– Det här innebär att vi kommer förstärka vår forskningsprofil och bidra med ytterligare relevant forskning för näringslivet, säger Stefan Lindskog, professor i datavetenskap vid Karlstads universitet. Forskningen handlar om utveckling av effektivare och säkrare datakommunikationslösningar. Vi forskare bidrar med vår expertis och näringslivet förser oss med sin kunskap, case och dataunderlag, och genom denna samverkan kan företagen få bättre produkter och ökad konkurrenskraft.
Forskningsprofil
– Den här forskningssatsningen bygger på våra styrkeområden inom nät- och säkerhetsforskning här på Karlstads universitet, säger Johan Garcia, universitetslektor i datavetenskap vid Karlstads universitet. Vår ambition är att säkerställa vår position vid den Europeiska forskningsfronten inom vårt forskningsområde.
KK-stiftelsen satsar 6 miljoner kronor per år under sex år på forskningsprofilen och näringslivet cirka 40 miljoner kronor. Karlstads universitet skjuter till 12 miljoner kronor under sexårsperioden.
Näringslivsmedverkan
De medverkande företagen är Clavister, Combitech, Ericsson, Icomera, Procera Networks och Tieto. Alla verksamma som produkt- och konsultföretag inom telekom och IT, och flera av dem världsledande inom sina områden.
– För oss kommer samarbetet med Karlstads universitet bidra till utveckling och förbättring av programvara som är en viktig del i dagens avancerade mobilsystem, säger Jun Cheng, senior systemarkitekt på Ericsson. Ytterligare förbättringar i pålitlighet och effektivitet bidrar till vår fortsatta globala konkurrenskraft. Samarbetet inom profilen ger dessutom värdefulla kontakter med övriga medverkande företag.
Vi ser ofta larmrapporter om att den biologiska mångfalden i världen minskar genom att till exempel djurarter dör ut. Orsakerna till varför arter dör ut diskuteras flitigt, framför allt följderna av människans aktiviteter. Mera sällan diskuteras hur miljöförändringar påverkar hur många nya arter som uppstår.
Nya arter bildas genom att grupper av individer inom en art med tiden blir så olika att de blir separata arter, oftast definierat genom att de olika grupperna inte längre kan få gemensam avkomma. Skillnaderna kan uppstå på flera olika sätt, till exempel att de blir isolerade från varandra på olika sidor av barriärer som bergskedjor, eller att de genom naturligt urval anpassar sig till olika förhållanden. Hur ofta arter bildas varierar väldigt mycket mellan olika organismgrupper och regioner. Orsaken till denna variation har forskare hittills antagit ligger i styrkan hos de krafter som gör att skillnader uppstår.
Nu hävdar Umeåforskarna Mats Dynesius och Roland Jansson att det finns en annan mycket viktig orsak till att sannolikheten för artbildning varierar: De grupper inom en art som med tiden kan bli separata arter måste bestå över långa tidsperioder.
– Om de dör ut eller blandar sig med andra grupper innan de hunnit bli separata arter blir det ingen artbildning. Risken att de inte överlever tillräckligt länge som separata grupper är generellt sett stor, men den är olika stor för olika grupper. Skillnaderna i risk beror på organismernas egenskaper och på vilken miljö de lever i, säger Mats Dynesius, docent vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
En av forskarnas slutsatser är att de egenskaper hos arter och deras miljö som ökar risken för att de dör ut också gör att färre nya arter bildas. En annan slutsats är att vissa faktorer som ökar chansen att grupper blir mer olika och så småningom utvecklas till separata arter, till exempel dålig spridningsförmåga, samtidigt kan öka risken för att grupperna dör ut.
Det nya synsättet kan förändra hur forskare ser på hur organismers och miljöers egenskaper påverkar arters benägenhet att dela upp sig och bli fler.
– Det är viktigt att fler studier görs som tar hänsyn till vad som påverkar livslängden hos de grupper inom en art som på sikt kan bli egna arter. Det tror jag skulle leda till en mycket bättre förståelse av hur det gick till när världens biologiska mångfald byggdes upp och varför det finns så många arter i vissa organismgrupper och i vissa regioner och så få i andra, säger Roland Jansson, docent vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
– Vårt synsätt kommer också ge bättre möjligheter att bevara förutsättningar för att nya arter ska kunna uppstå på sikt. Till exempel har forskare nyligen uppmärksammat att människans påverkan på Galapagosöarna kan ha gjort att olika grupper av finkar, som kunde blivit nya arter, i stället blandat sig med varandra, säger Mats Dynesius.
Originalartikel: Mats Dynesius and Roland Jansson, 2014: Persistence of within-species lineages: a neglected control of speciation rates.
Current Biology visar att genvarianter som styr förmågan att tåla mjölk kan berätta spännande saker om Khoe-folkets historia i Afrika. Forskargruppen, som letts från Uppsala universitet, drar slutsatsen att sedvanan med boskapsskötsel fördes till södra Afrika av en liten grupp migranter från östra Afrika.
– Det här är en väldigt spännande tid för genetiska studier som fokuserar på Afrikas befolking. Fram tills nu har man dragit slutsatser om migration i Afrika främst utifrån lingvistik och arkeologi. Nu kan vi använda genetisk information för att testa dessa hypoteser, säger Carina Schlebusch, forskare vid Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet.
Laktostolerans är förmågan att i vuxen ålder producera enzymet laktas och därmed spjälka sockret i mjölk, laktos. Det finns ett antal olika genetiska varianter associerade med laktostolerans och de är heterogent spridda hos människor i olika delar världen. Dessa genetiska varianter har ökat i frekvens hos vissa grupper via anpassning till en ny livsstil – från att vara jägare/samlare till att bli boskapsskötare eller jordbrukare. De människor som kunde dricka mjölk hade en fördel över de andra. Specifika genetiska varianter kopplade till laktostolerans är associerade med särskilda geografiska regioner och grupper. Dessa varianter har dock inte studerats i södra Afrika tidigare.
Ursprungsbefolkningen Khoe i södra Afrika har historiskt sett varit boskapsskötare och har tidigare visats vara genetiskt nära San folket i samma region som historiskt har varit jägare/samlare. Arkeologiska fynd, till exempel skelettrester från tamdjur och olika bruksföremål, visar att Khoe folket har varit boskapsskötare och att de funnits i sydvästra Kap-provinsen sedan tvåtusen år tillbaka.
I studien som nu publiceras visar Uppsalaforskare tillsammans med sydafrikanska forskare att genvarianterna associerade med laktostolerans förekommer relativt ofta hos Khoe-folket men sällan eller aldrig hos San-folket som är jägare/samlare.
Genom att använda hundratusentals genetiska varianter kunde forskargruppen visa att 13 procent av genomet hos de boskapsskötande Khoe folket kan spåras tillbaka till Östafrikanska boskapsskötande grupper. Forskargruppen drar slutsatsen att en liten grupp migranter tog med sig de boskapsskötande sedvänjorna till södra Afrika. Dessa individer assimilerades av en grupp lokala jägar/samlare – där boskapsskötsel blev den domminerade livsstilen.
– Spridningen av boskapsskötsel till södra Afrika har debatterats i årtionden. Vi visar att spridningen skedde med hjälp av migration från östra Afrika. Det är otroligt att en så liten grupp av migranter förmodligen hade ett väldigt starkt inflytande på Khoe-folkets förfäders levnadssätt, säger Mattias Jakobsson, professor vid Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet.
– Studien kommer att hjälpa till att skriva historien om Khoe-folket och deras berättelse i en global kontext, säger Carina Schlebusch.
Forskargruppen sekvenserade den region i genomet som styr laktostolerans hos 267 individer från 13 populationer i södra Afrika (inklusive ättlingar till grupper som historiskt har levt som jägare/samlare, boskapsskötare eller bönder). Studien är den första som beskriver den genetiska variationen i laktas hos en stor grupp människor i södra Afrika.
Breton et al., Lactase Persistence Alleles Reveal Partial East African Ancestry of Southern African Khoe Pastoralists, Current Biology (2014)
Inom det så kallade Tillväxtprojektet har forskare vid Sahlgrenska akademin i samarbete med barnhälsovården i Region Halland under åtta år följt 2 666 halländska förskolebarn. Syftet har varit att dels kartlägga barnens matvanor och tillväxt under det första levnadsåret, dels studera föräldrarnas uppfattning om och inställning till små barns hälsa.
Resultaten, som nu redovisas i en avhandling, visar att föräldrarna generellt sett tycker att barnens hälsa har en självklar koppling till deras matvanor. Men i föräldrarnas strävan att hålla barnen glada och nöjda ökar också risken för ohälsosamma matvanor.
– De flesta föräldrar använder ibland mat för att glädja eller trösta. Det här bör hälso- och sjukvårdspersonal vara medvetna om när de ger kostråd eller på annat sätt försöker balansera föräldrarnas inställning till matfrågor, säger Gerd Almqvist-Tangen, doktorand vid Sahlgrenska akademin och barnhälsovårdsutvecklare inom Region Halland.
Gerd Almqvist Tangen och hennes forskarkollegor har också studerat halländska mödrars amningsvanor. Resultaten visar att var fjärde mamma någon gång haft problem med amningen under barnets första levnadsår. Av de 2 666 mödrar som ingick i studien ammade 58 procent sina barn när de var sex månader – men bara 1,6 procent av mödrarna helammade.
– Vi vet att mammor som har svårt att amma ofta slutar amma i förtid. Eftersom detta ökar risken för övervikt är det viktigt att amningsproblem uppmärksammas tidigt, säger Gerd Almqvist-Tangen.
Studierna visar att barn som fick välling som tillägg när de var sex månader hade ett högre BMI vid 12 respektive 18 månaders ålder. Hos barn som fick gröt eller puré som tillägg sågs inte motsvarande risk.
–Vår rekommendation är att undvika välling som tillägg och istället välja gröt. Om föräldrarna vill ge barnet välling, så bör de undvika att använda en nappflaska efter ett års ålder och istället erbjuda vällingen i en mugg, säger Gerd Almqvist-Tangen.
Hur mycket och hur länge barnet ammades beror enligt avhandlingen i hög grad på socioekonomiska faktorer. I de områden i Halland som enligt SCB har lägst köpkraft är det 20 procent fler som slutar amma barnet vid fyra månaders ålder, jämfört med genomsnittet.
Bland föräldrar med låg utbildningsnivå var det dessutom vanligare att välling användes som ersättning.
– Min avhandling påvisar att vi för att förhindra övervikt och fetma behöver göra insatser redan under första levnadsåret. Ska barnet få en normal tillväxt behöver goda matvanor etableras redan under fosterlivet och det första levnadsåret. I detta arbete måste svensk barnhälsovård också ta större hänsyn till socioekonomiska faktorer och till föräldrarnas uppfattning om barnets hälsa, säger Gerd Almqvist-Tangen.
– En omfördelning av jordbruksstöden kan ge en positiv effekt på landets sysselsättning i de fall omfördelningen sker från regioner med låg till regioner med hög arbetslöshet, säger Martin Nordin, nationalekonom på Agrifood och en av författarna bakom studien.
I och med 2005-års jordbruksreform, förklarar Martin, blev fler typer av jordbruksmark stödberättigade. Det medförde en utjämning av jordbruksstödet mellan svenska kommuner och en omfördelning av gårdsstödet från starka till svaga arbetsmarknadsregioner.
– I många fall ökade stödbeloppen för kommuner i Norrland och skogsregioner, som anses vara svaga arbetsmarknadsregioner, med runt 20 till 30 procent, säger han.
Trots att jordbrukssektorn i Sverige är liten så är stöden omfattande. De totala jordbruksstöden är till exempel 25 procent större än kostnaderna för Sveriges totala arbetsmarknadsprogram.
Studien har därför undersökt om den mer jämna fördelningen av gårdsstödet skapar så kallade multiplikatoreffekter, det vill säga påverkar privat sysselsättning utanför jordbruket och arbetslösheten i kommunerna.
– Resultaten visar att en omfördelning av stöden med 130 000 kr ger ett jobb inom privat sektor. I jämförelse med liknande studier är detta en låg summa, säger Johan Blomquist nationalekonom och medförfattare till studien.
En förklaring är att för kommuner där stöden minskade är arbetsmarknaderna generellt sett starkare och därför är både positiva och negativa effekter mindre. Resultaten borde kunna generaliseras till en europeisk nivå menar de båda författarna.
– Omfördelar man jordbruksstöden inom EU borde liknande sysselsättningseffekter kunna uppnås, säger Martin Nordin.
1970- och -80-talet var i Sverige en tid av kris och ekonomisk stagnation. Men samtidigt spirade nytänkandet visar ny forskning som analyserat innovationsförmågan i Sverige mellan åren 1970 till 2007.
– Att ekonomisk stagnation kan gå hand i hand med febril innovationsaktivitet, inte minst i småföretag, visar att kriser inte är alltigenom negativa utan har en viktig roll att spela i förnyelsen av ekonomin, säger Karolin Sjöö, nydisputerad doktor i ekonomisk historia.
Maskininnovationer dominerade under 1970-talet men föll under 1980-talet tillbaka till förmån för innovationer inom elektronik- och mjukvaruindustrierna. Jämfört med 90- och 00-talet var innovationerna dessutom mer nyskapande och svenska tillverkningsföretag lanserade fler innovationer per investerad krona.
– I början av 80-talet fick man ut nästan fyra gånger fler innovationer per investerad krona i forskning och utveckling jämfört med åren av stark tillväxt efter att it-bubblan sprack i början av 00-talet. Innovationerna var också i högre utsträckning världsnyheter, det vill säga helt nya för världsmarknaden, säger Karolin Sjöö.
Till sin hjälp har hon haft en ny databas som består av nästan 4000 registrerade innovationer. Databasen är skapad av författaren själv tillsammans med Josef Taalbi och är baserad på 39 årgångar av 15 branschtidskrifter med syftet att skaffa sig en tydlig bild av den tekniska och strategiska utvecklingen i de branscher som bevakas i avhandlingen.
Vågen av innovationer under 80-talet kan först och främst tillskrivas småföretag som exempelvis Atos Medical, Telemetric Instrument och LKB-Produkter. Under 1990- och 00-talet förstärktes småföretagsdominansen ytterligare.
– Resultaten utmanar gängse uppfattning att omvandlingen av den svenska industriella strukturen under 1970- och 80-talet var en trög process. Det stora antalet småföretagsinnovationer under dessa årtionden motsäger också att den svenska kreativiteten skulle ha varit uppbunden i de ekonomiskt dominerande storföretagen, säger Karolin.
– Vi har bättre genetisk information om den skandinaviska
vargpopulationen än vad som finns om någon annan vild rovdjurspopulation
i världen, säger Johan Månsson, forskare vid SLU.
De skandinaviska vargforskarna arbetar tillsammans i forskningsprojektet Skandulv. Sedan 1983 har de samlat DNA från drygt 1 200 individer, däribland fem av de sju vargar som grundade populationen i Skandinavien (DNA-profiler på de övriga två har rekonstruerats med DNA från deras avkommor). Proven har samlats in från döda och levande vargar (blodprov och vävnad) samt från spillning, urin och hår.
– Med all denna information kan vi rekonstruera ett släktträd och spåra individers ursprung och släktskap ända till de vargar som grundade populationen, säger Johan Månsson, koordinator för Skandulv.
DNA-analyser gör det möjligt att särskilja revirhävdande par, bekräfta föryngring i reviren och identifiera och följa upp individer av särskilt intresse (till exempel immigranter från den finsk-ryska populationen).
Resultaten visar att de två första grundarna till den skandinaviska vargstammen härstammar från den finsk-ryska vargpopulationen. De var inte ättlingar till någon kvarleva av den ursprungliga skandinaviska stammen eller från vargar på djurparker eller hybridavkomma mellan varg och hund. De resterande fem vargarna som invandrat under senare tid härstammar också från den finsk-ryska vargpopulationen. Även där kunde inblandning av hund uteslutas.
Däremot är det riktigt att vargar kan hybridisera i det vilda med flera arter inom hunddjurfamiljen, däribland hundar.
– Men alla tillgängliga data tyder på att det är extremt sällsynt, säger Johan Månsson.
I Skandinavien finns ett enda fall dokumenterat. En vargtik och en hund fick valpar i Norge 1999. Tre av de fem hybridavkommorna avlivades och ingen av de två resterande valparna har påträffats igen under 15 års inventeringar och DNA-analyser. Enstaka hybrider mellan varg och hund har identifierats med genetiska markörer i Lettland. Några fall finns också rapporterade från bland annat Bulgarien, Italien och på Iberiska halvön. Det är även känt att det har skett historiskt. Så har till exempel den svarta färgen som finns hos vissa nordamerikanska vargar sitt ursprung från hundar, kanske införda till Nordamerika för 12 000–14 000 år sedan.
Läs hela artikeln här
– Det fina med tekniken är att man kan rikta in sig på utvalda celler utan att skada kringliggande vävnad, säger professor Erik Renström vid Lunds universitet.
Länk till YouTube-film
Kort uttryckt handlar det om att få in nanopartiklarna i en tumörcell där de binder sig till lysosomerna, de enheter inom cellen som utgör städpatruller. Lysosomerna har förmågan att bryta ner främmande ämnen som kommit in i en cell. De kan också bryta ner hela cellen genom så kallad ”kontrollerad celldöd”, en sorts självmord där skadade celler upplöser sig själva.
Forskarna har använt sig av nanopartiklar av järnoxid som behandlats med en särskild form av magnetism. När nanopartiklarna tagit sig in i cancercellerna, och dessa sedan utsätts för ett magnetfält, börjar nanopartiklarna rotera på ett sätt som får lysosomerna att börja förstöra cellerna.
Poängen med den nya tekniken är att den är mycket mer målinriktad än att t.ex. försöka döda tumörceller med cellgifter.
– Dessa kan ju påverka även friska celler i kroppen, och ger därför ibland svåra biverkningar. Även strålning kan påverka friska vävnader intill tumören.
Vår teknik däremot har möjlighet att slå bara mot tumörcellerna, säger Enming Zhang, en av försteförfattarna till studien.
– Det finns många sätt att döda celler på, men här sker det kontrollerat och på fjärrstyrd väg, säger Erik Renström.
Forskargruppen vid Lunds universitet är inte först med att försöka behandla cancer med hjälp av supermagnetiska nanopartiklar. De tidigare försök som gjorts har dock inriktats på att magnetfältet ska åstadkomma en upphettning som dödar cancercellerna. Problemet med det är att hettan kan ge inflammationer som riskerar att skada även kringliggande, frisk vävnad. Den nya metoden däremot, där de magnetiska nanopartiklarnas rotation går att styra, påverkar enbart de tumörceller som fått i sig dessa nanopartiklar.
Den nya tekniken är i första hand tänkbar för cancerbehandling, men enligt Erik Renström och hans medarbetare Enming Zhang kan man även tänka sig andra användningsområden. Ett exempel är för autoimmuna sjukdomar som typ 1 diabetes, där immunförsvaret går till attack mot kroppens egen insulinproduktion.
De s.k. superparamagnetiska nanopartiklarna har på senare tid mött stort intresse inom akademin och industri. De provas i forskning som gäller både att utveckla nya diagnostiska laboratorietest, nya sätt att avbilda företeelser i levande vävnad och nya läkemedel.
Forskarna vid Lunds universitet har patentsökt sin teknik med de roterande nanopartiklarna. Det återstår dock mycket arbete innan den kan tas från laboratoriet ut till kliniska försök på patienter.
Studien är ett samarbete mellan fysiker, kemister, ingenjörer och läkare från olika länder och publiceras i den amerikanska vetenskapliga tidskriften ACS Nano.
Vare sig vi avläser ekologiska eller sociala indikatorer är situationen i världen idag djupt allvarlig. Ekosystemens förmåga att trygga mänsklig välfärd försämras successivt, arter utrotas alltmer och många råvaror börjar bli knappa. Samtidigt saknar närmare en miljard människor tryggad tillgång till mat och rent vatten. Politiska beslut behövs för att stimulera hållbara produktions- och konsumtionsmönster, till exempel via lagstiftning och miljömärkningar. Samtidigt finns en betydande del av de nödvändiga resurserna som behövs för en omställning till hållbarhet i näringslivet. Företagen blir alltmer medvetna om vikten av att ta in hållbarhet i sina beslutssystem, dels på grund av ökat tryck från kunder, allmänhet, media, investeringsbolag med mera, men även på grund av en ökande insikt om affärsnyttan av hållbarhet. Hållbarhet är dock komplext och företagen behöver stöd i detta arbete. Detta stöd behöver utgå från det faktum att företag idag i allt mindre utsträckning agerar som självständiga enheter och allt mer i komplexa globala värdekedjor. Inget företag är sålunda mer hållbart än dess kedja av partner.
De strategier som används kan till exempel vara upprättande av staden som varumärke (som i Amsterdam), att organisera stora evenemang för att öka internationella och nationella investeringar och skapa uppmärksamhet (som exempelvis vid OS) eller att renovera delar av innerstaden.
I avhandlingen fokuserar Mafalda Madureira på de influenser som den entreprenöriella stadens tillvägagångssätt har över området stadspolitik – stadsplanering. Hon har fokuserat på storskaliga urbana utvecklingsprojekt som Bo01-mässan, Norra Sorgenfri-projektet och Hyllie i Malmö samt på Brunnshögsprojektet i Lund. Dessa projekt illustrerar hur stadsutvecklarna fokuserar på att attrahera vissa typer av människor och verksamheter till staden och att skapa områden som främjar staden som en plats att bo, arbeta och investera i.
– För att påskynda utvecklingen av den här behandlingsprincipen och så snabbt som möjligt komma vidare till kliniska studier på patienter arbetar vi med en öppen innovationsmodell. Redan innan publicering har vi skickat ut en hämmare av MTH1-enzymet för testning till forskargrupper i hela världen, säger Thomas Helleday, innehavare av Söderbergprofessuren vid Karolinska Institutet, som lett studien.
Under de senaste decennierna har utveckling av nya cancerläkemedel riktat in sig på att slå mot specifika genetiska defekter i cancerceller. Sådana läkemedel kan vara effektiva, men ett problem har varit att cancern utvecklar resistens. I den studie som nu publiceras i Nature presenterar forskarna en generell enzymatisk aktivitet som förekommer i all cancer och som verkar vara oberoende av vilka genetiska förändringar som finns i specifika cancerformer. Forskarlaget visar att alla undersökta cancertumörer behöver MTH1-enzymet för att överleva. På det sättet skiljer sig cancerceller från normala celler, som inte behöver detta enzym över huvud taget.
– Bakgrunden är att cancerceller har förändrad ämnesomsättning, vilket gör att fler DNA-byggstenar skadas. MTH1 renar och förhindrar skadade byggstenar att tas in i DNA och där orsakar celldöd, och möjliggör därmed att cancercellerna kan dela sig. Normala celler behöver inte MTH1 eftersom deras DNA-byggstenar är intakta. Denna generella enzymatiska aktivitet i cancerceller öppnar för en helt ny väg att behandla cancer, säger Thomas Helleday.
För att ta behandlingskonceptet vidare har forskare inom olika vetenskapliga discipliner vid fem svenska universitet samverkat. De har tagit fram en potent MTH1-hämmare, som selektivt dödar cancerceller i tumörer bortopererade från hudcancerpatienter. En som testat hämmaren är Roger Olofsson Bagge, kirurg vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och även knuten till Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet.
– När vi såg att tumören från en av mina melanompatienter, som utvecklat resistens mot all nuvarande behandling, faktiskt svarade mycket bra på behandlingen blev vi oerhört lyckliga, det är sällan man får vara med och själv beskåda ett sådant genombrott, säger han.
Mycket arbete kvarstår dock innan det är dags för kliniska studier, enligt Thomas Helleday dröjer detta sannolikt något år. För att snabba på utvecklingen har MTH1-hämmaren skickats till forskargrupper över hela världen för testning. I ytterligare en artikel som publiceras i samma nummer av Nature presenterar delar av den svenska forskargruppen tillsammans med kollegor i Österrike och Storbritannien resultat som visar att även tidigare identifierade substanser som dödar cancerceller fungerar genom att hämma MTH1-enzymet, något som alltså inte varit känt förrän nu.
– Att redan existerande anticancersubstanser slår mot MTH1 visar att konceptet verkligen fungerar. När vi nu förstår mekanismen, kan vi utveckla väldigt selektiva hämmare. Det har funnits en skepsis mot att den akademiska forskningen på allvar kan bidra till läkemedelsutveckling, här visar vi att vi både vill och kan bidra, säger Thomas Helleday.
Forskarlaget bakom resultaten är koncentrerat till Science for Life Laboratory (SciLifeLab), som på regeringens uppdrag nyligen satt upp en nationell forskningsplattform för läkemedelsutveckling. De svenska universitet som deltagit i samarbetet utöver Karolinska Institutet och Sahlgrenska Akademin/Göteborgs universitet är Uppsala universitet, Linköpings universitet och Stockholms universitet. Samarbeten har också inletts med forskningsanläggningarna SP Process Development och SweTox som skapats efter nedläggningen av AstraZeneca i Södertälje. Forskningen har framförallt finansierats av Torsten Söderbergs och Ragnar Söderbergs stiftelser samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
MTH1 inhibition kills cancer by preventing sanitation of the dNTP pool”, Helge Gad, Tobias Koolmeister, Ann-Sofie Jemth et al., Nature, online 2 April 2014, doi: 10.1038/nature13181.
“Stereospecific targeting of MTH1 by (S)-crizotinib as anticancer strategy”, Kilian V. M. Huber, Eidarus Salah, Branka Radic et al., Nature, online 2 April 2014, doi: 10.1038/nature13194.
För att lära sig ett nytt språk räcker det inte med att lära sig formen för det, grammatik och glosor. För att få en djup förståelse för hur man använder ett språk krävs också social interaktion.
– Man lär sig hur man använder språket genom att uppleva språkbruket i vissa sammanhang, säger Ali Reza Majlesi, som forskar kring social interaktion vid Linköpings universitet.
I sin avhandling har han gjort en studie om uppkomsten av så kallade ”learnables” i svenska som andraspråksutbildning.” Learnables” syftar på för eleverna obekanta språkliga objekt eller konstruktioner som genom en process blir ett begrepp som kan förstås och förklaras med hjälp av läraren eller de andra eleverna.
– I den här processen använder sig lärare och elever inte bara av talspråk, utan även andra kroppsliga resurser som gester och pekningar, eller tillgängliga artefakter, som penna och papper, säger Ali Reza Majlesi.
Det är inte alltid förutsägbart vad som ska läras och lära ut. Vilken situation som helst i ett klassrum kan utveckla sig till en pedagogisk händelse.
– Ett exempel ur avhandlingen är när en elev ska tränga sig förbi en annan elev och den som sitter försöker be om ursäkt för att hon blockerade gången med sin bakdel, säger Ali Reza Majlesi.
Eleven kan inte något passande ord för bakdelen, men klappar sig själv på baken och säger ”tyvärr, jag har jätte…” innan hon fastnar och använder det engelska ordet ”butt”.
De andra eleverna försöker hjälpa henne och förslår både ”skinka” och ”rumpa” under allmänt skratt. De enas till slut om att ”rumpa” nog är det korrekta ordet i det här fallet.
– Den här interaktionen och kommunikationen ansikte mot ansikte, är en mycket viktig del av hur vi sedan kan organisera och använda kunskapen. Men får en upplevelse av språket i olika situationer.
Även grammatik lärs genom handling i klassrummet. Läraren skriver exempelvis upp en mening på tavlan, och en elev markerar sedan subjekt och predikat med en annan penna.
– Att arbeta med orden på det sättet kan man inte i en abstrakt miljö. Aktiviteter mellan människor är väldigt viktigt för lärande, som bygger på och utvecklas av samspel och kollaboration på ett konkret sätt. Språkinlärningssituationer skapas oftast av sådana aktiviteter, säger Ali Reza Majlesi.
Ali Reza Majlesi disputerar med ”Learnables in Action. The Embodied Achievement of Opportunities for Teaching and Learning in Swedish as a Second Language Classrooms”
På senare år har en ny typ av supravätska, ultrakalla gaser av atomer, blivit föremål för forskarnas intresse. Dessa gaser är nedkylda till temperaturer på några hundratals nanokelvin – mycket nära den absoluta nollpunkten på -273,15 Celsius.
Dmitry Kobyakov visar att de klassiska hydrodynamiska processer som sker vanligtvis i atmosfären, havet och i andra storskaliga system, även kan observeras och kontrolleras i supravätskor.
– Supravätskan utgörs av två magnetiska tillstånd av rubidiumatomer som i vila tenderar att bilda två faser precis som vatten och olja. En pålagd magnetisk kraft skjuter supravätskorna mot varandra, och skapar överskott av potentiell energi. Detta överskott minimeras i sin tur genom att supravätskorna flödar mot mer energimässigt gynnsamma platser. En av konsekvenserna är att ett turbulent tillstånd uppstår, säger Kobyakov.
Vad som är ovanligt med denna kvant-turbulens är att det slumpmässiga virvlandet är jämnt fördelat i rummet, precis som turbulens i klassiska vätskor. Instabiliteten och turbulensen kan observeras i ultrakall ånga av rubidium, men teorin kan antas även gälla andra supravätskor.
Den andra delen av arbetet handlar om den höga densiteten i materian hos neutronstjärnor eller pulsarer. Neutronstjärnor är kollapsade stjärnor med en radie på omkring 12 kilometer och en massa motsvarande 1,5-2 solar. De består av obundna neutroner med en mix av elektroner och protoner. Neutronstjärnor kan ses som jättelika atomkärnor i yttre rymden som hålls ihop av gravitationen och den starka kärnkraften.
Fastän neutronstjärnans kärna är flytande, täcks stjärnan av en fast skorpa. Skorpan är bara ungefär en kilometer tjock och kopplad till stjärnans magnetosfär – vilket faktiskt utgör det vi kan se i våra teleskop. Den påverkar också de flesta av de signaler från pulsarer som kan observeras med hjälp av satellitbaserade röntgenteleskop, gammastrålningsteleskop, radioteleskop och i framtiden gravitationsvågdetektorer.
Kärnan har en rik struktur och Kobyakov har intresserat sig för den så kallade inre skorpan, vilken kännetecknas av en densitet från 1 till upp till 100 miljoner ton per kubikcentimeter. I den inre skorpan är materian ett kristalliserat Coulomb-plasma blandad med en supraflytande vätska av neutroner. Protonerna är ihopklumpade till kärnor med jämnt fördelade elektroner runtom som neutraliserar protonernas laddning, medan neutronerna delvis befinner sig inuti dessa kärnor (ungefär 100 neutroner per kärna) och delvis mellan kärnor, fria att röra sig genom den inre skorpan. Kobyakov visar att dessa obundna neutroner i det kristalliserade plasmat i flera avseenden beter sig på samma sätt som en komponent i en legering av metaller gör.
Kobyakov har numeriskt beräknat ljudhastigheten i den inre skorpan av neutronstjärnor genom att använda data från kärnfysikteori baserad på experiment i laboratorium.
Genom sina beräkningar på allt mindre och mindre skalor har han kunnat dra den viktiga slutsatsen att bilden av materian i neutronstjärnors skorpa inte är så välförstådd som man har trott sedan 1970-talet. Nu behöver man revidera förståelsen av den inre skorpans mikroskopiska struktur, som man tidigare trodde kunde betraktas som ett en-komponentsplasma i jämvikt vilket bildar ett BCC-gitter. Kobyakovs beräkningar visar att en sådan struktur skulle vara instabil med avseende på densitetsvågor.
– Detta kan få konsekvenser för tolkningen av observationer från satellitbaserade röntgenteleskop, och också framtida observationer av gravitationsvågor, säger Dmitry Kobyakov.
Avhandlingen är publicerad elektroniskt
– Ett stort hinder för innovation inom vård och omsorg är att ersättningssystemen oftast bara ger betalt för arbetssätt och behandlingsmetoder som redan används eller för gamla tekniska lösningar. Vi behöver utveckla ersättningssystem som främjar innovationer. Det här är ett nytt område som vi satsar på och som kan få stor betydelse i framtiden, säger Daniel Forslund, chefsstrateg på VINNOVA och huvudansvarig för myndighetens insatser för innovationskraft i offentlig verksamhet
Projekten kommer att starta under april 2014 och avslutas i maj 2015. De kommer att följas av en gemensam följeforskare, Stiftelsen Leading Health Care, som ska utarbeta en rapport som består av två delar. Dels en översiktlig handledning om mottaglighet och hinder som ska underlätta genomförandet av framtida lokala projekt, dels en kartläggning av förändringsbehov inom olika områden för att främja mottaglighet av innovationer i vård och omsorg.
Det är fyra projekt som får finansiering med sammanlagt 14,5 miljoner kronor:
Östersunds-, Lunds- och Sundsvalls kommun, Framtidens ersättningssystem hemtjänst och hemsjukvård, Tre projektkommuner med olika förutsättningar testar skarpt ersättningsmodeller som bygger på olika bonusmodeller för olika brukargrupper. (Projektledare Börje Hoflin, Östersunds kommun). Beviljat belopp: 4 miljoner kronor
Akademiska sjukhuset, Uppsala, InnoCent – projektet utvecklar och testar en kompletterande ersättningsmodell i form av Health Impact Bonds (HIBs) för att kunna värdera förebyggande insatser för barn med typ 1 diabetes och på så sätt främja innovation inom sjukvården. (Projektledare Annika Remaeus, Innovation Akademiska). Beviljat belopp: 4 miljoner kronor
Stockholms läns landsting, ”Kroninnovation” Projektet utvecklar två värdebaserade ersättningsformer som stimulerar till involvering av patienter och anhöriga – en för kronisk sjukdom och en för en innovativ vårdform inom primärvården. (Projektledare Isis Amer-Wåhlin, Stockholm läns landsting). Beviljat belopp: 3,9 miljoner kronor
Västerås kommun, INNOVERSUM – INNOVationsfrämjande modell för Ersättning, Uppföljning och Målstyrning inom vård och omsorg. Projektet utvecklar en ersättningsmodell för beställning/upphandling av äldreboende som främjar god kvalitet och resultat genom att ökad användning av innovationer och nya arbetssätt. (Projektledare Lina Lorenzson, Västerås kommun). Beviljat belopp: 2,6 miljoner kronor.
Mängden data som genereras ökar dagligen och i en allt snabbare takt. Om företagen kunde analysera mängden data effektivare, skulle det skapa större kundnytta, affärsnytta och även kostnadsbesparingar. Men för att göra dessa analyser krävs nya metoder och tekniker. Dessa måste dessutom vara skalbara, det vill säga kunna byggas ut, ha hög prestanda och vara resurseffektiva.
Det är i detta sammanhang som BTH har fått medel för att under perioden september 2014 – december 2020 skapa ett kompetenscentrum tillsammans med de 11 företagen som ingår i projektet.
– Vi ser att företagen har stora utmaningar vad det gäller att hantera stora datamängder. Därför vill vi etablera ett kompetenscentrum inom området för att tillsammans med våra industripartner utveckla ny kunskap och nya metoder för analys av stora datamängder, berättar professor Håkan Grahn.
BTH har en lång tradition av att samarbeta med industrin och de flesta av företagen har också lång och framgångsrik erfarenhet av att arbeta tillsammans med den akademiska världen, och med BTH i synnerhet.
– Vi på Telenor är oerhört glada över att detta kompetenscentrum etableras då vi ser en direkt koppling till vårt pågående arbete med ökad kundnöjdhet. Det är också ett konkret resultat av det fördjupade samarbetet som vi inledde med BTH under förra året, säger Martin Petersen, Director Products & IT, Telenor Sverige.
Satsningen från KK-stiftelsen är även viktig för att få en internationellt erkänd forskningsmiljö inom området.
– Samhället blir alltmer komplext. Att undersöka hur dagens människor beter sig och resonerar kring olika samhällsfrågor och grupper är en förutsättning för att kunna förstå och förutse hur samhället kommer att se ut i framtiden, säger Mikael Hjerm, professor i sociologi och ansvarig för forskningsprojektet vid Umeå universitet.
Att mäta och jämföra tolerans är inte helt enkelt. Tidigare forskning har använt ganska trubbiga mått på tolerans, till exempel genom att mäta människors attityder till specifika saker som sexualitet. Resultaten hittills kan heller inte säga så mycket om huruvida det finns en eller flera olika typer av tolerans, och hur tolerans är kopplat till mer specifika attityder, exempelvis attityder till religion och politik.
För att kunna följa utvecklingen i samhället behövs nya skalor för att mäta hur toleranta människor är mot andras åsikter och beteenden. Forskarna söker därför deltagare för att testa en sådan skala.
– Genom att nå en djupare förståelse för vad tolerans är, och hitta bättre sätt att mäta den på, kan den samhällsvetenskapliga attitydforskningen bli ännu mer tillförlitlig. Det kommer att göra det lättare att mäta förändring av sociala fenomen över tid på ett vedertaget och accepterat sätt, säger Mikael Hjerm.
För att delta i studien behöver du bara fylla i en internetenkät som tar ungefär 10 minuter i anspråk. Enkäten är politiskt oberoende och helt anonym. Den innehåller frågor om demografi (t.ex. kön, ålder m.m.), socioekonomi (utbildning, sysselsättning m.m.), attityder till samhällsfrågor, samhällsgrupper och livet i stort.
De svar som lämnas är skyddade av både personuppgiftsslagen och sekretesslagen. Det innebär att uppgifterna endast redovisas för grupper av personer. Enskilda svar kommer inte att framgå av den statistiska redovisningen.
Undersökningen kommer att användas för att utveckla sätt att mäta och förstå tolerans.
Delta i studien genom att klicka på denna länk: http://www.surveystudier.se/pilot/
