Pamela Vang, adjunkt vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, samt doktorand vid forskarskolan Språk och kultur vid Linköpings universitet, har följt oljeindustrins historia och analyserat de tryckta annonser som bolagen producerat under de senaste drygt hundra åren. Hennes avhandling visar hur oljebolagen anpassat sina reklambudskap till rådande sociopolitiska förhållanden.

– Oljebolagens annonser både speglar och leder samhället samtidigt. De har varit experter på att följa trenderna och grunda sig i opinion och samhällstendenser.

Pamela Vang ser tre faser i oljeindustrins utveckling. Under den första tiden sågs olja som frälsningen och lösningen på alla problem. Oljan blev ett medel för människan att kontrollera naturen. Olja kunde användas i allt från belysning, till smink, till transporter. I den andra fasen började nackdelarna ge sig till känna.

Konsekvenserna av petroleumprodukterna och produktion och transport av olja på miljön presenterade sig och behövde bemötas. I den tredje fasen tvingades oljebolagen in i en form av image-restaurering genom att visa på vilka sätt de tar ansvar för sin verksamhet.

– Men genom historien, världskrig, oljekriser och miljökatastrofer, lyckas oljebolagen oftast framställa sig som oförtröttliga hjältar med det allmännas bästa för ögonen. Inte någonstans skymtar det faktum att det handlar om en affärsdrivande verksamhet igenom.

Bolagens publika kriser hanteras på olika sätt. När Shell fick kritik för sitt agerande i Nigeria, vigde de en hel reklamkampanj åt att försöka bemöta kritiken. När BP orsakade en oljekatastrof i Mexikanska gulfen 2010 då en oljeplattform exploderade och sjönk och orsakade stor skada på havs- och djurlivsmiljöerna, blev det i stället inledningsvis helt tyst.

– De var tysta och kraftsamlade under en lång period. I Europa sågs BP överhuvudtaget inte till i reklamsammanhang förrän de sponsrade London Olympics, säger Pamela Vang.

Överhuvudtaget handlar oljebolagens annonser i dag väldigt lite om olja och istället om bolagens miljöengagemang, sociala engagemang och kultursatsningar.

– BP ordnar till exempel en stor konsttävling varje år och stödjer utställningar på olika museer, och Shell håller i en klassisk konsertserie varje år och sponsrar olika skol- och ungdomsprojekt, något alla oljebolag gör för övrigt. De riktar sin kommunikation mot samhällsuppbyggande verksamheter.

Ett annat grepp är att oljebolagen nu omdefinierar sig själva och kallar sig energibolag som gör stora satsningar på förnybar energi.

– De är noga med att påpeka att de investerar i vätgas, biomassa, solenergi och vindkraft, säger Pamela Vang.

Pamela Vang disputerar den 5 juni med avhandlingen ”Good guys: A Cultural Semiotic Study of the Print Advertising of the Oil Industry (1900 – 2000)” vid Linköpings universitet. 

Mer om avhandlingen: http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:718139

Avhandlingen ”Internetgenerationen bit för bit” ifrågasätter idén om en internetgeneration eller Generation Y och problematiserar det sätt genom vilket IT och IT-användare konstrueras i idén om internetgenerationen, så som den utrycks i exempelvis nationella styrdokument och forskning.

– Resultaten visar att idén om, internetgenerationen, utgår från marknadsekonomiska intressen som inte motsvarar ungdomarnas egna intressen av IT. Ungdomar uttrycker intressen som att använda IT till sin hobby, för att umgås, ha roligt och för att drömma sig bort. De uttrycker snarare en begränsning, att användning av vissa informationsteknologier är ett i raden av många krav som ställs på dem, säger Sheila Zimic, doktorand.

En utgångspunkt för avhandlingen är att det inte finns något självklart eller naturligt i den roll som tillskrivs IT och ungdomar i dagens samhälle. I beskrivningar av internetgenerationen konstrueras ungdomars intressen utifrån hur tekniken beskrivs. Det vill säga ungdomarna antas ha utvecklat samma egenskaper som IT beskrivs som – att vara innovativ, snabb, öppen, interaktiv, effektiv etc. Som den abstrakta IT-användaren, förutsätts ungdomar vilja ha tillgång till en mängd information och vilja skapa en god ekonomisk tillväxt i samhället. 

Ungdomarna själva, det vill säga de konkreta IT-användarna, uttrycker också idéer om ett informationssamhälle och idéer om ung generation när de genom kollage beskriver hur det är att vara ung i dagens samhälle. Däremot uttrycker de inte att de känner sig kunniga och självsäkra tack vare sin användning av IT. Istället talar de om att känna stress och prestationsångest över att förväntas göra en mängd olika saker och att vara bra på en mängd olika saker. De pratar om IT i termer av att de måste använda vissa specifika sociala medier, som exempelvis Facebook.

– Min slutsats är att om vi utgår från idén om en internetgeneration och låter den styra teknikutveckling och satsningar på IT, exempelvis i skolan, kommer vi allt längre ifrån de konkreta användarnas, ungdomarnas, egna förståelse av IT och vi låser betydelsen av IT såväl som ungdomar till enbart vissa mål, intentioner eller intressen, säger Sheila Zimic.

Avhandlingen ”Internetgenerationen bit för bit” försvaras vid Campus Sundsvall 9 juni. Hela avhandlingen hittar du här: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-21926

Miljöriskbedömningar används för att skydda miljön från negativa effekter av till exempel kemikalier.

– Ett problem i dagens riskbedömningar är att de ofta är baserade på effekter som mäts på individnivå gällande till exempel dödlighet eller fortplantning, säger Elin Lundström Belleza, nybliven doktor vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM). Vad vi egentligen vill skydda är populationer, och i slutändan ekosystem, men hur kan vi ta reda på om effekterna på dödlighet och fortplantning har betydelse för populationen?

För att besvara denna fråga studerades små kräftdjur (mindre än en millimeter långa så kallade harpacticoida copepoder) i populationsmodeller. Detta är modeller som används för att projicera effekterna från till exempel avloppsvatten och kemikalier från individer till populationer. Studierna visade att mer komplexa modeller är bättre på att mäta risker för populationer än enklare modeller. Dessutom var effekterna av vissa kemikalier mer uttalade när de testades på populationer av kräftdjur istället för på enskilda individer.

– Modellerna är som ett virtuellt laboratorium, där experiment kan göras många fler gånger än som någonsin skulle vara möjligt i verkligheten, säger Elin Lundström Belleza.

Elin Lundström Belleza tror att framtiden för att bedöma risker från kemikalier finns i populationsmodeller.

– Modeller är kraftfulla verktyg som kan överbrygga klyftan mellan det som vi mäter i laboratoriet och det som vi vill skydda i miljön. De kommer utan tvekan att inleda en ny era inom miljöriskbedömning, säger Elin Lundström Belleza.

Ett krav som personal i äldreomsorgen har är att öka kunskapen för att öka kvaliteten på omsorgen. Ulrika Börjesson beskriver i sin avhandling vad kunskap innebär i praktiskt socialt arbete för personal i kommunal äldreomsorg.

– Bara för att man har rätt utbildning är det inte säkert att man passar för arbetet med äldre, det är inte så att en teoretisk kunskap är allt som behövs, säger Ulrika Börjesson.

För att tillgodose behoven i äldreomsorgens praktik måste den formella kunskapen, som ofta värderas högre, länkas samman med den informella och mer praktiska kunskapen. Båda dessa måste mötas för att skapa en så god omsorg som möjligt.

Hur kunskap används och delas beror på lokala förhållanden på arbetsplatsen. Några faktorer som bidrar till detta är organisationskulturers inverkan samt att teoretiska och praktiska former av kunskap värderas olika. Bristen på tid för reflektion via samtal med kollegor i samband med krävande uppgifter, försvårar också lärande i arbetet.

– Arbetet i äldreomsorgen beskrivs i avhandlingen som motsägelsefullt. Många i personalgrupperna upplever exempelvis att de har ett fritt arbete, trots att de har väldigt styrda arbetsscheman, förklarar Ulrika Börjesson.

Det så kallade MERS-viruset (Middle East Respiratory syndrome) som sprids globalt från Saudiarabien har enligt WHO sedan april 2012 konstaterats i 536 fall varav 145 avlidit.

Den senaste månaden har spridningen av viruset, som orsakar en allvarlig lunginflammation med hög dödlighet, tagit ytterligare fart med 330 nya fall och 59 dödsfall.

Enstaka fall har också konstaterats i Europa och USA.

MERS tillhör en grupp luftvägsvirus kallade coronavirus, vilka cirkulerar i samhället och orsakar varierande besvär från vanlig förkylning till lunginflammation. Det finns idag inga läkemedel som kan behandla coronavirus.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har nu genom att screena tiotusentals molekyler lyckats identifiera en substans, kallad K22, som hämmar coronavirusets förökning i cellkultur.

Studierna, som genomförts vid Sahlgrenska Universitetssjukhusets virologiska laboratorium, visar att K22-substansen hämmar bildandet av de rundade små hålrum i cytoplasman som viruset skapar för att skydda sig mot cellens virusförsvar.

– Hålrummen kan liknas vid en sorts ”virusfabriker”, vilket gör att upptäckten erbjuder en helt ny angreppspunkt i bekämpandet av virusinfektioner, säger forskaren Edward Trybala vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Göteborgsforskarna kan nu i samarbete med forskare vid universitetet i Bern i Schweiz visa att den nyupptäckta substansen K22 också är effektiv mot MERS-viruset.

Fyndet, som publiceras i ansedda tidskriften PLOS Pathogens, kan enligt forskarna innebära ett första steg i utveckling av läkemedel mot vanliga coronavirus och mot MERS.

Artikeln Targeting Membrane-bound Viral RNA Synthesis Reveals Potent Inhibition of Diverse Coronaviruses Including the Middle East Respiratory Syndrome Virus publiceras i PLOS Pathogens den 29 maj.

– Inandad sotig vedrök tenderar att fastna i lungorna och ger effekter på immunförsvarets celler, som vi inte hade förväntat oss. Eftersom luftföroreningar orsakar stora hälsoeffekter kopplat till lungor och hjärt-kärlsystem, är det av största betydelse att världens länder lyckas minska sina utsläpp, säger Ala Muala, doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, samt läkare, specialist i lungmedicin, vid medicincentrum, Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Luftföroreningar ger upphov till en rad hälsoeffekter som drabbar såväl lungorna som hjärt-kärlsystemet och leder till en ökad sjuklighet och för tidig död. Världshälsoorganisationen, WHO, har nyligen rapporterat om att luftföroreningar, både utomhus och inomhus, orsakar så mycket som sju miljoner extra dödsfall per år i världen.

Ala Muala har i sitt avhandlingsarbete studerat såväl exponering för rök från vedeldning, som exponering för dieselavgaser och undersökt vilka effekter detta får i lungor, hjärta och blodkärl.

När det gäller vedrök har Ala Muala bland annat genomfört kontrollerad exponering på en grupp försökspersoner, som sedan genomgått en bronkoskopi, då man tar prover i lungorna med ett mjukt böjligt instrument. Undersökningen visade att även om man använder nyutvecklad förbränningsteknik fastnar hela 30 procent av vedrökspartiklarna i lungorna när de har andats in.<br />Resultaten visar vidare att vedröksexponering ger en uttalad inflammation i luftrören med oväntade celleffekter som kan kopplas till försämring av astma och KOL, samt en ökad risk för lunginflammation.

– Framför allt sotig vedrök åstadkommer inflammation i lungornas bronker, samtidigt som immunförsvaret kan påverkas på ett negativt sätt. Detta kan vara förklaringen till att frekvensen av symtom, luftvägssjukdom och luftvägsinfektioner ökar i samband med vedeldning, säger Ala Muala.

Det är känt sedan tidigare att den lilla molekylen kväveoxid (NO) är central för regleringen av blodkärlens funktion. Inandning av dieselavgaser har visat sig leda till att blodkärlen blir styvare och lättare drabbas av proppbildning, vilket leder till hjärtinfarkter och stroke. En undersökning på människor som Ala Muala har genomfört visar att dieselavgaser kan kopplas till halterna av kväveoxid i blodkärlen och därmed också till hjärt-kärlsjuklighet.

– Tillgängligheten av kväveoxid i blodkärlen verkar ha en stark koppling till graden av exponering för dieselavgaser, vilket gör att dieselavgaser spelar en viktig roll för effekter på hjärta och blodkärl. Eftersom avhandlingen påvisar en mekanism för detta samband är förhoppningen att vi på sikt ska hitta bättre möjligheter att minska hjärt-kärleffekterna av luftföroreningar, säger Ala Muala.

I avhandlingsarbetet har Ala Muala också studerat effekten av olika kupéfilter i bilar och andra fordon. Detta eftersom dagens förbättrade kupéfilter kan minska besvären för personer som befinner sig i trafikmiljöer med mycket luftföroreningar. I en experimentell studie med försök på såväl celler som försökspersoner, testades många filter. Ett speciellt filter, med tillägg av en aktiv kolkomponent, var det som var särklassigt bäst, både i cellförsöken och i exponeringsförsök på försökspersoner.

Ala Muala kommer från Irak och har arbetat i Sverige sedan 2002. Han är läkare, specialist i lungmedicin, internmedicin och hematologi, samt doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

Torsdagen den 5 juni försvarar Ala Muala, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Diesel avgaser och vedröksexponering: Mekanismer, inflammation och intervention. (Engelsk titel: Diesel Exhaust and Wood smoke Exposure: Mechanisms, Inflammation and Intervention).

Opponent: Mark W. Frampton, professor, University of Rochester Medical Center, School of Medicine and Dentistry, Rochester.<br />Huvudhandledare: Thomas Sandström och Anders Blomberg.

Disputationen äger rum kl. 09.00 i hörsal Betula, 6M, Norrlands universitetssjukhus.

Regeringsrapporten redovisar resultat och erfarenheter av tidigare innovationsupphandlingar samt genomförd testverksamhet. Trafikverket har under arbetet med rapporten samrått med 14 myndigheter och verk samt med ett urval andra aktörer inom akademin, branschorganisationer och företag. Trafikverket har parallellt med Vinnova och Energimyndigheten fått uppdrag från regeringen att aktivt arbeta för att med hjälp av upphandling driva på utvecklingen av effektivare processer och ny teknik. För Vinnova och Energimyndigheten är syftet att stimulera utveckling av miljö- och energieffektiva innovationer. Trafikverkets fokus är att möjliggöra ökad effektivitet och samhällsnytta genom att främja innovationer inom infrastruktur.

– Innovationer är en av de största drivkrafterna för ökad produktivitet och effektivitet. Trafikverkets slutsats är att innovationsupphandlingar är ett bra verktyg för att utnyttja den starka innovationskraft som finns hos företag på marknaden. Det ingår i vårt uppdrag att ta fram nya, bättre och mer kostnadseffektiva lösningar som medborgare och näringsliv får nytta av, säger Gunnar Malm, Generaldirektör.

Trafikverkets uppdrag som beställare är att efterfråga och möjliggöra nya lösningar i upphandlingarna. Målet är att innovationsupphandlingar ska bidra till resultat som ger stor nytta i infrastrukturen som medborgarna använder. Trafikverkets årliga budget ligger på cirka 50 miljarder kronor varav ungefär 40 miljarder går till upphandling av byggande, drift och underhåll av infrastruktur samt övriga insatser för effektivisering av transportsystemet. Detta gör myndigheten till en av statens viktigaste aktörer för utveckling av transportsektorn.

– Att lämna in rapporten till regeringen är en första viktig milstolpe. Som rapporten visar arbetar Trafikverket redan med att främja innovationer genom upphandling, men vi intensifierar nu arbetet för att det ska bli en mer naturlig del av verksamheten där det i varje upphandling ska beaktas om det går att hitta innovativa lösningar. Det bör både innebära att helt nya lösningar utvecklas samt att upphandlingarna öppnar upp för att nya och utvecklade produkter, metoder och tekniker används, säger Gunnar Malm, Generaldirektör.

Utbildningsminister Jan Björklund har precis presenterat en ny utbildnings- och forskningssatsning förlagd till Södertälje. Fokus ligger på industrinära utbildning och forskning och därför är placeringen av största vikt; nära Scanias och Astra Zenecas produktionsanläggningar.
 
– Det handlar om en storsatsning, bland annat om 1 200 utbildningsplatser för högskoleingenjörer. Det är en 150 procentig utbyggnad och ekonomiskt handlar det om 1,6 miljarder över kommande tioårsperiod, säger Jan Björklund.
 
Hälften av pengarna – 800 miljoner kronor – är det nytillskottet som regeringen och de andra samarbetande parterna skjuter till för att gjuta liv i satsningen.
 
KTH:s rektor Peter Gudmundson kommenterar KTH – Södertälje Science Park genom att säga att den liknar tidigare framgångsrika och gjorda satsningar. Det vill säga KTH:s samarbete med industrin i Flemingsberg runt medicinteknik och närvaron i Kista där informations- och kommunikationsteknik står i rampljuset.
 
– I Södertälje bygger vi nu upp en kritisk massa med både forskning och utbildning, med fokus på hållbar produktion. Det gör oss attraktiva för studenter och stärker vår profil för industrinära forskning, säger Peter Gudmundson.
 
Han tillägger att stort fokus kommer att ligga på produktionsteknik där KTH:s expertis på området är av största vikt. Lean engineering och logistik är två ben som KTH – Södertälje Science Park vilar på.
 
– Satsningen stärker inte bara Sverige internationellt utan även KTH där vi kan erbjuda studenter och forskare att arbeta i nära samverkan med industrin. Det blir en näringslivsnära nisch för KTH, säger Peter Gudmundson.
 
Han får medhåll från Jan-Olof Jacke, VD för Astra Zeneca i Sverige.
 
– Detta är stort för oss. Samarbetet kan bland annat leda fram till fler doktorander och att vi kan göra fallstudier tillsammans med KTH. Satsningen är viktig om Sverige ska vara en konkurrenskraftig industrination, säger Jan-Olof Jacke.

Fakta/KTH – en nyckelspelare

Sedan år 2009 arbetar Line Säll som doktorand med kluster som sitt forskningsfält. Avhandlingen ”Regionalpolitikens diskursiva grunder och gränser” är skriven inom ramen för det forskarnätverk som finns knutet till samverkansprojektet SLIM.

Starka regioner premieras
Utgångspunkten för arbetet är antagandet att regioner förväntas visa upp en enhetlig fasad utåt. På så sätt antas regioner skaffa sig konkurrensfördelar och bättre förutsättningar för att bedriva utvecklingsarbete. För att lyckas med det krävs samförstånd. Syftet med avhandlingen är att titta närmare på relationen mellan politik, makt och kunskap i det regionala samhällsbyggandet.

– Dagens tillväxtmål leder till att regionerna har begränsade möjligheter att driva en politik som utgår från andra värden än de rent ekonomiska. Regionala aktörer uppmanas att samarbeta och upprätthålla en lyckad fasad för att kunna konkurrera om till exempel offentliga medel. Politiken bedrivs allt oftare i kortsiktiga projekt med krympt utrymme för diskussion, menar Line Säll.

I slutet på 1990-talet blev näringsutskottet ansvarigt för frågor som rör regionalpolitik. Samtidigt som förändringen påbörjades, började även styrmedel för att skapa regional utveckling skifta.

– De regionala aktörer som tillsammans lyckas agera utifrån konsensus betraktas som starka. Men vad konsensus innebär, riskerna med det och vilka frågor som utesluts är det nästan ingen som pratar om länge, säger Line Säll.

Innovationsstrategier i fokus
När omställningen av regionalpolitiken tog fart vid milleniumskiftet var ett av de huvudsakliga syftena att decentralisera beslutsfattandet enligt närhetsprincipen. Landets medborgare skulle få en möjlighet att påverka hur närsamhället styrs och vilka beslut som hamnar på agendan. I dag har detta syfte till stor del ersatts av uppdraget att fostra entreprenöriella medborgare och goda företagare. Regionerna förväntas mobilisera sig mot ”yttre krafter” för att säkra sin egen överlevnad. Denna utveckling leder till att frågor som tidigare ansågs centrala, så som exempelvis deltagande, jämställdhet och integration får allt mindre utrymme. Det ursprungliga demokratiseringsargumentet har successivt försvunnit längs vägen mot ständigt ökad tillväxt, menar Line Säll. Medborgare har blivit resurser. En annan effekt av regionalpolitikens förändrade logik är att frågor som rör regional tillväxtpolitik knappt diskuteras i riksdagen. Det arbete som bedrivits runt om i landet med regionala och nationella innovationsstrategier och som koordinerats av IVA är ett exempel på denna utveckling.

– Det handlar om en nyliberal syn på samhället som introducerades redan under den socialdemokratiska regeringen under 90-talet men som blev ännu tydligare när Alliansen kom till makten. Vi diskuterar inte längre vad en önskvärd, regional samhällsutveckling är. Eftersom alla aktörer är överens om att tillväxt är gynnsam presenteras den expertkunskap som styrker detta som neutral och objektiv. Konsekvensen blir att maktkritik saknas, vilket döljer befintliga maktrelationer och har en avdemokratiserande effekt, menar Line Säll.

Arabiska internetanvändare är kritiska till att västerländska storföretag hjälper totalitära regimer med datorteknik för att övervaka och censurera internet. De har också en annan inställning till vilken typ av innehåll som kan censureras. Det här framgår av Walid Al-Saqafs doktorsavhandling vid Örebro universitet. Den tvärvetenskapliga avhandlingen konstruerar ett verktyg – Alkasir – för att kringgå censuren och användarna av verktyget har utfrågats om sin syn på censur och yttrandefrihet.

När den arabiska våren bröt ut hade internet stor betydelse för nyhetsförmedlingen. Regimerna försökte stoppa nyhetsflödet genom olika censuringripanden. Doktorsavhandlingen beskriver hur Walid Al-Saqaf konstruerade programmet Alkasir, som dels rundade censuren, dels gav ett unikt underlag för att utforska hur censuren fungerar i arabvärlden.

– Regimerna är väldigt medvetna om vilken kraft som finns i internet. Graden av censur hängde tydligt ihop med graden av politisk turbulens och aktivitet, säger Walid Al-Saqaf, som undersökt censuren och hur den kringgåtts i arabvärlden under perioden från senare delen av 2010 till och med 2012 med särskilt fokus på Jemen, Tunisien, Egypten och Syrien.

Ovanlig bakgrund
Det var via internet Walid upptäckte masterutbildningen i Global Journalism vid Örebro universitet. Med rötterna i Jemen, en kandidatexamen i datavetenskap och med journalistiska erfarenheter från hemlandet började han utveckla en webbsida med politiska nyheter. Detta uppskattades inte av regimen i Jemen, han märkte att censuren kopplade bort användarna.

Det ledde till att han utvecklade Alkasir, programmet för att runda censuren. Han använder begreppet ”split-tunneling” för att beskriva hur det fungerar. När man försöker få kontakt med en censurerad webb-sida, känner programmet av det och leder vidare till en anonym server, som i sin tur kontaktar den censurerade sidan.

Arabiska våren
Avhandlingen är starkt knuten till skedet strax innan och under den arabiska våren. I Tunisien fanns en omfattande censur av internet under 2010 vilket kunde avläsas av Alkasir. Den omfattade dock inte facebook.com, som kunde användas för att mobilisera motståndet. När diktatorn Ben Ali flydde landet i januari 2011 upphörde censuren och användandet av Alkasir sjönk till noll.

Oron spred sig till Egypten och där blockerades både Facebook och Twitter, vilket ledde till en starkt ökad efterfrågan på Alkasir. På liknande sätt kunde man se hur olika händelser som ökade censuren under det syriska inbördeskriget, som när många hoppade av från regimen eller när Fria syriska armén startade en offensiv, också ökade användningen av Alkasir.

Alkasir har hela tiden varit en gratistjänst. Ingen marknadsföring har gjorts och ingen annonsering förekommer på webbsajten. Att den är obunden och icke-kommersiell ökar trovärdigheten hos användarna, menar Walid Al-Saqaf.  Användningen sprids via nätet och det blir ett slags ”crowdsourcing”, som gett honom möjligheter att ställa frågor till användarna. En av forskningsfrågorna var hur den arabiska synen på censur är och respondenterna fick frågor om censur inom elva olika områden.

Annan syn på censur
– Det visade sig att medan icke-araber underkände censur av antireligiöst innehåll och var splittrad om nakenhet och pornografi, så stödde de arabiska svararna starkt censur på dessa områden. Å andra sidan var motståndet mot censur av politiska yttranden starkare bland araber än bland icke-araber.

Icke araber hade invändningar mot censur på sju av de elva områdena medan araber bara vände sig mot tre. Walid menar att det hänger ihop med det islamiska inflytandet över arabisk kultur. Han menar att tack vare att han inte lät Alkasir bli en väg att få tillgång till pornografi, undvek han risker och ryktesproblem för användarna.

Svagheter
Verktyg, som Alkasir, för att kringgå censuren är inga patentlösningar, det finns svagheter med dem. Under den arabiska våren har betydelsen av att garantera anonymitet, integritet och säkerhet vuxit. Regimer som vill tysta sina kritiker lägger ner mer arbete på det. Samtidigt finns också risker att kriminella utnyttjar anonymitet som skydd för in verksamhet.

Han har funnit en kritisk inställning till västvärlden bland svaren på sina frågor. Samtidigt som västvärlden talar om demokrati och öppenhet är det företag från väst, som förser till exempel Saudi Arabien med verktyg för att censurera internet.

Yttrandefrihetens möjligheter
– Det framgår tydligt av svaren att araber inte vill bli pressade att acceptera olika regler och värderingar från västvärlden, säger Walid Al-Saqaf. Genom historien har de upplevt hot och press mot sina regimer och det har sällan varit lyckat. Men min avhandling visar att många i arabvärlden länge saknat yttrandefrihetens möjligheter och nu börjat arbetet med att återerövra möjligheterna att tala fritt utan risk för repressalier.

– Det är viktigt att förklara att i Internet är ett globalt nätverk som förenar människor där geografi och juridik inte har någon betydelse och nationsgränser är en illusion. Utmaningen för framtiden är att handskas förklara att censur på internet inte är en lokal inrikesfråga, den berör hela världen.

Samtidsarkeologi är en ny del av arkeologin som etablerats under de senaste 10 till 15 åren och som rör tidsperioder som nu levande människor har egna minnen och erfarenheter ifrån. Doktorande Maria Persson har undersökt hur samtidsarkeologiska projekt kan bedrivas och hur de som kan tänkas ha dessa minnen kan samarbeta med arkeologerna.

– Det är helt unikt att man som arkeolog kan genomföra ett projekt med de som själva var med eller på annat sätt känner till vad som hände på den plats som undersöks. Vi arkeologer hittar arkeologiska fynd tillsammans med de som var med och gemensamt kan vi sedan tolka materialet, säger hon.

Maria Persson avhandling bygger på två samtidsarkeologiska undersökningar. Den ena genomförde hon vid platsen för Ramneskärsparken utanför Uddevalla, en festplats med dansbana som var i bruk mellan åren 1939–1955. Den andra ägde rum vid nuvarande Skatåsförläggningen i Göteborg som nu är motionsanläggning men vid krigsslutet 1945 fungerade som ett mottagningsläger för överlevande från nazistiska koncentrationsläger.

vhandlingen visar att arkeologiska metoder och de arkeologiska fynden i ett samtidsarkeologiskt projekt fungerar som en röd tråd. Fynden utgör utgångspunkt för den historia som blir möjlig att berätta, även när andra sorters källmaterial finns tillgängliga, som till exempel skriftliga och muntliga källor.

– När vi grävde ut Ramneskärsparken hade vi med oss människor som var där då det begav sig. För dem var det betydligt lättare att minnas parken vid mötet med fynden som fungerade som gnistor till tanken och minnet, säger hon.

Taggtråd hittat på Skatås. Foto: Maria Persson.Vilka delar av de aktuella historierna som blir möjlig att berätta beror på vilka fynd som påträffas. I Skatås gav till exempel fyndet av en bit taggtråd som omgärdade förläggningen en ny bild av historien.

– Visserligen bar många av de överlevande på smittsamma sjukdomar, men det var ändå anmärkningsvärt att inse att de överlevande vistades i en staketomgärdad förläggning, trots att de nyligen kom från koncentrationsläger.

Undersökningen visar också att det är i mötet mellan människan och det materiella som minnet kring de händelser som undersöks aktiveras. Ett av avhandlingens resultat är att samtidsarkeologi har allt att vinna på att genomföras publikt, för att kunna ta del av minnen och berättelser.

– Väldigt många människor är intresserade av samtidshistoria och många känner en stor anknytning till det dem själva eller deras föräldrar har varit med om. Då är det av värdefullt att låta arkeologi vara med och berätta den delen av vår historia också, till exempel tillsammans med historia och etnologi, säger Maria Persson.

Avhandlingens: Minnen från vår samtid. Arkeologi, materialitet och samtidshistoria

Tid och plats för disputation: onsdag den 4 juni kl. 13.00, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg Fakultetsopponent: Professor Cornelius Holtorf, Linnéuniversitetet 

Tidigare studier har visat att omkring var femte gravid kvinna i Sverige är utsatt för våld i hemmet. Ändå är kunskapen om våld mot gravida och vilket stöd de efterfrågar och behöver mycket bristfällig.

Doktoranden Kristin Håland vid Sahlgrenska akademin har i sin avhandling djupintervjuat sju norska kvinnor som varit utsatta för våld av sin partner under gravidteten, samt tio norska män som utövat våld mot sin gravida partner.

Studien visar att våldet upptar en mycket stor del av de utsatta kvinnornas liv, vilket leder till många svåra val och stor ambivalens.

– Till exempel blir kvinnans egen moder ofta den viktigaste stödpersonen, även om hon tidigare i livet varit bristande i sin omsorg, säger doktoranden Kristin Håland vid Sahlgrenska akademin.

Intervjuerna visar att både kvinnor och män upplever det svårt att berätta om sin situation för andra, eftersom de känner sig otillräckliga och är skamfyllda.

– Kvinnorna vill inte bli betraktade som offer, eftersom de upplever att det gör dem passiva och kraftlösa i strävan att förändra sin våldsutsatta situation, säger Kristin Håland.

Männen som intervjuats uppger att de inte vill upprepa sina fäders våldsbeteende och att de vill lära sig bli bra pappor, men att de saknar goda förebilder. Männen vill enligt intervjusvaren inte ses som enbart en våldsman, utan som en person som också har bra sidor och goda egenskaper.

Medan kvinnorna trots våldet ofta ansåg sig mogna för att skaffa barn upplevde flera av männen graviditeten som en chock.

– Men mina studier visar att barnet kan bli en motivationsfaktor för männen när det gäller att söka hjälp för sitt våldsbeteende. Flera män beskriver en tydlig vilja att förändras till det bättre efter det att barnet fötts, säger Kristin Håland.

Syftet med att intervjua män som själva utövat våld mot sin partner har varit att identifiera vilken hjälp de tycker sig behöva för att förändra sitt beteende. Resultaten visar enligt Krsitin Håland att många män efterfrågar hjälp för att bli bättre fäder

I Norge genomfördes i mitten av 2000-talet ett försök där barnmorskor i mödrahälsovården frågar alla gravida om eventuella erfarenheter av våld. Som ett resultat tar Helsedirektoratet nu fram nya riktlinjer för havandeskapsvården där gravida rutinmässigt ska tillfrågas om våld i relationen.

Kristin Hålands avhandling drar slutsatsen att denna modell också skulle kunna användas i Sverige, där mödravården bör bli bättre på att uppmärksamma gravida kvinnor som är utsatta för våld i relationen.

– Det skulle bidra till att stärka barnets hälsa och livskvalitet, även om det krävs mer forskning för att utveckla metoder om hur frågan lämpligast bör ställas, säger Kristin Håland.

Avhandlingen Violence against women in the childbearing period. Women’s and men’s experiences försvaras vid en disputation den 2 maj.

Jordbrukets expansion är den enskilt viktigaste orsaken till avskogning i tropikerna. Särskilt det kommersiella jordbruket växer snabbt. 2007 användes en tredjedel av all jordbruksmark i Brasilien för exportjordbruk, framförallt av sojabönor som går till djurfoder.

Samtidigt fungerar skog som klimatsänkor, dvs. skogen binder koldioxid. Att bevara skog blir därför värdefullt för att bekämpa den ökande halten av växthusgaser i atmosfären. Inom REDD-systemet kompenseras utvecklingsländer ekonomiskt om de kan minska sin avskogning (REDD = Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation). Bland annat Indonesien har tagit emot sådan kompensation för att begränsa skogsavverkningar när odlingar av palmoljepalmer expanderar.

Men resultatet av REDD blir i värsta fall bara att skogsavverkningen flyttar till ett annat land. Sabine Henders undersöker i sin avhandling vid Tema vatten, CSPR (Centrum för klimatpolitisk forskning) hur de existerande metoderna fungerar för att definiera och räkna på utsläpp av koldioxid i samband med skogsavverkning. Hon föreslår en ny mer rättvisande metod.

– REDD tar bara hänsyn till skogsanvändningen inom ett land. Ändrad markanvändning på internationell nivå finns inte med. Men effekten på klimatet blir densamma oavsett i vilket land skogen avverkas. För FN innebär det i värsta fall att mycket pengar spenderas förgäves, utan att klimatproblemen minskar.

Koldioxidutsläpp mäts vanligen där de uppstår, dvs. i produktionsledet. Men idag är allt fler överens om att också konsumtionen driver på ökad avskogning och därmed ökade utsläpp av växthusgaser. Kanske kunde en metod som också tar in konsumtionsledet mer rättvist spegla hur och varför utsläppen uppstår, resonerar Sabine Henders. Hon hämtar sin inspiration i de metoder som finns för att mäta människans ekologiska fotavtryck. Den metod hon själv föreslår bygger på att kartlägga de fysiska handelsflödena av jordbruksprodukter. Var tar all den soja vägen som odlas i Brasilien, och som tvingat fram en omfattande avskogning? Hur används den?

– Genom att analysera fysiska handelsflöden av jordbruksprodukter kan vi se vilken påverkan konsumtionen har på avskogning och därmed ökade koldioxidutsläpp, säger Sabine Henders.

Men metoden kan vara politiskt känslig, konstaterar hon. Hittills har ingen politiker vågat sig på att försöka begränsa konsumtionen, tvärtom. Därför kan det vara politiskt inopportunt att påvisa sambanden mellan utsläpp av växthusgaser och konsumtion.

Sabine Henders har döpt den nya metod hon utvecklat, tillsammans med Martin Persson från Chalmers, till LUC-CFP: Land-Use Change – Carbon Foot Print. Hon ska nu gå vidare och testa dess användbarhet på exportproduktionen i två länder, Brasilien och Indonesien.

Sabine Henders disputerade den 27 mars. Avhandlingen heter ”To leak or not to leak. Land-Use Displacement and Carbon leakage from Forest Conservation”.

– Denna grupp av gener har visat sig fungera som tumörsuppressorgener, det vill säga gener som bromsar cancertillväxt, vid ett flertal cancerformer. När dessa gener skadas kan tumörerna öka sin tillväxt och det ger patienterna sämre prognos, säger Ingrid Ljuslinder, forskare vid institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, samt läkare vid onkologiska kliniken, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, som är en av författarna bakom studien.

Hon berättar att Håkan Hedman och hans forskargrupp vid onkologklinikens forskningslaboratorium, Norrlands universitetssjukhus, länge har studerat LRIG-generna vid cancer. I tidigare studier av LRIG1-genen och proteiner i bröstcancer har gruppen visat ett ökat kopieantal i en avgränsad del av LRIG1-genen och att detta i sin tur är kopplat till ett ökat uttryck av tillväxtfaktorgenen ERBB2, som är viktig både som prognostisk faktor och inför val av behandling hos patienter med bröstcancer.

I den aktuella studien har forskarna vid Umeå universitet i samarbete med forskare vid MD Anderson Cancer Center, Baylor College of Medicine, och University of Arizona Cancer Center, USA, utfört så kallade MIP-array-analyser av prover från en grupp med 1 000 kvinnor som hade så kallade lågriskformer av bröstcancer under en lång uppföljningstid.

Studien visar att förlust av LRIG1-genen är en oberoende riskfaktor för återfall och försämrad överlevnad i bröstcancer.  En viktig del av resultatet är att den ökade risken kvarstår även fem år efter bröstcancerdiagnosen. Det kan ge nya möjligheter att identifiera vilka patienter som har en ökad risk för återfall, även många år efter bröstcancerdiagnosen. Detta trots att sjukdomen, med dagens metoder, bedöms medföra låg risk för återfall.

– I nuläget saknar vi till stor del faktorer som kan ge en fingervisning om vilka patienter som riskerar återfall, även så lång tid som fem år efter diagnos. Vi tror att LRIG1 har goda chanser att kunna bli en sådan faktor, som vi skulle ha stor nytta av i samband med beslut om efterbehandling och uppföljning efter bröstcancerkirurgi och onkologisk behandling, säger Ingrid Ljuslinder.

För att förstå vad som pågår i Arktis måste man bland annat förstå värmetransporten mellan norra Atlanten och Arktis. Två forskare från Göteborgs universitet åker därför med det norska forskningsfartyget G.O. Sars till Framsundet utanför Svalbard för att studera såväl nuvarande som historiska havsströmmar.

– Jag hoppas att vår forskning i förlängningen kan bidra med förståelse kring varför polarområdenas isar smälter snabbare än vad man tidigare förutspått, säger Sam Fredriksson.

Framsundet mellan Svalbard och Grönland är det enda djuphavssundet mellan Arktis och övriga kringliggande hav. Inflödet av varmare vatten till Arktis sker framförallt vid sundets östra sida, det vill säga strax utanför Svalbards kust/kontinentalsockel medan utflödet huvudsakligen sker längs Grönlands kust.

Forskarna kommer att ta sedimentsprover på botten, göra ström-, temperatur- och salthaltsmätningar i vattnet samt sätta ut ett flertal mätriggar för att följa upp förändringar under flera år.

Ett omfattande klimatarkiv på havsbotten
Expeditionen blir på så sätt även en tidsresa eftersom de sedimentbottnar som ska undersökas i Arktis innehåller information om hur strömmarna har varierat under de senaste årmiljonerna. Man kan alltså se dessa bottnar som ett omfattande klimatarkiv som berättar om värmetransporten och havsströmmarna genom tiderna.

– Att kunna resa tillbaka i tiden, genom att studera de fantastiska arkiv som finns på havsbotten, är det som jag hoppas kan bidra till förståelsen för dynamiken och föränderligheten av vår planet, säger Ardo Robjin vid Institutionen för geovetenskaper.

Mätexpeditionen är en del i ett europeiskt samarbetsprojekt, med deltagare från Italien, Polen, Tyskland, Norge och Sverige.

Alla djur behöver någon form av varningssystem som hindrar dem från att kollidera med föremål i omgivningen. Varningssystemet hjälper dem att kontinuerligt reglera farten och bedöma avstånd till föremålen. För flygande och simmande djur är detta en extrastor utmaning eftersom de även måste hantera vindar och vattenströmmar som inverkar på djurens hastighet och riktning.

– Humlor använder ett så kallat optiskt flöde som hjälp för att inte krocka med omgivningen, säger Christine Scholtyssek, forskare vid biologiska institutionen på Lunds universitet.

Det optiska flödet kan beskrivas som själva upplevelsen av att omgivningens föremål rör sig när humlan flyger förbi. För humlan blir det därmed en form av omvänd världsbild – som om humlan stod still medan det istället är föremålen som har fart. Motsvarande upplevelse kan människor få när man reser med exempelvis tåg då omgivningen tycks svischa förbi utanför fönsterrutan. Ju närmare ett föremål humlan kommer desto snabbare tycks föremålet röra sig, det vill säga det optiska flödet i humlans synfält blir starkare. Om det optiska flödet plötsligt blir starkare på höger öga jämfört med vänster öga kommer humlan alltså att svänga åt vänster för att minska risken för kollision.

– Det gäller för humlan att hela tiden balansera det optiska flödet mellan bägge ögonen, säger Christine Scholtyssek.

Forskarna vid Lunds universitet har använt en specialbyggd tunnel med vatten respektive luft för att kunna jämföra det optiska flödet hos simmande och flygande djur. Den nya forskningsstudien är den första som överhuvudtaget undersöker optiskt flöde hos simmande arter. Resultaten visar att även zebrafiskarna använder optiskt flöde. Men däremot reagerade inte zebrafiskarna som forskarna hade förväntat sig.

– Fiskarna styrde till vår förvåning mot ett starkare optiskt flöde istället för att som humlorna styra åt det håll där det optiska flödet var svagare, säger Christine Scholtyssek.

Med andra ord valde fiskarna att hellre närma sig föremål än att styra bort från dem. Forskarna menar att förklaringen kan vara att zebrafiskar lever i en grumligare undervattensmiljö där sikten enbart är cirka 30 centimeter. Det innebär att zebrafiskarna ogärna simmar bort från föremål eftersom de då riskerar att hamna i situationen att helt sakna referenspunkter i omgivningen, vilket i sin tur gör det svårare att överhuvudtaget utnyttja det inbyggda varningssystemet för fart- och styrkontroll.

Forskningen kring djurs krockvarningssystem är av intresse inte bara för den grundläggande kunskapen om djur utan även för exempelvis ingenjörer som bygger maskiner med automatisk styrkontroll. Den aktuella studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Biology Letters.