Född på landet eller i storstaden? För kineser avgör svaret om de har tillgång till välbetalt jobb, subventionerad sjukvård, god utbildning och socialförsäkringsförmåner.

Nu visar en studie från Göteborgs universitet att drygt 100 miljoner landsbygdsbor lyckats både med att migrera till städerna och förändra sin folkbokföringsstatus och därmed sina liv.

De kallas för hukou-konvertiter; kinesiska migranter som lämnar landsbygden i hopp om ett bättre liv i staden. Tillsammans med doktor Deng Quheng, Chinese Academy of Social Sciences, är Björn Gustafsson, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, en av de första forskarna i världen att studera denna grupp migranter.

– Vår studie identifierar 107 miljoner kinesiska före detta landsbygdsbor som inte bara lämnat landsbygden för att flytta in till staden. De har också lyckats få sin folkbokföringsstatus, hukou, ändrad till stadsbo. Dessa kineser lever nu ett helt annat liv jämfört med de som är kvar på landet, säger Björn Gustafsson.

– Särskilt de konvertiter som ändrat hukou-status innan de fyllt 25 år har visat klara sig mycket bra i städerna vad gäller sysselsättning och inkomst. Genomsnittligt har de till och med gått om de infödda stadsborna.

Men att byta hukou-status från landsbo till stadsbo är inte enkelt. Studien identifierar ett antal faktorer som bidrar till att chansen ökar. Att tillhöra den etniska majoriteten, att ha föräldrar med relativt hög utbildningsnivå och om föräldrarna har ett stort socialt kapital (är medlemmar i kommunistpartiet) är avgörande.

– Ytterligare två mekanismer för att byta hukou-status är att studera samt att rekryteras till kinesiska militären, Folkets befrielsearmé.

Den ökade migrationen från land till stad innebär en enorm utmaning för politiska beslutsfattare i Kina. Fler invånare i storstäderna leder till ökad bostadsbrist, trafikproblem och miljöförstöring. Detta tror Gustafsson är en av anledningarna till att Kinas beslutsfattare drar sig för att förändra hukou- systemet.

– Dagens hukou-system välkomnar sådana kinesiska migranter som är till stor ekonomisk fördel medan andra hålls utanför. Här finns likheter med den invandringspolitik som många industriländer tillämpar idag i andra delar av världen.

På landsbygden är konsekvensen av den ökade migrationen till städerna en annan.

– En majoritet av de landsbygdsbor som har en högskoleutbildning flyttar in till städerna. Det innebär en enorm så kallad brain drain. De redan missgynnade landsbygdsområdena töms på högutbildad arbetskraft till förmån för de mer utvecklade storstäderna, säger Gustafsson.

Resultatet av Björn Gustafsson and Deng Quheng’s forskningsstudie finns publicerad i The Journal of Contemporary China, Vol 23, No 88, 657-679; Journal of Contemporary China

Fakta om Hukou systemet
Hukou är namnet på det kinesiska folkbokföringssystem som infördes 1955 och vars modell har sitt ursprung i Sovjet. Innan hukou-systemet inrättades kunde Kinas invånare förflytta sig fritt i landet. Hukou-systemet registrerar invånare dels utifrån var de bor och dels om de är landsbygds- eller stadsbor.

Installationen av hukou-systemet innebär att landsbor och stadsbor ses som två olika folkgrupper. Detta speglas till stor del i de politiska beslut som tas i Kina.

– Det som är särskilt intressant i detta projekt är att vi identifierat viktiga egenskaper för livsmedelsprodukter och kunnat mäta effekterna av kringliggande associationer på konsumenternas betalnings- och köpvilja säger Johan Anselmsson, docent i marknadsföring.

Tillsammans med doktor Niklas Bondesson och professor Ulf Johansson på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet har han kartlagt vad som påverkar konsumenters val av favoritprodukter och viljan att betala mer för vissa produkter än för andra. Resultaten publicerades nyligen i Journal of Product & Brand Management, en ledande internationell tidskrift för varumärkesforskning.

Studien behandlar konsumentförpackade livsmedel och visar att uppfattningen om själva produktens kvaliteter endast till en mindre del kan förklara varför vi är villiga att betala mer för en produkt än för en annan.

– Vi konsumenter är inte så rationella som vi tror. Som konsumenter säger vi ofta en sak och gör en annan. Image och varumärke är viktigare än själva produkten när vi handlar livsmedel, säger Johan Anselmsson.

Resultaten kan användas på många sätt. Exempelvis visar studien att kundens uppfattning om företagets samhällsansvar har ganska liten effekt på betalningsviljan. Däremot är vi redo att betala mer om produkterna känns unika, har en svenskhetskänsla och lite av statusprägel.

– Problemet är att hållbart producerade säljer dåligt, att dessa produkter är dyrare att producera och kräver ett högre pris. Enligt våra resultat bör man istället argumentera utifrån status, unikhet och ursprung eftersom sådana argument driver betalningsvilja, säger han.

För att komma runt problematiken med att vi säger en sak och gör en annan har forskarna tagit fram en ny metod som baserar sig på Nobelpristagaren Daniel Kahnemans teorier om hur vi fattar beslut. I studien har forskarna därför inte frågat konsumenten rakt ut om vad de prioriterar eftersom dessa svar oftast blir rationella motiv som lågt pris, hög kvalitet och att reklam är oviktigt.

Istället fick deltagarna uttala sig om olika associationer kopplade till en rad varumärkta produkter. Genom att sedan låta ett datorprogram koppla dessa associationer till faktiskt köp-och betalningsbeteende kunde forskarna se vad som faktiskt driver köp- och betalningsvilja.

– Metoden plockar fram det intuitiva och omedvetna i våra val och fungerar inte bara på livsmedel utan även på service, resmål, och offentlig sektor. Resultaten kan hjälpa företag att bli bättre på att matcha sina erbjudanden till kundernas behov, säger Johan Anselmsson.

Och forskningen fungerar i praktiken. Ett antal välkända företag har redan framgångsrikt använt metoden i deras arbete att plocka fram vilken typ av information och egenskaper de ska utveckla för att skapa kundvärde och attraktiva erbjudanden.

Artikeln Brand image and customers’ willingness to pay a price premium for food brands är publicerad i Journal of Product & Brand Management.

Referenslänk: Ladda ner artikeln här (uppdaterad länk 141023)

Fredagen den 22 augusti lanseras rapporten ”Ett aktivt åldrande – Pensionärers syn på arbete och lärande”. Rapporten bygger på en enkätstudie som genomförts inom gruppen ”Seniordoktoranderna” – en forskningscirkel om äldres lärande.

– Frågan om höjd pensionsålder diskuteras ofta utan att pensionärerna själva får ge sin syn på saken. Därför var utgångspunkten i den här rapporten att kartlägga och beskriva pensionärers syn på arbete och lärande, säger Cecilia Bjursell, centrumledare för Encell och en av författarna bakom rapporten.

Rapporten visar att arbete och lärande kan spela en viktig roll för ett aktivt och meningsfullt åldrande. I studien tyckte majoriteten av de tillfrågade att arbete och utbildningsaktiviteter var av stor eller mycket stor betydelse. Däremot var det nästan ingen som hade arbetat heltid efter pensioneringen. Istället ägnade de sig åt ideellt arbete eller deltidsjobb. De två främsta motiven för att delta i utbildning och arbete var en vilja att hålla sig aktiv och att träffa andra människor.

En av slutsatserna i rapporten är att begreppet arbete är för snävt för ett framåtriktat förändringsarbete. Det är också lätt att fastna i siffror när man talar om pensionen. Ska pensionsåldern vara 65, 67 eller 69 år? Idag finns en grupp individer som är utslitna före 65 år. Samtidigt finns en annan grupp individer som inte får vara kvar trots att de vill.

– Vill man ta ett livslångt perspektiv på arbetslivet innebär det flexibla system där kontinuerligt lärande har en central roll. Det handlar om att skapa förutsättningar för individens välmående, eftersom detta är grunden för att vara produktiv, förklarar Cecilia Bjursell.

I rapporten lyfts två viktiga förutsättningar fram, då det gäller pensionärers möjlighet att delta i arbete och lärande. Den ena är individens möjlighet att styra över sin egen tid. Den andra är att det ska vara frivilligt. Rapporten avslutas med två förslag på konkreta sätt att främja ett aktivt åldrande – inför brytpunkter i ett livslångt perspektiv och ge utrymme för kunskapande möten.

Releasen kommer att äga rum fredag den 22 augusti kl. 13 på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, sal Hc334. Välkommen!!

Isbrytaren Oden lämnade Tromsö i Norge 5 juli och har färdats längs den ryska ishavskusten. Första etappen hade temat Från tinande permafrost till utsläpp av växthusgaser. Under sju veckor till havs har forskarna fokuserat på den yttre delen av grundhaven i östsibiriska Arktiska oceanen med syfte att öka förståelsen av hur upptinande permafrost och så kallade gashydrater leder till att gammalt organiskt kol frigörs och hur detta kan omvandlas till växthusgaser som koldioxid och metan. För första gången upptäcktes förhöjda metanhalter i havsvattnet ända upp till ytan längs kontinentalsluttningen.

– Vi är nöjda med att alla forskningsprogrammen ombord på Oden under den första etappen har kunnat utföras. Vi har täckt en stor ny yta av Arktis, genomfört 67 stora provtagningsstationer. Nu önskar vi etapp två förliga vindar och lagom med is, säger Örjan Gustafsson, professor vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet.

– Detta svensk-rysk-amerikanska samarbete kommer under åren framöver bidra till att tillföra viktig ny kunskap om kopplingarna mellan klimatet, kolkretsloppet och kryosfären i denna viktiga del av Arktiska oceanen, fortsätter Örjan Gustafsson.

Den andra etappen, som utgår från Barrow, leds av Martin Jakobsson, professor vid Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet.

Etappens tema är Från varmare hav och krympande havsis till utsläpp av växthusgaser och rutten tillbaka till Skandinavien går över undervattensbergskedjan Lomonosovryggen. Expeditionen beräknas vara åter i Tromsö den 4 oktober.

– Havsisens historia är en av huvudfrågorna. Vi kommer nu att fortsätta programmet med att bland annat ta upp långa sedimentkärnor för att kunna studera det längre tidsperspektivet, säger Martin Jakobsson.

– De arktiska förhållandena är alltid en utmaning vid provtagningarna. Vi ska utföra geofysiska mätningar för att studera permafrost på den grunda shelfen och förekomsten av gashydrater längs sluttningarna mot den djupa delen av Arktiska oceanen, fortsätter Martin Jakobsson.

– Efter alla förberedelser och all gemensam planering är det roligt att se hur väl allting har fallit ut under den första etappen – både med forskningen och med det operativa arbetet, säger Polarforskningssekretariats föreståndare Björn Dahlbäck. Jag ser fram emot att följa arbetet på den andra etappen.

Polarforskningssekretariatets samarbete med Sjöfartsverket kring isbrytaren Oden är nyckeln till det framgångsrika nyttjandet av Oden för svensk och internationell forskning. De två myndigheterna har tillsammans byggt upp Oden till en unik forskningsplattform.

Här berättar Martin Jakobsson, Stockholms universitet, berättar om forskningen under etapp 2 av SWERUS-C3.

SWERUS-C3 är ett svensk-rysk-amerikanskt samarbete och de övergripande forskningsfrågorna berör sambanden mellan klimat, kryosfär och kol – därav namnet C3 (climate, cryosphere, carbon).

Forskarna ombord på isbrytaren Oden kommer bland annat från Stockholms och Göteborgs universitet samt från Russian Academy of Sciences (RAS), International Arctic Research Center (IARC) och Rice University.

Förutom de utmärkta egenskaperna som isbrytare har Oden en avancerad forskningsutrustning ombord; ett flerstråligt ekolod, vinschar för provtagning, havsvattenintag för kontinuerlig provtagning, permanenta laboratorier och kommunikationssystem, liksom kunnande och erfarenhet av forskningsarbete hos både Polarforskningssekretariatets personal och Odens besättning.

Forskningen har gjorts möjlig tack vare anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Läs mer om SWERUS-C3 hos Polarforskningssekretariatet

Läs mer om SWERUS-C3 hos Stockholms universitet

Läs mer om SWERUS-C3 hos Göteborgs universitet