En nydanande rapport från forskningscentrumet Mistra Urban Futures beskriver tre olika scenarier för 2050 utifrån det så kallade konsumtionsperspektivet. Det innebär att importerade varor och internationella transporter räknas in. Rapportens huvudförfattare är Jörgen Larsson från Chalmers och Lisa Bolin från SP Sveriges Tekniska forskningsinstitut.
– För Sverige har det avgörande betydelse om man använder det geografiska perspektivet, som används i den internationella klimatstatistiken, eller konsumtionsperspektivet, säger Jörgen Larsson. Med det geografiska perspektivet har Sveriges utsläpp av växthusgaser minskat med 20 procent mellan 1993 och 2010. Men med konsumtionsperspektivet har våra utsläpp i stället ökat med ca 15 procent under samma period.
Orsaken är framför allt en ökad konsumtion av importerade varor. Många aktörer menar nu att vi borde ta med både de importerade varorna och internationella transporter när vi räknar ut vad som krävs för en hållbar livsstil. Klimatrapporten från Mistra Urban Futures beräknar detta på ett helt nytt sätt, där alla samhällssektorer inkluderas.
Så vad behövs enligt detta perspektiv för att vi ska nå scenariot för 2050 där varje person släpper ut max 2 ton koldioxidekvivalenter per år, vilket är en förutsättning för att vi ska nå 2-gradersmålet?
– Dels handlar det förstås om en omfattande teknikutveckling, säger Jörgen Larsson. Till exempel har vi räknat med att man uppnår målet med en helt fossilfri vägtrafik till år 2050. Men det behövs också livsstilsförändringar. Den situation vi har idag innebär att vår ökande konsumtion hela tiden äter upp de förbättringar som sker genom teknikutveckling och effektiviseringar.
De genomsnittliga livsstilsförändringar som forskarna har räknat med för att utsläppen ska bli max 2 ton är bland annat:
• halverad konsumtion av nöt- och griskött (vilket sammanfaller med Livsmedelsverkets rekommendationer ur ett hälsoperspektiv)
• flygresande som på 2000 års nivå
• ökad tjänstekonsumtion med 200 procent (på bekostnad av varukonsumtion)
• en arbetstidsförkortning till 30 arbetstimmar per vecka.
Enligt färsk forskning från Chalmers har människor med låg klimatpåverkan inte lägre livskvalitet än andra. Forskarna hittar inte heller några kopplingar mellan välbefinnande och specifika utsläppsintensiva livsstilar och aktiviteter så som semesterresor med flyg, konsumtion av nötkött, bilkörning eller boendestorlek.
Istället bekräftar forskningen den etablerade bilden att umgänge med familj och vänner, god hälsa och att ha ett arbete i huvudsak bestämmer hur vi mår. Så länge dessa faktorer inte påverkas negativt behöver alltså en omställning mot ett samhälle med små utsläpp av växthusgaser inte påverka vårt välbefinnande. Arbetstidsförkortning och ökad tjänstekonsumtion är tvärtom faktorer som skulle kunna leda till ökat välbefinnande.
Forskarna har också räknat ut hur utsläppsnivåerna skulle se ut år 2050 enligt två andra scenarier, ”Business as usual” och ”Dagens klimatpolitiska inriktning”. Med ”Business as usual” skulle utsläppen bli betydligt högre än idag. Med ”Dagens klimatpolitiska inriktning” skulle de vara mindre år 2050 än idag, men de skulle ändå vara mer än dubbelt så höga som de nivåer som krävs för att nå 2-gradersmålet. (Se bilden ovan, och läs mer i det bifogade faktabladet nedan.)
FAKTA
Mer omf föreställningar som kan förhindra en klimatomställning
Med utgångspunkt i forskningsresultat inom olika fält bemöter Jörgen Larsson fyra vanliga föreställningar som han menar motverkar en klimatomställning:
1. ”Det räcker med ny teknik, konsumentinformation och konsumentmakt.”
Svar: Det finns inget som tyder på att det räcker, vilket bland annat vår rapport visar, utan det krävs mycket tuffare styrmedel.
2. ”En klimatomställning skulle sänka vårt välbefinnande.”
Svar: Det finns ingen anledning att tro det, grundat på bland annat den forskning som har gjorts på Chalmers inom området.
3. ”Det är ingen idé att Sverige går före. Vi orsakar en så liten andel av de globala klimatutsläppen.”
Svar: Med det argumentet så borde vi inte ha infört en koldioxidskatt i Sverige 1991. Men idag gör Sverige skillnad globalt genom att vara ett exempel som visar att koldioxidskatt är möjligt och effektivt. Om Sverige nu skulle ta nya innovativa steg för hållbara livsstilar så skulle det på samma sätt kunna utgöra inspirerande exempel för andra länder i framtiden.
4. ”Politiker ska styra så lite som möjligt.”
Svar: Med den föreställningen om vad politik innebär är vår bedömning att samhället inte kommer att klara av att förverkliga en klimatomställning. Det krävs politiker som vågar införa starka styrmedel.
Mer om forskningen
Läs klimatrapporten
Forskningen är utförd i Västsverige, men resultaten är relevanta för hela Sverige. Slutsatserna har också väckt så stort intresse utomlands att Naturvårdsverket har finansierat en engelsk version av rapporten.
Jörgen Larsson presenterade i våras rapporten på regeringskansliet i samband med att FN:s nya program för hållbar konsumtion presenterades. Presentationen på 20 minuter kan ses på Youtube här.
Läs den nyligen publicerade chalmersstudien om sambandet mellan människors livskvalitet och utsläpp av växthusgaser.
Om geografiskt perspektiv och konsumtionsperspektiv
Det geografiska perspektivet grundades i och med Kyotoprotokollet, och är det som används när alla länder rapporterar sina utsläppsnivåer till FN:s klimatkonvention. Man räknar då in utsläpp av växthusgaser inom landet, vilket inkluderar utsläpp vid produktion av exportvaror. Utsläpp från internationella transporter räknas inte in.
Med konsumtionsperspektivet räknar man inte in utsläpp vid produktion av exportvaror. Man räknar i stället in utsläpp som sker i andra länder vid produktion av varor som sedan konsumeras i Sverige. Utsläpp från internationella transporter räknas också in.
Naturvårdsverket och SCB har presenterat statistik som utgår från båda perspektiven sedan 2008. Tidigare presenterade de enbart statistik ur det geografiska perspektivet.
Johan Rönnby är professor i marinarkeologi vid Södertörns högskola, ansvarig för Maritime Archaeological Research Institute (MARIS) och professionell dykare. Han utforskar det väl bevarade vraket och dess närmiljö på Östersjöns botten där Kung Erik den XIV:s spektakulära 2000 ton tunga flaggskepp Mars sjönk. År 1564 gick Mars under vid ett brutalt och blodigt slag med den danska och tyska flottan från Lübeck.
Den svenska dykargruppen ledd av bröderna Richard och Ingemar Lundgren från företaget Ocean Discovery, lokaliserade Mars år 2011. Vraket hittades på 75 meters djup på Östersjöns botten, 12 nautiska mil sydöst om Öland. Mars var ett av sin tids största fartyg på Östersjön med sina 130 kanoner och en besättning på 600 man.
– Jag och teamet är stolt över att ha fått finansiering från National Geographic säger Professor Johan Rönnby. National Geographics stöd möjliggör utvidgning av forskningsområdet runt Mars vraket och kan bidra till vår kunskap om det historiska slaget och kan leda till nya spännande upptäckter.
Enligt Rönnby har Östersjöns kalla, bräckta vatten bidragit till att Mars är så väl bevarat. Rönnby planerar att utforska vraket och dess närmiljö som kan belysa havets och flottans historia och krigsskeppets betydelse. Fältarbetet börjar i juni 2015.
– Vi är mycket glada att vi kan stödja detta projekt speciellt då Mars har haftenhistorisk betydelse för Sverige, säger Joakim Mörnefält, vd för National Geographics vetenskapliga forskningsprogram i Europa. Detta projekt är ett exempel på vårt engagemang att främja lokala forskare och hjälpa dem dela sina spännande projekt med resten av världen.
FAKTA
Rönnby har också fått stöd från National Geographic Society/Waitts Grant Program för att skanna av hela Mars vraket nu i sommar. Med hjälp av skanningen kan teamet återskapa en virtuell bild av Mars och de ska använda sig av en ny 3D teknologi för undervattensfotografi.
National Geographics Global Exploration Fund, Northern Europe, får stöd från Svenska Postkodlotteriet. Programmet administreras av National Geographics kontor i Stockholm och finansierar och stödjer fältbaserad forskning, miljövårdsprojekt och expeditioner ledda av personer bosatta i Belgien, Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Island, Lettland, Litauen, Poland, Norge, Sverige, Nederländerna, England och Irland. För mer information: http://www.nationalgeographic.org/Europe.
Projektet är ett samarbete mellan Södertörns högskola, Försvarshögskolan, Ocean Discovery, Marin Mätteknik AB, Deep Sea Productions och Västerviks Museum.
Om National Geographic Society
National Geographic Society är en av världens största ideella organisationer som arbetar för att främja vetenskap och undervisning. Organisationen strävar efter att fullfölja sin globala agenda genom att ge stöd åt forskning, upptäckter, undervisning samt djur- och naturvård. Sedan 1888 har organisationen gett stöd åt 11 000 projekt. Genom dessa aktiviteter och mediaplatformer når organisationen varje månad ut till mer än 500 miljoner människor runt om i världen med syftet att ge ”inspiration till att ta vara på världen”.
För mer information, besök http://www.nationalgeographic.org/Europe.
Läs mer om Mars i en nyhetsartikel (på engelska) från National Geographic:
http://news.nationalgeographic.com/news/2014/07/140707-mars-shipwreck-warship-baltic-sea-archaeology-science/
Titta på en video om Mars inklusiv en intervju med Johan Rönnby (på engelska):
http://video.nationalgeographic.com/video/news/140707-mars-shipwreck-vin
Bakterier måste kunna anpassa sig till förändringar för att överleva. Vanligtvis gör de detta med hjälp av särskilda proteiner som reglerar vilka gener som ska vara aktiva. Helicobacter-bakterien är speciell. Den har bara ett fåtal sådana proteiner. I stället påverkar den oftare genuttrycken på mer slumpmässiga sätt. En sådan strategi är att göra så många olika varianter av bakterien som möjligt, så kallade kloner. Den klon som passar bäst in i magens miljö är den som kommer att växa och på så vis säkrar bakteriepopulationen sin överlevnad.
Bakterien skapar kloner på olika vis. Ett sätt är via repetitiva DNA-sekvenser, sträckor med periodiskt upprepade DNA-byggstenar. Det är knepigt att göra exakta kopior av repetitiva DNA-sekvenser och därför blir det lätt fel. Ett enda fel kan få stora konsekvenser då den repetitiva sträckan är placerad på ett visst ställe i förhållande till den kodade genen.
– Vi har identifierat en ny placering av repetitiva DNA-sträckor hos Helicobacter pylori och kan på ett nytt sätt visa hur sådana DNA-sträckor påverkar bakteriens genuttryck. Att justera proteinmängden så att den blir optimal i förhållande till närmiljön är viktigt sett ur bakteriens perspektiv. I den här artikeln beskriver vi hur justeringen går till på molekylär nivå, säger Anna Arnqvist, docent vid institutionen för medicinsk kemi och biofysik och projektansvarig.
Forskarna har i studien använt sig av proteinet SabA som modellsystem. Helicobacter-bakterien som orsakar magsår och magcancer hos infekterade personer har ofta det här proteinet på sin yta. Proteinet gör det möjligt för bakterien att fästa till den inflammerade magslemhinnan.
– Tidigare studier har visat att nivåerna av hur mycket protein som uttrycks varierar, men det är först nu som vi kan förklara med molekylära termer hur denna finjustering går till. Vi visar att längden på den repetitiva DNA-sträckan som sitter just ovanför genen påverkar hur mycket protein som kommer att göras. Att en extra byggsten i bakteriens DNA kommer till eller tas bort är allt som behövs för att öka eller minska proteinmängden, säger Anna Arnqvist.
Forskarna har också funnit flera andra gener vars uttryck påverkas på samma vis.
Det finns få genetiska och molekylära verktyg som är anpassade för att studera Helicobacter-bakterien. Därför har projektet varit en stor utmaning för förste forskningsingenjören Anna Åberg och doktoranden Pär Gideonsson. Genom deras arbete med att utveckla och förbättra ett par olika metoder blev studien lyckosam.
– Resultaten hjälper oss att förstå hur Helicobacter-bakterien kan anpassa sig till lokala förändringar i sin närmiljö och hur det kommer sig att den orsakar livslånga infektioner. Denna kunskap är en viktig pusselbit för att utveckla nya markörer som gör det möjligt att identifiera vilka bakterier som orsakar sjukdom, avslutar Anna Arnqvist.
FAKTA
A Repetitive DNA Element Regulates Expression of the Helicobacter pylori Sialic Acid Binding Adhesin by a Rheostat-like Mechanism. Anna Åberg, Pär Gideonsson, Anna Vallström, Annelie Olofsson, Carina Öhman, Lena Rakhimova, Thomas Borén, Lars Engstrand, Kristoffer Brännström and Anna Arnqvist.
PLoS Pathogens, DOI: 10.1371/journal.ppat.1004234.
– Vi lever i en tidsålder där nya avancerade material spelar en allt viktigare roll för vardagsliv och produktion. Därför är detta genombrott så viktigt. Det öppnar för möjligheten att genomföra en rad avancerade experiment på många fler laboratorier i världen och till lägre kostnad än idag, säger professor Svante Svensson, som tillsammans med kollegan professor Nils Mårtensson vid Ångströmlaboratoriet ansvariga för studien och samarbetet Uppsala-Berlin Joint Laboratory.
För att kunna framställa material med skräddarsydda egenskaper är det nödvändigt att kunna karaktärisera material och att förstå hur elektroner fördelar sig och rör sig i materialen. Under de senaste årtiondena har röntgenbaserade metoder blivit allt viktigare verktyg för detta, och det pågår ett intensivt arbete att kunna tillämpa sådana metoder på ett sådant sätt att det är möjligt att studera mycket snabba tidsförlopp; pikosekunder (tusendels miljarddels sekund) eller femtosekunder (miljondels miljarddels sekund). Mätningar med mycket korta pulser är av stor betydelse för att förstå kemiska reaktioner och atomära tidsförlopp, till exempel funktionen i en solcell.
Utvecklingen av röntgenkällor har gått mycket snabbt under de senaste åren. Vid dagens cirka 50 avancerade synkrotronljuslaboratorier produceras röntgenstrålar som är tusen miljarder gånger intensivare än vad som gällde för endast 40 år sedan. Dessa, varav MAX-laboratoriet i Lund är ett av de främsta, är optimerade för att ge största möjliga totalintensitet och inte primärt för att möjliggöra tidsupplösta mätningar. Det har även skett stora framsteg för att utnyttja korta tider. Sedan fem år finns ett antal stora och mycket dyra frielektronlasrar i drift, som arbetar med mycket intensiva pulser.
Men vid BESSY-laboratoriet i Berlin pågår en utveckling för att utnyttja vanliga synkrotronljusanläggningar för studier av material med mycket korta pulser. Och vid Uppsala universitet finns sedan lång tid specialiteten fotoelektronspektroskopi, pionjärarbetet gjordes av professor Kai Siegbahn och ledde till Nobelpris 1981. Genom samarbete har man nu lyckats hitta ett sätt att kunna mäta det man vill på ett smart sätt.
I den aktuella studien redovisar de lyckade fotolektronspektra vid anläggningen, gjorda med röntgenpulser som är tre pikosekunder långa. Röntgenblixtarna skapades genom att man modifierade en enskild elektronpuls i synkrotronljusanläggningen.
– När denna störda puls cirkulerar i den 300 meter långa ringformade acceleratorn ger den upphov till miljoner röntgenblixtar per sekund. Dessa kan vi forskare använda för tidsupplösta mätningar i en viss mätstation, samtidigt som alla andra forskare vid anläggningen kan utnyttja den högintensiva kontinuerliga strålningen, förklarar Svante Svensson.
Det nya instrumentet, som är 1000 gånger mer effektiva än tidigare konstruktioner, togs fram i samverkan med VG Scienta AB.
Projektet har stötts av bland andra VINNOVA och Europeiska Forskningsrådet (ERC).
Referens: Single bunch x-ray pulses on demand from a multi bunch synchrotron radiation source. [Ref 1] K. Holldack, R. Ovsyannikov, P. Kuske, R. Müller, A. Schälicke, M. Scheer, M. Gorgoi, D. Kühn, T. Leitner, S. Svensson, N. Mårtensson and A. Föhlisch. Nature Communications DOI: 10.1038/ncomms5010 (2014)
Fluor finns i vardagliga produkter som exempelvis tandkräm och fluortuggummi. Ursprunget till grundämnet fluor har dock varit något av ett mysterium. Det har i huvudsak funnits tre olika teorier om var det skapats. De resultat som forskarna nu presenterar stöder den teori som säger att fluor bildas i stjärnor av samma typ som solen, dock något tyngre, mot slutet av deras liv. Solen och planeterna i vårt solsystem har sedan bildats av material från de döda stjärnorna.
– Fluoret som vi har i vår tandkräm har alltså sitt ursprung i solens döda förfäder, säger Nils Ryde, docent i astronomi vid Lunds universitet.
Tillsammans med sin doktorand Henrik Jönsson och kolleger från Irland och USA har han studerat stjärnor som bildats vid olika tider i universums historia för att se om mängden fluor som de innehåller stämmer överens med den som teorin förutspår.
Genom att analysera ljuset som en stjärna sänder ut kan man räkna ut hur mycket av olika grundämnen den innehåller. Ljus av en viss våglängd visar på ett visst grundämne. I den aktuella studien har forskarna använt ett teleskop på Hawaii tillsammans med en ny typ av instrument som är känsligt för ljus med en våglängd i mitten av det infraröda området. Det är i det området som signalen finns i det här fallet.
– Instrument som kan mäta infrarött ljus med hög upplösning är mycket komplicerade att konstruera och har först nyligen blivit tillgängliga, säger Nils Ryde.
Olika grundämnen bildas under högt tryck och temperatur i en stjärnas inre. I fluorets fall så bildas det när stjärnan i slutet av sitt liv svällt till en så kallad röd jätte. Fluoret rör sig sedan ut till stjärnans yttre delar. Därefter kastar stjärnan av de yttre delarna och bildar en så kallad planetarisk nebulosa. Det fluor som då slungas ut blandas med den gas som omger stjärnorna, det så kallade interstellära mediet. Ur det interstellära mediet bildas sedan nya stjärnor och planeter. När de nya stjärnorna dör berikas det interstellära mediet igen.
Forskarna riktar nu även blicken mot andra typer av stjärnor. Bland annat kommer de att försöka ta reda om fluor kunde produceras i det tidiga universum, även innan de första röda jättarna hunnit bildas. De ska också använda metoden för att studera miljöer i universum som är annorlunda än den i solens omgivning, exempelvis nära det supermassiva svarta hål som finns i Vintergatans centrum. Där går kretsloppet, det vill säga där stjärnor dör och nya föds, betydligt snabbare än i solens omgivning.
– Genom att titta på fluorhalten i stjärnorna där kan vi säga någonting om ifall processerna de bildas genom också ser annorlunda ut, säger Nils Ryde.
Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Astrophysical Journal Letters
Många IT-företag agerar idag på en global marknad med processer över geografiska gränser. Branschen upplever konkurrens från bland annat mjukvaruutvecklande företag i lågkostnadsländer, vilket gör att många lägger ut delar av informationssystemutvecklingen till underleverantörer – outsourcing. Outsourcing innebär att företag kontrakterar ut viss del av sin verksamhet till en partner. Det kan till exempel handla om kompletta affärsprocesser till infrastruktur. Att outsourca en verksamhet medför utmaningar som till stor del kan förklaras med att aktörer är geografiskt åtskiljda, har olika kulturella värdegrunder och att de ibland befinner sig tidsmässigt åtskiljda. Problem och utmaningar som uppstår kan alltså inte enkelt lösas genom till exempel vardagligt korridorsnack.
– Jag har i min avhandling studerat företag i IT-branschen och outsourcing av utveckling av informationssystem. Betoningen ligger på kund–leverantörsrelationen, eftersom partnerskap har visat sig ha stor betydelse för framgångsrik outsourcing av utveckling av informationssystem. I ett partnerskap har aktörerna oftast en gemensam bild av mål, resultat och förväntningar, säger Linda Bergkvist.
Gemensam bild och etablerade rutine
Hon har undersökt vilka utmaningar som finns och identifierat nyckelförhållanden, broms- och drivkrafter, som är avgörande för att verksamheten ska bli framgångsrik.
– Förutom att det bör bygga på någon form av partnerskap, är det även viktigt med en tydlig process med en gemensam bild av genomförandet och etablerade rutiner. Vilka aktiviteter ska genomföras, vilka är aktörerna, vilka metoder ska användas, vilket är det förväntade resultat och vilka är mottagarna? Hur ska kommunikationen ske? Vart geografiskt finns aktörerna och vilka lagar och kulturella värderingar råder där? Det är frågor som behöver svar innan processen dras igång. Det behövs en bra infrastruktur som stödjer kommunikation och koordinering av processer, men det är lika viktigt med människor som arbetar med gränsöverskridande kommunikation, kunskapsöverföring och kulturella skillnader för att bygga, underhålla och vidareutveckla relationen.
Linda Bergkvist har även utvecklat ett ramverk för ledning av outsourcing av informationssystem med betoning på kund–leverantörsrelationen.
– Jag hoppas att ramverket kan vara ett stöd för ett proaktivt ledarskap på distans. Förhoppningen är också att min forskning ska bidra till en ökad förståelse om hur företag behöver arbeta med, och leda, sina relationer för att åstadkomma förväntat värde och nytta vid outsourcing, säger Linda Bergkvist.
Stabila eller ökande stammar av stora växtätare såsom älg, hjort och vildsvin ger stora mängder kött varje år. Nu har Per E Ljung och hans kollegor vid SLU och Umeå universitet genomfört en vetenskaplig brevundersökning som visar vad viltkött betyder för människor i olika delar av landet. När det gäller konsumtion visade det sig att 22 procent av svenskarna har viltkött på menyn varje månad, och att det finns en tydlig nord-sydlig gradient. I Jämtlands län och Norrbottens län anger 62 respektive 57 procent att de äter viltkött minst varje månad. Lägst konsumtion i de åtta undersökta länen har Stockholm, där 16 procent äter viltkött varje månad.
– Det vi äter oftast är älgkött, och därefter följer kött från rådjur och vildsvin, säger Per E Ljung. Hela 59 procent av befolkningen äter älgkött varje år, medan siffrorna för rådjurs- och vildsvinskött är 40 respektive 33 procent.
Ett av syftena med brevundersökningen var att undersöka förutsättningarna för att öka utbudet av viltkött i samhället. Per E Ljung visade i sin doktorsavhandling i våras att jakt inriktad på viltkött har ett starkt stöd i Sveriges befolkning och att stödet är kopplat till hur ofta man äter viltkött. Dessutom finns det en ökande efterfrågan på klimatsmart mat, vilket öppnar möjligheter för jägare att sälja mer viltkött.
– Hittills har vi bara kunnat anta varifrån konsumenterna får tillgång till viltköttet, berättar Per E Ljung. Nu vet vi att älgkött främst kommer ifrån vänner (36 procent) eller familjemedlemmar (31 procent) som jagar, eller från affär eller gårdsbutik (29 procent). I alla undersökta län är vänner och familjemedlemmar de vanligaste källorna, utom i Stockholm där 37 procent har köpt älgkött i affär eller gårdsbutik.
Nästan hälften av svenskarna anser att det är viktigt att kunna äta viltkött och hälften anser att det är viktigt att kunna köpa viltkött i affär eller gårdsbutik. En lägre andel anser att det är viktigt att kunna köpa viltkött på restaurang (43 procent) eller direkt från jägare (35 procent).
Även här finns det ett tydligt nord-sydligt mönster, där betydelsen av att kunna äta viltkött är störst i de nordligaste länen – i Jämtlands län anser 77 procent att det är viktigt, i Stockholm 40 procent.
Undersökningen av svenskarnas konsumtion av och inställning till viltkött har gjorts i form av en vetenskaplig brevundersökning. Totalt skickades 16 650 formulär ut till slumpvis utvalda personer i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas, Värmlands och Stockholms län, samt till 1 067 slumpvist valda svenskar. Undersökningen ingår i projektet ”Hållbar landsbygdsutveckling – på vems villkor?”, som finansieras av forskningsrådet Formas, men också av SLU:s fortlöpande miljöanalys.
Rapporten
Konsumtion av skogens ekosystemtjänster – vilt, svamp och bär av Per E Ljung, Camilla Sandström, Göran Ericsson & Emma Kvastegård. Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU, Rapport 2014, Nr 2.
– Det är en unik expedition på många sätt. Jag hoppas att vi kommer lära oss mycket genom att undersöka metan som ligger bunden i permafrost och gashydrater i de Östsibiriska grundhaven, säger Örjan Gustafsson, professor vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet.
Expeditionen går från Nordnorge, längs den ryska ishavskusten till Barrow i Alaska. Omkring den 20 augusti genomförs ett byte av forskare och besättning i Barrow, och expeditionens andra etapp inleds. Rutten tillbaka till Skandinavien går över undervattensbergskedjan Lomonosovryggen och expeditionen beräknas vara åter i Tromsö den 4 oktober.
Under den andra etappen som leds av Martin Jakobsson är temat ”från varmare hav och krympande havsis till utsläpp av växthusgaser”.
– Jag ser fram emot att komma ombord i augusti och genomföra den andra etappen över Arktiska oceanen. Vi kommer främst att studera den arktiska havsisens historia och transport av Atlantvatten och kol i havet, säger Martin Jakobsson, professor vid Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet. Under båda etapperna ska även de arktiska molnens roll i klimatsystemet undersökas.
Polarforskningssekretariatets samarbete med Sjöfartsverket kring isbrytaren Oden är nyckeln till det framgångsrika nyttjandet av Oden för svensk och internationell forskning. De två myndigheterna har tillsammans byggt upp Oden till en unik forskningsplattform.
Förutom de utmärkta egenskaperna som isbrytare har Oden en avancerad forskningsutrustning ombord; ett flerstråligt ekolod, vinschar för provtagning, havsvattenintag för kontinuerlig provtagning, permanenta laboratorier och kommunikationssystem, liksom kunnande och erfarenhet av forskningsarbete hos både sekretariatets personal och Odens besättning.
FAKTA
Följ SWERUS-C3 på Twitter
@SWERUSC3 och på Facebook www.facebook/swerusc3
Läs mer om SWERUS-C3 http://swerus-c3.geo.su.se polar.se/expedition/swerus-c3 www.science.gu.se
Läs mer om isbrytaren Oden www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Isbrytning/Vara-isbrytare1/ForskningsfartygetIsbrytaren-Oden/
www.sjofartsverket.se/pages/41381/Oden%20f%C3%B6r%20webben.pdf
Kortfakta om SWERUS-C3De 84 (19 kvinnor och 65 män) personerna i forskargruppen representerar 14 nationaliteter. Sverige, Ryssland, USA och Tyskland har flest antal deltagare. Vidare kommer deltagare från Kanada och europeiska länder: Storbritannien, Estland, Grekland, Italien, Polen, Portugal, Spanien, Schweiz och Nederländerna.
Odens besättning består av 24 personer på varje etapp.
Under närmare 100 dagars expedition kommer Oden att färdas ca 7000 nautiska mil = ca 13 000 km (första etappen=3100Nm och andra etappen=3900 Nm).
Forskarna ombord på isbrytaren Oden kommer bland annat från Stockholms och Göteborgs universitet samt från Russian Academy of Sciences (RAS), International Arctic Research Center (IARC) och Rice University.
Forskningen har gjorts möjlig tack vare anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Information till media: För ytterligare information, bilder, filmer och intervjutillfällen, se kontaktuppgifter under presskontakter. För medias representanter i Tromsö som är intresserade av forskningsexpeditionen och avresan finns möjligheter till intervjuer och fototillfälle vid kajen i Breivika. Anmäl intresse till presskontakter.
Rönen, som presenteras i The New England Journal of Medicine, bygger på den första större studien där deltagare från flera olika länder följts upp på identiskt vis. Basen är över 6 400 barn som följts upp till fem års ålder från Sverige, Finland, Tyskland och USA. Barnen deltar i den internationella diabetes- och celiakistudien TEDDY.
– De svenska barnen har hittills den högsta risken för glutenintolerans. Risken var nästan dubbelt så hög jämfört med barn från USA. En överraskning var att vi låg högre än Finland som liksom Sverige förknippas med hög förekomst av celiaki, berättar Daniel Agardh, docent vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Det kan även finnas regionala och lokala skillnader inom länder, som t.ex. i Sverige. I studien är det Skåne som varit svenskt upptagningsområde. Tidigare studier pekar på en något högre förekomst av glutenintolerans i södra Sverige jämfört med norra Sverige, men även med detta i åtanke är det anmärkningsvärda resultat, anser Daniel Agardh.
Förutom undersökningen av risk och förekomst i olika länder bekräftar studien att nära släktskap spelar roll, att flickor har högre risk samt betydelsen av en särskild riskgen (HLA DR3-DQ2) som tidigare antagits hänga samman med glutenintolerans.
I Sverige genomförs redan idag s.k. screening och särskild uppföljning av kända riskgrupper för glutenintolerans. Det gäller barn med typ 1 diabetes, Downs syndrom och barn där syskon eller föräldrar har celiaki. De nya rönen, som visar på en tydlig koppling till riskgener, kan man enligt Daniel Agardh använda i framtida diskussioner om hur screeningen kan genomföras med hjälp av blodprov på barn i Sverige.
Vad som är grundorsak till celiaki är fortfarande oklart
– Utifrån våra resultat talar mycket för att det är en kombination av olika saker som leder till glutenintolerans. Förutom ärftliga faktorer, kön och förekomst av riskgener så är det sannolikt en eller flera miljöfaktorer som påverkar risken att utveckla celiaki, säger Daniel Agardh och tillägger:
– Tidigare lanserade teorier om att tidpunkten för introduktion av gluten eller längden på amningsperioden är huvudorsak har vi ännu inte kunnat se i vår forskning.
Eftersom barn från olika upptagningsområden följts upp på identiskt vis i studien väcks nu hopp om nya möjligheter för fortsatt forskning, bl.a. när det gäller att jämföra miljö- och omvärldsfaktorer: Hur ser intaget av gluten ut hos svenska barn i jämförelse med andra nationer? Hur ser förekomsten ut av infektionssjukdomar bland småbarn i olika länder? Hur ser tarmfloran ut bland barn i olika grupper?
Studien: “Risk of Pediatric Celiac Disease According to HLA Haplotype and Country”.
Författare: Edwin Liu, M.D., Hye-Seung Lee, Ph.D., Carin A. Aronsson, M.Sc., William A. Hagopian, M.D., Ph.D., Sibylle Koletzko, M.D., Ph.D., Marian J. Rewers, M.D., M.P.H., George S. Eisenbarth, M.D., Ph.D., Polly J. Bingley, M.D., Ezio Bonifacio, Ph.D., Ville Simell, M.Sc., Daniel Agardh, M.D., Ph.D.
The New England Journal of Medicine, publicerad online den 3 juli 2014.
Länk till NEJM:
Fakta/Glutenintolerans (celiaki)
Glutenintolerans, så kallad celiaki, innebär att man inte tål proteinet gluten som finns i vete, råg och korn. Exempel på symtom är trötthet, diarré, viktnedgång och blodbrist. Obehandlad glutenintolerans har även kopplats samman med benskörhet, depression och försenade pubertet.
I Sverige visar statistik att förekomsten bland småbarn ökar på nytt och att ungefär en procent av den totala befolkningen har utvecklat celiaki. Undersökningar genom screening av normalbefolkningen visar på högre förekomst i yngre åldrar samt att det kan finnas ett stort mörkertal.<br />Det finns inget botemedel mot celiaki, den som drabbats får bl.a. gå på specialdiet under resten av livet.
Fakta/TEDDY-studien
TEDDY (The Environmental Determinants of Diabetes in the Young) är ett internationellt forskningsprojekt som försöker ta reda på vad det är som gör att barn får typ 1 diabetes och/eller celiaki. I Sverige är Skåne upptagningsområde. En urvalsstudie genomfördes 2004-2010 och omfattade drygt 48 000 nyfödda barn. I en pågående uppföljningsstudie följs ca 2 500 TEDDY-barn fram till 2025. Huvudfinansiär är National Institutes of Health, USA (NIH).
Nordiska ministerrådet stod som arrangör av ett seminarium under Almedalsveckan, där Lena Nilsson – pedagogikforskare vid Högskolan Väst – var en av de inbjudna talarna. Temat var arbetsmiljön i skolan. Inledde gjorde Curt Hagquist från Karlstads universitet som forskar om barns och ungdomars psykiska hälsa.
– Hur mår de unga? Stämmer medias larmrapporter? Ja, det finns inte tillräcklig forskning inom området men nya folkhälsorapporter visar att psykisk ohälsa hos flickor har fördubblats eller till och med tredubblats sedan nittiotalet. Anmärkningsvärt är att för barn under tio år finns ingen forskning alls, ingen vet hur de mår, säger Curt Hagquist.
Psykisk ohälsa större i yrkesprogram
Hagquist berättade vidare att självmordsförsöken bland flickor utgör en stadigt stigande trend, där Sverige ligger i topp i Norden. Och den psykiska ohälsan är större bland ungdomar i gymnasieskolans yrkesprogram än i de högskoleförberedande. Skolprestationer och psykisk ohälsa hänger samman. Dåliga prestationer leder till psykisk ohälsa och åt andra hållet leder psykisk ohälsa till dåliga skolresultat. En ond cirkel.
Lena Nilsson är pedagogikforskare med inriktning mot hälsofrämjande och skolutveckling på Högskolan Väst. Hon berättade om den knappa forskning som finns om skolans arbetsmiljö.
– Det finns ingen aktuell forskning om arbetsmiljön i skolan. Däremot om vuxnas arbetsmiljö, varför är det en skillnad? Den senaste forskningsrapporten är från 2000 och den visar på en bedrövlig miljö, både fysiskt och psykiskt.
Hård styrning och individualism
I rapporten som Lena hänvisar till beskrivs skolans arbetsmiljö som en miljö där det råder hård styrning och kontroll. Men där samtidigt eleven själv förväntas ta ansvar för sitt lärande. Ett misslyckande blir då också individens eget ansvar. Enligt Lena Nilsson är detta motsatsförhållande i högsta grad fortfarande betecknande för vår grundskola.
Hon betonar att lärarna behöver mer stöd, för att kunna jobba med stora och heterogena elevgrupper. Ett sådant stöd vill Lena att hennes bok om inkludering ska vara. I boken beskrivs lyckade exempel på god undervisning och den är tänkt att fungera som en praktisk handbok.
Folkminnesarkiven i Sverige har samlat in berättelser om hur människor idag uppfattar och använder naturen. Det är en brokig bild som träder fram.
-Den största utmaningen med boken har varit att spegla mångfalden. Naturen är betydelsefull på olika sätt för olika människor, men det finns också de som helt enkelt tycker att naturen är tråkig, säger Katarina Saltzman, vid Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.
För många är den egna trädgården en viktig plats för vardagliga naturupplevelser. Andra upplever naturen genom aktiviteter som geo-caching, när man letar efter gömda skatter med hjälp av GPS, eller bergklättring. Det framgår i boken att klättrare har många olika namn som beskriver hur bergen och klippväggarna ser ut. Det finns andra relativt nya aktiviteter som kosläpp då människor vallfärdar med bil för att se när bönderna släpper ut korna på våren. Skogen och havet är annars de miljöer som oftast återkommer i berättelserna.
-Många vittnar om att naturen betyder mycket för dem. I en föränderlig värld kan naturen stå för något äkta och ursprungligt. Samtidigt finns en oro för att vi människor hotar naturen, säger Katarina Saltzman.
Naturen för mig är en populärvetenskaplig bok som bygger på erfarenheter och berättelser och utgår från ett rikt material som samlats in över hela Sverige. Den innehåller artiklar, berättelser, citat och bilder och ger olika perspektiv på människors relationer till naturen.
-Naturen kan vara den lilla gröna plätten i staden eller ett träd utanför fönstret. Jag tror att bilden av naturen idag är mer mångfacetterad än förr, säger Katarina Saltzman.
I Naturen för mig medverkar kulturforskare från de svenska folkminnesarkiven och flera av landets universitet. Boken ges ut i samarbete mellan Institutet för språk och folkminnen och Folklivsarkivet i Lund. Det finns också en koppling till Unescos konvention om det immateriella kulturarvet, som Sverige nyligen ratificerat.
-Människans förhållande till naturen är en del av vårt immateriella kulturarv, säger Katarina Saltzman.Läs mer
Hittills har de flesta studier av membranproteiner varit inriktade på enskilda komponenter eller specifika delar av hela celler. Det har saknats ett verktyg för att studera samspelet mellan specifika membranproteiner. Inom ett projekt finansierat av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har forskargruppen nu utvecklat en ny metod som löser problemet. Metoden gör det också möjligt att föra in nya komponenter i cellens membraner och att studera hur funktionen påverkas.
>Metoden utgår från tidigare utvecklad teknik som tar fram rena membranproteiner från celler och sätter in dem en och en i små membranbubblor, så kallade vesiklar. Membranbubblorna innehåller membranprotein som förses med utstickande adresslappar, vilka söker upp andra vesiklar som innehåller andra membranproteiner med rätt adresslapp. När de två olika typerna av vesiklar möts sammansmälter de till en större vesikel som nu innehåller två olika membranproteiner.
Processen kan upprepas och vesiklar skapas med ett flertal olika membranproteiner. På detta sätt lyckades forskargruppen bygga upp en helt fungerande del av cellens energikraftverk och studera dess funktion utanför den levande cellen. Ett helt nytt verktyg har skapats för att studera och förstå processer i den levande cellens membraner.
– Det var jättekul att få ett stort forskningsbidrag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse i slutet av förra året och nu är det extra roligt att den första publikationen från projektet kommer i en av Nature-tidskrifterna, säger Peter Brzezinski [Ref 1]som är professor vid Institutionen för biokemi och biofysik på Stockholms universitet och som leder forskargruppen.
Membranproteiner utgör cellernas fönster och dörrar till omvärlden. De känner av omgivningen, skickar signaler, genererar nervimpulser och transporterar byggstenar. Proteinerna utgör även kärnan i cellernas energiutvinning.
– Användingen av mobiltelefoni i samband med bilkörning ökar enormt men samtidigt minskar antalet omkomna och skadade i trafiken, så sambandet mellan användning av mobiltelefon och trafikskadade är svår att se, säger Katja Kircher, forskare på VTI.
Katja Kircher medverkade i seminariet ”köra bil och skicka sms? Så ökar vi säkerheten i trafiken” som arrangerades av Transportstyrelsen.
Tidigare forskning från VTI visar att krav på att använda handsfree under bilkörning när man använder olika kommunikationsutrustning inte skapar en trafiksäkrare miljö. Det har inte heller visats att det har blivit trafiksäkrare i de länder som har lag på handsfree vid till exempel mobilprat under bilkörning.
– Lagstiftning verkar på sin höjd ge kortvarig effekt, samt att brist på data ger utrymme för mycket spekulationer. VTI förordar därför vetenskapliga studier som genomförs både före och efter framtida förordningar, lagändringar eller andra initiativ att förändra förarnas beteende.
Hon vill att besluten ska grundas på bra underlag och anser att om man verkligen vill skapa ett mer trafiksäkert samhälle måste man kunna visa på vad eventuella åtgärder innebär.
-Jämför det med bakåtvända bilbarnstolar, vi vet att det är bäst för barn att sitta bakåtvända så länge som möjligt, men att vända dem framåt bara för att nästan alla andra länder gör så är inget bra argument, vi vill hellre hålla oss till fakta i stället för att gå på vad vi tror och tycker.
Det finns fler möjliga distraktionskällor under bilkörning, det kan handla om att bilförare ställer in navigering, blir störda av barn i baksätet eller tappar koncentrationen när de sms:ar samtidigt som de kör bil.
– Att då bara lagstifta mot ett av dessa moment skapar inte bättre trafiksäkerhet och kan uppfattas som om allt annat anses vara acceptabelt i alla lägen, säger Katja Kircher.
VTI har gjort en sammanställning som visar att användningen av mobiltelefon är förknippad med förändrat körbeteende och till exempel förlängda reaktionstider. Ju mindre möjligheter föraren har att kompensera för detta, desto tydligare blir resultaten. Forskningen tyder dock inte på att det är farligare att prata i handhållen telefon än att använda handsfree. Uppgifter som kräver visuell uppmärksamhet har generellt sett större potential att föraren missar viktiga händelser i trafiken, eftersom mycket av informationen som är relevant för föraren tas in via synen. Ju bättre möjligheter föraren har att välja var och hur en sidoaktivitet genomförs, desto större chans har han eller hon att kompensera för den ökning av belastningen som uppstår.
Studier från andra länder visar att införandet av ett förbud mot användande av handhållen mobiltelefon leder till en minskad användning upp till ett år varefter användningen återgår till samma nivå som innan förbudet. Detta är möjligen snarare en effekt av informationskampanjer än av själva förbudet.
Den första december förra året ändrades ändå lagstiftningen och den nya paragrafen i trafikförordningen lyder enligt följande:
”Vid färd på väg med ett motordrivet fordon får föraren ägna sig åt aktiviteter såsom användande av mobiltelefon och annan kommunikationsutrustning, endast om det inte inverkar menligt på framförandet av fordonet.”
Enligt Transportstyrelsen som har i uppgift att sprida information om den nya förordningen betyder ”inverkar menligt” helt enkelt att fordonsföraren inte får använda mobiltelefon eller annan kommunikationsutrustning på ett sätt som gör denne till en ouppmärksam och trafikfarlig förare.
Den nya förordningsändringen innebär inget generellt förbud mot användandet av kommunikationsteknik. En anledning till det är att det finns situationer vid körning där användandet av modern kommunikationsteknik innebär stora fördelar. Exempelvis kan tekniken hjälpa en distraherad förare att tolka trafiksituationer och varna om faror som föraren inte klarar av att hantera i en stressad situation.
Katja Kircher tycker att målet ska vara att i så stor utsträckning som möjligt tillgodose förarens kommunikationsbehov, men att se till att det kan ske på ett trafiksäkert sätt. En ansats är att studera nuvarande kompensationsstrategier för att sedan underlätta för förarna att använda sig av dem. Vidare kan ny teknik och förbättrade gränssnitt för användarna göra trafiken säkrare. Incitament för en utökad användning av säkrare teknik kan till exempel ges via försäkringar. Även information och utbildning kan vara mycket värdefull om det genomförs på rätt sätt.
Slutsatsen är ett åtgärdspaket som baseras på trafikanternas behov, egenskaper och färdigheter har en mycket större chans att långvarigt öka trafiksäkerheten än ett simpelt förbud av en aktivitet som handhållen telefoni under körning någonsin kan uppnå.
Linnéa Stenliden, nybliven doktor i pedagogiskt arbete, var med och utvecklade ett visuellt dataverktyg, Statistics eXplorer platform, i samarbete med NCVA, Nationellt centrum för visuell analys. Verktyget ger lärare tillgång till officiella databaser och möjlighet att välja ut relevant data och presentera information för eleverna i form av s k vislets, visuella interaktiva berättelser.
Verktyget testades på lärare och elever i årskurserna 4-6, i samhällsorienterande ämnen. Och det befanns fungera.
– Verktyget är komplext för eleverna, säger Linnéa Stenliden, med många olika aspekter som de ska ta hänsyn till. Men de hanterar det. Jag var imponerad av hur snabbt de greppade det.
Men, fortsätter hon:
– Så fort de nuddar vid förståelsen av problemet de arbetar med så kommer pennan fram och de ska snabbt skriva ner ett svar. De ger sig inte tid att fundera, analysera och fördjupa sin förståelse. De har bråttom att prestera ett skriftligt svar.
Det här beror på hur eleverna har uppfattat vad som krävs av dem i skolan, är Linnéa Stenlidens slutsats. Bland skolans redovisningsformer intar skriven text en central position. Eleverna ska producera skriftliga svar på frågor, och ju snabbare man är, desto bättre. Och det kan bli problematiskt när datainhämtningen sker visuellt:
– Elevernas underlag är komplext och där finns ofta ingen text, inget att läsa. Det förhindrar visserligen svar baserade på copy-and-paste, som ju är ett vanligt problem i dessa google-tider. Det här alternativet till informationsinhämtning skapar en helt annan utgångspunkt än att söka fritt på google.
Men kunskapen blir fortfarande ytlig. En alternativ redovisning skulle kunna vara att eleverna redovisar i form av en databild, en skärmdump och att läraren lyssnar på elevernas analytiska resonemang, som då inte utgår ifrån något de först skrivit ner.
Lärandet i samhällsorienterande ämnen blir lidande av dagens lärkultur, där konkurrens, individualism och redovisningsplikt står i centrum, skriver Linnéa Stenliden. Hon efterlyser mer stöd till lärare för förståelse av det specifika med att arbeta med skärmbaserad visuell information och behovet av att styra undervisningen mot tid för muntlig diskussion, och tillåta redovisning av analytiska resonemang för att skapa fördjupad förståelse.
– Man måste också kunna ge utrymme för vaga resonemang där inga säkra svar ges, avslutar hon. Det är inte alltid så tydligt vad som är rätt och vad som är fel. Det är en process att analysera.
Linnéa Stenliden disputerade den 13 juni. Avhandlingen heter ”Visual Storytelling Interacting in School. Learning Conditions in the Social Science Classroom” .
Sedan 2007 har möjligheterna för privata aktörer att delta i arbetsmarknadspolitiken förstärkts. En forskargrupp vid Institutet för Framtidsstudier har jämfört de kompletterande aktörerna med Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet. Dessutom har effekterna av medverkan i projekt finansierade av Europeiska Socialfonden (ESF) studerats. Resultaten visar att Arbetsförmedlingen lyckas bättre än både de kompletterande aktörerna och ESF med att få individer i arbete.
När de privata aktörerna och ESF jämförs med Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet visar resultaten att sannolikheten för att deltagarna ska få jobb är tydligt mindre bland dem som deltar i de privata aktörernas och ESF-projekten än för de som deltar i den ordinarie verksamheten. Detta gäller för ett av de stora garantiprogrammen, den så kallade Jobb- och utvecklingsgarantin.
– Att privata aktörer skulle höja effektiviteten i verksamheten, bidra med snabbare övergångar till arbete och leverera bättre kvalitet än den statliga verksamheten är inget vi finner belägg för. Snarare är det tvärtom, säger Ryszard Szulkin, projektledare för Temagruppen Integration i Arbetslivet.
Studien omfattar 139 335 personer som deltagit i verksamheter upphandlade hos privata aktörer, 13 793 personer som deltagit i ESF-projekt och 220 250 personer som deltagit i Arbetsförmedlingens egna garantiprogram. Temagruppen för Integration i Arbetslivet (TIA) är en av fem temagrupper som tillsatts av Svenska ESF-rådet för att sprida erfarenheter av projekt finansierade av ESF. TIA är verksam vid Institutet för Framtidsstudier.
De flesta av oss är inte medvetna om att bilar utvändigt idag bullrar lika mycket som de gjorde för 40 år sedan. De tunga fordonen har däremot blivit något tystare. Antalet bullerexponerade i våra städer är fortsatt högt. Trafikbuller kopplas idag samman med stressrelaterade hälsoproblem som stroke och hjärtsjukdomar.
– Under senare år har det vetenskapliga underlaget för bedömningen breddats väsentligt. Men lagstiftningen för att skydda boende för ohälsosamma bullernivåer är helt otillräcklig, säger Tor Kihlman, professor emeritus i teknisk akustisk vid Chalmers.
I höstas var Tor Kihlman och Wolfgang Kropp initiativtagare till att internationella experter från bilindustri, universitet och myndigheter samlades i Innsbruck för att diskutera tekniska möjligheter att åstadkomma bättre stadsmiljöer.
Någon enkel teknisk lösning som kan lösa trafikbullerproblemen finns inte – varken när det gäller bullerkällor eller att hindra oljudet från att nå öronen. För att åstadkomma förbättringar krävs samordnade åtgärder från alla involverade, men sådan samordning av åtgärder saknas idag. Ansvarsfördelningen är oklar, menar Tor Kihlman.
– Många av de åtgärder som behövs går utmärkt att genomföra i täta städer. De ligger ofta i linje med vad som krävs för att tackla klimatförändringarna. Här finns alltså dubbla vinster att peka på, säger Tor Kihlman och nämner tre exempel: upphandling av tyst kollektivtrafik, lägre hastigheter och att genom god stadsplanering använda byggnader som effektiva bullerskärmar.
Den nya rapporten beskriver vilka första steg som behövs, politiskt, för att samhället ska röra sig mot väsentligt reducerade hälsoeffekter förorsakade av trafikbuller.
– Vägtrafikbullerproblemen kan inte få en tillfredsställande lösning enbart genom åtgärder vid ljudkällan, inte med den teknik vi kan förutse komma. Därför täcker rapporten också åtgärder i planering och byggande. Men dagens metoder för att mäta och beskriva bulleremissionerna är inte heller tillräckliga eller lämpliga sett från de boendes situation, säger Tor Kihlman.
Läs rapporten: Quieter cities of the future, Lessening the severe health effects of traffic noise in cities by emission reductions
