– I min roll som specialistsjuksköterska inom cancervården vet jag att mina sjuksköterskekollegor och jag av och till samtalade med patienter i fertil ålder om frågor som rörde hur sjukdomen och behandlingen påverkade deras sexuella funktion och möjligheten att bli förälder, säger Cecilia Olsson, doktorand i omvårdnad. Jag ställde mig då frågan, borde inte alla patienter oavsett cancerdiagnos och ålder få stöd och hjälp med problem som rör påverkad sexualitet.
Studie av cancersjuka patienter
Cecilia Olssons avhandling omfattar patienter behandlade för blodcancer, i åldern 45-81 år. Genom intervjuer och enkäter har patienter fått beskriva hur sjukdomen och behandlingen påverkat deras sexualitet, kroppsbild och livskvalitet under behandling, en månad och sex månader efter behandlingen.
– Många upplevde att intresse för sexuell aktivitet minskade, den sexuella funktion och den sexuella relation påverkades liksom deras egen kroppsbild. Vissa ansåg inte att de upplevde det som problematiskt medan andra ville få stöd för att så långt som möjligt komma tillbaka till hur det var innan sjukdomen.
Vården har förbisett behoven
Forskning rörande sexualitet hos patienter 45 år och äldre som behandlats för blodcancer är eftersatt. I Cecilia Olssons forskning hade patienterna problem relaterat till sexualitet under behandlingen och de närmsta månaderna efteråt, samtidigt som sex inte var så viktigt. Sexualiteten beskrevs som överskuggad av upplevelser av cancersjukdomen och biverkningar av behandlingen.
– Eftersom sexualitet visade sig vara av låg prioritet för flertalet av patienterna föreslås patientcentrerad vård där patienterna kontinuerligt möter en sjuksköterska och utifrån patientens behov anpassar stöd i frågor avseende sexualitet, säger Cecilia Olsson. Jag fann att sjuksköterskor sällan lyfte frågor om patienternas sexualitet på grund av bristande kunskaper i att samtala om känsliga ämnen. Vilket gör att sjuksköterskestudenter bör få utbildning i samtalsmetodik och ledare inom sjukvården bör ge sjuksköterskor förutsättningar att diskutera attityder och hinder i att samtala om känsliga ämnen i exempelvis omvårdnadshandledning.
Här finner du avhandlingen Sexuality in patients treated for hematologic malignancies – Problems and the need for support from patients’ and nurses’ perspectives.
IT-sektorn har vuxit kraftigt de senaste 10 åren. Enligt forskarnas beräkningar står it-sektorn idag för cirka 1,2 procent av Sveriges klimatpåverkan.
Räknat per invånare betyder det 160 kg koldioxid (CO2-eq), vilket motsvarar utsläppen från en bilresa på cirka 70 mil.
I beräkningen ingår it-infrastruktur (servrar, datacenter, kablar, med mera) och tillverkning och användning av kommunikationsutrustning som datorer, mobiler, surfplattor, modem, etcetera.
– Utmaningen är att begränsa it-sektorns klimatpåverkan så att den inte fortsätter öka. En slutsats av forskningen är att det i teorin går att sänka energiförbrukningen i nätet med 75 procent om man över en natt kunde ersätta all teknik med den mest moderna på marknaden, säger Dag Lundén på TeliaSonera.
– Samtidigt är det viktigt att öka livslängden på konsumentelektronik, som smarta telefoner och bärbara datorer. Tillverkningen av dessa produkter bidrar till en stor del av it-sektorns växthusgasutsläpp, säger Åsa Moberg på KTH.
70 procent av Sveriges it-relaterade utsläpp kommer från tillverkning och användning av personlig utrustning som datorer, mobiler och surfplattor. Med energibesparingsfunktioner i dessa produkter och i nätutrustningen (modem, routrar, servrar) skulle energianvändningen kunna sänkas avsevärt då det är mindre trafik i näten.
Av övriga 30 procent är det datacenter som står för en stor del av klimatpåverkan. Det finns fortfarande stor potential att förbättra effektiviteten, till exempel inom kylning av teknik. Där har Sverige goda möjligheter som med sitt kalla klimat utgör en bra lokalisering för serverhallar som ska hållas svala.
– IT-sektorns största potential finns dock i möjligheten att kraftigt minska klimatpåverkan från resor, transporter och byggnader i andra sektorer. Till exempel har TeliaSoneras svenska verksamhet själva visat att det är möjligt att sänka sina utsläpp för resor och kontor med mer än 50 procent genom att använda sin egen teknik för att mötas och jobba tillsammans på distans (något som även utnyttjades flitigt under studien) avslutar Jens Malmodin på Ericsson.
FAKTA
Studien är resultatet av ett forskningssamarbete mellan TeliaSonera, Ericsson och KTH på Centre for Sustainable Communications (CESC). Studien är den mest heltäckande som hittills gjorts inom området då den på ett detaljerat sätt beräknar klimatpåverkan (carbon footprint) för hela it-sektorn ur ett konsumtionsperspektiv.
Resultatet presenteras i en vetenskaplig artikel som publicerats i Journal of Industrial Ecology.
Malmodin J., Lundén D., Moberg Å., Andersson G. and Nilsson M. (2014) Life cycle assessment of ICT – carbon footprint and operational electricity use from the operator, national and subscriber perspective in Sweden. Journal of Industrial Ecology. dx.doi.org10.1111jiec.12145
– Det oberoende som tidigare kännetecknat sociala medier utmanas idag av marknadsföringsinsatser som ofta integreras i privata inlägg, säger Christofer Laurell verksam vid Företagsekonomiska institutionen (Stockholm Business School) vid Stockholms universitet.
Christofer Laurell menar att sociala medier i dag alltmer liknar traditionella marknadskanaler. Det som gör denna utveckling problematisk är att det inte alltid framgår vad som är reklam när marknadsföring vävs in i privata skildringar.
– I takt med att professionella användare av sociala medier aktivt anlitas av företag för marknadsföring liknar exempelvis populära bloggar i allt väsentligt det vi hittar i traditionella medier – marknadskanaler till salu, säger Christofer Laurell.
Christofer Laurell menar att det här innebär nya möjligheter för företag, men att det blir problematiskt för användarna.
– Från företagens perspektiv är utvecklingen av flera anledningar positiv. Särskilt då möjligheterna att kontrollera innehåll som tidigare flödade betydligt mer organiskt har blivit bättre. Från konsumentens perspektiv är utvecklingen däremot mer problematiskt, särskilt när det gäller tillförlitligheten i kommersiellt och semi-kommersiellt medieinnehåll i sociala medier, fortsätter Laurell.
Enligt Laurell utmanar de senaste årens kommersialisering av sociala medier marknadsföringslagen.
– Lagen är problematisk att upprätthålla i sociala medier, eftersom det inte är företag utan ofta professionella användare som är avsändaren av kommersiella budskap där varumärken och produkter integreras i privata skildringar. Marknadsföringslagen behöver därför ses över för att tydliggöra vad som gäller inom detta område, avslutar Laurell.
I sin forskning har Christoffer Laurell studerat hur kommersiella värden skapas i sociala medier samt hur professionella användare och företag interagerar med varandra. Det empiriska materialet består av 25 000 blogginlägg från marknadsledande bloggar inom mode och livsstil där varumärkens och produkters integrering i privata skildringar särskilt har analyserats.
FAKTA
Digitala exemplar av avhandlingen finns på den här länken: http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:682055
Resultaten visar att försökspersonerna bland annat fick sänkt blodtryck, minskat LDL-kolesterol och minskade nivåer av en markör som förknippas med risk för att utveckla metabolt syndrom. Sammanlagt minskade riskmarkörerna för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar med elva procent.
Det här visar hur man på ett enkelt sätt kan förebygga ohälsa och sjukdom. Och utöver hälsovinsterna, tänk vilka enorma kostnadsbesparingar det skulle innebära för sjukvården om folk åt så här! säger Juscelino Tovar, forskare inom Antidiabetic Food Centre vid Lunds universitet och den som lett studien.
I studien jämfördes två olika koster. Den ena var rik på bruna bönor, kikärtor och fullkornskorn, medan den andra innehöll lika mycket kostfiber, fast istället främst från fullkornsvete. Båda följde de nordiska kostrekommendationerna, vilka i sin tur ligger till grund för Livsmedelsverkets rekommendationer. Dessa rekommenderar exempelvis en viss fibermängd per dag, men gör inte skillnad på olika slags fiber eller andra aktiva substanser i maten. Men också sådana faktorer kan man med fördel ta hänsyn till, menar forskarna:
Bruna bönor, kikärtor och fullkornskorn – innehåller alltså en effektiv blandning av odigererbara kolhydrater och även flera andra bioaktiva ämnen, exempelvis antioxidanter, som är bra för vår hälsa.
Dessa föreningar kommer ner till tjocktarmen och kan där utnyttjas av ”goda” tarmbakterier och omvandlas till nya föreningar som visats ha positiva effekter på vår ämnesomsättning.
Inom vetenskapssamhället börjar man alltmer får klart för sig att bakterierna i tjocktarmen spelar större roll för vår hälsa än vad man tidigare trott.
Att bönor och kikärtor har positiv hälsoeffekt på kort sikt har Juscelino Tovars kollegor vid Antidiabetic Food Centre nyligen kommit fram till. Kortidsstudier på korn har gjorts tidigare. I den här studien ville Juscelino Tovar ta resultaten ett steg vidare och studera vad som händer när man äter dessa råvaror som en naturlig del i sin dagliga kost under en längre period, i en så kallad långtidsstudie.
Man kanske inte vill äta korn och baljväxter varje dag, och det är inte heller Juscelino Tovars poäng.
– Vi ska ju äta varierat, eftersom olika råvaror kompletterar varandra. Men vi måste lära oss mer om hur erkänt bra råvaror påverkar oss på längre sikt så att vi har mycket att välja på. Exempelvis skulle jag också vilja studera linfrön, havre och alger som också visat god effekt i korttidsstudier, säger Juscelino Tovar och tillägger att de nyttiga substanserna inte nödvändigtvis måste ätas i ”ursprungsskick” utan också kan ompaketeras.
Man kan tänka sig en dryck som är gjord på till exempel baljväxter. Eller bröd gjort av bönmjöl. Men det får industrin utveckla i så fall.
Gaser då? Många upplever ju att man bli rätt körig i magen när man ätit bönor. Juscelino Tovar förklarar att när bakteriefloran hunnit växa till sig, brukar eventuella besvär försvinna. Det har tidigare studier visat. Vi frågade deltagarna också. Om det fanns problem, försvann de efter en vecka.
FAKTA
Så här gick studien till: I studien deltog 46 kvinnor i åldern 50-73 år och med ett BMI mellan 25 och 33, friska men lätt överviktiga och därmed i riskzonen för att utveckla diabetes, hjärt- och kärlsjukdom och metabolt syndrom. Undersökningsperioden pågick 12 veckor och var indelad i tre faser.
Under fyra veckor åt de enligt en matsedel baserad på nordiska näringsrekommendationer, i mitten en fyra veckors ?wash out-period? då försökspersonen åt som de brukade, till sist enligt en matsedel också baserad på nordiska näringsrekommendationerna men innehållande 85 g bruna bönor och/eller kikärtor, 60 g kokta, hela eller hackade korngryn samt 200 g bröd innehållande hög andel hela kornkärnor per dag.
Energimängderna i referens- och försöksdieterna var desamma och menyn utformades tillsammans med en dietist. Forskarna tog blodprover under referens- och kontrollkosten och mätte LDC-kolesterol, glukos, insulin och sammanvägda riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom enligt Framinghams modell ”Cardiovascular Disease 10-year risk”. Varje försöksperson var sin egen referens.
Syfte: Forskarna inom Antidiabetic Food Centre, som Juscelino Tovar ingår i, har som målsättning att ta fram ny kunskap kring preventiva antiinflammatoriska livsmedelskoncept som kan underlätta viktreglering, förbättra kognitiv prestation och minska risken för hjärtkärlsjukdom och typ 2-diabetes. Rönen kan sedan lägga grunden för nya nyttiga livsmedelskoncept.
Finansiering: Forskningen finansieras inom ramen för Vinnovas Vinn Excellence Centre. Antidiabetic Food Centre om är ett forskningskonsortium mellan Lunds universitet, Region Skåne och livsmedelsindustrier. För mer information se www.afc.lu.se.
Resultaten har publicerats i British Journal of Nutrition.
Bakom den nya metoden står bland annat Majbritt Felleki från SLU och Högskolan Dalarna.
Lantbrukets husdjur har förändrats avsevärt under årtusenden i människans tjänst. Genom medveten avel har man lyckats få kor att producera dubbelt så mycket mjölk i dag som för 50 år sedan. Man har även lyckats öka kullstorleken hos grisar, samt förändrat många andra egenskaper hos husdjur, som foderutnyttjande, tillväxt, storlek och utseende. Det verkar vara möjligt att förbättra nästan alla egenskaper enbart genom att välja ut de bästa djuren till att bli föräldrar till nästa generation. Men förbättringen kan ha ett pris.
Förbättringen mäts oftast i form av medelvärdet av en viss egenskap bland de aktuella djuren. Hur det ser ut med spridningen, alltså variationen i djurgruppen, är en annan fråga. Det finns belägg för att spridningen kan vara olika i olika grupper, till exempel inom olika halvsyskongrupper. Det finns också belägg för att spridningen ökar med ökat medelvärde. Därför kan ökningen av medelvärdet leda till minskad enhetlighet, det vill säga att djuren blir mer olika varandra. Enhetlighet är i vissa fall eftersträvansvärt, bland annat för att det är lättare att förutsäga produktionsresultat, och att bedriva produktionen på ett standardiserat sätt om man inte behöver ta hänsyn till stora olikheter hos djuren. Det blir till exempel enklare om kullarna är lika stora och djuren växer lika snabbt.
Spridningen kan påverkas av till exempel fodertillgång, smitta och andra miljöfaktorer, men det verkar även finnas en genetisk kontroll av variation. En fråga som har ställts är därför om man även kan välja ut de djur som ger avkommor med lägst spridning för vidare avel, och om man på så sätt kan öka medelvärdet utan att tappa förutsägbarhet. För att kunna välja ut dessa grupper, behövs mått på hur ärftlig spridningen är, och på hur nära spridningen är kopplad till medelvärdet.
Majbritt Felleki har i sitt doktorsarbete tagit fram just ett sådant mätverktyg. Det skiljer sig från tidigare metoder genom att vara avsevärt snabbare och fungera för mycket större datamaterial. Det har även byggts in i ett statistiskt programpaket som används inom husdjursaveln och är därför lätt att använda.
Metoden har tillämpats på egenskaperna mjölkproduktion och celltal i mjölk hos kor, samt kullstorlek och spenantal hos grisar. För alla dessa egenskaper visade sig ärftligheten för spridning vara låg, vilket tyder på att det kan vara svårt att minska variationen genom avel.
När Majbritt Felleki och hennes kollegor skattade kopplingen mellan medelvärdet och spridningen för kullstorlek och spenantal, fann de att spridningen ökar med ökat antal spenar (vilket är ogynnsamt), men minskar för ökad kullstorlek (vilket är gynnsamt). En avel som gör att suggor i genomsnitt har fler spenar kan alltså samtidigt i värsta fall göra att fler suggor än tidigare har för få spenar.
Frågan om det går att minska variationen genom avel är obesvarad – ingen har lyckats i praktiken än så länge. Med ett smidigt sätt att både mäta spridningens arvbarhet och dess koppling till medelvärdet, är det nu möjligt att bevaka utvecklingen. Målet är att få ner spridningen samtidigt som det bedrivs avel för ett ökat medelvärde.
FAKTA
Doktorsarbetet har bedrivits i ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Högskolan Dalarna.
MSc i matematik Majbritt Felleki, institutionen för husdjursgenetik, försvarar sin doktorsavhandling Genetic heteroscedasticity for domestic animal traits vid SLU i Uppsala. Tid: Onsdagen den 11 juni 2014, kl 09:15. Plats: Sal L, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala. pponent: PhD Ole F Christensen, Århus universitet, Danmark.
Mer information: http://www.slu.se/institutioner/husdjursgenetik/
Länk till avhandlingen (pdf) http://pub.epsilon.slu.se/11176/
– Det finns anledning att vara kritisk till den utbredda idén om det individualiserade miljöansvaret. Den bygger på föreställningen att människor har ett moraliskt ansvar för miljön, men det finns en politisk dimension som behöver uppmärksammas eftersom det finns andra alternativ än individuellt ansvar, säger Emmy Dahl.
Hon har disputerat vid Linköpings universitet med en avhandling om hur människor ser på ansvaret för miljön. Avhandlingen bygger på en analys av samtal i tolv fokusgrupper med sammanlagt 49 deltagare i olika livssituationer.
Av analysen framgår att deltagarnas beskrivning av en miljövänlig livsstil varierade. De verkade också ha svårt att förstå andra livsstilar än den egna. För en del konkurrerade miljöansvaret med den livskvalitet som de tyckte att bilåkande och utlandsresor ger. Andra menade att det är staten och inte den enskilde medborgaren som kan göra skillnad.
– De som tyckte att de tog ansvar för miljön menade att de hade handlingsutrymme. De lade inte vikt vid ekonomiska hänsyn, vilket tyder på att deras resonemang utgår från medelklassens möjligheter, konstaterar Emmy Dahl.
De som sade sig inte kunna leva upp till miljöansvaret framställde sig inte alls som lika resursstarka. De riskerade dessutom att skuldbeläggas, känna sig misslyckade och få en pessimistisk syn på möjligheterna att påverka miljön.
– Idén om det individualiserade miljöansvaret är så stark att andra aktörer och möjligheter att ta ansvar blir osynliga, som att till exempel påverka politiken, säger Emmy Dahl.
I några av samtalen fanns dock en misstro mot politiker som inte ansågs ta ansvar för miljön. Vikten av att känna förtroende för samhällets hantering av miljöproblem förs i avhandlingen fram som något mycket viktigt.
FAKTA
Avhandlingen heter ”Om miljöproblemen hänger på mig. Individer förhandlar sitt ansvar för miljön” och ges ut på Makadam förlag. Emmy Dahl disputerade den 28 maj 2014.
Kognitiva radionätverk är en teknisk lösning där man öppnar radiospektrumet även till icke betalande abonnenter, under förutsättningen att betalande abonnenter inte störs i sina pågående samtal.
Det finns en mängd olika tekniska frågor som måste lösas innan detta koncept kan accepteras och användas på marknaden. En av de viktigaste frågorna handlar om att lösa problemet med den konkurrens som kan uppstå mellan olika icke betalande kunder som vill ha tillgång till resurserna i radionätverken. Det är viktigt att man löser detta problem eftersom det annars går ut över de betalande abonnenterna som störs i sina samtal.
Det är dessa frågor som Yong Yao har fokuserat på i sin doktorsavhandling inom ämnet telekommunikationssystem. Resultaten i avhandlingen kan användas i framtida radioteknologier som till exempel Long Term Evolution-Advanced (LTE-A), 5G och Device-to-Device (D2D). De avancerade lösningarna kan användas av både forskare och industri för olika ändamål, till exempel för utveckling, simulering och för prestandaanalys.
FAKTA
Disputationen är öppen för allmänheten. Dag: Torsdagen den 5 juni. Tid: Kl 10:15. Plats: Sal J 1630, hus J, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona.Vänligen observera att det inte går att komma in i salen efter att disputationen startat.
Doktoranden Kristina Glise har i sin avhandling studerat utmattningssyndrom, dess förlopp och hur symtomen kan identifieras.
I en delstudie fick 2 687 yrkesarbetande i Västra Götalandsregionen använda ett nytt instrument för självskattning av utmattningssyndrom. Resultaten visar att var sjätte yrkesarbetande själva anger att de lider av utmattningssyndrom.
Även bland de patienter som inte diagnostiserades med utmattningssyndrom upptäcktes omfattande psykiska och kroppsliga symptom.
– Även om de kliniska kriterierna av olika anledningar inte uppfylls lever denna grupp med en ökad stressbelastning som kan påverka hälsan, och de behöver uppmärksammas och erbjudas samma åtgärder för att minska risken för försämring och långvarig sjukskrivning, säger Kristina Glise.
I en annan studie följde Kristina Glise sjukdomsförloppet hos 200 patienter som behandlades för utmattningssyndrom vid Institutet för stressmedicin vid Göteborgs universitet.
Resultatet efter 18 månader visar att utmattningssyndrom ofta har ett utdraget förlopp av psykiska symptom, samt en omfattande samsjuklighet med depression och ångest.
Avhandlingen visar att den enda faktor som påverkar hur snabbt de psykiska symptomen kan behandlas och läkas, är hur lång tid det tar innan patienten söker vård. Men även om de psykiska symtomen mildrades kvarstod ofta fysiska symtom, till exempel smärtor i armar och ben, i oförändrad omfattning efter 18 månader.
– Tidig upptäckt är av avgörande betydelse, och förhoppningsvis kan mina resultat leda till att man lättare känner igen utmattningssyndrom i såväl hälso- och sjukvården som inom företagshälsovården, säger Kristina Glise.
Det fanns enligt avhandlingen ingen större skillnad i utmattningssyndromets förlopp mellan kvinnor och män, samt mellan yngre och äldre patienter.
Avhandlingen Utmattningssyndrom, identifikation, karakteristika och förlopp försvarades vid en disputation den 27 maj.
Länk till avhandling
DELIVER-projektet startade i november 2011 med målet att minska miljöpåverkan i tätorterna med 40 % och att därmed designa och konstruera en lätt elektrisk transportbil som kombinerar behoven i innerstadstrafiken med de elektriska fordonens fördelar.
Konsortiet presenterar nu sin prototyp av DELIVER för allra första gången på FISITA World Automotive Congress i Maastricht. Resultatet är ett lätt nyttofordon med bruttovikten 2 200 kg och en nyttolast på 700 kg, med en mängd innovativa funktioner för leveransföraren och 18 % extra transportkapacitet jämfört med dagens skåpbilar som har en liknande hjulbas. I konceptet utvecklas den senaste tekniken inom elektriska fordon med helt elektrisk drivlina och med funktioner som hjulmotorer, två växlar och 80 prismatiska Li-NMC-celler i batteripaketet för att öka energieffektiviteten och räckvidden.
Fordonet uppfyller kraven från dagens aktiva leveranschaufförer. Tack vare den flexibla ergonomiska hytten och att B-stolpen har avlägsnats på trottoarsidan, minskar både arbetsbelastningen och tiden för själva leveransen. Möjligheten för föraren att enkelt stiga ur fordonet på trottoarsidan minimerar inte bara extra gångavstånd runt fordonet utan förbättrar också förarsäkerheten. Konceptet ”walk in door” minskar eventuella hinder som orsakas av trösklar. Med en minsta räckvidd på 100 km och en maxhastighet på 100 km/h är DELIVER ett tilltalande alternativ till lätta nyttofordon i stadsmiljö, t.ex. vid leverans av post, paket, mat samt hantverksbilar.
Efter en bred konceptuell designstudie som startade med etableringen av initiala designspecifikationer och som fortsatte med den detaljerade faktiska resultatbedömningen av det slutgiltiga helt elektriska konceptfordonet, byggdes ett demonstrationskonceptfordon av Liberty Electric Cars för att demonstrera så många av de nya innovationerna som möjligt. En utökad testfas på testbanorna vid Aldenhoven Testing Center, det nya testområdet för Aachens tekniska högskola RWTH, gjorde det möjligt för projektdeltagarna att analysera resultatindikatorer som energieffektivitet, dynamisk och statisk strukturell prestanda, aktiv och passiv säkerhet, ergonomi samt räckvidd.
FAKTA
Projektet som samfinansieras av EU-kommissionen som en del av European Green Vehicles Initiative, koordineras av Institute for Automotive Engineering (ika) vid RWTH i Aachen och sammanför tio samarbetspartners från hela Europa, bl.a. större OEM-företag, forskningspartners och företrädare för städer. Förutom ika (DE) består konsortiet av Centro Ricerche Fiat (IT), Volkswagen Group Research (DE), Liberty Electric Cars (UK), Michelin Recherche et Technique (CH), Polis Network (BE), SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SE), HPL Prototypes (UK) samt CADEM (TR) och Mobit (TR).
www.deliver-project.org
En video finns på http://vimeo.com/deliver/summary
Allt fler arbetar i bemanningsföretag. Antalet anställda har ökat från 5 000 i mitten av nittiotalet till över 130 000. Ökningen fortsätter.
I ett forskningsprojekt som finansierats av AFA Försäkring har forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet studerat hur det delade arbetsmiljöansvaret fungerar i praktiken, både när det fungerar väl och när bemanningsanställda råkat ut för arbetsskador.
Intervjuer med bemanningsanställda som råkat ut för arbetsskada och intervjuer med bemanningsföretag och deras kunder visar att det kan finnas brister i arbetsmiljöarbetet både hos bemannings- och inhyrande företag. En slutsats är därför att det är viktigt att båda parter känner ansvar för arbetsmiljön och kan ingripa om den andra parten inte tar sitt ansvar. Arbetsmiljöarbetet måste fungera även om någon part inte uppfyller sin del.
Analysen visar också att många aktörer inom bemannings- respektive inhyrande företag behöver vara involverade. Det gäller bland annat ledning, konsultchefer, arbetsledare och skyddsombud, men även säljare. Ledningens syn på bemanningsanställda och den funktion de ska fylla är viktigt både i bemanningsföretag och inhyrande företag.
Projektet strävar efter att fördjupa förståelsen för hur arbetsmiljöarbetet fungerar och vilka faktorer som kan påverka när arbetet inte fungerar, samt identifiera och utveckla de arbetssätt, metoder och modeller för att fördela ansvar som visat sig fungera bra.
Utifrån kunskapen om hur arbetsmiljöarbetet fungerar i praktiken utvecklar forskargruppen ett underlag för fungerande arbetsmiljöarbete från upphandling till avslutat bemanningsuppdrag. De identifierar hur olika nyckelaktörer kan bidra inför, under och efter anlitande av bemanningsföretag om en arbetsskada har inträffat. Slutsatserna kan användas som praktiska verktyg för att förbättra arbetsmiljön på svenska arbetsplatser.
Slutsatserna presenterades vid ett seminarium hos AFA Försäkring den 3 juni 2014. Rapporten från projektet kommer att publiceras senare under året.
– Det är roligt att vi bland 107 sökande är ett av 12 projekt som beviljats pengar i den här utlysningen, säger docent Annsofie Adolfsson vid Institutionen för hälsovetenskap och medicin, IHM. Medsökande i projektet är universitetslektorerna Berthollet Kaboru och Gunnel Andersson.
Samarbetet mellan Örebro och Gomauniversitetet med det långa namnet Université Libre des Pays des Grand Lacs ska undersöka vilken betydelse det har att öka kompetensen hos sjukvårdspersonal, som möter kvinnor som utsatts för sexuellt våld.
– I en pilotstudie kunde vi konstatera att personalen saknade både utrustning och kunskaper för att bemöta de här kvinnorna på ett bra sätt. Pengarna från Stint innebär att vi kan gå vidare med olika möten, engagera doktorander och förbereda den mer omfattande datainsamlingen, berättar Berthollet Kaboru.
Ledarskap i Burundi
När han och Annsofi Adolfsson förra året skulle träffa personer från ULPGL kunde detta inte ske i Kongo på grund av säkerhetsläget där. I stället blev professor Bosela Eale vid International Leadership University (ILU) i Bujumbura värd för mötet.
– Det ledde i sin tur till ett samarbete mellan ILU och oss i Örebro, säger Berthollet Kaboru. ILU är starka när det gäller ledarskapsutbildning och har utbildningar som lämpar sig för vår sjuksköterskeutbildning. Ledarskapet är viktigt för sjuksköterskor och sista terminen läser de det. Den utbildningen skulle de kunna göra i Burundi och samtidigt få internationell praktik. Örebro universitet kan i utbyte till exempel erbjuda masterstudenter från Burundi kurser i psykologi och socialt arbete.
Häromdagen fick Berthollet Kaboru besked från Stint att även detta projekt fått stöd med 150 000 kr.
– Det är ett initieringsbidrag, vi ska bygga ett samarbete, som också omfattar ett visst stöd för deras it-kapacitet.
EKO-modell i ny bok
När det gäller projektet i Kongo för att forska kring hur man bäst stöder våldsutsatta kvinnor, bygger det på metoder som Annsofie Adolfsson forskat mycket kring. Nyligen har den forskningen resulterat i boken EKO-modellen, en handbok om förlorad graviditet. Det är en bok som vänder sig till personal inom svensk vård som möter kvinnor som förlorat sina barn under graviditeten.
– Boken är anpassad till svenska förhållanden, men forskningen som ligger till grund för den är tillämplig och går att anpassa även till afrikanska förhållanden, säger hon. Det handlar om att möta kvinnor i utsatta situationer, att de ska känna sig välkomnade och ett välbefinnande. EKO står för empati, kunskap och omvårdnad och det är det som är en grund för arbetet även om miljöerna är väldigt olika.
Kunskap om hur människor och andra djur fungerar är idag en stor inspirationskälla vid utveckling av robotar. Cai Li, doktorand vid Högskolan i Skövde, presenterar i dagarna flera tekniker som på sikt kan göra detta möjligt; tekniker som gör att roboten kan lära sig krypa och gå för att sedan utveckla och förfina sina färdigheter samt anpassa sig till nya förutsättningar.
– Ur ett kognitionsvetenskapligt perspektiv är robotens förmåga att lära sig central. Det jag har fokuserat på i min forskning är hur en robot kan röra sig i en föränderlig miljö av egen kraft, och min inspiration i forskningen har varit att studera hur spädbarn lär sig krypa för att sedan stå och ta sina första steg, säger Cai Li, doktorand vid Högskolan i Skövde.
Ett användningsområde för en robot som kan anpassa sig och sina rörelser efter en föränderlig miljö är till exempel vid olyckor som innefattar radioaktiv strålning. Låt säga att ett kärnkraftverk havererar och att man måste ta sig in och sanera en miljö som man inte vet hur den ser ut. I en sådan miljö vore en robot som kan anpassa sig efter omständigheterna en fantastisk tillgång.
Avhandlingen har en reflekterad livsvärldsansats och består av fyra studier baserade på intervjuer. I studie I och II har tonårsflickor intervjuats, studie I fokuserar på hur tonårsflickor erfar hälsa och studie II på hur tonårsflickors levnadsförhållanden påverkar deras hälsa. I studie III har föräldrar till tonårsflickor intervjuats om sina upplevelser av hur de kan stödja sin tonårsdotters hälsa. I studie IV har skolsköterskor intervjuats om sina upplevelser av att främja tonårsflickors hälsa.
Resultatet visar att för tonårsflickor innebär att må bra att vistas i miljöer där de kan känna att livet är meningsfullt tillsammans med andra, där de kan uppleva gemenskap, tillåts växa som människor och utveckla självkännedom. Dessutom behöver de kunna balansera utmaningar och hantera det dagliga livet trots att vardagslivet kan präglas av en känslomässig berg- och dalbana. När de känner sig sedda på ett sätt som utgår från tonårsflickans levda situation och sammanhang, då kan tonårsflickorna må bra.
Att stödja och stärka tonårsflickors hälsa handlar om att det finns tillitsfulla relationer med en ömsesidig vilja och intresse för att mötas. Att föräldrar anpassar sitt föräldraskap i takt med flickans utveckling och behov. Dessutom att föräldrar och skolsköterskor stödjer en hälsosam livsrytm där tonårsflickorna kan få hjälp och stöd för att kunna hantera det dagliga livet samt att med hjälp av reflektion sträva efter en positiv rörelse som ger livskraft.
FAKTA
Margaretha Larsson är sjuksköterska med specialistutbildning till distriktsköterska, hon är anställd som universitetsadjunkt vid högskolan i Skövde.
Avhandlingen ”Tonårsflickors hälsa – att stödja och stärka”, försvaras tisdagen den 10 juni 2014, kl. 10.30. Disputationen äger rum i sal Wicksell, Linnéuniversitetet Växjö. Opponent är Jennifer Bullington, Ersta Sköndals högskola, Stockholm. Avhandlingen kan beställas genom lupress@lnu.se
– I dag tillbringar vi stor del av kontorstiden och fritiden framför datorer. En följd är att vi förlorar tillfällen att röra på vår kropp och använda våra fysiska förmågor. Jag tror därför att det är extremt viktigt för människors välbefinnande att använda kroppsgester när vi interagerar med datorer, säger Farid Abedan Kondori.
På grund av datorernas stora inflytande i vår vardag, har människa-datorinteraktion blivit ett forskningsområde av central betydelse. Under lång tid har användarnas behov varit avgörande för hur man utformat metoder för datorinteraktioner. Dock tenderar nya synsätt att utvidga definitionen till att även omfatta hur våra önskningar, intressen och ambitioner kan uppfyllas och stödjas.
Ett av de grundläggande mänskliga värden som bör stödjas är människors välbefinnande menar Farid Abedan Kondori som arbetat med att utveckla teorier och metoder för att utforska interaktionsmetoder bortom tangentbord och mus – att använda kroppen. Han har undersökt olika metoder för att analysera rörelser, och fokus har varit på huvud och hand på grund av att det är de kroppsdelar som är mest naturliga att använda vid interaktion med datorer.
– Min avhandling ger en inblick i de tekniska utmaningarna, till exempel rörelsekomplexitet, rörelseupplösning, snabba rörelser och okontrollerade miljöer och ger nya perspektiv och robusta tekniker för att tillhandahålla interaktionsmetoder med hjälp av kroppsgester, säger Farid Abedan Kondori. Till exempel har jag utvecklat ett system för aktiv beräkning av rörelser som kan göra exakta bedömningar i realtid och jag har också använt nya 3D-sensorer för att ta fram en metod för rörelseberäkning.
De tekniska experimenten i avhandlingen omfattar markörlösa system baserade på datorseende för att bedöma och analysera kroppsrörelse.
FAKTA
Om disputationen: Onsdagen den 4 juni försvarar Farid Abedan Kondori, institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Bring your body into action: Body gesture detection, tracking and analysis for natural interaction. Svensk titel: Engagera din kropp: Detektion, spårning och analys av kroppsgester för naturlig interaktion.
Disputationen äger rum kl 13.00 i N420, Naturvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Juyang (Johannes) Weng, Department of Computer Science and Engineering, Michigan State University.
De flesta utredningar avseende vattenföroreningar inom träbaserade industrier har fokuserat på stora industrier med stor vattenförbrukning så som massa- och pappersbruk. Lakvatten som alstras vid kontakten mellan vatten och trä innehåller höga halter av organiska ämnen som är potentiellt farliga för vattenlevande organismer.
Förorenat lakvatten skapas av industrier, där stora mängder timmer och sågspån är placerade utomhus och utsätts för regn och bevattning, såsom inom trägolv och bioenergisektorn. Man har funnit att lakning från olika träslag ger olika sammansättningar på lakvattnet, där lakvatten från ek har den högsta halten av föroreningar följt av furu. Henric Svenssons avhandling visar att ek har potential att laka ut tio gånger så mycket polyfenoler jämfört med andra undersökta arter (tall, bok och lönn). Dessutom har lakvatten från ek den lägsta andelen av biologisk syreförbrukning, vilket tyder på ett potentiellt problem med den biologiska nedbrytningen av detta lakvatten. Man har även påvisat att lakvattnet från trä är potentiellt giftigt för akvatiska organismer. Träslagens giftighet för naturen kan kanske anses som överraskande.
Studier för att försöka minska miljöpåverkan av lakvatten från denna trädsort gjordes i pilotskala inom ramen för denna avhandling. Dessa studier visade bland annat på möjligheterna att använda sig av våtmarker som reningsmetod, där växter och luftning påverkar hur bra en våtmark fungerar. Men den viktigaste faktorn var den ökade uppehållstiden som vattnet får i våtmarken.
Utöver studier av våtmarker har också ett filtermaterial studerats, filtret bestod av en blandning av torv och aska, som användes för att absorbera en specifik kemisk grupp i lakvattnet (polyfenoler). I en tredje typ av behandlingsprocess visade det sig också att polyfenoler effektivt kan brytas ned av ozon.
FAKTA
Vissa slutsatser från avhandlingen har blivit applicerade hos AB Gustaf Kähr i Nybro som har varit en samarbetspartner genom projektet. Projektet finansierades av KK stiftelsen och Tillväxtverket (Europeiska regionala utvecklingsfonden).
Henric Svensson har en bakgrund som miljövetare från Linnéuniversitetet och kommer ursprungligen från Vånga i nord östra Skåne.
Avhandlingen Characterization, toxicity and treatment of wood leachate generated outdoors by the wood-based industry försvaras torsdagen den 5 juni, klockan 13.00 i sal Fullriggaren, Kocken, Kalmar. Opponent är docent Emma Nehrenheim, Mälardalens högskola. Professor William Hogland har varit handledare.
Migranter är inte nödvändigtvis människor från fattiga länder som tar de jobb de kan få i låglönebranscher. Det finns en annan, mindre debatterad, sorts migranter: vita, välbeställda européer. Nu studeras de i en nyutkommen bok.
– Jag ville vända på diskussionen om migranter, ge den ett annat fokus. Migration i sig är inte kopplad till en nedåtgående klassresa, det beror helt på vem som migrerar, varifrån och vart.
– En nordeuropé som flyttar till södra Spanien har inte mycket gemensamt med en afrikan som flyttar till en svensk förort.
Det säger Catrin Lundström, forskare vid Linköpings universitet, Tema Kultur och samhälle. Hon har studerat svenska kvinnor som migrerat till USA, Singapore och Spanien. De representerar alla en privilegierad grupp som kan välja att migrera eller inte, och som var de än hamnar i världen kommer att räknas till de högre samhällsskikten. Nu presenteras de i boken ”White Migrations: Gender Whiteness and Privilege in Transnational Migration”.
– Vithet är ett transnationellt kapital. I Singapore kan man se hur europeiska migranter efterträder brittiska kolonisatörer.
Kvinnorna i de tre länderna hade delvis olika bevekelsegrunder för sitt val att byta land. De som bodde i USA var oftast hemmafruar, gifta med välbärgade amerikanska män. Kvinnorna i Singapore hade följt med sina svenska män, men för dem var det mer ett tillfälligt avbrott i karriären. Och i Spanien handlar det om s.k. livsstilsmigranter. Det är ofta pensionärer, som har lämnat Sverige (åtminstone delar av året), mest på grund av klimatet.
I alla tre länderna var kvinnorna medvetna om hur privilegierade de är och hur ojämlik världen är. Som en av dem uttryckte det: ”Du är otroligt privilegierad som vit svensk”. I Singapore blev det extra tydligt, där många av dem hade hembiträden från fattigare asiatiska länder, som vistades i landet på helt andra villkor.
– Globaliseringen gynnar de redan gynnade, konstaterar Catrin Lundström. För de här vita kvinnorna finns inga hinder, den transnationella rörligheten tas för given.
Bilden i Spanien är dock annorlunda, där finns hela spektrat av migranter, även hemlösa och socialt utsatta svenskar som får hjälp av sociala myndigheter. Svenskarna bildar där ett eget samhälle, med egna affärer, skolor, kyrkor och klubbar. En nationell gemenskap byggs upp, där inte bara de rika är välkomna.
– Tillvaron som migrant i Spanien erbjuder en frihet, ett flexibelt utrymme där man kan bygga upp ett hem utan att bli ifrågasatt. Det är en självvald segregering, ibland för att slippa ifrån samhällets krav och förväntningar därhemma, säger Catrin Lundström.
Det var när hon presenterade sitt projekt på en internationell konferens som hon blev kontaktad av bokförlaget Palgrave Macmillan, vars representant tyckte hon skulle skriva en bok. Nu har hon gjort det, och går vidare i nästa projekt: Att studera återvändande svenska migranter.
– De utgör faktiskt den enskilt största gruppen av immigranter till Sverige. 20 procent av alla som invandrar är svenska medborgare som återvänder, berättar hon.
Boken, med titel ”White Migrations: Gender Whiteness and Privilege in Transnational Migration” är utgiven på Palgrave Macmillan,
