktörer hävdade motsatsen och prioriterade examensarbeten med en praktisk, yrkesinriktad prägel.

Utifrån resultaten i avhandlingen förs i avhandlingen en diskussion om kvalitet i examensarbeten som mått på kvalitet i hela utbildningar. För att fungera som indikator bör begreppet ha rimligt lika innebörd i olika sammanhang och för olika användare, menar Ola Svärd. Om det betyder en sak i forskningslitteratur, en annan i styrdokument och en tredje hos aktörerna kan konflikter uppstå.

– Det kan också medföra legitimitetsproblem. Om hög kvalitet i examensarbeten bestäms av hur mål i styrdokument uppfylls och aktörerna har en annan uppfattning, är det troligt att de uppfattar utvärderingssystemet som tvivelaktigt eller illegitimt – och därmed inte trovärdigt.

Ola Svärd försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 10 april.

SP Processum lanserar filmerna i samarbete med Världsklass 2015, Örnsköldsviks kommun.

– Vi har tagit fram fem filmer för att visa ett litet axplock av de projekt vi inom SP Processum tillsammans med våra partners och medlemmar bedriver, säger Jennie Söderström ansvarig för kompetens och innovation vid SP Processum. I arbetet för ett mer hållbart samhälle behövs forskning och samarbete för att på bästa sätt utnyttja det skogen kan ge också som råvara för gröna produkter, liksom att vi i processernas sidoströmmar hittar nya produkter och användningsmöjligheter.

Längs norrlandskusten pågår ett omfattande samarbete mellan industri, universitet och olika samhällsfunktioner med den gemensamma ambitionen att med skogsråvara som bas bidra till ett grönare samhälle.

– Vi hoppas att filmerna ska ge en inblick i möjligheterna från en råvara som finns nära oss och inspirera till nya häftiga projekt. Projekt som blir som bäst när industri, universitet och samhälle drar åt samma håll, säger Jennie Söderström.

De fem filmerna är:

Filmerna kan ses och laddas hem via denna länk: http://vimeo.com/spprocessum/videos

Filmerna har producerats av J Forsberg Produktion i Örnsköldsvik.

FAKTA
SP Processum startades 2003. Sedan maj 2013 ägs SP Processum till 60 procent av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och till 40 procent av de 21 medlemsföretagen. Största delen av verksamheten ligger i att stödja och initiera forskning och utveckling inom områdena: bioteknik, energiteknik, oorganisk kemi, organisk kemi samt råvara med hållbarhetsfokus.


Resultaten från forskningen har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Advanced Healthcare Materials.

Viruspartiklar är mycket speciella – pyttesmå (ungefär en tusendel så tunna som ett hårstrå) – men ändå kraftfulla. Virus kan bara föröka sig i levande celler men när celler väl blivit infekterade är det mycket stor risk att viruset orsakar sjukdomar. Virus kan framkalla sjukdom på egen hand eller till och med förvandla friska celler till maligna tumörer.

– Virusnersmittning av bioteknologiska produkter är en stor utmaning för produktionen av terapeutiska proteiner och vaccin. På grund av att partiklarna är så små är det inget lätt jobb att avlägsna virus och därför finns ett stort behov att billiga och robusta filter som tar bort virus, säger Albert Mihranyan, universitetslektor vid avdelningen för nanoteknologi och funktionella material vid Uppsala universitet, som lett studien.

Cellulosa är ett av de vanligaste materialen för produktion av olika typer av filter eftersom det är billigt, bionedbrytbart, kemiskt inert och icke-toxiskt. Cellulosa är också mekaniskt starkt, hydrofiliskt och stabilt vid olika pH-värden samt klarar sterilisering. Vanliga pappersfilter som används inom kemin har för stora porer för att avlägsna virus.

Studenten Linus Wågberg, professor Maria Strømme och docent Albert Mihranyan vid avdelningen för nanoteknologi och funktionella material vid Uppsala universitet i samarbete med virologer Dr. Giorgi Metreveli, Eva Emmoth och professor Sándor Belák vid SLU/SVA har nu tagit fram ett pappersfilter som klarar av att ta bort viruspartiklar lika effektivt som de bästa industriella filtren. Pappersfiltret, som framställs på samma sätt som traditionell papper, består av 100 procent rena nano-cellulosafibrer hämtade direkt från naturen.

Upptäckten är resultatet av tio års forskning om egenskaperna hos nanocellulosamaterial med mycket stor specifik ytarea. Till slut lyckades forskarna skräddarsy porstorleken i deras papper precis lagom för att avlägsna influensavirus.

Tidigare beskrivna pappersfilter för virusborttagning var mycket beroende av elektrostatiska interaktioner, som är känsliga för pH- och saltkoncentrationer. Andra filter, gjorda av syntetiska polymerer är avancerade att producera och själva produktionen involverar farliga lösningsmedel.

Det var den svenska kemisten och Uppsalaalumnen J.J Berzelius (1779-1848) som först använde rent papper för att filtrera bort utfällningar. På ett sätt är Uppsalaforskarnas nyutvecklade nanopappersfilter en modern motsvarighet till det mycket populära “Swedish Filter Paper” som utvecklades av Berzelius för nästan två århundraden sedan.

Artikeln är publicerad i Advanced Healthcare Materials journal. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/adhm.201300641/abstract

Läs om Albert Mihranyans tidigare forskning om hur cellulosan från alger fungerar utmärkt som bas i miljövänliga batterier.

Uppgifterna kommer från analyser som publicerats i tidskriften Forests. Men skogen har kapacitet att göra ännu större klimatnytta.

– Skogens potential att göra nytta för klimatet är betydande och det som avgör klimatnyttan är hur mycket vi kan öka tillväxten och därmed tillgången på skogsråvara samt hur vi prioriterar att använda den, säger Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel vid Sveriges Lantbruksuniversitet och verksam i forskningsprogrammet Future Forests.

Hållbarhetskrav från EU
Frågan om skogens och skogsråvarornas påverkan på växthusgasbalansen är aktuell eftersom det inom EU finns en ambition att utvidga de hållbarhetskrav som etablerats för flytande biobränslen till att omfatta även fasta biobränslen. I samband med detta utvecklas olika förslag på metoder för att säkerställa att skoglig bioenergi verkligen bidrar till minskade växthusgasutsläpp.

Debatten om den skogliga bioenergin försvåras av att det råder olika uppfattningar hur man ska beräkna växthusgasbalanser för skogliga bioenergisystem. En del studier som har funnit att skoglig bioenergi orsakar ökade växthusgasutsläpp på kort sikt, begränsar exempelvis analyserna till att omfatta enstaka åtgärder inom enskilda skogsbestånd, exempelvis uttag av avverkningsrester i samband med en avverkning. Sådana studier är av begränsat värde för bedömningar av huruvida satsningar på skoglig bioenergi bidrar till minskade växthusgasutsläpp.

– För att förstå och beskriva skogens roll i klimatarbetet måste man vidga analysen till att omfatta skogsbruket som helhet, hur skogsbruket påverkar mängden koldioxid som binds in och lagras i skogarna samt hur produktionen av bioenergi och andra skogliga produkter påverkar växthusgasutsläppen genom att ersätta fossila bränslen och produkter säger Tomas Lundmark. Det räcker inte att titta på koldioxidbalansen efter enskilda åtgärder i enskilda skogsbestånd och extrapolera de siffrorna.

Lämna skogen för fri utveckling
Forskarna inom Future Forests analyserade också vad som händer om man lämnar skogen för fri utveckling istället för att bruka den. Man fann att på kort sikt så kan detta uppfattas som ett mycket klimatsmart skogsbruk. Varje skogskubikmeter binder 700 – 900 kg koldioxid. Dock kommer skogen förr eller senare till en punkt då den av åldersskäl slutar växa och inte tar upp mer koldioxid, för att till slut dö och avge koldioxid. En tät och gammal skog innebär också en stor risk för bränder, stormar och insektsangrepp med stora koldioxidutsläpp som följd.

– Om man överväger att lämna skogen för fri utveckling för klimatets skull bör man ta med i ekvationen att det förutsätter att det finns andra sätt att tillgodose samhällets behov av träråvara och energi, säger Tomas Lundmark.

Analysen av Future Forests forskare tog också hänsyn till att Sverige exporterar stora mängder av skogsprodukter. Det innebär att den största andelen, nästan 80 %, av den klimatnytta svenskt skogsbruk bidrar med exporteras utomlands.

Sammanfattningsvis visar den nu publicerade studien att om vi i framtiden fortsätter använda skogen i Sverige som vi gör idag kommer vi varje år att undvika utsläpp av koldioxid i storleksordningen 60 miljoner ton. Det är lika mycket som vi för närvarande varje år rapporterar att vi släpper ut. Med ett skogsbruk som inriktas mot ökad produktion av skogsråvara kan denna klimatnytta öka ytterligare.

Bilderna fick han från undersköterskor och sjuksköterskor vid sjukstugorna i Åsele, Storuman, Dorotea och Malå, som hade utbildats för att fotografera trumhinnor. I Johannesburg, Sydafrika, utbildades en klinikassistent, som saknade formell sjukvårdsutbildning, att videofilma trumhinnor. Efter undersökning av barn med misstänkt öroninflammation skickades bilder och filmer till Umeå för läkarbedömning.

Resultaten i avhandlingen visar att både undersökningsmetod och teknik fungerade bra, samt att kvaliteten på det bild- och filmmaterial som skickades in för bedömning var hög.

– Kombinerar man den här tekniken med exempelvis ett hörseltest skulle man på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt kunna öka tillgängligheten när det gäller professionell öronsjukvård både i glesbygd och i utvecklingsländer. Den tekniska utvecklingen går dessutom så fort just nu att man snart kommer att kunna använda smartphones för detta ändamål, vilket kommer att öka tillgängligheten ytterligare, säger Thorbjörn Lundberg.

Han påpekar dock att det kan vara svårt att bedöma trumhinnans utseende och att läkarnas diagnostiska säkerhet vid akut öroninflammation behöver förbättras. I ett försök att underlätta bedömningen av trumhinnor har han därför i avhandlingsarbetet även utvecklat en bildbaserad graderingsskala. Den kan fungera som stöd för läkaren på hälsocentralen eller barnkliniken vid bedömning av trumhinnornas utseende. Graderingsskalan kan dessutom vara användbar vid forskning på öroninflammation för att utvärdera behandlingseffekt.

Ytterligare resultat som Thorbjörn Lundberg visar i sin avhandling är att en viss typ av trumhinneutseende kan kopplas till fördröjd utläkning och det kan vara ett tecken på allvarligare grad av infektion och inflammation. För barn som har kraftigt deformerade trumhinnor dröjde längre innan man kunde konstatera att förändringarna i trumhinnan och mellanörat hade läkt ut. Efter tre månader hade fortfarande en majoritet av dessa barn vätska kvar i mellanörat.

– Ett annat viktigt fynd är att ont i örat inte nödvändigtvis innebär att barnet har drabbats av öroninflammation. Smärtor från örat förekommer även vid vanlig förkylning. Dessutom går ont i örat med exempelvis feber, ofta över fort. I mina studier var i princip alla barn symtomfria redan efter tre dagar, trots att trumhinnan fortfarande inte var återställd, säger Thorbjörn Lundberg.

FAKTA
Thorbjörn Lundberg kommer från Umeå. Han är allmänläkare vid Backens Hälsocentral samt doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, allmänmedicin.


Fredagen den 4 april försvarar Thorbjörn Lundberg, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Bedömning av trumhinnestatus – en primärvårdsstudie på barn med öroninflammation (Engelsk titel: Assessment of the tympanic membrane – a study on children with otitis media in general practice. Opponent: Magnus Von Unge, professor, Inst Clinical medicine, University of Oslo. Huvudhandledare: Herbert Sandström.

Avhandlingen är publicerad digitalt.

Under de tre kommande åren ska Humtank visa på de humanistiska ämnenas nödvändighet för samhällsutvecklingen. Verksamheten tar avstamp i att varje samhällsfråga har en humanistisk dimension. Humtank kommer att verka på bred front med syftet att förändra forskningspolitiken och fördelningen av universitetets resurser, delta i samhällsdebatten och inte minst förändra allmänhetens uppfattningar och attityder till humaniora.

Inspiration hämtas ur en internationell våg av ny humanistisk forskning
som understryker att kontraktet mellan universitetet och det omgivande
samhället måste omförhandlas och stärkas. Mot bakgrund av detta kommer
Humtank att arbeta fram en fempunktsplan för hur Sverige ska bli ett
internationellt föredöme vad gäller satsning på humanistisk forskning
och synliggörandet av humanioras självklara plats i samhället.

– Södertörns högskola är en viktig röst i samhället när det gäller de här frågorna och det är en profil som är viktigt för oss att odla och bygga vidare på. Vi är starka när det gäller humaniora och flera humanistiska forskare från oss tar stor plats i debatten. Fredrik Svenaeus är en av dessa, han kommer presentera sin forskning på invigningen av Humtank. Att det finns så många profilerade humanister hos oss gör det också särskilt ansvarstyngt för mig att representera Södertörns högskola i den här satsningen, säger David Thurfjell, docent i religionsvetenskap.

David Thurfjell menar att det i dag är få som ifrågasätter värdet av ytliga humanistiska kunskaper och att det är högstatus att kunna lite om historia, litteratur, konst och filosofi.

– Men en humaniora som reducerats till konversationskunskaper räcker inte. För sådana kunskaper riskerar att stryka rådande uppfattningar och system medhårs. Därför behövs kvalificerad humanistisk forskning. När den är som bäst leder sådan till ett ifrågasättande av sådant vi tar föregivet, till en självreflexiv blick och till en öppenhet för det oförutsägbara.

Den nya humanistiska tankesmedjan lanseras den 3 april.

– Mycket av forskningen centrerar kring toppchefernas beslutsfattande, men jag vill visa att mellancheferna och medarbetarna är nyckelroller för att detta ska fungera. I denna typ av företag finns det även många tekniska experter som har stor påverkan på hur arbetet fördelas globalt, säger Petra Edoff vid Mälardalens högskola.

Petra Edoffs doktorsavhandling ”Managing offshoring of complex products, Strategy and organizational capabilities” belyser olika kulturella krockar som kan uppstå vid offshoring såsom kunskapsöverföring, strategi och de rutiner som företag skapar för att hantera flytt av verksamhet till andra länder.

– Jag har tittat på två större företag i regionen som har skickat mycket ansvar till egna center och/eller leverantörer i Indien och Kina. Tack vare dessa fallstudier kan andra som tar del av avhandlingen få en bättre inblick i vad som krävs för att lyckas med offshoring, vilka typer av förmågor och rutiner som man behöver utveckla för att det ska löna sig att skicka verksamhet utomlands. Det är viktigt att företagen inte bara följer trenden eller fattar beslut baserat på ingenjörernas timkostnad i olika länder – annars finns det risk att det blir ett kostsamt beslut, säger Petra Edoff.

Petra Edoff kommer ursprungligen från Norrtälje och flyttade till Eskilstuna 2004 då hon började studera på innovationsprogrammet med inriktning på psykologi på MDH. Efter att hon genomfört sitt examensarbete för Ericsson där hon studerade hur företaget samarbetar med sina leverantörer i Indien och hur de arbetar med produktutveckling bestämde hon sig för att fortsätta studera på forskarnivå. På fredag 4 april försvarar hon sin licentiatavhandling på Mälardalens högskola i Västerås och därefter väntar spännande utmaningar.

– Jag kommer att fortsätta arbeta med både MDH och SICS i Västerås med nya spännande projekt. Nu närmast ska jag vara med och utveckla det nya innovationsprogrammet, säger Petra Edoff.

Typ 2 diabetes, ofta kallad vuxendiabetes, föregås ofta av en nedsatt glukostolerans som gör att sockerkoncentrationen i blodet stiger för högt. Internationella studier visar att deltagare med nedsatt glukostolerans som lyckades öka sin fysiska aktivitet och begränsa sitt kaloriintag också minskade risken att utveckla diabetes.

Forskare vid Sahlgrenska akademin har i ett unikt försök omsatt de vetenskapliga studierna i en konkret metod inom Skövdes primärvård, där 52 personer med nedsatt glukostolerans erbjöds delta i en studie för att öka sin fysiska aktivitet.

Metoden lyckades både öka deltagarnas fysiska aktivitet och leda till kostförändringar. Som ett resultat minskade deltagarna sin vikt och sitt midjemått med i genomsnitt tre procent, och sitt blodtryck med i genomsnitt åtta procent.

– Män med förstadier till typ 2 diabetes har hög sannolikhet för att ha en låggradig inflammation i kroppen och har större risk att utveckla hjärt- och kärlsjukdom än individer med normal glukosomsättning. Dock, en högre grad av fysisk aktivitet verkar effektivt kunna både begränsa inflammationen och minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, säger Margareta Hellgren, distriktsläkare inom Närhälsan Skövde och doktorand vid Sahlgrenska akademin.

Forskarnas slutsats är att det enkla programmet kan hjälpa högriskpatienter att komma igång med fysisk aktivitet, och på så sätt både förhindra typ 2 diabetes och förebygga hjärt- och kärlsjukdom.

Göteborgsforskarna har också utvecklat en särskild enkät som visat sig användbar för att identifiera patienter som gynnas av livsstilsförändring.

– I framtiden skulle man kunna använda sig av screening bland högriskindivider på vårdcentralen och annonsering i media för att hitta personer som skulle ha hjälp av livsstilsförändringar. Med hjälp av ett enkelt program skulle sedan de som vill kunna få hjälp att komma igång med fysisk aktivitet och på det sättet minska risken för utveckling av diabetes och hjärtsjukdom, berättar doktoranden och distriktsläkaren Margareta Hellgren.

Avhandlingen DIAVIP, Diabetesprevention i Primärvård – effekten av fysisk aktivitet försvaras vid en disputation den 28 mars.

Länk till avhandling

– Vi har upptäckt en mycket ung krater i de södra mellanlatituderna på
Mars som visar spår av flytande vatten, säger Andreas Johnsson, vid
Göteborgs universitet.

På Mars södra halvklot finns en krater som innehåller mycket välbevarade landformer i form av bäckraviner och debris flows. Dessa landformer ger bevis för att de bildats av vatten under sengeologisk tid på Mars.

Bevis för flytande vatten
När sediment på en sluttning mättas på vatten och blandningen blir för tung inträffar ett skred, ett så kallat debris flows. På jorden orsaker debris flows ofta stor materiell förödelse och till och med dödsfall kan inträffa om rasen sker nära bebyggelse. Vid debris flows rör sig en blandning av sten, grus, lera och vatten hastigt ner för sluttningen. När sedimenten sedan stannar upp bildar de speciella former.

Det är dessa former som Anderas Johnsson identifierat på Mars. Med hjälp av flygbilder från Svalbard samt fältarbete har forskargruppen kunnat göra jämförelser med kända debris flows där. På Mars utgör debris flows bevis för att flytande vatten funnits i området.

– Fältarbetet på Svalbard bekräftade vår tolkning av formerna på Mars. Det som överraskade oss är att kratern där dessa debris flows bildats är så pass ung, säger Andreas Johnsson vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.

Kratern bildad efter senaste istiden
Med hjälp av kraterstatistik kunde Andreas Johnsson och hans forskarkollegor bestämma åldern på kratern till ungefär 200 000 år. Det betyder att kratern bildats långt efter att Mars genomgick sin senaste istid, som slutade för ungefär 400 000 år sedan.

– Bäckraviner är vanliga på Mars men de som tidigare observerats är äldre och sedimenten där de bildats är kopplade till den senaste istiden. Vår krater är allt för ung för att ha påverkats av de förhållanden som rådde då. Kratern visar därmed att vatten och de processer som bildat dessa landformer har varit mycket effektiva även under senare tid, säger Andreas Johnsson, huvudförfattare till artikeln.

Nedslag i våta marker
Kratern finns i mellanlatituderna på Mars södra halvklot där den bildats på en större kraters så kallade rampart ejekta. En rampart ejekta har en ”blomliknande” struktur runt sin krater och forskare har tolkat detta som att nedslaget har skett i våta marker eller marker som innehållit mycket is.

– Min första tanke var att vattnet som bildat dessa flöden kommit från denna ejekta. Vid närmare undersökning så hittade vi inga strukturer i kratern som vittnade om vart vattnet kommit ifrån. Det troligaste är att vattnet kommit från snösmältning då förhållandena för snö varit gynnsamma. Detta kan ha skett eftersom Mars polaxel lutade mer då än den gör idag, säger Andreas Johnsson.

FAKTA
Länk: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0019103514001225

Evidence for very recent melt-water and debris flow activity in gullies in a young mid-latitude crater on Mars är publicerad i vetenskapliga tidskriften ICARUS (International Journal for Solar System Studies). Johnsson, A., Reiss, D., Hauber, E., Hiesinger, Zanetti, M., 2014. Icarus 218 (1), 489-505. DOI: 10.1016/j.icarus.2014.03.005

Today the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) presents their report on the impacts of climate change.

Carbon dioxide emissions from the energy and transportation sectors currently account for the largest share of climate pollution. However, a study from Chalmers now shows that eliminating these emissions would not guarantee staying below the UN limit. Emissions from agriculture threaten to keep increasing as global meat and dairy consumption increases. If agricultural emissions are not addressed, nitrous oxide from fields and methane from livestock may double by 2070. This alone would make meeting the climate target essentially impossible.

“We have shown that reducing meat and dairy consumption is key to bringing agricultural climate pollution down to safe levels,” says Fredrik Hedenus, one of the study authors. “Broad dietary change can take a long time. We should already be thinking about how we can make our food more climate friendly.”

By 2070, there will be many more of us on this planet. Diets high in meat, milk, cheese, and other food associated with high emissions are expected to become more common. Because agricultural emissions are difficult and expensive to reduce via changes in production methods or technology, these growing numbers of people, eating more meat and dairy, entail increasing amounts of climate pollution from the food sector.

“These emissions can be reduced with efficiency gains in meat and dairy production, as well as with the aid of new technology,” says co-author Stefan Wirsenius. “But the potential reductions from these measures are fairly limited and will probably not suffice to keep us within the climate limit, if meat and dairy consumption continue to grow.”

Beef and lamb account for the largest agricultural emissions, relative to the energy they provide. By 2050, estimates indicate that beef and lamb will account for half of all agricultural greenhouse gas emissions, while only contributing 3 percent of human calorie intake. Cheese and other dairy products will account for about one quarter of total agricultural climate pollution.

The study, The importance of reduced meat and dairy consumption for meeting stringent climate change targets, by Fredrik Hedenus, Stefan Wirsenius, and Daniel Johansson, is published in the journal Climatic Change on Monday 31 March.

Chalmers University of Technology conducts research and offers education in technology, science, shipping and architecture with a sustainable future as its global vision. Chalmers is well-known for providing an effective environment for innovation and has eight priority areas of international significance – Built Environment, Energy, Information and Communication Technology, Life Science, Materials Science, Nanoscience and Nanotechnology, Production, and Transportation.

Graphene Flagship, an FET Flagship initiative by the European Commission, is coordinated by Chalmers. Situated in Gothenburg, Sweden, Chalmers has 11,000 full-time students and 3,000 employees.

Nordiska företag som Bergans, Houdini, Norröna, Klättermusen och Haglöfs är inte nöjda med dagens miljöskadliga behandling av vattenvisade funktionsplagg. Ett unikt samarbete med OrganoClick och Smart Textiles vid Högskolan i Borås i spetsen, har nu en lösning på problemet. 

Tekniker som används för att göra plagg vattenavvisande innehåller nästan alltid skadliga fluorkarboner. Snart kan detta vara ett minne blott tack vare Smart Textiles projekt med OrganoClick, där man tagit fram en behandling som är fluorkarbonfri, biologiskt nedbrytbar och slitstark. 

– Om några år kommer fluorkarbonfritt vara en självklarhet inom branschen, säger Robin Grankvist, affärsområdesansvarig på OrganoClick. 

”Revolutionerande”
Tester har utförts inom Smart Textiles Prototype Factory och på Swerea IVF med goda resultat avseende behandlingens hållbarhet i tvätt. Så goda att den asiatiska tygtillverkaren Chang-Ho Fibre fattat pennan och ingått avtal med OrganoClick.

– Eftersom majoriteten av alla textilier produceras i Asien betyder det här att vi kan erbjuda globala klädvarumärken funktionstyger som gjorts vattenavvisande med en fluorkarbonfri och biologiskt nedbrytbar kemi. Denna användning av grön kemi är revolutionerade och något som jag tror att vi kommer att få se mycket mer av i framtiden, säger Robin Grankvist på OrganoClick.

Ett flertal outdoorföretag är inblandade i projektet så som Haglöfs, Klättermusen, Norröna, Houdini och Bergans. De sätter alla stor vikt vid samarbetet då användning av fluorkarboner länge varit problematiskt.

Norden visar vägen
– Vi anser att det är mycket olyckligt att en av de viktigaste funktionerna i friluftskläder – att skydda mot väta – har skapat ett fluorkarbonberoende i friluftsbranschen säger Joel Svedlund på Klättermusen AB.

– Genom samarbetet med leverantörer och branschkollegor vill vi skapa konkurrenskraftiga alternativ på marknaden som uppfyller våra höga funktions- och miljökrav, säger Lennart Ekberg, hållbarhetschef på Haglöfs.

Vidare menar bland annat Mia Tapio på Houdini att de har kommit till en punkt där hållbarhetsfrågor inte längre är en parameter att ta hänsyn till, utan en utgångspunkt i deras arbete.

– En högpresterande miljövänlig impregnering gynnar inte bara oss utan många andra aktörer på marknaden, säger också Brad Boren, Director of RD&D på Norröna.

Het debatt
Fluorkarbondebatten har den senaste tiden blommat upp rejält men än finns inte de miljövänliga funktionskläderna på marknaden. Detta eftersom processen från produktion till galge tar ungefär ett och ett halvt till två år.

 – I Norge tar man frågan på största allvar och förbjuder en typ av fluorkarboner från och med juni 2014. Det är ett tydligt tecken till hela branschen, och nu tror man att detta kommer sprida sig till övriga Europa, säger Trude Blekastad på norska Bergans.

Smart Textiles-projektet har lyckats tack vare samverkan mellan olika kompetenser. Dels från Smart Textiles egen miljö med fullskalelaboratorier och erfarna tekniker, och dels från näringslivet med branschkompetens. Alla projekt inom initiativet syftar till att gynna samhället och bidra till fler arbetstillfällen.

 – I det här projektet har flera konkurrerande företag samarbetat kring en gemensam fråga. Det är helt klart en bekräftelse på att Smart Textiles koncept är unikt och att det verkligen fungerar, säger Susanne Nejderås, verksamhetschef på Smart Textiles.

FAKTA
Om fluorkarbon: Fluorkarboner eller perfluorerade ämnen (PFC) är ett samlingsnamn på ämnen som har väldigt goda egenskaper när det kommer till vatten- och smutsavvisning. De är därför lämpliga att använda för impregnering av funktionsplagg, såsom regnjackor. Ämnena har dock en rad mindre önskvärda egenskaper. Bland annat bryts de ned extremt långsamt i naturen, hämmar fortplantningsförmågan hos däggdjur, misstänks orsaka cancer och kan spridas långa distanser från tillverkningsorten.

Malignt hudmelanom är den mest aggressiva formen av hudcancer. Sjukdomen är en av de snabbaste ökande cancerformerna och utgör ett allt större hälsoproblem även bland yngre individer i Sverige. Nu har svenska forskare, från bland annat Karolinska Institutet och Linköpings universitet, för första gången studerat på en mer detaljerad nivå kopplingen mellan prognosen vid hudmelanom och om patienten lever ensam eller tillsammans med en partner genom att använda unika registerdata från Nationella kvalitetsregistret för hudmelanom.

Den aktuella studien är baserad på alla melanom som diagnosticerades i Sverige mellan 1990 och 2007. Forskarna undersökte överlevnaden för mer än 27 000 melanompatienter i relation till om de levde ensamma eller tillsammans med en partner för män respektive kvinnor. I analysen korrigerade man för faktorer som påverkar prognosen, till exempel egenskaper hos tumören, kön, utbildningsnivå och var på kroppen tumören satt.

Melanom i huden kan botas om tumören opereras bort innan spridning skett till andra delar av kroppen. För tunna hudmelanom som upptäcks tidigt är långtidsöverlevnaden i Sverige över 90 procent. För patienter vars melanom redan spridit sig när de upptäcks är prognosen däremot mycket sämre. Tidig upptäckt är därför avgörande för en god prognos.

– Vi har kunnat visa det som läkare som arbetar kliniskt med hudcancerpatienter misstänkt länge, nämligen att ensamstående män med hudmelanom har en mer avancerad sjukdom vid diagnos och därmed en sämre chans att överleva i sjukdomen. Vår studie visar att detta gäller män i alla åldrar oavsett utbildningsnivå och bostadsort, säger studiens förstaförfattare Hanna Eriksson, med. dr vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska Institutet och verksam som läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Forskarna fann även att ensamstående äldre kvinnor har en mer framskriden sjukdom vid diagnosen, men för ensamstående kvinnor som grupp sågs ingen effekt på överlevnaden.

– Det här pekar på ett behov av riktade insatser för att tidigare upptäcka hudmelanom hos män och äldre individer eftersom tidig upptäckt är avgörande för överlevanden i sjukdomen. Det skulle exempelvis behövas rutiner för hudundersökning av dessa patienter i samband med andra läkarbesök eller hälsokontroller, säger Hanna Eriksson.

Enligt forskarna kan en möjlig förklaring till att just män och äldre kvinnor i större utsträckning hade melanom i senare stadier när de fick sin diagnos vara skillnader i att ta till sig information om sjukdomen. Men det kan också handla om svårigheter att utföra hudkontroller och om skillnader i tillgänglighet till sjukvård.

Arbetet med studien har skett i samverkan med styrgruppen för Nationella kvalitetsregistret för hudmelanom. Forskningen har finansierats med anslag från Cancerfonden, Radiumhemmets forskningsfonder, Sigurd och Elsa Goljes minnesfond samt Stockholms läns landsting.

Publikation: ”Later stage at diagnosis and worse survival in cutaneous malignant melanoma among men living alone: a nationwide populationbased study from Sweden”, Hanna Eriksson, Johan Lyth, Eva Månsson-Brahme, Margareta Frohm-Nilsson, Christian Ingvar, Christer Lindholm, Peter Naredi, Ulrika Stierner, John Carstensen och Johan Hansson, Journal of Clinical Oncology, online 31 March 2014, doi:10.1200/JCO.2013.52.7564.

Läs en vetenskaplig sammanfattning

Efter statssocialismens fall år 1989 stod den polska forskningspolitiken inför omfattande förändringar. Bland annat bildades KBN, Komitet Badan Naukowych, ”Forskningskommittén”. Den hade till syfte att formulera och implementera en ny forskningspolitisk modell efter den tidigare sovjetiska centraliserade modellen.

– Kommittén fungerade som en mer eller mindre autonom instans i förhållande till den polska regeringen. Den styrdes av akademikerna själva och hade hand om både ansökningsprocesser om forskningsanslag och forskningspolitiken på makronivå för att försäkra vetenskapens ”frihet” i förhållande till den politiska styrningen, berättar Sofia Norling, författare till avhandlingen Mot ”väst”. Om vetenskap, politik och transformation i Polen 1989-2011.

Politikens relation till den vetenskapliga kunskapsproduktionen gick därmed på kort tid från att vila på den sovjetiska modellens ideal och värden om hur vetenskapen i första hand skulle bidra till samhällsnyttan, till ett ideal som snarare erkände vetenskapens egenvärde. Detta ideal hade dessutom stark förankring i den politiska historien, och i de strukturer och kultur som forskningssystemen, forskningspolitiken och intelligentian i Polen präglats av under mellankrigsperioden.

– Det fanns närmast utopiska inslag i dessa idéer som kan liknas vid en slags ”vetenskapens republik”. Man ville återerövra idéer som kännetecknat relationen mellan vetenskapen och politiken före statssocialismens tid, säger Sofia Norling.

Snart började dock omfattande reformer av den polska forskningspolitiken.

– Under 1990-talet behövde Polen mobilisera offentliga resurser för att bygga upp marknadsekonomin och efter det tog förberedelserna inför EU-inträdet 2004 fart. Denna utveckling bidrog till omfattande omförhandlingar och omtolkningar av den anti-politiskt orienterade forskningspolitiska modellen med akademisk självorganisering som grundval.

Omförhandlingarna och omtolkningarna ledde snart till att man fullständigt frångick det autonoma idealet och framåt mitten på 10-talet mer eller mindre kopierat EUs forskningspolitiska linje.

– Gränsdragningarna mellan framförallt vetenskapen och den politiska styrningssfären förändrades därmed i grunden, både på det idémässiga planet, men även i den politiska praktiken.

FAKTA
Sofia Norling har genomfört sin forskarutbildning vid Samtidshistoriska institutet vid Södertörns högskola, och inom den tvärvetenskapliga forskarutbildningen vid Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet.

Avhandlingens titel: Mot ”väst”. Om vetenskap, politik och transformation i Polen 1989-2011. Disputationen ägde rum den 7 mars 2014, opponent var docent Per Högselius från Kungliga tekniska högskolan.

– Många har haft frisör som sitt drömyrke ända sedan de var små. Får de då besvär försöker de anpassa sig på olika sätt, men det kan vara väldigt svårt, säger Kerstin Kronholm Diab. Hon är regionmiljösköterska vid avdelningen för Arbets- och miljömedicin hos Region Skåne samt forskare vid Lunds universitet.

I båda egenskaperna har hon sysslat mycket med frisörer och deras arbetsmiljöproblem, speciellt de luftvägsbesvär som orsakas av alla blekmedel, hårfärger och sprayer. Frisörer har en klart ökad risk för både astma, nästäppa, rethosta och pip i luftrören jämfört med befolkningen i allmänhet.

Somliga försöker hantera besvären genom att ta ut ett par semesterdagar när symtomen blivit för kraftiga, fann Kerstin Kronholm Diab i en tidigare studie. Det bidrar till att de sällan kan ta ut långa semesterperioder.

– I en av våra studier ville vi följa en grupp frisörer som återkommit från tre veckors semester. Men vi kunde inte få ihop tillräckligt många som varit lediga så länge, så vi fick ändra villkoren till bara två veckors semester, berättar hon.

Frisörerna följdes sedan i en månads tid. Under den månaden fick de frisörer som besvärades av blekmedel ökande besvär och en sjunkande livskvalitet. De friska frisörerna däremot upplevde snarast bättre livskvalitet efter en månad på arbetet.

– Frisörerna trivs ju på många sätt väldigt bra. De tycker om kontakten med kunderna, gemenskapen med kollegorna och att yrket är fritt och kreativt. Det är nog därför även de som har luftvägsproblem så gärna vill vara kvar i yrket, säger Kerstin Kronholm Diab.

De allra flesta frisörer i Sverige är kvinnor och egenföretagare. På en hårsalong är det ofta en av frisörerna som är ägare medan de andra hyr varsin stol. Det oklara ansvaret för arbetsmiljön och frisörernas låga anslutning till fack och företagshälsovård gör det svårt att ta itu med arbetsmiljöproblemen, som kan kräva dyra investeringar.

– Somliga frisörer försöker skydda sig genom att bära en liten fläkt på sig, eller använda andningsskydd. Men fläkten ger ingen bra hjälp eftersom den bara sprider runt kemikalierna i rummet, och andningsskyddet kan verka avskräckande på kunderna. Det bästa är därför att installera en bra ventilation i salongen och dragskåp i det rum där man blandar till färgerna, förklarar Kerstin Kronholm Diab.

Ännu bättre vore det förstås om de olika hårprodukterna blev mer skonsamma. Men dit är vägen lång, eftersom man ännu inte vet tillräckligt om vilka specifika ämnen i hårkemikalierna det är som framkallar besvären. Tills vidare handlar det därför om att öka medvetenheten om arbetsmiljöns betydelse både hos dem som redan arbetar i yrket och dem som är lärare respektive elever på frisörutbildningarna.

Ingela Björck

FAKTA
Avhandlingen heter ”Female hairdressers – Respiratory symptoms, mechanisms and health-related quality of life and their views on the work environment”, och läggs fram den 4 april. En sammanfattning finns på www.lu.se/lup/publication/4353400.

Ett internationellt forskarlag rapporterar nu att omfattningen av syrebrist i Östersjöns bottenvatten har blivit mer än tio gånger större de senaste 115 åren. Ytan med döda bottnar har ökat från 5 000 kvadratkilometer år 1900 till drygt 60 000 kvadratkilometer under år 2012. Tillräckligt med syre i havets bottenvatten är nödvändigt för ett välfungerade ekosystem med få giftiga algblomningar. Brist på syre leder till att de djur som lever på bottnen dör.

Professor Daniel Conley vid Lunds universitet är en av forskarna som arbetat med studien. Tillsammans med två danska och en svensk forskare har han utvecklat en ny metod som använder spridda syremätningar för att visa hur syrehalterna har förändrats under det senaste seklet. Studien analyserar de olika processer som påverkar syrgashalten i bottenvattnet.

– Vi visste sedan tidigare att de djupare delarna av Östersjön har varit drabbade av syrebrist under lång tid. Med vårt nya angreppssätt kan vi skilja på effekter av klimat, saltvatteninflöde och näringsämnen, faktorer som på olika sätt påverkar mängden syre i vattnet, säger Daniel Conley.

Studien visar att tillförseln av näringsämnen är den huvudsakliga orsaken till den syrebrist som råder i Östersjön idag. Forskarna menar att ökningen av syrebrist beror på att mer näringsämnen än tidigare kommer ut i havet på grund av ökad användning av gödningsmedel, intensivare djurhållning, förbränning av fossila bränslen och utlopp från reningsverk. Conley påpekar att undersökningen också visar att den ökade temperaturen i bottenvattnet under senare år har en ytterligare förvärrande effekt.

– Politiker runt Östersjön måste aktivt verka för att den minskning av näringstillförseln som man har enats om i HELCOMs Aktionsplan för Östersjön kan uppnås. Om åtgärderna skjuts längre in i framtiden kommer Östersjöns tillstånd att förvärras ytterligare, säger Daniel Conley.

Den aktuella studien publiceras i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences.

Länk till artikeln i Proceedings of the National Academy of Sciences

Studien gav stöd för att inflammationshämning kan ändra utvecklingen av riskabla åderförkalkningsförändringar i kranskärlen.

Sedan många år har man kunnat påvisa inflammation vid de åderförkalkningsförändringar i hjärtats kranskärl som leder till hjärtinfarkt. I en stor världsomfattande studie (STABILITY) har en internationell forskargrupp studerat inflammationshämning för att förebygga åderförkalkningshändelser. Resultaten från studien publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicine samtidigt som de presenteras vid American College of Cardiology´s årliga möte i Washington

Studien har letts av professor Lars Wallentin vid Uppsala Kliniska Forskningscentrum (UCR) och professor Harvey White från Auckland, Nya Zealand.

Studien utvärderade effekten av en ny inflammationshämmande substans (darapladib). I studien jämfördes darapladib med placebo hos patienter med kronisk kranskärlssjukdom med syfte att minska risken för hjärtinfarkt, stroke och hjärtdöd. I studien lyckades inte darapladib uppnå denna primära målsättning. Resultaten visade dock en minskning av specifika kranskärlsrelaterade händelser, som hjärtinfarkt, instabil angina och behov av kranskärlsingrepp.

– Denna effekt stöder hypotesen att inflammationshämning kan ändra utvecklingen av riskabla åderförkalkningsförändringar i kranskärlen och därmed minska risken för hjärtinfarkt och andra kranskärlshändelser” säger professor Lars Wallentin.

Studien genomfördes med målsättningen att visa tilläggseffekten av den nya behandlingen med darapladib hos patienter som samtidigt fick optimal förebyggande behandling med alla andra rekommenderade åtgärder.

– Svårigheterna att nå ett signifikant resultat av vår behandling var stor på grund att av patienterna redan var optimalt behandlade med preventionsbehandling – 97% behandlades med statiner, 92% med acetylsalicylsyra, 79% med betablockad och 77% med ACE-hämmare. Därför var det en stor framgång att vi under studien uppnådde en viss tilläggseffekt, säger docent Claes Held som ledde den oberoende utvärderingen av alla kliniska händelser i studien vid UCR i Uppsala.

Utvärderingen av studien fortsätter nu med analys av blodprover som togs från alla patienter under studiens gång. Dessa blodprover analyseras vid UCR Laboratoriet.

– Vi genomför för närvarande analyser av ett stort antal blodprover som påvisar risk för hjärthändelser och inflammationsaktivitet. Vår förhoppning är att vi skall identifiera biomarkörer som möjliggör för läkare att i framtiden identifiera de patienter som har störst nytta av denna nya form av behandling, säger professor Agneta Siegbahn ansvarig för UCR Laboratoriet.

Mer information om studien:
Darapladib är en kraftig hämmare av Lp-PLA2 som är ett enzym som aktiveras i kranskärlen vid inflammation och där ökade nivåer av Lp-PLA2 i blodet indikerar ökad risk för hjärtinfarkt vid åderförkalkningssjukdomar. STABILITY studien är en global fas III studie som inkluderade 15 828 patienter från 39 länder med kronisk kranskärlssjukdom till behandling med 160 mg darapladib eller placebo dagligen. Uppföljningstiden var i genomsnitt 3,7 år. Minskningen av det primära effektmåttet – tid till första hjärtinfarkt, stroke, och hjärtrelaterad död – uppnådde inte statistisk signifikans med 769 händelser (9,7%) i darapladibgruppen jämfört med 819 händelser (10,4%) i placebogruppen. Dock observerades en signifikant minskning av det sekundära effektmåttet med en minskning av viktiga kranskärlshändelser (hjärtinfarkt, akut behov av angioplastik/ballongvidgning eller bypass operation, eller död) så att darapladibgruppen hade en 10% relativ riskreduktion, med 737 händelser (9,3%) jämfört med 814 händelser (10,3%) för placebo. Inga allvarliga biverkningar relaterade till behandlingen med darapladib noterades.

Läkemedlet darapladib utvecklas av GlaxoSmithKline, som även sponsrar genomförandet av STABILITY studien.