Forskare vid Sahlgrenska akademin och Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet har i en studie behandlat 90 lindrigt till måttligt deprimerade patienter med kognitiv beteendeterapi via internet, och jämfört resultaten med patienter som fått sedvanlig behandling.
Studien, som genomförts på 16 vårdcentraler i Västra Götaland, visar att terapi via internet ger minst lika goda resultat.
– Internetbehandling mot depression fungerar lika bra som den vård som erbjuds idag. Det innebär att primärvåden redan idag kan införa nätbehandling som ytterligare ett fullvärdigt behandlingsalternativ, säger Marie Kivi, doktorand vid Göteborgs universitet.
I behandlingen får patienten tillgång till sju behandlingsmoduler på internet som de på egen hand, men med stöd av psykolog och/eller psykoterapeut på vårdcentralen, går igenom under 8-12 veckor. Parallellt arbetar patienten med skriftliga hemuppgifter.
– På så sätt får patienterna tillgång till en strukturerad och beprövad KBT-behandling som de kan genomföra hemma när det passar dem bäst, utan att de behöver åka till vårdcentralen.
Det sparar tid för den behandlande psykologen vid vårdcentralen, som då kan behandla fler patienter, säger Cecilia Björkelund, forskare vid Sahlgrenska akademin.
Att införa Internetbehandling i primärvården skulle enligt forskarna kunna vara ett sätt att gå runt den brist på KBT-kunniga psykologer och psykoterapeuter som råder, och göra att fler patienter får tillgång till verksam psykologisk behandling för sin depression.
– Tidigare laboratoriestudier har antytt att internetbehandling kan vara en effektiv metod. Nu har vi visat att det verkligen fungerar ute i vården, säger Marie Kivi.
FAKTA
Artikeln Internet-Based Therapy for Mild to Moderate Depression in Swedish Primary Care: Short Term Results from the PRIM-NET Randomized Controlled Trial publiceras i tidskriften Cognitive Behaviour Therapy den 9 juni 2014
OM DEPRESSION I SVERIGE
Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering drabbas 11 procent av alla män och 20 procent av alla kvinnor i Sverige någon gång av en svårare depression. Det innebär att vid en given tidpunkt uppfyller mellan 4 och 10 procent av Sveriges vuxna befolkningen kriterierna för egentlig depression.
Det råder enighet om att klassmobilisering och klasspolitik haft stor betydelse för välfärdsystemens framkomst och utveckling ur ett historiskt perspektiv. Det är dock mer oklart hur klass spelar roll i dagens samhälle. I sin avhandling visar Arvid Lindh att motsättningar mellan samhällsklasser tar sig olika uttryck i olika länder.
I vilken utstäckning allmänheten upplever samhället som präglat av sociala spänningar mellan mer och mindre privilegierade grupper – exempelvis mellan fattiga och rika, mellan chefer och anställda, samt mellan medelklass och arbetarklass – beror på graden av ekonomisk ojämlikhet i landet. Mer ekonomisk ojämlikhet är förknippat med starkare sociala konflikter. Exempelvis upplevs mer sociala konflikter i USA än i Sverige.
– Välfärdsystemen påverkar förekomsten av klassrelaterad social konflikt genom dess kapacitet till ekonomisk omfördelning. Länder med större välfärdsstater har mindre ekonomisk ojämlikhet och därmed också mindre sociala spänningar, menar Arvid Lindh.
Detta innebär dock inte att klassmotsättningar upplösts eller saknar betydelse i mer jämlika länder som Sverige. I dessa länder är nämligen skillnaderna mellan samhällsklasserna i åsikter om välfärdspolitik starkare än vad som är fallet i länder med mer begränsade offentliga välfärdsystem såsom USA.
– Förekomsten av klassbundna politiska skiljelinjer bör delvis förstås ur ett historiskt perspektiv. Svensk välfärdspolitik och samhällsdebatt har traditionellt sätt formerats efter klasslinjer, något som inte varit fallet i exempelvis USA.
Sammantaget visar studien att länder med mindre välfärdsstater främst präglas av sociala konflikter medan de politiska klassmotsättningarna är dominerande i länder med större välfärdstater.
– Resultaten ger stöd åt forskning som hävdar att en omfattande och klassrelevant välfärdspolitik i förlängningen kan inverka positivt på den sociala sammanhållningen genom att klassmotsättningar koncentreras till den politiska sfären, säger Arvid Lindh.
Tillit och attityder till marknad och välfärdsstat
Studien är en del av en sammanläggningsavhandling som undersöker allmänhetens tillit och attityder till marknad och välfärdsstat. Avhandlingen skiljer sig från tidigare attitydforskning som enbart fokuserat på allmänhetens stöd för statligt organiserad välfärd. Sammantaget pekar resultaten på att det finns systematiska skillnader mellan samhällsklasser och länder i synen på marknad, liksom på välfärdspolitiken som ett verktyg för att reglera marknadens roll i samhället.
FAKTA
Studien baseras på enkätdata från International Social Survey Programme (www.issp.org).
Hela eller delar av avhandlingen: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-88490
Om disputationen
Torsdagen den 5:e juni försvarade Arvid Lindh, institutionen för sociologi, Umeå universitet sin avhandling med den engelska titeln: Attitudes towards the Market and the Welfare State. Incorporating attitudes towards the market into welfare state research. Fakultetsopponent: Professor Staffan Kumlin, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.
I studien, genomförd av Niklas Bolin, Gustav Lidén och Jon Nyhlén, universitetslektorer i statsvetenskap vid Mittuniversitetet, visas att flyktingmottagandet generellt sett är lägre i de kommuner där Sverigedemokraterna intar en vågmästarposition mellan de två etablerade politiska blocken.
Studien tar hänsyn till en rad faktorer som kan antas påverka nivån av flyktingmottande. Men även med hänsyn taget till sådant som arbetslöshetsnivåer, tillgång till bostäder inom allmännyttan, nivån av invandring samt de etablerade partiernas inställning till flyktingmottagande, kvarstår sambandet.
Resultaten visar vidare att även om nivån av flyktingmottagande generellt sett är lägre i moderatledda kommuner jämfört med Socialdemokratiskt ledda kommuner är inte Sverigedemokraternas inflytande beroende av om det finns ett vänster- eller högerstyre i kommunen.
Studiens resultat är intressanta då det går att konstatera att på nationell nivå har ett blocköverskridande samarbete mellan regeringen och Miljöpartiet gjort att migrationspolitiken liberaliserats. Denna överenskommelse är bl.a. ett resultat av att dessa partier uttryckligen velat stänga ute Sverigedemokraterna från inflytande. Denna studie pekar alltså på att den lokala nivån i det här avseendet kan skilja sig åt från den nationella nivån.
Resultaten från den publicerade studien kommer att tas vidare i flera steg. Nästa steg är att undersöka på vilket sätt som Sverigedemokraternas inflytande uppstår. Det vill säga, hur det kommer sig att de etablerade partierna väljer att besluta om lägre nivåer av flyktingmottagande när Sverigedemokraterna innehar en vågmästarposition.
Länk till studien: Do Anti-immigration Parties Matter? The Case of the Sweden Democrats and Local Refugee Policy.
Transportøkonomisk institutt och VTI har i dagarna publicerat en rapport om kommuners parkeringsnormer. I studien har forskarna intervjuat kommunanställda och gått igenom dokumentation från sex norska och fem svenska kommuner för att belysa hur frågor om nya parkeringsplatser behandlas i stadsplaneringen.
– Resultaten visar att det finns stora likheter i hur parkeringsnormerna är uppbyggda i olika kommuner, säger Åsa Aretun, forskare på VTI.
När det gäller utbyggnad av parkeringar, speciellt inom stadskärnan, har kommunerna blivit allt mer restriktiva de senaste åren. Förr handlade det mest om att möta efterfrågan. Idag ses parkeringsnormerna mer som medel för att nå målsättningar inom transport- och miljöpolitiken och kommunerna tar allt mer hänsyn till kostnader, miljöaspekter och tillgänglighet för resande utan bil.
Två litteraturstudier visar att det finns liten kunskap om sambandet mellan parkering och hushållens bilinnehav, bilanvändning och ekonomi. Forskarna konstaterar därför att det finns grund till att skaffa mer kunskap, vilket kommer att göras i etapp två av projektet. Intervjuer kommer att göras med invånare i utvalda bostadsområden i Sverige och Norge, för att få en större förståelse för hur parkering kan påverka den enskilda människan och hushållen.
Kommunerna som ingår i studien är Oslo, Trondheim, Stavanger, Drammen, Asker, Hamar, Göteborg, Malmö, Helsingborg, Linköping och Lerum.
Rapport: Parkeringsnormer i utvalgte norske og svenske byer
I Sydostasien exponeras cirka 500 miljoner människor dagligen för arsenik, antingen genom att dricka förorenat vatten eller genom att äta grödor odlade på arsenikförgiftad odlingsmark. Även i andra delar av världen, inklusive Sverige, har arsenik i marken blivit ett problem som skapar mycket oro. Långvarig exponering av arsenik kan leda till olika hudsjukdomar, olika former av cancer, diabetes, fertilitetsstörningar och försämrad leverfunktion.
– Det som är revolutionerande i vår forskning är att vi har tagit fram en planta som lagrar arsenik i sina rötter, vilket gör att de ätbara delarna av plantan är helt ofarliga för människan och blir fullt dugliga livsmedel till människor i utsatta delar av världen, säger Noor Nahar, doktorand i molekylärbiologi vid Högskolan i Skövde.
Det huvudsakliga målet för forskningen som bedrivs vid Högskolan i Skövde är alltså att eliminera eller minska arsenikansamling i livsmedel och i vår miljö. På vissa delar av jorden är marken idag så förgiftad att den måste renas. De giftiga rötterna som blir över sorterar man sedan bort och den arsenik som finns i dem går vidare till industrin, så att det uppstår ett renande kretslopp med hållbarhetsfokus.
– Man kan jämföra våra genombrott i den här forskningen med det ”gyllene riset” som utvecklades under 1990-talet som ett biståndsprojekt för att hjälpa barn i Asien och Afrika. Det var ett ris där man bland annat tillsatte betakaroten och järn till riset för att råda bot på den A-vitaminbrist med blindhet som följd som drabbade många barn i utsatta fattiga områden, säger Abul Mandal, professor i molekylärbiologi vid Högskolan i Skövde.
FAKTA
Noor Nahar, som just doktorerat i molekylärbiologi har utfört sin forskning på en tobaksplanta med lyckat resultat. Nästa steg är nu att ta forskningen vidare till odlingsgrödor av socioekonomisk betydelse, som till exempel ris och vete. Forskningen vid Högskolan i Skövde är finansierad av FORMAS och SIDA. Livsmedel som är fria från arsenik eller har ett väsentligt reducerat arsenikinnehåll skulle kunna skydda miljontals människor runtom i världen från matbaserad arsenikförgiftning och dess dödliga konsekvenser.
Forskarna har kommit fram till att den ryolitiska magmatismen ofta är en tidig övergångsfas, som en vulkanisk barnsjukdom.
År 1845 hade vulkanen Hekla på Island ett stort utbrott som väckte uppmärksamhet i hela Europa. Den tyske kemisten Robert Wilhelm Bunsen, idag mest känd som uppfinnaren av bunsenbrännaren, åkte med en expedition till Island för att studera Hekla efter utbrottet, där han gjorde en viktig upptäckt som geologer fortfarande brottas med, 160 år senare.
Bunsen upptäckte att Hekla hade haft utbrott med två vitt skilda typer av magma, nämligen mörk basalt och ljus ryolit som är varandras kemiska motsatser och därför inte borde kunna existera tillsammans. Bunsen kallade fenomenet ”bimodal magmatism”, och sedan dess har bimodala vulkaner upptäckts över hela världen. Bimodal magmatism är viktig att förstå, eftersom en blandning mellan basalt och ryolit ofta orsaker explosiva och farliga vulkanutbrott.
För 60 miljoner år sedan öppnades nordatlanten, då de amerikanska och europeiska kontinenterna sakta började driva isär. Denna process förstärktes av en ökad produktion av smält magma från manteln, en så kallad mantelplym. Mantelplymen tillsammans med atlantens öppning orsakade massiv vulkanism på dagens Grönland och Brittiska öarna, och pågår än idag på Island. Den vanligaste typen av utbrott var lavaflöden ur sprickvulkaner, men även flera större centralvulkaner bildades. En gemensam nämnare för dessa centralvulkaner är att de ofta var bimodala, vilket betyder att de producerade stora mängder mörk basalt tillsammans med ljus ryolit. En av dessa vulkaner finns i Carlingford, Irland.
Den heta basaltiska magman (>1200 ºC) som kommer från manteln var tvungen att ta sig igenom den 30 km tjocka kontinentala jordskorpan under Carlingford innan den kunde ta sig ut i vulkanutbrott på ytan. På vägen upp smälter basalten upp delar av jordskorpan.
– Som tur är har bergarter från skorpan och bergarter från manteln distinkt olika kemiska signaturer, ungefär som geologisk DNA. Genom att använda moderna isotopanalyser på de vulkaniska bergarterna kan vi nu visa att den heta basalten smälte upp delar av bergarterna i jordskorpan, och införlivade dem i magman, vilket i sin tur förändrade magmans sammansättning från basalt till ryolit, förklarar Fiona Meade, gästforskare vid Uppsala universitet och artikelns förstaförfattare.
Forskargruppen kan också visa att den uppsmältning av jordskorpan som ledde till ryolitiska utbrott var mycket vanligare i den tidigare delen av vulkanens liv. Den första pulsen av basaltisk magma smälte delar av jordskorpan, och kvar blev de mer svårsmälta delarna. Den explosiva ryolitiska magmatismen är alltså en tidig övergångsfas, som kan liknas med en barnsjukdom. När vulkanen gått igenom den ryolitiska fasen i sitt tidiga liv så utarmas jordskorpan på lättsmälta mineral och blir ”immun” mot magma.
– Vår forskning visar att smältor från jordskorpan till stor del ligger bakom bildningen av ryoliter och graniter på kontinenterna. Så fort jordskorpan utarmas på lättsmält material återgår vulkanerna till att producera basalt – vilket ger oss bimodala system. Ryolitisk magma är den farligaste typen av magma som leder till explosiva och oförutsägbara vulkanutbrott. Även om Carlingford inte varit aktiv de senaste 60 miljoner åren så kan den ge oss ovärderlig inside-information om hur dagens aktiva vulkaner fungerar, säger Valentin Troll, professor i berggrundsgeologi vid Uppsala universitet, som leder forskargruppen.
Arbetet med forskningsprojektet inleddes Valentin Troll och Fiona Meade vid Trinity College, Dublin (Irland), och slutfördes vid Uppsala universitet. Till sin hjälp har de haft en grupp internationella forskare baserade i Storbritannien, Italien och Nederländerna. Projektet finansierades av Science Foundation Ireland (SFI), Irish Research Council for Science Engineering and Technology (IRCSET) och TEKNAT vid Uppsala universitet.
FAKTA
Den vetenskapliga artikeln har publicerats i Nature Communications.Meade, F.C., Troll, V.R., Ellam, R.M., Freda, C., Font, L., Donaldson, C.H., Klonowska, I. (2014) Bimodal magmatism produced by progressively inhibited crustal assimilation. Nature Communications, doi:10.1038/ncomms5199
Christian Dymén, som forskat kring genus och stadsplanering på KTH, menar att genusperspektiv i planeringsprocessen inte bara leder till mer jämställda stadsmiljöer utan också kan påverka kommuners klimatarbete i positiv riktning. Kunskap om genus kan alltså stärka klimatarbete.
Han nämner ett par exempel för att förklara hur strukturer kring genus styr hur vi använder stadsmiljöer.
– Hur man förflyttar sig och reser är ett område med tydliga könsskillnader. Egen bil, kollektivtrafik, långa eller korta resor? Kvinnor arbetar i större utsträckning inom vård, omsorg och skola i den egna kommunen. Slutar man sent på ett äldreboende kan det vara omöjligt att ta sig hem kollektivt eftersom bussen har slutat gå för dagen. Mäns traditionella rörelsemönster är det som fått utrymme i planeringen av hur man ska kunna röra sig mellan hemmet och arbetet, så för lite längre avstånd är kollektivtrafiken oftast rätt bra, säger Christian Dymén.
Snöröjning är ett annat exempel där det i en kommun blev väldigt tydligt att manliga normer styrde prioriteringarna. De större vägarna, de som leder till manligt dominerade arbetsplatser, plogades först. Gång- och cykelvägar kom i andra hand, trots att den typen av trafikanter råkar ut för fler olyckor i vinterväder. Genom att få upp ögonen för detta och prioritera om kunde man troligen spara både individuellt lidande och pengar åt samhället.
Christian betonar att det inte handlar om att plötsligt slå om och prioritera kvinnors behov, utan om att synliggöra och bli medveten om vilka normer det är som styr. Det finns en risk att cementera skillnader mellan män och kvinnor, och därför pratar man i stället om feminina och maskulina värden, det vill säga vad samhället associerar till maskulint och feminint. Det är alltså inte primärt könsskillnader som är intressanta att belysa utan de normer som historiskt har skapat könskillnader. Med andra ord kan både kvinnor och män anamma ett traditionellt maskulint beteende.
– Att gå vetenskapligt tillväga, att mäta och räkna, anses vara maskulina värden medan sådant som har med kommunikation, social logik, konsensusfrågor och att driva medborgardialoger associeras till feminina värden. Jag har vidareutvecklat ett ramverk för utvärdering för att kunna se om en planeringsprocess är mer maskulin eller feminin. Man bör såklart sträva efter balans, säger Christian Dymén.
Christian har nämligen sett att kommuner som är starka på klimatarbete generellt sett är mer medvetna om genusfrågor.
– Generellt sett är kvinnor mer oroade över klimatförändringar och mer villiga att göra förändringar för att minska miljöpåverkan, och detta beror delvis på att kvinnor traditionellt haft ansvar för vård och omsorg av anhöriga. Problemen är ofta väldigt komplexa och det är många som vill göra sin röst hörd. Att ge mer utrymme för kommunikation, dialog och medverkan från medborgare, alltså feminina värden, i det kommunala klimatarbetet kan leda till att man hittar lösningar som man annars inte hade gjort. För att få djupare kunskap om hur kvinnligt och manligt i maktens korridorer påverkar agendan och samhällsplaneringen behövs mer forskning, säger Christian Dymén.
FAKTA
Christian Dymén har nyligen disputerat på KTH med sin avhandling ”Engendering Spatial Planning – A Gender Perspective on Municipal Climate Change Response”. Idag forskar han om hållbar urban och regional utveckling på forskningsinstitutet Nordregio.
Anna Hedlunds mål med forskningen har varit att försöka förstå våldet från förövarnas perspektiv. Avhandlingen handlar dock inte om våldet i sig, utan vad som ligger bakom det, om politik, religion och historieskrivning. Anna Hedlund vill titta på rörelsen ur en samhällelig vinkel och vad som skapar strukturer. Bilden ger en förståelse inifrån för hur rörelsen fungerar och varför den fortfarande existerar.
Totalt vistades Anna Hedlund 15 månader i Kongo, varav ungefär tre månader i rebellägret.
– Rebellerna behandlade mig bra hela tiden, de var artiga och trevliga. Samtidigt var det tydligt att de ville förmedla sin propaganda och ideologin var ständigt närvarande, och det kunde ibland vara svårt att förhålla sig till detta.
Hutuerna har skrivit om historien om vad som hände i Rwanda, kanske för att hantera vad de har gjort och förklara för sig själva varför de lever i läger under svåra villkor. Religion är ett sätt för dem att hantera en ostadig värld, där de lever omringade av fiendegrupper och där kvinnor våldtas och barnen tvingas bli soldater.
– Hutuerna har verkligen begått många oerhört hemska handlingar. Samtidigt är bilden mer komplex än så. De har hamnat i en komplicerad politisk situation, där de inte kan få flyktingstatus och där de inte är välkomna i vare sig Rwanda eller Kongo. De lever i ett gränsland utan rättigheter. De är fast, och barnen växer upp i detta. Det här är människor som faller utanför alla regler och normer, säger Anna Hedlund.
Milisen förnekar inte våldet, men legitimerar det med att de bara försvarar sig eller försöker skaffa mat och medicin till den egna befolkningen.
– Situationen i Kongo är väldigt svår, och våldet har normaliserats, säger Anna Hedlund.
I den enhet som Anna Hedlund följde med var det aldrig några soldater som använde droger eller alkohol. Däremot var hela samhället präglat av militär disciplin och kontroll. Samtidigt som männen i perioder är ute och krigar och begår övergrepp mot lokalbefolkningen lever barn och kvinnor kvar i lägret, isolerade och med ytterst små möjligheter att förändra sin livssituation. Barnen som växer upp i byn fostras in i en extrem politisk ideologi och får en svart-vit bild av världen, där de som styr Rwanda utmålas som de onda.
– Barn runt fem år har en mycket tydlig fiendebild och vet varför de är där de är, berättar Anna Hedlund.
FAKTA
Bakgrund: Nu är det precis 20 år sedan folkmordet ägde rum, och fortfarande har hutumilisen FDLR kvar sin extremistiska politiska ideologi som går ut på att de är de som rättmätigt ska styra Rwanda.
Efter folkmordet i Rwanda 1993-1994 flydde hutumilisen till östra Kongo där de har sin bas. Målet är fortfarande att återta makten, men de är också en av flera rebellgrupper som slåss i Kongo. De är en av cirka 20 grupper i Kongo som är inblandade i olika konflikter. Konflikten i Kongo är ett av de ”värsta” krigen, med mer eller mindre systematiska övergrepp som våldtäkter och mord och också med barnsoldater som flitigt förekommande i striderna.
I sin avhandling har Anna Hedlund levt med rebellerna och deras familjer för att försöka se bakom den stereotypa bilden av onda massmördare.
Robert Gustafsson, doktorand i biokemi vid Stockholms universitet, och Markel Martinez, utbytesstudent från Spanien som skriver sin kandidatuppsats i bioteknik vid Stockholms universitet, ingår i forskarlaget från fem svenska universitet som har hittat det helt nya sättet att behandla cancer. Konceptet har presenterats i den ansedda tidskriften Nature och bygger på att hämma ett specifikt enzym, MTH1, som cancerceller till skillnad från normala celler är beroende av för sin överlevnad.
– I den nyss utkomna artikeln i Nature har vi tittat på hur olika läkemedelskandidater binder in till ett speciellt protein. På detta sätt kan vi få information om hur man kan utveckla dessa läkemedel så att de kan bli bättre anpassade för att binda in till ett visst protein och den sjukdomen som proteinet representerar, säger Robert.
Proteinet Robert och Markel gör experiment på vid strålrör I911-MX behövs för cancercellens tillväxt. Proteinet tar hand om restprodukter i cancercellerna som bildas av cellens ämnesomsättning. I cancerceller bildas mycket fler restprodukter eftersom de har en ökad metabolism och celldelningstakt. Restprodukterna, som är reaktiva syreföreningar, kan skada byggstenarna till DNA och orsakar i förlängningen programmerad celldöd.
– Om vi slår ut proteinet så att det inte kan göra sin verkan så dör cancercellerna för att det bildas för mycket restprodukter vilket förstör cancercellernas DNA. Det intressanta är att det bara är cancercellerna som dör för kroppens friska celler har andra sätt att ta hand om de skadade DNA-byggstenarna, säger Robert.
Detta gör läkemedlet oerhört kraftfullt. Läkemedlet är fortfarande i teststadiet, man testar på möss och uttagna cancertumörceller från människor just nu. Man gör kontroller så att läkemedlet uppför sig på rätt sätt och träffar just det proteinet som det ska rikta in sig på. Det sker en kontinuerlig utveckling av läkemedelskandidaterna och Robert och Markels team hoppas påbörja kliniska studier inom 1-1,5 års tid.
– För att få den atomära upplösningen som krävs för att se hur läkemedlet binder in till proteinet behöver vi synkrotronljus. Synkrotronljuset är ett väldigt starkt röntgenljus och med det kan vi se saker med väldigt små avstånd, t.ex. avstånden mellan atomerna i ett protein, säger Robert.
Robert och Markel tillhör docent Pål Stenmarks grupp vid Stockholms universitet. Gruppen är ansvarig för arbetet med att i atomär upplösning kunna visa hur de olika läkemedelskandidaterna binder in till proteinet genom användning av röntgenkristallografi. Utan den information om proteinets uppbyggnad som de får genom experiment vid MAX IV-laboratoriet skulle det inte vara möjligt att utveckla läkemedlet som gör det möjligt att behandla cancer på ett helt nytt sätt.
FAKTA
MAX IV-laboratoriet är en nationell anläggning med Lunds universitet som värduniversitet. MAX IV-laboratoriets acceleratorer producerar röntgenstrålar av mycket hög intensitet och kvalitet. Nästan 1000 forskare från hela världen kommer varje år till labbet och använder röntgenstrålarna i vetenskaplig forskning för att göra det osynliga synligt.
I avhandlingen undersöktes om alla som är allergiska mot formaldehyd verkligen upptäcks med allergimottagningarnas testrutiner. Det visade sig att man genom att allergitesta med en högre koncentration av formaldehyd kan upptäcka fler personer som riskerar att få besvär. Det har lett till att EU nyligen ändrat sina rekommendationer för allergitest i enlighet med forskningsresultaten.
– Problem med eksem och hudbesvär ökar. Tack vare ändringen kommer troligen fler fall kunna härledas till formaldehyd, säger Inese Hauksson, doktorand vid Lunds universitet, och hudläkare på Skånes universitetssjukhus.
Formaldehyd är ett av de vanligaste konserveringsmedlen i olika hygienprodukter som till exempel tvål, schampo, deodoranter och hudkrämer. I en del fall kan det också ingå medicinska produkter som till exempel kortisonsalvor och mjukgörande krämer. Det kan vara svårt att på egen hand misstänka att formaldehyd är orsaken till allergi eftersom det finns i så många olika produkter. För den som har eksem eller hudirritation är det därför viktigt att söka hjälp hos sin läkare för att utreda eventuell allergi, menar Inese Hauksson.
Ämnet är tillåtet i endast mindre mängder och ska innehållsdeklarereras redan vid låga halter eller om det ingår som en del i något annat konserveringsmedel i produkten.
– På många produkter fanns brister i innehållsförteckningen, och störst var de på hudkrämer och andra preparat som inte sköljs eller tvättas bort direkt efter applicering. I denna kategori hade fler än hälften av artiklarna med formaldehyd felaktigheter i innehållsdeklarationen, säger Inese Hauksson.
I undersökningen fick 40 patienter ta med sina hudvårdsprodukter hemifrån till Skånes universitetssjukhus för analys, och det blev sammanlagt närmare 1 000 produkter med eller utan formaldehyd. Enligt Inese Hauksson kan det finnas flera förklaringar till bristerna. En är att formaldehyd följer med i råvarorna som tillverkarna av hudvårdsprodukter använder.
Att en korrekt innehållsdeklaration är viktig understryks av fler rön i avhandlingen. Forskningen visar att även om nivåerna av formaldehyd är långt under tillåtna gränsvärden kan det försämra eksemen hos redan formaldehydallergiska personer. Inese Hauksson tror dock inte att ett totalförbud mot formaldehyd är rätt väg att gå, trots att det finns flera olika typer av konserveringsmedel som kan användas i hudvårdsprodukter:
– Konserveringsmedel behövs för att produkterna ska få en rimlig hållbarhet. Nästan alla konserveringsmedel är biologiskt aktiva vilket innebär att det finns risk för allergiska reaktioner. Men en korrekt innehållsförteckning är däremot till stor hjälp, särskilt för dem med besvär.
FAKTA
Inese Hauksson försvarade sin avhandling Contact allergy to formaldehyde – diagnosis and clinical relevance, den 28 maj vid Lunds universitet.
Länk till avhandlingen:http://www.lunduniversity.lu.se/o.o.i.s?id=12683&postid=4436848
Konservering av hudprodukter och formaldehyd
Nästan alla schampon, duschkrämer och andra hudprodukter är vattenbaserade och måste därför konserveras för att de inte ska förstöras av mikroorganismer. Konserveringsmedel är näst efter parfym den vanligaste orsaken till kontaktallergiska besvär framkallade av hudprodukter. Formaldehyd återfinns uppskattningvis i ungefär 20 procent av hudprodukterna på marknaden och är jämte så kallade parabener ett av de vanligaste konserveringsmedlen i denna varugrupp.
Problematiken med resistenta bakterier växer snabbt. Årligen beräknas 25 000 människor dö i EU som följd av antibiotikaresistens. Sverige är ännu relativt förskonat, men även här drabbas människor av att antibiotika inte biter på de infektioner de har. Hösten 2009 dog tre spädbarn vid ett utbrott av resistenta bakterier på en neonatalavdelning. För att kunna bromsa utvecklingen krävs en rad åtgärder från många aktörer, alltifrån läkemedelsbolag och beslutsfattare till enskilda läkare och patienter.
Men vilken information har allmänheten att grunda sina beslut på? För att ta reda på det undersökte Gustav Bohlin och Gunnar Höst tre års rapportering i de sju största svenska dagstidningarna.
– Det är oftast genom media som människor får tillgång till vetenskaplig kunskap, konstaterar Gustav Bohlin, som är doktorand i visuellt lärande och kommunikation vid ITN, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Campus Norrköping.
Överförskrivning av antibiotika är, enligt media, den främsta orsaken till utveckling och spridning av resistenta bakterier, visar studien. På andra plats kommer bristande hygien på sjukhusen. Den ökande turismen och djurhållningen utpekas också som viktiga orsaker. De viktigaste åtgärderna blir följaktligen att minska förskrivningen av antibiotika och att förbättra hygienen på sjukhusen.
Ansvaret för att bromsa resistensutvecklingen ligger till största delen på samhällsaktörer, enligt dagstidningarna. Enskilda människor har ett betydligt mindre ansvar. Av totalt 298 åtgärder för att minska riskerna, som nämndes i de undersökta artiklarna, var 244 av samhällelig karaktär och bara 54 var individuella åtgärder.
För enskilda individer är det viktigt med förändrade förväntningar, dvs. att inte i alla lägen begära antibiotika av sin läkare, är budskapet i de undersökta tidningarna. Handhygien är en annan viktig åtgärd.
För att förstå vikten av olika åtgärder kan människor behöva bättre bakgrundskunskaper, konstaterar Gustav Bohlin.
– Tidigare studier har visat att många inte vet att antibiotika inte hjälper mot virus. Det finns också en spridd missuppfattning att det är människor som blir resistenta, inte bakterier.
I de undersökta tidningarna tas detta knappast upp alls. Bara i fem procent av artiklarna nämns att antibiotika inte biter på virus. Och en enda artikel, av de 221 som undersökts, tar upp vikten av att fullfölja en antibiotikabehandling.
En förklaring till tidningarnas starka fokus på vad samhället kan och bör göra är den journalistiska rollen som vakthund, tror Gustav Bohlin. Det ligger i journalistikens natur att rikta sökarljuset mot samhällets ansvariga, hellre än mot enskilda individer. Därför övervärderas möjligen vad samhället kan göra i förhållande till enskildas ansvar för att hejda resistensutvecklingen.
FAKTA
Artikeln, med titeln Is it my responsibility or theirs? Risk communication about antibiotic resistance in the Swedish daily press, har publicerats i Journal of Science Communication.
Ett vanligt linne med integrerade sensorer kan i framtiden mäta andningen och på så sätt minska antalet sjukhusbesök. Li Guo, doktorand vid Textilhögskolan och Smart Textiles, är nära lösningen.
– Vi är inte där än, men jag är på god väg, säger Li Guo som inom ramen för avhandlingen “Textile-Based Sensors and Smart Clothing System for Respiratory Monitoring” tagit fram ett klädesplagg som kan känna av hur mage och bröstkorg expanderar när man andas.
Andningssvårigheter är vanligare än vad man tror och för personer med exempelvis sömnapné eller stressrelaterade problem kan Li Guos uppfinning bli till stor hjälp. I stället för tidskrävande sjukhusbesök kan patienten mäta sin andning i hemmet – genom att ta på sig ett linne.
– Det ligger komplicerad forskning bakom men metoden är enkel att använda. Det töjbara materialet formar sig efter kroppen och sänder signaler till en elektronisk enhet som i sin tur gör det möjligt för vårdpersonal att ställa diagnoser och sätta in behandling.
Prototyper har tagits fram och testas med positiva resultat.
Vad är nästa steg?
– Nu ansöker jag om medel för att kunna fortsätta med min forskning. Målet är att en signal ska skickas direkt till sjukhuset om andningsproblem uppstår och därigenom rädda liv.
Text: Rebecca Lindholm
Vad är motorn bakom biodiversitet? För ett och ett halvt århundrade sedan upptäckte Charles Darwin att arter förändras genom evolution. Idag vet vi att alla egenskaper som definierar en organism finns inprogrammerat i dess genom. Men det är fortfarande inte känt hur nya arter uppstår från enskilda genetiska förändringar.
För att undersöka denna fråga använde forskarna sig av ett evolutionärt modellsystem från fågelvärlden – kråkor från släktet Corvus. Centralt i detta system är den oberoende förekomsten av fläckig fjäderdräkt i flera arter hos släktet som står i konstrast till den dominerande helsvarta fjäderdräkten hos de flesta kråkor och korpar. Det faktum att olika individer som avviker i färg vanligtvis tenderar att välja partners som ser likadana ut har potential att fungera som en reproduktiv barriär och främja ’speciation by perception’ (artbildning via perception). Men hur kan en sådan barriär programmeras in i genomet?
Forskarna fokuserade på den tidiga änden av det evolutionära spektret hos släktet och undersökte den hur den genetiska arkitekturen skilde sig mellan svartkråkan (Corvus [corone] corone) och gråkråkan (C. [c.] cornix). Där de svarta och grå kråkorna möts i centrala Europa blandar arterna fortfarande gener med varandra, vilket har resulterat i en smal hybridzon (15-150) som bortsett från små förändringar har sett likadan ut under åtminstone hundra år. Sådana hybridzoner är naturliga evolutionära experiment som lämpar sig för att studera tidiga processer av ofullständig artbildning.
För att karaktärisera den genetiska arkitekturen hos denna hybridzon och vaska fram de avgörande skillnaderna mellan svartkråka och gråkråka var forskarna tvungna att använda en mängd olika angreppsätt: de genereade en fullständig genomsekvens av gråkråkan, genomförde populationsgenetiska analyser av hela genomet hos många individer, födde upp unga kråkor för att mäta genuttrycket under kontrollerade villkor och karaktäriserade funktionellt växande fjädersäckar med särskilt fokus på melanocyterna, cellerna som producerar färg.
I forskarnas screening av mer än en miljard baspar hos kråkans genom hos ett stort antal individer av både svartkråka och gråkråka fann de knappt någon skillnad. Endast 82 baspar skilde sig entydigt och 81 av dem var koncentrerade i en liten genomregion som kodar för gener som är inblandade i färgbestämning och visuell perception. Liksom en ö verkade denna region hos genomet stå emot genflöden som i övrigt verkade påverka hela genomet. Följdriktigt med hypotesen om isolering längs fjäderdräktmönstren såg forskargruppen att genuttrycket nästan bara skilde sig i växande fjädersäckar vid den tidpunkt då färgen fördelas ut i fjädrarna. Gener som var inblandade i färgsättningen uttrycktes i lägre nivåer hos de grå kråkorna, vilket gjorde att de producerade grå istället för svarta fjädrar.
– Sammantaget tyder dessa resultat på den spännande möjligheten att en egenskap som är viktig för partnerval, som färg, kan vara genetiskt kopplad till hur den uppfattas. En sådan mekanism skulle kunna vara en gemensam evolutionär utvecklingsväg hos visuellt orienterade arter som gynnar separationen av populationer till nya arter, säger Jochen Wolf, forskare i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet, som lett studien.
FAKTA
Poelstra JW, Vijay N, Bossu C, Lantz H, Ryll B, Müller I, Baglione V, Unneberg P, Wikelski M, Grabherr MG, Wolf JBW (2014) The genomic landscape underlying phenotypic integrity in the face of gene flow in crows. Science
Nästan 20 procent av svenska gynekologipatienter har någon gång upplevt att de blivit kränkta i vården. Det kan handla om allt från nedlåtande ordval till att en undersökning som gör ont inte avbryts trots att patienten ber om det.
– Personalen har inte alltid förmåga att hantera situationer som upplevs som kränkande av patienten och förstår inte kränkningar utifrån patientens perspektiv. Etiska koder för vårdpersonal ger inte vägledning för att kunna agera i sådana situationer, säger Anke Zbikowski, som nyligen disputerat vid Linköpings universitet med en avhandling om hur kränkningar i vården kan motverkas.
Hon har undersökt om personal med hjälp av Forumspel, som är ett dramapedagogiskt rollspel, kan lära sig att känna igen kränkande situationer och våga agera.
– Forumspel används i utbildning av studenter och vi ville pröva metoden även bland yrkesverksamma, säger Anke Zbikowski, som är gynekolog.
Det visade sig att sjukvårdspersonal som har deltagit i workshopar med Forumspel blev bättre rustade att se situationer ur patientens perspektiv och kunna ingripa vid en kränkning. Den personal på en kvinnoklinik som också deltog i workshopar med Forumspel blev bättre på att hantera situationer som kan upplevas kränkande för patienten.
– Praktisk etisk träning är ett viktigt inslag i personalens vidareutbildning och där borde Forumspel kunna ingå, säger Anke Zbikowski.
Hon har även gått igenom läkarnas svenska etiska kod och de internationella koder som gäller för gynekologer, sjuksköterskor och barnmorskor.
– I regel utgår de etiska koderna från personalens perspektiv och berör inte hur den som bevittnar andras övertramp ska agera. De tar inte heller hänsyn till att vårdpersonalen agerar i grupp och ingår i ett system med maktfördelning mellan olika personalgrupper.
FAKTA
Avhandlingen heter Counteracting Abuse in Health Care from a Staff Perspective. Ethical Aspects and Practical Implications.
Det är väl känt att fetma ökar risken för diabetes, hjärt-kärlsjukdom och en del cancerformer. Flera studier visar att fettväven hos överviktiga är mer inflammerad än hos normalviktiga, vilket fött teorin att låggradig, kronisk inflammation i fettväven bidrar till fetmarelaterade sjukdomar.
Forskare vid Sahlgrenska akademin har nu i en studie på möss för första gången testat detta påstådda orsakssamband – och resultaten överraskar.
– Vi har i tre olika studier blockerat de inflammatoriska signalvägarna specifikt i fettväven. Försöken visar att detta ökar risken för sjukdom hos möss. Alltså måste vi dra slutsatsen att fettväven behöver ett fungerade inflammatoriskt svar för att få en normal tillväxt, säger forskaren Ingrid Wernstedt Asterholm som lett studien:
– Fettväven är under ständig ombyggnad, ungefär som ett sår som läker. När vi blockerar inflammationen i fettväven sker inte ombyggnaden lika effektivt, dessutom blir fettväven sämre på att lagra energi. Istället hamnar överskottsenergin på fel plats i kroppen, vilket startar skadliga processer som kan leda till bland annat insulinresistens och kronisk inflammation.
De möss i studien vars fettvävsinflammation minskades fick ett ökat skydd mot bukfetma, men blev samtidigt sjukare än kontrollmössen. Det leder Ingrid Wernstedt Asterholm till teorin att bukfetma kanske är en effekt av inflammation i kroppen, snarare än orsaken till den.
– Problemet med inflammation i fettväven i samband med fetma tycks alltså inte handla om ”för mycket” utan snarare ”för lite” inflammation, eller felaktigt reglerad inflammation, säger Ingrid Wernstedt Asterholm.
Studien visar också att möss med litet tarmbukfett hade större läckage av bakteriegifter från tarmen, vilket ökade mössens benägenhet att bli sjuka.
– Vår slutsats är att tarmfettväv är viktigt för att upprätthålla en effektiv tarmbarriär och hälsosam symbios med bakterierna i tarmen, säger Ingrid Wernstedt Asterholm.
Resultaten öppnar nya tankar om behandling och förebyggande insatser kring fetmarelaterad sjuklighet, där man enligt Ingrid Wernstedt Asterholm borde försöka satsa på att förbättra kroppen immunförsvar istället för att trycka ner inflammation.
Artikeln Adipocyte Inflammation is Essential for Healthy Adipose Tissue Expansion and Remodeling publiceras i ansedda tidskriften Cell Metabolism den 1 juli. Studierna har genomförts i Philipp Scherers lab vid UT Southwestern Medical Center i Dallas.
Länk till artikel
I dagens vård har samtalets plats nästan försvunnit och många äldre patienter känner sig ensamma och utelämnade, speciellt vid tillfällen när de måste lära sig att hantera ohälsa i sin livssituation. Detta vill forskare vid Högskolan i Skövde och Högskolan i Borås råda bot på. Genom en studie i tre olika kommuner skapar man nu utrymme för samtal, kraft och livsglädje som ger äldre stöd att hantera vardagen med långvarig smärta.
Catharina Gillsjö och Mia Berglund, båda verksamma på Högskolan i Skövde, har länge forskat om hur man som äldre lär sig att leva med långvarig sjukdom och smärta. Utifrån sin forskning driver de nu en studie där legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom kommunal hemvård utbildas i att stödja äldre i vardagen genom så kallade KRAFT-givande samtal. KRAFT står för orden konfrontation, reflektion, ansvarstagande, från ”man” till ”jag” och taktfull utmanande hållning.
– Samtalen har sin grund i vårdvetenskap med ansatsen att människan har kraften i sig själv att hitta hälsa och välbefinnande, och mycket går ut på att fokusera på det som är positivt i tillvaron. Det handlar om att sätta upp enkla mål om vad man vill och kan göra den närmaste framtiden men också om att få tid att berätta om sin livssituation, säger Catharina Gillsjö, lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde.
Studien har rullat på under våren 2014 en stor del av arbete har handlar om att bygga upp ett bra team med den vårdpersonal som ger de KRAFT-givande samtalen för att skapa bra förutsättningar för alla inblandade. Den vårdpersonal som deltar i studien har blivit utbildade för att kunna hantera metodiken.
– Vårdpersonalen som ingår i vår studie har fått två heldagars utbildning från oss och sedan har vi varit ute som handledare till dem under våren när vårdpersonalen genomfört KRAFT-givande samtal varje vecka med äldre personer med hemsjukvård, säger Mia Berglund, lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde.
Studien är ett av flera forskningssamarbeten mellan Högskolan i Skövde och Högskolan i Borås. Ett 20-tal äldre deltar idag i studien, ett 20-tal i en kontrollgrupp och ett 10-tal vårdare är inblandade. Man är nu inne i ett skede med avslutande intervjuer.
För mer information, kontakta:
Catharina Gillsjö, lektor i omvårdnad, tfn 0500-44 84 58
Mia Berglund, lektor i omvårdnad, tfn 0500-44 84 19
Högskolan i Skövde är en liten och modern högskola med högaktuella utbildningar och samhällsnyttig forskning. Vi utgår från verkligheten i dagens behov och morgondagens utmaningar. Våra studenter får förutsättningarna för att lyckas med sina studier och mål genom att vi gärna tänker nytt, är öppna för strategiska samarbeten med omvärlden och tar väl hand om våra studenter.
