– Nya produkter och innovationer med miljöfokus inom bilindustrin går trögt och behöver utmanas och ifrågasättas, säger Åsa Kastensson, teknologie doktor vid Luleå tekniska universitet.

Hon har i sin doktorsavhandling utforskat vad som hindrar och vad som möjliggör att bilindustrin utvecklar och lyckas implementera ny miljöteknologi i sina framtida produkter. I hennes forskning har kvalitativa studier genomförts vid SAAB Automobile, Volvo Cars och lättviktsprojektet SåNätt. Dessutom har hon själv mångårig erfarenhet av arbete inom bilindustrin. I avhandlingen konstateras bland annat att bilindustrin är fast i olika slags etablerade system.

– Det handlar om system som härrör från massproduktion, dominerande synsätt för design och en stegvis och trög utvecklingsprocess som behöver omprövas, säger hon.

Åsa Kastensson har i sin forskning studerat litteratur om innovationer och miljöutmaningar och bland annat kunnat konstatera att företagen saknar metoder, verktyg och processer.

– De behövs för att ”läsa av” marknaden och för att de ska hitta möjligheter bortom sina existerande affärer.

Introduktion av nya produkter är nödvändigt för att klara den miljöutmaning vi står inför och för att klara konkurrensen i branschen vilket särskilt gäller miljöinnovationer.

– Ett starkt skäl till att ha ett miljöfokus i produktutvecklingen är att kraven på miljöhänsyn kommer att öka i takt med att reglerna skärps, säger Åsa Kastensson.

Detta beskrivs av fredsforskare vid Uppsala Conflict Data Program (UCDP) i en artikel som snart publiceras i Journal of Peace Research. 33 konflikter som orsakade minst 25 stridsrelaterade dödsoffer var aktiva 2013. Antalet aktiva konflikter världen över har varit relativt stabilt under de senaste tio åren, och har pendlat mellan 31 och 37. Jämfört med perioden direkt efter kalla krigets slut, när mer än 50 konflikter var aktiva, så har väpnade konflikter minskat med nästan 40 procent. Konflikter som orsakar minst 1000 dödsoffer under ett år, vilka definiera som krig, har gått från 15 i början av 1990-talet till sju 2013, vilket är en minskning med mer än 50 procent.

Det totala antalet människor som dör i väpnade konflikter varierar kraftigt från ett år till ett annat och domineras av några få mycket blodiga krig. Syrien är ett uppenbart exempel.

– Det är i stort kriget i Syrien som förklarar den höga siffran stridsrelaterade dödsoffer 2012, säger Lotta Themnér, projektledare i UCDP. Inte sedan kriget mellan Etiopien och Eritrea 1999-2001 så har vi sett en så pass blodig konflikt.   

Från 2005 och framåt har dödstalet i konflikter ökat sakta men säkert och detta är drivet av de största krigen. De beräknade 14 700 dödsoffren i Syrien 2012 utgjorde 40 procent av det totala antalet, som var knappt 38 000. UCDP väljer att inte publicera några siffror för 2013 på grund av bristen på trovärdiga källor och pålitlig information angående kriget i Syrien. Det är första gången detta har hänt.

En mer positiv nyhet är att sex fredsavtal skrevs under 2013, vilket är en ökning med två sedan året innan.

– Det internationella samfundet har inte lyckats få ner antalet konflikter till en än lägre nivå, säger Peter Wallensteen, Program Director i UCDP. Detta beror delvis på meningsskiljaktigheter mellan väst och Ryssland om några nyckelkonflikter. Mönstret antyder dock att samarbete ändå finns i vissa konflikter och det bidrar till fortsatta fredsprocesser.  

”Svenne med pakistansk bakgrund” kunde vara en elevs självklara presentation på den högstadieskola i Stockholms utkant som Layal Kasselias Wiltgren vid Tema Barn följde under arbetet med sin doktorsavhandling. I den undersöker hon ungdomarnas styrkor och hur de använder sin etniska bakgrund som en resurs.

Under ett år följde hon två klasser i årskurs åtta med 47 elever, de flesta med föräldrar födda utomlands. Från frukost till skoldagens slut spelade hon in elevernas samtal.

Det visade sig att etnicitet och ursprung var allt annat än tabu och att det fanns en outtalad regel att vara stolt över sin bakgrund.

– Det gällde att vara sig själv. Stoltheten uttrycktes både verbalt och visuellt med hjälp av etniska och nationella symboler i smycken, kläder och märken, berättar Layal Kasselias Wiltgren.

Ungdomarna fyllde också olika etniska kategorier med nytt innehåll. De kunde kalla sig själva eller andra för ”svenne”, ibland som kontrast till de nyanlända som ännu inte hade lärt sig de sociala koderna och därför kallades ”importer”.

– De etniska kategorierna var flytande och svenskheten var en norm som var öppen och tillgänglig för alla. Det utmanade uppdelningen mellan svenskar och andra och idén att olika etniciteter utesluter varandra.

Många av ungdomarna var två- eller trespråkiga. De utnyttjade flerspråkigheten för att lösa problem och konflikter i det vardagliga samspelet med andra elever, men också för att hantera relationen till lärarna.

– De kunde utrycka sitt missnöje på ett språk som läraren eller kamraten inte förstod för att undvika konflikter. Många kunde även använda så kallad rikssvenska när det behövdes men valde att prata på ett sätt som skapade gemenskap i gruppen, säger Layal Kasselias Wiltgren.

Avhandlingen heter ”Stolt! Om ungdomar, etniciteter och gemenskaper”. Layal Kasselias Wiltgren disputerade den 5 juni 2014.

För tre år sedan fick Amy Loutfi tillsammans med framlidna professorn Silvia Coradeschi ett anslag på drygt tre miljoner kronor från Vinnova för att etablera ett samarbete med det indiska universitetet i Thanjavur i sydöstra Indien kring arbetet med en sensor, en elektronisk näsa. Instrumentet kontrollerar kvaliteten på mat genom att mäta gaser i miljön kring maten.

Det var John Bosco Balaguru, vid Sastra University, som hade uppmärksammat dataforskningen under ledning av Silvia Coradeschi och sökte kontakt med Örebro universitet. Det ledde så småningom till Vinnova-projektet, som dels handlar om utveckling av den konstgjorda näsan, men inte minst om att etablera samarbetet mellan de två universiteten.

– Vi har gjort resor till Indien och vi har också haft besök därifrån. Sex indiska studenter har varit här för att läsa kurser till sina kandidatexamina, säger Amy Loutfi. Tre doktorander är knutna till projektet, två i Indien och en vid Örebro universitet.

Nanomaterial
Sastra University har stora kunskaper om material som används för att känna igen olika gaser.

– De hade ett nytt sensormaterial, som byggde på nanoteknik, en zinkoxid, som sprayades på sensorn. Problemet för dem var att det tog tio gånger så lång tid för deras instrument att analysera insamlade data från mätningarna jämfört med existerande instrument.

Med kunskaperna från Örebro universitet kunde tiden att analysera insamlad data kortas till några minuter. Men samarbetat med Indien omfattar inte bara vetenskapliga aspekter, man riktar sig också mot näringslivet, att utveckla ett instrument för att mäta matkvalitet, en elektronisk näsa som är användbar i olika miljöer. Konkret har det inneburit att en livsmedelsaffär i Örebro har haft en elektronisk näsa i ett utrymme där man förvarar kött för att det ska möras.

Fortsatt utveckling
– Vi vill bygga en modell för att se när det är bästa tillfället att ta ut köttet. Nu förvaras det i 14 dagar, men det kanske inte är det optimala. Vi hoppas kunna skapa ett instrument som kan berätta om köttets kvalitet med ett instrument som är mer sofistikerat än enbart datummärkning.

Informationen från instrumentet i affären i Örebro gav data som kunde analyseras och berätta om olika händelser, forskarna kunde se att det varit olika aktiviteter i lokalen. Tillsammans med den gedigna sensorkompetens och med nya sensormaterial, som finns vid det indiska universitetet, vill Amy Loutfi se en fortsatt utveckling av de algoritmer som förbättrar möjligheterna att se olika mönster och tolka data för att mäta kvaliteten på mat.

Trivdes och kom tillbaka
En av de första indiska studenterna, som kom till Örebro för att studera robotik är Chittaranjan S Srinivas. Han, som för enkelhetens skull kallas Chitt, trivdes så bara att han nu är tillbaka för ytterligare ett halvt års studier, nu om hur robotar kan agera med varandra. Han till och med sa upp sig från ett arbete i Indien för att komma hit.

– Robotikutbildningen i Örebro är berömd. Amy Loutfi var i Indien och berättade om utbildningen här och det höjde förväntningarna, men det var ändå mycket bättre än vad jag trodde från början.

– Här är ingen stress, man får reda på målet med utbildningen, men den sker under stor frihet och med stor omtänksamhet från lärarna, säger han och berättar att han blivit antagen till doktorandutbildning vid Worcester Polytechnic Institute utanför Boston i USA.

Duktiga studenter
Amy Loutfi säger också att de indiska studenter som kommit till Örebro är ambitiösa.

– Det är extremt hög kvalitet, säger hon.

Vinnovaprojektet Assessment of Food Quality: An Embedded Approach är nu slutrapporterat. Utom det etablerade samarbetet med Indien har det lett både till att en ny mer avancerad sensor har utvecklats och förbättringar av metoder för artificiell intelligens.

I princip alla kroppens funktioner styrs av det autonoma, icke-viljestyrda nervsystemet, som styr bland annat hjärtat och blodkärlen, levern och mag-tarmsystemet. Vid vila är kroppen inställd på energibesparande funktioner, vilket regleras av den parasympatiska delen av det autonoma nervsystemet. Den rådande uppfattningen är att många viktiga celltyper, inklusive de parasympatiska nervcellerna i olika organ, har sitt ursprung i tidiga förstadieceller som rör sig korta sträckor medan embryot fortfarande är litet. Men denna modell förklarar inte hur många av våra organ, som utvecklas relativt sent när embryot är stort, förses med celler som bildar parasympatiska neuron.

Den aktuella studien förändrar en grundläggande princip i vår förståelse av hur det perifera nervsystemet ute i kroppen utvecklas. Forskare vid Karolinska Institutet har gjort 3-dimensionella rekonstruktioner av musembryon. De visar att de parasympatiska neuronerna bildas från omogna stödjeceller, så kallade Schwanncellsprekursorer som färdas längs med perifera nerver ut till kroppens vävnader och organ. De omogna cellerna har stamcellsegenskaper och kan ge upphov till flera olika sorters celler. Till exempel har forskarna bakom den nya studien tidigare demonstrerat att de flesta av våra melanocyter, eller pigmentceller, föds ur dessa celler.

– Vår studie fokuserar på en ny utvecklingsbiologisk princip, en riktad rekrytering av celler, som antagligen används även vid återuppbyggnad av vävnad. Trots elegansen, enkelheten och skönheten i denna princip är det fortfarande oklart hur antalet parasympatiska neuron kontrolleras och varför endast några av de nervtransporterade cellerna omvandlas till det som blir en viktig del av nervsystemet, säger Igor Adameyko vid institutionen för fysiologi och farmakologi, som tillsammans med Patrik Ernfors är ansvarig för studien.

Något överraskande fann forskarna att hela det parasympatiska nervsystemet uppkommer från dessa förstadieceller som färdas längs de perifera nerverna. Forskarna hoppas att upptäckten kommer att öppna upp för nya sätt att med regenerativ medicin behandla medfödda sjukdomar i det autonoma nervsystemet.

Studien har finansierats med medel från bland annat Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Europeiska forskningsrådet och Hjärnfonden.

Publikation: ”Parasympathetic neurons originate from nerve-associated peripheral glial progenitors”, Vyacheslav Dyachuk, Alessandro Furlan, Maryam Khatibi Shahidi, Marcela, Giovenco, Nina Kaukua, Chrysoula Konstantinidou, Vassilis Pachnis, Fatima Memic, Ulrika Marklund, Thomas Müller, Carmen Birchmeier, Kaj Fried, Patrik Ernfors, Igor Adameyko, Science online 12 June 2014.

– Luftföroreningar i storstäder, från till exempel trafik, är ett folkhälsoproblem eftersom många människor exponeras. Nu kan vi visa att även mer naturliga föroreningskällor som damm, sandstormar och aska från vulkanutbrott kan hota människors hälsa, säger Hanne Krage Carlsen, doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, som nu disputerar på en avhandling i ämnet.

På Island på finns många naturliga föroreningskällor, och även ett betydande bidrag från trafik, vilket gör Island lämpligt för studier av hälsopåverkan orsakade av luftföroreningar. Trots detta saknas tidigare studier om hälsoeffekter av luftföroreningar på Island. För att råda bot på detta har Hanne Krage Carlsen studerat registerdata om uthämtade av receptbelagda astmaläkemedel på isländska apotek och förekomsten av akutbesök för hjärt- och lungsjukdom och stroke, samt hälsoeffekter av direkt exponering av aska från vulkanutbrott.

I ett av sina delarbeten har hon visat att antalet personer som hämtar ut astmaläkemedel ökar tre till fem dagar efter att halter av svavelväte och små partiklar i luften, som är mindre än 10 mikrometer i diameter, ökar. Samma effekt sågs när det gäller ozon, även när det gäller antalet akutbesök, men i detta fall sågs effekten redan efter en till två dagar. Hos äldre var effekten av dessa föroreningar kraftigare, och i denna grupp sågs även hälsoeffekter av ökade halter kvävedioxid.

I ett annat delarbete studerade Hanne Krage Carlsen hälsoeffekter i samband med vulkanutbrott. Före utbrottet fick individer som bodde inom 40 km från vulkanen Eyjafjallajökull, på södra Island, genomgå en hälsoundersökning. Spirometri användes för att undersöka påverkan på lungfunktion, och de fick även besvara frågor om symtom.

Studien visar att vulkanutbrottet inte påverkade lungfunktionen hos denna grupp, i förhållande till en referenspopulation från huvudstadsområdet. Ett flertal personer uppvisade dock symtom från ögon, näsa och hals, som klåda, torrhet och hosta, några var stressade och mådde psykiskt dåligt. Individer med underliggande sjukdomar rapporterade fler symtom i samband med utbrottet än de som var friska.

Sex månader efter vulkanutbrottet genomfördes en enkätundersökning som visade  att symtom från andningsorgan och ögon var dubbelt så vanliga hos islänningar som bodde på den södra delen av ön och var utsatta för vulkanutbrottet, jämfört med en referenspopulation från Norrisland. Psykisk ohälsa var ännu vanligare hos de som var mest exponerade för föroreningar från vulkanen. Samtidigt var andelen med symtom 3-6 gånger högre hos Sydislänningarna som bodde närmast vulkanen än hos dem som bodde längre från vulkanen vid utbrottet.

– Resultaten bekräftar att höga halter av luftföroreningar, oavsett om de kommer från utsläpp orsakade av människor eller från naturen i form av damm, luftpartiklar vid sandstormar och aska från vulkanutbrott kan hota människors hälsa. Den geografiska närheten till en vulkan eller annan källa till luftföroreningar har stor betydelse för förekomsten av symtom, säger Hanne Krage Carlsen.

Avhandling: Hälsoeffekter av luftföroreningar på Island. (Engelsk titel: Health effects of air pollution in Iceland).

Nu visar en studie, gjord av forskare vid SLU och Göteborgs universitet och publicerad i dag i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Communications, att orsakerna till den minskade tillväxten beror av täthetsberoende tillväxt – det finns alltså för många små individer i samma storleksgrupper som konkurrerar om födan. Detta tillstånd är en effekt av ökad selektivitet; allt eftersom fisket sker med allt större maskor skyddas den mindre fisken medan fisketrycket blir större på de få, lite större fiskar som finns kvar.

Torskbeståndet i östra Östersjön uppvisar allt sämre tillväxt. Detta kan bland annat ses i att tillgänglig kvot inte har utnyttjats fullt ut sedan 2009 och endast till 46 procent 2013. Forskarna Henrik Svedäng, Institutionen för akvatiska resurser vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Sara Hornborg, SIK/Göteborgs universitet, visar i studien att den låga tillväxten har ett klart samband med ökande selektivitet i fisket.

Den nu rådande förvaltningen av Östersjöns torskbestånd syftar till att undvika fiske på de minsta storleksklasserna genom att ha storleksselektiva trålar som släpper ut de minsta torskarna samtidigt som man vill behålla en stor kvot. Den ökade selektiviteten har lett till minskat fisketryck på mindre storleksklasser, medan det tvärtom har ökat för större storleksklasser. Den ökande överlevnaden i mindre storleksklasser samtidigt som rekryteringen har varit stabil, har så småningom lett till täthetsberoende tillväxt – det har blivit för många fiskar i samma storlekskategori i förhållande till tillgänglig föda. Som en konsekvens av den låga tillväxten har förekomsten av torsk över 45 cm på senare tid minskat kraftigt. Sammanlagt medför denna utveckling inte bara en allt sämre lönsamhet för fisket, utan har också stora konsekvenser för Östersjöns ekosystem där stor torsk intar en viktig strukturerande roll.

Studien visar att försöket att öka avkastningen från fiskbestånd genom att behålla ett relativt högt fisketryck men samtidigt öka minsta storlek vid fångst genom mer selektivt fiske inte alltid fungerar. Kombinationen gör att det finns risk för täthetsberoende tillväxt. Forskarna föreslår i stället att ett mer robust sätt att förvalta Östersjöns torskbestånd vore att minska både på fisketrycket och selektiviteten. Det skulle leda till att fler små fiskar fångas, men samtidigt till att tillväxten i beståndet kan återställas. Detta skulle på sikt kunna leda till bättre lönsamhet inom fisket och ett bättre fungerande ekosystem.

Komplexa system, till exempel levande organismer eller sociala system, består av ett stort antal delar som samverkar. Ett av verktygen som forskarna använder för att hitta mönster och studera sådana komplexa system är nätverksteori. Forskningsområdet har vuxit det senaste decenniet och spänner över fysik, datavetenskap och matematik.

Alcides har angripit ett antal konkreta problem och kommit fram till att konventionell nätverksteori inte räckte till för att lösa dem.

– Jag behövde komplettera med andra vetenskaper – statistik, bioinformatik och även ekologi för att nå rätt resultat, säger han.

Alcides menar att det inte finns grundläggande lagar som gäller för alla komplexa system. Däremot är nätverksvetenskap ett utmärkt och allmänt sätt att börja studera ett komplext system.

En av frågeställningarna gällde antibiotikaresistenta gener i bakterier – om det faktum att olika resistensgener uppträder tillsammans kunde antas vara orsakat av systematiskt användande av samma antibiotika. Genom att sätta upp en nätverksmodell för hur generna uppträder tillsammans kunde Alcides avfärda att vissa resistensgener förts samman av en ren slump.

I en annan delstudie utvecklade Alcides matematik och algoritmer for att identifiera överlappande grupper i nätverk, efter teorin att varje delkomponent i ett komplext system kan ha flera funktioner. När idén tillämpades på konventionellt modellerad dynamik på nätverk kunde ingen skillnad ses, men när teorin testades på dynamik som bättre fångar komplexa systems faktiska dynamik, såg Alcides att han kunde identifiera den verkliga gruppstrukturen med stor precision.  

– Den intressanta iakttagelsen gäller för många verkliga fenomen, till exempel flödet av människor genom flygplatser och taxibilars rutter i storstäder.

Avhandlingen: Narrowing the gap between network models and real komplex systems. Svensk titel: Att minska avståndet mellan nätverksmodeller och verkliga komplexa system.

1998 ändrades skolans läroplan och lekskolan, ”lekis”, försvann till förmån för förskoleklass. Det är en frivillig skolform som ska stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Förskolans pedagogik med lek och skapande ska dock fortfarande vara i fokus.

– Men barnen upplever förskolan som någonting mitt emellan förskola och grundskola, ”mellanklass kan man kalla det”, som ett av barnen som jag intervjuat säger, säger Lina Lago, doktorand vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) vid Linköpings universitet.

Hon har undersökt övergången från förskoleklass till årskurs ett för att undersöka hur barnen ser på processen. Olika tidsaspekter är viktiga för att förstå övergången, dåtid, nutid och framtid, i synnerhet framtiden. Lärare och elever pratar om vad som kommer att hända, hur det kommer att bli.

– Barnen är införstådda med att förskoleklassen handlar om att de ska ”förberedas” för en annan typ av tillvaro i framtiden. Att de ska lära sig saker under förskoleklassåret som de måste kunna i skolan, säger Lina Lago.

I klasserna där Lina Lago gjorde sina deltagande observationer fanns barn som av olika skäl avvek i ålder, till exempel för att de fått gå om förskoleklass.

– Det gjorde att de andra barnen var extra medvetna om att det inte var säkert att man ”klarade” övergången till första klass. De visste att för att få börja första klass måste man kunna prata bra svenska, följa regler och sitta still. En pojke jämförde det med ett plattformsspel, där man måste klara av en bana, innan man fick tillträde till nästa.

Själva övergången mellan förskola och skola markeras sedan oftast väldigt tydligt. Barnen gör vissa test i slutet av vårterminen för att summera vad de kan, skolavslutningen firas med pompa och ståt och barnen får ett diplom för avklarad förskoleklass. Oftast känner barnen glädje och förväntan inför att få börja skolan.

– Men det är också tydligt att de redan ser på skolan som någonting jobbigare, allvarligare och svårare. De ska sitta still, lära sig saker, arbeta med ”tråkigare” saker, säger Lina Lago.

Det är förställningar som kommer från lärare och omgivning.

– Jag tror att alla har mycket att vinna på att istället försöka förmedla och förstärka förställningen om skolan som rolig och åtråvärd.

Lina Lago disputerade den 28 maj med avhandlingen ”Mellan klass kan man kalla det”. Om tid och meningsskapande vid övergången från förskoleklass till årskurs ett.

Produktionen av mat är speciellt viktig eftersom ökande befolkning, ambitionen att tillverka mer biobränslen, samt relativt stora utsläpp från djurhållning och kvävetillförsel skapar en stor framtidsutmaning.

– För att lösa de utmaningar vi står inför måste vi minska djurhållningen och gå över till att äta och producera mer ekologiskt och vegetariskt. Tröghet och förändring, kopplat till minskning av växthusgasutsläpp inom svensk matproduktion, hänger samman med institutionella strukturer, till exempel normer och föreställningar inom branschen, menar Herman Stål, ekonom vid Handelshögskolan.

Genom att studera två förändringsprojekt, kopplade till Statens Jordbruksverk, visar Herman Stål hur institutionella strukturer försvårar för förslag och aktiviteter som driver mot omfattande och radikala förändringar men understödjer effektivitetshöjande åtgärder.

– Snarare än att försöka förändra vad man gör försöker man förändra hur man gör det. Sådana åtgärder är dock, enligt många bedömare, otillräckliga eftersom de inte minskar de sammanlagda utsläppen, menar Herman Stål.

– Politikerna har inte drivit på i frågan, till exempel genom att sätta specifika reduktionsmål av utsläppen för industrin, utan verkar tvärtom signalera att radikala förändringar inte är relevanta för svenskt jordbruk, fortsätter Herman Stål.

De klimatrådgivare som studerats hamnar i en svår situation eftersom lantbrukarna är ekonomiskt pressade och många gånger fast i en föreställningsvärld där de känner sig anklagade såsom ”miljöbovar”.

– Utan stark uppbackning är det svårt att uppnå resultat när man möts av invändningar eller ointresse. Detsamma gäller många gånger för Jordbruksverkets utredare som måste hantera en mängd, ofta motstridiga, politiska mål, menar Herman Stål.

Ett sätt att undvika många av de trögheter som finns kan vara att tydligare stödja produktion som avstår från vissa utsläppsintensiva aktiviteter, t ex ekologisk, och att sätta tydliga politiska mål för utsläppsreduktion inom branschen.

– Det skulle göra det enklare för de som arbetar med de här frågorna att driva på lantbrukare och producenter, menar Herman Stål.

Hela eller delar av avhandlingen: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-89085

En studie visar att en vanlig variant av FTO påverkar halterna av hormonerna leptin och ghrelin i blodet, hormoner som reglerar hunger och mättnad.  

Trots att det kommit många nya forskningsrapporter om FTO de senaste åren vet forskare ännu ganska lite om vilka mekanismer det är som länkar denna gen till viktuppgång och fetma.

I den nya studien som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Diabetes har forskarna undersökt om cirkulerande nivåer av leptin och ghrelin, uppmätta efter en natts fasta, har samband med en vanlig variant av ”fetmagenen” FTO.

– Vi såg att de äldre som bar på en vanlig variant av FTO-genen hade ungefär 9 procents högre ghrelinnivåer än de som inte bar på genen. I kontrast till detta hade dessa personer även 11 procent lägre nivåer av hormonet leptin som gör att man känner mättnad, säger Christian Benedict, forskare i funktionell farmakologi vid Uppsala universitet.

– Studiens resultat tyder på att denna FTO-variant leder till viktökning hos människor genom att förändra hormonbalansen från mättnadshormonet leptin mot det hungerfrämjande hormonet ghrelin, säger Christian Benedict.

Forskarna har studerat data från 985 äldre personer, hälften män och hälften kvinnor, som ingår i den större så kallade PIVUS-studien (Prospective Investigation of the Vasculature in Uppsala Seniors). Medelåldern på deltagarna var 70 år.

Doktoranden Lotta Olvegård har undersökt gymnasieelevers möten med lärobokstexter i historia i två steg. Först genom att språkligt analysera ett antal lärobokstexter i historia och sedan genom att samtala om innehåll och språk i några av texterna med elever i gymnasieskolans historieundervisning med svenska som första- respektive andraspråk.

På gymnasienivå förväntas elever i skolämnet historia kunna läsa texter kritiskt och analytiskt. Men för att kunna göra det måste de först förstå vad och vem texterna handlar om. Det visar sig vara svårt för andraspråkseleverna i Lotta Olvegårds studie.

– Resultaten visar att det inte bara är nyanlända elever utan även elever som gått flera år i svensk skola som inte har hunnit utvecklat det skolrelaterade språkbruk som krävs för att förstå det abstrakta språkbruket i lärobokstexterna, säger hon.

Eleverna måste ha ett relativt omfattande ordförråd för att kunna analysera komplexa språkliga strukturer och för att kunna tolka underförstådd information i texten, ett ordförråd som det tar lång tid att utveckla på ett andraspråk. Historieböcker är dessutom skrivna utifrån ett västvärldsperspektiv, och många historiska aktörer, platser och händelser tas för givna.

Vidare framställs händelser i det förgångna ofta som fakta, med stor plats för årtal och platser medan människor och handlingar kan vara svåra att identifiera då de döljs i abstrakta och komplexa språkliga strukturer. Samtliga dessa faktorer bidrar till att göra läsningen utmanande.

En av Lotta Olvegårds slutsatser är att andraspråksläsarnas svårigheter att förstå lärobokstexterna inte handlar om att eleverna är dåliga på svenska generellt. Svårigheterna handlar istället om att andraspråkseleverna av olika skäl inte haft möjlighet att utveckla det ofta mycket ämnesspecifika skolrelaterade språkbruk som präglar lärobokstexter i olika ämnen.

– För detta krävs en undervisning där både språk och ämnesinnehåll uppmärksammas i klassrummet, något som gynnar alla elever eftersom språket spelar en central roll för allt lärande i skolan.

Lotta Olvegård hoppas att resultaten i hennes avhandling ska leda till ökad kunskap om flerspråkiga elevers lärandesituation, inte minst i gymnasieskolans historieundervisning.

– Förhoppningsvis kan resultaten även bidra till en ökad insikt om vikten av att arbeta aktivt med skrivna texter även i gymnasieskolan och i samtliga skolämnen för att stödja läsförståelse och lärande för alla elever, säger hon.

Levande rollspel är en deltagarkultur som länge har pågått vid sidan av mer kända former av spelande, som exempelvis onlinespelet World of Warcraft. Ny forskning visar att lajv, som fenomenet populärt kallas, har rötter i många olika uttrycksformer och handlar mer om samarbete och starka upplevelser än om att vinna strider och poäng.

I en ny etnologisk avhandling av Erika Lundell vid Södertörns högskola och Stockholms universitet undersöks levande rollspel i Östersjöområdet. Hon disputerade den 10 juni.

Förkroppsligad fiktion och fiktionaliserade kroppar. Levande rollspel i Östersjöregionen. Det är titeln på Erika Lundells avhandling i etnologi.

Lajv kan liknas vid improviserad teater utan publik och utan manus. Deltagare tar roller och improviserar tillsammans ett skeende i en specifik värld, kanske en fantasyvärld à la Tolkien eller ett nutida drama som behandlar Europas flyktingpolitik.

– I min avhandling intresserar jag mig för hur lajv går till och vem som får spela vilken roll. Frågan om vad människor väljer när de till synes fritt kan iscensätta olika slags upplevelser intresserar mig. Därför valde jag att studera levande rollspel, säger Erika.

Hennes forskning bygger både på eget deltagande i olika sorters levande rollspel i flera länder samt på intervjuer och undersökningar av internetdiskussioner som handlar om lajv.

Avhandlingen visar att en viktig del av lajvandet är gemenskapen i upplevelsen tillsammans med andra.

– Jag ser lajv som en form av samarbetsinriktat berättande, säger Erika. Här är det också möjligt att spela roller som bryter mot vardagens normer om genus eller sexualitet. Ju längre ifrån normen, desto mer förarbete krävs.

Erika beskriver lajv som en händelse i tre delar: förarbetet, speldagarna och efterberättandet. Allt detta bildar tillsammans lajvhändelsen och alla delar är lika viktiga som själva speldagarna, menar hon.

Om etnologi
En etnolog studerar aktuella kultur- och samhällsfrågor och undersöker hur dessa förändras och kan förstås i sitt sammanhang både historiskt och i samtiden. Etnologer använder sig ofta av flera olika metoder och material i sin forskning.<br

Erika Lundell har genomfört sina doktorandstudier i etnologi vid Institutionen för historia och samtidsstudier och BEEGS/CBEES, Södertörns högskola, samt ämnet etnologi vid institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap vid Stockholms universitet

Titeln är ”Förkroppsligad fiktion och fiktionaliserade kroppar. Levande rollspel i Östersjöregionen.”

Folkhögskolans roll är under förändring, det visar en avhandling från Linköpings universitet.

Folkhögskolorna associeras ofta med deras arbete att ge sina studenter ”en andra chans” till högskolebehörighet. Men från 1970-talet och framåt har folkhögskolornas kursutbud blivit viktiga drivhus för kulturella karriärsatsningar. På senare tid har utvecklingen gynnats av gymnasieskolans avreglering, som skapat fler estetiska grundutbildningar, och ett tilltagande intresse för musikeryrket.

– De musikaliska bildningsvägarna kan karaktäriseras som en pyramid, där en stor mängd ungdomar vill in. Men få antas vid de mest ansedda utbildningsprogrammen och ännu förre förmår överleva som yrkesmusiker, säger Erik Nylander, doktorand i pedagogik vid Linköpings universitet.

Hans avhandling, ”Skolning i jazz”, är den hitintills mest omfattande undersökningen som gjorts av folkhögskolornas musiklinjer och deras platser i det svenska utbildningslandskapet.

–  Folkhögskolornas musikkurser har fått en viktig roll. De har utvecklats till en form av ”intermediära” utbildningar, de förbinder musikundervisningen på kulturskolor, gymnasieskolor med högskoleprogrammen och arbetsmarknaden.

Bland musikutbildningarna på folkhögskolorna är jazzutbildningarna de som anses mest prestigefyllda. Och bland jazzutbildningarna finns i sin tur en hierarki, där Skurup och Fridhems jazzlinjer är de två dominerande aktörerna med högst söktryck.

–  Dessa utbildningar har en tydlig elitprofil och anses ligga i nivå med dem på Kungliga Musikhögskolan. Synen på folkhögskolan som en inkluderande institution utmanas, när man ser till de kulturella spetsutbildningarna och de hårda auditionerna, säger Erik Nylander.

En annan utvecklingstrend Erik Nylander visar på musikområdet är att andelen sökande till folkhögskolelinjer med klassisk musik sjunkit – samtidigt som jazzens utbildningsplatser blivit alltmer åtråvärda.

–  Jazzen har gjort en resa i genrehierarkin under 1900-talet. Från att ha betraktats som låg och kommersiell dansunderhållning, betraktas den nu som en högstående och ”finkulturell” genre.

De som söker och kommer in på jazzlinjerna ofta har en stor mängd ärvda och förvärvade tillgångar hemifrån av ekonomisk, kulturell och musikalisk art.

–  Både jazzintresset och urvalet till dessa elitutbildningar har en slagsida mot unga män ur över- eller medelklass med stora mängder kulturellt kapital.

Erik Nylander disputerade den 2 juni 2014 med avhandlingen ”Skolning i jazz. Värde, selektion och studiekarriär vid folkhögskolornas musiklinjer”.


Det var i samband med det senaste utbrottet av fågelinfluensan som Lars Skog dels förstod att det är viktigt att kunna studera pandemiers spridning och dels hur viktig förståelse för detta ämne är för samhället.

Det var då han på nytt tog upp sina doktorandstudier vid KTH efter en längre tids paus.

Resultatet blev en metod som exempelvis läkare kan använda sig av för att förstå så väl gamla pandemier som nya.

– Min forskning visar att det inte behöver vara så krångligt för doktorer och epidemiologer att använda teknik för visualisera sjukdomars geografiska spridning över en tidsperiod, säger Lars Skog.

Forskningen har bedrivits vid avdelningen för Geodesi och geoinformatik vid KTH och han har jobbat med geografisk informationsteknik (GIT) hela sitt yrkesverksamma liv. I och med att Lars Skog sedan ett antal år är anställd vid Esri har det varit naturligt att använda Esris GIS-verktyg för att kunna genomföra sina studier.

Kan då hans forskningsresultat användas i framtiden, till exempel till att förutse spridning av en pandemi?!

– Ja, absolut. Till exempel går det att ta reda på om du ska skicka ut antivirala mediciner, och var man ska sätta in vacciner först för bästa effekt. Man kan också se var det kan behövas en insats för att hålla folk isolerade. Det vill säga om en epidemi är så pass farlig att detta verkligen behövs, säger Lars Skog.

Han tillägger att studier av tidigare pandemier utgör en av hörnstenarna i sådana förutsägelser.

– Genom att studera historiska epidemier så får vi ökad förståelse för hur kommande kan se ut. Mitt forskningsresultat och metod kan också användas till att redovisa det aktuella läget i den pandemi man befinner sig i för närvarande, eller förutse hur omfattande spridningen kommer att bli. Samt var sjukdomen kommer att slå till härnäst, säger Lars Skog.

Allt datamaterial han använt sig av är svenskt, och bland de viktigaste resultaten återfinns enhetliga beskrivningar av tre pandemiers utbredning i tid och rum över Sverige. De observerade gemensamma dragen öppnar för vidare studier, både egna och andras.

– Modelleringen av Digerdödens explosiva utbredning i Sverige år 1350 är också ett viktigt bidrag av mitt arbete. I all avsaknad av samtida medicinska rapporter har vi ändå kunnat presentera högst rimliga scenarier, bland annat i form av animerade kartsekvenser. Då drabbades ett i dagens mått mätt tämligen primitivt samhälle med enorm kraft. Hur det skulle se ut om 30 procent av dagens befolkning utraderades under några månader är det svårt att i dag föreställa sig.  De epidemier vi haft under senare år har ju varit av betydligt beskedligare art, men det betyder inte att faran är över för dagens globalt kontaktintensiva samhälle, säger Lars Skog.

Han tillägger att det inte är någon nyhet för honom att nästan all information är knutet till ett geografiskt område.

– Att så många nu har förstått värdet av att presentera viktig information i form av kartor har varit mycket uppmuntrande, tillägger Lars Skog.

Lars Skogs avhandling består av två huvuddelar.

Den första handlar om spatiotemporal spridning av pandemier och där har han särskilt studerat ryska snuvan 1889-1890, asiaten 1957-1958 och A(H1N1)pdm09 (svininfluensan). Till denna del av avhandlingen hör också en studie över salmonellaspridning i svenska husdjursbesättningar under åren 1993-2010.

Den andra delen av avhandlingen handlar om närmiljöns inverkan på människors välbefinnande. Finns det kopplingar mellan socioekonomisk status och tillgång till olika slags varor och tjänster i närområdet och är fysisk aktivitet och benägenhet att promenera avhängigt sättet vi bygger våra städer?

För närvarande jobbar Lars Skog med studera hur människor och utrustning rör sig på sjukhus för att bättra på förståelsen för spridning av smittor där.

Här kan du se spridningen som videoklipp: https://www.youtube.com/watch?v=cQ7QuRrAgHQ


Ett av riksdagens miljömål är målet om en giftfri miljö. Hur kan saneringstakten av förorenad mark öka så att riksdagens miljömål uppfylls, samtidigt som innovationsnivån på åtgärder höjs och kostnaderna för desamma sänks? Kan nya hållbarhetsanalyser höja effektiviteten i efterbehandlingen av förorenad mark? Nuvarande verktyg för riskbedömning tar lite hänsyn till föroreningars påverkan på mark och vatten.

Följden blir ofta dyra schaktningar där all jord med föroreningsnivåer över vissa riktvärden grävs bort, med låg kännedom om påverkan på mark- och vattenfunktioner. Går det att utveckla en platsspecifik metodik för riskbedömningar som skyddar mark- och vattenmiljön? Det saknas också kunskap om hur organiska föroreningar och tungmetaller i Östersjön sprider sig och skadar ekosystem. Kan nya mätmetoder för riskspridning av förorenade sediment i havet leda till bättre beslut om vilka bottnar som ska saneras först?

Idag beviljade Formas forskarråd medel till tre forskargrupper som ska studera några av dessa frågor. 

– Målet med den här satsningen har varit att ta fram ny kunskap som ska bidra till att saneringstakten i Sverige ökar för att möjliggöra att miljökvalitetsmålet ”giftfri miljö” uppnås, säger Gia Destouni, huvudsekreterare på Forskningsrådet Formas.

– Samfinansiering från näringslivet med minst 50 procent har varit en rekommendation och det har varit ett krav att projekten är transdisciplinära vilket är en förutsättning för en effektiv sanering. De tre projekt som beviljas medel har såväl naturvetenskapliga, tekniska som samhällsvetenskapliga frågeställningar och vi hoppas att de kan påbörja forskningen så snart som möjligt.

Länk till de projekt som beviljats medel

Bakgrund
Formas utlyste hösten 2013 totalt 21 miljoner kronor till forskning om effektivare sanering av förorenade områden. Målet med satsningen var att ta fram ny kunskap som ska bidra till att saneringstakten i Sverige ökar och möjliggöra att miljökvalitetsmålet ”giftfri miljö” uppnås. Utlysningen gjordes i samverkan med berörda sektorsmyndigheter Naturvårdsverket och Statens Geotekniska Institut, SGI. SGI samverkar genom sitt nystartade teknik- och forskningsprogram om förorenade områden, TUFFO. Som underlag till utlysningen ligger bl.a. de kartläggningar om forskningsbehov som SGI årligen utför.

Förorenade områden är ett hot mot människors hälsa och miljön. Förorenade områden kan vara större eller mindre mark- eller vattenområden som innehåller hälso- och miljöfarliga ämnen från till exempel industrier, soptippar, gruvor eller oljedepåer. I Sverige har länsstyrelserna identifierat fler än 77 700 platser där miljöfarlig verksamhet finns eller har funnits och där förorenade områden kan förekomma. Regeringen har i den s.k. saneringspropositionen (prop. 2008/09:217) betonat vikten av att öka takten i arbetet med sanering av förorenade områden.