Detta visar SLU-forskare i en modell som beräknar risken för utvintringsskador i olika klimat. Höstsådda grödor kan ge större skördar än vårsådda, förutsatt att de inte skadas svårt av stark köld, talrika växlingar mellan kyla och tö eller mycket långliggande snötäcken. I de områden där höstvete odlas är risken för skada störst på breddgrader där det ofta är ganska kallt men där snötäcket inte är stabilt och därför inte ger ett tillräckligt bra skydd.
SLU-forskarna Giulia Vico, Martin Weih och Vaughan Hurry har tagit fram en datormodell som beräknar hur risken för utvintringsskador i höstvete påverkas av olika klimatfaktorer och av grödans tålighet mot olika påfrestningar. I en artikel i tidskriften Agriculture and Forest Meteorology visar de vad modellen förutser om höstvetets övervintring i dagens klimat på elva platser i Sverige, från Lund i söder till Delsbo i norr.
Snötäcket visade sig ha en nyckelroll som skydd mot köldskador. Risken att höstvetet skadas av låga temperaturer eller av omväxlande köld- och töperioder var störst i studiens två platser i norra Götaland, och där varierar vintervädret också mest från år till år.
– Resultaten stämmer väl överens med vad vi känner till från praktiken, säger Giulia Vico. Dessutom kan modellen användas för att undersöka vad ett varmare klimat skulle kunna innebära för framtidens jordbruk.
Om medeltemperaturen under vintern stiger med 2 °C kommer utvintringsproblemen förmodligen att minska i de områden som har störst problem idag. I stället lär de förflytta sig norrut till områden som har tillräckligt mycket snö idag.
En kritisk period under svenska förhållanden är enligt modellen senhösten, då grödan ännu inte har uppnått full vinterhärdighet och det inte finns något snötäcke.
– Om höstarna blir varmare blir risken ännu större att plantorna inte har vinterhärdats när köldknäpparna kommer, säger Giulia Vico. Av detta skäl bör man då välja sorter som härdas snabbt, eller vid högre temperaturer.
I områden där temperaturökningen är så stor att det inte bildas stabila snötäcken, men där det ändå förekommer rejäla köldknäppar, kan det paradoxalt nog behövas sorter med bättre vinterhärdighet än idag – trots ett varmare klimat.
FAKTA
Modellen kan utvecklas så att den kan förutsäga risken för skador också på andra övervintrande grödor och på fler platser. I den aktuella studien ingick Lund, Karlshamn, Halmstad, Jönköping, Malmslätt, Såtenäs, Stockholm, Karlstad, Uppsala, Falun och Delsbo.
Artikeln: Giulia Vico, Vaughan Hurry & Martin Weih. 2014. Snowed in for survival: Quantifying the risk of winter damage to overwintering field crops in northern temperate latitudes. Agricultural and Forest Meteorology 197, 65–75. DOI: 10.1016/j.agrformet.2014.06.003
Anslagen går till forskare verksamma vid Karolinska Institutet, Uppsala universitet, Umeå universitet och Stockholms universitet:
Kan vår miljö och livsstil påverka risken att insjukna i reumatoid artrit och multipel skleros? Tomas Ekström, Karolinska Institutet, beviljas ytterligare anslag med 3 200 000 kronor för att kartlägga sambandet mellan arv och miljö och våra två vanligaste autoimmuna sjukdomar, reumatoid artrit och multipel skleros. Med hjälp av nya epigenetiska tekniker kommer forskarna att fortsätta studera länken mellan gener och olika faktorer i miljön, som t ex rökning och föroreningar från industrin.
Kontaktuppgifter: Tomas Ekström, professor, Karolinska Institutet, Inst. för klinisk neurovetenskap, Tel: 08-517 746 34, mobil: 073-982 36 11. E-post: tomas.ekstrom@ki.se”>tomas.ekstrom@ki.se
App för bättre sömnrutiner. Sover du sämre om du sitter vid datorn på kvällen? Och hur påverkas din arbetsprestation om du sover dåligt? Christian Benedict, vid Uppsala universitet beviljas 1 877 000 kronor för att undersöka vilka faktorer i och utanför arbetsmiljön som stör sömnen och hur sömnbrist påverkar prestationer. Tidigare studier har bland annat visat att användningen av skärmbaserad teknologi på kvällen kan sänka nivåerna av sömnhormonet Melatonin. Målsättningen är att utveckla en vetenskapligt baserad app som kan ge vägledning när det gäller aktivitets- och sömnrutiner.
Kontaktuppgifter: Christian Benedict, docent, Uppsala universitet, Inst för neurovetenskap. Tel: 018-471 41 36, mobil: 070-425 02 15. E-post: christian.benedict@neuro.uu.se”>christian.benedict@neuro.uu.se
Mäta vibrationer med smartphoneI Sverige utsätts ca 500 000 personer för vibrationer i arbetet, men det saknas billiga och användarvänliga mätare för bedömning av exponering. Lage Burström vid Umeå universitet beviljas 2 773 000 kronor för att fortsätta utveckla en idé där hand-, arm- och helkroppsvibrationer ska kunna mätas med hjälp av en app. Forskarna kommer att genomföra praktiska mätningar bland arbetstagare som är utsatta för vibrationer i sitt arbete med handhållna maskiner och som förare av olika maskiner och fordon.
Kontaktuppgifter: Lage Burström, forskare, Umeå universitet, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin. Tel: 090-785 13 43, mobil: 076-817 06 57. E-post: lage.burstrom@envmed.umu.se”>lage.burstrom@envmed.umu.se
Hur har införandet av New Public Management påverkat Socialtjänstens arbetsvillkor? Wanja Astvik vid Stockholms universitet beviljas 2 995 000 kronor för att undersöka hur socialsekreterarnas hälsa och arbetsvillkor påverkats efter införandet av nya styr-och ledningsmetoder, New Public Management (NPM), inom offentlig sektor. Samtliga biståndshandläggare och socialsekreterare inom Akademikerförbundet SSR kommer att få besvara en webbaserad enkät med frågor om hur NPM har påverkat deras arbetsvillkor, stress och hälsa. Resultaten från enkäten kommer att presenteras på internet, genom att data anonymiseras och visualiseras. Detta ger möjlighet att jämföra resultat över tid mellan kommuner och även med andra professioner.
Kontaktuppgifter: Wanja Astvik, forskare, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen. Tel: 08-16 20 00, mobil: 073-142 11 12. E-post: wanja.astvik@psychology.su.se”>wanja.astvik@psychology.su.se
FAKTA
Om AFA Försäkrings forskningsstöd: AFA Försäkring satsar årligen cirka 150 miljoner kronor på forskning, utveckling och kunskapsförmedling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador inom både privat näringsliv, kommuner och landsting. Mer information om forskningsstödet finns på www.afaforsakring.se/forskning
AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och vi försäkrar drygt fyra miljoner människor i privat näringsliv, kommuner, landsting och regioner. AFA Försäkring drivs utan vinstsyfte och förvaltar cirka 200 miljarder kronor. En viktig del av vår verksamhet är att stödja forskning och projekt som aktivt syftar till att förbättra arbetsmiljön. AFA Försäkring har cirka 600 medarbetare och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK.
– Jag är väldigt glad åt att få sätta i gång detta spännande projekt, säger Christiane Funk, professor vid kemiska institutionen, Umeå universitet. Det har stor nytta för vårt samhälle, eftersom det syftar till att rena vatten och samtidigt generera produkter med högre värden. Det känns också spännande att starta ett nytt samarbete tillsammans med forskare som jag tidigare inte arbetat med.
Projektet bygger vidare på forskning ledd av Francesco Gentili, Sveriges Lantbruksuniversitet, om produktion av alger vid Dåva kraftvärmeverk utanför Umeå.
Syftet med Microbiorefine är att undersöka hur koldioxid, olika näringsämnen och föroreningar som finns i rökgaser och avloppsvatten kan återvinnas med hjälp av fotosyntetiska mikroorganismer som alger och cyanobakterier. Rökgaserna och avloppsvattnet fungerar som ”mat” till mikroorganismerna. Den biomassa som algerna och cyanobakterierna producerar kan sedan användas för bioraffinering för att få fram biobränslen som biodiesel, etanol och biogas, men också för att energiberika produkter som djurfoder och biogödsel.
– Vi kommer att använda mikroorganismer som är anpassade till det hårda svenska klimatet, säger Christiane Funk. I Umeå och Borås finns redan system för mikroalgproduktion i gång. Vi vill nu försöka finna optimala alg- och cyanobakteriestammar som gör det möjligt att öka produktionen av biomassa på vintern, när tillgången på dagsljus är begränsad och de låga temperaturerna är en utmaning.
FAKTA
Forskarna samarbetar med en rad företag i norra Sverige, Umeva AB, Ragnsells, SCA, Domsjö Fabriker och Norrmejerier. Dessa kommer att leverera avloppsvatten till projektet. Ytterligare samarbeten finns med Umeå Energi AB, Nynas AB och SP Processum AB i Örnsköldsvik, ett kluster av 21 industrier och företag längs den norrländska kusten.
Huvudsökande är Christiane Funk, Kemiska institutionen, Umeå universitet. Medsökande i projektet är Johannes Messinger och Leif Jönsson, Kemiska institutionen, och Anita Sellstedt, Institutionen för växtfysiologi, Umeå universitet, Francesco Gentili, Insitutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå, Andrea Toffolo, Institutionen för energivetenskaper, Lunds Tekniska högskola, Susanne Ekendahl och Niklas Strömberg, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås, och Andreas Hörnberg, SP Processum AB.
Projektet genomförs inom ramen för Energimyndighetens program Nydanande och behovsmotiverad forskning och utveckling med energirelevans. Det finansieras också av Umeå universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet och Lunds tekniska högskola, samt av de företag som medverkar i projektet. Totalt omsluter projektet 23 miljoner kronor.
Många av de viktigaste upptäckterna inom fysik och astronomi bygger på att vi kan registrera en knappt detekterbar elektrisk signal i mikrovågsområdet. Ett exempel är upptäckten av den kosmiska bakgrundsstrålningen, som bekräftade den berömda Big Bang-teorin. Ett annat exempel är mottagning av data från vetenskapliga instrument på rymdsonder på väg till fjärran planeter, asteroider eller kometer.
Svaga mikrovågssignaler detekteras med transistor-baserade lågbrusiga förstärkare. Nu har forskare på Chalmers optimerat transistorer, tillverkade i materialet indiumfosfid, i en speciellt framtagen halvledarprocess för ändamålet. Ett avknoppningsföretag från Chalmers, Low Noise Factory, har designat och paketerat förstärkarkretsar.
– Genom att kyla förstärkarmoduler till -260 grader Celsius kan vi få dem att fungera med det högsta signal-till-brus-förhållandet som idag är möjligt, säger Jan Grahn, professor i mikrovågsteknik på Chalmers. Dessa avancerade kylda förstärkare har stor betydelse för detektion av signaler inom en mängd vetenskapsområden, från kvantdatorer till radioastronomi.
Forskarna har via experiment och simuleringar undersökt vad som händer med en mikrovågstransistor när den kyls till någon tiondels grad ovanför absoluta nollpunkten (-273 grader Celsius). Vid dessa extremt låga temperaturer har det ansetts att bruset i en transistor begränsas av så kallade heta elektroner. Men den nya studien visar att bruset i stället begränsas av egenvärmning i transistorn.
Egenvärmning hänger samman med fononstrålning i transistorn vid mycket låga temperaturer. Fononer är kvantpartiklar som beskriver värmeledningsförmågan i material. Resultaten i studien bygger på en kombination av experimentella brusmätningar och simuleringar av fononer och elektroner i halvledartransistorn vid låga temperaturer.
– Studien är viktig dels för vår grundläggande förståelse för hur halvledartransistorn fungerar nära absoluta nollpunkten, dels för hur vi ska konstruera ännu känsligare lågbrusiga förstärkare för framtidens mottagare inom fysik och astronomi, säger Jan Grahn.
FAKTA
Forskningen har utförts som en del i ett internationellt forskningsutbyte mellan Chalmers och California Institute of Technology. Medförfattare är Universitetet i Salamanca och företaget Low Noise Factory i Mölndal. Studien har utförts inom Gigahertz Centrum, ett samarbete mellan Chalmers och företag i Vinnovas Vinn Excellence program.
Studien Phonon black-body radiation limit for heat dissipation in electronics publiceras den 10 november i Nature Materials.
Detta visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
– Elever på pojkdominerade yrkesförberedande program löper en särskild stor risk att marginaliseras, säger Pernilla Andersson Varga, avhandlingens författare.
Pernilla Andersson Varga har undersökt skrivundervisningen inom ramen för en och samma svenskkurs på fyra olika gymnasieprogram vid en gymnasieskola. Till grund för undersökningen ligger elevernas skrivuppgifter och producerade texter, lärarnas bedömningar samt intervjuer och fältanteckningar. Studien har gjorts dels på två studieförberedande gymnasieprogram, naturvetar- och samhällsvetarprogrammet, dels på två yrkesförberedande program, el- och handelsprogrammet.
Resultaten visar på radikalt skilda villkor för skrivundervisningen.
– På ett av de studerade programmen, i elklassen, erbjöds en erbjöds en undervisning inriktad på återgivning av fakta eller av elevernas egna förehavanden. Det resulterade i texter som motsvarar nivån för grundskolans mellanår, säger Pernilla Andersson Varga.
Eleverna på de båda studieförberedande programmen erbjöds däremot en skrivundervisning med potential att utveckla olika skrivrepertoarer. Skrivuppgifterna där tvingade fram texter som var både utredande och argumenterande.
– Att vara en kompetent skribent är något som tillhör vuxenlivet och det är en viktig del av ett aktivt medborgarskap.
Det som avvek från mönstret var emellertid skrivundervisningen på det yrkesförberedande handelsprogrammet. Där var undervisningen starkare inramad och instruerande steg för steg, något som normalt inte gäller för skrivundervisningen där det istället är sällsynt med genomarbetade instruktioner. Handelsprogrammets elever klarade tack vare detta att producera både utredande och argumenterande texter.
Pernilla Andersson Varga efterlyser en omvärdering av förväntningarna på elever som studerar på yrkesinriktade program.
– Dessutom har idag få lärare ett eget förhållningssätt till den typen av skrivande som de förväntar sig att deras elever ska klara. Det försvårar arbetet med att nå de motvilliga skribenterna bland eleverna, och där skiljer sig läsandet från skrivandet, säger hon.
Av avhandlingen framgår att skrivundervisningens del av en och samma svenskkurs varierar för de olika gymnasieklasserna, i avhandlingen mellan 20 och 50 procent av kursen.
– Lärarutbildningen behöver utbilda lärare så att de förmår undervisa elever med olika stort kulturellt kapital. Dessutom kan redan verksamma lärare behöva utveckla sin didaktiska verktygslåda. Först då kan svenskämnet göra anspråk på att vara skolans främsta demokratiämne. Som det nu är bidrar skrivundervisningen till den sociala reproduktionen och befäster klyftorna, säger Pernilla Andersson Varga.
Läs avhandlingen
FAKTA
Avhandlingen har genomförts inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, Göteborgs universitet.
Pernilla Andersson Varga lägger fram sin avhandling ”Skrivundervisning på gymnasieskolan. Svenskämnets roll i den sociala reproduktionen” vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet. Disputationen sker fredagen den 14 november klockan 13.00 i sal BE 036, Pedagogen hus B, Läroverksgatan 15, Göteborg.
– En förklaring till de positiva hälsoeffekterna är att man generellt tänker på vad man äter och äter färre kalorier när man går på diet. Hälsoeffekterna beror därför sannolikt inte enbart på den paleolitiska kosten utan snarare på det faktum att deltagarna i våra studier fick ett sundare näringsintag och framför allt att de åt mindre, säger Caroline Mellberg, läkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, samt doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, som har skrivit avhandlingen.
Efter klimakteriet får kvinnor en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och diabetes, vilket anses orsakas av en omfördelning av fett från höfter och rumpa till magen, där det ur hälsosynpunkt är sämre att lagra fett. Ursprungsbefolkningar på olika platser i världen, däribland Papua Nya Guinea, har varken diabetes eller hjärt-kärlsjukdomar. Caroline Mellberg har i sitt avhandlingsarbete undersökt om det går att undvika de negativa hälsokonsekvenser som klimakteriet medför bland kvinnor i Sverige genom att byta kost.
I en första studie fick en grupp överviktiga kvinnor som genomgått menopaus paleolitisk diet under fem veckor. Resultaten visar att dieten reducerade kvinnornas energiintag, kroppsvikt, midjemått och blodtryck, samt förbättrade en rad metabola parametrar, inklusive blodfetter och inlagring av fett i levern.
I en tvåårsstudie jämförde Caroline Mellberg paleolitisk kost med en kost enligt de Nordiska näringsrekommendationerna, NNR. Även den studien gav en kraftfull och bestående minskning av fettmassa, vikt och midjemått. Under de första sex månaderna var effekten mer uttalad i gruppen med paleolitisk kost, jämfört med gruppen som åt kost enligt NNR. Inga deltagare i någon av studierna hade några kalorirestriktioner utan åt så mycket de ville.
Vid en uppföljning efter två år fanns inga mätbara skillnader mellan grupperna, förutom att deltagarna i gruppen med paleolitisk diet hade en bättre balans när det gäller blodfetter. I båda dietgrupperna sågs en signifikant sänkning av leverfett under studieperioden. Leverns insulinkänslighet förbättrades de första sex månaderna i båda studiegrupperna, dock mer uttalat i gruppen som åt paleolitisk kost. Vid studiens slut hade insulinkänsligheten återgått till ursprungsnivån i båda grupperna.
Caroline Mellberg anser att det behövs ytterligare studier där man undersöker förmågan hos olika dieter att ge gynnsamma metabola effekter, både på kort och lång sikt. Hon nämner bland annat studier där man undersöker en kombination av diet med fysisk aktivitet, särskilt hos personer som har metabola störningar inklusive typ 2-diabetes.
– Fetma är ett tilltagande hälsoproblem i hela världen och fetmarelaterad sjuklighet står för en betydande del av samhällets sjukvårdskostnader, förutom det lidande på individnivå som sjukdomen orsakar. Att öka förståelsen för fetmarelaterad sjuklighet, samt att förebygga och behandla fetma och sjukdomar som kan kopplas till fetma, är därför av stor betydelse, säger Caroline Mellberg.
Caroline Mellberg kommer från Ängelholm. Hon är läkare och arbetar vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, samt är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.
Avhandlingen är publicerad digitalt
FAKTA
Om de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR): NNR ger rekommendationer om hur mycket av olika näringsämnen – vitaminer, mineraler, protein, fett och kolhydrater – man behöver för att kroppen ska utvecklas och fungera på bästa sätt på både kort och lång sikt. NNR ger också rekommendationer om fysisk aktivitet. NNR lyfter också fram matvanor som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, övervikt, typ 2-diabetes och cancer – sjukdomar som alla är kopplade till våra matvanor och livsstil. De nordiska näringsrekommendationerna är de officiella rekommendationer som används i Sverige.
Om paleolitisk kost: Paleolitisk kost bygger på teorier om vad vi åt under tiden då vi var jägare och samlare, 2 000 000 – 10 000 år före vår tid, samt även på hur en del ursprungsbefolkningar äter idag. Kosten utesluter mejeriprodukter, spannmål, ris, bönor, raffinerat socker och salt. Kosten baseras på grönsaker, frukt, bär, ägg, nötter och magert kött.
Om disputationen: Fredagen den 14 november försvarar Caroline Mellberg institutionen för folkhälsa och klinisk medicin sin avhandling med titeln: Effekter av dietintervention på kroppssammansättning och leverfett hos överviktiga kvinnor efter menopaus. (Engelsk titel: Effects of diet intervention on body composition and ectopic fat accumulation in obese postmenopausal women). Opponent: Mats Rudling, professor, Institutionen för medicin, Karolinska institutet. Huvudhandledare: Tommy Olsson. Disputationen äger rum kl. 13.00, Norrlands universitetssjukhus, Tandläkarhögskolan, Hörsal B, 9 trappor.
– Försörjningen av ortopedtekniska hjälpmedel påverkas av policy, fattigdom och kulturella aspekter som till exempel attityder gentemot funktionshindrade. För att kunna förbättra den ortopedtekniska servicen i utvecklingsländer måste man identifiera vad som hindrar och underlättar försörjningen av de ortopedtekniska hjälpmedlen. Det är det jag har gjort i min avhandling, förklarar Lina Magnusson.
Studierna är utförda i Malawi, Sierra Leone och Pakistan. Resultaten från avhandlingen visar att patienterna hade bra gångförmåga på jämnt underlag men mer än hälften hade svårigheter att gå på ojämn mark, i trappor och i upp- eller nedförsbackar. Patienter i Malawi var mer nöjda med den ortopedtekniska servicen jämfört med patienterna i Sierra Leone. I Sierra Leone var männen mer nöjda än kvinnorna både med hur hjälpmedlet påverkade den personliga rörligheten och hur de upplevde servicen.
– Efter att ha läst den bristfälliga statistik som finns och gått igenom handskrivna patientregister uppskattar jag att ungefär 20-25 procent av de som behöver ortopedteknisk service i Malawi och Sierra Leone har tillgång till den. Av dem använde majoriteten av patienterna sina proteser eller ortoser trots att ungefär hälften av hjälpmedlen var trasiga och behövde repareras. Mer än en tredjedel av patienterna rapporterade också smärta och sår när de använde sina hjälpmedel, berättar Lina Magnusson.
Avhandlingen visar också att de som arbetade med ortopedteknisk service själva upplevde en oförmåga att leverera ortopedteknisk service med hög kvalitet. Ett hinder är regeringens okunskap och prioritering när det gäller ortopedteknisk service. Resultaten tyder också på att ortopedingenjörernas och ortopedteknikernas utbildning måste förbättras. Majoriteten av utvecklingsländerna, inklusive Sierra Leone och Malawi, bedriver ingen formell ortopedteknisk utbildning vilket resulterar i brist på utbildad personal.
FAKTA
Lina Magnusson försvarade framgångsrikt avhandlingen Prosthetic and Orthotic Services in Developing Countries den 7 november 13.00 2014 på Hälsohögskolan i Jönköping. Lina Magnusson är den första kvinnliga ortopedingenjören som disputerat i Sverige
Detta visar en avhandling gjord av övertandläkare Leif Leisnert, vid Malmö högskola.
– Det innebär ett slöseri med tandvårdens begränsade resurser samtidigt som vården blir dyrare för både patienten och samhället, säger Leif Leisnert, chef vid avdelningen för allmän vuxentandvård vid Malmö högskolas odontologiska fakultet.
I sin avhandling visar han att lösningen kan vara ett förbättrat samarbete mellan tandläkare och tandhygienister.
Studie bygger på enkät
Resultatet är hämtat från en enkät som skickades ut till drygt 2 500 personer: tandläkare, tandhygienister och blivande tandläkare, som visar på risken för överbehandling inom svensk tandvård. I studien fick deltagarna analysera tre olika fall av parodontit, tandlossning. 94 procent av de som besvarade enkäten bedömde att en relativt frisk patient led av sjukdomen. Enkäten visade också att 97 procent ville ge förebyggande behandling åt en patient samtidigt som de ansåg att risken för att dennes besvär skulle förvärras var liten.
– Resultatet visar att tandvården inte bara riktar sina insatser mot de riktigt sjuka utan också mot de relativt friska, säger Leif Leisnert.
Tandlossning svårt att diagnosticera
Parodontit är en sjukdom som är svår att diagnosticera eftersom det saknas exakta kriterier för att ställa diagnosen. En studie som ingår i avhandlingen visar också på stora variationer när blivande tandläkare och tandhygienister och deras handledare ska avgöra om en patient lider av sjukdomen eller inte. Leif Leisnert anser att det kan öka risken för både över- och underbehandling av patienterna.
– Tandläkare och tandhygienister är inte heller överens om vem som ska göra vad med patienten med hänsyn till graden av sjukdom.
Samarbete kan förbättra tandvården
Leif Leisnert tror att ett nära samarbete mellan tandläkare och tandhygienister kring patienten kan förbättra vården. I en studie fick tandläkare och tandhygieniststudenter under sitt sista studieår arbeta tillsammans kring patienter som ett team. Utvärderingen av studien visade att samarbetet ledde till en ökad kunskap om varandras kompetens vilket ökar möjligheten till att tandvården läggs på rätt nivå.
– Relativt friska patienter kan skötas av tandhygienister och för de patienter som har större tandvårdsbesvär ger ett nära samarbete mellan tandhygienister och tandläkare en helhetssyn som förbättrar omhändertagandet av patienten, säger Leif Leisnert som menar att en korrekt vårdnivå skapar förutsättningar för billigare tandvård, både för patienten och samhället.
FAKTA
Avhandlingen heter ”Self-directed learning, teamwork, holistic view and oral health”. Parodontal sjukdom innebär att tandköttet är angripet av bakterier vilket kan leda till tandlossning om den inte behandlas.
– Nu är årets stora ansökningsomgång klar och vi fick in många ansökningar av hög kvalitet. Beslutet innebär att 116 projekt får finansiering varav 63 är forsknings- och utvecklingsprojekt, 34 forsknings- och utvecklingsprojekt till unga forskningsledare samt 19 så kallade mobilitetsstöd till unga forskare. 116 projekt av 1300 ansökningar ger dessvärre en beviljningsnivå på endast nio procent, säger Gia Destouni, huvudsekreterare på Forskningsrådet Formas.
Formas årliga öppna utlysning är uppdelad i tre delutlysningar – Forsknings- och utvecklingsprojekt, Forsknings- och utvecklingsprojekt till unga forskare samt Mobilitetsstöd till unga forskare inom Formas samtliga ansvarsområden, Miljö, Areella näringar och Samhällsbyggnad. Totalt kom det in cirka 1300 ansökningar, i genomsnitt samma antal som inkommit de senaste tre åren.
Beslutet fattades av Formas forskarråd på rådsmötet fredagen den 7 november.
Lista över projekt som beviljats medel: http://www.formas.se/sv/Press-Nyheter/Nyheter/Forskarradet-beslutar/
– Många av de människor jag intervjuade 2005 och 2008 är numera fängslade medan andra har avsatts från sina tjänster. En del av de partier och organisationer jag har följt är nedlagda, säger Zelal Bal, som skrivit en doktorsavhandling i statskunskap vid Örebro universitet.
Hon har intervjuat över 70 kurdiska politiker i Diyarbakir, en region i sydöstra Turkiet, som är en samlingspunkt för det kurdiska politiska motståndet och en kurdisk metropol. I fokus står kurdiska politikers strävan att bli en del av det formella politiska systemet i Turkiet. Vilka strategier använder de och vad är det som gör att människor tycker att det är värt att ta personliga risker för politiska ändamål?
– Jag har ofta hört att det är hopplöshet som är drivkraften. Men mina erfarenheter och min forskning har visat det motsatta – att det är hoppfullhet – att de ser möjligheter att förbättra situationen, säger Zelal Bal.
Garantera demokrati
För att Turkiet ska kunna bli medlem i Europeiska unionen krävs det att de ska ha stabila institutioner som garanterar demokrati, rättssäkerhet samt respekt och skydd för mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter.
– Turkiet har genomfört reformer för att leva upp till EU:s krav och pro-kurdiska aktörer har fått fler rättigheter men samtidigt har hinder lagts i vägen så att det inte går att använda dessa rättigheter fullt ut i praktiken.
Restriktionerna kring språket har till exempel tagits bort och det är nu möjligt att tala kurdiska offentligt och det finns möjligheter att ge undervisning och sända i media på kurdiska. Samtidigt är det en invecklad byråkratisk procedur för att få tillstånd.
– Även hårdare metoder används. Polisen har till exempel massarresterat medlemmar av politiska partier. Genom att försvåra för kurderna att använda de rättigheter som lagen ger dem kan staten också hålla tillbaka krav på utökade rättigheter och behålla sin kontroll, säger Zelal Bal.
Kringgå hindren
– Samtidigt kringgår kurderna hindren på olika sätt. Ett exempel är valet att trycka nyårsbanderoller på kinesiska istället för på kurdiska. Året innan hade åtal väckts mot banderoller på kurdiska. De kinesiska banderollerna visade på diskrimineringen gentemot det kurdiska språket och undvek rättsliga efterspel.
Zelal Bal menar att man från statens sida befarar att utökade rättigheter i förlängningen kan vidgas till särskilda rättigheter och det skulle kunna innebära att kurderna skulle närma sig en form av självständighet.
– Man kan se att de pro-kurdiska aktörerna har blivit mer konfrontativa i sitt språkbruk i takt med att de politiska möjligheterna har ökat. Det blir en ”spill-over” effekt. Ju mer rättigheter de får, desto fler efterfrågas. De har till exempel börjat hänvisa till internationella avtal, säger Zelal Bal.
– Än så länge är Turkiet långt ifrån ett EU-medlemskap och det kan leda till att den turkiska statens intresse försvagas för de rättsprinciper som det senaste årtiondets reformpaket syftat till att slå fast.
– Samtidigt talar det faktum att ett kurdiskt civilsamhälle i någon mån kunnat etableras, samt de många möjligheter att kommunicera som modern teknik för med sig, för att en återgång till äldre tiders repressiva politik skulle bli svår, avslutar Zelal Bal.
Studien är ett samarbete mellan forskare från Finland, Sverige, USA och Kina. De föreslår att resultaten och den teoretiska ramen används för att förbättra beräkningarna av framtida havsnivåer i andra studier.
Höjd havsnivå är ett av de största hoten klimatförändringen orsakat. Under kommande århundraden kommer kalvning av shelf-is och smältande glaciärer att utgöra de största tillskotten av vatten till våra världshav. Mängden kalvad is är inte lätt att simulera och därmed svår att inkludera i klimatmodeller. Korrekta simuleringar av isbergens kalvning hör till de stora utmaningar som finns i förberedelserna för framtidens klimatförändring.
I sitt arbete har forskarna kombinerat fältdata från Svalbard, Alaska, Grönland och Antarktis med teori och datorsimuleringar. Resultatet pekar på att kalvande glaciärer och shelf-is beter sig som självorganiserande system. Dessa fluktuerar kring en kritisk punkt mellan ett stadium av tillväxt och tillbakadragande, som styrs av små förändringar i klimat och geometriska faktorer.
– Vi fann att antalet observerade kalvningshändelser, upp till tusen miljarder kubikmeter, följer universella lagar. Det betyder att sannolikheten för kalvning följer samma mönster, oavsett om händelserna är små – i likhet med Gutenberg-Richters lag för jordbävningar, säger Dr. Jan Åström vid CSC – IT Center for Science, Ltd. in Finland.
Observationerna stämmer också med forskarnas datorsimuleringar, där kalvningshändelser modelleras som en fraktur bland miljontals sammankopplade isblock. Sprickor uppstår plötsligt mellan isblock och startar en kalvningshändelse vars storlek och distribution i tid till häpnadsväckande hög grad överensstämmer med klassisk teori gällande självorganiserade system. Dessa modeller utvecklades ursprungligen för instabila sluttningar (the Abelian sandpile model).
– Detta betyder att kalvning har en extrem och oundviklig känslighet för omgivande miljö. En mycket liten klimatförändring kan betyda skillnaden mellan mycket sparsam kalvning och en total kollaps av shelf-is, säger Dorothée Vallot vid Uppsala universitet, institutionen för geovetenskaper.
Den viktigaste implikationen av denna studie är möjligheten att förbättra och utveckla prognoser för framtida havsnivåer.
FAKTA
Dessa organisationer har deltagit i studien: Finland: CSC – IT Center for Science, Ltd.; Arctic Centre, University of Lapland; Finnish Meteorological Institute; and Department of Physics and Nanoscience Center, University of Jyväskylä. Sverige: Department of Earth Science, Uppsala University, Sweden. USA: Institute of Arctic and Alpine Research, University of Colorado; Alaska Science Center, U.S. Geological Survey, and University of Texas Institute for Geophysics. Kina: College of Global Change and Earth System Science, Beijing Normal University in China. Referens: Åström, J.A., D. Vallot, M. Schäfer, E.Z. Welty, S. O’Neel, T.C. Bartholomaus, Y. Liu, T.I. Riikilä, J. Timonen, T. Zwinger and J. C. Moore (2014), Termini of calving glaciers as self-organised critical systems, Nature Geoscience. doi:10.1038/ngeo2290
Vaccinet riktar sig mot extra domän-A (ED-A) hos fibronektin, som via alternativ splicing uttrycks mycket selektivt i tumörkärl.
– Vaccinationsstrategin vi använt oss av är inte förebyggande utan terapeutisk, vilket innebär att immuniteten skapas när tumören redan bildats – ett scenario som efterliknar den kliniska situationen bättre än förebyggande vaccinering, säger Anna-Karin Olsson, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet, som har lett studien.
Vaccinet hämmade tillväxten av bröstcancer och gav en minskning av mängden metastaser med 80 procent, vilket är ett viktigt fynd med tanke på att en majoritet av alla cancer-relaterade dödsfall av cancer orsakas av tumörer som spridit sig i kroppen.
En fördel med metoden är att målmolekylen ED-A finns uttryckt i de flesta solida tumörer. Vaccination mot ED-A skulle därför kunna ge en behandlingsstrategi med breda tillämpningar inom cancerterapi. Dessutom visar forskarna att immunitet mot ED-A kan uppnås med ett adjuvans (immunstimulerare som ingår i vacciner) som är godtagbart för användning i kliniken. Bristen på potenta, men samtidigt biologiskt nedbrytbara adjuvans har varit en stor begränsning för utvecklingen av terapeutiska vacciner.
En annan viktig aspekt är att terapeutisk vaccination kan erbjuda ett kostnadseffektivt alternativ till administrering av stora mängder monoklonala antikroppar, som för närvarande används för behandling av cancer och andra sjukdomar. De höga kostnaderna för terapi med monoklonala antikroppar belastar sjukvårdsekonomin och begränsar redan idag tillgängligheten för patienterna.
– Sammanfattningsvis anser vi terapeutisk vaccination skulle kunna ge en ny, kraftfull och kostnadseffektiv behandlingsstrategi för solida tumörer och metastaserande cancer, säger Anna-Karin Olsson.
Syftet med avhandlingen “Exercise strategies to improve aerobic capacity, insulin sensitivity and mitochondrial biogenesis” är att ge kunskap om hur olika träningsstrategier kan förbättra styrka och insulinkänslighet. Mitokondrier är cellens små kraftverk som frigör energi och utgör en central del i denna avhandling som består av fyra studier. Den första är en direkt crossover-studie som undersökte effekten av träning med låga glykogennivåer på markörer för mitokondriell tillväxt. Den andra undersökte effekten av samtid styrke- och uthållighetsträning på mitokondrietäthet och uthållighet. Den tredje studerade den direkta effekten av motion på faste-inducerad insulinresistens och den fjärde effekten av styrketräning på hälsa och prestation hos äldre.
– Resultaten visar att låga glykogennivåer förbättrar responsen i markörer för mitokondriell biogenes. När styrketräning kombinerades med uthållighetsträning förbättrades varken mitokondrietätheten eller uthålligheten hos försökspersonerna.
Ett annat resultat visar att om äldre personer styrketränar i endast åtta veckor förbättrar de sin styrka, hjärtfrekvens under arbete och glukostolerans. De förbättrar även muskelkvaliteten då mängden av mitokondriella och hypertrofirelaterade proteiner ökar. Efter fasta minskar produktionen av fria radikaler i mitokondrien och om försökspersonerna tränar efter fasta ökar mitokondriernas andningskapacitet när fett används som substrat. När träning utförs under fasta uppreglerades även flera markörer i både glukos och fettmetabolismen.
Länk till hela avhandlingen:http://www.gih.se/FORSKNING/Forskningsgrupper/Fysiologi/Avhandlingar/Aerobic-capacity-insulin-sensitivity-and-mitochondrial-biogenesis/
Detta är en viktig utgångspunkt för Anna Backman Bister avhandlingen ”Spelets regler – en studie av ensembleundervisning i klass”. Anna har utifrån ett kulturpsykologiskt perspektiv granskat tre musiklärares interaktion med sina elever, och hur de på olika sätt anpassar ensemblespelet individuellt till eleverna.
Två av de strategier som framkommer i avhandlingens resultat innebär att lärarna organiserar undervisningen så att den öppnar för kamratlärande och flexibilitet när det gäller verktyg för lärande, som olika slags notation.
– Jag har konstaterat att lärarna använder ett antal olika strategier, och identifierat tre praktiker som har mycket gemensamt men också skiljer sig åt: jag har kallat dem ”Replokalens praktik”, ”Handledande praktik” och ”Ensembleledande praktik”.
– Man kan säga att strategierna används för att organisera elevernas frihet i form av individuella kombinationer av verktyg för att lära sig låtar och spela dem i större eller mindre grupper. Vissa använder noter, andra gitarrtabs, några lyssnar på Spotify och tar ut själva: en elev använde mobilen för att fotografera lappar på flygeln hemma och sedan kombinera bilderna med noter osv.
– Kanske har vi i dagens musiklärarutbildning inte riktigt hunnit i kapp med att utveckla professionella begrepp för att verkligen kunna beskriva och därmed ta vara på samspelet mellan individuellt och kollektivt i klassrummet, fortsätter Anna. Det är en av frågorna jag diskuterar i avhandlingen.
Det är viktigt att som musiklärare bli medveten om, att kunna hantera och problematisera den här mångfalden, menar Anna. För individanpassningen kan ju också innebära en risk: att man åstadkommer en sorts ”klassrumsmusik” som fungerar bra just där, men som den enskilda eleven sedan inte kan föra vidare till andra sammanhang.
Hon diskuterar också resultaten utifrån ett samhällsperspektiv, i ljuset av svensk skolhistoria, och i relation till styrning och synen på likvärdighet i skolan.
FAKTA
Disputationen äger rum fredag den 14 november kl. 13:00 på
Kungl. Musikhögskolan, Lidingövägen 12, Stockholm. Opponent: professor Sidsel Karlsson, Høgskolen i Hedmark, Norge
Mera information: www.kmh.se/disputationer_mps
The learning process takes place partly by nerve cells creating new connections in the brain. Our nerve cells are therefore crucial for how we store new knowledge. But it is also important that nerve impulses travel at high speed and a special material called myelin plays a vital role. Myelin acts as an insulating layer around nerve fibres, the axons, and large quantities of myelin speed up the nerve impulses and improve function. When we learn something new, myelin production increases in the part of the brain where learning occurs. This interplay, where the brain’s development is shaped by the demands that are imposed on it, is what we know today as the brain’s plasticity.
Myelin is made by cells known as oligodendrocytes. In the last few years, there has been significant interest in oligodendrocytes and numerous studies have been conducted on mice and rats. These studies have shown that when the nerve cells of laboratory animals need more myelin, the oligodendrocytes are replaced. This is why researchers have assumed that the same also applies in humans. Researchers at Karolinska Institutet and their international collaborators have shown that this is not the case. In humans, oligodendrocyte generation is very low but despite this, myelin production can be modulated and increased if necessary. In other words, the human brain appears to have a preparedness for it, while in mice and rats, increased myelin production relies on the generation of new oligodendrocytes.
In the study in question, researchers have studied the brains of 55 deceased people in the age range from under 1 to 92 years. They were able to establish that at birth most oligodendrocytes are immature. They subsequently mature at a rapid rate until the age of five, when most reach maturity. After this, the turnover rate is very low. Only one in 300 oligodendrocytes are replaced per year, which means that we keep most of these cells our whole lives. This was apparent when the researchers carbon-dated the deceased people’s cells. The levels of carbon-14 isotopes rose sharply in the atmosphere after the nuclear weapons tests during the Cold War, and they provided a date mark in the cells. By studying carbon-14 levels in the oligodendrocytes, researchers have been able to determine their age.
“We were surprised by this discovery. In humans, the existing oligodendrocytes modulate their myelin production, instead of replacing the cells as in mice. It is probably what enables us to adapt and learn faster. Production of myelin is vital in several neurological diseases such as MS. We now have new basic knowledge to build upon,” says Jonas Frisén, Professor of Stem Cell Research at the Department of Cell and Molecular Biology at Karolinska Institutet.
This study was supported by grants from the Swedish Research Council, the Swedish Cancer Society, Tobias Foundation, AFA Insurance, the Strategic Research Programme in Stem Cells and Regenerative Medicine at Karolinska Institutet (StratRegen), Swedish Foundation for Strategic Research (SSF), the ERC, Torsten Söderberg’s Foundation, and Knut & Alice Wallenberg’s Foundation.
FACTS
Publication: ‘Dynamics of oligodendrocyte generation and myelination in the human brain”, Maggie S.Y. Yeung, Sofia Zdunek, Olaf Bergmann, Samuel Bernard, Mehran Salehpour, Kanar Alkass, Shira Perl, John Tisdale, Göran Possnert, Lou Brundin, Henrik Druid, and Jonas Frisén, Cell, online 6th November 2014.
– Vårt mål är en bättre diagnos, prognos vid IBD och att kunna anpassa behandlingen efter den enskilde individen. Genom ett nära samarbete med kliniker, kliniska och biomedicinska forskare samt företagspartners ska forskningen omsättas till reella produkter som kan användas för dessa ändamål i sjukvården, säger Jonas Halfvarsson, forskare vid Örebro universitet och läkare på Universitetssjukhuset i Örebro.
Tabubelagt
Sverige har mer 61 000 människor en inflammatorisk tarmsjukdom och det är ofta unga människor som drabbas och får tabubelagda besvär. På senare tid har biologiska läkemedel förbättrat situationen för många. Det är ett preparat vars aktiva substans har producerats ur levande celler eller vävnad. Men för många som lider av IBD har dessa inte någon verkan eller så minskar effekten av läkemedlet över tid.
– Därför finns det ett stort behov av att hitta biomarkörer för att tidigare kunna ställa diagnos, förutspå hur sjukdomen ska utvecklas och hur patienter kommer att svara på behandling, säger Jonas Halfvarsson.
Projektet kommer följa patientgrupper över tid och samla in prover vid upprepade tillfällen. Utifrån olika former av analyser kommer vi att identifiera potentiella biomarkörer. Nyttan av dessa biomarkörer kommer sedan att bekräftas med hjälp av det svenska nationella IBD-registret, SWIBREG.
Stor patientnytta
– Det finns mycket att vinna om vi på förhand kan säga vilka patienter som har nytta av en viss behandling och vilka som är hjälpta av att fortsätta med medicinen över tid. Detsamma gäller om vi kan värdera vilka som inte ska få en specifik behandling och därigenom undvika allvarliga biverkningar som svåra infektioner, cancer och i ytterliga fall en för tidig död.
– De flesta som drabbas av inflammatorisk tarmsjukdom är mellan 15 och 35 år och ofta vill de inte berätta om sina besvär och sin diagnos för omgivningen. Patienterna drabbas med andra ord på alla plan i livet – inte bara kroppsligt utan även socialt och emotionellt. Mitt mål är att förbättra hälso- och sjukvården för dessa individer och därmed öka deras livskvalitet.
