– En förhoppning är att jag ska kunna föra över mina kunskaper från studierna i Sverige till mitt hemland Nigeria, säger hon. Där har vi mycket cellulosaavfall från skogar och jordbruk som vi skulle kunna göra etanol av i stället för att bara elda upp.
För att utvinna etanol från lignocellulosa behöver man med hjälp av enzym få cellulosakedjorna att bli glukosmolekyler (socker) och därefter jäsa och destillera sockret till etanol. Mofoluwake Moronfade Ishola har arbetat med att utveckla en process där två reaktorer kopplats ihop med en filtrering i mitten. Där har hon utvecklat möjligheten att använda cellulosa från halm eller träavfall och i en integrerad men separerad process parallellt skapa glukosmolekylerna och jäsa dem.
Utmanande process
Förenklat kan man säga att ena reaktorn är en behållare där en sörja av cellulosa, enzymer och vatten ska omvandla cellulosamolekyler till sockerarter. Den andra reaktorn är en behållare med jäst som jäser sockret till etanol. Cellulosasörjan pumpas via ett membran från den ena till den andra behållaren. Membranet släpper igenom socker som ska gå till jäsningen, men inte fasta delar från cellulosasörjan.
– Utmaningen med den här processen var från början att fasta partiklar täppte igen membranet mellan de olika reaktorerna efter ett kort tag, säger Mofoluwake Moronfade Ishola.
Men nu fungerar det alltså. En av hemligheterna är att pumpen som transporterar runt cellulosasörjan nu slås om så att den går baklänges var femte minut.
– Innan jag hittade rätt inställningar har jag fått torka upp spilld sörja från labbgolvet otaliga gånger, berättar hon.
Sparar tid
Det finns flera fördelar med att göra stegen simultant men separata behållare. Det sparar tid och ger möjlighet att återanvända jästen gång efter gång, eftersom den inte blandas med sörjan. En annan fördel är att processen är mycket effektiv; när processen användes på halm från vete visade det sig att etanolen som producerades var klar mer koncentrerad än med konventionella metoder.
Mofoluwake Moronfade Ishola hoppas och tror att det ska gå att använda den här processen i stor, industriell skala. Den skulle i så fall kunna användas för att göra bioetanol av cellulosaavfall från till exempel jord- eller skogsbruk runt om i världen.
Text: Lena M Fredriksson
FAKTA
Avhandlingen Novel Applications of Membrane Bioreactors in Lignocellulosic Ethanol Production: Simultaneous Saccharification, Filtration and Fermentation (SSFF) Av doktoranden Mofoluwake Moronfade Ishola, vid Högskolan i Borås, Swedish Centre for Resource Recovery. Handledare: Mohammad Taherzadeh, Högskolan i Borås Bihandledare: Tomas Brandberg Disputation: 31 oktober 2014, rum E310, Högskolan i Borås, Allégatan 1, Borås
*lignocellulosa är ett begrepp för trä-, jordbruks- och skogsavfall och innehåller cellulosa, hemicellulosa och lignin.
“The trend is clear, the drivers of deforestation have been globalized
and commercialized”, says assistant professor Martin Persson, Chalmers
University of Technology.
In a report commissioned by US think-tank Center for Global Development (CGD) Martin Persson and colleagues in Linköping, Sweden, and Vienna, Austria, have investigated to which extent international trade in agricultural and silvicultural products drives deforestation in seven case countries: Argentina, Bolivia, Brazil, Paraguay, Indonesia, Malaysia and Papua New Guinea.
“From having been caused mainly by smallholders and production for local markets, an increasing share of deforestation today is driven by large-scale agricultural production for international markets. More than a third of global deforestation can be tied to rising production of beef, soy, palm oil and wood products,” says Martin Persson.
“If we exclude Brazilian beef production, which is mainly destined for domestic markets, more than half of deforestation in our case countries is driven by international demand.”
The research group has also analyzed the magnitude of the associated carbon dioxide emissions embodied in these trade flows. In total 1.7 billion tons of carbon dioxide emissions can be linked to the production of the analyzed commodities, with one third being embodied in commodity exports. The biggest recipients of these embodied carbon emissions are China and the EU. By elucidating the links between consumption and environmental impacts, the aim is to identify more effective measures to address tropical forest loss by targeting key commodities and countries.
“Another key trend is that more and more corporations have pledged to rid their supply chains from deforestation. Pushed by environmental organizations and seeing the risks of being associated with environmental destruction, companies like Unilever and McDonalds are pressuring their suppliers to stop expanding production on forest land,” says Martin Persson.
It is no longer enough to just focus on the countries where deforestation happens and the potential policy measures available there, he adds.
“Today both public and private consumers, be it individuals or corporations, have the possibility to contribute to the protection of tropical forests by holding suppliers accountable for the environmental impacts of their production,” Martin Persson concludes.
Facts on the study: The report, ’Trading Forests: Quantifying the contribution of global commodity markets to emissions from tropical deforestation’ analyzes trade statistics for beef, soy, palm oil and wood products in the years 2000-2009. The researchers have focused on seven countries—Argentina, Bolivia, Brazil, Paraguay, Indonesia, Malaysia and Papua New Guinea— all being major exporters of these four forest risk commodities. The study is part of a bigger project: Why Forests? Why Now? The Science, Economics, and Politics of Tropical Forests and Climate Change.
Detta visar Lisa Guntram i doktorsavhandlingen ”Ambivalent ambiguity?” från Linköpings universitet.I den kommer 23 kvinnor som i tidiga tonår fått reda på att de har en ”otypisk” könsutveckling till tals. I sina berättelser tar kvinnorna upp hur de försöker leva upp till sina och omgivningens normer för kvinnokroppen. Det handlar till exempel om hormonbehandlingar, rekonstruktioner av könsorgan och behandling av infertilitet genom livmodertransplantationer eller äggdonation. Avhandlingen visar också hur kvinnorna efterhand börjar utmana sådant de dittills tagit för givet eller uppfattat som eftersträvansvärt.
– De jonglerar med två motsatta förhållningssätt. Å ena sidan anpassar de sig. Å andra sidan ifrågasätter de samtidigt gränserna för det som anses normalt för kvinnliga kroppar och beskriver ofta hur de i vardagen försöker vidga ramarna så att också deras specifika tillstånd kan innefattas, säger Lisa Guntram.
De intervjuade kvinnorna delar erfarenheterna av att ständigt möta normativa uppfattningar om kvinnlighet, som den starka kulturella kopplingen mellan kvinnlighet och specifik kroppslig utveckling, men också synen på vaginalt penetrerande sex som en självklarhet i heterosexuella förhållanden.
– De berättar om situationer som ibland blir rätt absurda. Från skolans sexualundervisning, som sällan tar upp det faktum att alla inte är lika, till mötet med den medicinska välviljan att ställa saker till rätta.
Men många beskriver samtidigt hur de fått omgivningens förståelse och stöd. Majoriteten av de intervjuade har haft sexuella relationer och även om deras kroppar försvårat deras relationer till andra, understryker de att de sällan upplevt att deras kroppar stått i vägen för ett förhållande. Här finns också berättelser som ifrågasätter meningen med medicinska rekonstruktioner av könsorganen, till exempel att skapa en vagina för att kunna genomföra samlag. Lisa Guntram ger ett exempel:
– Alla kanske inte ens vill ha den sortens sex? frågar sig en kvinna – och vad är då vitsen?
De intervjuade kvinnorna representerar, grovt upp skattat, en grupp på omkring 3000 svenska kvinnor. De har antingen Turners syndrom, vilket betyder att de bara har fungerande x-kromosom, inga fungerande äggstockar och att de därför fått genomgå hormonbehandling för att komma i puberteten. Eller så saknar de en eller flera delar av könsorganen, har fått behandlingar som innebär att en vagina skapats och skulle behöva en livmodertransplantation för att kunna bli gravida. Dessa kvinnor känner ofta inte ens till något namn på sitt syndrom.
– En diagnos blir ett viktigt stöd när kvinnorna söker kunskap och kontakt med andra i samma situation. ”Jag har inte ens ett namn att googla”, berättar en kvinna – och det formar inte bara förståelsen av den egna kroppen utan också möjligheterna till tala om sin kropp med andra, säger Lisa Guntram.
FAKTA
Avhandlingen: Ambivalent ambiguity? A study of how women with ’atypical’ sex development make sense of female embodiment. Linköping Studies in Arts and Science No.633. Dissertations on Health and Society No.25
ProcessIT Innovations utsågs för tio år sedan till en av statliga VINNOVAS VINNVÄXT-vinnare. Det innebar en kraftfull satsning på det regionala innovations- och tillväxtsystemen inom området processindustriell IT och automation, bland annat i form av kraftfulla nätverk och samarbeten mellan processindustrier, leverantörsföretag och forskare i norra Sverige.
Satsningen har resulterat i ett flertal nya produkter och tjänster, nya affärsmöjligheter för företag, effektivare regionala samarbeten, och en starkare internationell konkurrenskraft för hela regionen. De goda resultaten innebär nu att VINNOVA går in med en fortsatt basfinansiering på 18 miljoner kronor över fyra år. Tillsammans med övrig medfinansiering innebär det närmare 50 miljoner kronor i grundfinansiering för samarbetet ProcessIT Innovations.
– ProcessIT Innovations har nått stora framgångar i mötet mellan ny teknik och traditionella näringar. Smarta intelligenta tekniklösningar växer fram när forskning av hög klass möter basindustrins behov. Att ProcessIT Innovations får fortsatt stöd för detta är något vi ska vara stolta över, säger Magdalena Andersson, landshövding i Västerbotten och ordförande för ProcessIT Innovations.
ProcessIT Innovations drivs i samverkan mellan Umeå universitet och Luleå tekniska universitet, regional bas- och IT-industri, och länsstyrelserna och kommuner i våra två nordligaste län med syfte att stärka regional och nationell processindustri, att stärka de regionala it- och leverantörsföretagens internationella konkurrenskraft samt att etablera ett ledande europeiskt forsknings- och utvecklingscentrum inom automationsområdet.
– Vi ska fortsätta vara en knutpunkt för små leverantörsföretag som har bra tillämpningar men inte riktigt vet vem de ska samarbeta med för att nå till nästa nivå. Samma sak om det finns en hög risk i ett projekt så kan vi vara en första plats att börja ifrån, förklarar Per Levén, ansvarig för ProcessIT Innovations nod i Umeå.
– Vi jobbar vidare med branscher som gruva, massa och papper, men även aktörer inom tillverkningsindustri och energisektor. Vi tittar också på nya affärsmodeller och utbildningskompetens, säger John Lindström, verksamhetsledare för ProcessIT Innovations i Luleå.
– Vi tar också initiativ till att utveckla områdets hela innovations- och tillväxtsystem. En viktig uppgift för oss är att ta hand om större branschutmaningar, berättar Per Levén.
Nya produkter och tjänster, nya affärsmöjligheter och starka forskningsprogram är några av målen med satsningen som förutom VINNOVA, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet stöttas av stora industriföretag som ABB, Boliden, Komatsu Forest, LKAB, SCA och Skellefteå Kraft. Kustkommunerna Luleå, Piteå, Skellefteå och Umeå samt länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten står även bakom satsningen.
Text: Michael Hansson
http://www.processitinnovations.se/
Det finns en lång tradition av att placera ungdomar som begått brott på ungdomshem. Ute på landet, bortom storstadens förmodat destruktiva inflytande, ska de anpassas till ett konventionellt liv. Det finns 24 sådana institutioner i statens regi runt om i Sverige. David Wästerfors har valt ut fem av dessa, följt med på lektioner och intervjuat 40 elever och 35 lärare. Det handlar om ungdomar i högstadie- och gymnasieåldern som förväntas gå i skola, de har gått i skola och de vill gå i skola, åtminstone i princip. Trots detta har skolan en nedtonad betydelse på institutionerna.
– Lärarna känner sig åsidosatta och upplever att deras verksamhet, det vill säga skolan, nästan alltid kommer i andra hand, säger David Wästerfors. Trots att lärarna har högre utbildning anser de sig ha lägre status i denna behandlingstunga värld.
Behandlingen på institutionerna går ut på att lösa ungdomarnas sociala problem snarare än deras problem med att klara av skolan. Men ungdomarna har ofta svårt att förstå sig på den behandling de får och kan betrakta vistelsen på ungdomshemmet som en enda lång väntan, där mycket fokus sätts på problem i deras förflutna, de som de helst vill eller borde komma bort ifrån.
Samtidigt är det förstås många gånger en utmaning att undervisa de kriminellt belastade ungdomarna. Eleverna saboterar lektionerna och lärarna blir ibland utmanövrerade. När lärarna får chansen att skräddarsy lektioner till den enskilde eleven och dennes framtidsdrömmar och improvisera alltefter elevens dagsform fungerar det bättre. Men bråk, tjafs och konflikter gör att ofta är svårt att bedriva undervisning.
Eftersom man vet att skolan är en kraftfullt brottspreventiv institution så borde större fokus läggas på att få skolvardagen att fungera, menar David Wästerfors. Trots ett stort förändringsarbete inom Statens institutionsstyrelse under de senaste åren gör man fortfarande snarare tvärtom. I praktiken kan man rentav lyfta ut ungdomarna ur skolan när det i själva verket är mer skolgång som behövs.
– Det finns stora spänningar i hur man ser på ungdomarnas vård. Ingår skolan eller inte? Vill man nå större framgång i ungdomsvården så måste man ta itu med detta, säger David Wästerfors.
– Vad vi bland annat gjort är att jaga den mörka materian genom uteslutningsmetod, enkelt uttryckt. Vi är just nu i fart med att utesluta de viktigaste kandidater för partiklar som skulle kunna utgöra den mörka materian, säger Jan Conrad, professor i astropartikelfysik fysik vid Stockholms universitet.
Att det inte går att se mörk materia beror på att den inte avger synligt ljus utan bara ger sig till känna genom tyngdkraft. Den skulle kunna producera strålning med hög energi, gammastrålning, som kan observeras med speciella teleskop, som till exempel det satellit-burna gammastrålningsteleskopet Fermi Large Area Telescope. För några år sedan utvecklade Stockholmsforskarna en ny metod för att leta efter den mörka materian med just Fermi Large Area Telescope, som redan i första försöket gav mycket intressanta resultat. Nu har metoden förfinats och uppnått en bättre känslighet än någon gång tidigare.
– Det som gör våra nya resultat särskilt spännande är att en forskargrupp från Massachusetts Institute of Technology, och universiteten i Harvard och Chicago har rönt stor uppmärksamhet med att de påstår att de sett bevis för den mörka materian i Fermi-data från Vintergatans centrum. Om det vore sant, vore det fantastiskt. Vår studie ger ett oberoende och mycket mer robust test av detta påstående, vi lägger nämligen på ett klurigt sätt ihop signaler från ett flertal så kallade dvärggalaxer. Denna kombinerade signal är enklare att förstå, men signalen från enskild dvärggalax skulle vara för svag för att detekteras. Dessutom har vi uteslutit många fler partikelkandidater för den mörka materian. Vår slutsats är tyvärr att vi inte kan bekräfta deras resultat, säger Jan Conrad
– Vi har tyvärr fortfarande inte detekterat gammastrålning från den mörka materian, men vi är på väg att utesluta de viktigaste kandidaterna för de partiklar som skulle kunna utgöra den. Ett paradigmskifte kan vara på gång, om vi inte snart upptäcker något, säger Lars Bergström, professor och föreståndare för Oskar Klein-centrum som är ett center för forskning i kosmopartikelfysik.
FAKTA
Forskargruppens preliminära resultat presenterades av Brandon Anderson på Fermi symposium i Nagoya i Japan på fredagen den 24 oktober. Brandon Anderson och Jan Conrad är forskare vid Fysikum, Stockholms Universitet och Oskar Klein-centrum och ligger tillsammans med amerikanska kollegor från universitetn i Stanford och Chicago bakom de nya spännande resultaten.
Svenska universitet inblandade i Fermi-LAT är Stockholms universitet och KTH, som gemensamt ingår i Oskar Klein-centrum. Oskar Klein Centre är en exceptionellt framstående forskningsmiljö för högenergiastrofysik och kosmologi med forskare från både Stockholms universitet och KTH. Finansiärer är Knut och Alice Wallenberg Foundation, Rymdstyrelsen och Vetenskapsrådet.
Referenslänkar: Ny metod
Oskar Klein-centrum
Det finns kvinnor som kan få friska barn vid 50 års ålder, medan det finns kvinnor som inte kan bli gravida vid 30 års ålder. Frågan är varför det är så? En del av svaret är att en kvinna bara har ett givet antal ägg och när dessa är slut så är det avgörande för när kvinnan går in i klimakteriet.
Hittills vet vi mycket lite om den biologiska klocka som styr kvinnlig fertilitet, men en studie från Göteborgs universitet pekar på en lösning av mysteriet.
Precis som sjuksköterskor tar hand om nyfödda barn, behöver mänskliga ägg stöd och näring från omgivande, somatiska celler. Det senaste fyndet från professor Kui Lius forskargrupp visar att en signalväg i dessa somatiska celler spelar en nyckelroll i kontrollen av de omogna äggens liv.
Signalvägg i cellen avgörande för äggens öde
I de somatiska cellerna, även kända som primordial follicle granulosa cells (pfGCs), är mTOR-signalvägen nödvändig för att aktivera uttrycket av tillväxtfaktorn Kit ligand. Kit ligand kommer sedan i sin tur verka på Kit-receptorn på äggen och därmed avgöra äggens öde.
– Denna reglering och kontroll som de somatiska cellerna utövar på äggen avgör när äggen ska börja växa och när de ska dö, och fungerar därmed som en biologisk klocka som avgör när klimakteriet kommer att börja, säger professor Kui Liu, på Institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.
Med hjälp av detta nya fynd är förhoppningen att nu kunna hjälpa infertila kvinnor vars ägg inte kan mogna. Genom att kunskapen kring de molekylära mekanismerna som styr äggens utveckling ökar, ökar också hoppet att kunna överföra dessa upptäckter till infertilitetsbehandling i kliniker under kommande år. Detta är något som professor Lius grupp ska arbeta med framöver.
FAKTA
Dr. Kui Liu är professor på Institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet. Hans grupp inriktar sig på studier av genetisk och epigenetisk reglering av kvinnliga könscellers utveckling. De senaste åren har forskningen omfattat både preklinisk grundforskning och att överföra de resultat som genererats från studier av musmodeller, till kliniskt applicerbara tekniker för att behandla kvinnlig infertilitet.
Läs artikel i Current Biology: http://www.cell.com/current-biology/abstract/S0960-9822(14)01144-0
– Vi får skärpa oss om vi ska skryta med att vi har världens bästa dricksvatten, säger Ingegerd Rosborg.
Hon konstaterar att myten om att Sverige är ett av de länder som har bäst dricksvatten troligen grundar sig på att det på grund av vårt hittills kalla klimat varit fritt från mikroorganismer, framför allt bakterier. Men det säger ingenting om hur det ser ut när det kommer till viktiga mineraler som exempelvis magnesium och kalcium.
– Ta ett landskap som Skåne. Där finns det utmärkt grundvatten på många platser ur ett hälsoperspektiv. Men när medborgarna hör av sig och klagar på kalkutfällningar sätter kommunen ifråga snabbt in en avhärdningprocess, vilken ofta tar bort nästan allt kalcium ur vattnet, säger Ingegerd Rosborg, forskare på avdelningen för mark- och vattenteknik på KTH.
Kalciumet behövs framför allt för skelett, tänder och hjärta, men det har även en skyddande effekt mot en rad toxiska ämnen, bland annat uran, vilken kan förekomma i dricksvatten. Det är inte heller bra med en obalans mellan kalcium och magnesium i vatten. Detta kan leda till en felaktig balans i kroppens, vilket i sin tur kan ge hälsoproblem.
– Vid förekomst av uran i vattnet blir uranet ännu giftigare om kalciumet har avlägsnats. De delar nämligen transportproteiner i blodet och intar samma platser i skelettet, säger Ingegerd Rosborg.
En annan aspekt är att en total avsaknad av mineraler i vattnet inte bara påverkar tillförseln av dem till människokroppen, tillägger Ingegerd Rosborg. Totalt minerallöst vatten kan också dränera kroppen på mineraler.
Hennes bok heter ”Drinking water minerals and mineral balance”. I den redovisar hon just betydelsen av mineraler i dricksvatten.
– Världshälsoorganisationen WHO måste revidera sina riktlinjer för dricksvatten så att dessa inte bara redovisar de övre gränsvärdena för halter av giftiga ämnen eller ämnen som ger upphov till korrosion eller utfällningar. Riktlinjerna bör även innehålla miniminivåer för en rad nödvändiga mineraler, först och främst kalcium, magnesium, bikarbonat och sulfat. Riktlinjerna behöver också ta upp det faktum att vattnets mineralinnehåll bör behållas eller förbättras genom behandlingsmetoder, och inte tvärtom, säger Ingegerd Rosborg vidare.
Hon fortsätter med att berätta att en ny reglering av dricksvatten från WHO skulle kunna förbättra hälsoläget framför allt för dem som ligger i underkant i mineralintag. Speciellt känsliga här är spädbarn, sjuka och äldre människor.
– Man har fram till idag bortsett från vatten som bärare av mineraler, konstaterar Ingegerd Rosborg.
Det är emellertid inte bara kranvatten som riktlinjerna bör gälla för. Även flaskvatten borde ingå.
– Det går att få i sig 2-3 gånger dagsbehovet av vissa mineraler i flaskvatten. Den marknaden är inte alls reglerad, säger Ingegerd Rosborg.
Hon tillägger att så kallat osmosvatten – det vill säga avsaltat vatten som exempelvis framställs på öar i Stockholms skärgård, men också säljs och serveras som bordsvatten över hela världen, helt saknar mineraler. Sådant dricksvatten är hälsovådligt på sikt, eller om man intar stora mängder under till exempel hårt arbete eller sportande.
– Osmosvatten saknar till exempel magnesium. Det är ett mineral som alla människor behöver då det ingår i över 200 enzymer i vår kropp och bidrar positivt till bland annat hjärt-/kärlssystem och benstommen, säger Ingegerd Rosborg.
FAKTA
Ingegerd Rosborgs egna studier som citeras har utförts vid KTH, Lunds tekniska högskola och Lunds universitet. I övrigt relateras till vetenskapliga studier från hela världen sedan över 50 år.
Ingegerd Rosborg är huvudförfattare av boken, och också redaktör. Ett flertal andra författare har dock också bidragit, och dessa är Frantisek Kozisek, Olle Selinus, Margherita Ferrante, Dragana Jovanovic, B. Nihlgård, Vasant Soni, Asker Brenner, Kenneth M. Persson och Larry Russell
– Vi kunde se flera positiva effekter av den utfodring och den förändrade träning som hästarna fick. Det gav dem bättre hälsa, i form av färre förlorade träningsdagar och inga foderrelaterade sjukdomar, säger Sara Ringmark, som nu presenterar resultaten i en doktorsavhandling vid SLU.
Hästar som tränas för tävling, inom bland annat travsporten, får i regel flera kilo kraftfoder som dagligt komplement till sitt grovfoder (hö, hösilage eller ensilage). Det är en vanlig strategi inom hästnäringen, oavsett disciplin, för att få hästar att prestera på topp.
Kraftfoder i form av havre, korn eller pelleterat helfoder ger dock även oönskade effekter på hästarna, bland annat en ökad risk att drabbas av kolik, magsår och korsförlamning. Dessutom anses det öka risken för beteendestörningar. Det har också visats att en foderstat med kraftfoder ger en större mjölksyraproduktion under arbete än en foderstat med enbart grovfoder.
Förändrad utfodring
Målsättningen med SLU-projektet var att undersöka om unga varmblodiga travhästar skulle kunna växa och träna på en foderstat som endast baserades på ett grovfoder med högt innehåll av energi och protein. Forskarna ville ta reda om det var möjligt att helt utesluta kraftfodret till hästarna utan att tappa tillväxt och prestation.
Inom projektet fanns även ambitionen att prova hur en minskad träningsmängd skulle påverka hästarnas prestationer.
Sara Ringmark följde en grupp unghästar under 2,5 års tid. De sexton hästarna kom till riksanläggningen Wången i Jämtland som 1,5-åringar. De studerades noggrant vad gällde tillväxt, träning, prestation och hälsa till och med 3 års ålder. De resultat som nu presenteras är långt över forskarnas förväntningar innan projektet.
– Utfodringen med enbart grovfoder och den minskade träningen lyckades mycket bättre än vad vi hade förväntat oss, säger Sara Ringmark. Hästarna växte och tränade helt enligt vår målsättning. De presterade minst lika bra som andra travhästar i samma ålder som kan antas ha utfodrats med kraftfoder i kombination med grovfoder.
Behövs mycket energi i grovfodret
För att kunna täcka tävlingshästens näringsbehov behöver grovfodret (torrt hö eller inplastat hösilage) vara av betydligt högre kvalitet vad gäller energi och protein, än vad de flesta svenska hästar oftast erbjuds. För att kunna utfodra unga travhästar i träning med enbart grovfoder behöver fodret innehålla minst 10,5 megajoule omsättningsbar energi och minst 63 gram smältbart råprotein per kilo torrsubstans. Det duger alltså inte att ge grovfoder med sämre värden till den här gruppen av hästar om man vill undvika att komplettera med kraftfoder.
Merparten av de svenska tvååriga travhästarna tränas för att delta i ett premielopp, vilket ungefär 70 procent av hästarna i varje årskull klarar. För att få lov att starta i riktiga lopp måste hästen först genomföra ett godkänt kvallopp. Trots att den varmblodiga travhästen avlas med målet att prestera tidigt är det historiskt sett bara ca 30–50 procent av varje årskull som kommer till start före fyra års ålder. Många faller ifrån på grund av hälsoproblem såsom till exempel hältor. För hästarna inom forskningsprojektet blev resultaten annorlunda.
– Av hästarna inom projektet klarade alla sexton ett godkänt premielopp som tvååringar och femton av sexton klarade sina kvallopp för att få starta på tävling. De har med andra ord presterat bättre än genomsnittet inom samma årskull, konstaterar Sara Ringmark.
Mindre mängd träning
Förutom att hästarna i projektet utfodrades enbart med grovfoder fick halva gruppen (åtta hästar) även ett annorlunda träningsupplägg. Den ”korta” gruppen tränades kortare distanser än vad som i regel görs med unga travhästar.
– Det innebar en minskning med cirka 30 procent för dessa hästar, och förutom en något högre återhämtningspuls kunde vi inte upptäcka någon negativ skillnad på prestation genom den förändrade träningen. Det blev snarare en fördel för deras hälsa. Gruppen som tränade mindre hade färre förlorade träningsdagar än gruppen som tränades mer.
Inom projektet gjordes även en undersökning där 39 svenska proffstränare intervjuades om hur de brukar lägga upp träningen för 2- och 3-åriga travhästar. Bland annat fick de redogöra för hur många meters snabbjobb som hästarna kördes per vecka samt vilka distanser som användes vid intervall- och rundbaneträning. Den genomsnittliga längden var 6571 meter snabbjobb per vecka för dessa hästar.
Inom SLU-studien gick hästarna i båda träningsgrupperna snabbjobb på distanser som var i genomsnitt 1203 meter kortare per vecka jämfört med proffstränarnas upplägg. Även längden på rundbanejobben var kortare för bägge grupperna inom projektet.
Objektiv mätning av rörelsemönster
För att få svart på vitt hur hästarna reagerade på träningsupplägget användes även ett objektivt system (Lameness Locator) för att mäta hästarnas rörelsemönster. Via sensorer som sattes på hästens huvud, ben och kors, kunde forskarna registrera hästens rörelser och upptäcka avvikelser. Mätningarna gjordes vid flera tillfällen under projektet.
– Med hjälp av det objektiva systemet såg vi bland annat att hästarna hade mer problem med hälta efter introduktionen av snabbjobbsträning under våren som 2-åringar. De återhämtade sig dock och hältorna minskade senare under året.
Länk till avhandlingen (pdf) http://pub.epsilon.slu.se/11567/
FAKTA
Om avhandlingen: Husdjursagronom Sara Ringmark, institutionen för husdjurens utfodring och vård, försvarar sin avhandling A forage-only diet and reduced high intensity training distance in standardbred horses – Growth, health and performance vid SLU i Uppsala. Tid: Fredagen den 31 oktober 2014, kl 13:15. Plats: Sal K, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala. Opponent: Professor Kenneth McKeever, Rutgers, The State University of New Jersey, USA.
Studien är gjord av Marta Mendonça som presenterar sin avhandling vid Umeå universitet.
– Eduardo Mondlane University, UEM, är ett exempel på hur universitet i utvecklingsländer ofta tvingas genomföra nya lärsystem som villkor för finansiellt bistånd från väst. Vad som händer är att de ofta upptäcker sig vara gisslan i en utbildningsmässig globalisering, säger Marta Mendonça, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet. De känner sig tvungna att implementera något de egentligen inte känner till.
Hennes intervjuer med lärare och studenter vid UEM visar att lärarna inte känner att de äger den pedagogiska reformen. Spänningar och konflikter visade sig när det gäller genomförandet av student-centrerat lärande. Studenterna är oklara över sin roll i lärprocessen och uppvisar brist på kunskap om värdet av det nya pedagogiska arbetssättet. Dessutom visar klassrumsobservationer att faktorer som många studenter i klassrummet, svag infrastruktur, traditionellt hierarkisk kommunikation och otillräckliga utbildningsresurser hindrar den pedagogiska förändringen.
Student-centrerat lärande lägger ansvaret för lärandet mer i händerna på studenterna själva. Arbetssättet involverar studenterna mer i beslutsprocesser och de lär sig genom att göra, snarare än att bara lyssna och utföra meningslösa aktiviteter som inte har med deras egen verklighet att göra.
– I student-centrerat lärande förs inte kunskap över, utan konstrueras i studenternas medvetenden i en aktiv process, som ett resultat av personliga erfarenheter och tolkning av kunskap, och också genom aktivt samarbete mellan lärare och studenter och studenter emellan, säger Marta Mendonça. Sociokulturella och materiella förhållanden är avgörande för genomförandet av den pedagogiska reformen.
I dag utmanar internationella bidragsgivare utvecklingsländer att anamma student-centrerat lärarande i sina läroplaner i utbyte mot finansiering av utbildningssystemet. Marta Mendonça visar i sin avhandling att det kan vara problematiskt.
– Till exempel visar forskning om student-centrerat lärande söder om Sahara att genomförandet sker med liten hänsyn till vilka resurser som finns tillgängliga, säger hon.
Länk till avhandlingen
FAKTA
Om disputationen: Torsdag den 30 oktober försvarar Marta Mendonça, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Developing Teaching and Learning in Mozambican Higher Education: A Study of the Pedagogical Development Process at Eduardo Mondlane University. svensk titel: Att utveckla undervisning och lärande i högre utbildning i Mozambique – En studie om pedagogisk utveckling vid Eduardo Mondlane universitetet. Disputationen äger rum kl 10.00 i N410 Naturvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor emeritus Staf Callewaert, University of Copenhagen.
Utvecklingen går mot allt fler säkerhetssystem i våra fordon, som exempelvis automatisk inbromsning. För att kunna utveckla systemen på ett säkert sätt krävs teknisk utrustning som kan användas för kostnadseffektiva, kontrollerade försök. Det är också viktigt att kunna göra test i komplexa trafiksituationer och höga hastigheter.
– En möjlighet att testa ett scenario på ett säkert och kontrollerbart sätt är att låta föraren uppleva en mix av verklighet och simulerad miljö på en testbana. Då kan man utnyttja fördelarna med simulering och fysiska tester samtidigt, säger Fredrik Bruzelius, forskare på VTI.
Som en del i ett större projekt har VTI utvecklat ett verktyg som närmast liknar ett par skidglasögon, i vilka olika scenarier kan spelas upp framför testpersonens ögon. Exempelvis kan man på detta sätt testa hur förare och bil uppför sig då ett virtuellt fordon eller en älg dyker upp på kollisionskurs.
– Dels finns möjlighet att köra med endast simulerad miljö framför ögonen, men också med kamera som visar verkligheten samtidigt som skärmen lägger till virtuella moment, säger Björn Blissing, forskare på VTI.
Parterna i projektet har utvecklat både metoder och utrustning som kommer att öka effektiviteten när det gäller att testa aktiva säkerhetssystem. Forskare på VTI har tillsammans med Autoliv också utvecklat en styr- och bromsrobot som ska kunna användas i försök där det är för stora risker för människor att köra. På en forskardag vid den nya provbanan Asta Zero visades resultaten nyligen upp för ett hundratal forskare.
FAKTA
Next Generation Test Methods (NG-test) är ett FFI-finansierat forskningsprojekt där AB Volvo, Volvo Cars, Autoliv, VTI, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Chalmers och Halmstad Högskola medverkar. Projektet ska vara klart i mars 2015.
Läs mer om AstaZero
Läs mer om FFI
– Vi har uppfattat en reformtrötthet och en önskan från lärarna att själva få möjlighet att vidareutveckla undervisning och arbetsmetoder. Därför lanserar vi nu en digital plattform med fokus på forskningsbaserad kompetensutveckling för lärare inom alla nivåer och ämnen, berättar Leif Östman, professor i didaktik vid Uppsala universitet, som grundat plattformen tillsammans med kollegan Lena Molin.
Den digitala plattformen – Academy of Education (www.acedu.se) – kommer att byggas upp stegvis i samarbete med skolans aktörer, lärarutbildare, lärarstudenter och utbildningsforskare. Syftet är att lärare på alla nivåer inom skolan och i alla ämnen ska kunna dela och diskutera lektioner och undervisningsidéer kopplat till undervisningsmålen – i dialog med verksamma forskare och metodiker. Just forskningsanknytningen skiljer den från existerande digitala tjänster som syftar till delning av undervisningsmaterial.
– Målet är inte bara delning av lektioner, utan att ge lärarna möjlighet att kvalitetssäkra och kontinuerligt vidareutveckla sina idéer i dialog med forskare, metodiker och andra lärare. Vi har referensgrupper av forskare och metodiker inom alla ämnesområden som kommer att bidra med responser, referenser och råd. Kvalitetssäkringen är gratis och skapar därtill en tidsvinst för lärarna – en bristvara i svensk skola, säger Leif Östman.
Han betonar att det handlar om konstruktiv feedback, utifrån forskarnas kunskap om nationell och internationell forskning, inte om normativa bedömningar om vad som är rätt eller fel. För huvudmän och skolor innebär Acedu.se att de kan vidareutveckla och synliggöra kvalitetsarbetet som görs i relation till undervisning, vilket har efterfrågas av många.
Den databas som byggs upp blir unik i sitt slag i världen, och kommer att innebära att ett nytt ”kvalitetsspråk” utvecklas mellan forskare och lärare. Därtill kommer databasen att kunna användas för att utveckla praktiknära forskning.
– Många både inom akademin och utanför universitetet har visat intresse, och det har stimulerat oss. Vi har också lärarstudenter med oss i arbetet och de är verkligt entusiastiska, säger Lena Molin, universitetslektor.
I en rapport från Entreprenörskapsforum hävdar författarna att det är hög tid att betrakta migration som en del av det handelspolitiska ramverket och bättre ta tillvara utlandsföddas kompetenser och kontakter för att främja svensk internationalisering, särskilt i form av ökad tjänsteexport.
I rapporten, som heter Utlandsfödda och företagens internationalisering – ett lyft för tjänsteexporten? framkommer att informella handelshinder är en större barriär än tullar och kvoter i dagens globaliserade högteknologiska ekonomi. Utlandsfödda kan gynna svenskt näringsliv och öka internationaliseringen genom att minska det kommersiella avståndet till sina ursprungsländer.
Att anställa ytterligare en utlandsfödd person kopplas, för svenska företag, till i genomsnitt två procents mer tjänsteexport till den utlandsföddas hemland. Utlandsfödda personer med eftergymnasial utbildning som bott i Sverige kortare tid än fyra år är förknippade med en ökning av tjänsteexporten till ursprungslandet med i genomsnitt 18 procent.
Mindre exporterfarna svenska företag har mest att vinna på att anställa utlandsfödda. För svenska företag som aldrig har exporterat tjänster till ett visst land och anställer ytterligare en utlandsfödd person därifrån fördubblas sannolikheten att börja exportera tjänster dit.
För att ytterligare underlätta möjligheterna för utlandsfödda att främja företagens internationalisering föreslår därför författarna att:
1. Frågor om migration införlivas i det handelspolitiska ramverket. Eftersom migration har potential att främja internationalisering finns det anledning att sammanfoga delar av migrationspolitiken med handelspolitiken.
2. Kunskapen om utlandsföddas potential att främja internationalisering ökas och sprids. Relevanta myndigheter bör uppdras att nå ut till svenska företag, särskilt små- och medelstora, om hur anställning av utlandsfödda kan sänka trösklarna för internationalisering.
3. Utlandsföddas existerande kompetens tas tillvara, utbildning och kontakter och förbättras liksom möjligheter att upprätthålla nätverk och kontakter i ursprungsländerna. Se också över hur cirkulär migration, dvs att människor flyttar fram och tillbaka mellan länder, kan underlättas. Ge dessutom utländska akademiker, experter, entreprenörer och investerare möjlighet till permanent uppehållstillstånd i Sverige i högre utsträckning.
4. Underlätta internationaliseringen av utlandsföddas företag. Erbjud utlandsfödda entreprenörer fortbildning i internationalisering. Information om insatser och finansiering från marknadskompletterande aktörer som ALMI och Business Sweden kan förbättras, med fördel kommuniceras på andra språk än svenska.
FAKTA
Författarna är Andreas Hatzigeorgiou, fil dr från Lunds universitet och Magnus Lodefalk, ekon dr, Örebro universitet.
Ta del av rapporten Utlandsfödda och företagens internationalisering – ett lyft för tjänsteexporten?
Entreprenörskapsforum – forskning, nätverk och debatt för bättre förutsättningar för entreprenörskap, innovation och småföretag, www.entreprenorskapsforum.se.
För tre år sedan genomfördes en transplantation på Sahlgrenska Universitetssjukhuset där en patient fick ett nytt blodkärl som var framodlat av patientens egna stamceller. Bakom idén och genomförandet av ingreppet låg Suchitra Holgersson, professor i transplantationsbiologi vid Sahlgrenska akademin och Michael Olausson, kirurg och överläkare vid Transplantationscentrum och professor vid Sahlgrenska akademin.
Nu publicerar forskarna en ny studie i EBioMedicine, vars resultat baseras på två nya transplantationer som utfördes vid två olika tillfällen under 2012 vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Patienterna i dessa fall är två små barn som hade samma funktionsnedsättning som den första patienten, det vill säga saknar venen som transporterar blodet från mag- och tarmkanalen till levern.
– Genom att operera in ett nytt blodkärl som odlats fram med patienternas egna stamceller kunde vi koppla samman levern och tarmen igen och bota dessa två patienter, konstaterar Michael Olausson.
Men inför planeringen av dessa två transplantationer kom Suchitra Holgersson på en annan lösning för att utvinna stamceller, istället för att ta dem från benmärgen hos patienterna.
– Att borra in i benmärgen är en mycket smärtsam behandling och för att underlätta för patienterna beslöt jag att försöka utvinna stamceller ur blod istället för benmärg, säger Suchitra Holgersson.
Hon berättar att två av tre barn idag, två till tre år senare, fortfarande har fungerande blodkärl och mår bra. I det tredje fallet står barnet fortfarand under medicinsk övervakning och utfallet är mer oklart.
Det var barnens ringa ålder och hennes omtanke som födde idén att använda patienternas eget blod istället för att utvinna stamceller. I praktiken innebär det att man tar 25 millimeter blod, cirka tre matskedar blod, från patienten vilket behövs för att kunna få en tillräcklig portion stamceller av blodet.
Suchitra Holgerssons idé visade sig vara ett lyckokast då blodet innehåller stamceller som benmärg och själva utvinningsprocessen fungerade på första försöket.
– Dessutom fick vi positiv bieffekt av att blodet hjälpte till att påskynda tillverkningsprocessen. Nu tog det bara en vecka att odla fram ett nytt blodkärl ur patientens eget blod jämfört med en månad som tidigare. Blodet i sig innehåller nämligen ämnen som ökar tillväxten av blodkärlen på naturlig väg, säger Suchitra Holgersson.
Michael Olausson och Suchitra Holgersson har hittills i sitt framgångsrika samarbete behandlat tre patienter. På köpet slipper patienterna obehagliga benmärgsprovtagningar samt att hela tillverkningsprocessen av blodkärl har förkortats till en fjärdedel.
– Vi tror att med denna förbättring av teknologin kan metoden få en större spridning och därmed i framtiden hjälpa fler patientgrupper som är i behov av nya blodkärl. Det kan till exempel vara patienter med åderbråck eller som drabbats av hjärtinfarkt och på sikt kunna odla fram hela organ för att minska den brist på organ som råder idag.
– Vi är väldigt glada att det här har blivit verklighet, nu kan vi koncentrera oss på att genomföra projektet fullt ut, säger Åsa Bengtsson, professor i statsvetenskap vid Mittuniversitetet.
Medlen har beviljats som stöd för att genomföra den svenska delen av undersökningen European Values Study (EVS); en surveyundersökning om mänskliga värderingar riktad till medborgare runt om i Europa. Undersökningen täcker samhällsvetenskapligt och sociologiskt inriktade frågor om arbetsliv, fritid, könsroller, politiskt deltagande och politiska värderingar.
– I samband med den svenska delstudien kommer vi också att genomföra en experimentell surveyundersökning och pröva delvis nya sätt att samla data från ett stort antal människor i Sverige, säger Åsa Bengtsson.
Ett långsiktigt mål är att stärka kompetensen kring survey-experimentella studier, något som är på stark frammarsch inom den statsvetenskapliga disciplinen. Forskargruppen vid Mittuniversitetet, med Susanne Wallman Lundåsen som också tidigare arbetat med ESV-studien, Åsa Bengtsson och Susanna Öhman, kommer därför att leda och genomföra en experimentell surveyundersökning via internet i anslutning till EVS-studien. Den undersökningen kommer att stå öppen för forskare från andra lärosäten som kan ansöka om att få delta.
– Vi kommer att ha ett högkvalitativt slumpmässigt urval vilket är en fördel gentemot andra liknande undersökningar som ofta bygger på självrekrytering och vi tror att det kommer att finnas ett stort intresse bland andra forskare för att delta, säger Åsa Bengtsson.
FAKTA
Den stora EVS-undersökningen har genomförts i fyra tidigare omgångar med start 1981 och den femte undersökningsomgången genomförs 2017. I den senaste datainsamlingen deltog 47 länder och omkring 70 000 medborgare i EU. I Sverige är urvalet cirka 2 000 personer.
Läs mer om EVS-studien här. http://www.europeanvaluesstudy.eu
Sverige har lång tradition av att bedriva forskning inom atmosfärsfysik. Det nya satellitprojektet MATS, Mesospheric Airglow/Aerosol Tomography and Spectroscopy, ger svenska forskare nya möjligheter att genomföra avancerad atmosfärsforskning.
– Beslutet innebär att atmosfärsforskning och avancerad rymdteknik kan förenas i det nya svenska satellitprojektet, MATS, som kommer att bidra till ökad kunskap om hur olika delar av atmosfären påverkar varandra, säger Olle Norberg generaldirektör för Rymdstyrelsen.
Den nya satelliten ska undersöka vågor i atmosfären, speciellt i mesosfären, det vill säga höjdområdet mellan 50 och 100 km. Förekomsten av vågor är av stor betydelse i lufthavet eftersom de kan koppla ihop skeenden i vitt skilda delar av atmosfären. För att förstå atmosfären i dess helhet behöver forskarna lära sig mer om detta övergångsområde och hur det samverkar med både övre och undre delar av luftlagren.
– MATS är ett mycket spännande projekt med tanke både på de vetenskapliga frågeställningarna och på metoderna att angripa dem. Genom att kombinera moderna optiska mätmetoder med en modern satellitplattform hoppas vi att kunna bidra stort till forskning om vågornas betydelse i atmosfären, säger Jörg Gumbel, professor vid Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet.
Det är tre forskargrupper och ett flertal svenska företag som bidrar till MATS, bland annat OHB i Kista, ÅAC Microtec i Uppsala och Omnisys Instrument i Göteborg. Forskargrupperna finns på Meteorologiska institutionen – MISU vid Stockholms universitet, på Institutionen för rymd- och geovetenskap vid Chalmers i Göteborg och på Rymd- och plasmafysik vid KTH i Stockholm,. Dessutom finns omfattande kontakter med andra forskare både i Sverige och i andra länder.
Längre ned i detta dokument finns frågor och svar om MATS. På www.snsb.se finns ytterligare information. MATS Mission Definition Phase Report (pdf 4290 kB engelska)
FAKTA
Vad ska MATS göra för forskning?
Precis som vattnet i haven så är också luften i atmosfären full av vågor. Ny forskning har visat att vågor kan länka ihop skeenden i vitt skilda delar av vårt klimatsystem. Atmosfärens vågor uppträder i många olika storlekar från lokala störningar till globala rörelsemönster. Ett viktigt mål med MATS-satelliten är att undersöka vågornas inverkan på atmosfären. MATS fokuserar speciellt på den så kallade mesosfären, det atmosfäriska höjdområdet mellan 50 och 100 km. Mesosfären kan på många sätt ses som övergångsområde mellan den ”vanliga atmosfären” runt omkring oss och ”rymden” som tar vid på högre höjder. För att förstå atmosfären i dess helhet måste vi lära oss mer om detta övergångsområde och dess kopplingar både uppåt och nedåt.
Namnet MATS står för ”Mesospheric Airglow/Aerosol Tomography and Spectroscopy”. Vad finns bakom detta namn? Från sin omloppsbana använder sig MATS av optiska mätmetoder för att studera mesosfären. Mera konkret observerar MATS ljusfenomen som är speciella just för detta höjdområde. Dels handlar det om ljus som sänds ut av energirika molekyler, en process som kallas för luftsken, eller airglow på engelska. Dels handlar det om ljus som sprids av aerosoler i form av jordens högsta moln, så kallade nattlysande moln som bildas kring 80 km höjd. För att få en bra bild av vågstrukturer i dessa fenomen använder MATS tomografi: i likhet med tomografiska metoder inom medicin tittar MATS på mesosfären från många olika håll för att sedan kunna rekonstruera en tre-dimensionell bild. Ännu mer information går att få ut genom att kombinera tomografi med spektroskopi: genom att undersöka hur det uppmätta ljuset ser ut vid olika våglängder, färger, går det att dra slutsatser om allt från temperatur till mängden av is i atmosfären. Med MATS kommer forskarna kunna studera alla dessa delar.
Vilken betydelse kan forskningen få?
Idag finns många idéer om hur vågor kan påverka atmosfärens egenskaper. I många fall saknas dock kunskaper om hur vågornas utbredning och växelverkan går till. För att komma vidare måste teoretiska idéer kopplas ihop med observationer. MATS ger denna möjlighet genom att ta fram en global databas, klimatologi, av vågfenomen i mesosfären.
Det passar bra att MATS fokuserar just på mesosfären. Det finns andra satellitprojekt som kan mäta vågstrukturer på lägre och högre höjder, och MATS fyller på så sätt en viktig lucka i utforskningen av atmosfären.
Vilka är de största utmaningarna med Mats?
När det gäller mätningarna på MATS så är en stor utmaning att skilja de svaga ljussignaler från mesosfären från det mycket starkare ljuset som kommer direkt från solen eller från de ljusa lägre skikten i atmosfären.
Vad kostar satellitprojektet MATS?
Totalkostnaden ligger på 120 miljoner kronor. Det inkluderar utveckling och konstruktion av både vetenskapliga instrument och satelliten, dessutom ingår uppsändning av satelliten, datamottagning och kontroll/underhåll under två år (beräknad livslängd för MATS)
När beräknas MATS vara klar för uppsändning? År 2017
Vart ska uppsändningen ske ifrån?
Uppsändningen är inte bokad, det finns flera alternativ; Indien, Franska Guyana, Ryssland, USA.
Hur stor är satelliten? 60x70x85 cm eller ungefär som en stor flyttlåda.
Hur lång är den beräknade livslängden för MATS? Två år.
Vad händer med satelliten efter avslutat uppdrag?
Konstruktionen följer de europeiska rekommendationerna, det innebär att inom 25 år efter avslutat uppdrag kommer satelliten att återinträda och förbrännas i jordens atmosfär.
