Drygt hälften av alla företag har idag anställda som i större eller mindre utsträckning använder sig av hemmet som arbetsplats. Det är en mångdubbling under de senaste tio åren. Lundaforskarna Mikael Ottosson och Calle Rosengren vid Center for Work, Technology and Social change, (WTS) har i sitt projekt ”Ska du gå hem redan?” studerat arbetsmiljö och psykosociala arbetsvillkor i sektorer som kräver specialistkompetens. Särskild fokus har lagts på arbetstider och arbetsmiljö utanför den ordinarie arbetsplatsen. Syftet med projektet är att studera hur man tar fram gemensamma spelregler och hur dessa upprätthålls och kommuniceras i en miljö som präglas av otydlighet och gränslöshet.

1500 slumpmässigt utvalda personer har fått svara på en webbenkät med frågor om hur deras arbetsmiljö ser ut och hur den påverkas av digitaliseringen. Materialet håller fortfarande på att bearbetas och därför är forskarna försiktiga med alltför starka tolkningar, men de har redan nu fått fram en del intressanta siffror:

Ett ytterligare led i detta projekt är en nystartad utbildning som Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitet tagit fram. http://amh.lu.se/amh-medverkar-i-ny-utbildning-for-partsradet/


Kontaktinformation
Calle Rosengren, calle.rosengren@wts.lu.se 046-222 39 11. Mikael Ottosson, mikael.ottosson@wts.lu.se, 046-222 36 41

Forskarna hoppas att upptäckten, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften ’Oncogene’, ska få betydelse för utveckling av nya läkemedel.

Den främsta orsaken till att människor dör i cancer är att cancerceller sprider sig och bildar dottertumörer, så kallade metastaser, i livsviktiga organ som lungor och lever. Hur detta går till i detalj och varför det sker är fortfarande relativt okänt. Men det man vet är att spridningen vanligen sker genom att cancerceller letar sig in i lymfsystemet och väl där vandrar till närliggande lymfknutor, som då svullnar, och vidare via blodet till andra organ.

– Huruvida det finns signaler som styr detta, eller om det sker mer slumpmässigt har varit oklart. På senare år har dock en rad uppmärksammade forskningsresultat påvisat hur inflammation kan bidra till att cancerceller sprider sig och att anti-inflammatoriska läkemedel kan ha en viss hämmande effekt på spridning av cancer, säger Jonas Fuxe, cancerforskare och docent vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet och forskningsledare för den aktuella studien.

Arbetet bygger på ett interdisciplinärt samarbete mellan cancerforskare och immunologer, vilket enligt forskarna bidragit till de nya och spännande resultaten. Det forskarna upptäckte var att en inflammatorisk faktor som kallas TGF-beta (eng. transforming growth factor beta) kan göra så att cancercellerna får egenskaper som immunceller har, nämligen förse cellytan på cancercellen med en receptor som normalt bara finns på de immunceller som vandrar via lymfsystemet.

Försedda med receptorn får cancercellerna kapacitet att känna igen och vandra mot en gradient av ett ämne som utsöndras från lymfkärlen och binder till den aktuella receptorn. På så sätt kan cancercellerna på ett närmast målinriktat sätt vandra mot lymfatiska kärl och vidare till lymfknutor på samma sätt som immunceller. Enligt forskarna kopplar resultaten ihop inflammation och cancer på ett nytt sätt och skapar förutsättningar för att hitta nya typer av behandlingar.

– Med den här upptäckten i bagaget vill vi nu gå vidare och försöka bena ut vilka ytterligare immuncellsegenskaper cancerceller har och studera hur dessa påverkar spridningsprocessen. Möjligheten att förhindra eller bromsa spridning av cancerceller via lymfsystemet är attraktiv då det skulle kunna minska risken för metastasering även till andra organ, säger Jonas Fuxe.

Ansvarig för den immunologiska delen av studien har varit Mikael Karlsson, docent och gruppledare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet. Utöver forskare vid Karolinska Institutet har forskare från Umeå universitet, Louisiana State University Health Sciences Center respektive Princeton University i USA samt Nihon University School of Medicine i Tokyo, Japan deltagit i arbetet med studien. Den aktuella forskningen har finansierats av Svenska Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Barncancerfonden, Svenska Sällskapet för medicinsk forskning (SSMF), Karolinska Institutets strategiska forskningsprogram inom cancer (StratCan), samt Nordic Cancer Union.

Publikation: ”TGF-β1-induced EMT promotes targeted migration of breast cancer cells through the lymphatic system by activation of CCR7/CCL21-mediated chemotaxis”, Mei-Fong Pang, Anna-Maria Georgoudaki, Laura Lambut, Joel Johansson, Vedrana Tabor, Kazuhiro Hagikura, Yi Jin, Malin Jansson, Jonathan S. Alexander, Celeste M. Nelson, Lars Jakobsson, Christer Betsholtz, Malin Sund, Mikael C. I. Karlsson & Jonas Fuxe, Oncogene, online 11 May 2015.

Kontaktinformation
Jonas Fuxe, docent i cellbiolog, Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet. Tel: 08-52487275 eller 070-798006. E-post: Jonas.Fuxe@ki.se

– Det här instrumentet är banbrytande för rymdforskningen, säger Fredrik Bruhn, projektledare och adjungerad professor inom avionik och robotik vid MDH.  

Forskningsprojektet Gimme Space pågår under ett år fram till årsskiftet 2015/2016. Det finansieras av svenska Rymdstyrelsen och företaget Bruhnspace, och delaktiga förutom MDH är KTH i Stockholm och Institutet för rymdfysik i Uppsala. Syftet är att ta fram ett instrument som kan analysera stora mängder data på plats i rymden. Det nya instrumentet kommer sedan testas skarpt i en satellit som byggs av Interamerican University under överinseende av Nasa Marshall Spaceflight Center, ett av Nasas tio rymdcenter.

Instrumentet kan bland annat användas för att analysera de radiovågor som bildades vid universums uppkomst för 13,7 miljarder år sedan, och därmed ge forskarna en mer exakt bild av hur det gick till.

– Instrumentet skulle kunna användas för att läsa av de svaga signaler som finns kvar från när universum skapades. Men för att göra det behöver vi lägga oss bakom månen där det är tillräckligt tyst, och så långt kommer vi inte åka inom just det här projektet, säger Fredrik Bruhn.

Han menar att det idag inte finns något liknande instrument inom rymdforskningen.

– När vi ska analysera radiovågor idag måste vi ta ned data till jorden och bearbeta den här. Det går alldeles för långsamt och är inte praktiskt genomförbart när vi vill titta på större företeelser. Vi behöver kunna analysera 16 gigabit i sekunden, vilket motsvarar att lyssna igenom drygt två CD-skivor på en sekund, uppe i rymden. Dessutom ska instrumentet kunna arbeta autonomt, alltså kunna fatta beslut på egen hand, utan att styras av en mänsklig operatör.

Kan användas inom klimatforskningen
Det nya instrumentet har många olika användningsområden. Bland annat kan det användas för att analysera rymdväder och studera rymdstormarnas inverkan på jordens atmosfär, mäta skapandet av ozon på olika platser och förutsäga jordbävningar genom att analysera de elektromagnetiska vågor som skapas när jorden börjar röra på sig.

– Det blir som ett rymdeko av jordens rörelser, och vår plattform kan ta in de signalerna och läsa av dem. Det handlar inte om några längre förutsägelser, men man skulle kunna varna några minuter i förväg så att folk hinner förflytta sig från byggnader och ta skydd, säger Fredrik Bruhn.

Han menar dock att man behöver titta på användningsområdena var för sig i ytterligare forskningsprojekt.

– I det här projektet tar vi fram tekniken, sedan får man titta på olika användningsområden efter det. Men det är på tiden att vi börjar jobba modernt och med intelligenta instrument även i rymden. 

Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Fredrik Bruhn, fredrik.bruhn@mdh.se, 0707833215. Anna Ulriksson Biderman, anna.ulriksson.biderman@mdh.se, 021-151720

Sedan några år tillbaka beviljar KK-stiftelsen forskningsmedel till personer som har varit akademiskt aktiva högst tre år efter disputationen. Programmet Prospekt ger även lärosätena en möjlighet att rekrytera lovande unga forskare. Forskningen ska utgå från en väl definierad och avgränsad forskningsfråga och vara av god vetenskaplig kvalitet. Dessutom ska näringslivet aktivt medverka i projektet till ett värde motsvarande minst samma belopp som KK-stiftelsen beviljar. – På detta sätt vill vi skapa förutsättningar för akademin att bygga upp profilerade forskningsmiljöer till nytta både för akademin och näringslivet, och för lärosätesledningar att förverkliga sin strategi, säger Madelene Sandström.

Följande projekt har beviljats medel (inklusive sk OH):

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ulf Hall, kommunikationschef KK-stiftelsen: ulf.hall@kks.se, 08-566 481 33

– Med hjälp av en ny modell för destinationers varumärken där gästens upplevelse integrerats kan destinationer förstå den unika upplevelsen för olika målgrupper, förbättra sin marknadsförings- och varumärkesstrategi och utveckla destinationens utbud av produkter så att det leder till en önskad upplevelse av destinationen bland besökarna, säger Tatiana Chekalina, doktorand.

Upplevelsen kan variera kraftigt bland gäster som besöker samma destination, en gäst kan hitta avkoppling och lugn, där en annan upplever spänning. Det är möjligt att locka olika målgrupper samtidigt även om de upplevda erfarenheterna skiljer sig åt bland målgrupperna. En utmaning är därför att hitta varumärkesbudskap som både visar de upplevelser som efterfrågas på destinationen och som når de olika målgrupperna.

– Utvärdering av marknadsföring och varumärkesstrategier är särskilt viktiga för turismdestinationer, som alltmer liknar företag och investerar stora belopp i marknadsförings- och varumärkesarbete, säger Tatiana Chekalina.

Modellen mäter inte bara en destinations varumärke och utvärderar marknadsföringen utan integrerar också förståelse om gästen och dess relation till destinationens varumärke genom insamlad data från besökarna.

Destination Åre har agerat testort under utvecklingen av modellen. Särskilt intressant var det varierade utbudet på destinationen under sommaren och de olika målgruppernas upplevelse av varumärket. Till exempel är naturen den viktigaste resursen i vandrarnas upplevelse medan deras upplevelse av Åre by med andra aktiviteter utgör en kompletterande resurs. För terrängcyklisterna är däremot naturen och byn en helhet, som tillsammans utgör en viktig resurs kopplat till terrängcykling.

Vilken typ av värde som gästen upplever kan också skilja sig mellan målgrupperna. Exempelvis söker sig både vandrare och cyklister bort från det vardagliga medan vandringsturister upplever avkoppling och cyklister värderar känsla av frihet, lycka, att ha roligt och action.

FAKTA
Avhandlingen “A Value Co-Creation Perspective on Customer-Based Brand Equity Modelling for Tourism Destinations – A case from Sweden” försvaras den 13 maj kl. 13.15 vid Mittuniversitetet, Campus Östersund.

Här hittar du hela avhandlingen.

Kontaktinformation
Tatiana Chekalina, doktorand, 063 19 58 07, 076 260 59 81, e-post: tatiana.chekalina@miun.se

I flera studier har psykologen Frida Fröberg, som nu lagt fram sin doktorsavhandling vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, undersökt olika aspekter av spelproblem hos unga.

Spelproblem innebär att någon till följd av utbrett deltagande i spel där man kan förlora pengar, som nätpoker, trav eller tips, har fått problem med ekonomi, relationer eller hälsa. Allvarliga spelproblem är en psykiatrisk diagnos, som sedan nyligen kallas hasardspelsyndrom. I avhandlingen ingår både personer med allvarliga och mindre allvarliga problem.

I avhandlingen beskrivs hur stor andel av befolkningen som får spelproblem för första gången under ett år, den så kallade incidensen. I den studien ingår drygt 4 300 personer i åldrarna 16 till 44 år som vid två tillfällen har besvarat enkät och deltagit i en intervju om sitt spelande. I den vuxna befolkningen mellan 24 och 44 år fick 0,8 procent spelproblem under ett år. Hos unga i åldrarna 16 till 24 år var incidensen högre, där fick 2,3 procent spelproblem under ett år. När statistiken könsuppdelades visade den att 1,1 procent av de unga kvinnorna och 3,3 procent av de unga männen fick spelproblem under ett år.

– Att kartlägga incidensen av ett hälsoproblem är grundläggande för att kunna förstå och förebygga det. Nu vet vi att unga löper högre risk än vuxna att få spelproblem, trots att det framför allt är vuxna som spelar. En del av dem som ingår i studien har inte fyllt arton år och får egentligen inte ägna sig åt spel, men ändå har spelen varit tillgängliga för dem. Det finns en utbredd omedvetenhet kring unga och spelande i samhället, säger Frida Fröberg.

I andra studier har hon försökt få fram riskfaktorer för spelproblem genom att studera andra aspekter av studiedeltagarna, som till exempel skolbetyg, psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion. Riskfaktorerna visade sig se något olika ut för unga män och unga kvinnor. Hos unga kvinnor innebar ångest en ökad risk för spelproblem medan det hos unga män främst var en hög konsumtion av alkohol och att ha blivit utsatt för våld som gick att koppla till spelproblem. Ytterligare en studie undersöker de ungas skolresultat och den visar att lägre eller otillräckliga avgångsbetyg från grundskolan innebär en ökad risk för spelproblem för båda könen och den effekten satt i upp till åtta år.

– Det här är de första studierna som undersöker riskfaktorer för spelproblem hos unga, svenska individer. Det behövs mer kunskap om vilka vägar som leder de unga in i spelproblem innan vi förstår hur vi kan förebygga det. Vi behöver också ta reda på vad spelproblemen får för konsekvenser för de unga, som är på väg att skaffa boende och annat som försvåras om man har skuldsatt sig, säger Frida Fröberg.

FAKTA
Folkhälsomyndigheten har finansierat avhandlingsprojektet. De data som används i avhandlingen kommer från Swelogs, en studie som görs av Folkhälsomyndigheten för att kartlägga spelande och spelproblem i den svenska befolkningen, samt från Folkhälsomyndighetens årliga folkhälsoenkät. Frida Fröberg är också knuten till Centrum för psykiatriforskning, ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Handledare har varit Johan Hallqvist, professor i preventivmedicin vid Uppsala universitet, Ingvar Rosendahl, forskare vid Karolinska Institutet samt Bitte Modin, docent i sociologi vid Stockholms universitet. Disputationen skedde den 8 maj 2015.

Doktorsavhandling: Problem gambling among young women and men in Sweden, Frida Fröberg, Karolinska Institutet (2014) ISBN 978-91-7549-451-7. Disputationen skedde den 8 maj 2015.


Kontaktinformation
Frida Fröberg, leg. psykolog, med. dr, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Tel: 0707-36 24 80. E-post: frida.froberg@ki.se

Forskning visar att en hög nivå av insyn kring hur beslut fattas också tenderar att skapa en hög nivå av tilltro hos allmänheten. I förlängningen innebär det att människor blir mer laglydiga. Detta framgår av en avhandling från Örebro universitet i vilken Anna-Maria Hambre, forskare i rättsvetenskap, har granskat olika länders lagar och regler rörande skattesekretess.

– Människor är mer benägna att följa skattereglerna om de förstår på vilka grunder beslut tas. Om vi upplever att lagen tillämpas rättvist får vi större förtroende för myndigheten som tagit beslutet. I sin tur ökar det vår vilja att själva följa lagen.

Anna-Maria Hambre har jämfört olika nationella regler om hur information om enskilda medborgares beskattning får lämnas ut och vilka konsekvenser det kan få för skattebetalares vilja att följa skattereglerna. Hon har också tittat på hur integritetsskyddet för skattebetalarna påverkas samt vilka administrativa kostnader för skatteförvaltningen olika regler medför. I sin avhandling har hon även gjort en jämförelse mellan Sverige och USA, som kan sägas ligga i varsin ände på en skala med hög nivå av insyn i den ena änden och starkt skydd av den personliga integriteten i den andra.

– I Sverige kan vem som helst, med stöd av offentlighetsprincipen, få ut information om vad grannen tjänar. I USA skyddas däremot, i större utsträckning, uppgifter som kan koppla ihop information om inkomst med en enskild individ.

Anna-Maria Hambre har själv varit handläggare på Skatteverket. Under en period arbetade hon på Skatteupplysningen.

– Jag satt i ett öppet kontorslandskap där det var lätt att höra kollegorna. Ibland kunde jag lyssna till hur sekretessbelagd information gavs ut per telefon.

Att det hände tror hon beror på att det ibland kan vara svårt att ta rätt beslut när man pratar med någon i telefon, men framförallt på bristande kunskap kring exakt vilken information som är offentlig och vilken som är belagd med sekretess, som till exempel uppgifter om inkomst från en specifik arbetsgivare.

– Om handläggare på skattemyndigheter alltid måste göra en skadeprövning innan de lämnar ut upplysningar om beskattning och liknande, skulle vi ha möjlighet att uppnå två saker. Dels att i onödan lägga sekretess på information och dels att i onödan – eller av misstag – skada personers integritet.

Anna-Maria Hambres forskning skulle kunna bidra med nya insikter till skattelagstiftare på både nationell och internationell nivå.

– I slutänden borde det ligga i de flesta skattemyndigheters intresse att få medborgarna att vilja följa lagen. Då får man in skattepengar till lägsta möjliga kostnad. Det gagnar inte bara staten, utan även samhället i stort.


Kontaktinformation
För mer information kontakta: Anna-Maria Hambre 019-30 12 34, 0760-09 06 67

Detta visar en delstudie i världens största forskningsprojekt om prostatacancer. Nu ska metoden testas på 40 000 män i Göteborg.

Prostatacancer är den tredje vanligaste manliga cancerformen i Europa och orsakade under 2012 fler än 92 000 dödsfall.

I Sverige och i många andra länder testas män med så kallat PSA-prov för att upptäcka cancerformen. Men PSA-provet är ständigt ifrågasatt, både för att det ibland missar cancer och för att det ger falska positiva svar som leder till onödiga utredningar och behandlingar.

Detta är också anledningen till att Sverige idag inte har någon allmän rekommendation för screening med PSA i den manliga befolkningen.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har nu inom ett stort europeiskt forskningsprojekt testat en metod där PSA-provet kombineras med magnetkameraundersökning (MR). Studien, som genomförts på 384 svenska män och som redovisas i en ny avhandling, visar att metoden kan öka möjligheten att hitta den mer aggressiva formen av prostata cancer.

– Resultaten måste bekräftas i fortsatta studier, men vår pilotstudie visar att en kombination av PSA-test och MR leder till att färre behöver biopseras. Beroende på vilken PSA-gräns som används kan vi öka upptäckten av potentiellt aggressiv cancer, samtidigt som vi minskar upptäckten av lågrisktumörer vilka i de flesta fall inte har någon klinisk betydelse, säger doktoranden Anna Grenabo-Bergdahl vid Sahlgrenska akademin som tillsammans med professor Jonas Hugosson lett studien.

En annan fördel med MR är enligt forskarna att den underlättar att hitta det misstänkta området, så att en eventuell bekräftande biopsi kan göras med betydligt större precision.

– Detta minskar stressen för patienten och minskar risken att vi missar allvarliga cancertumörer, säger Anna Grenabo-Bergdahl.

Den svenska pilotstudien presenterades i slutet av mars vid European Association of Urologys konferens i Madrid, där den vann pris för bästa abstract.

Göteborgsforskarna förbereder nu en studie som ska involvera 40 000 patienter i Göteborgsområdet.
– Om vi ​​kan upprepa de goda resultaten från pilotstudien kan det leda till ett paradigmskifte för prostatascreening och i grunden förändra hur vi hanterar tidig upptäckt av prostatacancer, säger Anna Grenabo-Bergdahl.
Enligt Göteborgsforskarna finns det idag inte tillräcklig kunskap om huruvida MR är en kostnadseffektiv metod att använda vid rutinmässig screening.

– Det måste i så fall ställas i relation till kostnaderna för dagens överdiagnostik. Många äldre män som med diagnostiseras med prostatacancer efter PSA-prov bär på obetydliga tumörer, som aldrig kommer att utgöra något hot under mannens livstid. Denna överdiagnostik kostar samhället stora pengar och påverkar livskvaliteten för individen. Om MR kan bidra till att färre små och obetydliga tumörer upptäcks samtidigt som fler potentiellt aggressiva tumörer hittas, är mycket vunnet.

Avhandlingen Characteristics of screen-failures in prostate cancer screening försvarades den 17 april.

Länk till avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/38003

Kontaktinformation
Anna Grenabo-Bergdahl, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, 0731 425 899, anna.grenabo@vgregion.se

Resultaten av tio års forskning publiceras nu i Science Advances.

Om fem-tio år kan den finnas i kliniskt bruk, den lilla jonpumpen som pumpar in kroppens egen smärtlindring i exakt rätt dos och på exakt det ställe där smärtsignalen når ryggmärgen för vidare befordran upp till hjärnan. Jonpumpen ger i första hand hopp för de sju procent av världens befolkning som lider av nervsmärtor och för vilka man hittills inte hittat någon annan bot. Men jonpumpen skulle även kunna användas för att tillföra terapeutiska substanser, förutom i ryggmärgen även i hjärnan och andra delar av kroppen.

– Jonpumpen kan liknas vid en pacemaker, fast för smärtlindring, säger professor Magnus Berggren, ansvarig för forskningen som bedrivits av forskaren Daniel Simon och doktoranden Amanda Jonsson, vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, Campus Norrköping, i samarbete med dr Zhiyang Song vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, där professor Bengt Linderoth är ansvarig för projektet.

Medan en pacemaker skickar ut elektriska impulser till hjärtat skickar jonpumpen ut kroppens egen smärtlindring, laddade molekyler av en så kallad neurotransmittor, exakt till den plats där de skadade nerverna får kontakt med ryggmärgen. Det innebär att smärtimpulsen aldrig når hjärnan. I det här fallet handlar det om neurotransmittorn gamma-amino-smörsyra, GABA, vars naturliga huvuduppgift är att hämma retningar i vårt centrala nervsystem.

Det tekniska genombrott artikeln i Science Advances beskriver är att forskarna konstruerat den lilla jonpumpen i organisk elektronik och att den har använts för att blockera smärtimpulser på levande och fritt rörliga råttor. Med jonpumpens hjälp kan positivt laddade joner doseras på fyra olika ställen, avpassade efter avståndet mellan de platser där nervändarna når ryggmärgen. En elektrisk ström genom jonpumpen är allt som behövs för att neurotransmittorn GABA ska spridas som ett tunt moln in i ryggmärgens bakre delar. Smärtlindringen har hittills inte haft några negativa bieffekter.

– Det unika här är att vi använder organisk elektronik för att skicka kroppsegna kemiska signaler. Där organiska materialen accepteras lätt av kroppen eftersom de kommunicerar på samma vis – med laddade joner, säger Daniel Simon, som också var den som presenterade de första resultaten där en jonpump i plastelektronik kunde styra cellfunktioner hos levade djur, publicerat i Nature Materials 2009.

Djurförsök är strikt reglerade och har här utförts av forskare vid Karolinska Institutet. Regelverket för den här typen av medicinska framsteg innebär att djurförsök ännu så länge är ett måste om tekniken i framtiden ska kunna testas på människor.

– Att vi skulle visa positiva effekter på en levande varelse var ett av målen för OBOE när vi startade för snart tio år sedan, säger Magnus Berggren.

FAKTA
Forskningen kring jonpumpen är en del av OBOE centrum för organisk bioelektronik där tio forskargrupper från Linkäpings universitet, Karolinska Institutet och Acreo Swedish ICT samarbetar sedan 2006. OBOE finansierades tidigare av SSF och numera av VINNOVA.

I Science Advances, en ny systertidskrift till ansedda Science, publiceras alla artiklar med öppen access.


Kontaktinformation
Daniel Simon, daniel.simon@liu.se +46 11 36 34 76. Amanda Jonsson, amanda.jonsson@liu.se +46 11 36 30 69. Magnus Berggren magnus.berggren@liu.se, +46 11 36 36 37. Bengt Linderoth, bengt.linderoth@ki.se +46 707 324 999

– Honorna med större hjärna klarade sig bättre än de med små hjärnor. Det kan bero på att de med större hjärnor har bättre kognitiva förmågor. De är smartare helt enkelt. Resultaten tyder på att det finns viktiga fördelar med att utveckla en större hjärna. Risken att bli dödad och uppäten kan vara en viktig faktor som påverkat djur med stora hjärnor, till exempel tidiga människor, som levde i en miljö full av rovdjur, säger Niclas Kolm, forskare vid zoologiska institutionen vid Stockholms universitet och en av dem som varit med och gjort studien.

Niclas Kolm och hans kollegor genomförde studien på närmare 5000 guppyfiskar med känd hjärnstorlek från deras tidigare selektionsexperiment på hjärnstorlek hos dessa guppys. Forskarna födde upp fiskar med olika storlek på hjärnan och märkte alla individer med en speciell tatueringsteknik för att skilja på fiskar med stora och små hjärnor. Fiskarna fick sedan bo i ett enormt akvarium på Konrad Lorenz institutet i Wien. Akvariet inreddes för att likna sex stycken mindre bäckar på Trinidad som är en naturlig miljö för guppys. Förutom guppys släppte man även in gäddciklider, en fisk som i vilt tillstånd äter guppys. En gång i veckan fiskade sedan forskarna upp alla guppys och räknade dem. Efter fem månader hade honor med stora hjärnor > 13 % högre överlevnad än honor med små hjärnor. Däremot fann forskarna inte någon skillnad bland hannarna.

– Resultatet visar att det helt klart är en fördel för honor att ha större hjärna om man ser till hot från predatorer. Vad gäller hannarna kunde vi inte se samma fördel. De blev uppätna ungefär lika mycket oavsett hjärnstorlek. Detta kan ha sin förklaring i att hannar med stora hjärnor hos dessa selektionslinjer också har mer färgstarka mönster, vilket kan minska eventuella kognitiva fördelar då de syns bättre för en predator som gäddcikliden. Nästa steg är att identifiera mekanismerna som har genererat dessa skillnader. Är honor med stora hjärnor bättre på att upptäcka predatorer eller har de en bättre arsenal av beteenden när de upptäckt predatorn? säger Niclas Kolm.

Kontaktinformation
Niclas Kolm, zoologiska institutionen,Stockholms universitet: tel: 08-164050 alt Niclas.Kolm@zoologi.su.se

De nya rönen publiceras i senaste numret av Nature Communications.

Blottläggandet kan leda till bättre och billigare katalysatorer, vilka idag är mycket dyra. Forskarna bakom publikationen har även fångat ögonblicket på film.

– Det är riktigt häftigt! Vi har kunnat se hur ett koldioxidmoln växer fram efterhand som den giftiga kolmonoxiden reagerar med syret. I början går omvandlingen väldigt långsamt men vid 165 grader tog förvandlingen raketfart, då sa det helt enkelt ”poff”, berättare Johan Zetterberg, forskare i förbränningsfysik vid Lunds universitet och huvudförfattare.

Andra ämnen som katalyseras i avgasreningen är oförbränt bränsle och kväveoxider, eller NOx som de ofta kallas, som ger upphov till både försurning och smog, men som med hjälp av katalysatorn omvandlas till ofarlig kväv- och syrgas.

Eftersom man inte närmare vetat hur katalysen har gått till, har katalysator-tillverkarna historiskt sett provat sig fram i ett slags ”trial och error”-process för att hitta bästa ytan. Det är nämligen på ytan det händer. Själva katalysen sker när gaserna når ytan som ofta består av palladium, platina, rodium och andra dyra material som det finns begränsat av på jordklotet.

– Nu kan man laborera med billigare material som gör att kostnaden kan sjunka avsevärt. Det blir lättare att slöjda rätt ytstruktur nu när vi börjar få en mer komplett bild. Effektivare rening kan bli en annan effekt, säger Johan Zetterberg.

Sammanstrålningen av två olika forskningsdiscipliner, dels synkrotonljusfysik som står för en grundvetenskaplig förståelse av katalys på atomär nivå, dels förbränningsfysik som står för kunskapen att använda lasertekniker för att undersöka gaser, är något som är näst intill unikt, menar forskarna.

– Oftast har man det ena eller det andra, i Lund är vi världsledande inom båda områdena och har utrustning som många bara drömmer om och därutöver närheten till MAX IV, säger Johan Zetterberg.

Forskningen har nyligen fått 15 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Efter att resultaten presenterats på internationella konferenser så har många diskussioner och förfrågningar om samarbeten inkommit både nationellt och internationellt, berättar Johan Zetterberg.

Det går även att mäta väldigt många andra ämnen som är intressanta för andra katalytiska reaktioner, inte minst för att reducera utsläppen av kväveoxider. Likaså är det möjligt att mäta ämnen som är väldigt kortlivade och som inte finns normalt sett, men som kan bildas nära ytan vid vissa katalytiska reaktioner.

Läs artikeln
Spatially and temporally resolved gas distributions around heterogeneous catalysts using infrared planar laser-induced fluorescence; http://www.nature.com/ncomms/2015/150508/ncomms8076/full/ncomms8076.htm

Artikeln har författats av Johan Zetterberg, Sara Blomberg, Johan Gustafson, Jonas Evertsson, Jianfeng Zhou, Marcus Aldén och Edvin Lundgren, samtliga Lunds universitet, samt Emma C. Adams och P.A Carlsson, Chalmers.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Johan Zetterberg, förbränningsfysik, forskare vid Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet, +46 46 222 77 28 johan.zetterberg@forbrf.lth.se eller Sara Blomberg, doktorand synkrotonljusfysik, Lunds universitet, +46 46 222 87 21, sara.blomberg@sljus.lu.se .

I avhandlingen studerar Ann-Charlotte Norman hur olika villkor inverkar på hälso- och sjukvårdens förbättringsarbete. Forskningsintresset handlar om hur personalens lärande påverkas av rådande villkor när de möts för att diskutera hur de kan förbättra sitt arbetssätt så att det skapar mervärde för patienten.

– Mina studier visar att när man sätter pengar på kvalitetsmål talar personalen i första hand om pengar och i andra hand om vad som skapar mervärde för patienten, säger Ann-Charlotte Norman. Kortsiktiga ekonomiska vinster tenderar därmed att överskugga mer fördjupad kunskapsutveckling om hur vårdprocesser kan förbättras.

Vidare visar studierna att sammansättningen av den grupp som diskuterar förbättringar har betydelse för hur lätt det är att bryta gamla invanda vanor och beteenden. När förbättringar diskuteras i nätverk, där deltagarna kommer från olika vårdenheter och bidrar med olika erfarenheter, skapas en öppen och kritisk dialog där gamla vanor värderas mot nya initiativ. I arbetsgrupper där deltagarna känner varandra väl och vardagligen arbetar ihop tas rutiner däremot för givet varför en öppen värdering om nya arbetssätt är svårt att åstadkomma.

Ann-Charlotte Normans studier kan också visa att rådande villkor influerar på hur förbättringscoacher stödjer lärande.

– Antingen stödjer coacherna en lärande organisation med inriktning mot handling och snabba resultat, eller så premieras en förståelseinriktad organisation där personal och patienter bemyndigas att driva vad som är mest meningsfullt att åstadkomma i ett långsiktigt och hållbart perspektiv, säger Ann-Charlotte Norman.

Ann-Charlotte Norman är ursprungligen sjukgymnast, men har jobbat som chef och med ledning och styrning av hälso- och sjukvård. Ann-Charlotte undervisar på masterutbildningen Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd på Jönköping Academy, Hälsohögskolan i Jönköping.

Avhandlingen “Towards the creation of learning improvement practices: Studies of pedagogical conditions when change is negotiated in contemporary healthcare practices” försvaras onsdagen den 13 maj, kl. 13.15 i sal Myrdal, Hus K, Linnéuniversitetet, Växjö. Opponent är professor Bill Lucas, University of Winchester, Storbritannien.

Avhandlingen finns tillgänglig i fulltext i publiceringsdatabasen DiVA (lnu.diva-portal.org) eller från lupress@lnu.se.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Ann-Charlotte Norman, telefon: 070-3996707, e-post: ann-charlott.norman@lnu.se

Andreas Ivarsson, som disputerar vid Högskolan i Halmstad idag den 8 maj, hoppas att hans forskningsresultat leder till att fler idrottare systematiskt börjar arbeta med stresshantering och på så sätt slipper skador.

– I vår forskning har vi funnit att upplevd stress är en psykologisk faktor som ökar risken för en idrottsskada. Mer specifikt innebär det att idrottare som upplever mycket stress i vardagen utsätts för en större skaderisk, säger Andreas Ivarsson som doktorerar inom psykologi och är knuten till både Högskolan i Halmstad och Linnéuniversitetet.

Skaderisken minskar vid psykologisk träning
Andreas Ivarsson och hans forskarkollegor har undersökt om en psykologisk intervention, baserad på mindfulness och acceptance-träning, kan minska risken att råka ut för en idrottsskada. Bland annat har forskarna följt och studerat en grupp av 41 fotbollsgymnasieelever. Resultaten visar att den grupp som fick psykologisk träning hade färre skador än kontrollgruppen som inte deltog i interventionen.

– Skador inom idrotten är ett stort problem och det är viktigt att skaffa sig kunskap för att kunna förebygga dem. Genom forskning där man både definierar riskfaktorer och testar interventionskoncept kan antalet idrottsskador förhoppningsvis minska, säger Andreas Ivarsson

Fakta om mindfulness och acceptance-träning

Mindfulness, det vill säga medveten närvaro, är en meditativ stresshanteringsmetod. Syftet är att bygga upp förmågan av att vara närvarande i nuet och släppa alla möjliga bekymmer och andra orsaker till stress. Acceptance-träning, som är en metod närbesläktad med mindfulness, handlar om att acceptera att tankar alltid kommer att finnas men att man själv kan välja vilka man reagerar på.

Kontaktinformation
Andreas Ivarsson E-post: andreas.ivarsson@hh.se Mobilnummer: 070-545 21 72

Walid Taha, professor i datalogi vid Högskolan i Halmstad, leder forskning med målet att utveckla simuleringsmetoder som kan hantera en variation av, eller osäkerhet om, de olika faktorerna i det scenario som ska simuleras.

Om två fordon är på väg att krocka kan ett automatiskt sensorsystem bromsa ett av fordonen för att undvika en kollision. Systemet måste fungera felfritt, annars kan konsekvenserna bli ödesdigra. Vid simulering av ett sådant system tillåts vissa faktorer påverka resultatet, medan andra inte gör det. Till exempel spelar det ingen roll om däcken blir varma av inbromsningen eller i vilken riktning vinden blåser. Det är heller inte viktigt att simulera bilens exakta position efter inbromsningen – det enda väsentliga är att krocken undviks. 

Detta videoklipp visar en Acumen-simulering där en lastbil, genom ett automatiskt bromssystem, undviker att krocka med en bil. Det unika med Acumen, som är ett hybridmodelleringsspråk, är att det kan hantera osäkerheter och variationer, vilket leder till mer realistiska simuleringar än de metoder som används idag. Simulering: Adam Duracz, doktorand vid Högskolan i Halmstad.

Realistiska simuleringar
– Problemet med dagens simuleringstekniker är att de antar en perfekt omgivning – men verkligheten är aldrig perfekt. Ett sådant antagande ger svaga simuleringar som ibland är helt missvisande. Vi utvecklar därför ett nytt programmeringsspråk, ”hybrid modelling language” eller hybridmodelleringsspråk, som kan hantera osäkerheter och variationer i simuleringens ingående parametrar. Detta resulterar i realistiska simuleringar – som exemplet med den bromsande bilen där fokus är att undvika en olycka, säger Walid Taha,

HyMLs leder till snabba och säkra simuleringar och modeller som är lätthanterliga. Eftersom de imiterar verkligheten effektivt, blir HyML-simuleringar mycket användbara vid utveckling av ny teknik, till exempel ”cyberfysiska system” som robotar, självkörande fordon och andra system med inbäddad mjukvara.

– Vårt mål är att tillhandahålla en säker och intelligent design av cyberfysiska system som kan bli en användbar del av vår vardag, säger Walid Taha.

FAKTA
Den 7–8 maj leder Walid Taha ett möte där världens experter träffas i Houston för att snabba på utvecklingen av framtidens intelligenta språk. HyML-mötet är ett forum för att presentera spjutspetsforskning inom området ”hybrid systems modelling and simulation”.

Kontaktinformation
Walid Taha, walid.taha@hh.se. Mobilnummer i USA, 7–10 maj: +1 (832) 564 5111. Mobilnummer i Sverige, från den 11 maj: +46 76 060 7253


Det är tidigare känt att flödet av växthusgasen metan till atmosfären begränsas av att den konsumeras av mikroorganismer under syrefria förhållanden. Processen där metan förbrukas i kontakt med ett ytligare sulfatrikt vatten i marina sediment, har beskrivits världen över, men beskrivningarna om hur det fungerar i andra miljöer är få. Kunskaperna om liknande processer i den djupa berggrundens biosfär är begränsade, vilket till stor del beror på svårigheter och kostnader att göra undersökningar i denna extrema, men vanligt förekommande miljö.

Genom detaljerade undersökningar av mineral som bildats i sprickor i det svenska urberget har Henrik Drake med kollegor kunnat belägga metankonsumtion på flera hundra meters djup i berggrunden, vilket är av stor betydelse.

– Speciellt intressant är att metan verkar bildas av mikroorganismer relativt ytligt, men har konsumerats på flera hundra meters djup i kontakt med ett djupt salt- och sulfatrikt vatten, säger Henrik Drake. Denna process är helt omvänd mot vad som belagts i de otaliga sedimentära miljöer där metankonsumtion undersökts. Eftersom granitisk berggrund med djupt liggande saltvatten liknande det vi undersökt i Laxemar, Oskarshamn, förekommer inom stora områden på olika kontinenter, kan processen vi upptäckt vara vanligt förekommande och därmed betydande för cirkulationen av metan i jordskorpan.

I likhet med i andra miljöer har de mikrobiella processerna belagts med hjälp av isotopsignaturer, speciellt 13C jämfört med 12C (skrivs δ13C), men även 34S jämfört med 32S (δ34S), eftersom processerna ger upphov till mineral anrikade på den lätta isotopen.

-Våra upptäckter visar att mikrobiell aktivitet i den djupa berggrunden, där födoämnen är begränsade, ger upphov till isotopvariationer, som man tidigare inte trott varit möjliga, säger Henrik Drake. I ingen annan miljö har mineral med så extrema isotopsignaturer beskrivits. Då har ändå de här klassiska stabila isotoperna använts i mer än ett halvt sekel, i tusentals studier, från de flesta miljöer. Värdena ligger helt enkelt utanför graferna i läroböcker i ämnet.

FAKTA
Resultaten presenteras i artikeln ”Extreme 13C-depletion of carbonates formed during oxidation of biogenic methane in fractured granite” i Nature Communications och är öppna för allmänheten.

Kontaktinformation
Henrik Drake, telefon 0703-642 672. Christina Dahlgren, pressansvarig, telefon 070-572 26 56

Detta visar en studie på Akademiska sjukhuset där patienter följts upp ett till två år efter operation. Enligt forskarna bör alla överviktspatienter som drabbas av blodsockerfall efter sådana ingrepp rekommenderas anpassad kost och vid behov läkemedelsbehandling.

– Det är känt att personer som genomgått överviktskirurgi trots minskad total dödlighet har en ökad risk att avlida i olyckor vilket kan ha koppling till episoder med lågt blodsocker, så kallad hypoglykemi. Vår slutsats är att man efter operation bör rekommendera anpassad kost och vid behov behandling med nya inkretinpreparat, läkemedel som ökar nivåerna av vissa tarmhormoner efter måltid, till patienter som drabbats av blodsockerfall, framhåller Niclas Abrahamsson, diabetesläkare och ansvarig för patientstudien.

I Sverige genomgår cirka 8 000 personer operation för sin övervikt varje år. Majoriteten opereras med metoden gastric bypass. Akademiska sjukhuset startade med överviktoperationer 1996 och i fjol opererades cirka 240 patienter, vilket är på samma nivå som tidigare år.

I den aktuella studien undersöktes patienter ett till två år efter överviktsoperation på Akademiska sjukhuset. Hälften av dem som opererats med metoden gastric bypass och 78 procent av dem som opererats med metoden duodenal switch hade episoder med lågt blodsocker, uppmätta med kontinuerlig glukosmätning under tre dygn.

Patienter som genomgår gastric bypass-operation har ett BMI på över 35. Lite förenklat innebär ingreppet att man krymper magsäcken och kopplar bort tolvfingertarmen. För extremt överviktiga, med ett BMI över 50, finns även en annan metod kallad duodenal switch som innebär att man både krymper magsäcken och kraftigt kortar tunntarmen.

FAKTA
Den kliniska studien (AMBOX) publicerades i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Endocrinology den 21 april 2015.

Kontaktinformation
Niclas Abrahamsson, diabetesläkare på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet, 018-611 43 97 eller 0709-389354. Magnus Sundbom, överläkare och ansvarig för överviktskirurgi, 018-611 46 16 eller 070-543 29 8. Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21