Legg-Calvé-Perthes sjukdom är en sjukdom i barnens höft där lårbenshuvudets brosk- och benceller dör (nekros). Detta medför en formförändring i lårbenshuvudet med smärtor och förhindrad rörlighet. Det är framförallt pojkar mellan fem och åtta år som drabbas av sjukdomen, och inte sällan får de en sämre fungerande höftled med risk för tidig artros. Sjukdomen orsakas av nedsatt blodcirkulation i lårbenshuvudet, men varför sämre blodcirkulation uppstår är fortfarande okänt.

Yasmin Hailer, läkare och doktorand vid institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet, har i avhandlingen kartlagt om patienter med Perthes sjukdom även drabbas av andra sjukdomar kopplade till blodcirkulation, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Resultaten visar att patienter med Perthes sjukdom har en dubbelt så hög risk att få högt blodtryck, en drygt dubbelt så hög risk för blodbrist och 50 procent högre risk att drabbas av kärlkramp och hjärtinfarkt.

Ett samband hittades även mellan Perthes sjukdom och skadebenägenhet där patientgruppen med Perthes har 20 procent högre risk att skada sig (mjukdelsskador och benbrott som kräver behandlingen på sjukhus). En annan delstudie visar att patienter med Perthes sjukdom dessutom har 50 procent ökad risk för ADHD och 30 procent högre risk att drabbas av depression.

– Patienterna med Perthes sjukdom har en sämre hälsorelaterad livskvalitet än den svenska normalbefolkningen, säger Yasmin Hailer.

Avhandlingen bekräftar misstanken om att sjukdomen har en koppling till blodcirkulationsrubbningar som yttrar sig inte bara lokalt i höftleden utan i hela kroppen. Barn med Perthes sjukdom upplevs oftast som mycket aktiva, och i tidigare studier har en möjlig koppling till upprepade skador beskrivits som en tänkbar orsak till sjukdomen.

– Mina resultat indikerar att ett fragilt kärlsystem i kombination med hyperaktivitet i barndomen kan bidra till utvecklingen av Perthes sjukdom, men här behövs mer forskning för att fastställa sambanden, säger Yasmin Hailer.
Disputationen äger rum den 24 april.

Tidigare studier har dragit slutsatsen att även låga kadmiumhalter i urin kan vara skadligt hos personer som inte utsätts för tungmetallen genom sitt yrke.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar nu att störningar i njurfunktionen i denna grupp sannolikt beror på naturliga variationer än på en toxisk effekt.

Resultatet, som presenteras i Magnus Åkerströms avhandling, innebär att risken för att kadmium kan orsaka njurskador är överskattad hos en stor del av befolkningen – och att forskningen bör tänka om när det gäller kartläggningen av kadmiumets effekter.

– De allra flesta invånare i Sverige har en måttlig kadmiumexponering. Vår forskning visar att risken för njurskador orsakade av kadmium är mindre i denna grupp än vad vi tidigare trott, och som en följd bör forskningen fokusera mer på hur kadmium påverkar skelettet, och hur tungmetallen kopplar till benskörhet och frakturer och kanske åderförkalkning, säger Magnus Åkerström, doktorand vid Sahlgrenska akademin.

– Vid låga kadmiumhalter måste man också ta hänsyn till naturliga variationer i urinutsöndringen för att kunna dra säkra slutsatser av ett urinprov.

Samtidigt visar avhandlingen att grupper med måttlig exponering faktiskt har högre kadmiumnivåer i njuren än man tidigare trott.

Detta har man kunnat visa genom att för första gången i världen mäta kadmiumhalten i njure hos friska personer. Magnus Åkerström visar också i nya beräkningar att kadmiumets halveringstid i njuren är cirka 30 år, vilket är längre än vad man tidigare räknat med.

FAKTA
Avhandlingen Biomonitoring of cadmium – relationship between cadmium in kidney, blood and urine, interpretation of urinary cadmium, and implications for study design försvaras vid en disputation den 25 april.

Länk till avhandling

FAKTA KADMIUM
Kadmium finns i vår miljö främst till följd av industriella utsläpp och från användning av kadmiuminnehållande konstgödsel och avloppsslam. Grödorna som odlas på åkrarna tar upp kadmium från jorden och hamnar i människokroppen via vår kost. Ris, rotfrukter och tobak är exempel på grödor som innehåller mer kadmium än andra grödor. Sett ur ett globalt perspektiv har vi relativt låga halter av kadmium i Sverige.

Inkubatorerna, som finns i hela landet, erbjuder bland annat rådgivning för kunskapsintensiva företag i tidiga faser, när det gäller att utveckla affärsidéer, attrahera kapital, få nya kunder och komma ut på internationella marknader. Målsättningen med inkubatorstödet är det ska bli fler nya och kunskapsintensiva tillväxtföretag i Sverige.

Vid starten av det nationella inkubatorprogrammet ansvarade VINNOVA för stödet, men sedan 2005 har stödet förmedlats först via Innovationsbron och senare Almi. Nu permanentas inkubatorprogrammet på VINNOVA. 

– Jag välkomnar beslutet. Inkubatorprogrammet passar väl in i VINNOVAs övriga satsningar på innovationskraft och tillväxt i små och medelstora företag. Vi får nu möjlighet att samordna insatserna och ge företagen ett ännu starkare erbjudande, säger Charlotte Brogren, generaldirektör för VINNOVA.

– Vår avsikt är att stödet till inkubatorerna och till bolagen i dessa ska ligga på minst samma nivå som under 2014. Vi kommer nu att inleda en process tillsammas med berörda parter för att utforma inkubatorprogrammet från 2015 och även se hur våra övriga insatser kan optimeras för att utveckla företagen i inkubatorerna, säger Charlotte Brogren.

Massdödshändelser blir allt vanligare i naturen, mycket på grund av mänskliga faktorer. Det kan vara giftutsläpp eller effekter av övergödning som syrebrist eller blomningar av vissa algarter som producerar giftiga ämnen.

– Det är dock ofta omständigt att ta reda på orsakerna eftersom man måste göra separata tester för varje potentiellt giftämne. Men nu har vi skapat en ny metod som förenklar testandet avsevärt och som samtidigt ger oss information om de evolutionära effekterna av sådana här händelser, säger Pierre De Wit, forskare vid Sven Lovén Centrum för Marina Vetenskaper i Kristineberg.

Möjligt identifiera gifterna
Metoden heter Forensic genomics och är en kombination av traditionell testning av miljögifter kombinerat med metoder för DNA-sekvensering. Den nya metoden gör det möjligt att identifiera vilka gifter som har orsakat att djur i ett område har dött.

– Vi har testat den här metoden för att undersöka en massdödshändelse som ägde rum på Sonoma-kusten i Kalifornien under 2011. Då drabbades sjöstjärnor, sjöborrar, snäckor och krabbor hårt vilket gjorde att den Kaliforniska fiskerimyndigheten omedelbart förbjöd fiske av de drabbade arterna i området.

Bättre bild av massdöden
Traditionella testningsmetoder kunde inte avgöra vad som hade orsakat massdöden, men med hjälp av den nya metoden kunde Pierre De Wit och hans forskarkollegor komma fram till att ett alg-toxin, Yessotoxin, som inte tidigare setts i Kalifornien, var orsaken.

– Med hjälp av vår nya metod kommer vi att få en mycket bättre bild av massdödshändelsers orsaker och effekter i framtiden. Djurarter som nyligen har gått igenom sådana här händelser kan vara extra känsliga för andra stressfaktorer, som till exempel klimatförändringar. I vår värld, där många människor är beroende av mat från havet, är det därför otroligt viktigt att vi har koll på detta. Därför så argumenterar vi i artikeln för rutinmässig insamling av vävnadsprover i framtiden, prover som skulle kunna användas för genetiska analyser om någonting skulle hända, säger Pierre De Wit.

Länk till artikeln: http://www.nature.com/ncomms/index.html

Byggindustrin har länge kämpat med låg produktivitet och höga byggkostnader och ett antal mer eller mindre lyckade försök har gjorts att industrialisera byggprocessen.

Henric Jonsson, doktorand i bygglogistik vid Avdelningen för kommunikations- och transportsystem, Linköpings universitet, Campus Norrköping, har nu tagit ett första steg mot en effektivare byggprocess genom att arbeta fram ett stöd för beslutsfattande som underlättar valet av produktionsprocess för produktion av flerbostadshus.

När man utvecklar eller förbättrar ett produktionssystem är det viktigt att först göra en analys över tänkta kunder och deras behov samt över hur konkurrenssituationen ser ut för det aktuella kundsegmentet. Först därefter utformas produktionssystemet. Möjligheten är då större att erbjuda kunderna vad de efterfrågar samtidigt som byggprocessen blir effektiv och lönsam. Henric Jonsson har studerat ett flertal företag för att kunna analysera hur utformningen av produktionssystemen och produkterna (flerbostadshus) påverkar exempelvis leveranstid, leveransprecision, produktionskostnad, kvalitet och flexibilitet. Kopplat till detta har han även tagit fram ett system för mätning av dessa faktorer som kan användas för uppföljning av, och för jämförelse mellan, olika typer av produktionssystem.

– Henric Jonssons avhandling behandlar ett för byggbranschen mycket viktigt område – industrialisering av produktionsprocessen för flerbostadshus. Detta är i sig förvisso inte nytt, men Henrics angreppssätt med att ta fram ett stöd för beslutsfattande för att kunna matcha graden av industrialisering av produktionsprocessen med de krav och behov som kunder och marknaden ställer inom olika segment är unik, säger professor Martin Rudberg som leder bygglogistikgruppen.

Henric Jonssons licentiatavhandling är ett resultat av den donation från L E Lundbergs stiftelse för forskning och utveckling som möjliggjorde att en professur i bygglogistik inrättades i slutet av 2009. Målet för donationen var att bygga upp en slagkraftig forskning inom bygglogistik vid Linköpings universitet och forskargruppen inom bygglogistik består i dag av sju personer, varav fyra doktorander.

FAKTA
Henric Jonsson presenterar sin licentiatavhandling vid ett seminarium den 23 april kl 13:15 i TP1, Täppan, Campus Norrköping.

Länk till: Bygglogistik vid Linköpings universitet

I de 14 projekt som finansieras ingår totalt 80 aktörer inom både offentlig och privat sektor som ska arbeta tillsammans med forskare för att utveckla sina organisationer i innovativ riktning och införa nya organisationsformer.

– Sättet att organisera en verksamhet är avgörande för förmågan att möta ny konkurrens och kunna anpassa sig till förändrade förutsättningar. Det behövs forskning och utveckling inom innovativ organisering för att möta nya utmaningar och därför gör vi den här satsningen, säger Carl Ridder, handläggare på VINNOVA. 

Följande 14 projekt får dela på 35 miljoner kronor:

Framtidens kontor
• Utveckling av ledarskap, teknik och lokaler för framtidens aktivitetsbaserade kontor, Handelshögskolan Stockholm, Microsoft AB, Vasakronan och Wise Group AB. Kontakt: Lena Lid-Falkman, lena.lid.falkman@hhs.se”>lena.lid.falkman@hhs.se, 0706-68 31 61.

Förnyelseförmåga i mediebolag
• Innovation och förnyelse i mediebolag för att möta strukturomvandlingen i branschen, Chalmers och Stampen AB (GP, VLT, Nerikes Allehanda m.fl.). Kontakt: Tobias Fredberg, tobias.fredberg@chalmers.se”>tobias.fredberg@chalmers.se, 0705-24 35 64.

Innovation och nya organisationsformer inom sjukvården
• Innovationsgrupper med patienter och personal för en mer brukarorienterad och effektiv primärvård, Karlstads universitet och Landstinget i Värmland. Kontakt: Per Skålén, per.skalen@kau.se”>per.skalen@kau.se, 054-700 21 12.
• Utveckling av ny praktik för kirurgi med samtidig röntgen i så kallade hybridsalar, Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Siemens Healthcare Diagnostics AB. Kontakt: Kajsa Lindberg kajsa.lindberg@gri.gu.se”>kajsa.lindberg@gri.gu.se, 031-786 44 84.

Life Science
• Utveckling av modeller och strategier för praktiskt tillämpning av öppen innovation inom Life Science, Göteborgs universitet, Astra Zeneca, Redoxis AB, Sahlgrenska Science Park AB. Kontaktperson: Alexander Styhre, alexander.styhre@handels.gu.se”>alexander.styhre@handels.gu.se, 031-786 6568.

Arbetsmetodik för innovativ tillväxt i små företag
• Införande arbetsmetodik för strategiarbete i små och medelstora företag som bygger på bred involvering av medarbetare, Handelshögskolan i Jönköping, Träcentrum samt 12 små och medstora företag. Kontakt: Anders Melander, Anders.Melander@ihh.hj.se”>Anders.Melander@ihh.hj.se, 0709-792 010.

Jord- och skogsbruk
• Innovation inom gröna näringar med användare som medskapare och genom samverkan mellan aktörer såsom Linköpings universitet, Hushållningssällskapet, 3M, Agroväst, SLU, Elmia, Lantmännen, Lovanggruppen, JTI, VicVision, Biototal, Energiutvecklarna, Vreta Kluster, Östsam och Tolefors Gård. Kontaktperson: Per Frankelius, per.frankelius@liu.se”>per.frankelius@liu.se, 0708-21 29 49.

Teknikkonsulter
• Nya former och strategier för samarbeten mellan teknikkonsulter och kundföretag för ökad innovationsförmåga, Linköpings universitet, Saab AB och SCANIA AB. Kontaktperson Jonas Söderlund, jonas.soderlund@liu.se”>jonas.soderlund@liu.se, 013-28 40 65.

Innovationsprocesser i kommuner
• Utveckling av innovationsstödssystem och organisatoriska förutsättningar för innovation i kommunal verksamhet, Linköpings universitet, Motala och Norrköpings kommun. Kontakt: Anna Fogelberg Eriksson, anna.fogelberg.eriksson@liu.se”>anna.fogelberg.eriksson@liu.se, 013-28 58 52.

Öppen innovation, öppna data och innovationstävlingar
• Förbättring av företags förmåga att organisera och styra öppna innovationsprocesser och partnersamarbeten, Lunds universitet, SCA och Volvo Construction Equipment. Kontakt: Anna Brattström, anna.brattstrom@hhs.se”>anna.brattstrom@hhs.se, 0733-86 79 49.
• Utveckling av öppna innovationsmarknader för samarbeten mellan stora och små företag, Chalmers, Boid AB, Ericsson AB, Atvis AB, InformAsic AB, Lindholmen Science Park, Qualisys AB, RISE AB, Swedish Incubators and Science Parks och Volvo Technology AB. Kontakt: Sverker Alänge, sverker.alange@chalmers.se”>sverker.alange@chalmers.se, 031-772 12 34.
• Utveckling av metodik för digitala innovationstävlingar och efterföljande processer för realiering av tävlingsresultat i form av bärkraftiga tjänster, Viktoria Swedish ICT, Stockholms Universitet, Storstockholms Lokaltrafik, Volvo Car Corporation och Stockholms stad. Kontaktperson Anders Hjalmarsson, anders.hjalmarsson@viktoria.se”>anders.hjalmarsson@viktoria.se, 0707-56 78 70.

Cirkulära affärsmodeller
• Omställning till funktionsförsäljning och cirkulära affärsmodeller för minskad miljöpåverkan och ökad konkurrensförmåga, Viktoria Swedish ICT, Chalmers, Volvo Construction Equipment, Volvo Car Corporation och SKF. Kontaktperson: Mats Williander, mats.williander@viktoria.se”>mats.williander@viktoria.se, 070-590 93 10.

Mätning av Innovation
• Mätning av innovation som underlag för beslut om FoU-investeringar och utveckling av företags innovationsförmåga, Handelshögskolan i Stockholm, Stiftelsen IMIT, LTU och KTH, SCA, LKAB, Volvo Technology AB och Veryday AB. Kontakt: Anders Richtnér, anders.richtner@hhs.se”>anders.richtner@hhs.se, 073-659 77 27.

– Det är inte så att vi har något emot EPB när det tillämpas på rätt sätt och inkluderar även erfarenheter från praktiken, från alla inblandade. När man forskar med och om människor, kan helhetsbilden gå förlorad och vissa grupper falla bort om man inte hämtar kunskaperna där de finns, säger Anna Petersén, som är huvudförfattare till artikeln, som fått rubriken Calling Evidence-Based Practice into Question.

Redan Aristoteles beskrev olika former av kunskap utan att ge dem olika värde. Episteme, den logiska kunskapen, skilde han från fronensis, en mera praktisk form av kunskap. Episteme ligger närmare det naturvetenskapliga idealet med evidensbaserad kunskap, vilken på senare år dominerat inom socialvetenskapen och understött New Public Management, NPM.

Dilemma
Dilemmat för EBP är att ju starkare kraven är på rent vetenskaplig bevisning, desto mindre blir utrymmet för praxisbaserade kunskaper och erfarenheter.

– Vi vill minska slagsidan mot EBP, inte för att den är dålig utan för att praktisk kunskap bör värderas högre. Samhällsvetenskapen behöver inte alltid mäta sig mot naturvetenskap, samhällsvetenskapen är rik på kunskaper som bör finnas med när man utvärderar socialt arbete.

Trender inom samhällsförvaltning kommer och går och en förhoppning är att PBK, den praxisbaserade kunskapen, kan innebära en renässans för idéer, som hamnat i skymundan en tid. Det kan till exempel handla om olika intressenters erfarenheter, expertkunskaper från de som arbetar med frågorna samt lärande och utveckling i lokala sammanhang.

Utvecklade kunskaper
Författarna menar att öppenheten för olika former av kunskap egentligen bör betraktas som mindre kontroversiellt än EBP i sig självt.

– Men att på nytt sätta fronensis och kunskaper från flera intressenter på dagordningen är viktigt för att utveckla nya kunskaper för användning inom socialt arbete och vårt konkreta förslag är att använda strategier som bygger på PBK.

I en första fas kommer avtalet gälla tre diagnosområden inom tre verksamheter: svår astma, hjärtsvikt och endoskopisk kirurgi, men fler verksamheter kommer att involveras i ett senare skede. Projekten kommer att drivas som innovationspartnerskapsprojekt, och nya idéer tas kontinuerligt fram i det så kallade växthuset.

Växthuset är en del i konceptet innovationspartnerskap som Karolinska utformat. I växthuset identifieras behov och möjligheter. Idéer för hur dessa adresseras genereras, filtreras och prioriteras av parterna i partnerskapet. Därefter utvecklas de prioriterade projekten gemensamt, för att slutligen implementeras i vården och därmed leverera nytta. På samma sätt implementerar näringslivsparten resultaten av projektet i sin organisation för att därmed kunna dra nytta av vunnen erfarenhet och utveckling. 

– Partnerskapet kommer att generera patientnytta till Karolinska samtidigt som Boston Scientific ges möjlighet att utveckla sina produkter säger Emma Ekerdal Lovén, verksamhetschef för Innovationsplatsen.

– Vi på Boston Scientific arbetar med innovationer för att kunna leverera teknik och lösningar som minskar fysiskt och känslomässigt lidande för patienter och samtidigt minskar kostnaderna för sjukvården. Samarbetet med Innovationsplatsen vid Karolinska Universitetssjukhuset är för oss ytterligare ett stort steg för att lyckas, och vi är glada och hedrade över att fortsätta denna resa, att kunna kombinera våra resurser och sakkunskap med ett av de mest välrenommerade universitetssjukhusen i Europa, säger Michael Onuscheck, Senior Vice President och president Europe på Boston Scientific.


Forskaren Henric Barkman vid Statsvetenskapliga institutionen,
Stockholms universitet har nu undersökt hur man kan överbrygga dessa gap
och uppmuntra till hållbar konsumtion.

– Nästan alla kan engageras till hållbar konsumtion. Men medan en typ av konsumenter kommer långt med en stark övertygelse och goda kunskaper om hållbar konsumtion så behöver andra en knuff i rätt riktning. Den knuffen kan bestå i exempelvis att man upplever att andra i sin omgivning försöker konsumera hållbart, menar Henric Barkman.

Henric Barkman studerar hur konsumenter kan uppmuntras att välja miljö- och Fairtrade-märkta varor. Gapen mellan attityd och handling kan ofta förklaras av att engagemanget motverkas av olika typer av barriärer. Henric Barkman menar att det även kan finnas ”omvända gap”. Vissa människor är egentligen inte motiverade till att engagera sig i hållbar konsumtion, men gör det ändå. Medan en del konsumenter visserligen stöter på barriärer för sitt engagemang så ges andra ”broar” som gör engagemanget lite mindre krävande. Sådana broar gör att även konsumenter med lägre motivation eller sämre resurser kan engageras till att konsumera hållbart.

– Tror man att många andra också engagerar sig, att hållbara varor är lättillgängliga och inte för dyra så kan även dessa grupper engageras, trots deras bristande förutsättningar. De med starkare motivation och resurser är å andra sidan inte alls lika känsliga för detta utan det avgörande för dem är att deras engagemang gör skillnad, säger Henric Barkman.

Resultat av studien i korthet:

Läs mer och få information om hur avhandlingen kan beställas eller laddas ner på www.henricbarkman.se.

Dessa frågor ska fem forskningsmiljöer, som får dela på 62 miljoner kronor från Forskningsrådet Formas, Mistra och Lantmännens Forskningsstiftelse, studera närmare.

– Det är första gången som Formas, Mistra och Lantmännens Forskningsstiftelse delar ut medel tillsammans och vi tror att det kan ge ett mervärde för forskningen, säger Gia Destouni, huvudsekreterare på forskningsrådet Formas.

Utöver de 62 miljonerna har medel avsatts till en koordinator som kommer att ha en övergripande funktion. Koordinatorn ska se till att kunskap överförs mellan forskningsmiljöerna samt bidra till att forskningen nyttiggörs.

– Det ska bli spännande att följa forskningsprojekten och hur de kan bidra till ett mer integrerat synsätt på produktion i vatten och på land, säger Lars-Erik Liljelund Mistras VD. Det finns stor potential inom detta område, både miljö- och affärsmässigt.

– Vi är väldigt glada över samarbetet med Formas och Mistra. Det ger oss möjlighet att satsa i större projekt med strategisk betydelse för hållbar utveckling av svenskt lantbruk, säger Pär-Johan Lööf, som koordinerar lantbruksforskningen på Lantmännen R&D.

Bakgrund
Hösten 2013 utlyste forskningsrådet Formas tillsammans med Mistra och Lantmännens Forskningsstiftelse totalt 68 miljoner kronor för forskning om ”Effektiva och hållbara produktionssystem inom vattenbruk och jord- och trädgårdsbruk”. Målet med utlysningen var att ta fram ny kunskap samt att stärka svensk forskning och skapa underlag för forskningsmiljöer inom dessa, för samhället, viktiga områden. Totalt inkom 44 ansökningar. I dagarna beslutade de tre aktörerna vilka som får dela på drygt 62 miljoner fördelat på fyra år – 2014-2017.

Mistra: Thomas Nilsson, Thomas.nilsson@mistra.org

Formas: Mattias Norrby, Mattias.norrby@formas.se

Lantmännens Forskningsstiftelse: Helena Fredriksson, Helena.Fredriksson@lantmannen.com

Nedan följer beskrivningar på de projekt som beviljats medel:

Mjölk på gräs och biprodukter

Professor Kjell Holtenius, SLU, Uppsala, kjell.holtenius.slu.se

Belopp: 14,9 Mkr

Hållbar storskalig odling av makroalger i Sverige

Henrik Pavia, Göteborgs universitet, henrik.pavia@bioenv.gu.se

Belopp: 15,7 Mkr

Makroalgsodling är globalt sett den snabbast växande sektorn inom vattenbruk, men är trots goda naturliga förutsättningar helt outvecklat i Sverige. Men vad krävs för att utveckla en hållbar storskalig odling av makroalger i Sverige?

Algodling har många fördelar jämfört med landbaserad biomassaproduktion. Makroalger växer snabbare än landväxter och är effektivare på att fånga in koldioxid. Odling i havet kräver heller inte gödning, pesticider eller konstbevattning och tar inte värdefull jordbruksmark i anspråk. Istället fångas näringsämnen upp och genom användande av alger för föda, foder och gödning kan man skapa en länk till lantbruk för att sluta kretslopp.

Det här projektet tittar särskilt på odling av makroalgen sockertare (Saccharina latissima) som förekommer naturligt vid svenska västkusten. Sockertare kan användas i livsmedel och foder till djur, och potentiellt även till att producera bioetanol och plast. Projektet kommer att behandla metodologiska och miljömässiga aspekter såsom nya odlingstekniker, massproduktion av sporer och groddplantor, avel av odlingsvarianter och socioekonomiska hållbarhetsanalyser. I samarbete med Länsstyrelsen i Västra Götaland kommer problematiken för etableringstillstånd av storskaliga odlingar att studeras. Det multidisciplinära forskningslaget kommer i projektets olika delar att ha ett nära samarbete med myndigheter, företag och andra intressenter. 

Utnyttjande av skördegapet för uthållig intensifiering av höstveteproduktionen

Fil dr Bo Stenberg, SLU, Uppsala, bo.stenberg@slu.se

Belopp: 8,4 Mkr

Är det möjligt att öka skörden av vete samtidigt som man minskar miljöpåverkan av odlingsinsatser? Vete är en av världens viktigaste grödor för livsmedel men veteskördarna i Europa stagnerar. Skördeutvecklingen i Sverige har dessutom varit sämre än för de flesta länder i Västeuropa. Skördegapet – skillnaden mellan vad som skulle kunna skördas och vad som skördas, behöver minska om vi ska få en ökad produktion. Den potentiella skörden är den maximala skörden för en gröda, under givna klimatförhållanden, då grödan inte utsätts för vatten- eller näringsbrist eller annan negativ påverkan, t.ex. sjukdomar. Ökade insatser för att höja skörden t.ex. ökning av viss gödsling ökar dock risken för miljöpåverkan av odlingen, t.ex. utlakning. Det övergripande syftet med projektet är att öka storleken på veteskördarna och samtidigt minska miljöpåverkan genom att variera och anpassa olika odlingsinsatser som t ex gödsling så att man t ex gödslar områden med hög potential mer, och områden med låg potential, mindre. Forskarna ska speciellt studera höstskörden och göra fältförsök på fyra platser under tre år. 

Innovativa lösningar för utveckling av marint vattenbruk med hög kvalitet i Sverige – fokus på miljömässig och ekonomisk hållbarhet

Kristina Snuttan Sundell, Göteborgs universitet, kristina.sundell@bioenv.gu.se

Belopp: 15,9 Mkr

Hur kan man effektivisera produktionen av eftertraktade fisk- och skaldjur som fläckig havskatt och hummer? Projektet, kommer att utveckla nya foder baserade på hållbara råvaror från musslor och outnyttjade biprodukter från strömming och skaldjur, samt multitrofa och recirkulerande akvakultursystem (RAS) med minimala utsläpp.

Projektet har som mål att utveckla en hållbar strategi för etablering av ett svenskt, marint vattenbruk.Projektet består av experter i biologi, teknik, livsmedelsvetenskap, livscykelanalys (LCA) och ekonomi. Projektet kommer anta utmaningarna att minska beroendet av fiskolja och fiskmjöl i det foder som behövs för fiskodlingen, utveckla kvalitetslarvfoder och minska utsläppen av näringsämnen med ett helhetsperspektiv på hållbarhet som inbegriper socioekonomiska aspekter.

Pilotodlingar kommer att anläggas där forskning, innovation, utbildning och samverkan mellan forskare och branschen kan äga rum. Projektet omfattar västsvenska samhällsaktörer och privata intressenter som stödjer projektets mål att skapa modellsystem för marin odling och affärsplaner för foderföretag. Detta säkerställer en utveckling av ett bärkraftigt vattenbruk i samklang med samhället.

Perenna grödor – viktiga komponenter till robusta och hållbara produktionssystem?

Docent Anna Westerberg, SLU, Uppsala, anna.westerbergh@slu.se

Belopp: 7,1 Mkr

Kan ett mer mångfaldigt jordbruk med både ettåriga och perenna grödor bidra till att öka hållbarheten i dagens jordbruk? Dagens jordbruk bidrar till ökat näringsläckage och försämring av jordens bördighet och kräver stora insatser av växtskydd och gödsel. Fördelarna med perenna grödor är många – allt från minskad energiförbrukning och markpackning, minskat näringsläckage till ökad kolinlagring i marken. Odling av perenna grödor kan därför bidra till en minskad klimatpåverkan. Djupare kunskap saknas dock eftersom få relevanta vetenskapliga undersökningar som jämfört ettåriga och perenna odlingssystem har gjorts. Detta för att det inte finns någon förädlad perenn släkting att jämföra den ettåriga grödan med, förutom perent vete. För att undersöka om perenna spannmål är en viktig komponent i ett hållbart jordbruk ska forskarna 1) identifiera skillnader i agronomiska egenskaper mellan perent respektive ettårigt vete i jordar med olika näringsstatus, 2) identifiera skillnader i övervintringsförmåga mellan olika linjer av perent vete i norra, mellersta och södra Sverige, 3) utveckla perent korn-material för jämförelse med ettårigt korn, 4) fördjupa kunskapen om den genetiska bakgrunden av perenna egenskaper för framtida förädling av perenna sorter, 5) utbyta kunskap med lantbrukare och forskare under projektets gång.

Även om näthandel har studerats extensivt under de senaste decennierna så har mycket fokuserat på inhemsk näthandel och inte lika mycket på den internationella. Inom den inhemska näthandeln är konsumentens förtroende baserat på hans eller hennes uppfattning av företaget och användarvänlighet av företagets webbsida. Aswo Safaris avhandling behandlar internationell näthandel där konsumenter köper varor och tjänster på Internet från företag som är baserade i ett annat land än där de själva bor.

Vid köp från företag i utlandet dyker delvis andra funderingar upp hos konsumenten. Företagen bakom internationella webbsidor oftast under andra regler och lagar som konsumenten har lite eller ingen kunskap alls om. Detta och andra omständigheter, som hur konsumenten uppfattar företagets hemmanation i form av kultur, politiska system, normer och värderingar påverkar konsumentens osäkerhet när det kommer till att ingå en relation med utländska företag på Internet. Konsumenten förknippar köp från utländska återförsäljare på Internet med stor osäkerhet och det kan hända att man avstår – trots att utländska företaget ofta erbjuder varor och tjänster till ett mer förmånligt pris än många svenska återförsäljare på Internet.

– Företgen kan inte göra något åt de presumtiva kundernas uppfattning om landet där de verkar. Därför bör företagen fokusera på att minska kundernas osäkerhet om företaget och dess verksamhet och bland annat erbjuda väl genomtänkta webbsidor som underlättar köpet, säger Aswo Safari doktorand vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet.

– Om företaget inte är internationellt välkänt är konsumenter ofta tveksamma till att göra några köp. Det är därför av största vikt att sådana, mindre kända företag, till exempel är kopplade till betalningstjänster som PayPal eller Payson som kan lindra konsumenters oro för att ingå avtal med företaget.

I avhandlingen skildras hur konsumenten under processens gång lär sig att hantera osäkerheten när de vill ingå utbyte med utländska leverantörer. Genom flera olika studier i form av intervjuer, fokusgrupp-studier och två stora enkätstudier kommer Aswo Safaris avhandling fram till att konsumenter först och främst behöver utförlig information, till exempel om produkten, priser och leverans, för att hantera osäkerhet och utveckla olika typer av förtroenden. Vidare kan kunden, genom köp av produkter och tjänster, ingå i mer långsiktiga affärsrelationer med utländska företag om de upplevda erfarenheterna är positiva.

Läs avhandlingen “Consumer Foreign Online Purchasing: Uncertainty in the Consumer-Retailer Relationship” online. Avhandlingen försvaras 24 april.

– Ingen har tidigare tittat på data som vi ska göra. Vi mäter hur en grupp golfare tekniskt fungerar. Sedan kan vi till exempel hitta likheter hos grupper med jämförbar kompetensnivå, berättar Rikard König, som forskar vid Högskolan i Borås.

Grunden för forskningen är hanteringen av mycket data. 500 golfare slår vardera 10 slag. Slagen registreras både med kameror och med dopplerradar. Radarn ”ser” sammanlagt 26 olika variabler för varje slag, från ögonblicket då klubban träffar bollen tills att bollen ligger ute på banan. Det nya med denna forskning är dock inte själva insamlandet av all data, utan sättet att omforma den till ren information, via det som kallas ”data mining”.

– Vi har tre delmål eller nivåer med forskningen, berättar Rikard König. Först ska vi hitta nya eller förbättrade algoritmer för dataanalys som beskriver en speciell grupp golfares resultat, det är grundforskningen. Sedan vill vi hitta en metod för att kombinera videoresultat med data från dopplerradarn. Slutligen är målet att hitta metod för tillämpningen.

Golfpro och högskolor i samarbete
Han samarbetar med två examensarbetande studenter och ett golfpro för att få fram en praktiskt användbar metod. Forskningen sker gemensamt för Högskolan i Borås och Högskolan i Skövde. Finansieringen står Västra Götalandsregionen för, med motivet att skapa samarbetsformer högskolorna emellan. Tanken är att högskolorna gemensamt ska utveckla forskningskompetens.

– Golfsvingforskningen är både vetenskapligt viktig och tillämpningsbar. Framtagande av algoritmer för dataanalys är mycket aktuellt, motsvarande forskning kring algoritmer för att beskriva minsta gemensamma nämnaren i stora datainsamlingar (så kallat Big Data Analytics) sker inom många områden, som till exempel bil- och läkemedelsindustri.

Trots att forskningsgruppen från Borås och Skövde bara hållit på sedan januari, finns redan hopp om goda resultat.

– Vi har i en enkel förstudie sett att det går att beskriva en bra sving, nu ska vi ta in data från våra 500 golfare och börja bearbeta materialet, avslutar Rikard König.

Anna-Carin Ramsten undersöker vad teknikskiftena inom byggsektorn under efterkrigstiden inneburit för de anställda vad gäller förändrat arbetsinnehåll, krav på nya kunskaper samt förändrat lärande i takt med bland annat ökad automatisering och datorisering av arbetet.

I sin studie har hon från och till under drygt tre år på plats hos lättbetongtillverkaren Yxhult AB gjort videodokumentation, deltagande observation, intervjuer samt arkivstudier. Under fältarbetet följdes två autentiska driftsättningar samt en intensivstudie av gjutstationens kontrollrum.

I sin avhandling belyser Anna-Carin Ramsten hur processarbetet inom tillverkningsindustrin påverkats av efterkrigstidens utveckling.

– Gjutarnas arbete har förändrats, inte minst har datoriseringen påverkat arbetets innehåll och form. Arbetsprocesserna har blivit alltmer integrerade och textbaserade. Gjutaren har erhållit en funktionell maktposition och kontrollrumsarbetet präglas alltmer av lagarbete, säger Anna-Carin Ramsten.

Tillverkningen av lättbetongprodukterna kan beskrivas i tre teknikgenerationer: mekaniska redskap (år 1942), halvmekanisk manöverpanel (år 1966), och ett digitalt gjutprogram (år 1996). Under teknikgenerationerna har villkoren att lära sig arbetet i gjutstationen förändrats. Introduktionen av ett nytt digitalt härdningsprogram i produktionen innebar begränsade möjligheter för lärande i arbetet genom att inget forum för ömsesidigt kunskapsutbyte mellan de olika praktikerna etablerades.

– Genom digitaliseringen blir arbetet både mer abstrakt och mer konkret. En aspekt av teknikutvecklingen är framväxten av nya begrepp och standarder som byggts in i redskapen. Handböcker och andra texter kan sägas förtingliga den kollektiva kunskap som utvecklats genom ett systematiskt kvalitetsarbete under många år i företaget men också i byggsektorn som helhet, säger Anna-Carin Ramsten.

Akupunktur har en väldokumenterad avslappnande effekt. Forskning vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar att akupunktur också kan vara en effektiv hjälp inom primärvården för behandling av patienter med stressrelaterad psykisk ohälsa.

Doktoranden Tina Arvidsdotter har i sin avhandling studerat 120 patienter mellan 22 och 55 år som sökt sig till två offentliga och två privata vårdcentraler i Västra Götaland för stressrelaterade hälsobesvär.

I studien erbjöds patienterna behandling med akupunktur integrerat med samtal, utfört av en sjuksköterska.

En enkätuppföljning efter åtta veckor visade att patienterna som fick akupunktur integrerat med terapeutiska samtal rapporterade mindre ångest och depression, ett större mentalt välbefinnande och bättre hantering av stress jämfört med patienter som erbjöds sedvanlig behandling.

Omkring 50 procent av patienterna uppgav vid uppföljningen att metoden lett till minskad ångest, från möjlig/sannolik till normal nivå, att jämföra med 10 procent bland de som fick sedvanlig behandling. Samma mönster visade sig för depression.

Förbättringen var kvarstående även sex månader senare.

– För personer med stressrelaterad psykisk ohälsa är primärvården ofta den första och enda vårdinstansen. Patientgruppen är också en av de största inom såväl privata vårdcentraler som Närhälsan, vilket gör att behovet av metoder och effektiva behandlingsinsatser är stort, säger Tina Arvidsdotter:

– Mina studier visar hur dessa personer kan förstås och vårdas, de visar sjuksköterskan i en ny roll och att akupunktur integrerat med terapeutiska samtal i en och samma behandling kan vara ett effektivt komplement. Min förhoppning är att vården nu kan utveckla dessa metoder vidare.

Avhandlingen Stressrelaterad psykisk ohälsa; upplevelser och behandling inom primärvård försvarades vid en disputation den 11 april.

FAKTA OM METODERNA
I metoderna som testades erbjöds patienterna akupunktur integrerat med terapeutiska samtal som var antingen strukturerade (med fokus på bland annat relationer, kost, motion och sömn) eller spontana. Akupunkturbehandlingen utfördes med mellan 2-12 nålar under 20-30 minuter, total tid 45-60 minuter, en gång i veckan under åtta veckor.

Inloggningsfunktionen på en webbsida är designad för att hindra otillåtna användare att få tillgång till ett säkrat system. Dock får även tillåtna användare vänta på att få tillgång till systemet under tiden som personen blir autentiserad, eller identifierad. Detta kan upplevas både positivt och negativt. Om det uppfattas som en säkerhetsåtgärd betraktas väntan som positiv. Å andra sidan, om det enbart uppfattas som en onödig väntetid är den vanligtvis betraktad som negativ.

Ett övergripande fokus för avhandlingen i ämnet telekommunikationssystem är på hur användaren upplever inloggning i kommunikationsnätverk. En inloggningsprocess inkluderar normalt flera steg och meddelanden mellan klient och server. Uppkopplingen kan även lida av låg tjänstekvalitet vilket gör att varje steg i inloggningsprocessen ökar svarstiden. Långa svarstider leder till sämre användarupplevelse.

Avhandlingen som Charlott Lorentzen nu lägger fram undersöker även hur användare av sociala nätverk upplever säkerhet och i vilken utsträckning de bidrar till den. Ett sätt att bidra till säkerhet är att skapa och använda starka lösenord. Webbsidor kräver ibland att användaren skapar lösenord av en viss minsta längd. Denna längd kan dock vara otillräcklig för att skapa ett starkt lösenord och kan då ge användaren en falsk uppfattning av vad ett starkt lösenord är. Skapandet av lösenord samt användarupplevelse av lösenordssäkerhet undersökts i avhandlingen och resultaten visar att deltagarnas lösenord i de flesta fall inte är starka även om användarna upplever dem som så.

– Om vi kan upptäcka avstötningsprocesser i transplanterade njurar tidigare ger det möjlighet till mer individanpassad behandling för att förbättra livskvalitet samt förlänga livet på de njurtransplanterade, säger Johan Trygg, professor i kemometri vid Umeå universitet.

Tretton forskargrupper ifrån Frankrike, Belgien, Tyskland och Sverige ska tillsammans studera hur gener, proteiner och metaboliter kan användas för att identifiera nya så kallade biomarkörer för olika avstötningsprocesser av njuren. Projektet har fått namnet BIOMARGIN (BIOMArkers of Renal Graft INjuries in kidney allograft recipients).

Andelen njurtransplanterade patienter som överlever de första månaderna efter transplanteringen har stadigt ökat under de senaste 20 åren. Tyvärr har överlevnadsgraden de senaste tio åren inte ökat nämnvärt. I dag används i princip uteslutande biopsi av njuren för att upptäcka avstötningsprocesser. Biopsier innebär att en tunn nål förs in i njuren och förändringar som kan upptäckas under mikroskop kan detekteras. Denna invasiva teknik är jobbig för patienten och när väl njurens skick kan upptäckas kan den vara för dålig för att kunna räddas.

BIOMARGIN vill utveckla nya och bättre metoder för att tidigt kunna identifiera risk för avstötning av transplanterade njurar. Detta är viktigt för hälsan, långtidsöverlevnaden och livskvaliteten hos den transplanterade. Att utreda mekanismerna bakom avstötning och långtidsöverlevnad, immunologiska och icke-immunologiska kommer att ingå i projektet. Blod och urin som finns i biobanker i Europa, från njurtransplanterade som alla genomgått biopsier av den nya njuren, ska analyseras

– Vi forskare i Umeå kommer inom samarbetet med AcureOmics AB att bidra med vår expertis inom metabolomik och multivariat dataanalys för att försöka finna biologiska markörer eller paneler av markörer hos patienter som genomgått njurtransplantation och vars njurar börjat avstötas.  Som ett resultat hoppas vi därefter kunna rekommendera nödvändiga livsstilsförändringar för att maximera möjligheterna för njurens överlevnad och därigenom förbättra livskvaliteten för många människor i Europa, säger Johan Trygg.

Om anslaget:
Sammanlagt 6 miljoner Euro satsar EU-kommissionen i BIOMARGIN(BIOMArkers of Renal Graft INjuries in kidney allograft recipients). under åren 2015-2018. Projektet koordineras av INSERM (National Institute of Health and Medical Research) i Frankrike.

Johan Trygg, Umeå universitet, och Thomas Moritz, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå deltar i projektet. Umeå-gruppen har fått drygt 4 miljoner kronor.