Idag har Formas forskarråd beviljat medel till gästforskare hos fem forskningsinstitutioner för att stärka internationellt samarbete inom Hållbart samhällsbyggande. Ett projekt handlar om vattenresursplanering vid urban och regional utveckling. I samarbete med gästforskare från USA ska svenska forskare utveckla stödverktyg för aktörer och beslutsfattare för att minimera de negativa effekter som utvecklingen kan ha på vattenresurser. Ett annat projekt handlar om att utveckla flexibla och innovativa upphandlingsstrategier vid projekterings- och bygguppdrag med hjälp av erfarenheter från Holland. Idag används prisfokuserade strategier trots att samhälleliga mål för ekonomisk, ekologisk, social och kulturell hållbarhet ställer krav på innovationsvänliga och flexibla modeller. I ett tredje projekt ska utmaningar inom hållbar stadsplanering i så kallade Urbana Labs studeras. Världen står inför stora utmaningar relaterade till klimatförändringar, annan miljöpåverkan, demografisk utveckling samt sociala och infrastrukturella problem. Syftet med detta projekt är att svenska forskare och gästforskare från England ska samverka runt olika experiment i Urbana Labs. Forskningen ska kopplas till praktik inom hållbart samhällsbyggande i Sverige.

– Vi står inför flera stora utmaningar som bland annat förväntade klimatförändringar, andra belastningar på miljön, samt demografiska förändringar med en åldrande befolkning och ökad urbanisering. Det ställer krav på ökad samverkan mellan forskningen och olika sektorer inom samhällsbyggnads-området. Här kan Sverige både bidra till och lära av andra länder, säger Gia Destouni, huvudsekreterare på Forskningsrådet Formas.

Länk till lista på de gästforskare som beviljats medel: http://www.formas.se/PageFiles/12057/G%c3%a4stforskare.xlsx

Bakgrund
Hållbart samhällsbyggande är ett brett begrepp som behandlar stad och landsbygd och innefattar planering, byggande och förvaltning av bebyggelse, infrastruktur, byggnader, anläggningar samt grön- och vattenområden, ekosystemtjänster och olika försörjningssystem för att uppnå social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. En av slutsatserna i utvärderingen av svensk samhällsbyggnadsforskning som Formas genomförde 2012-2013 är att det finns brister i internationell publicering och att det internationella samarbetet är relativt begränsat. Mot bakgrund av detta utlyste Formas 15 miljoner kronor till forskning inom samhällsbyggnadsområdet med målet att etablera internationella samarbeten av hög vetenskaplig kvalitet. Utlysningen inriktades på att bjuda in internationella gästforskare till svenska forskningsinstitutioner inom samhällsbyggnadsområdet.

Det nya läkemedlet består av mikrotabletter som doseras via en dosautomat enligt ett förprogrammerat schema. Fördelen är att dosen kan anpassas för varje individ för att undvika variationer i medicineffekt, samt biverkningar. Metoden har nu förskrivits på licens till fem patienter vid neurologkliniken på Akademiska sjukhuset sedan januari i år. De första resultaten presenteras vid en stor internationell konferens i Stockholm under veckan, 18th International Congress of Parkinson’s Disease and Movement Disorders.

– Den här metoden kan förbättra behandlingen för många personer med Parkinsons sjukdom, bland annat genom att man enkelt kan finjustera såväl doser som doseringsintervall, säger Dag Nyholm, docent och läkare vid neurologkliniken.

Läkemedlet är godkänt av Läkemedelsverket. Ansökan om pris och subvention hos TLV pågår.

Detta framgår av en avhandling från Göteborgs universitet där Anders Eklöf har studerat hur gymnasieelever resonerar när de genomför ett större projektarbete. Studien undersöker de delar av processen då eleverna arbetar självständigt i grupp utan att läraren är närvarande. Han fokuserar på det som eleverna upplever som svårt och undersöker hur de resonerar med varandra för att lösa upp de dilemman som uppkommer. 60 timmars filmad gruppinteraktion med 35 grupper om två eller tre personer under en projektarbetskurs utgör grundmaterialet. Elevernas medvetenhet om att deras självständighet blir bedömd skapar en för dem närmast omöjlig situation.

– Den självständighet de är beordrade att visa blir starkt begränsad och hela tiden styrd av deras uppfattning av vad det är som ger goda poäng i bedömningsspelet. En konsekvens är att eleverna helst undviker att diskutera olika typer av problem med sina lärare eftersom det kan påverka bilden av hur självständiga de är, säger Anders Eklöf.

Eleverna tvingas förhålla sig till två fundamentalt olika sätt att förstå vad ett projekt går ut på. Dels det innehållsliga – att producera något nytt och kreativt – dels att försöka anpassa sig till hur de förutser att arbetet kommer att bli bedömt i slutändan. Vid bedömning av projektet tillmäts process och produkt lika stort värde.

– Eleverna betonar än det ena och än det andra. Det är en god beskrivning av att vara elev i dagens allt mer individualiserade skola. Att bara fokusera på det innehållsliga framstår inte som en tillräcklig strategi. Elever tvingas ofta aktivt välja mellan till synes oförenliga instruktioner, säger Anders Eklöf.

Projektarbetsformen sägs ofta vara i enlighet med nödvändig kompetens i det moderna informationssamhället. I avhandlingen dras slutsatsen att strävan efter att utveckla projektkompetens ihop med individualiserade arbetsformer är något som ökar elevernas osäkerhet och därmed deras riskmedvetenhet. Detta kan ses både som en spridning av risksamhället till utbildningsmiljöer och som en strategi för att förbereda eleverna för samma samhälle.

Anders Eklöf lyfter nya perspektiv och för fram ett antal olika verktyg som kan vara till hjälp vid analys av klassrumsarbete. I avhandlingen visas hur flera av eleverna, trots de utmaningar de ställs inför, klarar att förhålla sig till de två olika synsätten och även kan balansera mellan dem.

FAKTA
Anders Eklöf lägger fram sin avhandling Project work, independence and critical thinking vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet. Disputationen sker fredagen den 13/6 klockan 13.00 vid Högskolan Kristianstad, sal 7:318, (aulan).

Läs avhandlingen

Försäljningen av antibiotika för användning till djur är låg i jämförelse med flertalet andra EU-länder.

– Det finns ett stort engagemang för antibiotikafrågorna i Sverige och det är glädjande att avläsa effekten av detta i statistiken, säger Christina Greko.

Veterinär Björn Bengtsson, SVA, manar också till fortsatta ansträngningar:

– Resistensläget bland svenska djur är fortfarande mycket gott, men det kan snabbt försämras om vi inte är vaksamma. Fortlöpande övervakning är därför viktig.

Resistens av ESBL-typ, hos tarmbakterier från livsmedelsproducerande djur, har under senare år uppmärksammats i flera länder. I Sverige har bakterier med ESBL-resistens tidigare påvisats hos såväl sällskapsdjur och hästar som hos fjäderfä, grisar och nötkreatur.

– Våra undersökningar under 2013 visar att ESBL-resistens finns hos bakterier från kalvar men att det är ovanligt. Men om antibiotika används oansvarigt är det sannolikt att bakterierna skulle få en vidare spridning, fortsätter Björn Bengtsson.

ESBL är en förkortning av engelskans extended spectrum beta-lactamases och står för enzymer som bryter ned antibiotikatyper som penicilliner och cefalosporiner. Dessa antibiotika blir därmed verkningslösa.

Rapporten Swedres-Svarm är ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten, med data om människor, och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), med data om djur från det veterinära övervakningsprogrammet Svarm.

Referenslänk: Läs Swedres- Svarm-rapporten

– Min forskning visar att ungdomar som inte har direkta erfarenheter och kunskaper om de politiska institutionerna utvecklar attityder till hela det politiska systemet utifrån sin relation till sina lärare, säger Ali Abdelzadeh.

Studien visar också att ungdomar som redan har en negativ inställning till politiska institutioner oftare upplever att de blir orättvist behandlade av sin lärare.

– Det innebär att samtidigt som lärarna har möjlighet att förändra elevernas attityd till politiken kan de också straffas av elevers förutbestämda idéer om hur samhället fungerar. Idéer som kan komma från föräldrar, kompisar eller media till exempel. Det går åt båda hållen, säger Ali Abdelzadeh.

Samtidigt betonar han att det politiska missnöjet inte är enbart negativt utan kan vara en bra drivkraft till förändringar i samhället. Han har delat in de kritiska ungdomarna i olika grupper och det är ungdomar som är missnöjda men ändå tror på demokratin, som han ser som en tillgång. De är bland annat mer intresserade av politik och samhällsfrågor, är mer toleranta gentemot människor från andra kulturer och har en högre grad av social tillit jämfört, exempelvis, med ungdomar som avfärdar demokratin som samhällsform.

– Det som gör dessa ungdomar till en tillgång är deras beredskap att bryta mot lagen om det skulle behövas. Men man ska skilja på dessa ungdomar, som kan tänka sig att demonstrera olagligt eller utföra aktioner där ingen kommer till skada, och ungdomar som jag klassar som fientliga, säger Ali Abdelzadeh.

De fientliga ungdomarna är inte enbart missnöjda med hur demokratin fungerar i praktiken utan föredrar andra ideologier och de kan tänka sig att bryta mot lagen även om andra kommer till skada.

– Det är den kombinationen som gör att de är ett potentiellt hot mot demokratins funktionssätt och effektivitet.

Den största gruppen ungdomar och unga människor är trots allt nöjda med hur det politiska systemet och dess institutioner fungerar i praktiken och tror på demokratin som idé och samhällssystem.

– Vår forskning visar att majoriteten av ungdomar är engagerade och intresserade. Inte på traditionellt vis inom partier, men att de är redo att träda fram om det behövs, avslutar Ali Abdelzadeh.


I den aktuella studien har en internationell grupp forskare undersökt vikt, längd, midjemått och fettprocent hos omkring 10 000 barn i Sverige, Tyskland, Spanien, Italien, Cypern, Belgien, Estland och Ungern.

Resultaten, som presenteras i Bulgarien idag vid den årliga europeiska konferensen om fetma, visar att barn som baserar sin kost på reglerna för den så kallade medelhavsdieten har 15 procent lägre risk att bli överviktiga eller feta jämfört med andra barn. Resultaten var oberoende av barnens ålder, kön, socioekonomisk status och hemland.

I studien fick föräldrarna via enkäter och ett urval telefonintervjuer svara på frågor om barnens kostvanor. Svaren poängsattes så att större följsamhet mot medelhavsdieten, det vill säga mycket grönsaker, frukt, nötter, fisk och och spannmål, gav högre poäng.

Överraskande nog visar resultaten att svenska barn är “bättre” på att följa medelhavsdietens principer än barn i medelhavsområdet: de italienska barnen hamnade tvåa i poängskalan, medan barn i medelhavslandet Cypern placerade sig sist.

– Benägenheten att följa en medelhavsliknande kost tycks alltså vara oberoende av den geografiska hemvisten. Det här bör EU ta fasta på genom att ge medelhavsdieten större uppmärksamhet i strategier för förebyggande av fetma, inte minst i de länder där vi ser en lägre benägnhet att följa dietens principer, säger Gianluca Tognon, forskare vid Sahlgrenska akadmin, som lett den internationella studien.

– I dag upplever många unga kvinnor en press att förverkliga sig själva, vilket innebär att de ska vara perfekta och framgångsrika, samtidigt som de vill leva upp till traditionella förväntningar om att ha omsorg och ta ansvar för andra i deras omgivning. Det skapar problem, exempelvis i form av att många utvecklar ett självkritiskt och dömande förhållningssätt till sig själva, säger Maria Strömbäck, som är doktorand vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.

I sitt avhandlingsarbete har Maria Strömbäck samlat in frågeformulär samt genomfört intervjuer med unga kvinnor i åldern 16-25 år som vänt sig till en ungdomshälsomottagning för stressrelaterade problem, samt för att få medverka i en stresshanteringskurs. I formulären framkommer att de samtidigt som de söker för stressrelaterade problem kan dölja komplexa självskattade symtom på psykisk ohälsa och psykosomatiska besvär, som exempelvis, ångest, nedstämdhet, värk- och smärtproblematik, koncentrationssvårigheter och sömnproblem. De kan även uppge en negativ självbild och en minskad kroppslig tillit.

Ett viktigt problem som Maria Strömbäck lyfter fram i sin avhandling är att många av de unga kvinnorna ofta upplevde en press att hantera förväntningar och ideal kopplade till normer kring ung femininitet. Många vill uppnå ideal där de ska förverkliga sig själva, samtidigt som de ska leva upp till traditionella förväntningar som innefattar att de behöver ha omsorg och även ta ansvar för andra människor.

– Det här leder i sin tur till att många lever med en känsla av att inte duga och räcka till, och även att de har skuldkänslor för att inte kunna hantera sin pressade situation. Många av kvinnorna rapporterade även existentiella förluster, som uttrycktes i form av känslor av maktlöshet och meningslöshet, säger Maria Strömbäck.

Hon konstaterar dock att deltagandet i en genusmedveten interventionsmodell, en så kallad stresshanteringskurs, kan skapa förutsättningar för förändring. Enligt avhandlingen upplevde deltagarna att kursen var en ”social oas” där de i diskussioner och samtal med andra unga kvinnor kunde få perspektiv på sina stressupplevelser.

Kombinationen av samtal, avspänningstekniker, kroppskännedom och massage bidrog till känslor av hopp då de kunde uppleva kroppslig förändring som ökad avspänning och välbehag, samt stärkt stabilitet och balans. Kvinnorna upplevde också att de fick möjlighet att stanna upp och reflektera, vilket gjorde att de kunde omvärdera sin självuppfattning, samt bli mindre kritiska och mer uppmuntrade.

– Den sammantagna upplevelsen bidrog till att de kände sig stärkta att kunna göra andra prioriteringar och val i relation till sin omgivning, både i att kunna sätta gränser och minska sitt ansvarstagande för andra. Efter kursens slut uppgav de unga kvinnorna att de hade minskade symtom på psykisk ohälsa och kroppsliga besvär, de hade en mer positiv självbild och upplevde en ökad förnöjsamhet och tilltro till den egna kroppen, säger Maria Strömbäck.

Även om fler kontrollerade studier och utvärderingar behöver genomföras innan modellen är färdigutvecklad anser Maria Strömbäck att psykosomatiskt orienterade fysioterapeuter kan utgöra en betydelsefull kompetens i verksamheter som möter unga inom hälso- och sjukvården, som till exempel vid ungdomshälsomottagningar, inom skolhälsovården och ungdomspsykiatrin. En sådan kompetens kan bidra till att psykisk ohälsa kan upptäckas i ett tidigare skede samt skapa förutsättningar för att stärka kroppsliga resurser som kan gynna känslor av egenmakt och aktörskap att kunna påverka och förändra sin egen situation. En annan viktigt aspekt för att fånga upp psykisk ohälsa och för att locka unga att söka hjälp i tid är också att erbjuda ungdomsvänliga miljöer där unga känner sig sedda och lyssnade till.

– Det är oerhört viktigt att vården upptäcker och uppmärksammar unga kvinnors stressrelaterade problem i tid för att förhindra allvarlig och långvarig psykisk ohälsa. Samtidigt är det också angeläget att synliggöra och att öka förståelsen för unga kvinnors uttryck av psykisk ohälsa utan att deras problem sjukliggörs eller bagatelliseras, säger Maria Strömbäck.

Maria Strömbäck arbetar som specialist i psykiatrisk- och psykosomatisk fysioterapi/sjukgymnastik vid psykiatriska kliniken, Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Under hennes doktorandutbildning har hon varit knuten till genusforskarskolan, Umeå centrum för genusstudier, enheten för fysioterapi, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, samt enheten för psykiatri, institutionen för klinisk vetenskap. Maria Strömbäck kan nås på:


Foto: Maria Strömbäck

FAKTA
Fredagen den 13 juni försvarar Maria Strömbäck sin avhandling med titeln: Skapa rum. Ung femininitet, kroppslighet och psykisk ohälsa – genusmedveten hälsofrämjande intervention. (Engelsk titel: Create space. Young femininity, body and mental health – a gender-sensitive and health promoting intervention.) Opponent är Gunvor Gard, professor vid Hälsovetenskap, hälsa och rehabilitering, Luleå tekniska universitet. Huvudhandledare: Maria Wiklund. Disputationen äger rum kl. 09.00 i Aulan, Vårdvetarhuset, Umeå universitet.

Avhandlingen är publicerad digitalt

Barnen och ungdomarna i Sara Holms studie hade haft sin smärta under lång tid och de upplevde en lägre hälsorelaterad livskvalitet gällande fysiskt och psykologiskt välbefinnande än barn och ungdomar i normalpopulationen. Många barn hade ont på flera ställen och de med tre eller fler smärtlokalisationer hade än lägre hälsorelaterad livskvalitet och var mer påverkade i sin vardag än de som hade smärta på endast ett ställe i kroppen.

Studien visade också att det finns skillnader mellan flickor och pojkars sätt att hantera smärta. Flickor rapporterade en högre förekomst av katastrofierande, vilket betyder att de att oroade sig och tänkte negativa tankar om smärtan. Pojkarna använde i större utsträckning strategier som gick ut på att distrahera sig från smärtan, till exempel genom att gå och göra något annat, vilket generellt sätt anses vara en mer positiv smärthanteringsstrategi.

–  Vi ville veta hur dessa barn hanterar sin oro och vilka copingstrategier de använder. Det visade sig finnas en könsskillnad. Pojkarna distraherade sig mer fysiskt än flickorna som i högre grad blev fast i sin oro över smärtan. Det här gör flickorna mer utsatta. När vi fysioterapeuter möter barn så bör vi därför bemöta dem olika beroende på om de är pojkar eller flickor, även om förstås individen är den viktigaste, säger Sara Holm.

Syftet med avhandlingen var bland annat att undersöka genomförbarheten av en beteendemedicinsk behandling för målgruppen. Beteendemedicinsk behandling har sin grund i en biopsychosocial syn på hälsa och sjukdom. Kontrollbehandlingen i avhandlingen bestod av fysisk träning enligt gällande praxis.

Resultaten visade att en datainsamling med hjälp av webb-baserade enkäter fungerade bra i den här målgruppen av barn och ungdomar, med ett lågt antal uteblivna svar. Trots att den beteendemedicinska behandlingen inte var optimal resulterade den i en större minskning av poängen för smärtrelaterad funktionsnedsättning än för kontrollbehandlingen. För fysioterapeuterna i primärvården var det utmanande men givande att lära och leverera en beteendemedicinsk intervention. Den biopsychosociala grundsynen, att skräddarsy behandlingen och arbetet med föräldrarna, identifierades som nyckelaspekter av behandlingen.

Avhandling: Children and Adolescents with Pain in Primary care: Biopsychosocial determinants and behavioral medicine treatment in a physical therapy framework. Acta Universitatis Upsaliensis


I en ny studie från Lunds universitet har forskare undersökt hur ekologisk odling samt andelen vall i landskapet påverkar pollineringen av en viktig fodergröda, åkerbönan. Forskarna konstaterar att det är viktigt att förbättra både hur man brukar marken och att bevara livsmiljöer för pollinerande insekter i odlingslandskapet, exempelvis betesmarker. För att gynna pollinerande insekter och pollinering av grödor borde man också låta mer blommor växa i vallodlingen.

– Vår studie visar att det inte räcker att inkludera vallar i landskapet för att gynna pollineringen i jordbruket. Vallar är viktiga för markorganismer och kolinlagring, och vi utesluter inte att de skulle kunna ha en positiv inverkan även på pollinerande insekter. Men då behöver man förmodligen tillåta mer blomresurser i dem, säger Georg Andersson, doktor i miljövetenskap vid Lunds universitet.

Vallar är således positivt för jordens struktur och markorganismerna, men de konventionellt brukade vallarna verkar inte vara en lika effektiv åtgärd som ekologiskt jordbruk för att öka pollineringen av vissa grödor. Det kan bero på den intensiva användningen av vallarna, vilket minskar mängden blomresurser i vallen. Intensivt vallbruk har tidigare visat sig ha negativa konsekvenser för vissa fågelarter som häckar i vallar, påpekar Georg Andersson.

I den aktuella studien från Lunds universitet visar forskarna också att ekologiska gårdar ökar pollineringspotentialen ju mer betesmark och kantzoner som finns i landskapet, men effekten var inte densamma på konventionella gårdar. Det kan enligt Georg Andersson bero på det finns mer resurser ute i kantzoner på ekologiska gårdar, vilket gör att pollinerande insekter oftare söker sig utanför betesmarkerna för att leta efter föda.

– Det kan leda till att de också besöker, och pollinerar, grödor på gården, säger Georg Andersson.

Studien genomfördes i Skåne på ett 40-tal gårdar, i landskap med varierande komplexitet. Där studerade forskarna pollineringen av foderväxten åkerböna, som pollineras av framförallt humlor. På hälften av gårdarna undersökte man effekten på pollinering vid olika mängd vall i landskapet, och på hälften av gårdarna jämfördes effekten på pollinering vid ekologisk respektive konventionell odling.

EU inför ett nytt jordbruksstöd 2015 där lantbrukare bland annat kan få stöd för att bevara betesmark och vall som legat i minst fem år. Den som odlar ekologiskt behöver dock inte ha dessa krav uppfyllda för att få stöd. Slättbygder ska också avsätta fem procent av marken till ekologiska fokusområden.

När två områden med plasma (elektriskt laddad gas) och magnetiska fält med olika riktning kolliderar, kan de magnetiska fälten ”klippas av” och ”omkopplas” så att magnetfältets topologi ändras. Sådan magnetisk omkoppling kan ge energi till utbrott på solytan, kan omvandla energi från solvinden som sedan skapar norrsken, och är ett av hindren för att alstra energi genom processer i fusionsreaktorer.

Om två kolliderande områden med plasma har samma densitet, temperatur och styrka (men olika riktning) på magnetfältet, startas symmetrisk omkoppling. Denna process förstår forskare någorlunda. Men det vanliga i naturen är att två områden med plasma har olika egenskaper, till exempel när solvinden möter jordens omgivning. Daniel Graham vid Institutet för rymdfysik har nyligen publicerat en detaljerad studie av sådan asymmetrisk magnetisk omkoppling i Physical Review Letters 112, 215004 (2014).

Studien använder data från de fyra europeiska ESA-satelliterna Cluster, som flyger i formation i jordens magnetfält.

– Speciellt viktigt var mätningar med två satelliter bara några tiotals kilometer ifrån varandra, i området där solvinden träffar jordens magnetfält, säger Daniel Graham. Vi kan alltså göra detaljerade mätningar för att förstå plasmafysiken, på en höjd av 60 000 km.

Speciellt intressant är upphettningen av elektroner parallellt med det magnetiska fältet i samband med magnetisk omkoppling.

– Vi tror att detta är en viktig pusselbit för att förstå hur magnetisk omkoppling fungerar, hur laddade partiklar kan accelereras, och hur partiklar från olika områden kan blandas med varandra, säger Daniel Graham. Våra detaljerade mätningar runt jorden kan användas för att förstå fysiken även i fusionsreaktorer på jorden, och i avlägsna områden i rymden dit vi inte kan skicka satelliter.

FAKTA
Forskningsprogrammet Rymdplasmafysik, IRF: http://www.space.irfu.se

Artikeln i Physical Review Letters:http://journals.aps.org/prl/abstract/10.1103/PhysRevLett.112.215004

Om en skallskadad person redan före skadan har en pågående medicinering med betablockad ökar överlevnaden. Detta visar Shahin Mohseni i sin doktorsavhandling vid universitetet i Örebro och Universitetssjukhuset.

– Trots att vården av svårt skadade personer under de senaste decennierna utvecklats, kan man inte se någon stor skillnad i överlevnad hos patienter med svåra hjärnskador, säger Shahin Mohseni. De som drabbas av sådana här skador är ofta unga människor i en produktiv ålder. För varje dödsfall finns det också 2-3 patienter som överlever men blir handikappade i varierande grad.

Stressad kropp
När hjärnan utsätts för en skada stressar det kroppen och sätter i gång ett adrenalinpåslag som i sin tur kan innebära stora påfrestningar. Hjärtat kan börja slå ojämnt och ibland så fort att hjärtmuskeln slutar fungera. Immunförsvaret kan försvagas vilket kan leda till allvarliga infektioner och patienterna kan också drabbas av andningsproblem genom att vätska samlas i lungorna.

– Tidigare forskning har visat att betablockerare kan ha positiv inverkan på händelseutvecklingen efter allvarliga hjärnskador. Vi har vid genomgång av ett patientmaterial i Traumaregister kunnat studera effekten av pågående behandling med betablockad hos patienter som drabbats av allvarliga hjärnskador och de som fått tidigt insatt behandling. De patienter som hade betablockadmedicinering innan olyckstillfället kan alltså sägas ha fått en förebyggande behandling. Dessa båda grupper med dels förbyggande och dels tidigt insatt behandling visade på ökad överlevnad jämfört med dem som aldrig fått betablockerare eller som fick det först senare på sjukhuset.

För sen insats
– Det har varit känt sedan tidigare att betablockadmedicinering ökar överlevnaden hos patienter med hjärnskador Denna positiva effekt har tillskrivits dess skyddande effekt mot stressen som kroppen utsätts för. Våra studier tyder på att behandlingen ofta har skett först sedan patienterna på sjukhuset börjat visa symptom, som kan vara kopplade till stressreaktionen orsakad av hjärnskadan och då kan det vara för sent. Den gruppen har klarat sig bättre, men inte lika bra som de som åt betablockerare redan i förväg.

Shahin Mohseni menar att en rutinmässigt tidig behandling med betablockerare bör övervägas hos patienter med svåra hjärnskador för att skydda mot det stresspåslagsom ibland kan komma flera dagar efter själva skadetillfället. Denna relativt billiga behandling skulle kunna optimera vården för dessa svårt skadade patienter.


– Samspelet mellan instruktör och elev ska detaljstuderas och syftet är att projektet ska bidra med ny kunskap om körundervisning, säger Lena Levin, forskare på VTI.

I projektet följs ett antal körskoleelever från deras allra första körlektion fram till godkänt förarprov. Hittills har ett hundratal timmar spelats in under körlektionerna samt under en del teorilektioner.

Det är första gången i Sverige som en studie på körlektioner baseras på detaljerad videoanalys. Med tre små kameror inne i kupén spelas allt in som sker under en lektion samt trafiken utanför bilen. Även ljudupptagningar görs för att dokumentera all kommunikation som sker mellan elev och lärare. Eleverna och lärarna som deltar i studien har gett sitt samtycke.

Samspelet mellan lärare och elev i fokus
– Vi dokumenterar varje sekund av vad som händer mellan instruktör och elev, även blickar och gester, säger Mathias Broth, biträdande professor vid Linköpings universitet.

I ljudupptagningarna lägger studien fokus på hur instruktioner ges och hur de tas emot samt vad det resulterar i.

– I ett tidigt skede av utbildningen är det väldigt enkla instruktioner för att bara få bilen att fungera hjälpligt, sedan kommer finare information och i takt med elevens kunskaper så övergår informationen till att bara instruera om åt vilket håll eleven ska köra, säger Jakob Cromdal, professor vid Linköpings universitet.

Projektet väntas bidra med ny kunskap om körundervisning och övningskörning samt trafikskolornas roll i formandet av unga trafikanter.
– Detta är lärandeforskning i en mobil miljö, vilket innebär helt andra förutsättningar än lärande i ett klassrum till exempel, säger Mathias Broth.

Körskolorna intresserade av förbättringar
Två trafikskolor deltar i studien och intresset hos både trafikskolor och instruktörer är stort.

– Trafikskolorna är intresserade av att lära sig om något de gör inte är optimalt, säger Mathias Broth.

Förutom de deltagande trafikskolorna deltar även två elever som övningskör privat, där bilarna också har utrustats med videoutrustning.

– Vi hoppas kunna bidra till utveckling av körskolornas förarträning, säger Daniel Björklund, doktorand från Linköpings universitet.

FAKTA
Projektet är en del i internationellt samarbete. Projektgruppen samarbetar även med ett internationellt nätverk där forskare från Schweiz, Finland, Danmark och Tyskland ingår. Studierna från de andra länderna ska ge en bild av hur föräldrar bland annat lär sina barn att cykla och hur samspelet fungerar i en pilotutbildning. VTI och Linköpings universitet planerar också att publicera det betydande sammanlagda datamaterialet tillsammans med de andra länderna.

Projektets titel är Förarutbildning i praktiken – En studie av lärande i trafikförankrad interaktion. Uppdragsgivare är Linköpings universitet
och projektet som pågår till våren 2016 finansieras av Vetenskapsrådet.

Magnus Hagiwara har arbetat i många år som ambulanssjuksköterska i Borås. Under de senaste åren har han ägnat sig åt forskning, på Prehospen vid Högskolan i Borås och Hälsohögskolan vid Högskolan i Jönköping.

– Jag började forska 2010 och gjorde då en systematisk litteratursammanställning, säger Magnus Hagiwara. Det visade sig då att det inte fanns en enda studie i hela världen som hade undersökt datoriserade beslutsstöd för prehospital vård.

En del i forskningen var att testa ett digitalt beslutsstöd som tagits fram i samarbete med ett medicintekniskt företag. I testen fick 30 ambulanssjuksköterskor ta hand om två simulerade patientfall på vanligt vis och 30 fick göra det med hjälp av beslutsstödet.

Det digitala beslutsstödet fanns i en apparat som såg ut som en lite tjockare i-pad. Där klickade vårdarna in vad de gjorde med patienten, och fick olika typer av respons på det: kontrollfrågor, alternativa diagnoser, instruktioner om ytterligare åtgärder och så vidare.

– Här kunde vi se att riktlinjerna följdes i högre utsträckning när beslutsstödet användes, säger Magnus Hagiwara. Följsamheten var 60 procent för de som arbetade på vanligt sätt. De som använde det digitala beslutsstödet följde riktlinjerna till 80 procent. Men de arbetade något långsammare, vilket också är viktigt att ta i beaktande.

Magnus Hagiwara har kopplat sina resultat till ett par olika teorier, med utgångspunkt från patientsäkerhet. En av teorierna handlar om felbedömningar. Det är något som i tidigare studier har visat sig vara det största hotet mot patientsäkerheten, och är alltså något som man gärna vill minimera.

– Det finns modeller för att identifiera hur man kan minimera felbedömningar, som kan bero på en mängd olika faktorer. Vilka arbetstider personalen har, vilken utrustning och annat. Grundläggande är att inse att människor kommer att göra fel, och att försöka bygga ett försvarslager mot dessa fel. Ett av skälen till att det blir fel är att riktlinjer och beslutsstöd inte är tillräckligt bra. Detta pekar på ett eventuellt behov av ett nytt, digitalt beslutsstöd. Man ser också att checklistor är viktiga.

Sammanfattningsvis kan man säga att Magnus Hagiwara har kommit fram till att nyttan med ett digitalt beslutsstöd kan vara att man följer en bedömningsprocess, att den kan användas som checklista, att journalföringen inleds direkt och att den till exempel kan ställa motfrågor.

– Jag vill betona att detta bara är en början, säger Magnus Hagiwara. Många frågetecken återstår, till exempel kring hur implementeringen av ett beslutsstöd skulle gå till och hur man kan hantera datasäkerhetsfrågor. Nu kommer jag att fortsätta att varva en lärar- och forskartjänst med ambulansverksamhet. Jag hoppas då kunna vidare forska inom beslutsfattande, bedömning och kognition. Det är ett mycket intressant område.

Text: Lena M Fredriksson

Avhandlingen heter “Development and Evaluation of a Computerised Decision Support System for use in pre-hospital care.”



Att allt fler av Sveriges läkare är utbildade utomland har rönt uppmärksamhet i media och inom professionspolitisk debatt. Det har påpekats att man ofta misslyckas med att ta till vara den här gruppens kompetens fullt ut, trots att läkarbristen är ett växande problem. Internationell forskning framhåller att migrantläkare är en grupp som lockas från ekonomisk utsatta länder (s.k. brain-drain), men det är först på senare tid som man börjat intressera sig för vad läkarna själva har att säga och hur de upplever sin situation i mottagarlandet.

I den aktuella avhandlingen intervjuas 15 läkare om sina erfarenheter. Ett särskilt fokus läggs på läkarnas förhandlingar och deras känsla av tillhörighet inom den svenska läkarprofessionen i relation till den tillskrivna ”invandrarpositionen”.

– Studien visar att läkarna verkar uppleva att de ses som en typ av outsider within; en position som de till viss del gör motstånd mot men som de också använder för att skapa sig en plats inom den svenska läkarkåren, säger Lisa Salomonsson, doktorand vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet.

I intervjuerna berättar läkarna bland annat om hur de försöker bete sig så ”svenskt” som möjligt, samtidigt som de betonar att de har en fördel när det handlar om att ta hand om patienter med invandrarbakgrund. Berättelserna kopplas till de underliggande antagandena om interkulturell vård och invandrarskapets betydelse.

– Det visar sig att det är viktigt för dessa läkare att hitta rätt personer för att ”komma in”. Det handlar om att få en svensk läkarlegitimation, men har också att göra med att känna tillhörighet. Det här är något som det saknas en struktur för, vilket gör att ansvaret ofta hamnar på den enskilda läkaren, säger Lisa Salomonsson.

Avhandlingen visar också hur läkarna på olika sätt förhandlar kring och förhåller sig till negativa och stereotypa idéer som de upplever finns om invandrare i Sverige.

Disputationen äger rum den 9 juni.

I en avhandling från Linnéuniversitetet undersöker Erika Lundby hur
barn, mellan 9-12 år, uppfattar och förstår konsumtion, som en del av
det sociala livet med kamraterna. Tre huvudsakliga frågor ställs i avhandlingen; Hur förstår barn konsumtionens betydelse i relationer med jämnåriga? Hur värderar barn konsumtion i sina vänskapsrelationer? Och i vilken utsträckning påverkar ålder och social miljö barnens förståelse av konsumtion i deras sociala liv med jämnåriga?

Sammanlagt deltog 101 barn, från fyra olika skolor, i studien. Skolornas placering och prestige tyder på att barnen var blandade vad gäller klass och etnicitet. Resultaten presenteras i fyra artiklar som bidrar med olika infallsvinklar kring hur barnen uppfattar konsumtion i det sociala livet med kamrater.

– De flesta barn i studien uppfattar konsumtion som ett användbart verktyg för att stärka sociala relationer med jämnåriga, berättar Erika Lundby. Samtidigt gav dock några barn uttryck för moraliska värderingar där de betonade att det är ”fel att köpa vänner”.

Vidare visar avhandlingen att barnens uppfattningar om konsumtion varierade beroende på ålder, kön och bostadsområde. I analysen betonar avhandlingsförfattaren vikten av att förstå barn både som kompetenta och beroende för att skapa en mer nyanserad bild av dem som konsumenter.

Erika Lundby utvecklar ett nytt begrepp, relationell konsumtion, baserat på barnens uppfattningar om konsumtion. Begreppet avser i huvudsak konsumtion som används för att skapa, stärka och upprätthålla sociala relationer.

– Sammanfattningsvis bidrar avhandlingen till att öka kunskapen om hur barn mellan 9–12 år uppfattar konsumtion i dagens svenska samhälle, säger Erika Lundby. Den visar också vikten av att socialt arbete intresserar sig för relationell konsumtion.

FAKTA
Erika Lundby är barndomssociolog och har i olika projekt berört forskningsfrågor kring barn och ungas tankar kring konsumtion, ekonomi och fattigdom.

Avhandlingen Consuming for friendship. Children’s perceptions of relational consumption försvaras fredagen den 13 juni 2014, kl. 10.15 i sal Myrdal, Hus K, Linnéuniversitetet, Växjö. Opponent är docent Barbro Johansson, Centrum för konsumtionsvetenskap, Göteborgs universitet.


– När undervisningsmiljön krävde att eleverna skulle hålla sig strikt till engelska gynnade det varken ämnesförståelsen eller språkutvecklingen. När eleverna däremot tilläts växla mellan svenska och engelska blev de mer självsäkra och konsekventa i sin användning av engelska, säger hon.

Den 5 juni försvarade BethAnne Yoxsimer Paulsrud, adjunkt i engelska på Högskolan Dalarna, sin doktorsavhandling i utbildningsvetenskap på Stockholms Universitet. Avhandlingen heter English-Medium Instruction in Sweden: Perspectives and practices in two upper secondary schools, och handlar som titeln antyder om ämnesundervisning i engelska i den svenska gymnasieskolan, en undervisningsform som i olika pedagogiska tolkningar bedrivs av många gymnasier runt om i landet. Arbetet består av två empiriska delstudier från skolmiljöer och en kartläggning av utbredningen och driftsformerna för ämnesundervisningen på främmande språk i svenska gymnasieskolor. En av slutsatserna i avhandlingen är att både lärare och elever utvecklar kreativa system för tvåspråkighet i undervisningen, trots skolans uttalade målsättning om att vara en ren engelskspråkig lärandemiljö.  

– En fysiklärare höll katederundervisningen på engelska men bytte alltid till svenska när hon gick runt i klassen för att förklara. Detta uppskattades av eleverna, de kände en trygghet i att få de knivigaste förståelsefrågorna förklarade för sig på svenska. Paradoxalt nog blev eleverna därmed också friare och tryggare i sin användning av engelska, säger BethAnne Yoxsimer Paulsrud.

I sin observationsstudie noterade disputanden att språkväxlingen ägde rum även när eleverna jobbade självständigt utan lärarnärvaro, till exempel i grupparbeten.  Med detta visade eleverna för varandra att de hade erövrat en identitet som tvåspråkig individ, något som innebar status i skolan, berättar hon. Överhuvudtaget var språkbyten vanligt förekommande i många olika undervisningssituationer, antigen skolledningen ville ha det så eller inte. I den ena av de två undersökta gymnasieskolorna tillämpades en tämligen ortodox tolkning av den så kallade CLIL-pedagogiken, Content and Language Integrated Learning, som i korthet går ut på att eleverna studerar alla ämnen på ett främmade språk. Här tenderade fokus att hamna på hur mycket engelska man använde i undervisningen istället för på hur man använde språket, berättar BethAnne Yoxsimer Paulsrud.

– I den skolan fanns en ensidig inriktning på målspråket, det vill säga engelskan, utan att man reflekterade så mycket kring vilken nytta den monolingvistiska miljön hade för elevernas lärande.

Denna lite oreflekterade syn på ämnesundervisning i engelska fann BethAnne Yoxsimer Paulsrud exempel på hos alla undersökta intressenter till utbildningen, det vill säga hos såväl elever som föräldrar, lärare och rektorer. Ingen av dessa aktörer hade några klart formulerada akademiska förväntningar på en engelskspråkig gymnasieutbildning, visar studien. För många av eleverna i studien var moroten att jobba utomlands och att engelskan gav dem prestige. För skolledningen och skolhuvudmännen handlar det mer om att locka till sig duktiga elever och att vara attraktiv på skolmarkanaden, tror BethAnne Yoxsimer Paulsrud.

– Som inflyttad amerikanska har jag alltid slagits av hur duktiga svenska ungdomar är på att tala engelska. Därför förvånade det mig lite att gymnasieskolorna i studien inte drog större nytta av detta och tydligare definierade vad de ville åstadkomma med sin engelskspråkiga ämnesundervisning.   

FAKTA
Disputationen ägde rum torsdag den 5 juni kl 10-12 i Hörsal 9, Södra Huset, Stockholms universitet