– För att göra en rättvis bedömning av längdskidåkares prestationsförmåga är det helt nödvändigt att använda den testvariabel som på bästa sätt reflekterar skidåkarens prestation. Om man använder en annan variabel riskerar man att missbedöma prestationsförmågan hos längdskidåkaren, med allt vad det innebär, exempelvis i form av ett felaktigt träningsupplägg, med mera, säger Tomas Carlsson, doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.

Elitlängdskidåkare genomgår fysiologiska tester vid ett idrottslaboratorium för att bestämma sin maximala syreupptagningsförmåga (V̇O2max), vid minst två tillfällen per år. Denna förmåga är viktig för prestationsförmågan inom längdskidåkning och den utvärderas vanligtvis som antingen ett absolut värde, det vill säga då V̇O2max är uttryckt i enheten liter syre per minut, eller som det så kallade ”testvärdet”, då det absoluta värdet av V̇O2max uttryckt som milliliter syre per minut delas med skidåkarens kroppsvikt. Tomas Carlsson har i sina studier visat att inget av dessa V̇O2max-värden är optimalt för att utvärdera manliga elitlängdskidåkares prestationsförmåga när det gäller distansskidåkning.

För att göra en så rättvis bedömning av kapaciteten att prestera i distanstävlingar anser han att man istället bör dela V̇O2max med roten ur kroppsvikten.

I avhandlingen visar han att om man använder det absoluta värdet så kommer prestationsförmågan för ”stora” längdskidåkare att överskattas samtidigt som ”små” längdskidåkares kapacitet kommer att underskattas. Vid användandet av testvärdet gör man motsvarande felskattning men med omvänt resultat, det vill säga att stora skidåkare underskattas och små skidåkare överskattas avseende prestationsförmågan. När det istället gäller sprintskidåkning anser Tomas Carlsson att man bör använda det absoluta värdet av V̇O2max för att utvärdera elitaktiva mäns prestationsförmåga.

Tomas Carlsson konstaterar att V̇O2max alltså viktig för prestationen i längdskidåkning. Detta hänger ihop med att luftens syre tas upp i lungorna och med hjälp av hjärtat transporteras det syrerika blodet till de arbetande musklerna. Inuti musklerna används syret för att återuppbygga den energirika föreningen ATP, som kan användas av musklerna för att skapa kraft. Genom att kontinuerligt förse de kraftskapande musklerna med syre minskar behovet av att utnyttja anaeroba processer för energiframställning vilka bland annat leder till kraftutvecklingspotentialen hämmas. V̇O2max kan med andra ord sägas vara en indikator på förmågan att skapa framåtdrivande krafter medan kroppsvikten utgör motsvarande indikator för de bromsande krafterna.

– Generellt sett gäller det att skapa så stor obalans mellan framåtdrivande och bromsande krafter under tävlingen för att få en så bra sluttid som möjligt. För att bedöma en individs förmåga att skapa ”obalans” behöver man hitta det optimala förhållandet framåtdrivande och bromsande krafter för att beskriva den specifika prestationen, vilket medför att viktens vikt är viktig vid utvärdering av elitlängdskidåkares prestationsförmåga, säger Tomas Carlsson.

Avhandlingen är publicerad digitalt

Tomas Carlsson kommer från Enviken i Dalarna. Han har en examen i medicinsk vetenskap med inriktning mot idrottsmedicin från Högskolan Dalarna och är doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet.

Om disputationen
Fredagen den 5 juni försvarar Tomas Carlsson, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, försvarar sin avhandling med titeln: Den optimala massexponentens betydelse vid utvärdering av prestationsförmåga inom längdskidåkning. (Engelsk titel: The importance of body-mass exponent optimization for evaluation of performance capability in cross-country skiing). Opponent: Klavs Madsen, associate professor, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet/Department of Public Health – Sport Science, Aarhus universitet, Danmark. Huvudhandledare: Michail Tonkonogi. Disputationen äger rum kl. 14.00 i Föreläsningssal 6 vid Högskolan Dalarna.

Kontaktinformation
Tomas Carlsson Telefon: 023-77 84 84 E-post: tca@du.se

Den övergripande frågeställningen är om och hur det går att ställa till rätta och kompensera för tidigare koloniala övergrepp. Boken belyser också hur dagens globala ordning avspeglar den koloniala strukturen, som till exempel över – och underordning, makt, välfärd och fattigdom.

– Detta får följder för våra skyldigheter idag, säger Göran Collste.

Ett av många exempel på kolonialismens mörka historia är Tysklands folkmord på herero- och namafolken i Namibia i början av 1900-talet. Före tyskarnas anfall var deras antal 80 000. De flesta dödades eller drevs ut i öknen för att dö där. Efter tre år fanns 16 000 kvar.

Britter bad om förlåtelse
Ett annat exempel är Storbritanniens koloniala krig mot den kenyanska Mau Mau-rörelsen på 1950-talet då hundratusentals kenyaner sattes i koncentrationsläger under mycket svåra förhållanden.

– Intressant nog erkände den brittiska regeringen förra året dessa övergrepp, bad om förlåtelse och gav kenyaner som fängslades på 1950-talet ekonomisk kompensation, kommenterar Göran Collste.

Ännu ett exempel är de karibiska statschefernas krav på gottgörelse från de länder som deltog i slavhandeln på 1700-talet, däribland Sverige. De hävdar att slaveriet bidrog till ekonomisk utveckling i Europa, samtidigt som den befäste fattigdomen i Karibien.

I boken diskuteras etiska dilemman kring hur stort ansvar dagens människor har för vad deras förfäder gjorde för många, kanske flera hundra år sedan.

Dra nytta av gamla oförätter
– Det kan ju tyckas orimligt att någon ska ta ansvar för en annan persons handlande för länge sedan. Men om våra liv gynnas av det som hände då, att vi drar nytta av en orätt som gjordes för länge sedan och andra fortfarande lider av det – ja då är det rimligt att hävda att vi har ett moraliskt ansvar även idag, menar Göran Collste.

Vad innebär då gottgörelse för historiskt våld som slavhandel, förintelsen, andra folkmord och övergrepp?

Göran Collste diskuterar detta i sin bok och lyfter fram tre grundläggande villkor för att offer och deras efterlevande ska kunna känna att de fått upprättelse. Det första villkoret är att de länder som begått övergreppen erkänner historien.

– Det är kanske allra viktigast, att offrens lidande erkänns av förövaren.

Global gottgörande rättvisa
Villkor nummer två är att länderna, och enskilda människor om de fortfarande är i livet, ber om förlåtelse.

Och det tredje villkoret är att offren eller deras efterlevande om möjligt ska kompenseras för det som hänt.

– När det gäller gottgörelse efter kolonialismen handlar det mindre om ekonomisk kompensation och mer om att bryta de mönster som den gav upphov till. Som till exempel att etablera nya jämlika relationer mellan de forna kolonialmakterna och deras tidigare kolonier.

Bokens titel är ”Global rectificatory justice” (Global gottgörande rättvisa).

Global rectificatory justice är utgiven på Palgrave Macmillan förlag.

Kontaktinformation
Göran Collste, 013 – 28 18 26, 070 – 089 53 45, goran.collste@liu.se

– Hjälmanvändningen har under de senaste årtiondena ökat kontinuerligt över tid, både bland barn och vuxna, säger Carl Bonander, doktorand i risk- och miljöstudier och huvudansvarig för studien. Cykelhjälmslagen har i sig inte bidragit till en fullständig hjälmanvändning bland svenska barn, men ett trendbrott syns tydligt vid lagens införande med en ökning på cirka 10-12 procentenheter.

Avskräckande och normskapande
Syftet med denna typ av lagstiftning är ofta att uppnå en storskalig beteendeförändring som inte har kunnat åstadkommas genom frivilliga uppmaningar. Den grundläggande tanken är då att avskräcka från oönskat beteende, i det här fallet att cykla utan hjälm. Ibland är syftet att genom lagstiftning försöka skapa nya normer genom de signaler som lagstiftningen ger.

– En möjlig förklaring till hjälmlagens effekt kan vara att föräldrar och lärare har fått ett redskap för att påverka sina barn och elever i frågan om att använda hjälm när de cyklar.

Armbrott vanligaste skadan
Varje år uppsöker cirka 2 500 svenska barn akutmottagningar till följd av cykelolyckor. Många klarar sig undan relativt lindrigt efter en cykelolycka, men risken för permanenta men eller dödsfall är trots det ständigt överhängande. Den vanligaste typen av skada bland de cyklister som söker vård är armbrott, men huvudskador är den vanligaste orsaken till tidig död och funktionshinder.

– Att uppmana människor att frivilligt använda hjälm har generellt sett visat sig vara svårt. Det har under flera årtionden gjorts åtskilliga försök, men hindren har visat sig vara många.

Studien om cykelhjälmslagen är ett delarbete i en licentiatuppsats om metodik för effektutvärdering av säkerhetsåtgärder. Uppsatsen lades fram på ett offentligt licentiatseminarium på Karlstads universitet fredagen den 22 maj.

Kontaktinformation
Carl Bonander, 054-700 26 26, 076-241 82 69, carl.bonander@kau.se

María Zambrano, som levde mellan 1904 och 1991, räknas i Spanien och i flera latinamerikanska länder till en av 1900-talets viktigaste filosofer. Men eftersom ingen av hennes 52 böcker finns översatta till engelska är hon ganska okänd utanför den spansktalande världen. Hennes tänkande analyseras nu i en avhandling i idéhistoria från Göteborgs universitet. Boken är dessutom den första introduktionen till filosofen på engelska.

Som student i trettiotalets Madrid tog María Zambrano ställning för den spanska republiken och tvingades lämna Spanien efter inbördeskriget. Hennes exil tog henne bland annat till Kuba, Puerto Rico, Italien och Frankrike. Under sina många förflyttningar formulerade hon en teori om subjektet som understryker att människan gång på gång måste uttrycka sig själv som individ. En fullständig identitet finns inte och går heller inte att ta politisk hänsyn till.

Allas rätt att utforma sin identitet
– Istället måste politiker sträva efter att utforma samhället så att människor, oavsett var de kommer ifrån, ges kontinuerlig möjlighet att utforma sin identitet. Enligt María Zambrano är ett samhälle inte moraliskt godtagbart om det inte står individer fritt att förnya sin kulturella, nationella, etniska eller religiösa identitet, säger Karolina Enquist Källgren, avhandlingens författare.

María Zambrano resonerade mot bakgrund av fascismens och nazismens kategoriserande av människor i önskvärda och oönskade. Själv led hon under hela sin exil av att bli klassificerad som kvinna, mystiker och poet snarare än som filosof.

Avhandlingen om María Zambranos identitetsdiskussion väcker såväl politiska som filosofiska frågor angående människans förutsättningar. Den blir även ett bidrag till den europeiska debatten om flyktingmottagande och globala identiteter.

Begreppet integration
Utifrån María Zambranos texter resonerar Karolina Enquist Källgren om begreppet integration kan förstås som processen då individer i ett nytt land ges möjlighet att bli något annat än de var, tillsammans med de bofasta som också befinner sig i en identitetsuttryckande process. Vidare frågar sig Karolina Enquist Källgren om en demokratisk integrationspolitik kan fastslå att bortom definitionen av fasta identiteter pågår en gemensam uttryckandets process.

– I så fall skulle integrationsbegreppet innefatta ett erkännande av den andre som ett subjekt med möjlighet att uttrycka sig själv, och en medvetenhet om att alla personer är subjekt i en precis likadan process. Detta är slutsatser man kan dra av María Zambranos tänkande. Hennes tankar är väldigt aktuella eftersom de ifrågasätter nationella och kulturella identiteter och understryker individens rätt att kontinuerligt få utforma sin identitet, säger Karolina Enquist Källgren.

Avhandlingen Subjectivity from exile: place and sign in the works of María Zambrano finns att ladda ner från Götegorgs universitetsbibliotek.
Den försvarades den 22 maj och kan också beställas från expedition@lir.gu.se”>expedition@lir.gu.se

Kontaktinformation
Karolina Enquist Källgren, 0733-34 60 75, e-post: karolina.enquist.kallgren@lir.gu.se

Ett stort antal asylsökande från oroshärdar runt om i världen har sannolikt också mTBI. I USA anger man att över 300 000 krigsveteraner har en mTBI och i Tyskland och Danmark räknar man med att så många som 10-15 procent av soldaterna är drabbade.

– Vi exponeras i dag av olika typer av impulsljud, av olika karaktär och styrka, både inom försvarsmakten och i det civila samhället. Effekterna av de chockgranater som används vid en polisinsats eller en sprängning i en svensk gruva kan i vissa fall vara lika ödesdigra som de vid en vägbombsdetonation i Afghanistan, säger Jonas Alm.

Tillsammans med civila myndigheter, industri, forskningsinstitut, veteranförbund och enskilda forskare pågår arbete på SP med identifiering av effekter och framtagning av preventiva medel inom området skadliga impulsljud.

Impulsljudet penetrerar, i stort sett ostört, dels genom hud och skallben, dels genom de personskydd som finns idag. Arbetsgruppen jobbar med att få fram modeller och tekniker som kan användas för att identifiera personer med mTBI samt att få fram riktlinjer för vård och rehabilitering. 

–  SPs arbetsgrupp arbetar utifrån förutsättningen att problematiken med mTBI är ett samhällsproblem och inte enbart ett militärt problem. Identifiering av riskgrupper i samhället är därför en viktig del i vårt arbete. 

SP vill utnyttja sin kunskap för optimering av personskydd mot tryckvågsinducerad mTBI, riktlinjer för vård och rehabilitering samt ett adekvat omhändertagande av personer inom vården.

Kontaktinformation
Jonas Alm E-postadress: Jonas.Alm@sp.se Telefon: +46 10 516 53 63

Naturen som kraftkälla i Sverige
När svenskar söker trygghet ro och tröst tar de sig ofta ut i naturen, till  skillnad från övriga européer som ofta söker ro i religionen.

– Naturen har blivit det heligaste vi har. Den plats vi söker för att få ro och tröst i livets allvarligaste kriser.

I studien såg 68 procent naturen som viktig och att vända sig till  kyrkan bara 14 procent. Att lyssna på naturens musik 66 procent mot  religiös musik 14 procent.

– Detta gör antagligen Sverige unikt.

Vi är socialiserade på naturen
För  att förstå detta måste man samtidigt förstå hur vi i Sverige har blivit  socialiserade att älska naturen och att vara i naturen.

– I USA är det vanligare att man vänder sig till kyrkan vid en kris. Där  har man sedan barndomen gått i kyrkan och man ser sin president be.

–  Man använder helt enkelt det som finns i bagaget. Vi har natur och vi har en kultur av naturromantik. Allt finns där färdigt och det måste  cancervården använda mycket mycket mer.

Svenskarnas strategier vid kris
Dessa rön om svenskars strategier för att till exempel hantera kris i samband med  cancersjukdom presentaras nu i en bok av Fereshteh Ahmadi, professor i  sociologi vid Högskolan i Gävle.

En stor studie om  hur kulturen påverkar valet av coping-strategier, med deltagande av över  2000 cancerpatienter, ger ett entydigt resultat.

– Människor behöver definitivt strategier för att hantera inte bara  fysisk hälsa, utan också psykisk- och andlig/existentiell hälsa, säger  Fereshteh Ahmadi.

Att vara vid liv är inte samma som att leva
– ”I Sverige vill de att vi ska vara vid liv, men hjälper oss inte att  leva” – går som en röd tråd i mitt material. Man måste uppmärksamma att  krisen finns kvar även om operationen gick bra. 

– Skicka människor till sköna naturplatser och hälsoträdgårdar. Uppmuntra  och hjälp även våra invandrare att se värdet i naturen.

Den nya generationen som nu bor i stora städer har kanske tappat denna  känsla för naturen. Detta kan vara ett sätt att ta dem tillbaka.

– Det blir samtidigt också ett sätt att hjälpa miljön, något man vördar aktar man.

Det egna ansvaret
Att själv försöka ta ansvaret för sin situation är den andra viktiga strategin vid kris i Sverige.

– Det intressanta är att jaget och det egna ansvaret hela tiden finns i  Sverige.  Att man själv måste ta ansvar för sina handlingar samt att man  lyfter fram positiv ensamhet.

Det här ser man även i den religiösa kontexten i Sverige. I USA till exempel ber man om att  ”Gud, ta mig i dina händer till en plats där jag blir fri från smärtan” i  Sverige ”Ta min hand så att vi tillsammans kan gå….”

Vid alla kriser
Denna  studie kan användas vid alla sorters kriser som, till exempel Estonia, Utöya. Nu  ska hon påbörja en studie riktad till andra grupper.

– Kanske till dem som har förlorat en viktig person i sin familj, som ett barn, som också tar med sig existentiella frågor.

Intresse från andra länder
Intresset från andra länder att göra en liknande studie även hos dem är stort. 

– Jag har valt ut Kina, Japan och Nordkorea. Länder som inte är religiösa, då meningen är att visa hur kulturen påverkar.

Studien utförs också i Turkiet, för att det där har växt upp en stark sekularism bland unga. Detta för att kunna jämföra med ett land som är  sekulärt men där religionen har påverkan på kulturen.

– Det tre första är länder som är starkt sekulariserade men där andlighet på ett starkt sätt har påverkat deras kultur.

I  Sydkorea har till exempel naturen också en stark betydelse men där går  man till bergen som har stort symbolvärde. En annan sak är att äta  hälsosam mat som de ser som andligt.

I Japan kan  man också förutspå naturens stora betydelse. I Kina är relationen till  familjen och den gruppindelade andan intressant, men de är absolut inte  religiösa.

– Turkiet har ett annat sätt att tänka, och en helt annat kultur där andlighet kanske inte är så viktigt. Så det  blir intressant att jämföra.

Kontaktinformation
Fereshteh Ahmadi, professor i socialt arbete E-post: fereshteh.ahmadi@hig.se

I en avhandling i pedagogik vid Mittuniversitetet jämför Jakob Billmayer ordningen i tyska och svenska klassrum. Han har bland annat observerat lärare i Bayern och på högstadiet i Sverige. I observationerna såg han två olika klassrumsordningar.

Den ena är lärarfokuserad och präglas av tydliga gränser. Här finns tydliga förväntningar på eleverna och ett begränsat antal återkommande arbetssätt och metoder. Det är den dominerande ordningen i Tyskland – det lärarledda undervisningssamtalet eller vad som kan kallas katederundervisning.

Individualiserat klassrum
I svenska klassrum finns också katederundervisning som ett alternativ. Men här finns också en annan ordning – det individualiserade klassrummet. Här är gränserna för klassrum och lektioner inte lika tydliga och undervisningen innehåller olika aktiviteter och arbetsformer. Eleverna har mer inflytande över undervisningen och de kan arbeta i grupp eller enskilt.

– Det är en klassrumsordning med större utrymme för eget, individuellt arbete som i större utsträckning möjliggör hänsyn till enskilda elevers förutsättningar, önskemål och behov. Svenska lärare verkar kunna välja i högre grad mellan olika sätt att undervisa, säger Jakob Billmayer.

De båda typerna av klassrumsordning existerar parallellt i Sverige. En och samma lärare kan växla mellan formerna och välja den som passar bäst för lärandet.

– Båda klassrumsordningarna kräver kunskap, skicklighet och en känsla för situationen av läraren för att kunna möta utmaningarna i klassrummet, säger Jakob Billmayer.

Skolresultat och ordning
Debatten om ordningen i svenska klassrum är ständigt aktuell och svaga skolresultat har ibland förklarats med att svenska elever saknar studiero. Men att beskriva katederundervisning som ordnad och det individualiserade klassrummet som oordnat håller inte menar Billmayer.

– Det behöver inte vara ”oordning” när man ser elever som rör sig i rummet, jobbar själva eller pratar med varandra. Båda typerna av klassrumsordningar kan vara god undervisning, men jag ser det som positivt att svenska lärare har möjlighet att växla mellan dem, säger Jakob Billmayer.

Här hittar du hela avhandlingen: Ska dörren vara öppen? Disciplin i klassrummet i Sverige och Tyskland.Den försvaras vid Mittuniversitetet, Campus Härnösand 5 juni.

Kontaktinformation
Jakob Billmayer, doktorand, 070-496 91 39, e-post: jakob.billmayer@miun.se