För tidig födelse har konsekvenser på många olika plan när ett barn växer upp, och ögonen och synen är inget undantag. Det är väl känt att för tidigt födda barn har påverkade synfunktioner såsom nedsatt synskärpa, påverkade synfält och ökad förekomst av skelning och brytningsfel, jämfört med barn födda i normal tid. En orsak till detta kan vara så kallad ”retinopathy of prematurity”, ROP, en näthinnesjukdom som drabbar de minsta och sjukaste barnen och kan leda till allvarlig synpåverkan om den inte upptäcks och behandlas i tid.
De barn som endast har haft en mild form av ROP eller inte drabbats alls, kan dock också få bekymmer med sina ögon och sin syn, och orsaken till detta är inte helt känd. I sin avhandling har Hanna Åkerblom, specialistläkare och doktorand vid institutionen för neurovetenskap undersökt näthinnans struktur och funktion med olika metoder hos en grupp för tidigt födda barn i skolåldern och jämfört med barn födda i normal tid.
Resultaten av studierna i avhandlingen visar att fotoreceptorernas (stavarna och tapparnas) funktion i näthinnan är reducerad hos för tidigt födda barn jämfört med kontrollerna. Den centrala delen av näthinnan, macula eller gula fläcken, är tjockare hos de prematurfödda barnen och funktionen i macula är reducerad.
– Dessa skillnader kan förklaras av att näthinnan till stor del utvecklas under just den andra halvan av graviditeten då dessa barn föds, och att den för tidiga födelsen påverkar den normala utvecklingen av fotoreceptorerna och den centrala näthinnan. I vårt material kunde vi dock inte visa något samband mellan nedsatt synskärpa och de uppmätta förändringarna i näthinnan, säger Hanna Åkerblom.
Förhoppningsvis kan resultaten i avhandlingen, tillsammans med framtida forskning, bidra till en ökad förståelse för de olika synproblem som man funnit hos för tidigt födda barn. I en förlängning hoppas forskargruppen också att ökad kunskap kan bidra till att finna metoder och behandlingar som kan förhindra näthinneförändringar som eventuellt leder till nedsatta synfunktioner hos denna grupp av barn.
Läs avhandlingen Retinal morphology and function in prematurely-born children at school age i fulltext.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Hanna Åkerblom, tel: 0734-369323, e-post: Hanna.Akerblom@neuro.uu.se
Yvonne Hallesson har i sin avhandling undersökt både elevstyrda och lärarledda textsamtal kring sakprosatexter i historieundervisningen på gymnasiet. Bakgrunden till avhandlingen är bland annat svenska elevers sämre resultat i internationella läsundersökningar, som PIRLS och PISA. Syftet var sålunda att ta reda på hur samtal kring sakprosatexter kan stötta elevers läsförståelse och därmed deras lärande.
– Det förvånade mig att lärarna inte pratade mer om ämnestexterna med eleverna. I fallstudierna visade det sig att lärarna föreläste om innehållet eller lät eleverna läsa texterna på egen hand, men de var inte med i textarbetet. Jag hade tänkt mig att det skulle vara mer stöttning i själva textarbetet.
För att textsamtalen ska fylla ett didaktiskt syfte är väl fungerande stöttning nödvändigt, visar Yvonne Hallessons forskning. Det kan ske antingen med kamratstöttning, då eleverna hjälper varandra tills de når ett gemensamt svar, eller med lärarstöttning, som på ett konsekvent sätt gör att eleverna kommer vidare i sin förståelse.
I sin analys har Yvonne Hallesson hittat flera tillfällen då elever inte lyckas lika väl med att reda ut textinnehåll och besvara frågor om texterna.
– Elevstyrda samtal där ansvaret för läsandet helt läggs på eleverna kan gå hur som helst. Det blir ett didaktiskt vågspel där några elever klarar det och andra inte. Det krävs att man som lärare förbereder eleverna på texten. Välstrukturerade elevstyrda samtal där eleverna är väl förberedda på mötet med texten kan tvärtom stötta läsandet.
En slutsats Yvonne Hallesson drar är att lärarna måste hjälpa eleverna mer med texterna. Detta kan ske genom att läraren förklarar begrepp som används i texterna, att läraren förser eleverna med bakgrundskunskaper om händelser och aktörer samt att läraren ställer frågor som leder eleverna till en rimlig slutsats.
– Det måste också finnas tydliga ramar för samtalet, som riktar fokus mot texten och öppnar upp för elevernas röster. I lärarledda samtal spelar det stor roll hur läraren ställer frågorna. Det är till exempel viktigt med öppna och utforskande frågor och att frågorna har fokus både på innehållet och själva texten.
Yvonne Hallesson disputerade den 22 maj med avhandlingen ”Textsamtal som lässtöttande aktivitet: Fallstudier om textsamtals möjligheter och begränsningar i gymnasieskolans historieundervisning”.
Läs avhandlingen här.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Yvonne Hallesson: 0732-22 88 87, yvonne.hallesson@isd.su.se
Det visar en granskning gjord av forskare vid Sahlgrenska akademin. Under senare år har många debattörer hävdat att de vanligaste av de antidepressiva läkemedlen, de så kallade selektiva serotoninåterupptagshämmarna (SSRI), är ineffektiva. Kritiken har fått myndigheter i både Sverige och utomlands att bli alltmer återhållsamma vad gäller att rekommendera denna behandling.
Ett skäl till ifrågasättandet har varit att många av de studier som läkemedelsföretagen en gång genomförde för att bevisa SSRI-läkemedlens effekt misslyckades: senare utvärderingar visar att det i inte ens hälften av studierna gick att påvisa en statistiskt säkerställd skillnad mellan SSRI och placebo.
För att reda klarhet i frågan, och försöka förklara de stora skillnaderna i resultaten, har forskare vid Sahlgrenska akademin analyserat data från samtliga större företagssponsrade placebo-kontrollerade studier avseende behandling med något av de tre SSRI-preparaten citalopram, sertralin och paroxetin vid depression hos vuxna.
Analysen har bland annat utförts av doktoranden Fredrik Hieronymus i en forskargrupp ledd av farmakologen Elias Eriksson.
– För att mäta antidepressiv effekt har man i flertalet av dessa studier utgått från ett stort antal symtom som listats i en skattningsskala. Men många av dessa symptom kan förekomma hos personer utan depression, medan andra är relativt sällsynta hos deprimerade patienter. Användbarheten av detta instrument, som konstruerades redan under 1950-talet, har därför länge ifrågasatts, säger Elias Eriksson:
– Vi undersökte vad som händer om man i stället analyserar behandlingens effekt på enbart symtomet nedstämdhet.
Resultaten är enligt Elias Eriksson anmärkningsvärda:
• Med det konventionella effektmåttet visade 44 procent av de 32 granskade studierna en effekt av SSRI jämfört med placebo.
• När Göteborgsforskarna i stället undersökte effekten på enbart nedstämdhet visade 29 av de 32 studierna, eller 91 procent, en statistiskt säkerställt effekt av SSRI-läkemedlet jämfört med placebo.
– Vår slutsats är att ifrågasättandet av den antidepressiva effekten hos SSRI-läkemedel i hög grad baseras på en olycklig feltolkning av de studier som gjorts. I själva verket är det vetenskapliga stödet för att de utövar en pålitlig antidepressiv verkan mycket starkt, säger Elias Eriksson.
Artikeln (Consistent superiority of selective serotonin reuptake inhibitors over placebo in reducing depressed mood in patients with major depression) publicerades online i vetenskapliga tidskriften Molecular Psychiatry den 28 april.
Länk till artikel: http://www.nature.com/mp/journal/vaop/ncurrent/pdf/mp201553a.pdf
Kontaktinformation
Elias Eriksson, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, 0709 55 50 55, elias.eriksson@neuro.gu.se
– Ingen har med egna ögon sett ett ”regn av maskar”, utan det handlar o sällsynta, osannolika massförekomster av maskar ute på sjöis eller upp på ytan av djup snö, som troligen orsakats av vindspridning, säger Christer Erséus, forskare vid Göteborgs universitet.
De mängder av maskar som den norske biologiläraren Karstein Erstad såg när han åkte skidor på fjället Rundemanen vid Bergen i mitten av april i år har förvånat forskarna och uppmärksammats i media runt om i världen.
Karstein Erstad var på cirka 500 meters höjd, i ett område med öppen mark, med halvmetertjock snö men utan synlig vegetation. Där låg tusentals maskar spridda uppe på snön och de var vid liv.
Samma fenomen igen
Två veckor senare var biologiläraren tillbaka på platsen och fortfarande fanns ett antal maskar. Denna gång ovanpå ett lager av nysnö nära vegetationen.
– Jag tror inte att de maskar han såg denna gång var överlevare från det första tillfället. De skulle inte ha klarat solljuset under så många dagar. Maskarna kan säkert finnas normalt i marken under den halvmetertjocka snön, men även jag tycker att det är otroligt att de skulle kunna ha krupit upp genom denna tjocka gamla snö med lager av skare, även om en sådan möjlighet inte kan uteslutas, säger Christer Erséus, professor i systematik och biodiversitet vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.
Maskarna identifierade
Christer Erséus har genomfört DNA-identifiering av maskarna och kunnat konstatera att det vid båda tillfällena rör sig om samma art, Dendrobaena attemsi, en mycket liten art som zoologer tidigare inte kände till från Skandinavien.
– En italiensk daggmaskforskare och jag fann arten på norra Djurgården i Stockholm i mitten av 1990-talet, och sedan har jag bara sett den på ett tiotal platser till i Sverige, och nu också på ungefär lika många ställen i Norge. Arten är sannolikt mycket vanligare än vad vi har kunnat tro och den är kanske även under spridning i Norden, någon som ju händelsen på fjället Rundemanen indikerar på ett högst konkret sätt, säger han.
Ett fåtal händelser noterade
En norsk forskarkollega till Christer Erséus fick efter den första norska tidningsartikeln i april kontakt med folk som hade liknande berättelser från andra snöklädda lågfjäll i Norge. De hade noterat massförekomst av maskarna uppe på snö efter väder med hård blåst och regn. Liknande observationer har noterats i Skottland och tidningen Allers har enligt uppgift berättat om ett liknande fenomen på 1950-talet ute på isen av en sjö i Sverige.
– Nu är ju daggmaskar gärna ute och rör på sig när det regnar och helst är mörkt. Det sker särskilt under vår och höst, till exempel när tjälen släppt på våren. Självklart får de svårt att gräva ner sig om de förirrat sig ut på asfalt eller markplattor, det är på sådana ytor vi lättast ser dem sedan när det är dagsljus. Detta är ett sätt för daggmaskar att sprida sig till nya områden, och kanske beteendet till och med ökar om de blivit för många på ett särskilt ställe.
Vinden troligen svaret
När det regnar hårt kan det också hända att maskarna dras med i vattenflöden i exempelvis dike och bäckar och ibland ansamlas de på särskilda ställen där vattnet bromsas upp av något.
– Det är möjligt att våra maskar tagits sig till fjällen på ett liknande sätt. De kan ha förts med och spridits ut över ett större område av hård vind. Detta skulle säkert också kunna förklara utspridning av maskar på en sjöis och kanske även ut över en snöyta. Vi borde nog säga vindspridning snarare än att hävda att maskarna faller ner med regnet! Djuren kanske inte ens behöver lyfta mycket från marken för att blåsa iväg över isen och snön, säger Christer Erséus.
Kontaktinformation
Christer Erséus, professor i systematik och biodiversitet, institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet. Tel 031–786 3645, 0703–57 67 13 | christer.erseus@bioenv.gu.se
VINNOVA gör en satsning på digitalisering för framtidens skola och ger nu stöd för etablering av testmiljöer som ska användas för att utveckla och testa IT-system och digitala arbetssätt i skolan. Testmiljöerna byggs upp gemensamt av skolor, forskare, företag och andra organisationer.
Följande fem testmiljöer får finansiering med sammanlagt 15 miljoner kronor, tre miljoner vardera:
SimGården – innovativ testmiljö med inriktning på simulering av körteknik i naturbruks- och yrkesutbildningar
En innovativ testmiljö med inriktning på simulering av körteknik, maskiner och tunga fordon. Utvecklingen av nya digitala produkter och arbetssätt ska resultera i en säkrare och effektivare undervisning vid naturbruks- och yrkesutbildningar, som leder till ökad anställbarhet för eleverna.
Koordinator: Västra Götalands läns landsting.
Projektledare: Jörgen Holmén.
Makerspace i skolan
Testmiljön syftar till att utveckla Sveriges utbildningssystem inom makerkultur, makerspace och programmering för att möta nuvarande och kommande behov när det gäller möjlighet till arbete och deltagande i samhället som medborgare.
Koordinator: Sollentuna kommun.
Projektledare: Lars Glimbert.
Läraktiv – digitala verktyg för aktivt lärande
Stöder lärare för bästa möjliga pedagogik med digitala verktyg och innehåll. Testmiljön ska testa, utveckla och introducera arbetsmetoder och verktyg för ett aktivt lärande, till exempel det flippade klassrummet.
Koordinator: Eskilstuna kommun.
Projektledare: Jan Hylén (Education Analytics AB).
iDAG – Innovativ testmiljö för framtidens Distansöverbryggande Arbetssätt i Sveriges största Gymnasieskola
Lapplands Gymnasium – Sveriges (till ytan) största gymnasieskola – ska bygga och driva en testmiljö där framtidens fjärrundervisning utvecklas via partnerskap och smarta, inkluderande och transparenta innovationssystem, s.k Living Labs.
Koordinator: Lapplands kommunalförbund.
Projektledare: Jonas Wiandt.
IT för bättre lärande
En testmiljö för både interna och externa innovationer i syfte att öka kunskapen om vad som fungerar och stödja införandet i skolan och öppet dela erfarenheterna. Målet är bättre resultat med utgångspunkt i elevens lärande med fokus på införande, utvärdering och utrullning.
Koordinator: IT-gymnasiet i Sverige AB.
Projektledare: Petter Hallman (Academedia support AB)
Kontaktinformation
Andreas Aurelius, VINNOVA, tel 08-473 30 87, Andreas.Aurelius@VINNOVA.se
Den genetiska studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology. Två av de som varit med och tagit fram studien är forskaren Pontus Skoglund, verksam vid Stockholms universitet och Harvard University i USA samt Love Dalén vid Naturhistoriska riksmuseet.
– Det verkar som hunden domesticerades mycket tidigare än man tidigare trott. Ett tänkbart scenario är att domesticeringen påbörjades redan för minst 27 000 år sedan, men att det tog många tusen år innan man på allvar började avla fram hundliknande former, säger Love Dalén.
Det kan ha varit en lång process som legat bakom att vargen blev till hund.
– En teori är att vilda vargar självmant började hålla sig i närheten av människor för att utnyttja överbliven mat, säger Pontus Skoglund, som är huvudförfattare till studien.
Kartläggningen av den förhistoriska vargens arvsmassa gjordes på en liten benbit som Love Dalén hittade vid en forskningsexpedition till Tajmyrhalvön i nordligaste Sibirien. Att benbiten kom från en varg upptäckte man dock inte förrän hemma i museets laboratorium. Till en början tänkte forskarna att benet nog inte var så gammalt, eftersom vargar är vanliga på Tajmyrhalvön än idag. Men de tog en chans och skickade det på kol-14-datering, och när resultaten kom insåg de att detta var något som kunde vara värt att göra djupgående genetiska analyser på.
De genetiska analyserna visar också att Grönlandshundar och Siberian Huskies har ett större släktskap med Tajmyrvargen än vad andra hundraser har.
– DNA är ett otroligt kraftfullt verktyg som på ett direkt sätt kan visa att den Siberian Husky du ser promenera längs gatan har ett genetiskt släktskap med en varg som levde i norra Sibirien för 35 000 år sedan, ett band som andra hundar inte har, säger Pontus Skoglund.
Länk till studien: http://www.cell.com/current-biology/abstract/S0960-9822(15)00432-7
Kontaktinformation
Love Dalén, Docent, Enheten för bioinformatik och genetik, Naturhistoriska riksmuseet: love.dalen@nrm.se Mobil: +46 70 777 27 94 Pontus Skoglund, Forskare, Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet, skoglund@genetics.med.harvard.edu alt pontus.skoglund@arklab.su.seMobil: +1 617 901 25 05 Presstjänst Stockholms universitet: 08-16 40 90 alt press@su.se Presskontakt Naturhistoriska riksmuseetEpost: martin.testorf@nrm.seTelefon: +46 8-519 540 37
Tidigare forskning har visat att det går att påverka hur en individ upplever smärta genom att upprepade gånger koppla ökad respektive minskad smärta till en ”nyckel”, som till exempel en specifik bild. Fram till nu har det dock varit oklart om personen måste vara medveten om nyckeln för att kunna lära sig att associera den till en viss smärtnivå eller om inlärningen kan fungera omedvetet, även kallat subliminalt. I den nu aktuella studien har forskaren Karin Jensen och hennes kollegor därför testat om nycklar som presenteras subliminalt i form av snabba bilder kan påverka upplevelsen av smärta.
I studien ingick totalt 49 försökspersoner som slumpvis delades in i fyra grupper för att ge exempel på hur olika grad av medvetenhet under experimentet kunde påverka upplevelsen av smärta. Ingen av deltagarna hade någon kronisk sjukdom eller psykiatrisk diagnos, utan de var alla i huvudsak friska. Ingen av dem använde heller annat läkemedel än preventivmedel.
Vid genomförandet av studien fick deltagarna se bilder av ansikten på en skärm, antingen så att de klart och tydligt kunde se bilden, eller så fort att det var omöjligt att uppfatta bilden medvetet. För varje bild gavs samtidigt smärta och försökspersonerna fick gradera smärtan enligt en bestämd skala. Varje bild blev därmed en nyckel för hög eller låg smärta, eftersom den kopplades samman med olika smärtnivå.
Resultaten visar att det inte spelade någon roll om inlärningen av nycklarna skett omedvetet eller inte. Oavsett vilket, rapporterade deltagarna ökad smärta när de visades bilden som tidigare hade kopplats till hög smärta och minskad smärta när de fick se bilden som tidigare hade kopplats till låg smärta, även om de gavs en och samma smärtstimulering
– Det här visar att vi människor kan lära oss att förändra vår upplevelse av smärta, utan att vara medvetna om att så sker, och talar också för att omedveten inlärning har påverkan på det vi kallar högre kognitiva funktioner mer generellt, säger Karin Jensen.
Forskningen har finansierats med anslag från Osher Centrum för Integrativ Medicin vid Karolinska Institutet och amerikanska NIH. De forskare som deltagit i arbetet är verksamma vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet samt vid Beth Israel Deaconess Medical Center och Harvard Medical School i USA.
Publikation: “Classical conditioning of analgesic and hyperalgesic pain responses without conscious awareness”, Karin Jensen, Irving Kirsch, Sara Odmalm, Ted J. Kaptchuk, and Martin Ingvar, PNAS, published ahead of print May 15, 2015, doi:10.1073/pnas.1504567112.
Kontaktinformation
Karin Jensen, forskare Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet Tel: 070-213-0811 E-post: karin.jensen@ki.se
Koldioxid finns naturligt i atmosfären, men är också den beståndsdel i luften som i störst grad påverkas av mänsklig aktivitet, särskilt vid förbränning av fossila bränslen och avskogning i tropikerna. I en internationell studie har Anders Ahlström, forskare vid Lunds universitet och Stanford University, och hans kollegor nu visat att även de torkkänsliga ekosystemen som fyller övergångszonen mellan regnskog och öken spelar en avgörande roll för den globala kolcykeln och klimatet.
– Förståelse av vad som styr dagens trender och variabilitet ger oss en bild av hur kolcykeln kan förändras i en varmare värld och om naturen kommer påskynda eller bromsa klimatförändringarna som har skapats av människor, säger Anders Ahlström.
Tropiska regnskogar växer fortfarande mest och tar upp mest koldioxid från atmosfären, men de är inte huvudansvariga för globala mellanårsvariationer. Istället visar forskarna att det är stora torra områden, savanner och buskmarker, som dominerar koldioxidvariationerna som har observerats i atmosfären.
– Kanske ännu mer förvånande är att ökningen av upptaget av koldioxid över tid, trenden, där landbaserade ekosystem tillsammans har tagit upp runt en tredjedel av alla koldioxidutsläpp från mänsklig aktivitet sedan 1960-talet också domineras av dessa sydliga savanner och buskmarker, säger Anders Ahlström.
Att vi måste bevara regnskogarna har varit känt länge, men i och med denna studie visar forskarna att mer kraft måste läggas på att förvalta och bevara även de torra områdena i världen.
– Detta innebär att världens savanner och torra buskmarker kommer att bli ännu viktigare i framtiden när klimatförändringarna och extremväder ökar i en varmare värld, säger Josep G Canadell, forskare från Canberra i Australien och föreståndare för Global Carbon Project. Dessa områden kommer att bli en kraft att räkna med i hur vår värld formas utifrån rådande förutsättningar, säger han.
Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science.
Fakta:
Växtligheten runtom på jorden bromsar ökningen i koldioxidkoncentrationer när den genom bladens fotosyntes årligen tar upp en stor del av atmosfärens halter av koldioxid. En nästan men inte fullt lika stor mängd koldioxid släpps ut igen genom livsprocesser, så kallad respiration, samt utsläpp från naturliga bränder. Skillnaden mellan upptag och utsläpp över hela jorden motsvarar mer än en fjärdedel av den koldioxid som tillförs atmosfären genom mänskliga utsläpp. Denna så kallade kolsänka är en viktig ekosystemtjänst som bromsar klimatförändringarna i hela världen. Koldioxid som tas upp av savanner och buskmarker hjälper till att upprätthålla kolsänkan.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Anders Ahlström, forskare Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet Anders.ahlstrom@nateko.lu.se 046-222 46 09 073-202 84 87
Spelet, som heter Frekvens Saknad, är anpassat för telefoner och surfplattor och finns att ladda ner gratis från den 20 maj.
Forskningsprojektet Inkluderande speldesign vid Högskolan i Skövde är delfinansierat av Post- och telestyrelsen (PTS). I projektgruppen finns både personal och studenter på Högskolan i Skövde, och under det senaste året har man gjort omfattande tester för att ta fram spel som är roliga både för seende och personer med olika grad av synnedsättning, så att spelupplevelserna går att dela på ett naturligt sätt. Resultatet är bland annat ett spel som nu släpps för allmänheten: Frekvens Saknad.
– Frekvens Saknad är ett äventyrsspel och det vi sett i våra tester är att spelare oavsett om de är seende eller har en synnedsättning, har uppskattat spelet, säger Henrik Engström, som leder forskningsprojektet vid Högskolan i Skövde.
Högskolan i Skövde var 2014 en av vinnarna i PTS innovationstävling ”Leka, lära, leva”, som syftar till att ge barn och unga med funktionsnedsättningar bättre möjligheter till en utvecklande skola och en aktiv fritid.
– Ett av målen med projektet var att identifiera viktiga aspekter av inkluderande speldesign med en förhoppning att få fler spel på marknaden som inkluderar fler människor, menar Henrik Engström.
Om spelet Frekvens Saknad
Reportern Patricia har just fått sitt första jobb på en radiostation. Men genast börjar märkliga saker att hända. Var är Richard, vännen och kollegan som fixade jobbet till henne? Han har varit spårlöst försvunnen i tre dagar. Och vem är det egentligen som mixtrar med Patricias reportage? Lös mysterier och pussel, utforska miljöer och prata med karaktärer. Allt röstskådespel är på svenska. Ett kort äventyrsspel i klassisk peka-klicka-stil med en liten twist: Spelet går att spela helt och hållet genom att bara använda ljud.
Frekvens Saknad finns att ladda ner från App Store och Google Play från den 20 maj. Läs mer om spelet och projektet på www.his.se/frekvenssaknad.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Henrik Engström, lektor i datavetenskap, henrik.engstrom@his.se. Tfn 0500-44 83 06
– I studien ser vi att det finns en tydligt ökad risk för personer som har haft en depression att drabbas av Parkinsons sjukdom. Även om risken avtar så sträcker den sig över mer än tjugo års tid efter depressionen. Vi vet inte exakt hur sambandet mellan sjukdomarna ser ut, men antingen kan en depression vara ett mycket tidigt tecken på Parkinsons sjukdom, eller en riskfaktor för sjukdomen, säger Helena Gustafsson, doktorand vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, som är studiens huvudförfattare.
I studien gjorde forskarna en genomgång av alla svenska medborgare som var över 50 år i slutet av 2005. Ur gruppen hämtades data om 140 688 personer som hade diagnostiserats med depression under perioden 1987 till 2012. Dessa individer matchades sedan med tre kontrolldeltagare, som hade samma kön och födelseår, men som inte hade fått diagnosen depression. Deltagarna följdes därefter i upp till 26 år.
Under tidsperioden utvecklade 1 485 personer, eller 1,1 procent, av dem som hade haft en depression, Parkinsons sjukdom. Motsvarande siffra för de 1 775 personer som inte hade haft en depression var 0,4 procent.
Utifrån dessa resultat beräknar forskarna att hos personer som hade haft en depression var risken att utveckla Parkinsons sjukdom ökad 3,2 gånger inom ett år, jämfört med dem som inte hade haft en depression. Riskskillnaden mellan grupperna minskade dock med tiden. 15-25 år efter en depression var risken för en Parkinsondiagnos ökad 1,5 gånger.
Studien visar vidare att personer med mer allvarliga fall av depression var mer benägna att utveckla Parkinsons sjukdom. De som hade varit inlagda på sjukhus för depression fem gånger eller fler hade 40 procent högre risk att utveckla Parkinsons sjukdom, jämfört med personer som hade varit inlagda på sjukhus för depression endast en gång. De som hade varit inlagda på sjukhus för depression hade 3,5 gånger större risk att utveckla Parkinsons sjukdom, jämfört med personer som hade behandlats för depression i öppenvården.
Kopplingen mellan depression och Parkinsons sjukdom påverkades inte efter justering för exempelvis traumatisk hjärnskada, stroke och alkohol- och drogmissbruk, vilka är faktorer som också kan påverka risken för depression.
I studien undersökte forskarna också syskon för att se om kopplingen mellan depression och Parkinsons sjukdom kunde påverkas av genetiska faktorer och miljöfaktorer under uppväxten.
– Vi hittade inte någon sådan koppling, vilket förstärker vår uppfattning om att en depression i sig kan vara en del av en Parkinsonutveckling, eller i alla fall utgöra en riskfaktor för sjukdomen. Om sjukdomarna orsakades av samma genetiska faktorer eller tidiga miljöfaktorer, då skulle vi se en kopplad förekomst av dessa båda sjukdomar hos syskon, men det gjorde vi alltså inte, säger Peter Nordström, professor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, som är en av studieförfattarna.
Läs studien i tidskriften Neurology
Om studien: Neurology, 2015, Depression and subsequent risk of Parkinson disease – A nationwide cohort study, Helena Gustafsson, Anna Nordström, Peter Nordström,
DOI: 10.1212/WNL.0000000000001684
Kontaktinformation
Peter Nordström, professor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet. Telefon: 070-899 65 99. E-post: peter.nordstrom@germed.umu.se
Därmed säkras detaljerna kring sommarens gemensamma forskningsexpedition till området kring Petermannglaciären på nordvästra Grönland. Isbrytaren Oden kommer att fungera som plattform för den forskning som kommer att utföras i havet, på glaciären och på land. Ett femtiotal internationella forskare kommer att arbeta med forskningsprojekt inom bland annat oceanografi, maringeologi och zooekologi.
Avtalet bygger på avsiktsförklaringen om forsknings- och logistiskt samarbete som undertecknades i februari i år och innebär även att en gemensam forskningsplan ska tas fram och, är startskottet för sommarens forskningsexpedition.
– Jag är glad att vi kan fortsätta samarbetet med USA i polarområdena, säger Björn Dahlbäck. Vårt tidigare goda arbete tillsammans i Antarktis med isbrytaren Oden under fem år är en bra grund att stå på.
Under två dagar, 19–20 maj, har ett hundratal deltagare som representerar politik, forskning, teknik och näringsliv, diskuterat klimatförändringarnas påverkan på konferensen The Arctic – hot or cold i Washington, DC, USA. Vid konferensens andra dag medverkade Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, och talade om vikten av samarbete i Arktis och att det första steget är taget i dag med avtalet mellan NSF och Polarforskningssekretariatet.
– Låt oss nu fortsätta arbetet tillsammans för Arktis, sa Hellmark Knutsson.
I sitt tal beskrev Hellmark Knutsson också isbrytaren Odens unika kapacitet som forskningsfartyg. För fortsatt framgångsrik forskning i Arktis behövs kraftfulla fartyg utrustade för forskning. Ministern beskrev att regeringen kommer att ta initiativ till nästa generations polarforskningsfartyg, med målet att ha ett nytt fartyg i drift omkring 2030.
Kontaktinformation
Presskontakt Eva Grönlund, Polarforskningssekretariatet. Telefon: 08-450 25 20. Mobil: 070-344 92 51. Epost: eva.gronlund@polar.se
De rekommendationer som branschen följer har utvärderats, och visade sig vara samhällsekonomiskt lönsamma om risken för införsel av LA-MRSA via andra kanaler än importerade avelsgaltar är liten.
Studien, som nyligen publicerades i tidskriften Plos One, har gjorts av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, läkare och veterinärer vid Folkhälsomyndigheten, Statens veterinärmedicinska anstalt, Lantbrukarnas riksförbund, Gård och Djurhälsan samt Jordbruksverket.
Antibiotikaresistenta bakterier är ett stort problem för både människor och djur, eftersom de inte kan behandlas på samma sätt som vanliga bakterier. Detta kan förlänga vårdtiderna och öka vårdkostnaderna. MRSA är bakterier som är okänsliga för vissa slags antibiotika. En speciell typ av bakterien, LA-MRSA, är utbredd hos grisar i andra europeiska länder och utgör då en smittreservoar för människor. I Sverige är LA-MRSA mycket ovanligt hos grisar. För att förhindra att LA-MRSA introduceras bland svenska grisar rekommenderar Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll avelsföretagen att testa samtliga importerade galtar för MRSA och inte använda de som är smittbärande. Avelsföretagen följer rekommendationerna.
– I ett internationellt perspektiv är förekomsten av LA-MRSA mycket låg i Sverige. Det ger oss en unik möjlighet att med kloka åtgärder behålla ett gott läge, säger Helle Unnerstad, veterinär vid SVA.
– Epidemiologiska typningar visar att LA-MRSA är ovanligt bland människor i Sverige. Endast 70 fall har hittats sedan 2006, att jämföra med ett totalt antal fall av MRSA på ca 2 900 per år, säger Olov Aspevall, överläkare på Folkhälsomyndigheten.
Författarna har utnyttjat data från länder där LA-MRSA är vanlig bland grisar för att analysera hur vårdkostnaderna för människor skulle påverkas om MRSA etablerades bland svenska grisar och jämföra detta med de kostnader som rekommendationerna orsakar den svenska grisproduktionen.
– Resultaten visar att sjukvården sparar åtminstone 9 miljoner kronor per år om rekommendationerna förhindrar att LA-MRSA etableras bland svenska grisar, vilket är betydligt mer än de kostnader på ca 2 miljoner kronor per år som rekommendationerna för närvarande orsakar grisproduktionen, säger Sören Höjgård, nationalekonom vid SLU och AgriFood Economics Centre.
– Det ansvar näringen tar för att förebygga LA-MRSA hos svenska grisar sparar således betydande kostnader för sjukvården, säger Maria Lindberg, veterinär och expert på grisens sjukdomar vid Gård och Djurhälsan.
Artikeln: Preventing Introduction of Livestock Associated MRSA in a Pig Population – Benefits, Costs, and Knowledge gaps from a Swedish Perspective. Plos One, april 2015. DOI: 10.1371/journal.pone.0122875
http://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0122875
Kontaktinformation
Sören Höjgård, institutionen för ekonomi och AgriFood Economics Centre, Sveriges lantbruksuniversitet, 046-222 07 93, soren.hojgard@slu.se. Helle Unnerstad, Statens veterinärmedicinska anstalt, 018-67 42 69, helle.unnerstad@sva.se. Maria Lindberg, Gård och Djurhälsan, 070-67 51 460, maria.lindberg@gardochdjurhalsan.se. Olov Aspevall, Folkhälsomyndigheten, 010-205 24 18, olov.aspevall@folkhalsomyndigheten.se. Kristina Mieziewska, enheten för idisslare och gris, Jordbruksverket 036-15 58 63, mailto:kristina.mieziewska@jordbruksverket.se
I sin avhandling vid Umeå universitet utmanar Emadeldeen Hassan denna traditionella konstruktionsmetod.
– När datorer används på rätt sätt också i den tidiga designfasen kan vi inte bara förkorta processer som tagit tiotals år till några få timmar, säger Emadeldeen Hassan. Vi kan också få fram nya, revolutionerande utformningar med enastående prestanda.
Den klassiska konstruktionsprocessen utgår från en konceptuell idé om hur komponenten skulle kunna fungera. Prestandaförbättringar åstadkoms sedan via modifieringar av detaljer i utformningen, där numera datorsimuleringar och optimeringsalgoritmer ofta används. Ett exempel är den så kallade Vivaldiantennen, introducerad av Peter Gibson 1979. Denna antenn kan med hög känslighet fånga upp svaga signaler och har därför ofta använts i vissa medicinska tillämpningar, till exempel i försök att använda mikrovågor för tidig upptäckt av bröstcancer.
– Man har jobbat utifrån Vivaldiantennens grundkoncept och justerat det på olika sätt de senaste 36 åren, men frågan är om det är rimligt att ägna så mycket tid åt en enstaka konceptuell idé, säger Emadeldeen Hassan.
Den fråga han undersökt i sitt avhandlingsarbete är: Vad händer om man startar med ett “blankt papper”, utan att påverkas av ett initialt designkoncept? Kan en datoralgoritm automatiskt generera konstruktioner som liknar dem människor tänkt ut? Kan vi till och med få fram komponenter med ännu bättre prestanda?
– Svaret är ja på båda dessa frågor, menar Emadeldeen Hassan.
I sin avhandling har han utforskat en mångfald olika verktyg – precisa numeriska algoritmer för simulering och optimering som implementerats i kraftfulla beräkningssystem – och integrerat dessa för att möjliggöra effektiv design ”från scratch” av mikrovågskomponenter. Metoden har sedan bland annat använts för att designa en antenn som är känslig för identifikation av objekt i närområdet.
– Efter bara några timmars beräkningar fick algoritmen fram många gynnsamma konstruktioner, bland annat en antenn som liknar den klassiska Vivaldiantennen, säger Emadeldeen Hassan. Men det var inte den antennen som fungerade bäst, utan en helt ny typ av mycket mer känsliga antenner som genererats av algoritmen.
Metoden användes i forskningsprojektet också för att utforma en nyckelbeståndsdel i radarsystem: matchande överföringar mellan komponenter i mikrovågskretsar. En väl utformad överföring ger ett energieffektivt system och minskar risken för överhettning. Mätningar av prestanda i prototyper av komponenter som konstruerats med hjälp av metoden bekräftade deras höga prestanda.
FAKTA
Emadeldeen Hassan har genomfört sina doktorandstudier vid UMIT Research Lab och Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet. Han har sedan tidigare en kandidatexamen och masterexamen i Elektroteknik från Menoufia University, Egypten.
Avhandlingen är publicerad digitalt
Emadeldeen Hassan har genomfört sina doktorandstudier vid UMIT Research
Lab och Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet. Han har
sedan tidigare en kandidatexamen och masterexamen i Elektroteknik från
Menoufia University, Egypten.
Om disputationen: Tisdagen den 26 maj försvarar Emadeldeen Hassan, Institutionen för datavetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Topologioptimering av antenner och vågledarövergångar, (engelsk titel: Topology Optimization of Antennas and Waveguide Transitions). Fakultetsopponent är professor Mats Gustafsson, Institutionen för elektronik och informationsteknologi, Lunds universitet. Disputationen äger rum kl. 10.15 i sal N450, Naturvetarhuset, Umeå universitet.
Kontaktinformation
Emadeldeen Hassan, Institutionen för datavetenskap, Umeå universitet Telefon: 076-585 25 03. E-post: emad@cs.umu.se
– Tidigare studier visar att kvinnor generellt tar en lägre finansiell risk jämfört med män. Jag visar i min avhandling att en stor del av denna skillnad har att göra med könsnormer, alltså hur vi har uppfostrats till att vara som man och kvinna, det vill säga i termer av stereotypa beteendena associerade med att vara man och kvinna, säger Emma Zetterdahl, forskare vid Umeå universitet.
Emma studerar vad som får människor att aktivt delta på aktiemarknaden. Hon har även tittat på hur människor agerar på aktiemarknaden och vilka finansiella risker man är beredda att ta. I avhandlingen studeras bland annat hur skillnader i finansiellt risktagande mellan män och kvinnor kan förklaras utifrån genus. Skillnaden i risktagande har tidigare till exempel förklarats av att män har större kunskap om finansiella marknader och är mer självsäkra på att de kan få en hög avkastning.
– Min avhandling visar att kvinnor ökar sitt risktagande om de lever i ett jämlikt förhållande jämfört med ett mer traditionellt. Hur vi agerar utifrån könsnormer har alltså en stor påverkan på vilka risker vi tar på finansiella marknader.
Emma har även studerat hur individers sparbeteende och finansiella risktagande påverkas före, under och efter en skilsmässa. Generellt ökar människor sitt sparande året innan en skilsmässa, vilket delvis kan förklaras av en generell ökad osäkerhet om framtida inkomster.
– Dock är det så att män lyckas spara mer än vad kvinnorna gör. Individer som skiljer sig minskar sitt risktagande efter en skilsmässa till följd av ökad osäkerhet om framtiden.
Hennes avhandling visar även hur vi påverkas av våra närmaste, våra föräldrar och vår partner, då vi tar finansiella beslut. Hög ekonomisk avkastning i individens närmaste krets leder till erfarenhet av aktiemarknaden och har därför betydelse.
– Om föräldrarna har höga inkomster och förmögenheter blir man mer exponerad för aktiemarknaden. Rekommendationer från familjemedlemmar påverkar också, men det beror på vilken tillit man har till dem. Vilken kunskap man har om finansiella marknader och finansiella instrument har också betydelse, säger Emma Zetterdahl.
FAKTA
Emma Zetterdahl är född och uppvuxen i Edsbyn. Hon är doktorand vid institutionen för nationalekonomi, Handelshögskolan, Umeå universitet.
Avhandlingen är publicerad digitalt
Om disputatione: Fredagen den 29 maj försvarar Emma Zetterdahl, institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet sin avhandling med den svenska titeln: Social interaktion, könsidentitet och betydelsen av familjeband vid finansiellt beslutstagande (Engelsk titel: Take a Risk – Social Interaction, Gender Identity, and the Role of Family Ties in Financial Decision-Making).Fakultetsopponent är docent Paolo Sodini, Stockholm School of Economics. Disputationen startar kl. 13 i hörsal C, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet.
Kontaktinformation
Emma Zetterdahl, institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet. Telefon: 090-786 65 47. E-post: emma.zetterdahl@umu.se
Detta visar en studie av forskare vid Örebro universitet, Karlstads universitet och Norwegian Social Research publicerad i Journal of Pension Economics and Finance den 21 maj.
– Detta är ett i raden av resultat som starkt ifrågasätter nyttan av offentliga informationskampanjer som ett sätt att stärka individers kunskaper om relativt komplexa fenomen som pensions- och försäkringssystem. De miljontals kronor som myndigheter spenderar på liknande kampanjer kan rimligtvis användas bättre, säger Mikael Svensson, forskare i nationalekonomi vid Örebro universitet.
Han har tillsammans med forskare vid Norwegian Social Research (NOVA) och Karlstads universitet analyserat om en informationskampanj om det norska pensionssystemet, som gjordes om för ett par år sedan, gav resultat. Forskarna ville ta reda på vilka kunskaper som redan fanns och vilka effekter informationskampanjen fick.
– För att invånare ska kunna göra övervägda och genomtänkta beslut om sin pension är det viktigt att det finns kunskap och förståelse för hur pensionssystemet fungerar, till exempel hur pensionen påverkas om man väljer att arbeta längre och fördröja sin pension, säger Niklas Jakobsson, forskare i nationalekonomi vid Karlstads universitet.
I studien fick en grupp ta del av en riktad informationskampanj om det nya pensionssystemet. Denna grupp jämfördes med en annan grupp, som inte fick någon riktad information alls. De kunde förstås aktivt söka upp information som finns tillgänglig för alla på till exempel försäkringsmyndighetens hemsida.
– Eftersom det var slumpen som bestämde vilka invånare som fick del av informationskampanjen så kunde vi studera effekten av själva informationskampanjen på kunskaper och beteenden, säger Niklas Jakobsson.
Resultaten visar att informationskampanjen skapade en direkt och kortsiktig förbättring av kunskaperna hos den grupp som fick ta del av informationen. Men vid en uppföljning ett antal månader senare så var hela kunskapseffekten försvunnen.
– Den blygsamma effekten som informationskampanjen hade haft på befolkningens kunskaper, var alltså helt utraderad ett antal månader senare, konstaterar Mikael Svensson.
Läs mer: Do Knowledge Gains from Public Information Campaigns Persist Over Time? Results from a Survey Experiment on the Norwegian Pension Reform.
Kontaktinformation
Mikael Svensson, Örebro universitet, 0735 459 328. Niklas Jakobsson, Karlstads universitet, 0039 392 0703118
Hjärtrytmrubbningar, eller hjärtarytmi, är en störning i hjärtats rytm som gör att det slår antingen för långsamt, för fort eller oregelbundet. I dag lever mer än 200 000 svenskar med någon form av hjärtrytmrubbningar. De läkemedel som finns kan dämpa rubbningarna, men inte korrigera felet. Ett samarbete mellan labb i Linköping och Miami samt samarbetspartners i Danmark och Finland kan dock vara ett framtida läkemedel på spåren. Det visar forskarna i en artikel i senaste numret av den högt rankade vetenskapliga tidskriften PNAS.
Jonkanaler i hjärtmuskelcellernas membran spelar en avgörande roll för att hjärtat arbetar som det ska och felaktigt fungerande jonkanaler är en vanlig orsak till arytmi. Forskarna har studerat en av hjärtats viktigaste jonkanaler, IKs-kanalen, som byggs upp av jonkanalen Kv7.1 samt dess hjälpsubenhet KCNE1.
– Målet var att undersöka om fleromättade fettsyror kan verka anti-arytmiskt genom att påverka IKs-kanalen.Det verkar som om vi nått målet, säger Sara Liin, postdoktor vid Linköpings universitet.
Gruppen visar hur fleromättade fettsyror kan öppna den för hjärtat betydelsefulla jonkanalen, Kv7.1. Sedan tidigare vet forskarna att fleromättade fettsyror kan bidra positivt på vissa områden, exempelvis vid behandling av epilepsi. Då har patienterna kunnat tillgodogöra sig fleromättade fettsyror genom kosten. Men, de fleromättade fettsyror vi får i oss genom exempelvis fisk förväntas inte påverka IKs-kanalen, och därmed inte hjälpa en person som lider av hjärtarytmi . Det beror på den viktiga jonkanalens hjälpenhet, KCNE1, som gör att de fleromättade fettsyrornas verkan på kanalen stoppas upp.
– Vi har trimmat fettsyrorna genom att ändra deras kemiska egenskaper. Då öppnar fettsyrorna kanalen även i närvaro av KCNE1. Genom trimningen har vi identifierat flera variationer av fettsyror som antingen underlättar öppning eller stängning av kanalen, säger Sara Liin.
Studien har gjorts bland annat på hjärtceller från råtta samt i hela hjärtan från marsvin, där de trimmade fettsyrorna helt hävde rytmrubbningarna.
Förhoppningen är att trimmade fettsyror i framtiden ska kunna utvecklas till läkemedel mot hjärtarytmi.
FAKTA
Författare till artikeln Polyunsaturated fatty acid analogs act antiarrhythmically on the cardiac IKs channel är förutom Sara Liin också Malin Silverå Ejneby, Johan E. Larsson, Frida Starck Härlin och Fredrik Elinder vid Linköpings universitet.
Artikeln i PNAS:
http://www.pnas.org/content/112/18/5714.abstract
Kontaktinformation
Sara Liin, postdoktor, Linköpings universitet, telefon: 010-1034371 eller 073-9985892, sara.liin@liu.se
