En magnetskiktsjet är en klump av strömmande plasma i magnetskiktet, som är den del av rymden där solvinden tvingas flyta runt en planet. Den skiljer ut sig genom att vara snabbare eller tätare än omgivningen.
I en studie har ett forskarteam från Umeå universitet och Institutet för rymdfysik i Kiruna undersökt om jetströmmar finns i magnetskiktet runt planeten Mars.
– Jetströmmar i magnetskikt har setts i närheten av jorden i 25 år och vi var riktigt nyfikna på om de kunde finnas någon annanstans, säger forskaren Herbert Gunell vid Umeå universitet.
Rymdfarkost utforskar Mars atmosfär
Forskarna har använts sig av data som samlats in av Nasas rymdfarkost Maven, som legat i bana kring Mars sedan 2014. Farkosten studerar planetens atmosfär och dess växelverkan med solvinden.
– Före Maven var det bara kring jorden vi hade satelliter med instrument som är tillräckligt snabba för att kunna upptäcka jetar. Men det var inte självklart att vi skulle hitta dem på Mars, eftersom det finns viktiga skillnader mellan de två planeterna.
En skillnad är att planeten Mars är mindre än jorden och saknar ett globalt magnetfält, vilket gör att magnetskiktet på Mars är mycket mindre än det på jorden.
– Trots skillnaderna vet vi nu att även Mars har magnetskiktsjetar, säger Herbert Gunell.
Vad gör de där jetarna på Mars?
– Vi har redan sett att magnetskiktsjetar genererar vågor och att de kan röra sig genom hela magnetskiktet och in i den region med starkare magnetfält som finns längre ner. Vi har just upptäckt att de finns på Mars, och det kommer att bli spännande att ta reda på mer om dem och vilken roll de spelar i växelverkan mellan Mars och solvinden.
Bilpooler är på frammarsch i Sverige. Ungefär fyra procent av den svenska befolkningen använder i dag någon form av bildelningstjänst, visar statistik från SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Bilpool är en medlemstjänst som ger användaren tillgång till bil utan ägande, och det ses ofta som mer hållbart för klimatet när personer övergår från att äga en egen till att använda bildelningstjänster.
Personlighet och värderingar drivkraft
Det är däremot inte frågor om klimatet och hållbarhet som driver bilpoolsanvändarna, utan det handlar snarare om personlighet och värderingar. Det visar den nya nationella undersökningen från SOM-institutet, där totalt 6 726 personer besvarat frågor om bilpool.
– Som man kan förvänta sig så är bilpoolsanvändaren mer öppna, vilket innebär att de är nyfikna och gärna testar på nya saker. De är mindre konservativa. Sedan har de en lägre grad av välvillighet, vilket kan vara svårare att förklara då samhällsbilden är det motsatta om människor som delar bil – att de är mer altruistiska till sin karaktär, säger forskaren John Magnus Roos på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Marknadsförs som hållbart alternativ
Att användarna inte har ett större miljöintresse än övriga befolkningen och att de dessutom har en lägre grad av välvillighet, förvånar John Magnus Roos eftersom bilpooler marknadsförs som ett mer hållbart alternativ än att äga en egen bil.
– Det har ju pratats mycket om en ”klimatsmart mobilitet” och detta har även använts i olika former av kampanjer och marknadskommunikation relaterat till bilpooler. Här bör aktörerna tänka om och använda sig av budskap som bättre tilltalar målgruppen, säger han.
Mer om studien
• Mellan 2019 och 2022, har frågor om bilpool ingått i SOM-insitutets befolkningsrepresentativa undersökningar. Totalt har 6 726 personer besvarat frågorna om bilpool. Det gör det till den mest omfattande studien om bilpooler som har gjorts.
• Enligt statistik från Trafikverket (2019) finns 7 000 bilpoolsbilar. De utgör cirka 0,1 procent av det totala antalet bilar i landet.
Yngre och välutbildade
Studien som är den största undersökningen som gjorts om bilpooler, visar även att den socioekonomiska statusen spelar roll när det handlar om vem som väljer en bildelningstjänst.
– Det är främst personer som har hög utbildning och hög inkomst som delar bil. Sedan är bilpoolsanvändarna i genomsnitt yngre än övriga befolkningen, och har en ideologisk övertygelse som överlag lutar mer till vänster, säger John Magnus Roos.
Studie:
Undersökningen om bilpooler ingår i SOM-institutets nya antologi Ovisshetens tid.
Kontakt:
John Magnus Roos, docent i socialpsykologi och forskare vid Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, magnus.roos@cfk.gu.se
Traditionellt anses känslor inte höra hemma i rättsprocesser. Åklagare och andra inblandade ska enligt den uppfattningen hålla känslorna borta för att säkra en objektiv bedömning.
Viktigt att vara medveten
Men nyfikenhet, tvivel, övertygelser, aningar, besvikelser och andra känslor finns alltid med hos åklagare och andra inom rättsväsendet när de bedömer olika stadier i förundersökningar. Att vara medveten om känslorna, och hur de påverkar ens inhämtande av kunskap, är inget som äventyrar objektiviteten i förundersökningarna, enligt en ny studie.
– Tvärtom stärks objektiviteten av den medvetenheten, säger Åsa Wettergren vid Göteborgs universitet.
50 åklagare intervjuade
Hon och forskarkollegor har följt fler än 350 rättsfall och intervjuat över 50 åklagare i Sverige. Kontentan är att känslor alltid är med som en oskiljaktig aspekt av en förundersökningsprocess.
– Åklagare pendlar mellan tvivel och säker övertygelse under processerna. Tvivel parat med nyfikenhet och liknande känslor driver på processerna, öppnar upp för att söka mer kunskap, säkrare underlag. Övertygelse om att man är på rätt spår, å andra sidan, hjälper till att utesluta alternativ och ta nästa steg i utredningen, säger Åsa Wettergren.
Omgivningen spelar roll
Denna pendling mellan tvivel och övertygelse påverkas också av hur personer i åklagarens omgivning ställer sig. Under förundersökningens gång diskuterar åklagare sina tvivel, hintar och funderingar med betrodda kollegor och polisutredare. Deras respons har stor betydelse för att stärka åklagaren i hens uppfattningar. Likaså spelar exempelvis en domares beslut att hålla kvar en misstänkt i häkte stor roll för bedömningen.
– Olika former av ”institutionellt stöd” ger en kollektivt baserad övertygelse och har stor betydelse för att förstå och våga lita på den kunskap som förundersökningen gett, säger forskaren Nina Törnqvist vid Uppsala universitet.
Ökar rättssäkerheten
Att reflektera mer över känslor som är med och bygger upp kunskap, och att öka insikten om hur känslor påverkar olika beslut, ökar objektiviteten och rättssäkerheten, menar forskarna.
Resultaten kan, enligt dem, bli en utgångspunkt för mer forskning om känslors betydelse även i andra sammanhang där beslutsfattande ska vara objektivt.
Inför terminsavslut och längre ledigheter är det vanligt att tempot skruvas upp ytterligare ett snäpp, då många har mycket att avsluta för att kunna vara borta från jobbet en tid.
Eftersom många anställda i Sverige går på semester ungefär vid samma tidpunkt är det inte ovanligt att de dessutom blir involverade i varandras deadline, något som ökar arbetsbördan ytterligare. Dessutom ska mycket hinnas med i privatlivet – med skolavslutningar, afterwork, avslutningsfester och andra förberedelser inför sommaren.
Så många upplever stress
Enligt Folkhälsomyndighetens nationella befolkningsundersökning, ”Hälsa på lika villkor”, som släpptes i början av 2023, uppger 15 procent av yrkesverksamma att de känner sig ganska eller mycket stressade.
Med flera veckors semester som mål biter många ihop fram till ledighet och vila. Men hur funkar det egentligen att jobba stenhårt en period för att sedan återhämta sig på semestern?
– Vi klarar det oftast bra, förutsett att balansen i övrigt är god och arbetsbelastningen sett över året är okej, och att det handlar om den här begränsade perioden, säger Hanna Malmberg Gavelin, lektor i psykologi vid Umeå universitet och psykolog vid stressrehabiliteringen i Region Västerbotten.
– Men har man en hög arbetsbelastning generellt så kan det vara svårt att varva ned under semestern och stressnivåerna kommer att öka snabbt igen då man kommer tillbaka, fortsätter hon.
Nedvarvning bör ske successivt
Oavsett om arbetsbelastningen varit hög en längre tid, eller bara inför semestern, måste man räkna med att det krävs en övergångsperiod mellan stor stress och vila.
– Om du går in i semestern med väldigt hög anspänningsnivå kommer du behöva ge hjärnan och kroppen en chans att varva ned, det är inget som man kan göra bara sådär. Det kan behövas en gradvis nedtrappning, säger Hanna Malmberg Gavelin.
Det är svårt att ge en generell angivelse för hur lång tid nedtrappningen kräver. Men Hanna Malmberg Gavelin säger att man åtminstone får räkna med några dagar.
Antingen kan nedtrappningen påbörjas i slutet på terminen eller i början av semestern. Det beror på vilka möjligheter som finns att påverka sina arbetsuppgifter.
– Om man måste jobba ända in i kaklet så måste man tänka att man får ägna början av semestern till den här nedtrappningen. Så att man inte kastar sig in i aktiviteter på semestern, utan behöver ett par dagar att landa och varva ned.
Prioriteringar minskar stressen
Men det finns flera fördelar med att ha luft i schemat innan man checkar ut för semester, som att ge sig tid att fundera, prioritera och knyta ihop säcken.
– Vad är det som måste vara klart nu och vad kan vänta? Så att man kan släppa arbetet när det är dags för semester. Om man har mycket ouppklarat när man går in i semestern så kan det hindra återhämtningen och det blir något som stressar upp en när man börjar arbeta igen, säger Hanna Malmberg Gavelin.
Hon betonar att det kan vara lite extra svårt att göra prioriteringar då man är stressad. Då är det bra att känna till att arbetsgivaren har ett ansvar att se till att arbetsbelastningen är rimlig och hjälpa till att prioritera arbetsuppgifter.
Det är också bra att planera för den första tiden efter semestern. Även i det skiftet krävs en övergång för att kroppen och hjärnan ska må bra.
– Samma sak gäller där – gradvis nedtrappning, gradvis upptrappning. Det funkar inte att gå från 100 till 0 till 100. Det är individuellt hur man kan få ihop det, men försök tänka att du ska ha lite luft i schemat och inte direkt kasta dig in i möten, deadlines, undervisning.
Regelbunden återhämtning och bra sömn
Semester är viktigt för återhämtning, men det är en av många källor. För att måendet och hälsan ska förbli hållbar i längden är det ännu viktigare med daglig och regelbunden återhämtning.
– Man kan inte tänka att man kan jobba järnet hela terminen och bara vila på semestern. Det funkar inte. Det är som att tänka att jag ska äta på helgen och sedan äter jag inte på hela veckan. Det är en övergående effekt, ska vi må bra så måste vi få det regelbundet, säger Hanna Malmberg Gavelin.
Den allra viktigaste källan till återhämtning är sömn. Men även aktiv återhämtning är viktig – som att ta en promenad eller annan fysisk aktivitet. Sociala aktiviteter som att umgås i trygga miljöer med familj och vänner är också bra, eller att ägna sig åt kravlösa aktiviteter som en hobby, vara ute i naturen eller lyssna på musik.
– Det finns ganska många grejer som kan vara återhämtande och det är individuellt vad som fungerar återhämtande för just mig. Men variationen är bra, att varva mellan vila och aktiv återhämtning.
Varva aktivitet med vila
Vad som fungerar för återhämtande beror också på vad som varit själva belastningen – om man suttit på kontoret och arbetat koncentrerat hela dagen kanske en promenad är den bästa återhämtningen. Men har man sprungit runt och träffat massa folk kanske det bästa är att sätta sig ned och läsa en bok.
– Det behöver inte vara långa pauser och raster. Viktigast är att det blir en vana, en naturlig del av dagen. Man brukar prata om randiga dagar – att det ska varvas aktivitet och återhämtning, säger Hanna Malmberg Gavelin och föreslår tre djupa andetag, gå en sväng i korridoren, byta några ord med en kollega eller ta en längre paus under lunchen.
Vad händer om man inte får återhämtning?
– Stress i sig är inget farligt, det är nödvändigt för oss, det gör att vi bli mer skärpta och fokuserade att möta och ta oss an de krav som vi stöter på. Men stressreaktionen kostar energi och vi behöver återhämta oss emellanåt för att må bra. Får man obalans mellan aktivitet och återhämtning så kan man få stressymptom – som svårt att sova, smärta, värk, lättirritation, trötthet. Det är varningssignaler att ta på allvar.
Men hur är det med semester då, är det bara återhämtande? Faktum är att man även under ledigheter behöver vara vaksam för att få den återhämtning som krävs.
– Även under semestern kan det behövas planering och prioritering. Vi mår bra av att ha en balans mellan vilande återhämtning och aktiv återhämtning även under ledighet, säger Hanna Malmberg Gavelin.
Avsluta arbetsuppgifter före semestern. Ta hjälp av chefen för att prioritera.
Tipsen för en bra övergång mellan jobb och semester
Nedtrappning. Räkna med att hjärnan och kroppen behöver nedtrappning mellan arbete och semester innan den kan komma i vila. Planera in nedtrappningen i jobbschemat i slutet av terminen eller i början av semestern.
Prioritera. Planera och prioritera arbetsuppgifter innan semestern. Vad kan vänta, vad behöver göras nu?
Knyt ihop säcken. Lämna inte terminen med oavslutade arbetsuppgifter. Det kan påverka återhämtningen negativt.
Ta hjälp. Din chef ska hjälpa till om det är svårt att prioritera.
Upptrappning. Planera för första tiden efter semestern så att tillbakagången inte innebär stress.
Varje dag. Semester är en viktig återhämtning, men inte den enda. Ännu viktigare är att du har balans mellan aktivitet och återhämtning – anspänning och avslappning – regelbundet varje dag. Det ska bli en vana.
Små saker räknas. Återhämtning måste inte vara tidskrävande. Korta pauser kan göra stor skillnad. En bra regel är att ta en liten paus när du byter arbetsuppgifter och går mellan möten.
Schemalägg. Lägg in återhämtning i kalendern om du har svårt att komma ihåg.
Individuellt. Fundera över vad som ger återhämtning för dig? Vad är det som laddar batterierna, vad ger vila och mer energi?
Kontraster. Vad som kan vara återhämtande beror på vad belastningen varit – om du suttit och koncentrerat dig är det bra med en promenad och prata med en kollega. Om du varit social och varit på benen mycket kan en soffa och en bok fungera återhämtande. Tänk på kontraster.
Återhämtning på semestern. Tänk på att kontraster mellan anspänning och avslappning är viktigt även under semestern.
Klimatförändringar påverkar och hotar den biologiska mångfalden världen över. Men konsekvenserna av de förändrade livsvillkor som klimatförändringarna orsakar skiljer sig mellan olika geografiska regioner och grupper av organismer.
En omfattande studie som gjorts av ett internationellt forskarteam ger nu nya insikter om klimatförändringarnas effekter på den biologiska mångfalden.
Fjärilar gör både nytta och skada
Forskarna har undersökt fjärilars utbredning i Sverige och Finland. Vissa fjärilar är viktiga pollinatörer, andra är skadegörare på växter och nästan alla nyttjas som föda av bland annat fåglar. Sammansättningen av fjärilsarter kan därför få stora konsekvenser för ekosystemens funktion.
– Vi var intresserade av hur fjärilarnas utbredning har förändrats under de senaste 120 åren till följd av de ändrade utmaningar och levnadsförhållanden som kännetecknar vår föränderliga värld, säger forskaren Johanna Sunde vid Linnéuniversitetet.
Forskningen visar hur klimatförändringar, markanvändning och arternas olika egenskaper tillsammans har bidragit till förändringar av det geografiska utbredningsområdet för 131 fjärilsarter i Sverige och Finland under de senaste 120 åren.
Antalet fjärilsarter ökar
Forskarna upptäckte att antalet fjärilsarter har ökat med i genomsnitt 64 procent – från 46 till 70 arter. Det beror på att många fjärilar har förskjutit sina utbredningsområden norrut. Ökande temperaturer har varit avgörande för fjärilarnas nya mönster.
Fjärilarnas förmåga att följa med när temperaturerna rör sig norrut påverkas också av människans markanvändning och av de olika arternas egenskaper, förutsättningar och behov, som till exempel vilka temperaturer, naturtyper och värdväxter olika fjärilar föredrar.
– Att förstå hur dessa faktorer interagerar och påverkar förutsättningarna för olika arter kommer att vara avgörande när vi fortsätter att möta och hantera effekterna av den globala uppvärmningen, förklarar Johanna Sunde.
Konsekvenser för biologisk mångfald
De förändringar som fjärilsfaunan har genomgått under det senaste seklet visar hur komplexa de ekologiska konsekvenserna av ett varmare klimat kan vara. Det är därför viktigt att ta hänsyn till ett brett spektrum av samverkande faktorer när man övervakar och planerar åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden, menar forskarna.
De hoppas nu att resultaten kommer att uppmuntra till ett bredare ekologiskt perspektiv på klimatförändringarnas inverkan.
– Vi bevittnar bokstavligen dramatiska förändringar i naturen och hur olika fjärilsarter anpassar sig till nya förutsättningar. Det är också viktigt att tillägga att även om vi generellt ser en högre artrikedom i provinserna så finns det också somliga arter som inte tycks kunna anpassa sig eller hinna sprida sig i samma takt som temperaturerna. Sådana arter minskar därför i antal och går en osäker framtid till mötes, säger Johanna Sunde.
Forskningen har letts från Linnéuniversitetet i samarbete med Lunds universitet, Gävle universitet och Finlands miljöinstitut.
Johanna Sunde, forskare vid institutionen för biologi och miljö, Linnéuniversitetet, johanna.sunde@lnu.se
Markus Franzen, lektor vid institutionen för biologi och miljö, Linnéuniversitetet, markus.franzen@lnu.se
Vikingasjukan börjar vanligtvis som en knöl i handflatan som sedan växer och gör att ett eller flera fingrar låser sig i ett böjt läge. Tillståndet är vanligtvis inte smärtsamt, men knölarna kan ömma vid tryck.
Tre av tio män kan drabbas
Sjukdomen är betydligt vanligare hos män än hos kvinnor. Upp till tre av tio män över 60 år i norra Europa drabbas av tillståndet, som i medicinska sammanhang går under namnet Dupuytrens kontraktur. I folkmun är namnet i regel vikingasjukan, till följd av det faktum att främst människor i norra Europa drabbas.
Vikingasjukan, här med böjt och stelt ringfinger. Bild: MikkTooming, via Wikimedia commons *.
Neandertalare var en grupp forntida människor som befolkade Europa och Asien innan de moderna människorna kom dit. När moderna människor och neandertalare träffades för 60 000 år sedan blandade de sig och fick barn. Som ett resultat av detta kommer mellan en och två procent av arvsmassan hos människor med rötter utanför Afrika från neandertalare.
– Eftersom vikingasjukan sällan ses hos individer med afrikansk härkomst frågade vi oss om genvarianter från neandertalare delvis kan förklara varför människor utanför Afrika främst drabbas, säger Hugo Zeberg vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.
Viktiga riskfaktorer från neandertalare
Hugo Zeberg och forskarkollegor analyserade genetiska riskfaktorer hos drabbade personer med europeisk härkomst i USA, Storbritannien och Finland. Genom att jämföra arvsmassan hos nästan 8 000 drabbade och drygt 600 000 friska personer identifierade forskarna totalt 61 genetiska riskfaktorer för att drabbas av vikingasjuka.
Tre av dessa riskfaktorer har nedärvts från neandertalare, visar det sig – bland dem den andra och den tredje viktigaste riskfaktorn för sjukdomen.
Studien belyser hur mötet med neandertalare kan resultera i att vissa sjukdomar särskilt drabbar vissa grupper.
– Det här är ett fall där mötet med neandertalare resulterat i en ökad risk att drabbas av sjukdom, även om vi inte ska överdriva kopplingen mellan neandertalare och vikingar, säger Hugo Zeberg.
Hugo Zeberg, biträdande lektor vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet hugo.zeberg@ki.se
Sömnbrist hos unga klassas som ett folkhälsoproblem och runt 30 procent av svenska ungdomar bedöms idag ha någon form av sömnproblem.
Koppling till skolprestationer
I sin doktorsavhandling har sömnforskaren Gita Hedin studerat unga, sömn och sömnbrist. I en av studierna, där 1 500 ungdomar i åldern 15 till 17 år deltog, undersöktes bland annat kopplingen mellan insomnisymtom och skolprestationer.
– Vi såg bland annat ett samband mellan sömnproblem och underkända betyg. Men också att ungdomar som sov otillräckligt använde både alkohol och tobak i större utsträckning, säger Gita Hedin, som är lektor i folkhälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad.
Fysisk aktivitet är viktigt
Fler pojkar än flickor uppgav att de hade sömnproblem. Det förvånade eftersom flickor i tonåren relativt oftare än pojkar uppger sömnproblem. Men pojkarna i just denna studie var mindre fysiskt aktiva än flickorna. Det kan vara en förklaring, eftersom fysisk aktivitet under dagen är kopplat till bättre sömn.
Det visade sig även att inaktiva ungdomar som uppgav en lägre självskattad hälsa hade mycket större sannolikhet att ha sömnproblem, oavsett om det var flickor eller pojkar.
Så mycket behöver de sova
Enligt Gita Hedin behöver en tioåring sova cirka 10 till 11 timmar per dygn och en tonåring cirka 8 till 9 timmar.
Bild: Jp Valery, Unsplash.
Men få får sin tillräckliga sovdos. Tendensen är också att människor sover allt mindre. Vi sover en hel timme mindre än för hundra år sedan, trots att de grundläggande behoven är ungefär desamma.
– 24-timmarssamhället är här för att stanna och vi måste hitta ett sätt att leva i det. Där ingår att skapa en miljö som främjar god sömn för alla och som tar hänsyn till olikheter. Exempelvis ungdomars specifika sömnbehov, säger Gita Hedin.
– Att tonåringar är kvällspigga och morgontrötta är ju biologiskt. Det rår de inte för. Därför behöver de kanske extra stöd från vuxna i denna ålder.
Det finns studier, med positiva resultat, där man har senarelagt skolstarten på morgonen för att ta hänsyn till morgontrötta tonåringar.
– Men detta kräver att även vuxenvärlden anpassar sig, vilket jag tyvärr ibland tror är svårare att få till, säger Gita Hedin.
Hjälp med sömnen önskas
I en studie undersöktes upplevelser hos ungdomar i åldern 16 till 18 år.
– Det mest slående var hur intresserade de var av att prata om sömn. Det fanns liksom ett uppdämt behov och många upplevde att deras föräldrar och andra vuxna inte tog sig tid att lyssna på dem om deras sömnproblem, säger Gita Hedin.
Av ungdomarnas svar framkom tydligt hur viktigt de själva tycker att fysisk aktivitet är, för sömnen. De uppgav att rörelse tröttar ut dem på ett behagligt sätt som skapar ett välbefinnande.
Förstår kopplingen till skärmar
Ungdomar sa även att de önskade mer rörelse under skoltid, just för de positiva sömneffekterna. Som ett hinder tog de upp bruket av digitala skärmar. Exempelvis uppgav ungdomarna att sociala medier varvar upp dem mentalt och skapar oro och jobbiga tankar om livet.
Ungdomar förstår mycket väl kopplingen mellan dålig sömn och skärmanvändning, säger Gita Hedin.
– De flesta säger också att de vill att föräldrarna ska bestämma åt dem. Så ett tips jag vill skicka med till föräldrar är: Sluta inte stötta era barn om att de ska stänga av sina mobiler och paddor i god tid innan de släcker.
Forskning med mobilstopp
I ett kommande projekt kommer Gita Hedin och forskarkolleger från andra lärosäten göra två studier på flera högstadieskolor i Sverige. Det handlar om schemalagd sömnundervisning och om mobilstopp en timme före läggdags.
– Det finns studier som pekar på att man får 10-20 minuters mer sömn per natt om man lägger ifrån sig mobilen i tid. Det kan verka lite, men i det långa loppet har det stor betydelse, säger Gita Hedin.
Vid multipel skleros, MS, försämras nervernas funktion av att immunsystemet attackerar det fett som skyddar nervtrådarna. Nerverna blir inflammerade, vilket kan leda till nervskador. Trots att det finns nya och effektivare behandlingsalternativ försämras de flesta personer med MS ändå med tiden.
Vid en graviditet dämpas immunförsvaret hos den gravida. Och det, tror forskare, kan förklara varför kvinnor med MS i regel får en lindring av sin sjukdom när de är gravida. Perioderna med sjukdomssymtom, så kallade skov, minskar med i snitt 70 procent under graviditetens sista tredjedel.
Även en del andra autoimmuna sjukdomar, som reumatoid artrit, förbättras tillfälligt under en graviditet.
T-celler särskilt intressanta
Men det har varit oklart varför den här förbättringen sker. Forskarna bakom den aktuella studien ville därför undersöka vilka mekanismer som är särskilt betydelsefulla för symtomminskningen vid graviditet.
De var särskilt intresserade av immunceller av typen T-celler, som generellt spelar en mycket viktig roll i immunförsvaret. T-celler är både centrala i att driva sjukdomsförloppet vid MS och betydelsefulla under en graviditet.
I studien jämförde forskarna 11 kvinnor med MS samt sju friska kvinnor som lämnat blodprov före, under och efter en graviditet.
Forskarna kartlade de gener som används i T-cellerna vid olika tidpunkter under graviditeten. De studerade också förändringar som reglerar hur gener slås på och av.
Gener växelverkar med varandra
Forskarna hittade nätverk av gener som växelverkar med varandra och som påverkas under graviditeten. Studien visar att dessa gener i stor utsträckning är kopplade till sjukdomen och till viktiga processer i immunförsvaret.
– Vi ser att förändringarna i T-cellerna speglar förbättringen av skovfrekvensen, säger Sandra Hellberg, biträdande universitetslektor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet.
De största förändringarna sker i den sista tredjedelen av graviditeten, den tiden då kvinnor med MS förbättras som mest.
– De förändringarna går sedan tillbaka efter graviditeten vid den tidpunkt då sjukdomsaktiviteten tillfälligt ökar. Det är viktigt att poängtera att sjukdomsaktiviteten därefter återgår till den som var innan graviditeten, säger Sandra Hellberg.
Hoppet: Nya behandlingar
Nätverket av gener som påverkades vid graviditet innehöll också gener som regleras av graviditetshormoner, framför allt progesteron.
Forskarna arbetar nu vidare med att i labbet testa olika hormoner för att se om de kan efterlikna effekterna som de sett i den aktuella studien, i en framtida möjlig behandlingsstrategi för MS.
För barn med läs- och skrivsvårigheter är skrivandet ofta en utmaning. Stavningen tar mycket fokus och energi, inte minst. Det kan göra att andra viktiga delar, som att hålla en röd tråd och att välja passande ord, blir lidande.
I en avhandling har Sanna Kraft, logoped och doktorand vid Göteborgs universitet, undersökt om det kan underlätta för elever som har läs- och skrivsvårigheter att använda skrivredskapet tal-till-text, där datorn i realtid skriver det som sägs.
Tal-till-text, vad är det?
Det finns en rad program och appar med tal-till-text-funktion. Taligenkännings-tekniken i dessa program och appar omvandlar ditt tal till text på en skärm medan du talar.
Ett tips vid användning är att tala tydligt och inte för fort – men inte för långsamt, heller. Talas orden in ett och ett uteblir kontexten och resultatet blir inte alltid bra. Blir något fel kan du dock lätt ändra texten via tangentbordet.
Det behövs ingen särskild mikrofon för att spela in talet, det räcker med datorns eller telefonens inbyggda mikrofon.
De flesta datorer och plattor har en gratis inbyggd funktion för tal-till-text. Det går också att ladda ned externa appar och program. En del är kostnadsfria för användaren, andra inte.
Elever i i mellanstadieåldern, med och utan läs- och skrivsvårigheter, fick i en undersökning i avhandlingen använda tal-till-text för att skriva texter. De fick även skriva med tangentbord. Sedan jämfördes hur barnen gjorde – och hur texterna blev.
Vissa knep behövs
Resultaten pekar på att skrivandet kan underlättas med hjälp av tal-till-text, särskilt för elever med läs- och skrivsvårigheter. Dock är det en färdighet i sig att skriva med detta hjälpmedel, säger Sanna Kraft. Det kräver viss undervisning, likt andra skrivredskap.
Och vissa strategier fungerar bättre än andra när eleverna skriver med tal-till-text, enligt avhandlingen.
– Till exempel fungerar det inte så bra att diktera in text genom att säga ett ord i taget, eftersom det ger redskapet väldigt lite kontext och ofta leder till fel, säger Sanna Kraft.
– Ett annat viktigt resultat är att det är bra att kombinera användning av tangentbord och tal-till-text. Exempelvis är tal-till-text användbart för långa, svårstavade ord, medan tangentbordet är bättre när man ska skriva korta ord som ”i” och ”att”.
Barnen anpassar sig till skrivet språk
En farhåga med den här typen av språktjänst har varit att texter skulle bli för talspråkslika. Därför, i avhandlingen, jämfördes texterna även med elevernas muntliga berättande.
– Det visade att eleverna klarar att anpassa sig till skriftspråk, trots att de pratar in texten, säger Sanna Kraft.
Ingen skillnad syntes heller i texternas kvalitet när eleverna skrev med tal-till-text jämfört med när de skrev på tangentbord. Texterna blev varken bättre eller sämre.
– Men eftersom eleverna aldrig tidigare hade skrivit text med tal till text är resultatet lovande och uppmuntrar till vidare forskning om tal-till-text som skrivredskap för elever med läs- och skrivsvårigheter, säger Sanna Kraft.
Jordgubben är det ekonomiskt viktigaste bäret i Sverige, men varje år orsakar en gråmögelsvamp stora skördeförluster. Flera olika bekämpningsmedel används men svampen som orsakar gråmögel har utvecklat resistens mot nästan alla växtskyddsmedel.
Därför behövs pålitliga biologiska bekämpningsmedel för att ersätta kemikalierna som används mot skadliga svampar, menar forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
De har undersökt om en nyttosvamp kan bidra till en lösning på mögelproblemet.
– Den jästliknande nyttosvampen Aureobasidium pullulans har tidigare visat sig vara effektiv för att bekämpa gråmögel i växthus, säger forskaren Mudassir Iqbal vid SLU.
Fältförsök i Skåne
I en ny studie testade forskarna två olika koncentrationer av nyttosvampen och extrakt från sockerbetor under ett två år långt fältförsök i Skåne. Sockerbetsextrakt har tidigare visat sig kunna framkalla försvar mot skadegörare i potatis.
– Alla behandlingar vi gjorde i fält minskade gråmögelangreppen efter skörd och ökade hållbarheten för den skördade frukten. Bäst effekt fick vi med den högsta koncentrationen av A. pullulans, vilket också resulterade i högre fruktproduktion. Det visar att nyttosvampen också stimulerar tillväxten, säger forskaren Johan Stenberg vid SLU.
Bärens hållbarhet förbättras
Enligt forskarna bidrog sprejning med både nyttosvamp och sockerbetsextrakt till en pålitlig biologisk bekämpning av gråmögel och därmed förbättrad hållbarhet på de jordgubbsaskar som säljs i handeln.
– Att använda den här nyttosvampen och sockerbetsextrakt kan bidra till en övergång från kemiska fungicider till mer hållbara metoder utan att vi behöver kompromissa med odlingssäkerheten, säger Mudassir Iqbal.
I en annan studie gjordes labbtester med nyttosvampen mot svamparna Botrytis cinerea och Colletotrichum acutatum, som orsakar gråmögel och bladfläckssjukdomar hos jordgubbar.
Skadesvamparna växte mindre
Studien visar att de två skadesvamparnas mycel växte mycket mindre i närvaro av den nyttiga svampen. Samma goda resultat syntes när skadesvamparna odlades i vätska där även nyttosvampen hade odlats.
Det visar att metaboliter, ämnen som nyttosvampens utsöndrar, är inblandade.
– Vår studie visade också att A. pullulans producerade betydande mängder extracellulära proteaser, som är kända för att bryta ner svampens cellväggar. Vi tittade närmare på proteinerna och hittade exofiliner, liamociner och fria fettsyror som alla kända för att ha svampdödande egenskaper. För att ta reda på exakt vilka metaboliter som är ansvariga för den biologiska bekämpningseffekten behövs fler studier, säger Johan Stenberg.
Mudassir Iqbal, postdoktor vid institutionen för växtskyddsbiologi, SLU, mudassir.iqbal@slu.se
Antibiotikaresistens är enligt världshälsoorganisationen, WHO, ett av de största hoten mot global hälsa eftersom resistensen gör att antibiotika-läkemedel inte biter. Uppskattningsvis dör varje år 700 000 människor i infektioner som har orsakats av antibiotikaresistenta bakterier.
Prover från reningsverk, jord och människor
Forskning hittills har i regel fokuserat på att hitta och kartlägga de resistensgener som redan är vanliga i sjukdomsalstrande bakterier. I den nya studien har forskare i stället analyserat en stor mängd DNA från bakterier för att kartlägga nya former av resistensgener och se hur vanliga de är.
Forskarna studerade tusentals bakterieprover från olika miljöer. Det handlar om prover från bland annat reningsverk, jord och människor.
Finns nästan överallt
Det visade sig att resistensgener mot antibiotika finns hos bakterier i nästan alla miljöer – inklusive i och på människor. Nya resistensgener hittades också i sjukdomsalstrande bakterier.
Forskarna såg att resistensgener hos bakterier som lever på och i människor och miljön var tio gånger fler än de som hittills varit kända. Och av de resistensgener som fanns hos bakterier i och på människor var 75 procent inte alls kända sedan tidigare.
– Vi har identifierat nya resistensgener i många miljöer där de hittills har varit oupptäckta. Dessa gener kan utgöra ett tidigare förbisett hot mot mänsklig hälsa, säger Erik Kristiansson, professor vid Chalmers.
– Före studien fanns ingen kunskap alls om dessa nya resistensgeners förekomst. Antibiotikaresistens är ett komplicerat problem, och vår studie visar att vi behöver fördjupa förståelsen för hur bakterier utvecklar resistens och vilka resistensgener som kan utgöra ett hot i framtiden.
Nytt projekt följer utvecklingen
I ett nytt internationellt forskningsprogram ska forskarna nu ta prover från bland annat avloppsvatten, jord och djur för att få en bild av hur antibiotikaresistens sprids mellan människor och miljön, säger Johan Bengtsson-Palme vid Chalmers.
– Med de tekniker vi har utvecklat gör vi det möjligt att följa dessa nya resistensgener i miljön och förhoppningsvis kan vi upptäcka dem i sjukdomsalstrande bakterier innan de hinner ställa till med utbrott i sjukvården.
Så gjordes studien
Forskarna använde DNA från två offentliga databaser. Den ena, ResFinder, innehåller ett par tusen tidigare kända gener för antibiotikaresistens hos bakterier. Dessa har forskarna utökat med en stor mängd nya resistensgener som de har hittat genom analys av bakterie-DNA. Sammantaget uppgår de kända och nya resistensgenerna till 20 000 gener.
Den andra databasen, MGnify, innehåller stora mängder bakterie-DNA från källor som bakterier som lever på och i, som människor, reningsverk, jord och vatten. Dessa analyserades för att undersöka hur vanliga de olika resistensgenerna var i bakteriernas DNA. Totalt analyserade studien 630 miljarder DNA-sekvenser och det visade sig att de nya resistensgenerna finns i nästan alla miljöer.
Metoden som har använts kallas metagenomik. Det är en metod för att studera metagenom, vilket är den samlade genuppsättningen hos alla olika organismer i ett visst prov eller inom en viss miljö. Med hjälp av metoden går det att studera även mikroorganismer som inte kan odlas i ett labb.
Erik Kristiansson, professor, institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola och Göteborg universitet erik.kristiansson@chalmers.se
Många studenter som påbörjade sina studier hösten 2020 – i samband med att universiteten införde covid-restriktioner – tar i dagarna sin kandidatexamen.
I en ny studie har forskare från Umeå universitet undersökt hur studenternas psykiska hälsa har påverkats av pandemin. De har tittat på om studenterna har känt oro för sina studier och vilka konsekvenser pandemin fick för deras livstillfredsställelse och framtidssyn.
Forskarna följde samma studenter från hösten 2020 till våren 2022, då restriktionerna lyftes och universiteten började återgå till normal verksamhet.
Oron ökade första året
Forskarna såg att oron ökade markant under pandemins första år för alla studenter, oavsett tidigare erfarenhet av universitetsstudier. Det påverkade också livstillfredsställelsen negativt.
– Studenter med begränsad erfarenhet av universitetsstudier innan pandemin slog till, och då särskilt nya studenter hösten 2020, upplevde generellt högre grad av oro jämfört med mer etablerade studenter, säger forskaren Andrea Bohman vid Umeå universitet.
Stöd från lärare och klass viktigt
Skillnaden höll fortfarande i sig våren 2022.
– Nya studenter som upplevde gott stöd från lärare och bra sammanhållning i klassen kände dock mindre oro, vilket visar på vikten av stöd och guidning under studietiden, säger Andrea Bohman.
Enligt forskarna ger studien viktig kunskap om de utmaningar som svenska universitetsstudenter har stått inför under pandemin. De betonar även vikten av att stödja nya studenter för att minska den akademiska stressen och förbättra studieupplevelsen.
Andrea Bohman, universitetslektor vid sociologiska institutionen, Umeå universitet, andrea.bohman@umu.se
I kroppen cirkulerar partiklar i nanoskala som påverkar vår kropp på olika sätt. Till exempel finns lipoproteiner som upprätthåller metabolismen i cellerna och virus som kan orsaka flera olika sjukdomar. Dessutom finns lipida nanopartiklar som används som så kallade läkemedelsbärare, till exempel för mRNA-vaccin.
Men det är svårt att studera dessa partiklar eftersom de är så små. Forskarna i studien har därför utvecklat en ny metod som de kallar för singelpartikelprofilering, SPP.
– Vi presenterar nu en ny metod som utan motstycke ger information om biopartiklar i nanostorlek, säger forskaren Erdinc Sezgin vid Karolinska institutet.
Viktigt verktyg för läkemedel
Metoden gör att det går att läsa av information och egenskaper hos tusentals partiklar som är mellan 5 och 200 nanometer.
– Vår metod kan användas för att studera biopartiklar i kroppen såväl vid hälsa som vid olika sjukdomar. Dessutom kommer det att vara ett ovärderligt verktyg för att skapa bättre och effektivare läkemedelsbärare i nanostorlek, säger Erdinc Sezgin.
Ett mål var att skapa en enkel och billig metod som är tillgänglig för alla forskare att använda.
– Därför etablerarade vi en metod som byggde på redan kommersiellt tillgängliga mikroskop. Vi gjorde också vårt dataanalysverktyg samt all data fritt tillgängligt, säger Erdinc Sezgin.
Erdinc Sezgin, forskarassistent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska institutet, erdinc.sezgin@ki.se
Supernovor av typ Ia har en avgörande roll för att mäta kosmiska avstånd. De användes för upptäckten av universums accelererande expansion, vilket ledde till Nobelpriset i fysik 2011. En internationell forskargrupp som leds från Stockholms universitet har nu upptäckt en ovanlig typ av dessa supernovor.
Supernovan, som döpts till SN Zwicky, sticker ut på grund av sin extraordinära ljusstyrka och att ljusstrålarna delas upp i flera bilder. Det här är ett sällsynt fenomen som förutspåtts i Albert Einsteins allmänna relativitetsteori.
– Upptäckten av SN Zwicky visar inte enbart på de fantastiska möjligheter som erbjuds med dagens astronomiska instrument utan det innebär även ett betydande framsteg i arbetet med att förstå de grundläggande krafterna som formar universum, säger forskaren Ariel Goobar som leder projektet vid Stockholms universitet.
Astronomiska kroppar som kosmiska förstoringsglas
Den observerade effekten, som skapar flera bilder av samma källa, orsakas av gravitationsfältet från en galax som finns i förgrunden och fungerar som en gravitationslins.
Under mycket speciella omständigheter fungerar stora astronomiska kroppar som kosmiska förstoringsglas. Dessa förstoringsglas skapar också flera ljusbanor som är synliga på olika ställen på himlen.
Att observera de multipla bilderna avslöjar inte bara detaljer om den linsförsedda supernovan, det innebär även en unik möjlighet att utforska egenskaperna hos den galax i förgrunden som orsakar ljusets avböjning.
Under extraordinära omständigheter fungerar stora astronomiska kroppar som kosmiska förstoringsglas. Dessa förstoringsglas skapar också flera ljusbanor som är synliga på olika ställen på himlen. Illustration: Nikki Arendse
Studier av mörk energi
Upptäckten ger en möjlighet för astronomer att lära sig mer om de innersta och tätaste delarna i galaxerna, där mörk materia finns. Supernovor vars ljus påverkas av en lins är också ett verktyg med stor potential att förfina modeller som beskriver universums expansion.
– Den extrema förstoringen som SN Zwicky skapar ger en aldrig tidigare skådad chans att studera egenskaperna hos avlägsna explosioner hos typ Ia supernovor, som vi använder för att utforska den mörk energins natur, säger forskaren Joel Johansson vid vid Stockholms universitet.
Vid traditionella miljöriskbedömningar beräknas utsläpp från sjöfart från en källa åt gången. Det kan till exempel handla om vilken risk koppar i båtbottenfärger medför. Men liksom all industri är sjöfart en verksamhet med flera utsläppskällor.
– Ett enda fartyg står för väldigt många olika typer av utsläpp. Det rör sig bland annat om grå- och svartvatten, det vill säga utsläpp från dusch, toalett och avlopp, samt utsläpp från bottenfärg och skrubbervatten. Det är därför viktigt att se till den samlade miljörisken i hamnarna, säger forskaren Anna Lunde Hermansson vid Chalmers tekniska högskola.
Hundratals kubikmeter förorenat vatten varje timme
En skrubber kan enkelt beskrivas som ett reningssystem för de avgaser som bildas efter förbränning av tjockolja som varit det vanligaste fartygsbränslet sedan 1970-talet. Havsvatten pumpas upp och sprejas över avgaserna, vilket gör att utsläppen av svavelföreningar inte når luften.
Fartygen följer därmed de krav som infördes av Internationella sjöfartsorganisationen, IMO, år 2020. Problemet är att vattnet inte bara tar upp svavlet från avgaserna, något som leder till kraftig försurning, utan också andra föroreningar som tungmetaller och giftiga organiska föreningar. Det förorenade skrubbervattnet pumpas sedan direkt ut i havet.
– Det finns inget reningssteg emellan, utan det kan röra sig om flera hundratals kubikmeter kraftigt förorenat vatten som pumpas ut varje timme från ett enskilt fartyg. Nu är visserligen nya riktlinjer kring riskbedömning av dessa utsläpp på gång, men även i det fallet handlar det om att bedöma en utsläppskälla åt gången, vilket leder till en bristfällig helhetsbedömning av risken, säger Anna Lunde Hermansson.
Utsläpp från fem olika källor studerades
I en ny studie har Chalmersforskare tagit ett samlat grepp om utsläpp från sjöfarten.
De utgick från fyra olika hamnmiljöer och tittade på utsläppsnivåer från fem källor. Två av hamnarna bygger på verkliga data från Köpenhamn och Gdynia. De valdes ut eftersom de har mycket fartygstrafik, och även en betydande andel fartyg med skrubbrar. Resultaten visade att de sammanlagda utsläppen i hamnarna var 5 respektive 13 gånger högre än den riskkvot som anses vara acceptabel.
De övriga två hamnmiljöerna är baserade på modeller som används för riskbedömning internationellt. Den ena miljön har egenskaper som utmärker en typisk hamn i Östersjön. Den andra representerar en europeisk hamn med ett väldigt effektivt vattenutbyte i form av tidvatten.
Forskarna kunde konstatera att tre av fyra hamnmiljöer var utsatta för oacceptabel risk enligt den beräkningsmodell som användes. De såg också att utsläppen från båtbottenfärg och skrubbervatten stod för de högsta nivåerna av farliga utsläpp.
Samlad belastning orsakar skadan
Över 90 procent av de miljöfarliga metallerna och så kallade PAH, polycykliska aromatiska kolväten, kom från skrubbervatten. Båtbottenfärgerna orsakade de största utsläppen av koppar och zink.
– Om man bara ser till en utsläppskälla kan risknivån bli låg eller acceptabel, men slår man ihop de enskilda utsläppskällorna uppnås en oacceptabel risknivå. Djur och växter som lever i en viss miljö och utsätts för föroreningar och gifter bryr sig förstås inte om var utsläppen kommer ifrån, det är den samlade belastningen som orsakar skadan, säger Anna Lunde Hermansson.
Den enda hamnmiljö som hamnade på acceptabla nivåer vid forskarnas riskbedömning var modellen med störst vattenutbyte i form av tidvatten.
– Det är viktigt att komma ihåg att det förorenade vattnet inte försvinner, utan transporteras vidare någon annanstans. I hamnmiljöerna kan det finnas en sorts acceptans för miljöpåverkan, att i just den här miljön har vi bestämt att vi har en industri. När det förorenade vattnet däremot sköljs ut så kan det i stället hamna i ett känsligt område och leda till ännu större konsekvenser. Detta är något som vi tar upp i vår forskning. Vi ser till den totala belastningen, hur mycket som faktiskt släpps ut i miljön, säger Anna Lunde Hermansson.
Skrubbrar på fartyg
Att ha skrubbrar på ett fartyg är inget krav. De installeras och används som ett alternativ till att byta till ett renare och dyrare bränsle som släpper ut mindre farliga ämnen. Skrubbrarna gör det möjligt för fartyg att fortsätta att använda den betydligt billigare och mer förorenande tjockoljan. Tjockoljan är en restprodukt vid destillering av råolja, och används numera enbart inom sjöfarten.
Sedan mitten av 2010-talet har antalet fartyg med skrubbrar ökat. Vid en studie som gjordes 2018 fanns 178 fartyg med skrubbrar i Östersjön – i dag räknar forskarna med det tredubbla. Globalt rör det sig om ungefär 5 000 fartyg, vilket motsvarar runt fem procent av den totala fartygsflottan.
– Men det är de stora fartygen med hög bränslekonsumtion som installerar skrubbrar, eftersom det är mer lönsamt för dem, så vi räknar med att de står för någonstans kring 30 procent av den totala bränsleförbrukningen, säger Anna Lunde Hermansson.
Förslag om utsläppsförbud i svensk skärgård
Hon lyfter även fram att användandet av tjockolja som fartygsbränsle dessutom går emot de åtaganden som IMO har sagt sig vilja göra, som att halvera utsläppen av koldioxid från sjöfarten till 2050. Havs- och vattenmyndigheten och Transportstyrelsen har lagt fram ett förslag till Sveriges regering om att förbjuda utsläpp av skrubbervatten på inre vatten, det vill säga det vatten som ligger inom svensk skärgård.
– Det är ett steg i rätt riktning, men vi hade gärna sett ett kraftigare förbud som sträcker sig över större havsområden, samtidigt som vi förstår utmaningen för enskilda länder att reglera internationell sjöfart, säger Erik Ytreberg, docent vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers.
Anna Lunde Hermansson, doktorand vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers tekniska högskola, anna.lunde.hermansson@chalmers.se
Erik Ytreberg, docent vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers tekniska högskola, erik.ytreberg@chalmers.se
Det framgår av en ny avhandling från GIH. Enligt den har konditionen hos människor i många yrkesgrupper sjunkit mellan 2001 och 2020.
Konditions-kurvan har dippat överlag, i alla yrkesgrupper. Men minskningen märks framför allt i yrken med förhållandevis lägre kvalifikationsnivå, som kundservice, städning och tillverkning. Trenden syns även hos personer som arbetar inom exempelvis utbildning. Hos chefer syns dock ingen förändring. Inte heller hos hälso- och sjukvårdspersonal, undersköterskor undantagna.
– Trenden är oroväckande, säger GIH-doktoranden Daniel Väisänen.
Så gjordes studierna
Hälsouppgifterna i avhandlingen kommer från hälsoprofilbedömningar via företagshälsovård. Deltagare gjorde bland annat ett cykelergometertest som beräknar syreupptagningsförmåga, det vill säga kondition. Andra variabler som ingick var BMI, rökning samt fysisk arbetsbelastning i arbetet. Antalet deltagare var mellan 70 000 och 400 000 personer i de fyra studier som ingår i avhandlingen från GIH.
Källa: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
– Folk är ungefär lika mycket fysiskt aktiva som förut samtidigt som konditionen minskar. Vi vet inte riktigt hur detta hänger ihop, säger Daniel Väisänen.
Ökad risk i fysiskt tunga yrken
I avhandlingen har han också funnit att yrken med lägre kvalifikationsnivå kan kopplas till en högre risk för övervikt och högt blodtryck – jämfört med yrken med högre kvalifikationsnivå, som investerare, ingenjörer och tekniker.
I yrken med låg kvalifikationsnivå och hög fysisk arbetsbelastning finns också en högre risk, generellt, att sjukskrivas för muskel- och skelettsjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar samt lungsjukdomar.
Undersköterskor och hemtjänstarbetare sticker ut i forskningen genom att de tycks löpa en något högre risk för sjukfrånvaro ifråga om psykiatriska diagnoser.
Svårt att fastställa orsaker
Varför vissa grupper av yrken har fler ohälsofaktorer är svårt att säga något säkert om, säger Daniel Väisänen.
– Men man ser i forskningen att människor i yrken med låg kvalifikationsnivå överlag har sämre livsstilsvanor, till exempel. De kan oftare ha högre BMI, vara rökare och ha sämre kondition.
Fysiskt jobb ger inte alltid bra flås
Vad gäller kondition är denna sämre, generellt, hos människor i fysiskt ansträngande yrken jämfört med andra grupper. Det kan verka motsägelsefullt men det finns en del rimliga förklaringar, enligt Daniel Väisänen.
– Det fysiska arbetet på jobbet är oftast inte så högintensivt som man behöver för att få bättre kondition. Man får inte upp pulsen så mycket. Sen kan man inte bestämma helt själv på jobbet, heller. Ansträngningen är inte självvald. Man kan inte alltid vila när man behöver det, utan måste jobba på dagen ut, säger Daniel Väisänen och tillägger:
– Fysisk aktivitet på fritiden är självreglerad, ofta av högre intensitet och har kortare duration. Den typen av aktivitet bibehåller eller förbättrar konditionen i högre grad. Denna slags fysiska aktivitet skiljer sig även mellan olika yrken, de med lägre kvalifikationsnivå är mindre fysiskt aktiva på fritiden.
Ojämlikheten är uppenbar
Trots att studierna i avhandlingen är justerade för utbildning, som är en viktig socioekonomisk faktor, framträder ojämlikheten i hälsa tydligt mellan yrkesgrupper, säger Daniel Väisänen.
– Om inte preventiva hälsoåtgärder på samhällsnivå tillsammans med individuella insatser sätts in så är det risk för att sjukvårdskostnader i framtiden kan öka samtidigt som de friska levnadsåren minskar.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
