I dagens vård har samtalets plats nästan försvunnit och många äldre patienter känner sig ensamma och utelämnade, speciellt vid tillfällen när de måste lära sig att hantera ohälsa i sin livssituation. Detta vill forskare vid Högskolan i Skövde och Högskolan i Borås råda bot på. Genom en studie i tre olika kommuner skapar man nu utrymme för samtal, kraft och livsglädje som ger äldre stöd att hantera vardagen med långvarig smärta.

Catharina Gillsjö och Mia Berglund, båda verksamma på Högskolan i Skövde, har länge forskat om hur man som äldre lär sig att leva med långvarig sjukdom och smärta. Utifrån sin forskning driver de nu en studie där legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom kommunal hemvård utbildas i att stödja äldre i vardagen genom så kallade KRAFT-givande samtal. KRAFT står för orden konfrontation, reflektion, ansvarstagande, från ”man” till ”jag” och taktfull utmanande hållning.

– Samtalen har sin grund i vårdvetenskap med ansatsen att människan har kraften i sig själv att hitta hälsa och välbefinnande, och mycket går ut på att fokusera på det som är positivt i tillvaron. Det handlar om att sätta upp enkla mål om vad man vill och kan göra den närmaste framtiden men också om att få tid att berätta om sin livssituation, säger Catharina Gillsjö, lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde.

Studien har rullat på under våren 2014 en stor del av arbete har handlar om att bygga upp ett bra team med den vårdpersonal som ger de KRAFT-givande samtalen för att skapa bra förutsättningar för alla inblandade. Den vårdpersonal som deltar i studien har blivit utbildade för att kunna hantera metodiken.

– Vårdpersonalen som ingår i vår studie har fått två heldagars utbildning från oss och sedan har vi varit ute som handledare till dem under våren när vårdpersonalen genomfört KRAFT-givande samtal varje vecka med äldre personer med hemsjukvård, säger Mia Berglund, lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde.

Studien är ett av flera forskningssamarbeten mellan Högskolan i Skövde och Högskolan i Borås. Ett 20-tal äldre deltar idag i studien, ett 20-tal i en kontrollgrupp och ett 10-tal vårdare är inblandade.  Man är nu inne i ett skede med avslutande intervjuer.


Trots vattnets betydelse för vår överlevnad och flera hundra års dedikerad forskning är vätskans struktur fortfarande inte helt klargjord. Vattnets annorlunda egenskaper blir extra tydliga under fryspunkten då många av dessa pekar på att vätskan bryter samman kring -45°C.

– Vi ser att vatten blir en annan vätska vid dessa temperaturer med en struktur som påminner om is. Detta är något som man har spekulerat om länge, men det förvånande är hur snabbt förändringen sker när man kyler ned till dessa låga temperaturer, säger Professor Anders Nilsson som lett studien.

De nya experimenten använder världens första hårdröntgenlaser Linac Coherent Light Source (LCLS), vid SLAC-laboratoriet vid Stanford i Kalifornien, för att ultrasnabbt mäta strukturen av vatten i mikrometerstora vattendroppar som avdunstar i vakuum och då på några millisekunder kyls ner till de eftersökta temperaturerna.

– En unik aspekt med experimentet var att vi kunde mäta strukturen i varje enskild vattendroppe och på så sätt avgöra exakt vilka droppar som hade frusit till is, säger Jonas Sellberg som är förstaförfattare på arbetet och nyligen disputerade vid Fysikum på en avhandling där Nature-arbetet var höjdpunkten.

Figuren ovan visar en konstnärlig illustration av hur en sådan mätning går till. Mikrometerstora vattendroppar faller i vakuum och träffas av mikrometerstora röntgenpulser som genereras av den en kilometer långa röntgenlasermaskinen. Med andra ord ett prickskytte i precisionsklass för att mäta strukturen av vattnet i enskilda vattendroppar. Vid de lägsta temperaturerna frös de flesta dropparna till is (som den understa droppen i illustrationen) men flera hundra undersökta droppar var fortfarande vätska även vid -46 °C.

För att få fram vattenstrukturen och temperaturen i dropparna var det nödvändigt att kalibrera mot teoretiska simuleringar.

– Den nära kopplingen mellan experiment och teori har alltid varit kännetecknande för vårt arbetssätt, säger Professor Lars G.M. Pettersson vid Fysikum.

Studien visar att vätskan inte bryter samman som tidigare förutspåtts. I stället förändrar sig strukturen gradvis mot den lokala strukturen i is då vätskan underkyls.

– För att komma vidare i vår förståelse av vatten behövs det flera experiment som kan testa teoretiska hypoteser och därför kommer dessa resultat vara helt unika, sammanfattar Anders Nilsson.

Resultaten kommer att ligga till grund för att förbättra simuleringar och modeller av vatten. Det kommer ta forskningen ett steg närmare en djupare förståelse av vatten och det nätverk av vätebindningar som existerar mellan molekylerna och ger vattnet dess unika egenskaper.

I studien medverkade även Daniel Schlesinger och Thor Wikfeldt vid Fysikum, Stockholms universitet.


Det nyligen publicerade arbetet av Jonas A. Sellberg et al. kan läsas här: http://dx.doi.org/doi:10.1038/nature13266

Beskrivning av röntgenlasern LCLS: https://slacportal.slac.stanford.edu/sites/lcls_public/Pages/Default.aspx


Det sägs att den förväntade livslängden är nästan 10 år kortare för män i fattiga förorter jämfört med män i Göteborgs rika stadsdelar. Stämmer detta – och vad kan i så fall göras åt ohälsotalen i förorterna?

Med syfte att ge ansvariga politiker ett faktabaserat underlag har forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, i ett omfattande forskningsprojekt studerat hälsan hos invånare i Göteborgs resurssvaga förorter och jämfört med rikare stadsdelar.

Studierna, som genomförts på 25 000 personer i åldrarna 50-65 år, visar att invånare i resursvaga förorter dubbelt så ofta har drabbats av hjärtinfarkt, depressioner, stroke och KOL, medan diabetes är hela tre gånger vanligare.

Den 4 juli samlas ett antal forskare från Göteborgs universitet och representanter för sjukvården i Västra Götalandsregionen i Almedalen för att diskutera strategier och möjliga lösningar för att motverka de stora skillnaderna i ohälsa.

I fokus står det unika Angereds Närsjukhus, där man i nära samverkan med befolkningen och med utgångspunkt i mänskliga rättigheter och rätten till hälsa riktar fokus på just dessa frågor. En bärande idé bakom sjukhuset är att ta tillvara all den kompetens och kraft som finns hos befolkningen.

– I de resurssvaga förorterna finns en bristande tillit till myndigheter och samhälle, som också omfattar sjukvården. Vårt arbete i Angered vill motverka den socioekonomiskt orsakade ohälsan genom ökad samverkan och delaktighet, säger Henry Ascher, forskare vid Göteborgs universitet.

Seminariet ”Oacceptabla ohälsotal i förorten – vad kan akademin bidra med?” arrangeras den 4 juli 09.00-10.00 på Uppsala universitets Campus Gotland, Cramérgatan 3, som en del i Västsvenska Arenan.

– Vårt arbete visar på flera olika sätt att ADHD-läkemedelsbehandling med största sannolikhet inte kan kopplas till en ökad risk för självmordsförsök och självmord. Resultaten pekar snarare på att ADHD-läkemedel har en skyddande effekt, säger Henrik Larsson, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, som lett studien.

Tidigare forskning har indikerat att behandling med ADHD-läkemedel skulle kunna öka förekomsten av självmordstankar. Studierna har dock varit små och/eller de metoder som använts begränsade, vilket gör resultaten osäkra. För skapa klarhet i frågan har forskare vid Karolinska Institutet nu med hjälp av nationella patientregistret identifierat samtliga personer i Sverige som diagnostiserats med ADHD mellan 1960 och 1996, totalt 37936 personer. Dessa följdes sedan under åren 2006-2009 avseende läkemedelsbehandling och händelser som kunde kopplas till självmordsförsök eller självmord.

Bland annat jämfördes personer med ADHD under perioder med och utan läkemedelsbehandling. Forskarna kunde då konstatera att det inte finns något bevis för att behandling med ADHD-läkemedel ökar risken för självmordsförsök/självmord. En styrka i den nu publicerade studien är att alla individer jämförts med sig själva, eftersom man på detta sätt tar hänsyn till skillnader mellan de som medicinerar och de som inte gör det.

– I många epidemiologiska studier om risker med läkemedel misslyckas man med att kontrollera för skillnader mellan de som medicinerar och de som inte gör det. Eftersom de som behandlas med läkemedel vanligtvis är mer allvarligt sjuka än de som inte behandlas, kan detta leda till att man felaktigt kopplar ihop en viss risk med läkemedlet snarare än med bakgrundsfaktorer, säger Henrik Larsson.

Forskningen har finansierats av bland annat Vetenskapsrådet, Åke Wibergs Stiftelse, Karolinska Institutets strategiska forskningsprogram i epidemiologi (SfoEpi) samt Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE).

Publikation: “Drug treatment for attention-deficit/hyperactivity disorder and suicidal behaviour: register based study”, Qi Chen, Arvid Sjölander, Bo Runeson, Brian M D’Onofrio, Paul Lichtenstein & Henrik Larsson, British Medical Journal, BMJ 2014;348:g3769, online 18 June 2014

I sin avhandling ”Lärarens väg genom klassrummet – lärande och skriftspråkande i bänkinteraktioner på mellanstadiet” har Marie Tanner undersökt hur lärare och elever samspelar i de bänkinteraktioner som är mycket vanliga i mellanstadiets undervisning. Med hjälp av en videokamera och detaljerade samtalsanalyser har hon dokumenterat lärarens väg genom klassrummet vid de tillfällen där elever arbetar enskilt vid sina platser.

Lärande i klassrummets interaktion
Analysen visar hur möjligheterna att ge elever enskild hjälp är en nödvändig, men inte tillräcklig, förutsättning för att kunna individanpassa undervisningen. Individanpassningen begränsas nämligen också av de rutiner som formas när elever och lärare på kort tid behöver bli överens om hur man i just den stunden kan lösa ett visst kunskapsmässigt problem.

– En av mina viktigaste slutsatser är att elever och lärare ofta gör snabba referenser till tidigare gemensamma genomgångar och diskussioner i samtalen vid bänken. De gemensamma aktiviteterna i gruppen är därför mycket viktiga även för elevers enskilda lärande vid bänkarbete, säger Marie Tanner.

Sociala sammanhang viktiga
Hon har undersökt hur texter används i undervisningens samtal. Korta genomgångar i helklass ger sämre förutsättningar för den enskilda eleven att kunna lösa ett problem. Men när lärare och elever tillsammans i gruppen skaffar sig erfarenheter blir det sociala sammanhanget i klassrummet en viktig resurs i undervisningen. Det är i de gemensamma situationerna som det finns större möjligheter att fördjupa samband och relatera de texter som används till elevers olika erfarenheter i gemensamma diskussioner, genomgångar och andra aktiviteter.

– Vi ser idag ett starkt fokus på individuella kunskapsresultat i form av fler nationella prov och tidigare betyg. Det är då viktigt att påminna om att skolan framförallt är ett kollektivt sammanhang. Samspelet med läraren och övriga elever är den främsta resursen för den enskilda elevens lärande i skolan, säger Marie Tanner.

– Pengarna går till att verifiera teknik och kommersialisering av haveridetektorn som vi tagit fram, säger professor Mattias O’Nils.

Mattias O’Nils och Najeem Lawal är forskarna bakom haveridetektorn som med hjälp av en kamera kan se och klassificera metallpartiklar i olja på ett hydraulsystem. Genom att analysera metallpartiklarna går det sedan att avgöra om hydraulsystemet är nära ett haveri och på så vis kan det servas vid rätt tidpunkt och spara både tid och pengar.

– Stora hydraulmotorer används inom olika industrier, det kan vara allt från processindustri till stora fartyg eller offshore vindkraftverk. Underhåll är kostsamt och tidskrävande och ett stort motorhaveri kan vara rent förödande. Där kan haveridetektorn göra stor skillnad, berättar Mattias.

Idag finns en prototyp av haveridetektorn som testats i ett utvärderingssystem framtaget tillsammans med företaget Bosch Rexroth som är världsledande inom mobilhydraulik. Tack vare de två miljonerna från Vinnova kan nu forskarna ta nästa steg i utvecklingen och undersöka hur prototypen ska utformas till en produkt i industriell miljö. De ska också undersöka de mer kommersiella delarna av hur produkten ska säljas och vilket kundunderlag som finns. 

– Haveridetektorn kan ge vår samarbetspartner Bosch Rexroth ett mervärde till sina kunder, genom att erbjuda en möjlighet att undvika ett framtida haveri, avslutar Mattias O’Nils.

Bakgrundsfakta
Haveridetektorn är en produkt av flera års forskning där olika forskningsprojekt med olika fokusområden tillsammans bidraget till slutresultatet. 2007 tog haveridetektorn storslam i tävlingen ”Jagharenidé” med vinst i tre kategorier. 2012 vann den igen i Venture Cups regionfinal och kvalade in som ett av tolv bidrag i den stora Sverigefinalen.

Den mobila videotrafiken förväntas öka med mer än 70 % per år under den kommande fyraårsperioden och det krävs mycket resurser i näten för att kunna leverera tjänsten. Det svenska projektet ingår i ett större europeiskt Celtic Plus-projekt med 19 deltagare från fem länder, där de flesta deltagarna kommer från industrin. Resultaten kommer att leda till att nya produkter kan lanseras på marknaden, till exempel i form av energieffektiva lösningar för Radio Access Network (RAN), Wide Area Networks (WAN), Network Functions Virtualization (NFV) och Software Defined Networking (SDN).

Projektet har sitt ursprung i ett antal observationer. Energikonsumtionen och koldioxidutsläppen från videotrafik på Internet kommer att öka dramatiskt de kommande åren och överstiga de från flygtrafiken år 2020. Priset på elektricitet kommer med största sannolikhet att öka samt det faktum att videotillämpningar förbrukar batterikapacitet.

Deltagarna i projektet adresserar de viktigaste utmaningarna rörande minskningen av energikonsumtionen i IP-baserade videonätverk från källa till användare, det vill säga från ursprungsservrar (där videoinnehållet kodas och strömmas), via Content Distribution Networks, via stam- och accessnätverk och slutligen till användare av tjänsterna, till exempel mobiltelefoner.

Projektet kommer att arbeta med kommunikationsarkitekturer, hård- och mjukvarudesign, protokoll och grundläggande teknologier i terminaler. Parallellt med dessa aktiviteter, som är fokuserade mot att minimera energikonsumtionen i varje steg, kommer projektet att innehålla övergripande aktiviteter gällande bästa mjukvarulösningar och Ecodesign samt mätningar av energi- och kvalitetsuppförande.

De förväntade resultaten kommer att demonstreras med hjälp av så kallade demonstrators där man kan köra relevanta experiment och där resultaten görs publika. Resultaten kommer även att ges till relevanta standardiseringsorganisationer.

I doktorsavhandlingen ”Välfärdssektorn – en arena för makt och motstånd. Studier av sjukvård och hemtjänst” har Mona Andersson, forskare inom industriell ekonomi och organisation vid MDH, granskat vad som i praktiken händer när ett ekonomiskt administrativt ideal som anger ramar, möter den kunskap och de rutiner som bygger på medarbetarnas omsorgsideal ute i verksamheten.

– Min forskning visar att medarbetarna ute i verksamheten kan handla annorlunda och uppvisa motstånd i interaktionerna med sina överordnade, de är inte så passiva som styrningsidealet utgår från. Men då de inte har en absolut frihet att agera som de vill kommer de ändå att begränsas av den auktoritativa makten, eftersom det är den som avgör vilka resurser som verksamheten tilldelas, säger Mona Andersson, ekonomie doktor vid MDH.

Det empiriska materialet i avhandlingen består av två studier; dels en studie inom hemtjänsten, som är en delstudie inom ett samverkansprojekt där arbetsförhållanden, kostnader och omsorgskvalitet har undersökts i två kommuner, dels ett vårdkedjeprojekt där syftet varit att bidra med kunskaper kring hur ett förändringsarbete har bedrivits för att främja utvecklingen av en gränslös vårdkedja mellan primärvård, kommunal vård och slutenvård på ett sjukhus.

I hemtjänststudien undersöks hur samspelet mellan den lokala verksamheten och det ekonomiskt administrativa ideal som anger ramar och villkor för hur arbetet skall utföras, tar sig uttryck vid tre kritiska händelser inom den kommunala hemtjänsten:

1) När kommunen inför en valfrihetsmodell, som innebär att det ska råda konkurrens mellan olika utförare, det vill säga den kommunala hemtjänsten får konkurrens av privata utförare.

2) När ersättningsnivåer reduceras för brukare som behöver många timmar per månad för vård och omsorg.

3) När den årliga utvärderingen av hemtjänstens insatser via en brukarenkät äger rum.

Vid samtliga dessa händelser förväntas enhetscheferna och dess personal följa den politiska ledningens förändrade strukturella krav och regler.

Inom hemtjänstenheterna finns etablerad kunskap och rutiner hos medarbetarna som bygger på ett omsorgsideal. Det ekonomiskt administrativa idealet utgår från ett hierarkiskt perspektiv där mål och mätetal kopplas till budgetar, aktiviteter och standarder och där beslutsfattandet är frikopplat från själva utförandet av arbetet. Genom denna särkoppling kan arbetet tydligare mätas, övervakas och effektiviseras och på så sätt hålla de anställda ansvariga för sina handlingar och uppnådda resultat.

– De anställda ses som kuggar i ett maskineri snarare än som insiktsfulla och engagerade medarbetare. De tilldelas därför en undanskymd plats i det ramverk som det ekonomiskt administrativa styridealet innebär. Detta ideal utgör en hörnsten i det som kallas för New Public Management (NPM) och som har det privata näringslivet som förebild vad gäller ledning, styrning och kontroll av en verksamhet. Men jag kan visa att medarbetarna ute i verksamheten försöker och vill göra annorlunda, vilket innebär att de inte alltid utgör ett redskap i den styrandes hand, säger Mona Andersson.

Mona Andersson disputerade med sin doktorsavhandling i industriell ekonomi och organisation torsdag 12 juni vid Mälardalens högskola i Västerås. Avhandlingen: ”Välfärdssektorn en arena för makt och motstånd. Studier av sjukvård och hemtjänst”.

– Vid bipolär depression är stressystemet ofta överaktiverat, vilket innebär att drabbade personer uppvisar förhöjda kortisolnivåer i blodet. Det vi visar nu är att både över- och underaktivitet i stressystemet, med förhöjda respektive sänkta kortisolnivåer, kan försämra den psykiska hälsan i form av depressioner och låg livskvalitet hos dessa patienter, säger Martin Maripuu, doktorand vid institutionen för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri, Umeå universitet, samt läkare vid psykiatriska kliniken, Östersunds sjukhus.

Bipolär sjukdom är en livslång sjukdom som ger återkommande episoder av både manier och depressioner. Stress är en välkänd utlösande faktor för dessa episoder och episoderna medför också i sig själva mycket stress.

Ett av kroppens viktigaste stress system kallas HPA-axeln. Detta system reglerar produktionen och nivåerna av det livsviktiga stresshormonet kortisol. Kortisol är ett hormon som alla behöver i vardagen för att kunna klara av olika stressande situationer, exempelvis vid smärta, sjukdom och stress i arbetet.

Stress ger en överaktivitet i stressystemet, vilket leder till förhöjda nivåer av kortisol. Om stresspåslaget är långvarigt tros det också kunna leda till underaktivitet i stressystemet, med låga kortisolnivåer som följd.

Vid bipolär depression har man tidigare visat att stressystemet ofta är överaktiverat. För att undersöka sambandet mellan kortisolnivåer och depressioner hos dessa patienter har forskarna vid Umeå universitet genomfört en studie med 145 patienter, som har bipolär sjukdom, samt 145 personer i en kontrollgrupp. Forskarna mätte kortisolnivåerna hos deltagarna, både under normala förhållanden och efter det att deltagarna hade genomfört ett så kallat dexamethasone suppressions test, som kan användas för att upptäcka tidiga avvikelser i stressystemet.

Resultaten från studien visar att drygt hälften av de patienter med bipolär sjukdom som hade höga, respektive låga nivåer av kortisol i blodet, även hade en depression. Depression var dessutom nästan dubbelt så vanligt hos dem som hade höga kortisolnivåer och hos dem som hade låga kortisolnivåer, jämfört med dem som hade normala nivåer av hormonet i blodet. Förekomst av låg livskvalitet var sex gånger vanligare i gruppen med låga kortisolnivåer och nästan fem gånger vanligare bland de med höga kortisolnivåer, jämfört med de som uppvisade normal aktivitet i stressystemet.

Studien visar vidare att de personer som hade låga kortisolnivåer i genomsnitt hade haft sin sjukdom längre än de med höga kortisolnivåer, vilket kan tolkas som att kronisk stress vid bipolär sjukdom kan leda till en ”utmattning” av stressystemet med sänkta kortisolnivåer som följd. Forskarna tror även att de låga kortisolnivåerna, när de väl utvecklats, kan bidra till ett mer kroniskt, manifest tillstånd av sjukdomen.

– Det här är viktiga resultat som i framtiden kan bidra till en bättre och mer personligt skräddarsydd behandling av patienter med bipolär sjukdom. Resultaten kan i förlängningen också leda till utveckling av nya läkemedel som verkar genom att normalisera stressystemet och kortisolnivåerna, säger Martin Maripuu.

Rikard Unelius har tillsammans med forskare vid Plant & Food Research i Nya Zeeland jobbat för att identifiera nya sätt att kunna kontrollera getingar i de milsvida bergsbok-skogarna. Getingarna har där haft en förödande effekt på den inhemska insekts- och fågelfaunan. Genombrottet kom dock i samband med att två av medlemmarna i forskningsteamet var ute på en fiskeexpedition.

– Vi lade märke till att getingarna var väldigt förtjusta i de grönläppade musslor vi använde som fiskbete, berättar Rikard Unelius. Och för forskare är det då självklart att man blir intresserad och frågar sig varför.

Forskningsteamet undersökte den lukt som produceras av musslorna och kunde identifiera en mix av sammansättningar som visade sig väldigt attraktiva för getingarna. Enligt teamet kommer dessa sammansättningar kunna utgöra grunden för en helt ny generation av metoder för att kontrollera getingar.

– Vi har nu fått ett väldigt bra lockbete för getingar som faktiskt inte luktar illa, fortsätter Rikard. Nästa steg för att förhindra den ekologiska katastrof som just nu pågår i Nya Zeelands bergskogar är att hitta ett sätt att använda lockbetet för att få getingarna att bära hem ett svagverkande gift till drottningen.

Forskningsresultaten har publicerats i Journal of Applied Entomology och forskningen finansierades av Ministry of Business, Innovation and Employment i Nya Zeeland.

Resultaten visar att effekter av miljöförändringar såsom dammbyggen, eller införsel av nya arter, kan fortplanta sig i näringsvävarna.

När nybyggare i Connecticut byggde fördämningar i vissa vattenleder blev följden att många sjöar som tidigare haft kontakt med havet blev avskurna. Många bestånd av arten gumsill (”alewife”) som tidigare vandrat mellan sjöarna och havet varje år blev därmed innestängda i sjöarna året runt, vilket i sin tur har lett till snabba evolutionära förändringar. De stora djurplankton som vandrande gumsill normalt livnär sig på i sjöarna försvann när fisken blev kvar i vattnen året om, och dagens instängda gumsillsbestånd har förändrats genetiskt och är nu morfologiskt anpassade till att leva på betydligt mindre plankton: fiskarna är mindre, och de har annorlunda gälräfständer.

Nu har Magnus Huss från SLU, tillsammans med David Post och hans kollegor vid Yale University, visat att de förändringar i djurplanktonsamhället som gumsillen har orsakat i sjöar avskurna från havet, också har drivit fram parallella anpassningar hos en konkurrent i dessa sjöar – den blågälade solabborren (”bluegill”). Även hos denna art har det utvecklats en variant som är bättre anpassad till att livnära sig på små djurplankton.

– Vår studie ger belägg för att snabba evolutionära förändringar hos en art (t.ex. gumsill) kan fortplanta sig genom födovävarna och påverka konkurrerande arter, säger Magnus Huss.

– Att två konkurrerande arter utvecklar samma typ av anpassning till en förändrad födotillgång, i stället för att utvecklas i var sin riktning, är dessutom inte vad man normalt förväntar sig, berättar Magnus Huss.

Resultaten, som publicerats i Proceedings of the Royal Society B, visar att det är viktigt att ta hänsyn både till samspelet mellan olika arter i näringsvävarna och till evolutionära förändringar, när man utvärderar effekter av olika typer av förändringar i miljön, såsom dammbyggen och introduktioner av nya arter.

Artikeln: Huss M, Howeth JG, Osterman JI, Post DM. 2014. Intraspecific phenotypic variation among alewife populations drives parallel phenotypic shifts in bluegill. Proc. R. Soc. B 20140275.

I en artikel i IEEE Transactions on Biomedical Engineering presenterar forskare från Chalmers, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetsjukhuset resultaten från de inledande patientstudierna som avslutades förra året. I studien ingår 45 patienter och resultaten visar att tekniken med stor säkerhet kan skilja propp från blödning hos akuta strokepatienter.

Strokefindern placeras på patientens huvud och undersöker hjärnvävnaden med hjälp av mikrovågor. Signalerna tolkas av systemet för att avgöra om stroke-skadan är orsakad av en blodpropp eller blödning.

– Resultaten av denna studie visar att vi kommer kunna mångdubbla antalet strokepatienter som får optimal behandling när instrumentet ställer diagnos redan i ambulans, säger Mikael Persson, professor i medicinsk teknik på Chalmers. Att vi kan utesluta blödning redan i ambulans är ett stort framsteg som kommer att vara till stor nytta inom den akuta strokevården. Minst lika spännande är den möjliga tillämpningen inom traumavården.

De inledande patientstudierna har genomförts på sjukhus, men i höst kommer forskargrupperna från Chalmers och Sahlgrenska akademin testa en mobil strokehjälm på patienter i ambulans.

– Att redan i ambulansen kunna diagnostisera och inleda behandling av strokepatienter är vår målsättning med Strokefinder, säger Mikael Elam, professor i klinisk neurofysiologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Eftersom tiden är en kritisk faktor vad gäller strokebehandling kan användningen av instrumentet leda till färre eller mindre omfattande skador hos patienterna. Det i sin tur kan förkorta vårdtiderna, minska behovet av rehabilitering och ge en mängd andra goda följdeffekter för både patienten och sjukvården.

Idag bedrivs studier med Strokefinder på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås. Forskningen sker i nära samarbete mellan Chalmers, Sahlgrenska akademin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Södra Älvsborgs sjukhus, samt Medtech West, som är en plattform för medicinteknisk FoU-samverkan med lokaler på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

En ny produkt, baserad på resultaten från den presenterade studien, har tagits fram och ytterligare studier kommer att genomföras i flera länder inför ett CE-godkännande som Medfield Diagnostics, ett avknoppningsföretag från Chalmers, räknar med ska bli klart senare under året. 

Artikeln Microwave-based stroke diagnosis making global pre-hospital thrombolytic treatment possible publicerades nyligen i tidskriften IEEE Transactions on Biomedical Engineering.

Amerikanska forskare utvecklade för några år sedan en molekyl kallad JQ1, som genom att stänga av den kända cancergenen MYC hade förmågan att få cancerceller att sluta dela sig.

Upptäckten betecknades som ett viktigt genombrott. Problemet var att JQ1 inte fungerade optimalt i djurförsök, vilket gjort att behandlingen inte har kunnat testas på cancerpatienter.

Docent Jonas Nilsson och hans forskargrupp vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har nu via ett kanadensiskt samarbete tagit fram en ny molekyl kallad RVX2135, som testats på möss med MYC-driven lymfkörtelcancer.

Studien, som publiceras i ansedda tidskriften PNAS, visar att den nya molekylen både får odlade cancerceller att sluta dela sig och tumörer att dö, vilket ledde till att mössen överlevde sin cancersjukdom längre.

– Vår hypotes var att den nya molekylen kunde stänga av MYC-genen. Men överraskande nog visar våra fördjupade studier att vare sig JQ1-molekylen eller RVX2135-molekylen har den förmågan. Det visar att verkningsmekanismen sannolikt inte är så enkel som man tidigare trott, säger Jonas Nilsson, forskningsledare vid Sahlgrenska Cancer Center.

Göteborgsforskarna upptäckte också att RVX2135-molekylen aktiverar samma gener som aktiveras av så kallade HDAC-hämmare, vilka redan idag används i cancerläkemedel. Forskarna testade då HDAC-hämmare tillsammans med de aktuella molekylerna – en kombination som visade sig förlänga överlevnaden hos möss med lymfkörtelcancer.

– Genom att ge mössen RVX2135 kunde vi dessutom reducera dosen av HDAC-hämmare, och på så sätt minska biverkningarna. Vi ser detta som ett genombrott i den fortsatta kliniska utvecklingen av den här typen av behandlingar, säger Jonas Nilsson.

Tillsammans med kirurger och onkologer på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har Jonas Nilsson nu startat Sahlgrenska Translational Melanoma Group, som ska undersöka om behandlingen även kan fungera mot malignt melanom.

– Det blir en utmaning, men vi anser att det finns goda förutsättningar för att det ska fungera, säger Jonas Nilsson.

Artikeln BET and HDAC inhibitors induce similar genes and biological effects and synergize to kill in Myc-induced murine lymphoma publiceras online i Proceedings of the National Academy of Sciences den 16 juni.

Järnbrist är den vanligaste bristsjukdomen i världen, särskilt bland kvinnor. Obehandlad kan järnbristen leda till blodbrist, vilket i sin tur medför sänkt prestationsförmåga.

Forskare vid Sahlgrenska akademin har i en studie undersökt 28 svenska, kvinnliga elitfotbollsspelare på landslagsnivå och kan visa att fler än hälften av dem, 55 procent, har järnbrist medan ungefär var tredje lider av blodbrist.

I en parallell studie med elitidrottande och icke-idrottande unga kvinnor på idrottsgymnasium upptäckte forskarna att järnnivåerna var likvärdiga hos de båda grupperna. Det är anmärkningsvärt eftersom elitidrottare både har en bättre kost och menstruerar mindre – två faktorer som normalt skulle leda till en bättre järnnivå.

– Vi kan i våra studier se att elitidrottarna oftare äter frukost och har fler måltider per dag. Det fanns också en signifikant skillnad i menstruation mätt som antal blödningsdagar och blodvolym. Att idrottskvinnorna trots det har lika låga järnnivåer som icke-idrottande kvinnor tyder på att det finns andra faktorer som påverkar elitidrottarnas järnbalans, säger doktoranden Göran Sandström som presenterar rönen i sin avhandling.

Göteborgsforskarnas teori är att elitidrottarnas järnbrist beror på att hård fysisk träning utlöser en inflammatorisk reaktion i kroppen. Reaktionen får det järnreglerande hormonet hepcidin att öka i förekomst, vilket gör att järnupptaget i tarmen blockeras och att järnbrist uppstår.

– Våra undersökningar visar att det finns en signifikant skillnad i hepcidin-nivåerna mellan idrottande och icke-idrottande unga kvinnor. Det förefaller alltså som om fysisk träning i sig kan påverka kroppens järnomsättning, säger Göran Sandström – som hoppas att avhandlingens rön ska ge ett bättre underlag för läkare som möter järnbrist hos såväl idrottande som icke-idrottande kvinnor.

Avhandlingen Iron Deficiency in Female Adolescent Athletes – Prevalence, Mechanisms and Diagnostics försvarades vid en disputation den 12 juni.

Tidningen SVAvet utges av SVA och skildrar aktuell verksamhet vid den veterinärmedicinska expertmyndigheten. Nummer 2/2014 utkommer denna vecka och skriver, förutom om gatuhundar, om olika sjukdomar som kan drabba hästar, hundar och katter samt papegojor.

Infektiös anemi kan leda till akuta dödsfall hos hästar som drabbas. Hästar som överlever blir dessutom livslånga smittbärare. Luftvägssjukdomen kvarka är både allvarlig och smittsam. I en del fall övergår symptomen i en kronisk infektion hos smittade hästar. Många studier visar att det är svårt att ställa diagnos med provtagning, men modern teknik som utvecklats vid SVA har ökat träffsäkerheten.

SVA hjälper travsporten med att avslöja dopade hästar. Detta är viktigt inte bara för att minska risken för att tävlingsresultaten påverkas utan också av djurskyddsskäl. Nyligen fick SVA 1,7 miljoner kronor för att utveckla nya analysmetoder för dopningssubstanser. Studier vid SVA visar att en svamp kan bidra till att avslöja doping, och även till att utveckla nya läkemedel utan biverkningar.

Vilken betydelse lindriga luftvägsinfektioner har för travhästars prestationer, studerar en doktorand vid SVA. Dessa sjukdomar betraktas som ett gissel inom travsporten.

Fransk hjärtmask är en parasit som kan orsaka allvarlig sjukdom för hundar. Masken har på senare år påträffats på olika håll i landet. Om detta skrev SVAvet i föregående nummer. I det nya numret redovisas ett aktuellt fall i Sverige.

Exempel på andra intressanta artiklar är ”Cirkulationsrubbning ofta orsak till plötslig död hos sällskapsdjur”, ”Papegojsjuka orsakas av tålig bakterie” och ”Salmonella tycks öka hos katter”.

Prenumeration på SVAvet är kostnadsfri och kan göras via SVA:s webbplats. Tidningen hittar du där även i digital form, som nedladdningsbar pdf-fil.

Doktoranden Thomas Wimark på kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet har undersökt homosexuellas boende- och migrationsmönster.

– De flesta tror att det är lättare för homosexuella att bo i storstaden medan livet i småstaden är oförenligt med att vara gay. Även om samhället har förändrats otroligt mycket lever den här bilden kvar. Småstäder blir förknippade med bakåtsträvande. Det sporrade mig att undersöka varför och hur homosexuella verkligen flyttar, säger Thomas Wimark.

Thomas Wimarks studie visar att homosexuellas tendens till att vara koncentrerade till storstäder är starkare än för heterosexuella. Ensamstående manliga homosexuella har den starkaste tendensen till att bo i storstäderna medan de som lever med en eller flera partners har en mer varierad boendekoncentration. Ännu större skillnad är det mellan manliga och kvinnliga homosexuella där kvinnor inte söker sig till storstäder i lika hög grad. Det märks exempelvis i en rankinglista över de städer med starkast koncentration av lesbiska där Umeå kommun kvalar in som topp tre på rankningen trots att kommunen inte är en storstad.

– Detta kan tyda på att personer i vår närhet gör oss mindre benägna att flytta. När vi får en partner är vi helt plötsligt två som ska besluta om en flytt och det är klart mycket mer omständigt. Samtidigt vet vi att lesbiska i större utsträckning har barn som gör flyttningar mer komplicerade. När våra liv länkas samman till större enheter så flyttar vi mindre över långa avstånd, menar Thomas Wimark.

Thomas Wimark har även undersökt homosexuellas motiv till att flytta. I en intervjustudie genomförd i Malmö fann han orsaker till storstädernas boendekoncentration. Många av de äldre intervjupersonernas livshistorier tenderar att följa det typiska flytta-till-storstaden mönstret känt från populärkulturen.

– Det är inte förvånande eftersom dessa generationer växt upp under en tid med lite samhälleligt stöd och med mycket diskriminering. Mer intressant är den yngre generationen som gör en tydligare distinktion mellan identitetsskapande och storstaden. De söker snarare storstadens anda och möjligheter. Det tyder på att unga homosexuella resonerar på samma sätt som heterosexuella unga, säger Thomas Wimark.

FAKTA
Thomas Wimark disputerade med avhandlingen ”Beyond Bright City Lights: The Migration Patterns of Gay Men and Lesbians” den 5 juni.