Madeleine Svensson forskar om e-hälsa och är ansvarig för ett forskningsprojekt som vidareutvecklar en virtuell webbaserad tallrik för att lära ut hälsosammare mat- och måltidsvanor. På den ursprungliga webbaserade tallriken kan man med hjälp av bilder komponera en måltid och direkt få reda på närings- och energiinnehåll – men den framtida tallriken kan innehålla ett flertal innovativa och interaktiva funktioner som motiverar, engagerar och inspirerar barn till hälsosammare mat- och måltidsvanor.
Hjälper barn
Verktyget har tidigare utvecklats och testats på medelålders män och resultatet har publicerats i en välrenommerad internationell tidskrift. Stipendiet gör det nu möjligt att fortsätta utveckla verktyget så att det passar även till barn. I studien kommer halländska barn aktivt att delta i syfte att ta fram ett webbaserat verktyg som hjälper barn till en ökad kunskap om mat, måltider och hälsa.
– Målet med forskningen är att ta fram ett verktyg som utbildar kring mat och måltidsvanor och som senare kan implementeras i den dagliga verksamheten i exempelvis skolor och klinisk verksamhet. Stipendiepengarna kommer framförallt att användas till detta vidareutvecklingsarbete, säger Madeleine Svensson.
FAKTA
Ett stipendium delas nu ut till Madeleine Svensson av Skåneländska gastronomiska akademien. Forskningsstipendiet på 100 000 kronor finansieras av Sparbanksstiftelsen Färs & Frosta.
Idrottsforskarna Filip Larsen och Tomas Schiffer vid Karolinska Institutet har gjort en genomgång av både svenska och utländska studier som undersökt vad extra tillskott av antioxidanter i samband med träning har för effekter på idrottarens fysiska prestation. Forskarna drar därefter slutsatsen att friska individer bör undvika antioxidanter i form av tillskott, eftersom de kan störa signaleringsvägar som är viktiga för kroppens anpassning till träning.
Däremot är det inget som talar för att det skulle vara negativt för prestationen att äta frukt och grönt i samband med träning. ”Tvärtom finns det ett flertal studier som påvisar positiva effekter på̊ både återhämtning och hälsa vid ett högt intag av frukt och grönt”, skriver Larsen och Schiffer i tidskriften Svensk Idrottsforskning.
De senaste två decennierna har marknadsföringen varit intensiv för olika former av antioxidanter i tillskottsform. Marknadsföringen har varit riktad mot idrottare men också mot vanliga människor. Många idrottare får också ekonomisk sponsring för att marknadsföra antioxidanttillskott, skriver författarna.
Larsen och Schiffer är överaskade att trenden att äta antioxidanter i form av piller tycks fortsätta.
”Det faktum att många idrottare fortfarande spenderar pengar på antioxidanttillskott är förbluffande eftersom de bevisligen har en negativ påverkan på kroppens anpassning till träning. Det visar också att kommunikationen mellan idrottsforskare och idrottsaktiva fungerar sämre än den kommersiella marknadsföringen av antioxidanter i tillskottsform.” skriver Larsen och Schiffer.
Läs mer om hur antioxidanter påverkar idrottsprestationen i Svensk Idrottsforskning 1/14. Tidningen ges ut av Centrum för idrottsforskning.
Hjärt- och kärlsjukdom orsakad av åderförkalkning är den vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor i Sverige. Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har nu utvecklat en metod som med hjälp av högfrekvent ultraljud hittar även de första, mindre väggförändringarna i blodkärlen.
Göteborgsforskarna blev för åtta år sedan först i världen att genom högfrekvent ultraljud kunna följa utvecklingen av åderförkalkning hos möss. 2007 blev gruppen även först med att applicera metoden på människor.
Nu har metoden testats och utvärderats på bland annat 416 patienter som remitterats till Sahlgrenska Universitetssjukhuset för bröstsmärta med misstanke om hjärtsjukdom.
Resultaten, som presenteras i Charlotte Eklunds avhandling, visar att den nya ultraljudsmetoden genom sin höga bildupplösning erbjuder ett enklare, mer precist och snabbare sätt att studera strukturförändringar i kärlen än de metoder som normalt används.
– Genom att hålla en ultraljudssändare vid handleden kan vi på någon minut få fram en detaljrik bild över blodkärlet och dess kärlvägg. Våra studier visar att graden av åderförkalkning i handledens kärl avspeglar graden av åderförkalkning i hjärtats kranskärl, och att patienter med åderförkalkning i handledens artär oftare drabbas av hjärtinfarkt och stroke och oftare är i behov av kranskärlsvidgning, säger Charlotte Eklund.
– De kärlförändringar vi upptäcker i handledens artärer är med andra ord en markör för en annalkande hjärt- och kärlsjukdom.
Utöver riskbedömningen för framtida hjärt- och kärlhändelser kan metoden enligt Charlotte Eklund också användas för att följa effekterna av olika behandlingar. Den goda bildkvaliten öppnar också för fler användningsområden, till exempel vid undersökning av fistlar och bedömning av kärlskada i armens kärl efter olika ingrepp.
Metoden kommer även att användas inom kärlforskning i kommande studier och används redan nu i en pågående studie på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
FAKTA
Avhandlingen Biological relevance and prognostic significance of radial artery intima-media thickness försvarades vid en disputation fredagen den 4 april.
Länk till avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/34833
I Anna-Carin Bredmars avhandling undersöks arbetsglädjen, som är av fundamental betydelse i lärarnas vardag. Den skapar en grundläggande känsla av hemvist och trygghet i arbetet och öppnar läraren för olika handlingsmöjligheter.
Studien visar att emotionell närvaro i det pedagogiska arbetet är viktigt för att lärare ska känna arbetsglädje. Något som stärker både de relationella och rationella, förnuftsmässiga, dimensionerna i arbetet. Enligt Anna-Carin Bredmar är förnuft och känsla ömsesidigt beroende av varandra.
– Arbetsglädje infinner sig när lärarna handlar både utifrån ett känsligt förnuft och en förnuftig känsla i mötet med elever, kollegor och olika arbetsuppgifter. Att utveckla en emotionell lyhördhet i arbetet, som i sin tur ofta förknippas med arbetsglädje, är en yrkesskicklighet som är av stor betydelse för att göra ett bra arbete som lärare, säger Anna-Carin Bredmar, verksam vid Linnéuniversitetet.
I studien undersöker hon 19 lärares erfarenheter. Genom lärarnas beskrivningar av konkreta situationer har olika innebörder av arbetsglädje visat sig. Den framträder inte minst i de mänskliga aspekterna av arbetet, där samspelet mellan lärare och elev rymmer en mängd olika känslor.
– Arbetsglädje för lärare är både att glädjas tillsammans med elever och kollegor liksom att trösta och stödja dem. Likaså känner lärarna arbetsglädje när de blir mottagna som personer i mötet med elever och kollegor. Att samtidigt vara både personlig och professionell i arbetet är betydelsefullt. Lärare och elever är unika personer med unika behov och mål och samspelet mellan lärare och elev gynnas av en glad och positiv atmosfär, säger Anna-Carin Bredmar.
Studien syftar till att fördjupa förståelsen för lärares arbete och professionalitet. Att beskriva arbetsglädje som en källa till kunskap i lärares arbete synliggör en annorlunda förståelse av kunskap än den som vanligtvis framträder i beskrivningar av lärares yrkeskunnande.
Att positiva emotionella aspekter, som arbetsglädjen, i så hög grad ignorerats i lärares arbete har gjort att arbetets tjusning och attraktionskraft hamnat i skymundan och inte lyfts fram som något av betydelse i diskussionen om nya och förändrade krav på lärares arbete, anser Anna-Carin Bredmar.
– Att känna glädje i arbetet är en betydelsefull aspekt både i relation till lärares ämneskunskaper, didaktiska kunskaper och deras förmåga att skapa pedagogiska och goda relationer till sina elever. Att reflektera över och synliggöra vad lärare upplever som glädje i arbetet visar sig vara en aspekt som kan bidra till att utveckla en yrkesskicklighet av emotionell lyhördhet i arbetet, säger hon.
FAKTA
Anna-Carin Bredmar lägger fram sin avhandling ”Lärares arbetsglädje. Betydelsen av emotionell närvaro i det pedagogiska arbetet” vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet. Avhandlingen har tagits fram inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, vid Göteborgs universitet. Disputationen äger rum fredagen den 11 april.
Förutom att kränka och utnyttja redan utsatta individer, innebär människohandel också ett hot mot staters säkerhet genom att vara del av den gränsöverskridande organiserade brottsligheten och den illegala migrationen. Det har därför länge funnits ett relativt starkt internationellt samarbete i dessa frågor. Det internationella samarbetet om handel med människor utgör olika grad av rättsliga åtaganden. Flera av de rättsliga överenskommelser som utgår från att skydda statens intressen utgör rättsliga förpliktelser medan överenskommelser för att skydda människohandelns offer, ofta i form av mänskliga rättigheter, istället utgör politiska målsättningar. Frågan uppkommer då hur det rättsliga skyddet fungerar i Sverige?
I Sverige utreddes fråga om en straffrättslig reglering om människohandel skulle införas i svensk lagstiftning under slutet på 1990-talet. År 2002 infördes sedan bestämmelsen ”människohandel för sexuella ändamål” i brottsbalken för att förstärka det straffrättsliga skyddet. Bestämmelsen har sedan dess ändrats för att utvidga det straffbara området och brottsrubriceringen ändrades år 2004 till ”människohandel” och inkluderar fler utnyttjanden än det sexuella.
Juristen Karin Åström vid Umeå universitet har i sin avhandling analyserat internationella och svenska rättsliga åtgärder mot människohandel för att se om offer för människohandel har fått ett förstärkt straffrättsligt skydd i och med den svenska bestämmelsen. Den nya bestämmelsen fungerar snarare som en förebyggande åtgärd för att förhindra människohandel, än som ett skydd för offren. I slutändan leder det till att få som utsätts för människohandel i Sverige verkligen identifieras som brottsoffer, säger hon.
Karin Åström är kritisk till att alltför liten hänsyn togs till de bakomliggande syftena med de internationella överenskommelserna under förarbetet till den svenska bestämmelsen.
– Det innebär bland annat att det rättsliga skyddet för människohandelns offer, genom främst mänskliga rättigheter, inte beaktades i någon större omfattning, menar hon.
Enligt Karin Åström anses inte människohandel vara ett stort problem i Sverige. Hon menar också att det är problematiskt att straffrättsligt sammanföra människohandel och prostitution, genom kopplerilagstiftning och sexköpslagen, som nu görs. Karin Åström menar, att eftersom brotten har olika primära skyddsintressen, människohandel är ett brott mot individen medan prostitution anses vara ett brott mot samhälleliga intressen, får offren olika roller i både utredning och domstol.
– Det är viktigt att brottsoffer kategoriseras på rätt sätt eftersom både status som målsägande och rättigheter avgörs av hur åtalet benämns, säger Karin Åström.
Fredagen den 11 april försvarar Karin Åström, juridiska institutionen, Umeå universitet, sin
Avhandlingen: Rättsliga åtgärder mot människohandel – att skydda offer eller möta hot.
I den välkända undersökningen har forskare vid Göteborgs universitet sedan slutet av 1960-talet kartlagt hälsan hos 1462 kvinnor i Göteborgsområdet. I den senaste studien har forskarna fokuserat på risken för stroke. Studien visar att under de 32 år som kvinnorna följdes drabbades 13 procent av kvinnorna av stroke i form av hjärninfarkt och/eller hjärnblödning.
Kartläggningen visar att risken för stroke har ett starkt samband både med livsstilsfaktorer som övervikt och rökning, och med medicinska riskfaktorer som högt blodtryck, hjärtflimmer och diabetes. Exempelvis var risken för stroke dubbelt så stor för kvinnor som hade ett konstaterat hjärtflimmer jämfört med friska kvinnor.
– Det är angeläget att förebygga stroke genom att förändra riskbeteenden som låg fysisk aktivitet, rökning, dåliga kostvanor, stress och pressad livssituation och att finna verktyg för detta i primärvården. I studien såg vi också ett starkt samband mellan ökad fysisk aktivitet och ett ökat upplevt välbefinnande hos kvinnorna, säger Ann Blomstrand som presenterar rönen i sin avhandling.
Personer som söker vård är dock olika benägna att förändra sin livsstil.
För att identifiera motiverade patienter har Ann Blomstrand och hennes medarbetare provat en ny metod, där både manliga och kvinnliga patienter vid åtta av Närhälsans vårdcentraler på Hisingen fick medverka i en enkät om sin livsstil samt erbjöds att få göra en hälsoprofil, medverka i hälsosamtal och kontrollera blodtryck och blodsocker.
De som i enkäten uppgav en ”inte så bra livsstil” och samtidigt ville göra något åt det erbjöds att delta i programmet. En uppföljning ett år senare visade att av de 2 120 deltagare som medverkat hade många sänkt sitt blodsocker och blodtryck, minskat i vikt och midjemått och hade lägre BMI mätt som medelvärden.
Även alkoholvanorna hade förändrats till det bättre: av de 55 som i enkäten uppgav en hög konsumtion rapporterade nästan två tredjedelar, 35 personer, att de minskat sin alkoholkonsumtion ett år senare. Tjugo procent av deltagarna angav ett generellt ökat välbefinnande.
– Vår studie visar att man med livsstilsfrågor framgångsrikt kan fånga in motiverade individer, och att de med stöd från vårdpersonal ofta kan engageras i sin egen förebyggande vård. Detta gynnar i sin tur välbefinnandet och kan minska risken för folksjukdomar som stroke, hjärtsjukdom och diabetes, säger Ann Blomstrand.
De positiva erfarenheterna av projektet har gjort att Närhälsan i Västra Götalands påbörjat införandet av metoden.
Avhandlingen: Life style intervention in primary care and aspects on stroke prevention
Arters evolution kan i många fall beskrivas med ett träd. Detta gäller även genfamiljers evolution, det vill säga närbesläktade gener som har liknande uppgifter i de arter de återfinns i.
De exakta uppgifter som gener i en familj utför kan förändras genom mutationer av enstaka DNA-positioner men även genom större händelser som förluster och duplikationer av hela gener. De senare ger alltså upphov till helt nya gener i en genfamilj. Inom bakterier händer det även ofta att gener överförs mellan individer inom samma eller olika arter, alltså hoppar från en art till en annan. Till exempel är det så antibiotikaresistens sprids mellan olika bakteriestammar.
– Att undersöka hur olika genfamiljer har vuxit fram under evolutionen är viktigt för att förstå hur olika gener är besläktade med varandra. Där det finns en förgrening på genträdet har en gen fått en ny funktion, säger Jens Lagergren, forskare verksam vid KTH och Scilifelab.
Han har tillsammans med kollegor på bland annat Scilifelab utvecklat sannolikhetsmodeller som ger en mer detaljerad bild av hur genträdet har vuxit fram genom evolutionen och när gener eventuellt hoppat från en art till en annan i artträdet.
Genom att basera sina metoder på matematiska modeller och Bayesiansk analys har dessa forskare lyckats få fram fram verktyg för biologer intresserade av hoppande gener och de egenskaper de bär med sig.
– Bayesiansk analys gör att man kan utgå från en observation man har gjort i verkligheten och se vilken modell som är mest sannolik givet denna observation. Detta är alltför tidsödande att göra för hand, men med datorernas hjälp är det möjligt, säger Jens Lagergren.
Han tillägger att han också har tillämpat sin modell på två uppsättningar av bakteriearter och sett att deras nya metoder fungerar väl och är betydligt bättre än traditionella metoder, som inte är statistiska.
– Just nu är det ren grundforskning för att förstå genernas historia, men på sikt kan modellerna användas för att ge en djupare förståelse för hur olika arter har utvecklats och hänger ihop med varandra, inte bara genom direkt arv utan även genom genöverföring säger Jens Lagergren.
Kan metoden och modellen användas för att kunna se släktskapet mellan olika arter på ett tydligare sätt än tidigare?
– Ja, säger Jens Lagergren.
Metoden kan i framtiden även utgöra en grund för att komma tillrätta med antibiotikaresistens.
– Metoden beskriver en algoritm och tillhörande mjukvara som kommer vara ett viktigt verktyg för forskare som sysslar med bakterier och de gener de överför lateralt, exempelvis sådana för antibiotikaresistens, säger Jens Lagergren.
Du hittar även artikeln i Systematic Biology.
Den så kallade Diabetes Incidens Studien, DISS, har sedan 1983 följt nyinsjuknandet i diabetes hos unga svenskar.
Eftersom DISS är ett av få register som samlar data om just ungdomar och unga vuxna har studien haft stor påverkan på diabetesforskning och vård både i Sverige och internationellt.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, kan nu visa att studiens resultat beträffande nyinsjuknandet sannolikt inte är tillförlitliga, vilket lett till att antalet unga med typ-1 diabetes kan ha underskattats grovt.
Det är känt att insjuknandet bland barn 0-14 år har ökat med tre procent årligen sedan 1980. Vad beträffar ungdomar och unga vuxna, 15-34 år, har bara ett fåtal länder, däribland Sverige, undersökt nyinsjuknandet. Enligt dessa studier minskar insjuknandet bland ungdomar och unga vuxna.
– Följaktligen har man trott att det ökade insjuknandet bland barn kompenseras av ett minskat insjuknande bland ungdomar och unga vuxna. Men våra undersökningar visar att dessa studier bygger på ett för litet underlag, säger Araz Rawshani, forskare vid Sahlgrenska akademin och Nationella Diabetesregistret.
Rawshani och hans kollegor har i studien granskat data från svenska Läkemedelsregistret. Genom att räkna män som fick minst 1 och kvinnor som fick minst 3 recept för insulin, och utesluta de som fått orala diabetesläkemedel (som används för att behandla diabetes typ-2), kunde forskarna få fram antalet individer med typ 1-diabetes.
Uppgifterna samkördes med data från Swedich Childhood Diabetes Register, som omfattar nära 99 procent av alla diabetesfall bland svenskar som är 14 år och yngre, samt med Nationella Diabetesregistrets data om landets 18-34 åringar.
Resultatet visar att antalet nyinsjuknade i åldrarna 15-34 år är cirka 2-3 gånger högre än tidigare trott. Man uppskattar nu att cirka 600 ungdomar och unga vuxna insjuknar årligen.
– Det gör det desto viktigare att uppmärksamma denna patientgrupp, särskilt eftersom att sjukdomen är livslång och påverkar livsföring och livskvalitet, säger Araz Rawshani.
Resultaten är enligt Araz Rawshani sannolikt tillämpliga även på andra höginkomstländer som liknar Sverige i population och livsstil.
Forskarnas slutsats är att Läkemedelsregistret i fortsättningen bör användas som källa för att övervaka förekomsten av typ 1 -diabetes, särskilt hos patienter åldern 30 och yngre.
– Vi har nu en enkel och tillförlitlig metod för att övervaka sjukdomen på en rikstäckande skala. Det är få länder i världen som har denna möjlighet. Men för att förstå varför typ 1-diabetes ökar och hur vi bäst behandlar den behövs internationella forskningsinsatser, säger Araz Rawshani.
Artikeln The incidence of diabetes among 0–34 year olds in Sweden: new data and better methods publicerades i Diabetologia den 7 april.
FAKTA DIABETES TYP 1
Typ 1-diabetes drabbar främst barn och unga och kallades tidigare barndiabetes. Från att ha varit en sällsynt sjukdom i början av 1980-talet har Sverige idag den näst högsta förekomsten av typ 1-diabetes i världen – bara Finland har fler fall. Antalet fall förutspås enligt vetenskapliga studier öka med uppåt 70 procent fram till 2020.
Runt tio procent av svenskarna ägnar sig åt sportfiske i någon form. Det är en av de största fritidsaktiviteterna i landet. Sportfisket är även viktigt ur ekonomisk synvinkel och omsätter cirka 2,5 miljarder årligen.
Sportfiskare hjälper forskarna
I det nystartade europeiska projektet Salmoinvade ska en internationell forskargrupp, med forskare från Sverige, Norge, Tyskland, Frankrike och Canada, studera biologisk invasion av laxfiske i Europa. Projektet är treårigt och ska utvärdera effekter av främmande laxfiskar i Europa och studera de sociala, ekonomiska och ekologiska mekanismer som påverkar deras invasionspotential.
Sportfiskare runtom i Europa är kopplade till projektet där man även kommer att undersöka kulturella skillnader mellan Skandinavien och kontinentala Europa i synen på laxfisk som resurs. Projektet är tvärvetenskapligt och forskargruppen är därför sammansatt med både biologisk, sociologisk och psykologisk expertis.
Odlad fisk konkurrerar
Forskarna i projektet Salmoinvade ska bland annat undersöka om förrymd eller utsatt odlad fisk kan konkurrera ut inhemska laxbestånd. Eftersom odlad fisk är genetiskt förändrad och oftast äter snabbt och mycket kan det bli mindre föda över åt inhemsk fisk.
– Frågan är under vilka förhållanden odlad fisk kommer att konkurrera ut vilda bestånd? Det är en av de frågeställningar som vi kommer att studera, säger Jörgen Johnsson.
Sportfisket som skydd för vild lax?
Sportfiskare föredrar ofta större fisk och kanske kan detta hjälpa till att skydda vild laxfisk, till exempel i situationer där snabbväxande odlad fisk förekommer tillsammans med vilda bestånd. Dessutom har odlad fisk ofta ett mindre försiktigt beteende än den vilda och hamnar troligen därför lättare på kroken.
– Möjligen kan sportfisket därmed motverka konkurrenseffekter av odlad och annan invasiv fisk på de vilda laxbestånden, säger Jörgen Johnsson.
I projektet deltar sportfiskeföreningar runtom i Europa, bland andra Sportfiskarna Region Väst i Delsjön i Göteborg.
– Försöken i Göteborg kommer att utföras med aktiv medverkan av västsvenska sportfiskare så att vi kan utnyttja deras speciella kunskaper, ett unikt samarbete som vi verkligen ser fram mot, säger Jörgen Johnsson.
Det slutgiltiga målet med SalmoInvade är att utveckla riktlinjer för policy kring förvaltning av laxfiskinvasioner i Europa.
De här symptomen begränsar de drabbade personernas andnings- och rörelseförmåga, vilket gör dem beroende av andningssupport och rullstol. I de allvarligaste fallen lever patienten bara några månader efter födelsen. Dessa sjukdomar orsakas av genetiska förändringar, så kallade mutationer, i de protein som finns i skelettmusklaturen, primärt strukturproteiner. Mutationerna förändrar aminosyrasekvensen genom att byta ut olika aminosyror och därmed förändra muskelcellernas funktion. I studien har det undersökts hur olika mutationer påverkar muskelcellernas kontraktionsförmåga samt de molekyler som reglerar muskeltillväxt och muskelförtvining.
Resultaten från Johan Lindqvists avhandling visar att olika mutationer har olika mekanismer som orsakar de svagare musklerna. Detta beror på hur mutationen förändrar proteinets fysikalkemiska egenskaper och tillsammans med skelettmusklaturens uttalad struktur-funktionssamband, kan olika underliggande mekanismer observeras. Slutresultatet är dock svagare muskler.
– Förutom att de underliggande mekanismerna var mutationsberoende, så kunde vi påvisa muskelspecifika defekter. Vi kunde visa att de molekylär mekanismerna som orsakar muskelsvagheten skiljer sig åt i andningsmuskler jämfört med benmuskler. Därtill kunde vi observera att det proteinnedbrytande ubiquitin-proteasomala systemet i skelettmusklerna påverkades av en mutation samtidigt som musklerna var förtvinnade, vilket tyder på att detta system spelar en avgörande roll av muskelförtviningen hos sjukdomarna, säger Johan Lindqvist, doktorand vid Institutionen för neurovetenskap.
– Våra resultat ger en mer komplex bild av sambanden mellan mutation och effekt på kontrationsmekanismen och fördjupar därmed våra kunskaper om hur muskelsvagheten och muskelförtviningen vid dessa sjukdomar uppstår. Idag finns det inga behandlingsmöjligheter för denna grupp av sjukdomar, men resultaten i denna avhandling ger goda indikationer på möjliga framtida behandlingar och läkemedelsmål. Speciellt intressant är de molykelära system som ansvarar för nedbrytning av muskelproteiner, säger Johan Lindqvist.
Nästan alla har mer eller mindre verklighetsnära åsikter om hur de själva talar, hur man talar på olika platser och om olika språkdrags eller dialektords utbredning i rummet.
– Det är ett ämne som engagerar. Empirin från dialektforskningen har förstås också andra grenar av språkvetenskapen nytta av. Även tvärvetenskapligt är dialektforskningen av vikt. Exempelvis kan språkliga företeelsers geografiska utbredning berätta om forna tiders samfärdsel och samhällsstruktur, säger Mathias Strandberg, doktorand vid institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.
Materialet till sin avhandling har han hämtat från Institutet för språk och folkminnen där det bland annat finns cirka sju miljoner lappar med fonetiskt upptecknade dialektord. Ungefär en sjundedel av detta material kommer från Skåne. Materialet samlades in i fält i huvudsak i slutet av 1800-talet och under 1900-talets första hälft.
– Ofta gick det till så att upptecknarna fick komma hem till sagesmännen, dricka kaffe och prata om ditt och datt. Under samtalen förde de anteckningar som de sedan renskrev på de ordlappar som ännu förvaras i arkiven. På 1930-talet inleddes dessutom en omfattande inspelningsverksamhet, säger Mathias Strandberg.
Svenskan och de flesta av dess dialekter har två så kallade tonaccenter eller ordaccenter: accent 1 (också kallad akut accent) och accent 2 (också kallad grav accent). Ordaccenterna består i två distinkta melodier som enskilda ord uttalas med. Dessa melodier gör att vi kan skilja mellan annars ljudmässigt identiska ord som t.ex. buren med accent 1 (bestämd form av bur) och buren med accent 2 (av bära).
I standardsvenskan sådan den talas bland annat i och omkring Stockholm har sammansatta ord nästan uteslutande accent 2. Många dialekter, bland annat skånska, har däremot både accent 1 och accent 2 i sammansättningar. Accent 1 har t.ex. landsväg och kostall, accent 2 däremot t.ex. handtag, rågstubb och träbit. Den till synes närmast regellösa variationen mellan accent 1 och accent 2 i sammansättningar har gäckat forskningen i över hundra år.
I sin avhandling visar Mathias Strandberg att variationen beror på historiska omständigheter. Accent 1 tillkommer regelbundet sammansättningar där en stavelse har fallit bort i förleden, t.ex. hodyna ’huvudkudde’, av fornöstnordiskans hovuþdyna. Också sammansättningar som återgår på konstellationer av två självständiga ord, t.ex. landsväg (där förleden från början är ordet land böjt i genitiv, alltså den vanliga ägande- eller tillhörighetsformen lands) har regelbundet accent 1.
Ett annat fenomen som påträffas i skånska dialekter är att sammansättningar kan betonas på efterleden: handtág, rågstúbb, träbít och så vidare. I avhandlingen framgår att detta är ett i huvudsak syd- och västskånskt fenomen, och att det är fråga om en dialektgeografisk variation mellan accent 2 och efterledsbetoning. Mot nordöstligt hàndtag (där grav accent anger accent 2) står alltså sydligt och västligt handtág.
Mathias Strandberg argumenterar för att efterledsbetoningen är utvecklad ur en accent 2-tonkurva där den huvudbetonade stavelsen är tonalt flack och en hög ton istället följer på nästa stavelse. I sammansättningar med enstavig förled hamnar den höga tonen på efterleden, som därmed har uppfattats som huvudbetonad. Denna accent 2-tonkurva är känd från bland annat Dalarna och Gotland men har hittills inte påvisats i Skåne. I avhandlingen anförs dock belägg från sydöstra Skåne. Denna nya kunskap möjliggör en bättre förståelse av efterledsbetoningens ursprung.
Referens: De sammansatta ordens accentuering i Skånemålen (2014) Doktorsavhandling, monografi, ISBN: 978-91-506-2386-4, Författare: Strandberg, Mathias Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk, Seminariet för nordisk namnforskning.
Med hjälp av enkäter har Magdalena Mattebo, som nyligen disputerat vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet, undersökt sexuella erfarenheter och pornografikonsumtion hos drygt 800 gymnasister. Studien visar bland annat att det inte finns någon skillnad i andelen flickor och pojkar som tycker att deras sexuella beteende påverkas mycket av pornografi. De pojkar och flickor som tittar på pornografi är mer positivt inställda till pornografi jämfört med de som inte tittar.
– Det var oväntat att drygt var tionde flicka i konsumtionsgruppen uppgav att de tittade på pornografi i lägre utsträckning än de ville. Det var också oväntat att det inte var någon skillnad mellan flickor och pojkar avseende fantasier om sexuella handlingar, och att en lika stor andel flickor som pojkar uppgav att pornografi påverkar deras sexuella beteende i hög utsträckning, säger Magdalena Mattebo.
Flickorna i studien var mer sexuellt erfarna än pojkarna när det gäller oral-, vaginal- och analsex, men det var ingen skillnad mellan könen avseende olika typer av sexualpartners som kompissex, ”one-night-stands” och gruppsex. Ungdomarna var mer positiva till att pojkar haft många olika sexpartners jämfört med att flickor haft det, vilket inte är förvånande utifrån våra traditionella könsroller, menar Magdalena Mattebo.
– I gruppen med de mest sexuellt erfarna ungdomarna fanns dock en uppfattning om att flickor och pojkar är lika intresserade av sex, vilket är positivt ur ett jämställdhetsperspektiv, säger Magdalena Mattebo.
Referens: Mattebo, M., Tydén, T., Häggström-Nordin, E., Nilsson, KW., Larsson, M. Pornography and sexual experiences among high school students in Sweden, Journal of Developmental and Behavioral Pediatrics, 35: 179-188, 2014, doi: 10.1097/DBP.0000000000000034
– Svensk djurhållning har blivit mer sårbar för störningar genom den strukturrationalisering mot större och mer specialiserade gårdar som präglat de senaste decennierna. Djuren kan påverkas av extremväder som värmebölja, torka och översvämning eller indirekt genom brist på foder och rent vatten, säger laborator Ann Albihn, som vid SVA leder arbetet med klimatanpassning.
Det nya regeringsuppdraget är en uppföljning av Klimat- och sårbarhetsutredningens (SOU 2007:60) arbete 2005-2006, som SVA också deltog i. Syftet nu är att ett aktuellt underlag ska tas fram till årets slut för att säkra att anpassningen till ett förändrat klimat inom ett antal samhällssektorer sker på ett ändamålsenligt sätt. De mest angelägna insatserna ska prioriteras och stödjas.
– Vi ska börja med en tillbakablick och se vad som hänt sedan 2006. SVA har sannolikt mest att tillföra på delmål 1 ”Uppdatering av kunskap om konsekvenser av förändrat klimat”. SVA ska jobba med området ”Människors hälsa”, där SMHI även inkluderar djurhälsa. Fokus är på zoonoser, sjukdomar som kan spridas mellan djur och människa. Men även andra viktiga djursjukdomar och annan hälsopåverkan av betydelse för djuren ska påtalas. Det är ett omfattande uppdrag som ska utföras på kort tid, säger Ann Albihn.
Ett tiotal personer från olika enheter vid SVA deltar.
– Vi ska ge synpunkter på vad som behöver göras så att inte djurhållningen drabbas mer än nödvändigt. Det är bra att SVA är med i detta arbete så att även aspekter på djurhållning blir synliga i uppdraget. Det finns till exempel flera sjukdomar som sprids med insekter och via vatten, särskilt när det är varmt och höga flöden, exempelvis de senaste årens utbrott av blåtunga och schmallenbergvirus i Sverige.
För att vara säker på att ett fartyg håller måttet när det väl sätts i sjön görs på ett tidigt stadium både matematiska beräkningar samt modelltester i bassäng. Modellen av det nya forskningsfartygets skrov har nyligen testats av varvet Nauta Shiprepair hos CTO i en modellbassäng i Gdansk i Polen.
– Fartygsmodellen uppförde sig i det närmaste idealiskt, säger projektledaren Anders Backman.
Vattenmotstånd och bränsleförbrukning undersöks
Under försöken i provbassängen testades värden för vattenmotstånd, vilket visar vilken effekt som kommer att krävas vid olika hastigheter.
– Provkörningarna med modellen i bassängen bekräftar vad vi trodde och visar att bränsleförbrukningen till och med kommer att bli något lägre än vad vi beräknat. Det är ju mycket bra sett ut miljösynpunkt, säger Anders Backman.
Det nya fartyget, som kommer att ersätta gamla Skagerak, blir 45 meter långt och kommer att väga runt 800 ton. Trots att det nya fartyget är större än det gamla drar det 40 procent mindre bränsle.
– Det gamla fartyget Skagerak är fyrtio år gammalt och uppfyller inte de miljökrav vi har. Det nya fartyget kommer att bli miljöcertifierat och matchar väl Göteborgs universitets höga miljöprofil, säger Anders Backman.
Bygger på tradition
Det nya fartyget kommer att få namnet Skagerak, samma namn som det nuvarande fartyget och forskningsfartyget innan dess.
– Namnet Skagerak är ett väl inarbetat varumärke som är starkt förknippat med Göteborgs universitet, och därför är det en tradition som vi vill bygga vidare på, säger rektor Pam Fredman.
Det nya forskningsfartyget kostar drygt 100 miljoner och beräknas vara färdigbyggt i hösten 2015.
Luleå tekniska universitet inleder samarbete med Ice Music, Swedish Lapland och genomför som ett första steg akustiska mätningar med startpistolskott i iskonserthallen på Gültzauudden. Avsikten är att ta reda på hur ljud kan hanteras i ett rum av is för att på så vis optimera den musikaliska upplevelsen för såväl publik som artister.
– Målet med mätningarna är att ta reda på de akustiska egenskaperna som snön och isen har i byggnaden för att kunna optimera akustiken, säger Roger Johnsson forskare vid Luleå tekniska universitet.
Fluffig snö absorberar ljud väldigt bra men i en konsertlokal vill man ha hårda ytor för att ge klang åt musiken. Beroende på vad en lokal ska användas till så finns det en optimal efterklangstid. En föreläsningssal behöver en kort efterklangstid medan en lokal för akustisk musik kräver betydligt längre efterklangstid för att musiken ska komma till sin fulla rätt. Mätningar av de akustiska egenskaperna vid Ice Music’s iskonserthall genomförs av forskare och studenter vid Luleå tekniska universitet som med hjälp av startpistolskott mäter akustiken. Det sker vid två olika tillfällen, varav det första ägde rum på fredagen. Avsikten är att undersöka effekten av att tak och väggar är fullt isbelagda och delvis porösa på grund av den värme som konsertbesökarna alstrar.
Tim Linhart VD för IceMusic i Luleå började med musik för 15 år sen utan att ha någon musikalisk bakgrund. Nu har han satt samman 14 orkestrar, byggt alla instrument och arrangerat 100-tals konserter och är villig att lära sig ännu mer genom samarbetet med universitetets akustikforskare.
– Ja det är jätteintressant att lära sig hur ljudvågor fungerar i den här miljön. För min del är det intressant att få information som inte är den vi själva har upplevt med våra öron, säger han.
– Det här innebär att vi kommer förstärka vår forskningsprofil och bidra med ytterligare relevant forskning för näringslivet, säger Stefan Lindskog, professor i datavetenskap vid Karlstads universitet. Forskningen handlar om utveckling av effektivare och säkrare datakommunikationslösningar. Vi forskare bidrar med vår expertis och näringslivet förser oss med sin kunskap, case och dataunderlag, och genom denna samverkan kan företagen få bättre produkter och ökad konkurrenskraft.
Forskningsprofil
– Den här forskningssatsningen bygger på våra styrkeområden inom nät- och säkerhetsforskning här på Karlstads universitet, säger Johan Garcia, universitetslektor i datavetenskap vid Karlstads universitet. Vår ambition är att säkerställa vår position vid den Europeiska forskningsfronten inom vårt forskningsområde.
KK-stiftelsen satsar 6 miljoner kronor per år under sex år på forskningsprofilen och näringslivet cirka 40 miljoner kronor. Karlstads universitet skjuter till 12 miljoner kronor under sexårsperioden.
Näringslivsmedverkan
De medverkande företagen är Clavister, Combitech, Ericsson, Icomera, Procera Networks och Tieto. Alla verksamma som produkt- och konsultföretag inom telekom och IT, och flera av dem världsledande inom sina områden.
– För oss kommer samarbetet med Karlstads universitet bidra till utveckling och förbättring av programvara som är en viktig del i dagens avancerade mobilsystem, säger Jun Cheng, senior systemarkitekt på Ericsson. Ytterligare förbättringar i pålitlighet och effektivitet bidrar till vår fortsatta globala konkurrenskraft. Samarbetet inom profilen ger dessutom värdefulla kontakter med övriga medverkande företag.
