Formas forskarråd har nu beviljat ytterligare 12 miljoner kronor till tre projekt som ska studera effekten av branden.
– Vi fick in betydligt fler ansökningar än vi väntat i november och därför skjuter vi nu till extra medel för att kunna bevilja några fler riktigt bra ansökningar som kom in och som ännu är aktuella, säger Gia Destouni, Formas huvudsekreterare.
Lista på de projekt som beviljas medel
Korta beskrivningar av projekten:
Sala-branden i ett långt tidsperspektiv: kvantifiering av risk för stora skogsbränder i framtiden
Lektor Igor Drobyshev, SLU, Alnarp, igor.drobyshev@slu.se”>igor.drobyshev@slu.se
Belopp: 3,9 miljoner kronor
Sala-branden visade på behovet att fördjupa förståelse för de faktorer som orsakar mycket stora skogsbränder. Några av de viktigaste frågorna i detta sammanhang rör långsiktiga förändringar och trender i klimatfaktorer som leder till stora bränder, samt deras samspel med topografiska faktorer och skogsegenskaper. Det här projektet ska sätta in Sala-branden i ett långt tidsperspektiv och utvärdera historiska och framtida frekvenser av väderförhållanden som är kopplade till ökad brandrisk. Det ska också utvärdera kopplingen mellan ett landskaps egenskaper (i termer av topografi, förekomst av brandhinder i olika storlekar) och brandbeteendet under stora skogsbränder, samt skatta framtida risker för stora skogsbränder i Sverige.
Återhämtning och resiliens hos vegetation, markorganismer och ekosystemprocesser efter brand
Professor Marie-Charlotte Nilsson Hegetorn, SLU, Umeå, marie-charlotte.nilsson@slu.se”>marie-charlotte.nilsson@slu.se
Belopp: 3,6 miljoner kronor
Skogsbränder är en av de viktiga naturliga störningarna i boreala skogar, och en viktig faktor som påverkar skogsekosystemens struktur och funktion. Globala förändringar i klimat och markanvändning gör att man förväntar sig ökad brandfrekvens och kraftigare bränder i framtiden, vilket kommer att påverka både natur- och produktionsskogarna. Medan direkt påverkan av brand, globala drivkrafter och skogsskötsel på skogens struktur och ekosystemprocesser ofta har studerats, men var och en för sig, finns det få studier som undersökt hur dessa faktorer samspelar och påverkar skogens återhämtning och resiliens efter brand. Vi vill genomföra ett antal experiment på brandfältet i Västmanland för att förstå hur växter och markorganismer samt ekosystemprocesser påverkas av samspelet mellan brand och varmare klimat (eller kvävenedfall) och skogsskötsel (uttag av brandskadade träd eller inte).
Organisation av frivilliga vid krishantering
Professor Roine Johansson, Mittuniversitet, Östersund, roine.johansson@miun.se”>roine.johansson@miun.se
Belopp: 5 miljoner kronor
Vid stora olyckor och katastrofer samlas ofta frivilliga vid olycksplatser och vill hjälpa till vid krishanteringen. I Sverige har vi i stor utsträckning varit förskonade från stora olyckor. Det medför att det inte finns många svenska studier av frivilligas roll i krishantering. Inte heller utomlands finns mycket forskning om hur frivilliga integreras som en del i krishanteringen vid stora händelser. I detta projekt studeras i vilken grad och på vilket sätt tre typer av frivilliga aktörer integrerades i bekämpningen av den stora skogsbranden i Västmanland.
Kontaktinformation
Karin Perhans, forskningssekreterare, Formas, karin.perhans@formas.se, 0737-12 95 12 Emilie von Essen, presschef, Formas, eve@formas.se, 0733-50 31 61
– Det här är fortsättning på ett tidigare projekt som vi haft tillsammans med våra norska partners, säger Karin Granström, projektledare och universitetslektor i miljö- och energisystem på Karlstads universitet. Projektet består av tre delar; bygg, förpackning samt energi. Det övergripande målet är att bidra till hållbar regional tillväxt i gränsregionen.
IMTRIS, Innovation med trä i region inre Skandinavien
IMTRIS ska ta fram ny kunskap genom behovsstyrd forskning och utveckling. I projektet ingår också utveckling av kompetensstöd för företag samt utveckling av IT-baserade metoder för att överbrygga kunskapsluckor mellan näringsliv och forskning. Då blir forskningsresultat och branschspecifik kunskap mer lättillgänglig för företag i gränsregionen.
– Ett exempel är att vi tillsammans med Högskolan Dalarna och byggindustrin ska utveckla metoder att bygga friska och energieffektiva trähus, säger Carina Rehnström, universitetsadjunkt i byggteknik på Karlstads universitet.
IMTRIS ska bidra kraftfullt till ett kreativt helhetstänk runt hur vi använder resursen trä i regionen.
– Projektet möjliggör för oss att verkligen satsa på innovationer och gå ännu djupare in i de områden där vi redan har hög kompetens, säger Karin Granström.
Projektet med start i september kommer att pågå i tre år och finansieras genom Interreg och andra finansiärer med SEK 9,6 miljoner på svenska sidan samt NOK 6 miljoner på den norska sidan. Projektägare är Karlstads universitet och Høgskolen i Oslo og Akershus.
Kontaktinformation
Karin Granström, universitetslektor i miljö- och energisystem på Karlstads universitet, tel 0730 484 561 eller karin.granstrom@kau.se
Neutrofilernas huvudsakliga uppgift är att skydda oss från infektioner, men närvaron av en tumör i kroppen kan lura dessa immunceller att bekämpa en infektion som inte finns. Detta sker genom att tumören frisätter ämnen som aktiverar neutrofilerna att bilda sk NETs (Neutrophil Extracellular Traps).
Dessa NETs bildas på ett spektakulärt sätt då neutrofilerna skickar ut sitt DNA och tillsammans med blodplättar bildar ett nät som kan fånga in bakterier – en immunreaktion som kan vara livsavgörande vid blodförgiftning.
En studie från forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet visar att NETs kan ansamlas i blodkärlen hos en individ med cancer och att detta i sin tur leder till en försämrad blodkärlsfunktion och inflammation även i organ som inte påverkas av vare sig huvudtumören eller spridda tumörceller. På grund av att NETs innehåller en stor mängd extracellulärt DNA kan dessa upplösas vid behandling med DNase, en substans som bryter ned DNA.
Forskargruppen visar i sin studie att DNase behandling återställer den försämrade kärlfunktionen i njure och hjärta hos möss med cancer till nivåer som ses hos helt friska djur och motverkar inflammationen.
– Sammantaget visar våra data att bildning av NETs är en bidragande orsak till den försämrade funktionen av ”friska” organ hos individer med cancer. Positivt är dock att detta tillstånd kan motverkas när NETs avlägsnas, säger Anna-Karin Olsson, universitetslektor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi.
Forskargruppen tror att deras fynd kan leda till ökad kunskap om hur cancerpatienter behandlas för att förebygga organsvikt. En fördel i detta sammanhang är att DNase redan är i klinisk användning för cystisk fibros och har visat sig vara ett säkert behandlingsalternativ.
Jessica Cedervall et al (2015) Neutrophil Extracellular Traps Accumulate in Peripheral Blood Vessels and Compromise Organ Function in Tumor-Bearing Animals, Cancer Research, doi: 10.1158/0008-5472.CAN-14-3299
Kontaktinformation
Jessica Cedervall: e-post: jessica.cedervall@imbim.uu.se, tel: 018-471 4933 Anna-Karin Olsson: e-post: anna-karin.olsson@imbim.uu.se, tel: 018-471 4399
– Klimatfrågan, minskad användning av fossila råvaror och brist på naturresurser är stora utmaningar för vårt samhälle. För att komma till rätta med dessa behöver vi utveckla hållbar produktion, användning och förädling av förnybar biomassa – i den här satsningen ligger fokus på hållbar primärproduktion, säger Gia Destouni, huvudsekreterare på forskningsrådet Formas.
Lista på de projekt som beviljas medel
Kort beskrivning av de projekt som beviljas medel återfinns längre ner
Det övergripande målet med utlysningen är att ta fram ny kunskap som ska bidra till att utveckla hållbar produktion av förnybar biomassa. Satsningen syftar också till att stärka svensk forskning och öka samarbetet mellan akademi, näringsliv och samhälle.
Bakgrund
Utvecklingen av en så kallad biobaserad samhällsekonomi pågår i ökande takt världen över. Svensk forskning inom dessa områden håller en hög kvalitet och Sverige har konkurrensfördelar, bland annat genom god tillgång på biomassa från skogen. 2012 tog Formas fram en strategi – Formas Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi tillsammans med VINNOVA och Energimyndigheten. Den har varit vägledande i utlysningen tillsammans med NRA 2020 som är en nationell forskningsagenda för skogssektorn och som har tagits fram av Skogsindustrierna i samverkan med företag, forskare, myndigheter och forskningsfinansiärer.
Formas fick under 2013 ökat anslag från regeringen för forskning och samfinansierad forskning om skogsråvaror och biomassa under perioden 2014-2016. Mellan 2015 och 2017 avsätts 25 miljoner kronor per år i tre år för forsknings- och utvecklingsprojekt om hållbar primärproduktion av skogsråvaror och biomassa. Ytterligare utlysningar av medel till forskning om skogsråvaror och biomassa kommer att genomföras successivt under 2015-2016.
Beviljade projekt:
Bättre skogsföryngringar genom att stärka plantans försvar mot snytbaggar och bastborrar
Lektor Niklas Björklund, SLU, Uppsala, Niklas.bjorklund@slu.se
Belopp: 1,7 miljoner kronor
Bara i Sverige planteras årligen 360 miljoner barrträdsplantor. En ansenlig mängd dör på grund av angrepp av snytbaggar och bastborrar. Idag finns det inget lämpligt icke-insekticid skydd för en stor andel av dessa plantor. I detta projekt kommer vi att undersöka en metod som kan skydda dessa plantor. Metoden går ut på att trigga det inducerade försvaret med metyljasmonat, en signalsubstans som produceras när en planta blir skadad och som har visats förbättra plantans försvar.
Kombinerade effekter av älgbetning och insektsskador på träds tillväxt
Professor Christer Björkman, SLU, Uppsala, christer.bjorkman@slu.se
Belopp: upp till 5,1 miljoner kronor
Älgbetning orsakar stora skador i svenska skogar. Trädens tillväxt minskar och de blir deformerade. Det finns flera studier som tyder på ett positivt samband mellan älgbetning och insektsskador, men den kombinerande effekten har aldrig kvantifierats. Projektet avser att kvantifiera i) den kombinerade effekten av älgbetning och insektsskador på trädens tillväxt, ii) den indirekta effekten av älgbetning på insekters mångfald, skadegrad och framgång vid ändrad födokvalitet, iii) effekten av älgbetning på predationstrycket på insekter via ändringar i vegetationen.
Den bortglömda skogen – gallringsåtgärder för en hållbar skogsproduktion och biologisk mångfald i boreala skogar
Lektor Sönke Eggers, SLU, Uppsala, sonke.eggers@slu.se
Belopp: 5,4 miljoner kronor
Det finns ett stort behov att kombinera bevarande av biologisk mångfald och produktion av biomassa i boreala skogar. Jämnåldrig skog med uttag av småträd (det vill säga låggallring skog) dominerar konventionellt skogsbruk i Norden, men också i stora områden i Baltikum, Ryssland och Nordamerika, med potential att minska nischdiversiteten på global skala. Trots detta finns förhållandevis lite kunskap om betydelsen av skötselåtgärder för att säkra biologisk mångfald och naturvärden i unga gallringsbestånd långsiktigt. Målet med detta projekt är att förbättra situationen i nära dialog med skogsförvaltare och tillsammans (1) undersöka hur variation i beståndsstruktur som är uppkommen genom gallring är kopplad till artsammansättning och demografisk förekomst av fåglar, ryggradslösa djur och lavar, (2) designa nya realistiska skötselåtgärder för lägre skikt i skogen och undersöka deras påverkan på funktionell biodiversitet och (3) utveckla modeller för att ge riktlinjer för implementering av kostnadseffektiva och fungerande naturvårdsåtgärder på landskapsnivå.
Kontaktinformation
Karin Perhans, forskningssekreterare, Formas, karin.perhans@formas.se, 0737-12 95 12 Emilie von Essen, presschef, Formas, eve@formas.se, 0733-50 31 61
2014 noterades det högsta antalet dödsoffer sedan kalla krigets slut. Det kan tillskrivas det blodiga kriget i Syrien och ökat våld i länder som Irak, Afghanistan, Ukraina och Nigeria.
Detta beskrivs av fredsforskare vid Uppsala Conflict Data Program (UCDP) i en artikel som nu publiceras i den internationellt ledande tidskriften Journal of Peace Research.Under 2014 var 40 konflikter som orsakade minst 25 stridsrelaterade dödsoffer aktiva. Antalet aktiva väpnade konflikter minskade först kraftigt efter det kalla krigets slut, men de senaste tio åren visar en ojämn men tydligt uppåtgående trend. De internationaliserade konflikterna har ökat markant. Det är konflikter där andra stater sänder in trupper för att stödja de stridande parterna.
– Vi ska dock komma ihåg att året med minst antal konflikter sedan kalla kriget också återfinns under denna tioårsperiod, påpekar Therése Pettersson, projektledare i UCDP. Detta visar på de stora variationer som finns i statistiken och hur svårt det är att säga något om den långsiktiga trenden.
Även de konflikter som definieras som krig, dvs. de som orsakar minst 1000 dödsoffer under ett år, har ökat från sex 2013 till 11 under 2014. Detta är den största relativa ökningen i antalet krig sedan början av 1960-talet. Ökningen i antalet krig har också inneburit en kraftig ökning i antalet stridsrelaterade dödsoffer, mycket till följd av utvecklingen i Syrien. 2014 noterades det högsta antalet dödsoffer sedan kalla krigets slut.
– Förutom i Syrien ser vi även eskalerande våld i många andra konflikter, som Irak, Afghanistan, Nigeria och Ukraina, säger Therése Pettersson. Även om vi bortser från Syrien var antalet stridsrelaterade dödsoffer det högsta på 15 år.
En positiv utveckling är att 10 fredsavtal undertecknades under 2014, en ökning från sex avtal 2013.
– Vi har bland annat sett ett historiskt avtal skrivas under i den långvariga konflikten i Filippinerna, säger Peter Wallensteen, ledare för forskningsprogrammet. Tyvärr har många förhandlingsförsök i de mest blodiga konflikterna kollapsat. En förklaring är meningsskiljaktigheterna mellan väst och Ryssland, som främst påverkar konflikterna i Syrien och Ukraina.
Kontaktinformation
Projektledare Therése Pettersson, tel: +4670-6496491 e-mail: therese.pettersson@pcr.uu.se Professor Peter Wallensteen, tel: +4670-6752679 e-mail: peter.wallensteen@pcr.uu.se
En ny avhandling vid Centrum för åldrande och hälsa, AgeCap, vid Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet har kartlagt förekomsten av och riskfaktorerna bakom frontallobsdemens.
I motsats till vad man tidigare trott visar studierna att sjukdomen är vanlig även i högre åldrar.
Avhandlingen, som bygger på de kända och långsiktiga H70-studierna i Göteborg, visar att ungefär var trettionde person över 80 års ålder får frontallobsdemens. Studien visar att dödligheten är högre vid frontallobsdemens än vid andra demenssjukdomar.
Bland de riskfaktorer som forskarna identifierat finns tidigare alkoholmissbruk, slaganfall, skallskador, och sjukdom i sköldkörteln.
– Det förändrade beteendet som frontallobsdemens leder till kan vara förödande, eftersom det ofta leder till skilsmässor och till att personen läggs in på institution. Samtidigt missar sjukvården ofta diagnosen. Det är allvarligt eftersom behandlingen ser annorlunda ut jämfört med vid andra demenssjukdomar, säger doktoranden Thorsteinn Gislason.
Som en följd av de nya rönen bör sjukvård och läkare enligt Göteborgsforskarna öka uppmärksamheten kring symtomen på frontallobsdemens även hos äldre personer.
Avhandlingen Frontotemporal dementia in late life: Prevalence, risk factors and mortality försvarades vid en disputation den 5 juni.
Fakta
Frontallobsdemens drabbar hjärnans främre delar, frontalloben och pannloben, som styr planering och kontrollerar vårt sociala beteende, känsloliv och förmåga till empati. Symtom vid frontallobsdemens består främst av avvikande beteende, omdömeslöshet och försämrad förmåga att visa empati. Sjukdomen är svår att behandla och leder så gott som alltid till heldygnsvård på särskilt anpassade boenden.
Kontaktinformation
Thorsteinn Gislason, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 0722-09 10 90 thorsteinn.gislason@neuro.gu.se och Ingmar Skoog, professor vid Sahlgrenska akademin och föreståndare vid AgeCap, Göteborgs universitet 031-343 8640 0709-433 681 ingmar.skoog@neuro.gu.se
En ny beräkningsmodell för hjärnforskning som baseras på data från råttors hjärnor visar att de så kallade ”Go”- respektive ”No-Go”-signalerna i en del av hjärnan som kallas basala ganglierna konkurrerar med varandra. Dessa signaler härstammar från två grupper av nervceller i striatum som är en del av basala ganglierna. Basala ganglierna, som återfinns i båda hjärnhalvorna, spelar en betydande roll när det kommer till beslutsfattande, inlärning och olika motoriska funktioner.
– Det kan vara så att människor är naturliga nejsägare. Anledningen till detta är en grupp nervceller i striatum som uttrycker dopamin typ 1-receptorer (D1R) och som signalerar ett Go-kommando och deras rivaler som uttrycker en dopamin typ 2-receptor (D2R) och som signalerar ett No-Go-kommando. De båda är kopplade på ett sätt som gör att de hämmar varandra. Vår forskning visar att No-Go-nervcellerna hämmar Go-nervceller mer än vice versa. Man kan säga att oddsen är emot Go-neuronerna, något som kan modifieras om man aktiverar dopaminreceptorer, säger Arvind Kumar, biträdande universitetslektor på avdelningen för beräkningsbiologi på KTH.
Detta får som resultat att sannolikheten att No-Go-kommandot vinner över Go-kommandot förändras, och en människa som utsätts för någon form av stimulans kan lättare ta ett positivt (Go) beslut.
– Ett sätt att ändra sannolikheten för ett Go- eller No-Go-beslut är genom lärande och kunskap. Ett annat är alltså via signalsubstansen dopamin, säger Arvind Kumar
Han menar att fördelen för No-Go uppstår som ett resultat av en asymmetrisk koppling mellan nervcellerna D1R och D2R. Eftersom No-Go-populationen är starkare behöver D1R-nervcellerna (Go) lite högre stimulans från till exempel hjärnbarken. Utifrån denna konfiguration kan D1R-nervcellerna endast komma över tröskeln för att dominera basala gangliernas funktion när svag stimulans från hjärnbarken erhålls eftersom då kan man anta att No-Go-nervcellerna är ganska inaktiva. Då kan de alltså inte heller hämma Go-nervcellerna.
– Beslutströskeln, när det är rimligt att anta att du rent beslutsmässigt kommer att gå från Go till No-Go, skapas av den asymmetriska och inhibitoriska kopplingen mellan de två nervcellspopulationerna. Om kopplingen mellan nervcellerna skulle vara identisk skulle detta läge inte uppstå, säger Arvind Kumar.
Modellen som Arvind Kumar utvecklat och testat tillsammans med forskarkollegor vid Bernstein Center for Computational Neuroscience Freiburg och universitetet i Freiburg, sprider nytt ljus över kognitiva problem som är förknippade med störningar i funktionen hos basala ganglierna. Sådana uppstår till exempel vid Parkinsons sjukdom och Tourettes syndrom.
Forskningsresultatet publicerades nyligen i PLoS Computational Biology under rubriken ”Existence and Control of Go/No-Go Decision Transition Threshold in the Striatum” (Bahuguna J, Aertsen A, Kumar A (2015).
Kontaktinformation
Arvind Kumar på 08 – 790 62 24 eller arvkumar@kth.se.
– Titeln på avhandlingen är rätt konkret, men ämnet är komplext, säger Jenny Lindberg. Det handlar till exempel om hur man lär sig det man behöver för yrkeslivet och hur man vet vad man behöver.
Hennes avhandling bidrar med studenternas perspektiv på hur det går till att bli bibliotekarie och resultaten är viktiga för de som utbildar bibliotekarier att känna till. Men även för dem som ska anställa bibliotekarier. Eftersom Biblioteks- och informationsvetenskap inte har varit ett akademiskt ämne i mer än några decennier är det värdefullt att kunna lära av den historia som ändå finns, och ta vara på de inblandades erfarenheter, säger Jenny Lindberg.
”Har jag för lite kunskaper?”
Till sin avhandling har hon både intervjuat studenter på bibliotekarieutbildningar vid olika lärosäten i Sverige och relativt nyanställda högskolebibliotekarier. Intervjuerna handlade om sådant som förväntningar på yrket och om de kunskaper de fått med sig uppfattades som de rätta.
– När det gäller studenterna kunde jag utläsa att det handlade om olika typer av diskussioner och funderingar hos dem inför det kommande yrkeslivet, säger Jenny Lindberg. En del var mest inriktade på det framtida arbetet och ville fokusera mer på praktiska kunskaper, medan andra var nöjda med det fokus på teori som de upplevde att utbildningarna hade. I korthet gällde studenternas oro två saker: ”har jag för lite kunskaper?”, respektive ”kommer jag att kunna dra nytta av min kompetens?”.
Informationssökning i fokus
Ett centralt ämne i avhandlingen är informationssökning. Det handlar både om att som student kunna finna relevant information för studierna, och att som bibliotekarie hitta rätt källor för yrkesutövningen. Bibliotekarier arbetar dessutom på olika sätt med informationssökning för andra, exempelvis i informationsdisken och genom användarundervisning.
De högskolebibliotekarier som intervjuades hade varit anställda mellan sju och tjugo månader. Att arbeta på ett högskolebibliotek betraktas inom biblioteksvärlden ofta som ett kvalificerat och ansvarsfullt jobb.
– De jag intervjuade hade etablerat sig väl och ingen enda av dem vittnade om att det hade varit direkt problematiskt att komma in i jobbet. Deras arbetssituationer var väldigt olika och en del av dem fick mycket stort ansvar och inflytande över sina arbetsuppgifter redan från början. Det fanns både de som arbetade ensamma på sin arbetsplats och de som arbetade i en stor personalgrupp.
Forskning som utvecklar utbildningen
I avhandlingens material finns det gott om detaljer att ta fasta på för den som ansvarar för utbildning inom Biblioteks- och informationsvetenskap. Jenny Lindberg är själv utbildningsansvarig för Bibliotekarieprogrammet vid Högskolan i Borås och har därför kunnat ta till sig lärdomarna från doktorandarbetet och använda i den andra delen av sitt arbete.
– Något som är tydligt bland de nyanställda är att de med tiden börjar ompröva sin utbildning, i alla fall till vissa delar. Det är viktigt att som yrkesperson reflektera kring sin yrkesroll, vilka krav som ställs och vilka krav som kommer att ställas. Avhandlingen tydliggör moment som behövde lyftas in i utbildningen, och det har vi tagit till oss här.
Att Jenny Lindberg själv ville bli bibliotekarie stod klart redan i unga år. Efter studierna på Bibliotekshögskolan var planen att arbeta på ett bibliotek, men så blev det nu inte.
– Nej, forskningen lockade så starkt och vi hade så inspirerande föreläsare och förebilder. Så jag stannade kvar på institutionen, började undervisa och ta handledaruppdrag. Nu är jag själv universitetsadjunkt, ansvarar för utbildningsprogrammet på kandidatnivå tillsammans med en kollega, och har blivit arbetskamrat med flera tidigare lärare. Det var genom mitt yrkesval jag kom in på ämnet för doktorsavhandlingen: jag ville studera hur man ser på sina egna kunskaper, sin yrkesroll och sitt lärande.
Fakta
Avhandlingen heter ”Att bli bibliotekarie: Informationssökning och yrkesidentiteter hos B&I-studenter och nyanställda högskolebibliotekarier”.
Jenny Lindberg arbetar vid Högskolan i Borås, sektionen för biblioteks- och informationsvetenskap. Huvudhandledare har varit Louise Limberg (biträdande handledare: Elena Maceviciute). Disputation äger rum tisdagen den 9 juni 2015 vid Högskolan i Borås
Kontaktinformation
jenny.lindberg@hb.se, 0733-66 25 57
– Detta är den fjärde utlysningen inom programmet Hållbart samhällsbyggande. Ett av målen med utlysningen har varit att öka samarbetet mellan akademi, näringsliv och samhälle. Vi är därför väldigt glada över att kommunerna har en central roll i flera projekt, säger Gia Destouni, Formas huvudsekreterare.
Inom utlysningen har välkomnats ansökningar inom såväl humaniora och samhällsvetenskap som inom teknik och naturvetenskap. Utlysningen har omfattat såväl forskning om stadsplanering, regional planering, stadsbyggnad, stadsutveckling och livsmiljöer som forskning om byggnader, bebyggelse, anläggningar och byggande samt om förvaltning.
Lista på alla projekt som beviljas medel
Bakgrund
2013 fick Formas ökat anslag från regeringen för ett forskningsprogram om hållbart samhällsbyggande, som ett resultat av forsknings- och innovationspropositionen 2012. Hållbart samhällsbyggande innefattar planering, byggande och förvaltning av städer, bebyggelse, infrastruktur, byggnader, anläggningar samt kultur- och naturmiljö som ska leda till ökad ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Utgångspunkten är att stärka sambanden mellan hållbarhetsaspekterna.
Kontaktinformation
Conny Rolén, forskningssekreterare, conny.rolen@formas.se 0704 92 06 27 Emilie von Essen, presschef, emilie.von.essen@formas.se 0733 50 31 61
Läkemedel och bekämpningsmedel är föroreningar som återfinns i vattendrag, sjöar och hav, ofta tillsammans som i en cocktail. I sin avhandling har Kristina Beijer studerat sådana miljöföroreningars och deras blandningars påverkan på fisk. Hon har också utvecklat en ny metod för att mäta kemikaliers hämning av ett avgiftningsenzym i gälar hos fisk. Detta enzym har till uppgift att avgifta kroppsfrämmande ämnen som tas upp via fiskens gälar. En hämning av enzymet stör avgiftningen och kan leda till ökad giftighet på grund av att farliga ämnen stannar kvar i fiskkroppen och därför påverkar biologiska system under en längre tid.
Den nya metoden användes för att studera ett giftigt avloppsvattenprov ifrån Indien med höga halter av läkemedel. Analysen visade att fiskens avgiftningsenzym påverkades kraftigt och troligtvis orsakade både läkemedel och även andra kemikalier som fanns i avloppsvattnet dessa effekter.
Med samma metod studerades ett antal svampbekämpningsmedel (azoler), som används i läkemedel och träskyddsmedel samt i frukt- och grönsaksodlingar för att kontrollera svampangrepp. Resultaten visade att azoler, som är utvecklade för att hämma ett särskilt enzym hos svampar, också kraftigt hämmade avgiftningsenzymet hos fisk. Azoler hämmade även ett annat enzym hos fisk som tillverkar det kvinnliga könshormonet östrogen. Denna störning kan resultera i att mindre kvinnligt könshormon tillverkas. Det är känt att om fiskyngel utsätts för azoler i tidiga yngelstadier kan fler hanar än normalt bildas och detta skulle ha allvarliga konsekvenser för fiskpopulationer.
Azoler förekommer i miljön i en blandning eftersom det finns många olika sorters azoler och eftersom de används i stor utsträckning. Kristina Beijer gjorde därför också ett försök där en blandning av fem azoler testades på de två enzymerna hos fisk. Blandningen störde dessa enzym på samma sätt som de enskilda kemikalierna och betydelsen av detta är att även om enskilda azoler detekteras i låga koncentrationer i vattnet och därför troligtvis inte påverkar enzymerna hos fiskar, skulle summan av alla azoler som finns i vattenmiljön faktiskt kunna påverka enzymerna.
I ett annat delarbete utnyttjades dessa och andra biologiska metoder samt kemisk analys för att utvärdera ifall några förbättrade avloppsreningstekniker, aktiv kol-filtrering och ozonering, kan ta bort fler aktiva läkemedelsubstanser och andra miljöföroreningar än de vanliga svenska reningsmetoderna.
Läkemedelsanalyser på avloppsvattnet visade att ett flertal läkemedel som påvisades i det renade avloppsvattnet effektivt avlägsnades med de förbättrade reningsmetoderna. Ett antal biologiska effektmarkörer hos fiskar som fick simma i vatten av de förbättrade reningsteknikerna var mindre påverkade jämfört med vad som var fallet hos fiskar som fick simma i konventionellt renat avloppsvatten. Resultaten visar att dessa reningsmetoder avlägsnar såväl ett flertal kända läkemedel som okända ämnen vars förekomst kunde påvisas med hjälp av biomarkörer.
Avhandlingen “Azoles and Contaminants in Treated Effluents Interact with CYP1 and CYP19 in Fish” försvarades den 4 juni.
Kontaktinformation
Kristina Beijer, doktorand vid institutionen för organismbiologi, miljötoxikologi, e-post: kristina.beijer@ebc.uu.se telefon: 076-215 50 88
Patrik Thollander, Avdelningen för energisystem, och Mikael Ottosson, Avdelningen för företagsekonomi, ska nu tillsammans med två doktorander ta reda på och analysera hur energiledning bedrivs inom svensk massa- och pappersindustri, det vill säga hur industrin arbetar strategiskt för att få ökad energi- och resurseffektivitet. Det kan handla om alltifrån optimering av ånga, innovationer och förbättringar i processerna till utbildning av personal och hur kunskap sprids i den industriella organisationen.
Målet för forskningsprojektet, som finansieras av Energimyndigheten med 4,7 miljoner kronor samt till del också av Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid LiU, är även att undersöka hur massa- och pappersindustrin kan utveckla arbetet för att bli mer energi- och resurseffektiv och därmed också öka sin långsiktiga konkurrenskraft.
Projektet bygger på ett unikt tvärvetenskapligt samarbete mellan företagsekonomi och energisystemforskning. De två doktoranderna, en från Energisystem och en från Företagsekonomi, ska arbeta nära tillsammans i projektet.
– Anslaget visar att vi på LiU tillhör en av de starkaste forskningsmiljöerna i Sverige inom industriell energiforskning. Vi har ett antal pågående tvärvetenskapliga forskningsprojekt – inom industriella energitjänster, industriella investeringsbeslut i energieffektiviseringar och nu också inom energiledning, säger Mikael Ottosson, universitetslektor i företagsekonomi.
Forskningen får även genomslag internationellt.
– Vi publicerar oss i ledande tidskrifter inom området och citeras av både IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) och IEA (International Energy Agency), konstaterar Mikael Ottosson.
Projektet heter Energiledning i svensk massa- och pappersindustri – hinder, drivkrafter och generella framgångsfaktorer och finansieras genom Energimyndighetens massa- och pappersforskningsprogram. Projektledare är Patrik Thollander, Avdelningen för Energisystem, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Mikael Ottosson, mikael.ottosson@liu.se 013 28 22 60. Patrik Thollander, patrik.thollander@liu.se, 013 28 57 45
I USA genomförs rutinmässigt transplantationer där den levande donatorn värvats genom så kallad offentlig vädjan, vilket innebär att den mottagande patienten aktivt ”annonserat” efter organ genom till exempel sociala medier.
I Europa är tillvägagångssättet mer sällsynt. Donation efter offentlig vädjan har också kritiserats av professionen eftersom det finns en potentiell risk för organhandel.
På senare tid har transplantationer efter offentlig vädjan i sociala medier genomförts vid europeiska transplantationskliniker. Även i Sverige har det förekommit att personer annonserat efter en njurdonator i dagspress.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, i samarbete med Europeiska forskare har i en vetenskaplig artikel nu granskat fenomenet med offentlig vädjan utifrån ett juridiskt, moraliskt och praktiskt perspektiv. Granskningen har resulterat i ett antal rekommendationer, med särskilt fokus på njurdonation:
• Lagstiftningen bör utformas så att den maximerar organdonation från både avlidna och levande donatorer.
• Tillåt så kallad korsvis levande njurdonation. Modellen går ut på att donatorer och mottagare samlas i en större grupp, där matchningen sker via ett dataprogram som analyserar vilka par som har de bästa medicinska förutsättningarna.
– Det finns sedan många år ett program för korsvis donation både i Storbritannien och Holland. I Sverige planeras detta att starta till hösten 2015, säger Annette Lennerling, forskare vid Sahlgrenska akademin.
• Satsa på information.
– Det finns idag många missuppfattningar och hinder för att möjliga levande donatorer ska kunna träda fram. Många vet till exempel inte att man kan donera en njure anonymt, utan att vara släkt med den sjuke.
Enligt forskarna i studien kommer offentlig vädjan bli ett allt vanligare sätt att hitta organdonatorer. Ett exempel är sajten matchingdonors.com.
– Det kan både handla om en person som först vädjar till sin idrottsklubb, till sin församling eller på sin arbetsplats, och som i nästa steg går ut i sociala medier. I andra änden ser vi specialdesignade webbsidor som fungerar som ”mäklare” mellan mottagare och möjlig donator, säger Annette Lennerling.
Att offentligt gå ut och vädja om organ är tillåtet enligt svensk lag, så länge det inte innehåller ekonomiska incitament eller motsvarande förmåner.
– Så länge organbristen finns går det inte att döma patienter som går ut med en offentlig vädjan.
Om man står på en väntelista för att få en njure från avliden givare får man i Sverige oftast vänta mellan 2-4 år bland annat beroende på blodgrupp. I Europa är det oftast betydligt längre.
FAKTA
Länk till sammanfattning: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25769072
Läs mer om organsiationen ELPAT: Ethical Legal and Psychosocial Aspects of Organ Transplantation: www.esot.org/ELPAT/home
Kontaktinformation
Annette Lennerling, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, 031-342 70 39, 0736- 60 16 90, annette.lennerling@gu.se
Fokus i Kajsa Wallengs avhandling ligger på hur det rättsliga skyddet för sambor förhåller sig till de personer som idag lever som sambor och i synnerhet i relation till deras sociala och ekonomiska gemenskap. Avhandlingen innehåller bland annat en omfattande empirisk studie som genomförts i samarbete med SCB och innehåller frågor som: Vad har allmänheten för kunskaper och åsikter om det rättsliga det rättsliga skyddet för sambor? Hur betraktar sambor sitt samboförhållande och hur omfattande är deras ekonomiska gemenskap? Utökar sambor skyddet för varandra på egen hand och hur ser de på frågan om giftermål?
Sammantaget visar den empiriska studien att majoriteten sambor har en omfattande social och ekonomisk gemenskap som kan motsvaras med en sådan gemenskap vi normalt sett förknippar med den i ett äktenskap. Ur ett rättsligt perspektiv är det dock en markant skillnad mellan att vara gift eller sambo. Makar tillerkänns ett omfattande juridiskt regelverk genom bestämmelserna i äktenskapsbalken och ärvdabalken, medan sambors mellanhavanden regleras av sambolagen som endast berör den gemensamma bostaden och bohaget, under förutsättning att egendomen införskaffats för gemensamt bruk. Till skillnad från makar har sambor inte heller någon legal arvsrätt efter varandra.
I lagförarbetena till sambolagen – som härrör från mitten av 1980-talet då våra familjebildningsvanor såg annorlunda ut – uppmuntras sambor att gifta sig, ingå avtal, teckna livförsäkringar eller upprätta testamente om de önskar ett mer omfattande rättsligt skydd än vad som följder av sambolagens bestämmelser. Av studien framgår dock att denna uppmaning inte fungerat i praktiken; majoriteten av sambor önskar ett mer omfattande rättsligt skydd samtidigt som de flesta sambor inte gör något åt detta själva. Till viss del kan detta förhållande förklaras av kunskapsbrist om lagen, men också av att sambor är dåliga på att diskutera sina ekonomiska mellanhavanden med varandra.
– Ur såväl individens som samhällets perspektiv finns det ett intresse av att de ekonomiska rättigheter och skyldigheter som följer vid ett samboförhållandes upplösning motsvarar de ekonomiska behov och önskemål sambor har utifrån deras sociala och ekonomiska gemenskap. Nuvarande lagstiftning motsvarar inte dessa behov och önskemål, vilket riskerar att drabba ett stort antal individer i Sverige då studien visar att andelen sambor numera uppgår till cirka 40 procent av samtliga sammanlevande par, vilket i reella tal motsvarar cirka 1,8 miljoner individer, säger Kajsa Walleng, doktorand vid juridiska institutionen vid Uppsala universitet.
Hon menar att samlevandsformen sambo har kommit för att stanna och att det inte längre går att blunda för att samlevnadsformen sambo får betraktas som ett alternativ till äktenskap istället för ett förstadium till detsamma.
– Förhoppningen är att avhandlingen kan öppna upp ögonen hos såväl allmänheten som lagstiftaren på den rättsliga problematik som föreligger och de åtgärder som behöver företas för att det rättsliga skyddet för sambor ska bli mer i takt med sin tid, säger Kajsa Walleng.
Avhandlingen ”Att leva som sambo: En civilrättslig studie av det rättsliga skyddet för sambor och om det är i takt med sin tid” försvarades den 22 maj 2015.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Kajsa Walleng, tel: Tel: 018-471 20 03, 070-6994349, e-post: kajsa.walleng@jur.uu.se
Detta innebär att cellulosa och andra träråvaror nu kan vara med och
konkurrera med plaster och metaller i den pågående revolutionen inom
additiv tillverkning.
Tillverkning med 3D-skrivare är en form av additiv tillverkning, som spås revolutionera hela tillverkningsindustrin. Teknikens precision gör det möjligt att bygga saker som tidigare var omöjliga att tillverka, och den innebär flera fördelar jämfört med äldre produktionstekniker. Designfriheten är stor, ledtiden är kort och inget material går till spillo.
Plast och metall är de dominerande materialen inom additiv tillverkning. Men nu har en forskargrupp vid Chalmers för första gången lyckats använda cellulosa från trä i en 3D-skrivare.
– Det finns stora miljöfördelar med att få in cellulosa i den här snabba teknikutvecklingen, säger Paul Gatenholm, professor i biopolymerteknologi på Chalmers och ledare för forskargruppen. Cellulosa är en förnyelsebar råvara som inte kommer att ta slut. Det är helt bionedbrytbart, och generellt innebär tillverkning med råvaror från trä att man binder koldioxid som annars skulle hamna i atmosfären.
Genombrottet har gjorts inom ramen för Wallenberg Wood Science Center, ett forskningscentrum med syftet att ta fram nya material från trä.
Svårigheten med cellulosa inom additiv tillverkning är att det inte smälter när det värms upp. Därför kan man inte använda samma 3D-skrivare och samma process som med exempelvis plaster. Chalmersforskarna har löst detta genom att blanda ner nanofibriller av cellulosa i en gel som består av 95 – 99 procent vatten. Gelen fungerar i forskarnas 3D-bioskrivare, som de tidigare har använt för att tillverka byggnadsställningar för celler där slutprodukten är personligt designade implantat.
Nästa utmaning var att torka de utskrivna geleartade föremålen utan att förlora den tredimensionella formen.
– Torkningen är kritisk, säger Paul Gatenholm. Vi har utvecklat en metod för att frysa gelen och sedan avlägsna vattnet på olika sätt så att vi kan styra hur det torra objektet kommer att se ut. Dessutom har vi visat att man kan låta materialet krympa i en förbestämd riktning och därmed tillverka tunna filmer.
Forskarna har också blandat cellulosagelen med kolnanorör för att skapa ett elektriskt ledande bläck efter torkning. Kolnanorör leder ström, och i ett annat projekt inom Wallenberg Wood Science Center arbetar man med att ta fram kolnanorör från ved.
Genom att använda den ledande och den icke ledande gelen tillsammans och kontrollera torkningen har forskarna tillverkat tredimensionella kretsar, där upplösningen ökat markant efter torkningen.
De två gelerna ger förutsättningar för tillverkning av en mängd olika sorters föremål av cellulosa med inbyggda elektriska kretsar.
– Några möjliga exempel är förpackningar med sensorer, kläder som omvandlar kroppsvärme till elektricitet, och sårförband som kommunicerar med vårdpersonalen, säger Paul Gatenholm. Själva går vi nu vidare med nästa utmaning. Att använda alla biopolymerer i trä, utöver cellulosa.
FAKTA
Forskningsresultaten presenteras den här veckan på konferensen New Materials From Trees som pågår i Stockholm 15-17 juni.
Läs mer om Wallenberg Wood Science Center
Kontaktinformation
Paul Gatenholm, professor i polymerteknologi på Chalmers, 031-772 34 07, 070-753 57 50, paul.gatenholm@chalmers.se
För att beskriva hur mycket mänsklig aktivitet jorden kan klara av har konceptet ”planetära gränser” introducerats. De nya resultaten för sötvatten tar hänsyn till effekterna av olika typer av mänsklig aktivitet under hela 1900-talet och fram till i dag. Det inkluderar effekterna av förändringar i markanvändning (t.ex. intensifierat eller utökat jordbruk, avskogning) och vattenanvändning (t.ex. relaterad till utveckling av vattenkraft). Dessa aktiviteter har lett till en ökad förlust av sötvatten till atmosfären genom en mänskligt driven ökning av evapotranspirationen, det vill säga av avdunstningen från vatten på ytan och i marken samt av växternas transpiration. Nettoeffekten av de mänskliga aktiviteterna blir då en konsumtion av sötvatten som är större än den planetära gränsen.
Klimatförändringen orsakar också förändringar i jordens sötvatten. Nya resultat, som också publicerats av Fernando Jaramillo och Georgia Destouni, i tidskriften Geophysical Research Letters (december 2014), visar att de klimatdrivna och de direkt mänskligt drivna förändringarna i evapotranspiration har hittills motverkat varandra globalt och i de flesta kontinenterna. De motverkande effekterna har dämpat den totala nettoförändringen i sötvatten, jämfört med bara klimatdriven förändring eller bara direkt mänskligt driven förändring.
– De här resultaten ifrågasätter den isolerade användningen av enbart mänsklig vattenkonsumtion som en planetär gräns, säger Georgia Destouni, professor vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet.
Sammantaget är de nya resultaten mer alarmerande än tidigare uppskattningar av den planetära gränsen för sötvatten, men samtidigt också mindre alarmerande för nettoförändringen av jordens sötvatten. Det senare på grund av den upptäckta förändringsdämpningen.
– De nya resultaten visar att uppskattningar av den globala konsumtionen av sötvatten fortfarande är mycket osäkra, säger Fernando Jaramillo, postdoktor vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet.
Resultaten bör öka medvetenheten om den höga mänskliga konsumtionen av sötvatten. De bör också leda till nya ansträngningar för att minska osäkerheten kring mänsklig vattenkonsumtion och klimatdrivna sötvattenändringar.
Artikeln i tidskriften Science (öppen tillgång): http://www.sciencemag.org/content/348/6240/1217.3.full
Artikeln i tidskriften Geophysical Research Letters (öppen tillgång): http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/2014GL061848/full
Kontaktinformation
Fernando Jaramillo (engelsktalande), postdoktor vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet, mobil 0704-52 977, e-post fernando.jaramillo@natgeo.su.se. Georgia (Gia) Destouni, professor vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet, mobil 0704-53 23 66, e-post georgia.destouni@natgeo.su.se
Blodets röda blodkroppar är de celler som har i uppgift att transportera syre till kroppens alla organ. Röda blodkroppar är kroppens vanligaste celltyp: hela 20 miljarder nya röda blodkroppar dör och nyskapas varje dygn.
Johan Flygare och Kenichi Miharada från avdelningen för molekylärmedicin och genterapi vid Lunds universitet forskar i denna fråga. Johan Flygares forskning handlar om att omvandla hudceller till röda blodkroppar.
– Vi har lyckats förstå det genetiska program som bestämmer att en cell ska bli en röd blodkropp. På så sätt har vi kunnat omprogrammera hudceller från möss till att bli blodceller på bara fem dagar, utan att gå omvägen via någon form av stamceller. Nu ska vi snart gå vidare till mänskliga celler, förklarar Johan Flygare.
Kenichi Miharada å sin sida vill hitta ett sätt att massproducera och lagra röda blodkroppar i ett halvvägs utvecklat skede, så att de kan tas fram och ”göras färdiga” när det behövs. Tekniken skulle kunna hjälpa patienter med sällsynta blodgrupper, som kunde lagra sitt eget blod inför för framtida behov och slippa det svåra sökandet efter lämpliga donatorer.
Det protein som ansvarar för de röda blodkropparnas syretransporter är hemoglobin. Hemoglobin kan tillverkas på konstgjort vis med hjälp av bakterier, men att ersätta blodtransfusioner med transfusioner av sådant hemoglobin är inte riskfritt: hemoglobinet oxideras snabbt, vilket kan leda till inflammationer.
Hemoglobin finns dock, med olika funktioner, i nästan alla bakterier, djur och växter. Forskaren Leif Bülow från avdelningen för tillämpad biokemi vid Lunds Tekniska Högskola, har funnit ett sätt att utvinna hemoglobin ur sockerbetor. Där finns proteinet i en ”rostfri” form som skulle kunna utvecklas till blodersättningsmedel.
– Mänskligt hemoglobin håller sig bara en halvtimma innan det börjar oxideras. Hemoglobin ur betor däremot håller i flera dagar, och skulle därför bli mycket lättare att hantera. Alla ambulanser kunde till exempel ha ett förråd av hemoglobin, så att en skadad patient fick ett tillskott redan på väg till sjukhuset, menar Leif Bülow.
Forskarna Bo Åkerström och Magnus Gram från avdelningen för infektionsmedicin vid Lunds universitet forskar om ett nytt sätt att upptäcka och behandla havandeskapsförgiftning, som bland annat anses bero på att hemoglobin från fostret läckt över till mammans blodkärl. Sjukdomen är ett stort problem i tredje världen, där den orsakar miljontals dödsfall varje år.
FAKTA
En internationell konferens i Lund, den första i sitt slag, ska diskutera olika möjliga alternativa behandlingsmetoder som kan komplettera eller till och med ersätta blodtransfusion. Det handlar bland annat om omprogrammerade hudceller och om hemoglobin från sockerbetor.
Media är välkomna att besöka konferensen, som pågår den 21-24 juni. Dess hemsida är http://isbs2015.lu.se/.
Kontaktinformation
Johan Flygare, forskare vid avd för molekylärmedicin och genterapi, Lunds universitet 046-222 06 87, 0727 395959, johan.flygare@med.lu.se. Leif Bülow, professor vid avd för tillämpad biokemi, LTH, Lunds universitet, 046-222 95 94, 0707-102917, leif.bulow@tbiokem.lth.se.
