Instagrambilder på din kompis i två olika tröjor från ett provrum. Musik i dina öron medan du handlar. En app för din inköpslista. Sedan merparten av svenska konsumenter skaffade sig smarta mobiltelefoner har sättet vi shoppar på förändrats. Om detta är Mart Ots, medieforskare vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, övertygad.
– Förr pratade man mycket om e-handel, att den skulle slå ut den fysiska butiken. Men så kommer det inte att bli. Vi ser att människor gillar att handla. Man vill kunna klämma på grejer, och det finns en social dimension, säger Mart som nu tillsammans med kollegorna Benjamin Hartmann och Hamid Jafari ska djupdyka i ämnet.
Media Management and Transformation Centre, där Mart är föreståndare, har beviljats 1 992 000 kronor i forskningsmedel av Handelns utvecklingsråd. Mart och hans kollegor ska studera hur vårt shoppingbeteende förändras av smartphones – och hur handlarna kan använda sig av detta beteende för att göra upplevelsen i den fysiska butiken till något speciellt. Istället för att e-handeln tar över världen går vi till mötes en framtid där man utökar den fysiska upplevelsen med en digital dimension.
Redan idag har många affärskedjor appar till smartphones. Men vad bör apparna innehålla?
Rabatterbjudanden som plingar till i telefonen när platstjänsten känner av att du klivit in i butiken? Navigeringshjälp för att du lättare ska hitta dina varor? Specialanpassat soundtrack som får dig att känna dig som om du handlar på film? Möjligheterna är oändliga. Hur ska handeln veta vad den bör satsa på? Och hur snabbt tar konsumenterna egentligen till sig nya appar?
– Förändringen från vanliga mobiler till smartphones har gått jättefort och handeln själva inser ju också att de måste vara beredda på en förändring. Framtiden ligger inte i tryckta annonser.
Projektet inleds i september och kommer att pågå i två år. Genom enkäter, djupintervjuer, observationer av konsumenters beteende och studier av beteendets effekter på försäljningen ska forskarna komma fram till hur konsumenterna ser på sina shoppingupplevelser. Där ligger nyckeln till hur handeln kan utvecklas för att möta framtiden.
– Telefonen har ringt här sen jag fick besked om pengarna. Det märks att branschen är intresserad, säger Mart. Inom handeln funderar man mycket på det här just nu.
Bakterien Candidatus Neoehrlichia mikurensis, i den medicinska världen kort kallad Neoehrlichia, upptäcktes och beskrevs för första gången i en vetenskaplig artikel 2010.
Bakterien, som sprids via gnagare och fästingar i framför allt Asien och Europa inklusive Sverige, har hittills konstaterats i nitton fall i världen, varav sex i Sverige.
I ett internationellt forskningsprojekt lett från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har forskare och läkare från Tyskland, Schweiz, Tjeckien och Sverige närmare granskat 11 av de konstaterade fallen. Studien visar att det framför allt är redan sjuka personer som har störst risk att bli infekterade av bakterien.
–Riskpatienten är i regel över 50 år, lider av antingen en blodsjukdom eller en reumatisk sjukdom och har en pågående immunhämmande behandling med till exempel cellgifter eller kortison, säger Christine Wennerås, forskare vid Sahlgrenska akademin.
Det finns idag inga siffror på hur vanlig den fästingburna infektionen, kallad neoehrlichios, är. Det beror till stor del på att infektionssjukdomen är svår att upptäcka.
–Eftersom bakterien inte kan odlas upptäcks den inte vid rutinanalyser. Dessutom är symtomen vilseledande, till exempel har flera patienter drabbats av blodproppar i benen eller i huvudets blodkärl vilket inte satts i samband med en infektion. Andra typiska symtom som feber, muskelvärk och ledvärk kan också orsakas av patientens underliggande sjukdom, säger Christine Wennerås.
– Vi vet också väldigt lite om hur infektionen påverkar friska personer som inte får immunhämmande läkemedel.
När det väl konstaterats att patienten lider av neoehrlichios kan infektionen oftast botas patienten med en antibiotika-kur.
Studien Infections with the tick-borne bacterium ”Candidatus Neoehrlichia mikurensis” mimic non-infectious conditions in patients with B cell malignancies or autoimmune diseases publiceras i tidskriften Clinical Infectious Diseases april 2014.
Länk till artikel: http://cid.oxfordjournals.org/content/early/2014/04/21/cid.ciu189.abstract
BTH ska utveckla en virtuell turbindemonstrator med målet att hitta innovativa lösningar för flygmotorernas turbiner.
– Flygmotorer indelas i moduler och därefter i komponenter. Genom att utmana denna indelning kan vi hitta nya innovativa lösningar som ger ökad funktionsprestanda och värde, säger professor Tobias Larsson på BTH.
I forskningsprojektet samarbetar BTH och Chalmers med GKN Aerospace Engine Systems och forskningsinstitutet Swerea IVF.
Satsningen innebär att företag, institut och universitet kommer att kunna arbeta tillsammans på ett effektivare sätt och i nära samverkan med leverantörer på en svensk arena; Produktionstekniskt Centrum i Trollhättan.
Projektet Virtuell turbinmoduldemonstrator har en budget på drygt 10 miljoner kronor och satsningen kommer från VINNOVAs nationella flygtekniska forskningsprogram NFFP.
FAKTA
Om flygtekniska forskningsprogrammet, VINNOVA
Syftet med det nationella flygtekniska forskningsprogrammet (NFFP) är att vidareutveckla forskningsresurserna inom landet vid industri, forskningsinstitut, universitet och högskolor samt att samordna utnyttjandet av dessa resurser.
NFFP ska som en del av den flygtekniska forskningen inom landet bidra till att stärka den svenska industrins konkurrensförmåga. Det ska även stärka landets förmåga att aktivt delta i och dra nytta av internationellt forsknings- och teknologisamarbete.
Programmet omfattar sådan flygteknisk forskning som är av såväl civilt som militärt intresse. Programmet har en total budget på 440 miljoner kronor vara av 220 miljoner kommer från staten och andra hälften från industrin.
– Vi vet att personer med kraftig brottsbelastning har svårt att ta sig ut ur brottslighet, trots att de förr eller senare ofta vill sluta. De har helt enkelt inte de sociala, ekonomiska eller materiella resurserna som krävs för att ta sig ur kriminaliteten. De gånger individer i min studie har lyckats lägga av så är det just på grund av att deras vilja att göra det kan krokas fast i någon del av det konventionella samhället, såsom arbete eller studier, säger Christoffer Carlsson på kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet.
Nyligen presenterade Rikspolisstyrelsen sin slutredovisning av regeringsuppdraget om åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet. Enligt Christoffer Carlsson visar slutredovisningen att polisen har prioriterat den här gruppen i sitt arbete genom antalet gripanden, domar, vårdinsatser etc. Huruvida arbetet har gett någon effekt på brottsligheten är tveksamt, vilket också noteras i rapporten. Detta stödjs av Christoffer Carlssons avhandling som visar att formella insatser för livsstilskriminella, som fängelsedom eller anstaltsvistelse, sällan tillskrivs positiv betydelse av brottslingarna själva. Snarare är det informella processer som är viktiga. Tidigare forskning, som avhandlingen bygger vidare på, visar att till exempel arbete, äktenskap och militärtjänstgöring är avgörande ”vändpunkter” som får flest att sluta begå brott.
– Människor slutar sällan att begå brott på grund av en enskild händelse, framförallt inte de med tyngre brottsbelastning. Det handlar istället om flera processer inom olika sfärer av livet som krokar i varandra och tillsammans bidrar till en förändring. Det är svårt att peka ut vilka specifika processer det är, eftersom att det kan se olika ut för olika individer. Huvudpoängen är att vi inte bör stirra oss blinda på en enskild del av en människas liv, exempelvis arbete eller relationsbildning, om vi vill förstå kriminellas vägar ut ur brottslighet. Vi behöver se till helheten, säger Christoffer Carlsson.
Avhandlingen visar att även om individens egen vilja att sluta är viktig så behövs sociala och materiella resurser för att kunna genomföra förändringen. Många vill sluta men hindren de ser framför sig upplevs som oerhört svåra att överbrygga. Om man kommer från arbetarklassen, är en tidigare brottsling dömd för grova brott, inte har några besparingar eller arbetslivserfarenhet, svaga band till familj och få vänner som lever lagliga liv är det svårt att ta sig in i det konventionella samhället.
Avhandlingen bygger på intervjuer med brottsbelastade män födda och uppvuxna i Stockholm på fyrtiotalet samt en yngre brottsbelastad grupp män födda i början av sjuttiotalet.
FAKTA
Avhandlingens namn: Continuities and Changes in Criminal Careers. Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf;jsessionid=de04d30b9bf49a894c7abaedec84?pid=diva2:703878
Avhandlingen är en del av The Stockholm Life Course Project, en studie som sedan 2010 bedrivs vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. Mer information om The Stockholm Life Course Project: http://www.criminology.su.se/forskning/forskningsprojekt/the-stockholm-life-course-project
Instagram pictures of your friend in two different shirts from a changing room. Music in your headphones while you shop. An app that holds your shopping list. Since the majority of Swedish consumers got smartphones, the way we shop at has changed. Mart Ots, director of the Media Management and Transformation Centre at Jönköping International Business School, is convinced of this.
“There has been much talking about e-commerce, how it will make physical shops unnecessary and unwanted. But that’s not going to happen. People like to shop. They want to be able to feel things before they buy them, and there is a social dimension”, says Mart.
Along with colleagues Benjamin Hartmann and Hamid Jafari he is about to take a closer look at the matter.
MMTC has been granted 1,992,000 kronor in research funds from The Swedish Retail and Wholesale Development Council. Mart and his team will study how our shopping behavior change with the use of smartphones – and how retailers can use this behavior to make the experience in the physical store something special. Instead of e-commerce taking over the world, we will meet a future where a digital dimension is added to the physical experience.
Many retailers already have smartphone apps. But what should the perfect app contain? Discount offers that buzz into to the phone when the location service detects that you’ve stepped into the store? Navigation help to assist you in finding your goods? Customized soundtracks that make you feel as if you are playing the role of shopper in a movie? The possibilities are endless. How will the retail industry know what to go for? And how quickly do consumers actually adopt new apps?
“The change from regular phones to smartphones has gone very fast and retailers themselves realize, that they must be prepared for a change. The future is not in print ads”, Mart says.
The project will begin in September and last for two years. Through surveys, interviews, observations of consumer behavior and studies of that behaviors’ effects on sales, the research team will identify how consumers view their shopping experiences. Here lies the key to how the retail industry can develop to meet the future.
“The phone has been ringing since the news about the money came. It’s obvious the industry is interested”, Mart says. “In retail, everyone is discussing these things right now”.
Lesjöfors. En ort i nordöstra Värmland. En gång stolt järnbygd med stor stålproduktion. Idag står flertalet av fabriksbyggnaderna tomma och förfaller, rostar. Här är den formella utbildningsnivån låg, något som Lesjöfors delar med många brukssamhällen i glesbygd.
– Jag ville studera en ort där den formella utbildningsnivån var låg och jag sökte mig till bruksmiljön. Där har männens identitet under lång tid varit så nära förknippad med arbetet på bruket. Hur ser de på arbete, utbildning och kunskap? Och hur ser de på Lesjöfors idag? Det var frågor som jag ville får svar på i mitt avhandlingsarbete och här fanns genusperspektivet med redan från början, berättar Ramona Ivener, nybliven doktor i historia vid Karlstads universitet.
I avhandlingen Kunskapens händer: Kunskapstraditioner, maskulinitet och förändring i Lesjöfors 1940-2010, beskriver hon en krock i synen på kunskap. Hon har djupintervjuat ett tiotal män i åldrarna 30-90 år. Den praktiska och hantverksmässiga kunskap som man lärt sig från pappa och farfar värderas högt. Kunskap är inget man måste gå i skola för att lära sig. Formell utbildning är något som många ofta vänder sig emot.
– Det är ett mönster som kommit fram även i andra undersökningar och så har det varit historiskt. Ofta har det förklarats med tidigare negativa erfarenheter och misslyckanden under skolgången, men min slutsats är att det faktiskt även handlar om en annan grundsyn på kunskap. Män är i allmänhet inte negativa till utbildning, ofta tvärtom, men de intresserar sig för en kunskap man får i vardagen, praktiskt, från pappa, arbetskamrater och släktingar.
Även om avhandlingen fokuserar på Lesjöfors, finns en överensstämmelse på nationell nivå. I olika beslut om utbildningssatsningar skiljer inte politiker alltid på nyttan för individen och nyttan för samhället. Risken är att individer kommer i kläm när den formella utbildningen är allt som räknas.
– Det är spännande att se vad som händer när traditionen att arbeta på bruket bryts. Hur påverkar det männens identitet, livet, förutsättningarna för att bo och verka på orten samt inte minst synen på kunskap för de som nu befinner sig i ett nytt sammanhang? De här frågorna behöver belysas ytterligare på nationell nivå för att vi ska förstå omvandlingen av samhället, säger Ramona Ivener.
Avhandlingen är en del i projektet Läsa och leva, som bedrivits vid Karlstads universitet och finansierats av Vetenskapsrådet.
Vid händelser då radioaktiva ämnen är inblandade finns det risk för att människor får i sig så kallade radionuklider. Det här kan ske genom att man andas in radionuklider i luften eller äter kontaminerad föda.
Viktigt att kunna fastställa upptag av radionuklider
Det är viktigt att kunna avgöra om en person har fått i sig en radionuklid och i så fall i vilken mängd.
– Men precis lika viktigt är att kunna ge beskedet om att inget intag har skett, säger Jenny Nilsson vid avdelningen för radiofysik, Göteborgs universitet.
För att upprätthålla en god beredskap i Sverige för radionukleära händelser har Strålsäkerhetsmyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap finansierat forskningsprojektet som syftar till att utveckla och förbättra mätmetoder av radionuklider i människokroppen.
– I mitt forskningsprojekt har jag gjort datorsimuleringar av detektorer som används vid helkroppsmätningar. Det är en mätmetod som används för att bestämma hur mycket som finns i kroppen av radionuklider som sänder ut gammastrålning, säger Jenny Nilsson.
Vid en mätning placeras detektorer nära kroppen för att registrera eventuell gammastrålning. Hur stort intaget av en radionuklid är beräknas genom att analysera hur mycket gammastrålning som registrerats. Sambandet mellan upptag och andelen upptäckt gammastrålning ser olika ut beroende på vilken typ av radionuklid det är samt hur den är fördelad i kroppen.
Gör det möjligt mäta radioaktivitet i kroppen
Detektorerna som har modellerats består av ett plastmaterial som sänder ut optiska fotoner (ljus) när gammastrålningen växelverkar i plasten. De optiska fotonerna omvandlas till en elektrisk signal som vid analys ger information om gammastrålningen, vilket i sin tur ger information om radionukliden.
– Att datorsimulera både gammafotoner och optiska fotoner samt den efterföljande analysen av den elektriska signalen ställer höga krav på datormodellen och en stor del av avhandlingen har ägnats åt att ta fram en datormodell som klarar av detta, säger Jenny Nilsson.
För att kunna simulera en mätning på en människa har en detaljerad digital 3D-representation av både en man och en kvinna, baserad på skiktröntgen, infogats i datormodellen.
Avhandlingen: Modeling of Radiative Processes in Organic Scintillators
Idag presenterar chalmersforskaren Linus Hammar sin doktorsavhandling, där han har studerat hur torsken skulle påverkas av Kattegatt Offshore.
– Man bör inte bygga vindkraft till havs under den tid då torsken leker, säger han. Då ökar riskerna betydligt. Men studien visar att om Kattegatt Offshore anläggs med hänsyn till torskens parningstid samt med teknisk dämpning vid pålningen, uteblir de negativa effekterna helt under byggprocessen. Väl i drift utgör vindkraftsparken ingen risk för den rödlistade torsken.
Kattegatt Offshore väntas omfatta 50 vindkraftverk samt täcka en yta om 22 kvadratkilometer. Ett vindkraftverk i drift avger ett surrande ljud med samma frekvens som de läten som torsken använder sig av för att kommunicera och lokalisera varandra under leken. Då området utanför Falkenbergskusten är ett viktigt lekområde, finns farhågor för att torsken ska störas både under etableringsfasen, av de höga pålningsljuden, och under driftstiden.
– Eftersom Kattegatt-torsken är så påverkad av fisket att den nästan försvunnit, blir det en väldigt relevant frågeställning. Om man förstör torskens lek riskerar ju hela beståndet att utplånas, säger Linus Hammar.
Genom att analysera vetenskapliga rön och debatten kring havsbaserad vindkraft i detalj, har Linus Hammar fått fram sannolikheten för en negativ påverkan eller inte. Med hjälp av metoden weight of evidence (bevisviktning), där argumenten värderas utifrån vetenskaplig förankring, har han tagit fram så kallade beviskartor.
– Genom beviskartorna ser man att det i flera fall råder osäkerhet om torsken reagerar på olika typer av påverkan från vindkraft. Men det kan samtidigt fastslås hur stor räckvidd varje sådan eventuell påverkan kan ha, alltså hur många torskar som maximalt kan påverkas. Om lekande torsk störs av vindkraftbuller drabbar detta, i värsta fall, en knapp promille av den lekande torsken.
Marin energi såsom vindkraft, vågkraft, tidvattenkraft och havsvärmekraft, är tekniker under utveckling och kommer troligtvis att expandera, men debatten behöver breddas. Det är inte bara marin energi som bidrar till de ständiga bakgrundsljuden i havet. Exempelvis genererar båttrafiken en hel del undervattensbuller.
Det är också viktigt att jämföra med och väga in miljöeffekterna av en fortsatt användning av våra traditionella energikällor när man granskar olika former av marin energi. Den väntade expansionen av marin energi bör dessutom regleras genom den pågående svenska havsplaneringen. Det skulle gynna både branschen och miljön, tror Linus Hammar.
– Andra studier har visat att det finns positiva effekter på djurlivet av havsbaserad vindkraft och vågkraft, så om risker hanteras på rätt sätt kan marin energi vara ett av många bra medel för att minska klimatförändringarna och dess väntade katastrofala effekter på havet genom havsförsurning.
Linus Hammar försvarar sin avhandling Power from the Brave New Ocean. Marine Renewable Energy and Ecological Risks den 25 april 2014 kl 13.
Människans övergång från en livsstil som jägare och samlare till att bli jordbrukare har debatterats i över ett århundrade. Sedan forskare lärt sig att arbeta med DNA från uråldriga mänskliga kvarlevor öppnas nya vägar att ta reda på mer om människorna som levde under denna period. Men trots detta har man hittills inte vetat mycket om strukturerna hos de förhistoriska befolkningsgrupper som förknippats med övergången till en jordbrukande livsstil.
– För många av de mest intressanta frågorna är det inte tillräckligt med DNA-information från människor idag. Det bästa sättet att lära sig mer om den forntida historien är att analysera direkta data – trots utmaningarna, säger Pontus Skoglund, tidigare doktorand vid Uppsala universitet (nu postdoc vid Harvard University).
– Vi har tagit fram genominformation från elva förhistoriska individer, det är fler än någon annan studie. Kvarlevorna från dessa stenåldersmänniskor var mellan 5,000 och 7,000 år gamla och associerade med en livsstil som jägare/samlare eller med en jordbrukande livsstil, säger Helena Malmström, forskare vid Uppsala universitet.
Anders Götherström, som ansvarat för den delen av studien som ägt rum vid Stockholms universitet, är nöjd med den mängd data som gruppen har kunnat samla in.
– Vi lyckades inte bara samla in DNA från flera individer, vi fick ut mycket också. För vissa individer sekvenserades hela genomet. En studie av en populations genetiska material på den här nivån med så här gammalt material har, såvitt jag vet, aldrig gjorts förut.
Materialet som använts i denna studie kommer från såväl från skandinaviska fastlandet som från Gotland och det består både av jägare/samlare från olika tidsperioder och av tidiga jordbrukare. Mattias Jakobsson, som ansvarade för den delen av studien som skedde vid Uppsala universitet, är fascinerad av resultaten.
– Vi ser mycket lägre genetisk diversitet hos jägare/samlare än hos jordbrukare. Det tyder på att de som levde som jägare och samlare var färre än jordbrukarna, säger han.
Jan Storå, arkeolog vid Stockholms universitet är även han fascinerad av resultaten:
– Den låga genetiska variationen hos jägare/samlare skulle kunna höra ihop med skiftande levnadsbetingelser som troligtvis påverkade populationsstorleken för denna grupp. Ett annat spännande resultat i studien är kontinuiteten från en 7000 år gammal Mesolitisk individ till 5000 år gamla jägare-samlare.
Studien bekräftar att stenålderns jägare/samlare och jordbrukare var genetiskt distinkta och att det var migration som spred jordbruket över Europa. Men forskargruppen kunde gå ett steg längre och tydligt visa att de neolitiska jordbrukarna blandat sig med jägare/samlare. Överraskande nog uppvisade jägarna/samlarna från Östersjön inga bevis på genetiskt tillskott från jordbrukare.
– Vi ser tydliga bevis på att människor från jägar/samlar-grupper togs upp i jordbrukargrupper när dessa spred sig över Europa. Detta kan vara ledtrådar till vad som hände även på andra platser på jorden när jordbruket spred sig, säger Pontus Skoglund.
– Det assymetriska genflödet visar att jordbrukargrupper assimilerade grupper av jägare/samlare. I alla fall till viss del. När vi jämför jordbrukargrupper i Skandinavien med samtida liknande grupper i Centraleuropa ser vi ett större flöde av jägare/samlare-gener in i skandinaviska jordbrukargrupper, säger Mattias Jakobsson.
Studien är en del av det nyligen initierade Atlasprojektet, ett tvärvetenskapligt projekt där forskarna ska undersöka förhistoriska befolkningsmönster i Skandinavien genom genetiska data. Projektet leds av Stockholms och Uppsala universitet och finansieras av Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet. Den nu aktuella studien är det första resultaten från projektet som publiceras.
– Vi har bara börjat skrapa på ytan på all den kunskap som detta projekt kommer att bringa oss i framtiden, säger Anders Götherström.
År 2009 fattades ett riksdagsbeslut som innebar att antalet dödade i vägtrafiken skulle halveras mellan 2007 och 2020. Detta motsvarar ett maximum av 220 döda. För att nå denna minskning finns ett delmål att minst 80 procent av all trafik ska ske inom gällande hastighetsgräns.
– För att nå målet är det framför allt hastighetsefterlevnaden på gator med lägre hastighetsbegränsning som behöver förbättras, säger Anna Vadeby.
Totalt sett var det 63 procent av den studerade trafiken som höll gällande hastighetsgräns år 2013. Sämst var det på gator med hastighetsbegränsningen 40 km/tim där endast 53 procent av trafiken håller hastighetsgränsen.
– På gator med 50 km/tim var det 61 procent som höll hastighetsgränsen. Motsvarande siffra vid 70 km/tim var 77 procent. Vi ser alltså en bättre hastighetsefterlevnad på vägar med högre hastighetsgräns, säger Anna Vadeby.
Mätningarna gjordes på 69 olika mätpunkter och i varje punkt mättes hastigheten under en vecka på vägar med hastighetsgräns mellan 40 km/tim och 70 km/tim. Forskarna konstaterar i rapporten att det var stor spridning mellan hastighetsnivåerna, vilket är naturligt i tätort då det är många faktorer som påverkar trafikanternas hastighetsval, till exempel korsningstäthet, vägbredd och gatuparkeringar.
Resultaten visar att den genomsnittliga reshastigheten på det studerade vägnätet var:
– på 40-väg: 39,2 km/tim
– på 50-väg: 46,9 km/tim
– på 60-väg: 54,9 km/tim
– på 70-väg: 61,9 km/tim
Jämför man med 2012 har det inte skett några signifikanta förändringar av reshastigheten. Studerar man skillnader mellan dagtid (06–20) och nattetid (20–06) visade det sig att reshastigheten var cirka 1,5 km/tim lägre på dagen än på natten.
Varje år uppsöker omkring 20 000 personer i Sverige akut sjukvård efter en skallskada. Omkring 30 000 får en stroke; ytterligare minst 5 000 personer drabbas av inflammationer, tumörer eller andra sjukdomar i hjärnan och nervsystemet.
Enligt vetenskapliga studier drabbas cirka 25 procent av hjärntrötthet som en följd av skadan eller sjukdomen. Symtomen varierar från lindriga koncentrationssvårigheter till långvarig oförmåga att arbeta och ha ett socialt liv. Det finns idag inga effektiva läkemedel.
Forskare vid Sahlgrenska akademin har nu med mycket goda resultat testat två nya behandlingsmetoder för hjärntrötthet.
I den ena studien fick 29 patienter med kvarstående hjärntrötthet efter skallskada behandling med det centralstimulerande läkemedlet metylfenidat. Resultaten visar att medicinen, som normalt används för behandling av ADHD, både minskade hjärntröttheten och hjälpte patienterna att snabbare bearbeta information.
– Substansen botar inte besvären och smärtan, men eftersom den minskade symtomen på hjärntrötthet upplevde många patienter att smärtan blev lättare att hantera, säger Birgitta Johansson, forskare vid Sahlgrenska akademin.
I den andra studien fick 17 patienter genomgå ett åttaveckorsprogram för att lära sig så kallad mindfulness-baserad stressreduktion, och därefter ett fortsättningsprogram på ytterligare åtta månader. Patienter som genomförde programmen upplevde sig mer tillfreds med sina liv, fick en god hjärnvila och en större insikt i hur de skapar balans mellan aktivitet och vila.
– Att ändra sina vanor och fortsätta med regelbundna meditationer på egen hand är svårt, speciellt för en hjärntrött person som har extra svårt att ta initiativ. Tanken med fortsättningsprogrammet var att ge ett mer långsiktigt stöd och det visade sig fruktbart, säger Birgitta Johanson.
De båda studierna presenteras i boken När hjärnan inte orkar – om hjärntrötthet. Boken är enligt forskarna Birgitta Johansson och Lars Rönnbäck skriven just för att det finns så lite kunskap att tillgå för patienter som lider av hjärntrötthet.
– Det har genomförts väldigt få behandlingsstudier, och kunskapen om hur hjärntrötthet ska behandlas vilar i huvudsak på att lära sig leva med sina problem, vila mycket och använda smarta strategier som kan minska energiåtgången. Men för många ger inte detta tillräcklig lindring, därför var det nödvändigt att samla forskningsrönen i en bok, säger Lars Rönnbäck.
Forskarna genomför just nu uppföljande studier för att utvärdera metylfenidatets långsiktiga effekter och kontrollera att långvarig behandling inte ger biverkningar.
Nästa steg blir att göra försök där behandlingen sätts in tidigt, med förhoppningen att läkemedlet ska kunna förebygga att hjärntrötthet uppstår.
– Vi är också intresserade av att testa mindfulness via internet, eftersom det skulle vara ett sätt att nå fler patienter oavsett var man bor i världen, säger Birgitta Johansson.
FAKTA HJÄRNTRÖTTHET
Hjärntrötthet eller mental trötthet innebär att hjärnan inte klarar av att sortera och bearbeta inkommande information på ett effektivt och energisnålt sätt.
Till skillnad från normal trötthet, som vi alla kan uppleva efter tankekrävande ansträngning, kan personen som lider av hjärntrötthet inte göra något åt sitt förlamande tillstånd: en paus, en kopp kaffe eller att prata om något annat hjälper inte.
En teori är att hjärntrötthet beror på störningar i funktionen hos hjärnans stödjeceller som orsakar ett ”låst” tillstånd på cellnivå, vilket i sin tur orsakar den totala utmattning som en person med hjärntrötthet upplever om hon eller han överanstränger sig.
För att främja regionalt förankrad innovation och social utveckling har Europeiska unionen ambitionen att bli världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi.
Klusterinitiativ
Dessa ambitiösa mål understöds genom att medel satsas i regionala strategiska nätverk (RSN) (även kallade klusterinitiativ).
Att förstärka och utveckla företagsnätverk genom klusterinitiativ och strategiska nätverksprojekt är ofta förekommande åtgärder för att gynna regional tillväxt och stärka lokala företags konkurrenskraft.
EUs största utgiftspost
Mellan 2007-2013 har EU spenderat 347 miljarder på dessa åtgärder vilket gör detta till EUs största utgiftspost. Mycket forskning har ägnats åt att ifrågasätta huruvida detta tillvägagångssätt är effektivt.
– Men det finns mindre forskning som utreder hur projektledarna bör gå tillväga. Utformningen av strategi och styrning av de regionala strategiska nätverken överlämnas vanligen i hög utsträckning till dessas projektledare, säger Jens Eklinder-Frick.
Jens avhandling bygger på studier av två strategiska nätverk, det skapade Firsam i Söderhamn och FPX i Gävle. Där beskriver han dels hur projektledarna för ett RSN skapar förutsättningar för en innovativ miljö genom analys av socialt kapitals påverkan på den sociala interaktionen och dels hur en politiskt initierad innovationsprocess understöds av projektledarna.
Socialt kapital
Han identifierade två olika begrepp och användningsområden för socialt kapital: ”bindande” och ”överbryggande”.
Bindande socialt kapital kännetecknar små och homogena grupper som gemensamt utvecklar långsiktigt samarbete där förtroende byggs upp genom täta kontakter. Medan överbryggande socialt kapital möjliggör ett mer öppet förhållningssätt till sociala relationer där det är lättare att etablera nya kontakter med personer och företag från andra sociala kontexter.
– Bindande socialt kapital ger goda förutsättningar för tätt samarbete men kan också leda till alltför likartat tänkande.
– Överbryggande kontakter utanför ens egen sociala grupp främjar nytänkande och bidrar till inspiration och kreativitet, men de något mer flyktiga kontakterna gör det dock svårare att utveckla ömsesidigt förtroende inom en grupp.
Paradoxen
Vid skapat nätverkssamarbete framstår dessa olika uttryck av socialt kapital som en paradox som kan vara svår att hantera. Ska man stödja existerande nätverksstrukturer och riskera att skapa en mindre innovativ miljö, eller ska man inkludera medlemmar utifrån för att skapa nytänkande?
– Det finns fördelar och nackdelar med båda ansatserna. Jag belyser denna paradox genom min analys av Firsam-projektet.
– Mina studier kunde påvisa att projektledaren för ett regionalt strategiskt nätverk inte bara behöver hantera situationer där nya lösningar utvecklas utan även de där nya lösningar omvandlas till produkter och där de tas i bruk.
– Strategiska nätverk fokuserar ofta på utveckling av nya produkter och tjänster men att integrera och understödja produktionen av dessa innovationer faller ofta mellan stolarna vilket leder till att kommersialiseringen av innovationerna förhindras, säger Jens Eklinder-Frick
Jens Eklinder-Frick disputerade den 23 april 2014, vid Mälardalens högskola med avhandlingen ”Sowing Seeds for Innovation”.
I Göteborgs kommun infördes på försök ett uppskjutet krav på läkarintyg för hälften av befolkningen år 1988. De som krävdes på läkarintyg först efter 14 dagar istället för efter 7 dagar ökade sin sjukfrånvaro. Rapportförfattarna finner att även de som inte omfattades av förändringen var mer sjukfrånvarande.
– Att de som inte hade ett minskat krav på läkarintyg ändå ökade sin sjukfrånvaro förklarar vi med så kallade sociala interaktionseffekter, säger Arizo Karimi. Kollegornas minskade krav upplevdes troligen som orättvist, vilket ökade den korta sjukfrånvaron även bland dem som inte omfattades.
Män och kvinnor påverkas lika mycket av kollegornas frånvaro
Skillnaderna mellan män och kvinnor i den grupp som fick uppskjutet krav på läkarintyg var stora. Männen reagerade starkare på den borttagna kontrollen, och deras sjukfrånvaro ökade nästan dubbelt så mycket som kvinnornas. I gruppen som inte omfattades påverkades alla lika mycket. Dock tycks männen och kvinnorna framförallt ha påverkats av kollegor av samma kön, kvinnor påverkas av de kvinnliga kollegornas sjukskrivningar och män av manliga kollegors sjukskrivningar.
– Våra resultat tyder på att kvinnor och män tar lika stor hänsyn till sin sociala omgivning, fortsätter Arizo Karimi. Just skillnaden i mäns och kvinnors sociala preferenser var något vi var särskilt intresserade av i vår forskning.
Metod och data
I rapporten används data från Försäkringskassan och SCB. Urvalet består av personer bosatta i Göteborgs kommun 1988 som arbetade på arbetsplatser med 10–100 anställda. Försöket slumpades på födelsedatum, vilket innebär att vi kan studera effekten av läkarintygskravet genom att jämföra frånvaron i försöks- respektive kontrollgruppen. För att studera hur individer påverkas av omgivningen undersöks hur individer i kontrollgruppen påverkas av att arbeta med kollegor som omfattades av försöket.
IFAU-rapport 2014:7 ”Könsskillnader i hur sjukfrånvaro påverkas avomgivningen” är skriven av Per Johansson vid IFAU, Arizo Karimi vid IFAU och J Peter Nilsson vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, och är en sammanfattning av IFAU Working paper 2014:9.
IFAU är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet.
Avhandlingen som Christian Johansson har gjort i ämnet datavetenskap beskriver hur artificiell intelligens används för att kombinera produktion, konsumtion och distribution inom fjärrvärmenät för att skapa ett sammanhängande ramverk för operativ optimering. Avhandlingen visar att detta leder till betydande energieffektiviseringar, förbättrade förutsättningar för biobränsleproduktion samt minskat beroende av fossilt bränsle.
Forskningen och tekniken bakom avhandlingen har lett fram till att företaget NODA Intelligent Systems AB grundades för ett antal år sedan och som idag sysselsätter ett femtontal personer i Karlshamn. Tillsammans med Karlshamn Energi bygger nu NODA ett av världens största smarta fjärrvärmenät i Karlshamn. NODA finns nu över hela landet samt på den europeiska marknaden och jobbar med såväl fastighetsägare som med energibolag för att skapa framtidens hållbara fjärrvärmesystem.
I Sverige står fjärrvärmen för ungefär hälften av vårt totala värmebehov och nästan alla större fastigheter har fjärrvärme. Ett fjärrvärmenät är ett komplext system som består av en stor mängd konsumenter och produktionsanläggningar som är sammankopplade via ett distributionssystem. Denna komplexitet i kombination med den geografiska spridningen gör att fjärrvärmenät är lämpliga för distribuerad optimering och styrning.
Den svenska skolan idag är en mångetnisk skola med vart femte barn fött utomlands eller med två utrikes födda föräldrar. De skoleleverna kan förväntas ha glädje av förebilder och av att känna igen sig i sina lärares erfarenheter. Samtidigt är lärarutbildningens lärarsammansättning nästan helt ”svensk” eller europeisk och utbildningen är själv illa förberedd för en mångetnisk studentgrupp. Det visar Zahra Bayatis studie.
Enligt studien möter lärarstudenter med invandrarbakgrund både utanförskap och diskriminering, något som går rejält på tvärs emot de förväntningar de bär med sig in på utbildningen.
– De kliver in på högskolan, stolta och med förhoppningar men möts av något de inte väntat sig. De möter samma stereotypa föreställningar på högskolan som i samhället i övrigt, säger Zahra Bayati.
I studien undersöker hon dessa studenters studievillkor. Utomeuropeiska studenter från tre olika lärarutbildningar har intervjuats, liksom språkhandledare samt ansvariga för den verksamhetsförlagda utbildningen. Därutöver har lärarutbildare och studievägledare återkommande träffats och diskuterat inom ramen för en så kallad forskningscirkel.
– Många av dem som deltagit i studien är medvetna om villrådigheten och de bristande kunskaperna i att bemöta mångfalden i lärarutbildning och i skolans elevgrupper. Men att få utbildning i de frågorna är inte prioriterat i lärarutbildningen.
Avhandlingen visar att det inte är ovanligt att studenter med svensk bakgrund utesluter studenter med invandrarbakgrund exempelvis vid gruppbildningar, eller att deras diskussionsinlägg och studieprestationer nonchaleras och ignoreras. På så sätt upprepas den segregation som finns i samhället även på lärarutbildningen. Detta är ett resultat som överensstämmer med tidigare undersökningar av andra högskoleutbildningar i Sverige.
Zahra Bayati pekar i sin studie på vikten av att se problemen som strukturella, och inte förminska dem till att handla om enskilda fall.
– Många områden behöver utvecklas för att lärarutbildningen med sin pluralistiska sammansättning ska komma i takt med sin samtid.
Principen om folkens rätt till självbestämmande, som fastslås i kapitel VII i FN-stadgan, tolkades ursprungligen som en folkens rätt till frihet från dominans av en främmande makt. Det var statssuveräniteten snarare än individens suveränitet som skulle försvaras. Katinka Svanberg har studerat 15 fall, från 1960-talet och framåt, där Säkerhetsrådet har ingripit med sin tvångsmakt för att försvara principen om självbestämmande. Hon konstaterar att säkerhetsrådet utvecklat principen så att fokus kommit att skifta från statens suveränitet till individers rättigheter.
– Säkerhetsrådet har fått en roll som praxisbildare och normskapare genom sina ingripanden. Trots att Säkerhetsrådet är en politisk församling tolkar de sina tidigare beslut som prejudikat. Den internationella rätten blir allt mer överstatlig och lik den nationella rätten; från att ha byggt på samtycke har folkrätten blivit allt mer tvingande.
I avhandlingen ges flera exempel:
– På 1960-talet ingrep säkerhetsrådet mot det rassegregerande systemet i Sydrhodesia. Genom en rad sanktioner, framför allt ekonomiska, bidrog Säkerhetsrådet till att utveckla den interna självbestämmanderätten. I ett antal resolutioner fastslogs att alla folk, oavsett hudfärg, har rätt att ta del i sin stats styre.
– I kölvattnet av kalla krigets slut på 90-talet utvecklades principen till att vara en rätt för hela befolkningen att ta del i sin stats styre:
– När Haitis demokratiskt valde president, Aristide, störtades i en statskupp 1990 hotade Säkerhetsrådet framgångsrikt med en militär intervention om inte presidenten återinsattes.
– I det av inbördeskrig sönderhärjade Angola, avtalade regeringen och rebellgruppen UNITA 1992 om att lägga ned vapnen och hålla demokratiska val. När UNITA inte accepterade sitt nederlag utan, hävdade valfusk, i strid med utländska oberoende observationer, och tog till vapen införde säkerhetsrådet sanktioner mot dem.
Från att ha laborerat med en minimal definition av demokrati enligt vilken demokrati är detsamma som allmänna, periodiska val har säkerhetsrådet kommit att utveckla sitt demokratibegrepp menar Katinka Svanberg. När de demokratiskt valda regimerna i Liberia och Haiti befanns inte fullfölja sina demokratiska åtaganden välkomnade säkerhetsrådet att de avgick.
– Under 2000-talet har säkerhetsrådet gått i bräschen för ett utvidgat demokratibegrepp av liberal, västerländsk modell, som innefattar inte bara fria val utan även respekt för mänskliga rättigheter, en fri press och en fungerande rättstat. Generalförsamlingen antar allt fler resolutioner för en demokratisk utveckling, säger Katinka Svanberg.
Katinka Svanberg disputerar den 25 april Geovetenskapens hus. Frescati.
