– Den nya potentiellt aggressivare formen av TBE-virus som vi har hittat är så klart oroande utifrån att det kan leda till högre dödlighet och att människor blir sjukare, säger Magnus Johansson, forskare vid Örebro universitet som leder projektet som är ett samarbete med Södertörns högskola, Linköpings universitet, Umeå universitet och Länssjukhuset i Kalmar.
TBE är ett fästingburet virus som överförs vid bett. Eftersom viruset finns i fästingens spottkörtlar kan man smittas även om man snabbt tar bort fästingen. De första symptomen, huvud- och muskelvärk, trötthet och feber, kommer normalt inom en vecka efter fästingbettet. Om viruset sprider sig till hjärnan och hjärnhinnorna kan man utveckla en allvarlig hjärninflammation som kan ge permanenta hjärnskador. Dödsfall av den form av TBE som vi har i Sverige är ovanliga men förekommer.
200-300 personer smittas varje år av TBE i Sverige och viruset sprider sig till nya områden. Sverige har fler fall än Norge och Finland tillsammans.
– Vi människor är egentligen inte en naturlig värd för det här viruset. Det överlever i naturen genom att vara i balans med de naturliga värddjuren gnagare och fästingar. Det är viktigt med ny forskning som kan ge oss nya mediciner och bättre vaccin eftersom TBE är allvarligt och på uppgång.
Forskarna fokuserar på områden där smitta har rapporterats och samlar in och undersöker fästingar. De har också tagit emot blodfyllda fästingar som patienter lämnat in efter att ha blivit fästingbitna.
– Vi upptäckte att en blodfylld fästing vi fick in bar på flera olika varianter av viruset. Det har forskare bara sett i labb tidigare men nu vet vi att det existerar i naturen. Det ger oss viktig information om viruset livscykel, säger Magnus Johansson.
Forskarna måste förstå virusets livscykel för att kunna bekämpa det. Eftersom det är ett virus och inte en bakterie kan man inte behandla TBE med antibiotika och i nuläget finns inget botemedel.
I kartläggningen av livscykeln har Magnus Johansson bland annat undersökt NS5 närmare. Det är ett protein som är centralt för replikeringen av viruset. Han har visat att TBE-viruset tar kontroll över värddjuret genom att NS5 blockerar delar av immunförsvaret.
Bakterier är ofta enklare att behandla. Virus interagerar med värden och lär sig snabbt att ta sig runt de hinder vi lägger i vägen. Vårt mål är att forskningen ska leda till nya antivirala läkemedel. De blockerar viruset från att infektera cellen eller från att replikera sin arvsmassa i cellen, säger Magnus Johansson.
För första gången har ett forskarlag kunnat rekonstruera solaktiviteten vid slutet av den senaste istiden, ca 20 000-10 000 år sedan, genom att analysera spårämnen i iskärnor på Grönland och droppstenar från Kina. Under denna istid var Sverige täckt av en stor inlandsis som sträckte sig ner till norra Tyskland och havsnivån var mer än 100 meter lägre än idag på grund av att vattnet låg på land som glaciäris. Den nya studien visar att solens variation påverkar klimatet på samma sätt oavsett om klimatet är extremt, som under istiden, eller som idag.
– Studien visar ett oväntat samband mellan solaktivitet och klimatförändringar. Den visar dels att förändringar i solaktiviteten inte är något nytt och dels att solaktiviteten påverkar klimatet, framför allt regionalt. Förståelsen för processerna gör att vi kan skapa bättre prognoser för till exempel Sveriges framtida klimat, säger Raimund Muscheler, docent i kvartärgeologi vid Lunds universitet och medförfattare till studien.
Solens påverkan på klimatet har debatterats livligt på senare år, framför allt med koppling till de senaste 15 årens inbromsade uppvärmning. Det finns fortfarande stor oklarhet kring hur solen påverkar klimatet, men studien pekar på att det inte är den direkta solenergin som är den viktigaste faktorn utan istället indirekta effekter på atmosfärscirkulationen.
– Lägre solaktivitet kan leda till kallare vintrar i Sverige och Nordeuropa. Det handlar om att solens UV-strålning påverkar den atmosfäriska cirkulationen. Intressant nog visar samma processer att det blir varmare vintrar på Grönland med ökat snöfall och ökad stormaktivitet. Studien visar också att solens olika processer behöver finnas med i klimatmodeller för att bättre förutsäga framtida globala och framför allt regionala klimatförändringar, säger Muscheler.
Studien har utförts vid Lunds universitet ledd av Florian Adolphi, doktorand på Geologiska institutionen och finansierad av forskningscentrat LUCCI, som studerar kolcykelns interaktion med klimatsystemet. Adolphi disputerar i november 2014 med sin avhandling som handlar om en jämförelse av resultat från olika klimatarkiv och relationen till solen.
Här hittar du studien som publiceras i Nature Geoscience den 17 augusti.
Amöban och det japanska järnvägsundret
Det började med att Toshiyuki Nakagaki, världsberömd professor vid universitet i Nagasaki, studerade hur man kunde använda den encelliga amöban Physarum för att visa bästa sättet att bygga upp järnvägar.
Han tog en sådan amöba och lade Cornflakes på alla orterna. Storleken på cornflakesflingorna stod i proportion till de olika orterna och så fick den genomskinliga amöban skapa ett nätverk för att transportera näringsämnen inom cellen.
Detta visade sig ligga väldigt nära det verkliga järnvägsnätet i Japan. Och det är svårt att tänka sig hur det japanska järnvägsnätet skulle kunna fungera bättre.
Den biologiska matematiken
Samtidigt bedrev lektor Anders Johansson sin forskning vid Högskolan i Gävle där en av grundidéerna var att förstå hur myror kan optimera och hitta den kortaste vägen, trots att de inte kan se, inte har någon överblick.
– Avsikten var att beskriva exakt hur det går till, för att sedan kunna generalisera resultaten till många andra organismer, säger Anders Johansson, matematiklektor vid Högskolan i Gävle.
Samarbete med Japan inleddes
För att formulera en matematisk modell tog Nakagaki hjälp av tillämpade matematiker. Anders fick kännedom om projektet, som han tyckte var mest lovande av alla idéer som fanns i sammanhanget.
– De höll på med modeller för myror och bin, men så kom Nakagaki med Physarummodellen, och de kom på att man kan bygga myrmodellen utifrån detta.
Samarbetet har nu pågått i 3 år. Gruppen består av 10 forskare från Frankrike, Japan och så Anders, och där ingår biologer, robotforskare och tillämpade matematiker.
– Toshiyuki Nakagaki har till och med skrivit en barnbok om Physarum. Han var biofysiker och märkte när han studerade detta att de här systemen blev väldigt effektiva.
– Det kan tilläggas att Nakagaki tillsammans med två av de andra forskarna har mottagit Ig Nobel-priset för sina undersökningar. Priset ges till forskning som kan synas förvånansvärd, men som kan ge upphov till eftertanke och nya perspektiv.
Mer kunskap
Gruppen kom fram till att de behövde uppgradera modellen för slumpvandring, hur vandringarna styrs och att de inte var ett utslag av lokal slump.
Om man har robotar så kommer de att röra sig rent plant men också i höjdled och hur kan man lära sig den här geometrin?
Resultatet blev en enkel modell baserad på lokal positiv feedback: Om en transportväg används så förstärks och utökas den.
Robotutveckling
– Min insats är grundforskning men japanerna sysslar med robotutveckling, amöba-robotar. De satsar stora pengar för att ta fram robotar som rör sig enligt dessa principer.
Mobiliteten ska inte behöva styras utan ligga i ett sympatiskt, självlärande, nervsystem. En annan fördel är att dessa amöba-robotar kan röra sig i utrymmen som inga vanliga robotar klarar.
Amöba-roboten
I Framtiden ska man lägga processorkraften där den behövs. De här amöba-robotarna undviker hinder och behöver inte lägga sin processorkraft på att röra sig. Man har till exempel konstruerat robotar vars rörelsemekanik efterliknar den av amöbor och maskar.
Den böljar liksom fram
Robotarna är kanske en halvmeter och rör sig framåt tryckdrivet, de böljar liksom fram när de rör sig. De rör sig väldigt bra, de har leder, de har väldigt lite spänning i sig och det är det som är poängen. När de stöter på ett hinder kommer de aldrig att skada hindret utan de ändrar sig istället och tar sig runt.
– Processorkraften läggs på det de ska göra och i ett lite högre system kan man tänka sig att de ska kunna utföra någon form av transport eller bygga något, avslutar Anders Johansson.
Hur gestaltar sig glädje som idé i vårdandet i en historisk vårdande verklighet? Det är en av frågorna som behandlas i Ginger Selanders avhandling. Avhandlingen har en idéhistorisk inriktning och bygger på sjuksköterskors berättelser om vårdande från 1900–1933. En tid som hör till den preteoretiska epoken då kunskapsområdet är under uppbyggnad. De banbrytande idéerna kring vårdandets kärna är ändå framträdande vid den här tiden, och glädje framgår förankrad i en världsbild som skiljer sig från dagens.
Genom glädje kan människan glömma sitt lidande och glädje frambringar en anda och atmosfär där han eller hon upplever sig hedrad och får ett ljust tillfälle att minnas. När människan upplever sig ha erhållit vad som kan begäras av gott, inte behöver lida och är förnöjd med sin levnadslott, beskrivs glädje som en räddning.
Glädje är verksam som vårdande genom att vara ett kärleksbevis och genererar kraft i form av livsglädje. Glädje är även en gåva till den andra med löfte om hjälp och förmedlar generositet. Den är inbjudande, vilket leder fram till att gemenskap skapas
Ginger Selander vill med sin avhandling avtäcka och synliggöra glädje i vårdandets värld. Glädje sammanbinds med vårdandet genom kärleken som den tongivande kraften. Vårdandets sak har genom historien alltid varit att lindra lidande och att tjäna liv och hälsa i en anda av kärlek och barmhärtighet.
FAKTA
Ginger Selander disputerar måndagen den 18 augusti 2014 kl. 12.00 i Akademisalen, Strandgaten 2 vid Åbo Akademi i Vasa.
Chansen att få individuella råd om hur just du ska äta, överväger bristerna med dagens gentester för de flesta. Etikern Jennie Ahlgren bygger sin doktorsavhandling Personaliserad nutrition och etik – en empirisk studie av svenska konsumenters inställning till gentester för hälsans skull på djupintervjuer och en enkät där 1000 människor har tillfrågats om sin inställning till gentester och individualiserade kostråd.
– 73% var positiva till att göra ett gentest och få personliga kostråd, det var överraskande många. Många är trötta på att det ständigt kommer nya modedieter och de flesta upplevde kostråd baserade på deras egna gener som mer tillförlitliga.
Resultat hade inget att göra med om man var frisk eller sjuk, eller om man redan ansåg sig leva hälsosamt. Studien visade också att många är oroliga för konsekvenserna av gentester. Vad händer om information från gentester blir tillgänglig för arbetsgivare och försäkringsbolag? Många oroade sig också för att gentester bara skulle komma vissa resursstarka grupper i samhället till del.
– Men trots risker och etiska problem var majoriteten ändå positiv till att testa sig. De kunde också tänka sig att låta gentesta sina barn, för att få råd om kost.Trots att man sade sig värna om integriteten, så triumfade intresset för barnens hälsa.
Deltagarna var också beredda att sprida information från sina gentester till släktingar, antingen de ville veta eller inte om de gener i släkten med förhöjd risk för en allvarlig sjukdom. Än en gång är det viktigare att måna om närståendes hälsa, än om deras integritet.
Forskningen idag visar att det inte finns en metod för att gå ner i vikt som fungerar för alla. Många forskare menar dock att det behövs fler studier för att visa samband mellan diet, sjukdomar och gener innan man kan ge individualiserade kostråd. Kostråden som bygger på DNA-tester har också kritiserats för allmänna.
– Ofta blir råden att äta mer fisk och grönsaker och mindre kött och mättat fett, precis som de flesta allmänna kostråd. Men en fördel är att individuella kostråd kan vara mer motiverande än de som säger sig gälla alla.
En tidigare studie* har visat ökad viktnedgång med hjälp av gentester. Den ena gruppen fick tillgång till information om sina gener och påföljande kostråd och den andra fick allmänna kostråd. Gruppen som tog hänsyn till sina gener gick då ner mest i vikt. Gentester kan erbjuda information om du med dina gener bör undvika kolhydrater eller om du bör äta dem. Att låta generna berätta om du ska äta mycket kolhydrater och lite fett, eller tvärtom, ter sig för många som ett lockande alternativ i en tid då kolhydratsnåla dieter som LCHF och GI dominerar.
Ett gentest kostar mellan ett par hundra och ett par tusen kronor. Antingen topsar man sig i munhålan eller tar ett blodprov, skickar iväg resultatet och får svar och analys efter ett par veckor. Svaret får man oftast själv bearbeta vid köksbordet, även om det visar sig vara tunga besked. Idag finns det ett fåtal gener där starka samband har påvisats för vissa sjukdomar, som t ex bröstcancer och Alzheimers.
Det största företaget inom gentester är amerikanska 23andMe. De har tidigare sålt breda tester med kostråd till relativt låga priser. Men efter en varning av US FDA (Food and Drug Administration) har de slutat ge kostråd. Numera får du resultaten och får själv fundera ut vad du bör äta mer och mindre av.
– I mitten av 2000-talet fanns det ett antal företag som sålde gentester och gav personliga kostråd, nu har några av dem slutat till följd av kritiken. Men de är beredda att starta igen, när de har mer forskning till stöd. Troligtvis kommer vi få ett samhälle där allt fler gentestar sig i framtiden, säger Jennie Ahlgren.
FAKTA
Den 10 oktober disputerar Jennie Ahlgren på CTR, Centrum för teologi och religionsvetenskap, vid Lunds universitet.
*) Arkadianos, Ioannis; Valdes, Ana M.; Marinos, Efstathios; Florous, Anna; Gill, Rosalynn D.; Grimaldi, Keith A. (2007). ”Improved weight management using genetic information to personalize a calorie controlled diet”, Nutritional Journal 6(29), 29-36
Två rapporter från en världsomfattande studie, som publiceras idag, 14 augusti, i New England Journal of Medicine, ifrågasätter vedertagna sanningar och rekommendationer om saltintag. I studien, The Prospective Urban Rural-studien, PURE, har man i nära fyra år följt över 100 000 personer från 18 länder, varav drygt 4 000 från Göteborg och Skaraborg.
Studien har granskat intaget av natrium och kalium och hur det relaterar till blodtryck, dödsfall, hjärtsjukdomar och stroke.
– Detta är en av de mest ambitiösa studier som gjorts vad gäller effekterna av människors saltintag över tid, säger Annika Rosengren, professor i medicin vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien.
För mycket salt har länge varit känt som en allvarlig hälsorisk. Resultatet i den nya studien visar att ett ökat natriumintag ökar blodtrycket och då framför allt bland dem med ett intag över 5 gram per dag (över 12,5 g koksalt), bland dem som redan har högt blodtryck eller är över 55 år. Det nuvarande intaget i Sverige ligger normalt mellan 4 och 5 gram per dag (10-12 g koksalt) medan Livsmedelsverkets rekommendationer är att vuxna ska äta högst 2,3 gram natrium per dag, vilket motsvarar 6 gram bordssalt eller ca en tesked, en nivå som få svenskar håller idag.
En av studiens två rapporter visar samtidigt att det rekommenderade intaget för en god hälsa kan vara för lågt. Ett lågt intag är visserligen förknippat med ett något lägre blodtryck jämfört med ett genomsnittligt intag, men ett lågt natriumintag kan också vara skadlig.
I PURE-studien var det lägst risk för kardiovaskulära händelser och dödsfall bland dem som konsumerade måttliga saltmängder och risken ökade både över och under det intervallet.
– Det finns mycket litet vetenskapligt stöd för att sänka saltintaget till en nivå där få svenskar ligger idag. Samtidigt är en hög konsumtion fortfarande förknippad med ökad risk, både för högt blodtryck och för hjärtkärlsjukdom, säger Annika Rosengren.
Det är tekniskt möjligt att trafikera godståg som är längre än 630 meter, men det finns organisatoriska hinder. Detta konstateras efter ett demonstrationsförsök rapporterat av VTI.
Dagens förutsättningar för användning av längre tåg har utvärderats i ett demonstrationsförsök inom ramen för ELVIS-projektet där ett 730 meter långt godståg kördes mellan Gävle och Malmö. ELVIS-demonstrationsprojekt genomfördes av VTI (projektledare), Linköpings universitet, Trafikverket, Skogsindustrierna och fem skogsindustriföretag.
– En slutsats är att det är tekniskt möjligt att trafikera godståg som är längre än 630 meter men att det finns organisatoriska hinder. Att köra längre tåg kan kräva någon form av uppoffring för systemet och dess aktörer, till exempel i form av längre restider för tågresenärer. Balansgången mellan olika för- och nackdelar är en central fråga, säger Inge Vierth projektledare och forskare på VTI.
För att utnyttja infrastrukturen effektivare föreslår projektgruppen att som en tillfällig åtgärd använda dedikerade kanaler för längre godståg i specifika korridorer där vissa investeringar i 750 meter långa mötesspår redan är gjorda. Tilldelningen av tåglägen i dessa kanaler kan göras i den ordinarie tilldelningsprocessen, men det skulle krävas ett åtagande av Trafikverket att fördela tåglägena flexibelt och effektivt.
– Diskussioner med företagen som ingår i projektet samt tidigare forskning visar att näringslivets transportkostnader per transporterat ton gods kan reduceras genom att använda längre godståg. Skalfördelarna kan dock bara utnyttjas om inte hela lokets dragkraft utnyttjas redan idag, säger Inge Vierth.
Trafikering av längre godståg i större omfattning kräver investeringar i mötesspår, förbi-gångspår, terminalspår med mera. De hittills genomförda kalkylerna för 750 meter långa tåg tyder på att investeringskostnaderna är relativt blygsamma och återbetalningstiden relativt kort. Grannländerna Danmark och Tyskland, som redan tillåter längre tåg än Sverige, planerar för ännu längre tåg. Sverige måste också anpassa sig till kravet att möjliggöra trafikeringen av minst 750 meter långa tåg till år 2030.
Detta är den andra rapporten i ELVIS-demonstrationsprojektet för längre och tyngre tåg, VTI rapport 828: Nuvarande förutsättningar och försök med längre godståg mellan Gävle och Malmö, skriven av Johanna Törnquist Krasemann (Linköpings universitet) samt Annelie Carlsson (VTI) och Inge Vierth (VTI).
Den första delrapporten är VTI notat 13-2013: Genomförda utredningar och försök med längre och tyngre tåg i Sverige av Ragnar Hedström.
Forskningen inom kompetenscentret CASTT vid Luleå tekniska universitet gynnas av en helt ny testanläggning, AstaZero, mellan Borås och Göteborg. CASTT blev först ut, tillsammans med Volvo, att utföra tester på den världsunika anläggningen som invigs i höst. Testerna görs på asfaltbana och blir ett komplement till de vintertester som forskarna genomför i Norrbotten.
– AstaZero är en fantastisk anläggning som kommer att vara en viktig del i infrastrukturen i Sverige, och hela norra Europa, för testning av aktiv säkerhet. Anläggningen är viktig inte bara för fordonsindustrin utan i högsta grad även för forskningen, säger Peter Jeppsson, föreståndare för CASTT (Centre for Automotive Systems Technologies and Testing) vid Luleå tekniska universitet.
AstaZero är en helt ny anläggning för test av aktiva säkerhetssystem i fordon. Banorna består av en landsväg på över fem kilometer, en high speed area (HSA) i form av en cirkulär asfaltarea om 240 meter i diameter, en motorvägsdel samt en stadsdel med nio kvarter.
AstaZero invigs inte förrän den 21 augusti men redan nu har forskarna vid CASTT fått möjlighet att genomföra väggreppsmätningar och inledande fordonstester. Det gör att man kan prova hela sin testutrustning vid ett och samma tillfälle under bästa tänkbara förutsättningar.
– De stora ytorna och den fina asfalten på AstaZero är perfekta för testerna. Vi började med att genomföra mätningar av väggreppet på hela AstaZero-anläggningen. Dessa mätningar utgör ett viktigt underlag för oss och för många av de tester som kommer att genomföras på anläggningen framöver. Vi har tidigare gjort motsvarande mätningar på vintervägar. Mätningarna ger en kartbild av väggreppet, ungefär som en ”terrängkarta”, säger Johan Casselgren, Luleå tekniska universitet
– Analyserna visar att en shot med thylakoider före frukost gör att suget efter sött minskar och att mättnadskänslan håller i sig hela dagen, säger Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi.
38 överviktiga kvinnor har deltagit i studien som har pågått i tre månader. Varje morgon före frukost fick de en shot med fem gram extrakt. Hälften av kvinnorna fick thylakoidshoten. Den andra hälften, kontrollgruppen, fick placebo. Deltagarna visste inte vilken av grupperna de tillhörde. De enda anvisningar de fick var att de skulle äta en allsidig kost med tre måltider per dag och de fick inte gå på någon diet i övrigt.
– Kontrollgruppen gick ner tre och ett halvt kilo och gruppen som fick thylakoidshoten gick ner fem kilo. Gruppen som fick thylakoider upplevde också att det var lättare att hålla sig till endast tre måltider och kände inte suget efter mellanmål, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.
Det är mättnadskänslan som är nyckeln. Modern processad mat bryts ner för snabbt för att tarmhormoner som skickar mättnadssignaler till hjärnan ska hinna med. Med hjälp av thylakoiderna bryts maten ner under lång tid, vilket gör att tarmhormonerna hinner frigöras och kan kommunicera med hjärnan att vi faktiskt är mätta.
– Det handlar om att utnyttja tiden det tar att smälta maten. Det är inget fel på våra system, men den moderna ”förtuggade” maten fixar inte det. Thylakoiderna förlänger matsmältningen och ger en mättnadskänsla. Suget efter mellanmål minskar. Det gör att vi kan hålla oss till den kosthållning som vi är skapta för utan mellanmål och onyttiga sötsaker som godis, chips och annat, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.
FAKTA
Publikation:Body weight loss, reduced urge for palatable food and increased release of GLP-1 through daily supplementation with green-plant membranes for three months in overweight women. Appetite. 2014. Publicerad online 2014 Jun 30.
Författare: Montelius C, Erlandsson D, Vitija E, Stenblom EL, Egecioglu E, Erlanson-Albertsson C. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24993695
Genmutationer är orsaken till att cancer utvecklas. Det finns därför ett stort behov av att hitta metoder som kan visualisera muterade cancergener i celler eller vävnader. Nu har forskare vid Uppsala universitet vidareutvecklat teknik för att kunna se flera olika typer av genskador på samma gång.
– Vi valde att studera en genmutation som finns i ungefär hälften av alla patienter med prostatacancer. Vi har kunnat visualisera olika fusionsvarianter och mutationer, vilket avslöjade distinkta mönster i de olika tumörerna, säger Sara Kiflemariam, studiens huvudförfattare.
Metoden möjliggör samtidig visualisering av mutationer i andra gener som ofta är påverkade vid prostatacancer (AMACR, AR, TP53, och TMPRSS2-ERG).
– Med den här tekniken kan vi på samma gång se flera vanliga mutationer i cancervävnader. Det kan hjälpa oss att förstå tumörutvecklingen och skillnader mellan olika områden i en och samma tumör, säger Tobias Sjöblom, huvudansvarig för studien.
FAKTA
Referens: In situ sequencing identifies TMPRSS2–ERG fusion transcripts, somatic point mutations and gene expression levels in prostate cancers. Sara Kiflemariam, Marco Mignardi, Muhammad Akhtar Ali, Anders Bergh, Mats Nilsson, Tobias Sjöblom. DOI: 10.1002/path.4392
– Benet som implantatet fästs vid löses upp snabbare om man har använt sig av benersättningsmaterial istället för av patientens egen benvävnad, säger Andreas Stavropoulos, professor vid Odontologiska fakulteten på Malmö högskola.
Behandling med tandimplantat för att ersätta förlorade tänder är en vanlig behandlingsmetod. Implantaten fästs i patientens käkben, men för att implantatet ska fastna krävs det en viss mängd ben. Om det inte finns tillräckligt med ben används ibland patientens egen benvävnad, så kallat autogent ben transplantat, för att bygga upp käkbenet.
En annan vanlig metod är att tandläkaren använder benersättningsmaterial som transplantat istället för autogent ben.
Studier har visat att inom tio år efter behandlingen drabbas så många som var femte patient av bakterieinfektioner vid implantatet, så kallade periimplantit. Infektionerna kan behandlas med antibiotika, ofta tillsammans med ett kirurgiskt ingrepp, men de är svårbehandlade och utvecklas därför ofta till ett permanent tillstånd.
En orsak till detta är svårigheten med att rensa implantatets yta tillräckligt väl vilket gör att bakterierna stannar kvar. På sikt leder infektionen till att nedbrytningen av benet är så omfattande att patienten löper risk att förlora implantatet.
Andreas Stavropoulos har i djurförsök visat att om implantatet infekteras, bryts benet ned fortare om implantat har fästs med benersättningsmaterial som inte resorberas jämfört med när implantaten kan fästas utan någon form av transplantation.
– Generellt ska vi inom tandvården vara mer försiktiga med att använda benersättningsmaterial. Vi måste dock vara extra försiktiga när det gäller olika patientkategorier. Exempelvis löper patienter som tidigare har haft tandlossning en ökad risk för att drabbas av periimplantära infektioner och i dessa fall måste vi tandläkare vara extra noggranna i valet av behandlingsalternativ, säger Andreas Stavropoulos.
VTE (venös tromboembolism dvs. blodpropp i bland annat ben och lungor) är den tredje vanligaste hjärtkärlsjukdomen efter kranskärlsjukdom och stroke. Risken för VTE bland för tidigt födda har inte studerats tidigare. Det är dessutom fortfarande till stor del oklart vad som händer med hälsan i vuxen ålder för tidigt födda barn.
En ny studie från Centrum för primärvårdsforskning, publicerad i den amerikanska tidskriften Pediatrics, visar att de barn som föddes före vecka 37 under perioden 1973 till 2010 har en ökad risk för VTE inte bara de första fem åren i livet utan även när de uppnått åldern 13-38 år, dvs. i tonåren och ung vuxen ålder. Den absoluta risken var dock låg eftersom mycket få drabbades av blodpropp.
– Resultaten av våra studier gäller dock barn födda mellan 1973 till 2010. Under studietiden har vården av för tidigt födda barn förbättrats, inte minst i Sverige, säger docent Bengt Zöller. Det är viktigt att understryka att det övervägande flertalet för tidigt födda barn mår utmärkt i vuxen ålder.
Forskarna, ledda av docent Bengt Zöller, studerade 3 571 574 barn. Av dessa föddes 206 844 (5,8 procent) barn mellan veckorna 22 och 36. Forskarna har sedan följt de för tidigt födda barnen i sjukhusregistret fram till 2010 och jämfört dem med de barn som föddes i normal tid. När de för tidigt födda barnen var i åldrarna 1-5 år och i åldrarna 18-36 år hade de en högre risk för VTE än barn som var födda i normal tid. Dessutom visade resultaten att ju tidigare barnen var födda desto högre var risken för VTE. En del av riskökningen kan förklaras av andra sjukdomar som orsakats av att de var för tidigt födda, men även efter justering för detta kvarstod ett samband mellan att vara för tidigt född och ökad risk för VTE. Första året var risken hela 47 gånger ökad för de födda i vecka 22-27. I ung vuxen ålder (18-38 år) var risken nästan 180 procent ökad. Forskarna betonar dock att den absoluta risken var låg, då totalt 7519 (0,2 procent) av alla i kohorten drabbades av blodpropp.Även om det finns betydande kunskap om för tidigt födda barn både under spädbarnsåren och upp i barnaåren så finns det betydligt mindre kunskap om vad som händer i vuxen ålder. Eftersom antalet för tidigt födda barn har ökat kraftigt under de senaste åren finns det mycket forskning kvar att göra när det gäller hur den tidiga födseln påverkar hälsan i vuxen ålder.
– Detta är anledningen till att vi ville studera de för tidigt födda barnens risk för VTE upp till ung vuxen ålder. Den tidigare bristen på kunskap kan bero på att forskare inte har haft tillgång till data från tillräckligt stora grupper för att kunna dra tillförlitliga slutsatser om hur sambandet mellan att vara för tidigt född och VTE långt senare i livet ser ut, säger Bengt Zöller.
– Studien är principiellt viktigt då för tidig födsel är en ny riskfaktor för VTE inte bara de första fem åren i livet utan även i tonåren och ung vuxen ålder. De bakomliggande mekanismerna är okända, men kan orsakas av ett komplext samspel av näringsrelaterade faktorer under graviditeten och efter födseln, annan exponering under graviditeten (t.ex. hormonförändringar) och efter födseln men också genetiska faktorer. Genom att lära sig mer om dessa sena effekter av för tidig födsel skulle vi kunna minska eller kanske till och med eliminera dess risker i vuxen ålder, säger Bengt Zöller.
Den aktuella studien har möjliggjorts genom anslag från bland annat Hjärt-Lungfonden. Docent Bengt Zöller innehar en halvtids forskartjänst finansierad av Hjärt-Lungfonden.
Publikation:Författare: Zöller B, Li X, Sundquist J, Sundquist K, Crump C.
Titel: Gestational age and risk of venous thromboembolism from birth through young adulthood. Pediatrics 2014.
Länk till Pediatrics.
Centrum för Primärvårdsforskning i Malmö är ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne
Det finns en vida spridd missuppfattning att vita tecken hos hundar har uppkommit som en biprodukt när vi selekterat för ett tamt beteende.
– Den viktigaste orsaken till att hundar har vita tecken är att vi medvetet valt hundar med vita tecken för avel, säger Leif Andersson en av forskarna bakom denna studie.
Detta har pågått under tusentals år vilket illustreras av att den romerske auktoriteten på jordbruk, Columella, som redan på 100-talet beskrev att fåraherdar föredrog vita fårhundar för att de var lättare att skilja från vargar om man behövde jaga i väg vargar vid gryningen eller skymningen.
I den artikel som publiceras i dag visar forskarna att vit färg hos hund beror på mutationer i MITF-genen som har en avgörande betydelse för en normal utveckling av pigmentcellerna. Forskarna visar att dessa mutationer inte påverkar MITF-proteinet utan dess genetiska reglering.
– Hundars vita tecken beror inte på att de inte kan producera pigment utan att de helt saknar pigmentceller i huden i de områden som har vita tecken, säger Izabella Baranowska Körberg som doktorerade vid SLU på en avhandling där denna studie ingick.
– Förändringen i MITF genens reglering gör att inte alla pigmentcellerna hittar fram till huden under hundens embryo- och fosterutveckling. Eftersom pigmentcellerna också har en viktig funktion i innerörat får vissa hundar (5–15 procent) med extremt mycket vita tecken som vita boxrar och dalmatiner nedsatt hörsel eller dövhet, säger Göran Andersson som tillsammans med Leif Andersson lett detta forskningssamarbete.
Forskarnas resultat var helt i linje med att människan har avlat för vita tecken under tusentals år eftersom de kunde visa att vissa varianter av vita tecken inte berodde på en enskild mutation utan på flera samverkande mutationer som uppkommit vid olika tillfällen.
– Det faktum att våra husdjur har en relativt lång historia (tusentals generationer) och selektionen för att förändra vissa egenskaper som färgteckning har varit mycket stark gör att vi nu har ett antal exempel på evolution av genvarianter som beror på flera konsekutiva genetiska förändringar i samma gen, och MITF-genen hos hundar är ett av de vackraste exemplen på detta menar Leif Andersson.
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala universitet och Broad Institute har sedan nära tio år ett omfattande forskningssamarbete där hunden används som modelldjur för ärftliga sjukdomar som drabbar både hund och människa. I dag undersöks ett tjugotal sådana sjukdomar, bland annat cancer, immunmedierade sjukdomar, beteende, ögonsjukdomar och kardiomyopati hos flera hundraser.
Artikeln i PLoS One “A simple repeat polymorphism in the MITF-M promoter is a key regulator of white spotting in dogs”. (Izabella Baranowska Körberg, Elisabeth Sundström, Jennifer Meadows, Gerli Rosengren Pielberg, Ulla Gustafson, Åke Hedhammar, Elinor K. Karlsson, Jennifer Seddon, Arne Söderberg, Carles Vilà, Xiaolan Zhang, Mikael Åkesson, Kerstin Lindblad-Toh, Göran Andersson & Leif Andersson).
Ur innehållet:
– Räkna med invasiva arter framöver. Vad är egentligen en invasiv art och hur arbetar myndigheterna med frågan?
– Den sista almstriden. Almsjuka, askskottsjuka och diplodiasjuka på tall: träden hotas från flera håll.
– Mårdhundsmodellen. Arbetet i Sverige med att mota mårdhunden inspirerar forskning och förvaltning om invasiva rovdjur i andra länder.
– Flytande invasioner. När en främmande art har kommit in i Östersjön är det svårt att hindra den från att sprida sig. Den svartmunnade smörbulten är ett exempel.
Läs tidningen på webben:
Bläddra i Miljötrender från SLU augusti 2014 på webben
Ladda hem Miljötrender från SLU augusti 2014 som pdf
På hemsidan finns information om hur du kostnadsfritt kan prenumerera på den tryckta tidningen eller få tidningen digitalt. Här hittar du också tidigare nummer.
Att inte bara människor, utan även djur har personlighet har bekräftats i flertalet studier under det senaste decenniet. Det innebär att också djur skiljer sig åt i beteende på ett konsekvent sätt, till exempel genom att vissa individer är mer intresserade av att utforska nya områden är andra. Nu visar svenska forskare att personlighetstypen kan påverka kampen om sociala positioner.
Tidigare studier har hos flera grupplevande arter visat att det finns en koppling mellan individens roll i den sociala hierarkin och personlighetstypen. Forskargruppen från Stockholms universitet och Linköpings universitet har tidigare visat att dominanta tuppar som en direkt följd av den sociala status de åtnjuter är mer aktiva och utforskande än underlägsna tuppar. Men vissa personlighetstyper kan också tänkas ha lättare för att tillskansa sig en dominant position från början. Nu visar forskarna att personlighetstypen kan påverka kampen om sociala positioner. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.
Personlighetstypen hos femtio tuppar av den ursprungliga rasen gammalsvensk dvärghöna klassificerades genom olika personlighetstest vid Tovetorps zoologiska forskningsstation.
Därefter sattes par av tuppar samman, och vilken tupp som blev dominant i varje par observerades. Tupparna var jämlika i storlek, så vem som blev dominant påverkades därför främst av skillnader i tupparnas personlighet.
– Tupparna vid Tovetorps forskningsstation lever normalt i könsmixade grupper med flera tuppar i varje, och är därför vana vid att göra upp om dominansen utan våldsamma slagsmål. Inom ett par minuter är dominansen uppgjord och en kan tydligt se att den ena tuppen undviker den andre, som därmed är subdominant. Det finns alltså utrymme för att andra egenskaper än aggression kan påverka vem som vinner eller förlorar, säger Anna Favati, doktorand vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.
Resultaten av studien visade att tuppar som var mer vaksamma och mer utforskande i personlighetstesten hade större chanser att senare vinna och bli dominanta. Den vinnande tuppen var också ofta mer aggressiv i början av duellen än vad den förlorande tuppen var. Aggression hade ingen tydlig koppling med utforskande och vaksamhet, vilket innebär att dessa egenskaper var för sig förutsäger vilken status en tupp kommer att få, och att inte bara en, utan flera olika sorters personlighetstyper kan nå framgång.
– Dominanta tuppar parar sig oftare än underlägsna tuppar och har därför generellt större reproduktionsframgång. Att flera olika egenskaper leder till en hög social status kan därför i förlängningen vara en av förklaringarna till hur variation av olika personlighetstyper bevaras, vilket är en stor gåta inom personlighetsforskningen, avslutar Anna Favati.
Artikeln publicerades i PLOS ONE den 29e juli 2014.Favati, A, Leimar, O & Løvlie, H. 2014. Personality predicts social dominance in male domestic fowl
Hur läkemedel som introduceras på den svenska marknaden påverkar vattenlevande organismer bedöms utifrån tester som utformats av den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA. Resultaten från dessa tester ligger sedan till grund för den information om miljöpåverkan som de svenska konsumenterna får. En studie som forskare vid Umeå universitet publicerar i tidskriften Environmental Research Letters visar att det finns systematiska fel i dagens tester, vilket ökar riskerna att missa ekologiskt relevanta effekter av läkemedel i miljön.
– Felet ligger bland annat på en konceptuell nivå där man väljer att undersöka hur giftiga olika substanser som konstrueras för att förbättra hälsan för människor är för vattenlevande organismer. Våra studieresultat visar att man i större utsträckning borde testa de farmakologiska effekter som kan uppkomma hos dessa organismer och man måste dessutom vara öppen för att dessa effekter tar sig uttryck som inte går att mäta med traditionella metoder, säger Jonatan Klaminder, docent vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, som är studiens huvudförfattare.
I studien har forskarna undersökt abborrar som har behandlats med ångestdämpande läkemedel, i koncentrationer som understiger de som har uppmätts i avloppsvatten i Europa. Resultaten visar att dessa fiskar hade en högre överlevnad än fiskar som fick simma i rent vatten. Enligt Jonatan Klaminder kan detta förklaras av att fiskar som simmat i vatten med ångestdämpande läkemedel ändrade sitt beteende genom att bli mer aktiva, mindre sociala och effektivare när det gäller att hitta mat.
Forskarna anser att dagens tester kan leda till att man missar de miljöeffekter som uppkommer av läkemedelsrester i avloppsvattnet när man enbart letar efter dess skadliga effekter och dessutom enats om ett analysförfarande som gör det praktiskt omöjligt att upptäcka eventuella positiva effekter på hälsan hos utsatta organismer.
– Att en art eller population gynnas av att ett visst läkemedel finns i ett vattendrag kan medföra stora ekologiska konsekvenser, eftersom den art som gynnas i värsta fall kan konkurrera ut andra arter, säger Tomas Brodin, ekolog och forskare vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, samt medförfattare till studien.
Forskarna poängterar att de positiva hälsoeffekter som uppmätts för fiskarna i den aktuella studien uppkom i en artificiell laborativ miljö, vilket gör det svårt att bedöma vilka effekterna skulle bli i en komplex naturlig miljö. Forskargruppen anser dock att läkemedelsmyndigheterna behöver utforma nya tester, med ekologiskt fokus, men även skärpa den metodik som används vid dagens tester för att riskklassa miljöeffekter av läkemedel.
– Problemet är att vi med dagens tester inte studerar ekologiskt relevanta beteendeeffekter i någon större utsträckning. I de fåtal tillfällen de görs används dessutom fiskar som är uppvuxna i en laborativ miljö, i många generationer, vilket gör att de har tappat delar av sin naturliga beteenderepertoar. Det gör i sig att det blir problematiskt att dra ekologiskt relevanta slutsatser av testerna, säger Jonatan Klaminder.
Läs studien i Environmental Research Letters
