Det är korta väntetider, effektiva vårdprocesser och en budget i balans som är centralt för svenska akutmottagningar där vårdarbetet domineras av ett medicinskt perspektiv. Detta medför att förutsättningarna att tillgodose patienters individuella vårdbehov är begränsade.
Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, där doktoranden Henrik Andersson observerat och/eller intervjuat tolv läkare, 24 sjuksköterskor, 23 undersköterskor och sju chefer vid två akutmottagningar i Västsverige.
En chef som intervjuas säger: Att ge omvårdnad och förklara varför patienter måste vänta eller hur lång väntetiden är … det finns ingen tid för det… medicinska åtgärder kommer först.
Avhandlingens resultat visar att både chefer och medarbetare efterfrågar mer utbildning, men att utbildningsbehovet begränsas av ekonomiska skäl. Detta påverkar medarbetarnas förutsättningar att utveckla nödvändig kompetens.
– Detta orsakar spänningar mellan de yrkesgrupper som arbetar på akutmottagningar. Som en sjuksköterska säger i intervjuerna: kurser är ofta väldigt dyra och sjuksköterskor har naturligtvis större chanser att få gå på kurs än undersköterskor, säger Henrik Andersson.
Resultaten pekar dessutom på att chefer inte alltid ser sitt fulla ansvar att tillvarata och utveckla medarbetares kompetens. Chefer uttrycker samtidigt själva att de har ett begränsat mandat att styra vårdarbetet, och att detta begränsar deras handlingsfrihet och förmåga att utveckla vårdarbetet på akutmottagning.
En chef säger: trodde när jag började som chef att jag skulle kunna utveckla arbetet men jag är väldigt begränsad av ekonomi, strukturer och organisation.
Studierna ger enligt Henrik Andersson ny och användbar kunskap om de traditioner och perspektiv som i praktiken styr vårdarbetet på en akutmottagning.
– Denna kunskap är viktigt, eftersom dessa traditioner och perspektiv faktiskt avgör om patienter erbjuds den vård de behöver eller inte. För att bryta ett medikaliserat och resultatstyrt vårdarbete på akutmottagning behövs det ledare som vågar att kritisk granska och värdera de strukturer, maktförhållanden och perspektiv som påverkar vårdarbetet på akutmottagning.
FAKTA
Avhandlingen Medikaliserat och resultatstyrt vårdarbete på akutmottagning – en studie med utgångspunkt i medarbetares och chefers perspektiv försvaras vid en disputation den 12 december.
Länk till avhandling
På Twitter, Facebook, Instagram och bland bloggar är maktspel alls inte ovanligt och olika former av härskartekniker används flitigt.
Författarna Annakarin Nyberg och Mikael Wiberg, båda forskare vid Umeå universitet, presenterar tio härskartekniker som idag utövas på nätet, men också tio motstrategier för att utveckla ett bättre förhållningssätt till såväl subtila som tydliga härskartekniker i sociala medier.
– Ibland används härskartekniker för att medvetet vinna framsteg i en diskussion, trycka till någon, eller kanske för att framstå som lite bättre än vår omgivning. Det sker då på någon annans bekostnad, säger Annakarin Nyberg.
– Men härskartekniker sker också omedvetet, som en del i den kultur vi lever i, den jargong och det språkbruk som vi använder oss av. Det kan då bli till någonting naturligt som vi dessvärre inte ser och tänker på, fortsätter Annakarin.
– I de studier vi genomfört ser vi att vår vardag och livet på nätet blir allt mer sammanflätad. Med en sådan utgångspunkt är det spännande att se hur de klassiska härskarteknikerna nu också flyttat ut på nätet, ut i våra sociala medier, säger Mikael Wiberg.
I boken Sociala medier och härskartekniker presenteras även nätprofilerna Johanna Frändén och Clara Lidström som båda har skapat sig en stark röst och position i de sociala medierna. Deras erfarenheter visar på hur strategier vuxit fram för att förhålla sig till det sociala spel som pågår på nätet.
Boken Sociala medier och härskartekniker vänder sig till den som vill förstå vår digitala samtid. Boken syftar till att medvetandegöra det komplexa i det till synes ytliga i vår vardag på nätet.
FAKTA
Om författarna: Annakarin Nyberg är internetforskare, författare och doktor i informatik vid Umeå universitet. Genom sin forskning har Annakarin många års erfarenhet av frågor som på olika vis rör vad det innebär att leva med IT. Erfarenheterna omfattar både unga och vuxna och belyser utmaningar och möjligheter som följer av att IT får allt större utrymme i våra liv.
Mikael Wiberg är professor i informatik vid Umeå universitet och internetforskare med ett särskilt intresse för vårt framväxande interaktionssamhälle. I sin forskning visar han hur digital teknik formar vårt samhälle och hur digitalisering även berör områden som design och arkitektur.
Var 17:e minut. Så ofta får någon i Sverige en stroke uppger Hjärnfonden. Det innebär att över 25 000 svenskar varje år drabbas av stroke. Idag lever därtill cirka 100 000 människor i Sverige med strokerelaterade handikapp. Hjärt-Lungfonden å sina berättar att hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige i dag och att 1,4 miljoner svenskar är drabbade diagnoser som hjärtinfarkt och stroke.
Det är lätt att hitta statistik och information om de problem som hjärt- och kärlsjukdomar skapar både i Sverige och internationellt. Trots att mycket forskning bedrivs inom området är det en bit kvar. Detta märks inte minst i den kliniska verksamheten ute på sjukhusen.
– Idag använder sig läkarna ofta av ultraljudsbilder i gråskala för att visuellt bedöma kärlfunktion och hur mycket stora artärer rör på sig. Ju mindre rörlighet, desto mer utvecklad ateroskleros, det vill säga åderförkalkning. Det här är ett väldigt indirekt mått, ett trubbigt sätt att diagnostisera, och just nu finns det inget exakt sätt att undersöka hur stela blodkärl är. Man behöver en läkare som är expert och har lång erfarenhet för att det ska bli en bra diagnos, säger Elira Maksuti, forskare på enheten för medicinsk bildteknik vid KTH.
Det är just åderförkalkning som hon och forskarkollegan Erik Widman fokuserat på, eftersom detta senare kan leda till kärlkramp, hjärtinfarkt eller stroke.
Vad är det då Elira Maksuti och hennes forskarkollega jobbar med?!
– Vi forskar på att använda ultraljudsbaserad teknik för att analysera vävnader stelhet. I vårt fall handlar det om blodkärl, och vi har valt ultraljud eftersom det är en billig teknik i jämförelse med exempelvis magnetkamera (MRI) och datortomografi (DT) och dessutom har ultraljud inte någon negativ påverkan på patienten, säger Elira Maksuti.
Hon fortsätter med att berätta att hon och Erik utvecklat en egen teknik för ändamålet. Den är en kombination av ultraljudsteknik och skjuvvågselastografi (Shear Wave Elastography på engelska) som kan utvecklas för att undersöka blodkärl, vilket är en stor utmaning jämfört med att undersöka större, stationära organ. För att optimera tekniken testar man den först i kärlfantomer, det vill säga konstgjorda, artificiella blodkärl som Elira och Erik har tillverkat själva.
– De här fantomerna är utvecklade för att likna mänskliga blodkärl och ger möjlighet att laborera med kärlstelheten, men också tryck och flöde. Testerna på dessa fantomer har varit framgångsrika och nu har vi gått vidare med blodkärl från grisar. Dessa tester ser även de mycket lovande ut, berättar Elira Maksuti.
Hur kan kommande diagnosmetoder då se ut? Diagnos när? Vid symptom? Mer omfattande screening av större grupper människor?
– Vi ser två framtida stora tillämpningar framför oss. Den första handlar om att fastställa när en patients blodkärl börjar bli stela, det vill säga när åderförkalkningsprocessen börjar. Då är det första steget mot ateroskleros taget, och risken för stroke och andra sjukdomar ökar markant. Den andra tillämpningen är att kunna diagnostisera vilken typ av förkalkning som finns i blodkärlet. Det finns olika typer av förkalkningar, så kallade plack, både hårda och mjuka. Plack kan lossna inuti blodkärlen, särskilt om placket är mjukt och har ett tunt hårt skal. Plack som lossnar färdas med blodet mot till exempel hjärnan och kan orsaka en stroke om det förhindrar blodflödet och syretillförseln i hjärnan, säger Elira Maksuti.
Hon tillägger att vetskapen om vilken typ av plack som finns i kärlet är viktigt för att avgöra bland annat om man ska öppna blodkärlet för operation.
– Idag är det snarast en gissning. Läkaren kan inte veta detta. Dessutom kan en operation vara riskfylld och i sig generera en stroke, säger Elira Maksuti.
Elira Maksuti och Erik Widmanh ar nu nått halvvägs i sina forskarutbildningar. Tisdagen den 28 oktober höll Elira Maksuti sitt halvtidsseminarium och berättade om sin forskning om diagnosmetoder för hjärta och kärl. Medverkade gjorde även professor Nikolaos Stergiopulos från EPFL i Lausanne – en pionjär inom kärlmodellering och simulering.
Björn Regnell vill uppmärksamma de teknologer, forskare, företag och
andra IT-entusiaster inom Öresundsregionen som i det fördolda bidrar
till den här utvecklingen, ofta utan ersättning. Tillsammans med
entreprenörerna Hampus Jakobsson, Jan-Erik Solem och Karl-Anders
Johansson bildar han därför Lunds University Fund For Open Source
Software, Lufoss.
– Det är nog inte allmänt känt, men Öresundsregionen i allmänhet och Lund-Malmö i synnerhet en mycket viktig nod vad gäller bidrag till globala öppenkällkodsprojekt, exempelvis Linux och Android och massor av andra projekt som finns tillgängliga på de stora globala öppenkällkodssajterna GitHub, Bitbucket och Sourceforge, säger Björn Regnell.
Grundplåten ligger på 80 000 kronor, där grundarna bidragit med varsin fjärdedel. Utdelningen ligger till att börja med på 5000 – 10 000 kronor och kan därför inledningsvis sägas vara på stipendie-nivå, men de tror och hoppas på att fler ska skjuta till medel.
– Det mesta som sker i det så kallade molnet handlar om öppen källkod. Många företag bygger sina affärer på öppen källkod, här i Lund Malmö-området finns exempelvis Neo4j, Sony, Intel, och konsultbolag såsom exempelvis Jayway, tillägger han.
För studenters del blir bidrag från fonden ett sätt att visa upp arbetsprover i form av källkod inför sin första anställning i näringslivet. För företag blir den ett sätt att nosa upp intressant kompetens. För forskares del blir det ett sätt att nå ut men sina resultat till bredare användning.
– Forskare inom det här området bidrar ju till samhället inte bara med publikationer, utan även med just öppen källkod som kommer alla till gagn och är fritt tillgänglig. Här i Lund sysslar vi mycket med öppen källkods-utveckling, säger Björn Regnell.
– Sammantaget vill vi sätta lokal aktivitet med global påverkan på kartan, säger han.
Mer information om fonden.
Genom att utlysa forskartjänster i företag och organisationer vill RJ förbättra förståelsen för vad forskarna kan tillföra näringslivet men även öka forskarsamhällets kunskap om vad företag och organisationer kan tillföra dem.
– Inom teknik, medicin och naturvetenskap finns ett etablerat samarbete sedan länge och alla förstår den ömsesidiga nyttan man har av varandra. Men när det gäller humaniora och samhällsvetenskap finns inte samma förståelse, något som vi vill ändra på, säger Maria Wikse, som ansvarar för Flexit-satsningen på RJ.
Dagens utlysning är den sjätte i raden inom Flexit-programmet
– Det är en blandning av olika branscher som vill få hjälp med olika frågor. Exempelvis står många ideella organisationer inför problemet med fortsatt stort intresse för uppdragen men att allt färre medlemmar är intresserade av förtroendeuppdrag.
Andra frågor är till exempel vilken typ av pedagogiska metoder som kan höja lärande och motivation i en digital miljö eller hur olika finansieringsstrategier påverkar en ideell organisation.
Flexit-är öppet för alla forskare och pågår under tre år. Forskaren är anställd två år på företaget/organisationen och sedan ett år på en akademisk institution.
Sista ansökningsdag till Flexit-anställningar 2015: 11 februari 2015.
– Alla patienter har rätt att få en korrekt diagnos. Takotsubo eller ”broken heart syndrome” är en ganska okänd sjukdom och inte alldeles enkel att upptäcka. Min avhandling är en del i att förbättra diagnosmetoderna och även ett led i att göra sjukdomen mer känd. Det säger Micael Waldenborg, forskare vid Universitetssjukhuset i Örebro och Örebro universitet.I sin avhandling Echocardiographic measurements at Takotsubo cardiomyopathy – transient left ventricular dysfunction beskriver han olika metoder att med ultraljud diagnosticera det som kommit att kallas ”brustet hjärta syndrom”. Det är en sjukdom som framför allt drabbar äldre kvinnor efter klimakteriet. Ungefär två procent av dem som söker vård för misstänkt hjärtinfarkt visar sig ha takotsubo.
Symtomen liknar alltså de som uppträder vid hjärtinfarkt men i stället för att cirkulationen försämras av förträngningar i kranskärlen är sjukligheten lokaliserad till själva hjärtmuskeln.
Kan feltolkas
– En patient som insjuknat med symtom på hjärtinfarkt undersöks rutinmässigt med kranskärlsröntgen. Trots frånvaro av signifikanta förändringar i kranskärlen, kan det hända att det felaktigt tolkas som en infarkt, fastän det egentligen rör sig om takotsubo.
Micael Waldenborg visar i sin avhandling att man med förhållandevis enkla ultraljudsmetoder kan skilja dem som drabbats av takotsubo från dem med annan hjärtsjukdom. Men det kräver också samarbete och kunskap som berör flera kliniska områden.
Sjukdomen upptäcktes i Japan i början av 1990-talet och fick sitt namn av att hjärtat får en speciell form i akut skede, liknande en Japansk urna, avsedd att fånga bläckfiskar med. Den kallas takotsubo, har smal hals och bred botten och påminner om hur hjärtats spetsområde (apex) blir ballongformat.
Boklar orsak
Exakt vad som orsakar sjukdomen vet man inte, men höga halter av stresshormon, bland annat adrenalin är en gemensam nämnare. Eftersom kvinnor efter klimakteriet har en lägre produktion av östrogen, och därmed också sämre skydd mot höga halter av stresshormon, anses det vara en delförklaring till att det främst är kvinnor som drabbas.
Det är känt att kvinnor, som drabbas av hjärtinfarkt, ofta visar lindrigare eller mindre typiska symtom än män, vilket kan försvåra för vården att upptäcka dessa kvinnor. På liknande sätt kan det vara med takotsubo; om sjukdomen inte upptäcks, eller misstolkas för annan sjuklighet, kan det få konsekvenser för patienterna på längre sikt.
– Om sjukvården enklare kan identifiera och fånga in takotsubo-fall kan det också bidra till att vi får fler svar på vad som orsakar sjukdomen, vilka riskfaktorer det finns för den och hur den eventuellt kan förebyggas.
Projektet får en officiell start 24 november då ambassadörerna från Brasilien, Indonesien, Kina, Singapore och Republiken Koreaträffar företrädare för Stockholms universitet, Uppsala universitet, Linköpings universitet, KTH, Chalmers och Lunds universitet på en sammankomst på Spökslottet i Stockholm.
– Det är av största vikt att flera stora forskningsuniversitet i Sverige, som här, gått samman för att bidra till större kunskap internationellt om Sverige som forskningsintensiv nation, säger Astrid Söderbergh Widding, rektor vid Stockholms universitet och värd för lanseringen av projektet på Spökslottet.
Swedish Academic Collaboration Forum har finansiering från STINT (Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning) och de sex medverkande universiteten.
– Med programmet Strategic Grants for Internationalisation vill STINT bidra till förnyelse och utveckling av internationaliseringsstrategier på lärosätesnivå. Att sex lärosäten har valt att arbeta strategiskt tillsammans utomlands ser vi som ett mycket intressant och positivt initiativ, säger Andreas Göthenberg, verkställande direktör för STINT.
Med start våren 2015 ska svenska forskare hålla forskningsseminarier på plats i Brasilien, Indonesien, Kina, Singapore och Republiken Korea. Seminarierna fokuserar på gemensamma intresseområden såsom hållbarhet, life science och innovation och organiseras i samarbete med universitet, myndigheter och andra intressenter i värdländerna.
Första aktiviteten sker i Seoul, Republiken Korea, våren 2015 där sex forskare från varje av de sex universiteten ska möta koreanska kolleger i seminarier i sina forskningsämnen.
Det övergripande syftet med projektet är att utveckla och stärka redan existerande forskningssamarbeten, skapa nya relationer och initiativ mellan forskare i Sverige och resten av världen för att tillsammans utveckla lösningar på globala problem samt koppla samman företag och forskning genom innovation.
År 2003 observerade Hubbleteleskopet planeten HD 209458b och såg väteatomer med höga hastigheter. Detta har förklarats med att planeten förlorar sin atmosfär eftersom den är så varm. Planeten är av Jupiter-storlek och kretsar mycket nära stjärnan HD 209458. Avståndet är bara en åttondel av Merkurius avstånd till solen. Stjärnan HD 209458 liknar vår sol och finns på ett avstånd av 150 ljusår i stjärnbilden Pegasus.
Forskare vid Institutet för rymdfysik i Kiruna har utvecklat en datormodell för den övre delen av atmosfären vid exoplaneter. Med hjälp av den modellen presenterar nu forskare från Österrike en förklaring till de snabba väteatomerna. Nämligen att de är resultatet av växelverkan mellan stjärnvinden (ett flöde av laddade partiklar) och planetens atmosfär, en process som vi observerat i solsystemet. Det här ger en ny metod att studera stjärnvindar och planeternas magnetfält.
”Med vår analysmetod kan vi studera hur rymden vid planeter kring andra stjärnor ser ut”, säger docent Mats Holmström vid Institutet för rymdfysik i Kiruna.
Resultaten presenterades i tidskriften Science den 21 november, och är ett samarbete med forskare från Österrike och Sverige.
Artikeln
Magnetic moment and plasma environment of HD 209458b as determined from Lya observations, Kristina G. Kislyakova, Mats Holmström, Helmut Lammer, Petra Odert, Maxim L. Khodachenko, Science, volume 346, issue 6212, 2014.
Varje år sammanträder internationella havsforskningsrådet i Köpenhamn för att ta fram den vetenskapliga rådgivningen om nästa års fiskerikvoter inom EU. I dagsläget beräknas fiskbeståndet i våra hav med avancerade statistiska modeller utifrån provfiske och provtagning på den kommersiella fångsten. Noél Holmgren, professor och forskare vid Högskolan i Skövde, är en av medlemmarna i det från EU oberoende havsforskningsrådet. Tillsammans med forskarkollegor kan han nu presentera en effektivare metod för att bestämma fiskerikvoter utifrån fångst och fiskeinsats.
– Den här nya metoden, som min kollega Niclas Norrström och jag arbetat fram tillsammans med forskare i Finland och Estland, betyder att man samlar in information från en fiskeflottas fångst i realtid. Man får då snabbt ett nuläge på fiskbeståndet och kan reglera fiskerikvoten utifrån rådande läge, istället för att använda ett år gammal information och prognostisera två år framåt som man gör i dagsläget, säger Noél Holmgren, professor vid Högskolan i Skövde.
Modellen som forskarna har tagit fram har provats i ett artificiellt fiskebestånd och utvärderar populationsutveckling, fångststorlek och fiskeinsats över tid. Modellen ger den fördelen att man följer fiskebeståndets utveckling under pågående säsong och att man kan avbryta fisket när förvaltningsmålet är uppnått.
– Som läget ser ut i dag är det historiskt låga nivåer av torsk och sill i Östersjön. Med det här nya sättet att mäta fiskebeståndet kan man snabbt reglera fångsten utifrån dagsaktuella siffror och utvärdera informationen av det pågående fisket mer preciserat. Det ger oss möjlighet att avbryta fisket om beståndet ser ut att sjunka drastiskt, vilket öppnar upp för ett hållbart fiske i framtiden, säger Noél Holmgren.
Forskningen visar också att den nya metoden kan eliminera svängningar i beståndsstorleken som kan skapas av fisket. Eftersom metoden utför en skattning av beståndets storlek minskar behovet av provfiske.
Forskare som ingår i projektet: Noél Holmgren, Högskolan i Skövde, Niclas Norrström, Högskolan i Skövde, Robert Aps, Tartu Universitet, Estland, Sakari Kuikka, Helsingfors Universitet, Finland.
– Klinisk användning av metoden skulle resultera i att rätt antibiotikabehandling kan sättas in från början och att onödig antibiotikaanvändning därmed minskar, säger professor Dan I. Andersson, Uppsala universitet, som lett studien tillsammans med professor Mats Nilsson, vid SciLifeLab i Stockholm och Stockholms universitet.
Antibiotikaresistens är ett växande medicinskt problem som hotar människors hälsa över hela världen. Idag dör många människor på grund av infektioner med resistenta bakterier. När en infekterad person behandlas med antibiotika används vanligen så kallad empirisk terapi, d.v.s valet av antibiotika baseras på resistenssituationen hos bakterierna i en stor population (t.ex. hos befolkningen i Sverige) och inte på vilken eventuell resistens som bakterien hos den infekterade personen bär. Detta leder ibland till val av ett antibiotikaläkemedel som inte biter på bakterien, eftersom den är resistent mot det valda preparatet. Detta ökar i sin tur användningen av antibiotika, speciellt så kallade bredspektrumantibiotika som fungerar på många typer av bakterier. En möjlig lösning på dessa problem är om vi hade tillförlitliga metoder att snabbt och enkelt kunna identifiera den infekterande bakteriearten och dess resistensmönster och sätta in rätt behandling direkt.
– Det är just detta vi arbetat med i vår studie. Vi har utvecklat en ny metod som möjliggör en bestämning av både art och resistensmönster hos bakterier vid urinvägsinfektioner på mindre än fyra timmar. Som jämförelse kräver den resistensbestämning som gäller idag 1-2 dagar, säger professor Dan Andersson.
Metoden bygger på en mycket känslig bakteriespecifik mätning av bakteriernas tillväxt i frånvaro och närvaro av olika antibiotika. Om bakterien är resistent kan den tillväxa i närvaro av antibiotika, vilket detekteras som en ökning i antalet kopior av en specifik DNA-sekvens, och om den är känslig så sker ingen tillväxt. Forskarna visar att metoden kunde identifiera både bakterie och resistensmönster korrekt i alla de kliniska prover som analyserades.
– Metoden är mycket specifik och känslig och kan automatiseras för användning på ett kliniskt laboratorium säger Anja Mezger, försteförfattare. Dessutom är den helt generell och skulle i princip kunna användas för alla typer av bakterier och antibiotika.
Ett instrument baserat på metoden utvecklas för närvarande av ett företag i Uppsala, Q-linea, som Mats Nilsson varit med och startat. Instrumentet fokuserar på blodinfektioner. Dessa infektioner är livshotande och det är mycket viktigt för en effektiv behandling att korrekt antibiotika sätts in mycket snabbt. Företaget räknar med att ha ett fungerande instrument på marknaden 2017.
– Vi hoppas att metoden i framtiden ska kunna användas på sjukhus och vårdcentraler för att snabbt ge korrekt behandling och dessutom minska användningen av antibiotika, säger Dan Andersson.
Studien har finansierats av Vinnova och Vetenskapsrådet.
Ref: J. Clin. Microbiol.doi:10.1128/JCM.02434-14
En nära och förtroendefull relation där patienten känner sig trygg att utforska sina tankar, känslor och erfarenheter tillsammans med terapeuten är en framgångsfaktor för psykoterapi. Det var patienter och terapeuter överens om – de hade dock olika syn på vad som utgjorde hinder i behandlingen.
– När det inte fungerade så bra tyckte patienterna att terapeuten var för tillbakadragen och passiv medan terapeuterna upplevde att patienten höll emotionell distans i samtalen. Detta kan ses som faktorer som har hindrat utvecklingen av en trygg anknytning, säger Peter Lilliengren, nybliven doktor vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
På senare år har anknytningsteorin fått allt mer inflytande på psykoterapiområdet. Inom forskningen har det länge varit känt att kvaliteten på relationen mellan patient och terapeut har samband med utfallet oavsett psykoterapiform. Den mest undersökta variabeln är den så kallade terapeutiska alliansen som avser hur väl samarbetet fungerar mellan patient och terapeut.
– Viss forskning visar att den terapeutiska alliansen och trygg anknytning till terapeuten i grunden handlar om samma fenomen medan annan forskning pekar på viktiga skillnader mellan dessa begrepp. För att kunna studera kvalitén på patientens anknytning till terapeuten separat från alliansen utvecklade vi därför ett särskilt skattningsinstrument, säger Peter Lilliengren.
Relationerna mellan trygg anknytning till terapeuten, terapeutisk allians och utfallet av behandlingen undersöktes med det nya instrumentet. Resultaten visade att en trygg anknytning till terapeuten var relaterat till förbättring även efter kontroll gjorts för den terapeutiska alliansen.
– Vi såg också att en trygg anknytning till terapeuten, men inte terapeutisk allians, predicerade fortsatt förbättring efter avslutad terapi. Detta innebär att trygg anknytning till terapeuten kan vara särskilt betydelsefullt för hållbarheten i resultaten, säger Peter Lilliengren.
Avhandlingen bygger på data från unga vuxna (18-24 år) patienter som genomgått psykoanalytiskt orienterad psykoterapi.
– Det är möjligt att en trygg anknytning till terapeuten är särskilt betydelsefullt i just denna terapiform. Men det är också möjligt att det är en gemensam faktor i alla psykoterapiformer eftersom anknytningsteorin i grunden handlar om allmänmänskliga interpersonella processer.
Just betydelsen av anknytning i olika terapiformer är något för framtida forskning menar Peter Lilliengren.
– Forskningen bör titta närmare på hur trygg, respektive otrygg, anknytning till terapeuten utvecklas i olika terapiformer. Men också hur detta relaterar till förändring samt hur terapeuten på bästa sätt kan bidra till en positiv utveckling, avslutar Peter Lilliengren.
Länk till avhandlingen.
Det har forskats mycket om yrkesfisket, som idag är starkt reglerat med sikte på ett hållbart nyttjande av fiskbestånd i hav, sjöar och vattendrag. Fritidsfiskets betydelse vet vi betydligt mindre om, eftersom det inte finns någon bra statistik. Nu finns en rapport med förslag på hur denna kunskapslucka ska täppas till, skriven av SLU och Havs- och vattenmyndigheten. Bland annat föreslås fördjupade studier i några områden där fritidsfisket tros ha betydelse för fiskbestånd och ekosystem.
Intresset för fritidsfiske är stort i Skandinavien och bara i Sverige uppskattas det finnas 1,6 miljoner utövare. Fritidsfiskets omfattning och dess stora ekonomiska och sociala betydelse har också dokumenterats och analyserats utförligt på många håll i världen. Särskilt sportfisket (fritidsfiske med handredskap) anses vara både en mycket värdefull fritidssysselsättning och en viktig ekonomisk motor. Till detta kan läggas ett betydande konsumtionsvärde hos den fångade fisken.
Kunskaperna om fångsternas storlek och effekt på bestånden och ekosystemet i stort är däremot mycket osäkra, med undantag för vissa mindre geografiska eller administrativa områden, där fångstuppgifter samlas in mer eller mindre systematiskt. I Sverige har fritidsfisket under många år belysts genom enkätundersökningar av olika slag, men studierna har skiftat karaktär och omfattning under senare år. Den senaste studien från 2013, som är underlag för officiell statistik, visar att fritidsfisket numera står för det största uttaget av ett flertal av de arter som fiskas längs kusten och i inlandsvatten. Exempelvis utgör fritidsfiskets fångster av abborre, gädda och gös i Östersjön 90–95 procent av den totala fångsten.
SLU:s institution för akvatiska resurser har nu i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten redovisat en strategisk plan för hur man i framtiden bör arbeta för att få in ett bättre underlag om fritidsfiskets uttag i allmänna vatten. I stort handlar det om att samla in mer data för att kunna bedöma omfattningen av fiskuttaget. För att kunna uppskatta hur fisk- och kräftdjursbestånden påverkas behövs också bättre kunskap om den fångst som släpps tillbaka och i vilken grad den överlever – bland hängivna gäddfiskare är det t.ex. vanligt att all fångad fisk släpps tillbaka.
I rapporten ges en samlad bild av vilka arter som är i störst behov av ett utökat kunskapsunderlag om fritidsfiskets uttag och påverkan. Arter som är i stort behov av bättre kunskapsunderlag är de arter som är utsatta för ett högt fisketryck och som lever relativt stationärt. Vilka dessa arter är skiljer sig mellan geografiska områden. I så kallade fokusområden kommer fritidsfisket att studeras mer ingående.
– Fokusområdena är strategiskt valda. Det handlar om områden där fritidsfisket är omfattande och riktat särskilt mot de arter vi vill lära oss mer om, och där resultaten kan skalas upp till angränsande områden av samma karaktär, säger Martin Karlsson vid SLU.
Genom att studera fritidsfiskets utövare, omfattning, redskapsanvändning och uttag av fisk kan man få en mer detaljerad bild kring hur fritidsfiskets karaktär och omfattning varierar längs Sveriges kust och i de fem största sjöarna.
– Ökad kunskap om fritidsfisket är betydelsefullt för myndighetens arbete med bevarande, restaurering och nyttjande av våra hav, sjöar och vattendrag, menar Håkan Carlstrand på Havs- och vattenmyndigheten.
Rapporten
Nationell plan för kunskapsförsörjning om fritidsfiske inom fisk-, havs- och vattenförvaltningen. Aqua reports 2014:12. Av: Martin Karlsson, Henrik Ragnarsson Stabo, Erik Petersson, Håkan Carlstrand & Stig Thörnqvist.
Länk till rapport
I en riksomfattande studie har forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, analyserat data från 33 915 svenskar med typ 1-diabetes ur Nationella Diabetesregistret och jämfört med 169 249 slumpvis utvalda personer ur normalbefolkningen.
Enligt studien är risken att dö i förtid mer än dubbelt så stor för personer med typ 1-diabetes jämfört med kontrollgruppen ur normalbefolkningen. Överdödligheten gäller även för patienter som har välreglerade blodsockernivåer.
– Forskare har tidigare ansett att patienter som når god blodsockerkontroll enligt de riktlinjer som finns har låg risk för hjärt-kärlsjukdom och dödlighet. Vår studie visar att detta inte stämmer. Vi vet inte varför det förhåller sig så här, men en tänkbar orsak är att en del patienter kan ha haft en sämre blodsockerkontroll tidigare i livet, och att det kan ha en fördröjd effekt, säger Marcus Lind, forskare vid Sahlgrenska akademin.
En annan orsak kan enligt Marcus Lind vara att riktlinjerna för ett bra blodsockervärde vid typ 1-diabetes ligger betydligt högre än normalbefolkningens genomsnittsvärde.
– Vi vet också att patienter vars medelnivå ligger på en bra nivå ändå kan ha långa perioder med förhöjda värden, och glukosvariationer som inte är normala, säger Marcus Lind.
Under senare år har behandlingen med kolesterol- och blodtryckssänkande mediciner ökat kraftigt. Trots det har överdödligheten enligt studien inte minskat: den var lika hög under studieperiodens sju sista år som under dess sju första.
Hos patienter med mycket dålig blodsockerkontroll var överdödligheten hela 8-10 gånger högre än hos normalbefolkningen. En förklaring är att typ 1-diabetes ofta leder till hjärt-kärlsjukdom och/eller andra diabetesrelaterade följdsjukdomar. Hos patienter under 40 år var istället akuta komplikationer på grund av höga och låga blodsockervärden en vanlig dödsorsak.
Störst dödlighet har diabetespatienter med njursjukdom. Vid mycket allvarlig njursjukdom, som kräver dialys, var dödligheten enligt studien mellan 30 och 40 gånger högre än hos normalbefolkningen.
Däremot såg Göteborgsforskarna inget samband mellan typ 1-diabetes och överdödlighet i cancer, något som tidigare diskuterats.
– Jag vill ändå understryka att ur ett längre tidsperspektiv har risken för att dö eller drabbas av följdsjukdomar på grund av diabetes minskat dramatiskt. Att vi inte ser en fortsatt förbättring under det senaste decenniet kan bero på att den positiva förändring vi sett på blodsockervärden tidigare nu har stagnerat, säger Marcus Lind.
Artikeln Glycemic Control and Excess Mortality in Type 1 Diabetes publicerades i New England Journal of Medicine den 19 november.
Blod-hjärnbarriären utgör en viktig och selektiv mekanisk barriär som förhindrar att oönskade molekyler och celler som finns i blodbanan tar sig in i hålrummet där hjärnan finns. I en studie som nu publiceras i tidskriften Science Translational Medicine har forskare från USA, Singapore och Sverige visat att genomsläppligheten i blod-hjärnbarriären kan regleras av våra normala tarmbakterier och deras ämnesprodukter i form av korta fettsyror (butyrat), vilka därmed spelar en viktig roll i skyddet av hjärnans funktioner.
För att komma fram till dessa resultat jämförde forskarna täthet och utveckling av blod-hjärnbarriären hos möss som växt upp i en normal bakteriell miljö med helt bakteriefria möss, som fötts upp i en steril miljö utan levande bakterier.
– Vi såg då att honans bakterier drastiskt minskade genomsläppligheten hos blod-hjärnbarriären hos de växande musfostren sent i graviditeten. I motsats till detta, kunde inte samma minskning av genomsläppligheten ses hos jämngamla bakteriefria musfoster, säger Viorica Braniste, delad försteförfattare och postdoktoral forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet.
Hos de bakteriefria mössen kvarstod den ökade genomsläppligheten hos blod-hjärnbarriären även i vuxen ålder. När forskarna genomförde en avföringstransplantation av ”normala” bakterier till de bakteriefria mössen kunde de visa att genomsläppligheten drastiskt minskades. Den bakomliggande mekanismen återstår att kartlägga. Men forskarna har visat att så kallade stödjeproteiner (eng. ”tight junction proteins”), som stärker blod-hjärnbarriären mellan blodbana och hjärnvävnad, ändrar struktur och uttrycksmönster i möss som exponerats för tarmbakterier.
Enligt forskarna talar resultaten för att förändringar i vår normala bakterieflora kan få långtgående effekter på blod-hjärnbarriären. Något som ställer nya frågor när det gäller exempelvis upprepade behandlingar med antibiotika eller eventuell påverkan av åldersberoende förändringar i tarmfloran.
– Den här kunskapen öppnar också möjligheter att påverka tarmbakteriernas funktion och därigenom öka genomsläppligheten i blod-hjärnbarriären i syfte att administrera läkemedel mot tumörer i hjärnan. Alternativt att stärka blod-hjärnbarriärens skydd genom att påverka tarmflorans komposition och mångfald, säger Sven Pettersson, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, som lett studien.
Forskningen har finansierats med anslag Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, forskarnätverket TORNADO inom EU:s sjunde ramprogram, Merieux Foundation samt genom anslag från Lee Kong Chian School of Medicine i Singapore. Sven Pettersson är också knuten till Lee Kong Chian School of Medicine och Singapore Centre on Environmental Life Sciences Engineering, båda vid Nanyang Technological University.
Publikation: “The gut microbiota influences the blood brain barrier permeability in mice”, Viorica Braniste, Maha Al-Asmakh, Czeslawa Kowa, Farhana Anuar, Afrouz Abbaspour, Miklos Toth, Agata Korecka, Nadja Bakocevic, Ng Lai Guan, Parag Kundu, Balazs Gulyas, Christer Halldin, Kjell Hultenby, Harriet Nilsson, Hans Hebert, Bruce T. Volpe, Betty Diamond, Sven Pettersson, Science Translational Medicine, online 19th November 2014.
Arbetet, som utförts i Torbjörn Gräslunds forskargrupp på KTH, har under flera år varit fokus för Johan Seijsing som en del av hans doktorandarbete, och tar avstamp i kunskapen om proteinreceptorer.
– Vårt resultat har sin grund i den forskning som tidigare gjorts om en receptor, ett protein som sitter i våra celler. Denna receptor som kallas FcRn är bland annat ansvarig för att föra över antikroppar mellan modern och fostret så att fostret har ett dugligt immunförsvar vid födseln. Receptorn fyller senare samma funktion vid amning. I vuxen ålder förlänger den tiden som immunförsvarets antikroppar cirkulerar i blodet, säger Johan Seijsing, som jobbar på avdelningen för proteinteknologi på KTH
Han fortsätter att berätta att det är den här funktionen hos receptorn han och de andra KTH-forskarna nyttjar för att göra läkemedel mera effektiva.
– Man kan säga att receptorn är lite av en läkemedelstillverkares heliga graal. Den återfinns i princip i hela kroppen, men framför allt så finns den i blodådrorna, vilket är det viktigaste i detta fall. Det vi gjort är att testa miljarder små proteiner som kallas affibodymolekyler för att vaska fram den version som bäst fäster vid receptorn. Denna molekyl, proteintagg, kan sedan sättas ihop med olika proteinläkemedel, berättar Johan Seijsing.
Vad skulle då resultatet av forskningen kunna leda fram till? Jo, mediciner med längre halveringstid i kroppen. Det vill säga att de stannar längre tid i blodet och verkar längre vilket gör att patienten inte behöver ta nya sprutor med läkemedel lika ofta som tidigare.
– Proteinläkemedel behöver injiceras, och vår lilla proteintagg kan kopplas till ett redan existerande läkemedel. Så det första steget vi uppnått, eller bevisat att det är genomförbart, är att patienter inte behöver injicera läkemedel lika ofta som tidigare, säger Johan Seijsing.
Han berättar vidare att han och de andra forskarnas förhoppning är att kunna bidra till framtidens läkemedel.
– Som sagt, proteinmediciner har hittills inte kunnat tas i form som ett piller, som en huvudvärkstablett. Vi hoppas kunna bidra till att proteinläkemedel både ska kunna ätas i tablettform eller till och med inhaleras. Receptorn sitter ju även i lungor och tarmar, säger Johan Seijsing.
Vilka diagnoser kan forskningen då förhoppningsvis ha betydelse för? Torbjörn Gräslund, universitetslektor på avdelningen för proteinteknologi på KTH, nämner bland annat behandling vid kortväxthet, blödarsjuka, cancer och diabetes. Sjukdomar där det råder en obalans beträffande hormoner och där täta injektioner krävs är särskilt relevanta.
– Forskningsresultatet och tekniken är generell och kan väl egentligen användas till väldigt många olika läkemedel, säger Torbjörn Gräslund.
Han avslutar med att säga att en patient som tar ett läkemedel varje dag kan med deras proteintagg som sagt förvänta sig att behöva injicera sig betydligt mer sällan.
– Därmed löper patienten mindre risk att få otäcka bieffekter av ojämna koncentrationer. Forskningsresultatet öppnar också upp för att skapa helt nya läkemedel av proteiner, som man vet har effekt, men stannar för kort tid i kroppen i sin omodifierade form, säger Torbjörn Gräslund.
KTH-forskarna har precis fått en artikel om forskningen publicerad i den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS. Här återfinns artikeln.
– Psykisk ohälsa är den sjukdom som har absolut störst negativa samhällsekonomiska konsekvenser i Sverige idag. En stor orsak till det är en avsevärt lägre sysselsättning bland personer med psykisk funktionsnedsättning och ohälsa. Därför är metoder för att stärka sysselsättningsmöjligheterna och livskvaliteten för dem mycket viktiga, säger Mikael Svensson, docent i nationalekonomi.
Projektet ska utvärdera den aktiva arbetslivsinriktade åtgärden ”Supported Employment”, en metod för att stödja personer med funktionsnedsättning att få, nå, och behålla en anställning.
Metoden ska utvärderas utifrån en rad olika aspekter. Självfallet hur den påverkar sannolikheten att få, nå, och behålla sysselsättning, men också hur den påverkar livskvalitet och inte minst om det är en kostnadseffektiv åtgärd.
– Det är viktigt att inte bara utvärdera om, och i vilken utsträckning, åtgärden fungerar för individer med psykisk funktionsnedsättning. Det är också av stor vikt att undersöka om det är en kostnadseffektiv åtgärd. Det finns många olika potentiella åtgärder som samhället kan investera sina resurser i, och det är därför avgörande att vi även studerar om ”Supported Employment” är väl investerade pengar, säger Mikael Svensson.
Experimentell ansats
För att kunna avgöra de direkta effekterna av åtgärden kommer en experimentell studie att genomföras tillsammans med stiftelsen Activa. Individer kommer att placeras antingen i åtgärdsformen ”Supported Employment” eller få en mer ”standardmässig” rehabiliteringsåtgärd. Sedan kommer forskarna att följa individerna i de två olika grupperna över tid och mäta, analysera och utvärdera effekter och kostnader.
Det nationella forskningsrådet Forte har beviljat projektet 800 000 kronor för år 2015, med möjligheter till förlängning även för år 2016 och 2017.
