– Vi vill hitta metoder för att förvalta ett hållbart och mångfunktionellt landskap där många värden, intressen och behov beaktas. Det handlar om konkreta idéer som ska jobbas fram i samarbete med fjällens lokala och nationella aktörer, säger Sandra Wall-Reinius, projektledare och forskare vid ETOUR, Mittuniversitetet.
Forskningsprojektet ”Vägar till mångfunktionella landskap: en pilotmodell i Jämtlandsfjällen” har beviljats 4,3 miljoner under 2016–2017 och ska undersöka hur natur- och kulturmiljövård kan kombineras med det lokala och nationella närings- och föreningslivets behov.
– Med Jämtlandsfjällen som pilotmodell ska vi titta på flexibla former av natur- och kulturmiljövård där skyddsvärden kan kombineras med hänsyn till lokala behov, utveckling av upplevelsevärden och turism. Centralt i projektet är användningen av ett breddat ledkoncept som inkluderar mer än de existerande fysiska lederna, allt detta kommer att vara användbart i diskussioner om en eventuell framtida nationalpark i området, säger Sandra Wall-Reinius.
I forskningsprojektet ingår forskare från Mittuniversitetet, Stockholms universitet och KTH. Projektet är en del av Naturvårdsverkets forskningssatsning ”Storslagen fjällmiljö” och bygger vidare på tre nu pågående projekt inom satsningen, nämligen:
- Bortom konflikter i fjällen
- Den nya fjällupplevelsen
- Fjällens rörelsearv
Läs mer om projektet: www.storslagnafjall.se
Kontaktinformation
Sandra Wall-Reinius, projektledare och forskare vid ETOUR, e-post: sandra.wall-reinius@miun.se , 010-142 82 46 Pelle Fredriksson, kommunikatör, Storslagen fjällmiljö, e-post: pelle.fredriksson@miun.se , 010-142 83 48
– Vi har en lång erfarenhet av forskning kring utmattning och slitage, var för sig, hos stål, men nu vill vi studera den kombinerade effekten av dem, säger Jens Bergström, projektledare vid Karlstads universitet. Det är extra spännande att vi nu har lyckats samla en mycket kvalificerad projektgrupp kring forskningsfrågor som siktar mot att förlänga livslängden hos höghållfasta stål i dessa tillämpningar.
I tillverkningsindustrin är skador orsakade av utmattning och slitage begränsande i många användningar. Den materialvetenskapliga forskargruppen CMM vid Karlstads universitet har nu fått en möjlighet att forska i dessa frågor då KK-Stiftelsen har beslutat om ett forskningsanslag om 8 miljoner kronor. Anslaget gäller ett samverkansprojekt mellan Karlstads universitet och företagen Atlas Copco Rock Drills AB, Ovako AB, Sandvik Mining Rock Tools AB och Uddeholms AB. Forskningsprojektet ska behandla utmattning och slitage hos högpresterande stål i tillämpningar i tillverkningsindustrin som plåtformning och bergborrning.
Forskning i samverkan med näringslivet
Företagen i projektet bidrar med lika mycket som KK-Stiftelsen till projektet, 8 miljoner kronor, för frågor som de upplever som angelägna. Sima Valizadeh, global forskningsansvarig i materialfrågor hos Atlas Copco Rock Drills, menar att:
– En väsentlig del av vårt avtryck inom forskning och utveckling finns i Sverige och vi utvecklar kontinuerligt vårt samarbete med svenska universitet. Vi tror att det aktuella projektet har potentialen att stärka Atlas Copcos konkurrenskraft och att öka den grundläggande kunskapen hos ett bredare omfång av slitageegenskaper och stålsorter.
– KK-stiftelsen är en oerhört viktig finansiär för universitetets forskningsverksamhet, säger Åsa Bergenheim, rektor vid Karlstads universitet. Vi kan konstatera att både 2014 och inledningen på 2015 har varit otroligt lyckade år i relation till KK-stiftelsen, och det senaste beslutet är ett tydligt bevis på att vårt strategiska arbete med våra forskningsgrupper ger utslag. Under 2013 utsågs bland andra CMM till stark forskargrupp. Det här är fantastiskt roligt och jag gratulerar våra forskare.
Forskningsfrågorna rör initiering och tillväxt av korta sprickor under utmattningsbelastningar samt slitage vid främst glidande och dynamiska kontakter. Särskilt kommer samverkan av de olika skademekanismerna att studeras genom överbryggande, synergistiska, projektdelar. Total projektomslutning är 18 miljoner kronor.
Kontaktinformation
Jens Bergström, professor i materialteknik vid Karlstads universitet och projektledare för projektet, tel 0706 280 302 eller jens.bergstrom@kau.se
– Vi ser exempelvis att fisken fått mindre könskörtlar och att levern, ämnesomsättningen, saltbalansen och immunförsvaret påverkats, berättar forskningsassistent Ylva Ericsson vid SLU. Hon har sammanställt resultaten från den integrerade kustfiskövervakningen som har pågått sedan 1989.
I abborre och tånglake har halterna av många miljögifter och metaller minskat, eller åtminstone inte ökat, de senaste 25 åren. Att fiskarnas hälsa, trots miljöförbättringarna, har blivit sämre är oroande. De fyra nationella referensområden som fiskarna kommer ifrån är nämligen relativt orörda och opåverkade av människors verksamhet.
Finns ingen självklar förklaring
I tre av områdena – Holmön, Kvädöfjärden och Torhamn – kan än så länge inte den försämrade hälsan hos fisken tydligt kopplas till generella förändringar i fisksamhällets struktur och funktion. I Fjällbacka har dock fångsterna av tånglake minskat och med rekordlåga fångster år 2014.
Den mångåriga övervakningen visar att det inte går att hitta en enkel förklaring till den försämrade fiskhälsan i de undersökta områdena.
– Det finns många kemiska ämnen som inte ingår i undersökningarna som skulle kunna orsaka hälsoeffekterna, och en blandning av kända och okända kemikalier kan också samverka för att påverka fiskarnas hälsa, säger Jens Olsson, forskare och koordinator för Kust och hav inom SLU:s miljöanalys.
Dock visar mätningarna i ett av områdena – Kvädöfjärden – att vissa av de klassiska miljögifterna, som DDE, HCB och kvicksilver, faktiskt börjat öka igen i abborre de senaste tio åren.
Behöver ytterligare studier
Andra tänkbara förklaringar till att fisken kan ha blivit mer utsatt för giftiga ämnen på senare tid, är om fisken börjat äta annan föda eller om bottenlevande djur rört upp mer miljögifter. En ökad vattentemperatur eller andra förändringar i den naturliga miljön, kan också påverka fiskens hälsa.
– Vi behöver göra ytterligare studier för att försöka reda ut vad som orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk och hur detta kan påverka bestånden. Det handlar bland annat om att följa upp fler kemikalier och deras spridningsvägar samt kartlägga andra miljöfaktorer som kan ligga bakom förändringarna, säger Jens Olsson.
På institutionen för akvatiska resurser görs just nu djupare statistiska analyser på de data som samlats in hittills för att närma sig svaren på dessa frågor.
Läs mer:
Fakta/Integrerad kustfiskövervakning
Längs Sveriges kuster finns fyra nationella referensområden för övervakning av kustfisk, som har valts ut för att de har låg mänsklig påverkan: Fjällbacka i Västra Götalands län, Kvädöfjärden i Östergötlands län, Holmön i Västerbottens län och Torhamn i Blekinge län. I de tre första områdena har provfisken utförts ända sedan slutet av 1980-talet, medan undersökningarna i Torhamn startade år 2002. Varje år fiskas det med nät och ryssjor i dessa fyra områden, och fångsten analyseras sedan på olika sätt. Programmet är ett samarbete mellan Institutionen för akvatiska resurser vid SLU, Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet (GU) och Enheten för miljöforskning och övervakning på Naturhistoriska riksmuseet (NRM). SLU analyserar framför allt fångstens storlek och artsammansättning, och gör även åldersanalyser på insamlade tånglakar och abborrar. GU gör hälsoundersökningar på dessa arter, och NRM analyserar halter av metaller och organiska miljögifter i fiskarna.
Kontaktinformation
Jens Olsson, forskare vid institutionen för akvatiska resurser jens.olsson@slu.se, 010-478 41 44 eller 076-1890538
– Även den nya generationen skum som ska vara miljövänligare innehåller fluorkemikalier som aldrig kommer att brytas ner i miljön. Och om vi fortsätter släppa ut kemikalier som miljön inte klarar av att bryta ner kommer vi få en ohållbar situation – det är bara en tidsfråga, säger Anna Kärrman, forskare i kemi vid Örebro universitet.
Det har blivit vanligare att brandkåren använder skum istället för vatten för att släcka bränder. Skum är indelade i olika kategorier där B-klass skum är till för att släcka bensin eller oljebränder, men har i vissa fall även använts på villor. Dessutom har det använts okontrollerat i stora volymer i övningssammanhang.
– Alla produkter vi testade har en effekt på miljön. Värst var just B-skummet, som ska användas vid vätskebränder och som innehåller fluorkemikalier, säger Anna Kärrman.
Förbjuden i brandskum
PFOS, perfluoroktansulfonat, är sedan flera år tillbaka förbjuden i brandskum. Men studien visar att brandskum innehåller andra fluorkemikalier, så kallade PFAS-ämnen, och när dessa omvandlas i naturen bildar de ett ämne som liksom PFOS är långlivat och farligt för människors och djurs hälsa.
– Det är högst olyckligt att PFAS-ämnen används i brandskum. Ämnen som vi släpper ut okontrollerat i miljön måste vara nedbrytbara. Om de inte är det måste saneringen vara 100-procentig, säger Anna Kärrman.
– Alla produkter vi analyserade innehöll olika kemikalier som ger en effekt på miljön. Ingen var ofarlig, säger Anna Kärrman.
Varken luktar eller smakar
Det finns flera fall då grundvattentäckter blivit kontaminerat av brandskum. Ibland har det upptäckts av en slump eftersom kemikalierna varken luktar eller smakar något. Men vid något tillfälle har brandskummet kommit ut i dricksvattnet så snart efter släckning att det fortfarande har varit i form av skum.
MSB:s hållning är att begränsa användandet så långt som möjligt och endast använda brandsläckningsskum där inget annat släckmedel har verkan eller att låta objektet brinna under kontroll.
– Det här är ett av de största miljöproblemen vi har haft i Sverige då det hotar grundvattnet, avslutar Anna Kärrman.
Kontaktinformation
Anna Kärrman: E-post: anna.karrman@oru.se Telefon: 019-301401, 070-978 07 44. -978 07 44.
Att genom mittseparering uppgradera en ”vanlig” väg till 2+1-väg har visat sig vara ett kostnadseffektivt sätt att uppnå högre trafiksäkerhet och ökad framkomlighet. 2+1-vägar har därför blivit ett mycket vanligt inslag i vägnätet de senaste 15 åren.
Enligt svensk lag krävs en miljökonsekvensbeskrivning för alla verksamheter som påverkar miljön. Inför en mittsepareringsåtgärd måste alltså åtgärdens konsekvenser för miljön och människan beskrivas, liksom hur olägenheter ska kunna undvikas eller mildras. I studien har forskarna identifierat ett antal miljökonsekvenser som idag inte alltid uppmärksammas i processen inför ett mittsepareringsprojekt.
Försummat miljökonsekvenserna
– Framför allt framkom att man i planeringen hade försummat att beskriva miljökonsekvenser av den omledningstrafik som uppstår då den mittseparerade vägen av olika orsaker stängs av, säger Lennart Folkeson, forskare på VTI.
Eftersom 2+1-vägar stängs av även vid enkla drift- och underhållsåtgärder måste trafiken ofta ledas om via andra vägar. Detta leder till otrygghet för personer som bor eller har sin dagliga verksamhet invid omledningsvägen. Det kan också uppstå olägenheter som har med föroreningar, buller och vibrationer att göra. Dessutom framkom det i studien att omledningsvägarnas standard inte alltid är tillräcklig för att ta emot de trafikflöden som plötsligt kan uppstå.
Långsiktiga konsekvenser
Miljökonsekvenser förknippade med själva 2+1-vägarna handlade bland annat om svårigheter för kringboende att ta sig över vägen, otrygghet för barnfamiljer, ökat behov att skjutsa barn samt begränsad tillgänglighet till jordbruks- och skogsfastigheter på andra sidan vägen.
Tillfälliga vägavstängningar kan leda till minskade intäkter för näringsidkare och olägenheter i samband med fördröjda varuleveranser.
– På sikt kan sådana konsekvenser möjligen påverka lönsamheten för lokal företagsamhet och bidra till avfolkning av landsbygden, säger Lennart Folkeson.
När det gäller cykeltrafik visade studien bland annat på behovet av cykelvägar utan avbrott för att inte tvinga cyklister ut på 2+1-vägen samt tydlig skyltning till cykelvägarna.
Förslag till förbättringar:
- Forskarna föreslår att processen för miljökonsekvensbeskrivning av mittsepareringsprojekt förbättras vad gäller främst
- Utvidgning av samrådskretsen till att omfatta även intressen i anslutning till omlednings-vägnäte
- Bedömning av att komplettera 2+1-vägen med attraktiva gång- och cykelväga
- Uppmärksamhet på miljöeffekter av ändrad drift- och underhållspraxis på 2+1-vägen
- Bedömning av sekundära miljökonsekvenser till följd av ändrade förutsättningar för jordbruk och annan lokal näringsverksamhet.
Fakta om studien
En 2+1-väg är en ”vanlig” väg som mötesseparerats så att vägen växelvis har 2 körfält i ena och 1 körfält i andra körriktningen. För denna studie valdes två studieobjekt: väg 23 Sandsbro–Drättinge och väg 47/195 Hedenstorp–Habo. Studien har gjorts för att bidra till utvecklingen av metodiken för att beskriva miljökonsekvenser av 2+1-vägar. Den baseras på fyra fokusgrupper och en intervju med två länsstyrelsetjänstemän. Deltagarna hade antingen varit engagerade i planering och/eller drift och underhåll av vägarna eller var på olika sätt berörda av konsekvenser av att vägarna blivit mittseparerade.
VTI rapport 871
Kontaktinformation
Lennart Folkeson, Telefon: +46 13 20 41 59 Mobiltelefon: +46 70 917 42 02 E-post: lennart.folkeson@vti.se
Vår kropp är rustad för att hantera vardaglig stress, det vill säga stress som är kortvarig. Däremot kan ett kraftigt och långvarigt stresspåslag påverka vår kropp och vårt immunförsvar negativt. Immunförsvaret som har till uppgift att skydda oss mot bakterier och virus finns även involverat vid en rad vanliga sjukdomar hos barn och ungdomar.
Flera medicinska studier har visat att immunologiska sjukdomar, till exempel barndiabetes och glutenintolerans, kan orsaka svår belastning och till och med psykisk stress hos såväl det sjuka barnet som hos barnets närmaste omgivning.
Däremot visar professor Faresjös granskning av medicinska vetenskapliga artiklar att det finns alltför få studier som hittills har studerat om svår psykisk stress hos barn och ungdomar i sig kan leda till sjukdomar som barndiabetes, glutenintolerans och ledgångsreumatism.
Professor Faresjö har tillsammans med forskare vid Hälsohögskolan i Jönköping och Hälsouniversitet i Linköping tidigare visat att en hög stressnivå i familjen kan påverka barnets immunförsvar. Detta är en av få studier som hittills har kunnat visa att en hög stressnivå påverkar immunförsvaret negativt, det vill säga att immunförsvaret inte är lika motståndskraftigt när kroppen utsätts för en hög stressnivå.
Faresjö och hennes kollegor vid Hälsohögskolan arbetar nu intensivt vidare med att studera om negativa upplevelser under barndomen och händelser som skett nyligen i livet kan leda till negativ påverkan på kroppen och immunförsvaret. Forskningen kommer förhoppningsvis att öka vår kunskap om hur psykisk stress påverkar hälsan hos barn och ungdomar.
Artikeln “The link between psychological stress and autoimmune response in children” publiceras i tidskriften Critical Reviews in Immunology (2015, DOI: 10.1615/CritRevImmunol.2015013255).
Kontaktinformation
Maria Faresjö, professor i Biomedicinsk laboratorievetenskap Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping E-post: maria.faresjo@hhj.hj.se Mobiltelefon: 0709- 79 70 31
Kan förlusten av biologisk mångfald hejdas om man synliggör dess ekonomiska värde? I en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications, visar forskare att bland de många tusen arter bin som finns i världen, är endast några få arter ekonomiskt viktiga för jordbruket.
De vanligaste pollinatörerna av grödor kan gynnas genom relativt enkla åtgärder i jordbrukslandskapet, åtgärder som dock inte räcker för att bevara mer sällsynta arter.
– Biologisk mångfald är nödvändigt för många funktioner i ekosystemen, men den här studien visar att enbart några få arter är ekonomiskt viktiga för jordbruket. Därför är begreppet ekosystemtjänster inte tillräckligt i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden. Vi måste också fokusera på bevarandet av de sällsynta arterna, bland annat av etiska skäl, säger professor Henrik Smith vid Lunds universitet.
Bin från fem världsdelar
I den studie som nu har presenterats i Nature Communications kombinerades data från mer än nittio studier av vilda bin från fem olika världsdelar. Från Sverige har forskare från SLU och Lunds universitet deltagit i arbetet.
Maj Rundlöf, också hon forskare vid Lunds universitet, beskriver studien som en viktig pusselbit för att synliggöra de målkonflikter som ibland finns mellan bevarandet av den biologiska mångfalden och begreppet ekosystemtjänster.
– Även om de flesta arter av vilda bin inte ger oss direkt ekonomisk avkastning idag kan de få betydelse i ett framtida förändrat jordbrukslandskap. Vem kan idag tro att den sällsynta klöverhumlan en gång var en viktig pollinatör av jordbruksgrödor – vem vet därför vilka arter som är viktiga i framtiden, säger Maj Rundlöf.
Fakta
I Sverige finns det nästan 300 biarter, varav ungefär en tredjedel är hotade och de har därför rödlistats. Orsaker är bland annat brist på boplatser och blommor i jordbrukslandskapet på grund av förslut av naturbetesmarker, hårt betestryck, tidig slåtter och användning av växtskyddsmedel. Vid Centrum för miljö- och klimatforskning och Biologiska Institutionen vid Lunds universitet pågår flera projekt om bin, pollinering och ekosystemtjänster.
Artikeln i Nature Communications: Delivery of crop pollination services is an insufficient argument for wild pollinator conservation
Kontaktinformation
Henrik Smith, professor Centrum för miljö- och klimatforskning och Biologiska institutionen, Lunds universitet, henrik.smith@biol.lu.se, 070-9782056 Maj Rundlöf, forskare Biologiska institutionen, Lunds universitet, maj.rundlof@biol.lu.se, 070-9298524
– Vi vet en hel del om vad som leder till ohälsa och sjukdom i arbetslivet. Men vi vet däremot inte mycket om vad som främjar hälsa och arbetsglädje, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.
I sin doktorsavhandling har hon därför undersökt hur olika sätt att organisera arbete påverkar upplevelser av ”flow” i arbetslivet. Med flow menas att man i sitt arbete känner hög grad av motivation, absorption, arbetslust och glädje.
Fyratusen anställda på tio olika arbetsplatser – däribland tillväxtindustri, vård, omsorg och myndigheter – har svarat på enkätfrågor om arbetsrelaterad flow, hur de upplever krav och kontroll i arbetet, liksom det sociala klimatet, och hur deras arbete är organiserat. Resultaten visar vikten av att medarbetare får vara med och bestämma om hur arbetsuppgifter ska utföras, att de får använda sina färdigheter och har möjlighet att lära sig nya. Det är viktigt för både hälsa och prestation.
Uppleva flow
– Människor kan uppleva flow när de får använda en hög grad av sina färdigheter i utmanande situationer. Det spelar ingen roll vilket yrke det handlar om. Men balansen måste finnas. Utmanande uppgifter där man inte har tillräckliga färdigheter kan ge stress och ångest. Och vice versa. Om man har färdigheterna men inte tillräckligt utmanande arbetsuppgifter kan det leda till tristess och minskat engagemang, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.
Avhandlingen lyfter även fram betydelsen av det sociala klimatet med exempelvis tillit i arbetsgruppen, goda möjligheter att samarbeta och högt i tak för att tänka nytt. Genom att organisera arbetet på ett sätt som möjliggör ett sådant klimat sprids idéer inom organisationen vilket i sin tur utvecklar verksamheten.
Anna-Carin Fagerlind Ståhl har även studerat hur så kallad lean production påverkar jobbet. Lean är ett allt vanligare sätt att organisera arbete på. Det handlar om att identifiera vad som är av värde i arbetsprocessen och vad som inte är det, och därför kan tas bort. Resultaten i avhandlingen visar att gemensamma analyser av arbetsprocessen kan leda till nytänkande framför allt bland anställda med ett lågt eget beslutsutrymme.
– Analyserna kan göra att man gemensamt tänker nytt och hittar nya arbetssätt i jobbet.
Lean kan begränsa
När beslutsutrymmet hos de anställda är högt, däremot, så är lean inte lika effektivt.
– Då kan det istället ses som något som begränsar, att man måste tänka fyrkantigt och göra på ett speciellt sätt, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.
Anna-Carin Fagerlind Ståhl disputerade vid Institutionen för medicin och hälsa den 4 maj.
Avhandlingen heter Live long and prosper: Health-promoting conditions at work.
Kontaktinformation
Anna-Carin Fagerlind, anna-carin.fagerlind.stahl@liu.se, tel: 013-284443
– Listan är inte komplett, men tar upp några av de viktigaste trenderna i den pågående förändringen av medielandskapet. Trender som kan få stor betydelse för hur medieföretag väljer att arbeta framöver, säger Malin Picha Edwardsson, filosofie doktor i medieteknik på KTH och den som utfört forskningen.
Så här ser listan ut, utan inbördes rangordning och delvis utan den detaljerade beskrivning som återfinns i avhandlingen.
- Personligt inriktade eller individanpassade nyheter: Bortom massmedia, finns spridning av nyheter som är mer individuellt anpassade efter våra intressen. Vi ser tendenser till denna utveckling redan idag, men det är bara början. I framtiden kommer vi att i högre grad kunna läsa särskilt utvalda artiklar om ämnen som vi är specialintresserade av, i stället för att ta del av ett smörgåsbord av nyheter.
- Ökat pendlande: Fler personer ägnar längre tid varje dag åt att pendla till och från jobbet, i bil, tåg, buss eller andra kommunikationsmedel. Det ökar kraven på medieinnehåll som kan konsumeras medan man förflyttar sig, och som kan konsumeras i flyttbara medieenheter som till exempel mobiltelefonen.
- Big data och övervakning: Mer data samlas in i samhället och mer övervakning genomförs, på gott och på ont. Medieföretagen kommer att samla in mer data om sina kunder och deras konsumtionsbeteenden, samtidigt som andra företag och myndigheter i samhället samlar in information och övervakar händelser som rör medborgarna. Detta har betydelse för integriteten i samhället, men kan också innebära bättre service och bekvämlighet inom en rad olika områden.
- Stressade, tidspressade konsumenter: I framtiden är det hög hastighet som gäller, med en hektisk livsstil och otåliga konsumenter. Detta ökar kraven på kortare, visuellt lättuppfattade nyheter och överblickbara översikter som många gånger ersätter djuplodande analyser. Simultan konsumtion av medieinnehåll ökar, vilket leder till ökad användning av mediekanaler som kan konsumeras medan man gör andra saker, till exempel cyklar, kör bil eller stryker tvätt.
- Mer samarbete kring och delning av medieinnehåll: Den totala volymen och variationen i medieinnehållet ökar, beroende på ökat samarbete kring och delning av medieinnehåll, till exempel via bloggar och andra sociala medier. ”Vanliga” människor, som inte arbetar i medieföretag eller är utbildade journalister, producerar i allt högre grad nyhetsrelaterat innehåll som sedan delas med mindre eller större grupper av människor.
- Mer icke-textformat för nyheter: Nyheter kommer i ökande grad att konsumeras i format som inte är textbaserade, som till exempel video, audio och bilder. I ett alltmer tidspressat samhälle, går det fortare att ta till sig nyheter om man inte behöver läsa om dem, utan se ett filmklipp i stället.
- Ökade krav på höga hastigheter och hög kvalitet på nätverk och infrastruktur: För att klara större volymer datatrafik, ökar kraven på bättre infrastruktur. Mängden datatrafik väntas öka och nätverken behöver vara ultrasnabba och tillgängliga överallt.
- Alltid uppkopplad, alltid synkroniserad: Eftersom vi använder våra mobiltelefoner (smartphones) mer och byter mellan olika mobila enheter, ökar kraven på smarta övergångar mellan enheterna.
- Mer underhållning: Mängden underhållning i förhållande till djuplodande och analyserande reportage ökar.
- Kunskapsklyftorna ökar: Allmänbildningen och den allmänna kunskapsnivån i samhället förändras, samtidigt som kunskapsklyftorna mellan olika grupper i samhället ökar.
- Ekonomin styr: Ekonomiska intressen fortsätter att i allt högre grad styra medieföretagen och dess strategier, i stället för de mer traditionella publicistiska målen.
- Simultan användning av mobila enheter: Vi använder och växlar mellan olika mobila enheter, beroende på vad vi gör för stunden.
- Fler nyhetskanaler: Fler alternativa nyhetskanaler kommer att växa fram som komplement till de existerande traditionella mediekanalerna.
- Fler mobila enheter: Vi använder fler mobila enheter, som smartphones, surfplattor etcetera.
Datorn, mobilen, surfplattan och andra elektroniska enheter som används för konsumtion av digitalt medieinnehåll har en betydande påverkan på miljön, och den väntas inte minska i framtiden i takt med att utbudet på elektroniska prylar och digitalt innehåll ökar i framtiden samtidigt om naturens resurser minskar. Följden blir att det ställs högre krav på oss att producera, distribuera och konsumera digitala medier på ett hållbart sätt.
Följande parametrar är viktiga när man diskuterar mediekonsumtion i förhållande till miljö och hållbarhet i samhället i stort:
- Hur många elektroniska enheter som används i samhället, och vilken typ det är.
- Hur ofta de elektroniska enheterna byts ut, i genomsnitt.
- Miljöpåverkan från energiförbrukning när de elektroniska enheterna används (energieffektivitet).
- Miljöpåverkan från produktionen och avfallshanteringen av elektroniska enheter.
- Hur mycket som konsumeras i samhället i stort.
- Miljöpåverkan från infrastrukturen som tillgodoser nätverk och liknande delar i IT-användningen med el.
- Hur mycket resor som sker i samhället i stort, framför allt med bil och flyg.
- Hur många transporter som sker, framför allt med lastbil och flyg.
- Miljöpåverkan från tryckta medieprodukter, hela livscykeln från skog, papper, tryck, distribution och återvinning.
- Mängden tillgänglig information om miljöpåverkan, samt hur korrekt informationen är och i vilken grad som konsumenter och andra aktörer i samhället tar del av informationen.
Sammanfattningsvis är miljöpåverkan från medieproduktion och konsumtion till stor del kopplat till elektroniska enheter, resor, transporter, energianvändning och avfallshantering. Det handlar inte enbart om den totala mängden, utan också om hur enheterna är tillverkade och används, hur resor och transporter går till, vilken typ av energi som används och hur avfallshanteringen går till. Det är här man kan skapa både miljövinster och ekonomiska besparingar med ökad medvetenhet.
Kontaktinformation
För mer information kring avhandlingen, kontakta Malin Picha Edwardsson på 070 – 99 22 279 eller picha@kth.se.
I studien, genomförd av Åsa Cater vid Örebro universitet på uppdrag av Socialstyrelsen, har 2 500 unga vuxna mellan 20-24 år fått svara på frågor kring sin uppväxt. Målet var att ta reda på hur många som drabbas av fysiska, verbala eller sexuella övergrepp, försummelse, att bevittna våld eller utsätts för stöld, rån eller bedrägeri. Studien undersöker dessutom vilken hjälp och stöd de fått och deras hälsa i vuxen ålder.
– Människor som är utsatta i unga år lider i högre grad av ångest, posttraumatisk stress och självskador som vuxna. Dessutom hamnar fler av dem i kriminalitet. Bland kvinnor är depression vanligare medan män oftare försöker ta självmord eller får problem med alkohol, berättar Åsa Cater.
Studien visar att det är vanligare att män utsätts för fysiska övergrepp och egendomsbrott eller blir vittne till våldsamma händelser. Kvinnor utsätts i högre grad för verbala kränkningar, sexuella övergett och försummelse i hemmet. Kvinnor är generellt mer utsatta i hemmet och männen i skolan eller i offentliga miljöer.
Mer forskning krävs för att kartlägga och säkerställa omfattningen av barns och ungdomars utsatthet men studien visar att det är vanligt – 92 procent av männen och 88 procent av kvinnorna rapporterar någon form av utsatthet. 28 procent av kvinnorna och 20 procent av männen berättar att de blivit utsatta för tre eller fler former av utsatthet som studien tar upp.
Men det är bara en liten andel av ungdomarna som anmäler det till polisen. Detsamma gäller de barn, som bevittnar fysiskt våld mellan föräldrar – drygt 11 procent av deltagarna i studien. 28 procent svarar att de har varit vittne till kränkande handlingar mellan föräldrar som till exempel hot eller verbala övergrepp. Bara ett fåtal har fått professionellt stöd för att hantera det som hänt.
– Det är mycket ovanligt att våld mellan föräldrar anmäls till polisen. Men 57 procent svarar att de har berättat för någon, oftast en vän, och att de känner ofta att de har fått det stöd och hjälp de behövt, säger Åsa Cater.
– Men det gäller inte för den grupp som faktiskt har anmält till polis eller socialtjänst. Dessutom anger de, som valt att inte berätta för någon, att de inte gjort det för att de inte trott att det skulle innebära en förändring. Därför är det viktigt att stödet är effektivt, lättillgängligt och känt och når ut till utsatta barn.
Att barn och ungdomar berättar om vad de går igenom är viktigt. Barn och ungdomar, som har berättat för någon, mår bättre och lider i mindre grad av depression senare i livet.
– Att förebygga, upptäcka och åtgärda handlingar som innebär våld mot och försummelse av barn är centrala uppgifter för alla verksamheter som möter barn och föräldrar. Skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst och polis måste samverka för att på bästa sätt skydda barn och ungdomar. Vi kommer fortsätta att arbeta för att göra vad vi kan för att åstadkomma bättre bedömningar och bättre insatser, avslutar Åsa Cater.
Läs mer i rapporten: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-6-55
Kontaktinformation
Åsa Cater, Örebro universitet, asa.cater@oru.se, tel 019-303007 eller 0706-760717
De biologiska mekanismerna bakom ett alkoholberoende är fortfarande inte klarlagda. Senare studier framför teorin att alkohol påverkar halterna av dopamin, en signalsubstans som har en central funktion i hjärnans belönings- och vanebildningsprocesser.
Doktoranden Rhona Clarke vid Sahlgrenska akademin har i sin avhandling studerat alkoholens effekter, och de mekanismer som påverkar utvecklingen från ett njutningsbaserat alkoholintag till ett vanemässigt beroende.
I försök på råttor har hon studerat betydelsen av två särskilda receptorer som tycks reglera halterna av dopamin och graden av cellaktivitet, och som är verksamma i de hjärnområden som styr belöning och vanebildning.
– Resultaten tyder på att det åtminstone i råttor finns tydliga, ålderspecifika och regionspecifika skillnader när det gäller alkoholens effekt på cellaktivitet och dopaminsignalering. Vi vet nu också mer om vilken roll de studerade receptorerna har för alkoholens effekter i dessa hjärnområden, säger Rhona Clarke, doktorand vid Sahlgrenska akademin.
I detalj visar studierna att yngre djur har en ökad känslighet för alkoholens cellaktivitetssänkande effekter i en del av hjärnan som är viktig för vanebildning.
– Informationen är en pusselbit för att förstå hur en tidig debutålder kan öka risken att utveckla alkoholism. På sikt kan denna kunskap bidra till förbättrade behandlingsalternativ, säger Rhona Clarke.
Avhandlingen Ethanol-induced modulation of dopamine transmission and striatal activity in striatal subregion – focus on inhibitory receptors försvarades vid en disputation den 8 maj.
Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/38008
FAKTA:
Det svenska samhällets kostander kopplade till alkohol har beräknats till mellan 66 och 150 miljarder kronor årligen, och ungefär var femte man och drygt var tionde kvinna i Sverige antas ha ett riskbruk av alkohol.
Kontaktinformation
Rhona Clarke, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, 031-786 39 19, 0708-924289, rhona.clarke@neuro.gu.se
När datamängderna blir för stora och komplexa för att analyseras av människor behöver datorer läras upp för att bistå i arbetet med analyserna. Algoritmer är ett slags instruktioner för datoriserade beräkningar. Tuwe Löfström har utvecklat befintliga algoritmer och kartlagt hur de bäst kan användas för att med större säkerhet kunna förutse exempelvis risk för biverkningar av läkemedel.
När han har undersökt och utvecklat algoritmerna har han utgått från datamängder där det redan finns ett svar, med en historik som visar hur utfallet blev. Ett exempel på en datamängd som han kommer arbeta med i den närmaste framtiden är just data om hur många som har drabbats av biverkningar av ett visst läkemedel. På sådana datamängder har han testat olika varianter och kombinationer av algoritmer, jämfört sina resultat med det faktiska resultatet för att identifiera vilka algoritmer som fungerar bäst.
– Det kallas att träna modeller när man använder en algoritm för att söka igenom och identifiera vilka samband som kännetecknar datamängderna. Syftet är att de modeller som algoritmerna skapar ska kunna förutse ny data från samma domän, säger Tuwe Löfström. Själva forskningsområdet kallas maskininlärning.
– Man kan träna flera olika modeller och kombinera dem för att till exempel kunna få hjälp att identifiera om en patient har drabbats av läkemedelsbiverkningar, säger han. På så sätt kan man skapa en modell som kallas ensemble, som tillsammans blir bättre än de enskilda modellerna som den är uppbyggd av.
Viktigt att kunna dra nytta av stora datamaterial
Ett användningsområde för algoritmer som kan göra säkra förutsägelser är att beräkna vilken risk en speciell patient har att drabbas av biverkningar av ett läkemedel. Även om det är känt att sex procent av en viss patientgrupp drabbas, kan det vara viktigt att exakt kunna beräkna risken för en specifik patient.
– Då har det visat sig vara bra att använda en ensemble, bestående av flera enklare modeller. På så vis minskar antalet slumpmässiga fel som modellen gör. Men det gäller att skapa ensembler på bästa sätt.
I sin forskning har Tuwe Löfström kört en stor mängd experiment i datorn, tränat och testkört olika ensemblemodeller gång på gång, för att slutligen kunna jämföra modellerna och dra slutsatser om vad som fungerar bäst.
Användningsområdena för dessa kunskaper är redan nu enorma, och de fortsätter stadigt att växa. Han förväntar sig en kraftig ökning av efterfrågan på bättre förutsägelser.
– Vi behöver kunna dra nytta av de stora datamaterial som genereras, och kunnighet i det kommer att bli en nyckelkompetens i framtiden. Maskininlärning kan användas inom en väldigt stor mängd olika tillämpningsområden, som till exempel för att i förväg förutse biverkningar av läkemedel. Men det kan också behövas när en butik gör en annonskampanj och vill veta hur stora mängder av en specifik vara de bör ta hem för att ha lagom många. Eller för att göra prognoser om bränsleförbrukningen i ett fordon.
Bäst att träna modellerna
Att Tuwe Löfström fastnade för maskininlärning beror på att han gillar problemlösning och har ett intresse för matematik. Här får han använda sin kreativitet för att söka lösningar på ständigt nya problem.
Kreativiteten har kommit till användning i avhandlingsarbetet, och nu har han hittat lösningar på hur man kan skapa en så bra ensemble som möjligt. Två metoder har studerats: att träna många modeller och sedan utifrån olika kriterier välja ut vilka som ska ingå i ensemblen, eller att träna så många modeller som möjligt och kombinera allihop.
– Min forskning visar tydligt att metoden där alla modeller används i ensemblen är klart bättre, säger han. Det är alltså bättre att lägga energin på att träna många modeller som alla får ingå i ensemblen än på att försöka räkna ut vilka modeller som är bäst och enbart låta dem vara med i ensemblen.
Fakta
Avhandling: ”On Effectively Creating Ensembles of Classifiers: Studies on Creation Strategies, Diversity and Predicting with Confidence”
Författare: Doktoranden Tuwe Löfström, universitetsadjunkt inom datavetenskap vid Högskolan i Borås
Disputation: Vid Stockholms Universitet den 11 juni 2015
Kontaktinformation
Tuwe Löfström, 033-435 4236, tuwe.lofstrom@hb.se
Många människor känner sig ängsliga när de ska tala inför en grupp eller umgås med andra. Om denna ängslan blir handikappande kan det betyda att man lider av social fobi, en psykiatrisk diagnos.
Ett vanligt läkemedel för att behandla social fobi är så kallade SSRI-preparat som förändrar mängden av signalämnet serotonin i hjärnan. Utifrån tidigare studier har man trott att SSRI ökar mängden tillgängligt serotonin, och att mängden serotonin hos personer med social fobi därför är för låg. I en ny studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften JAMA Psychiatry, visar forskare från institutionen för psykologi vid Uppsala universitet tvärtemot tidigare uppfattning att personer med social fobi tillverkar för mycket serotonin.
Forskarna, under ledning av professorerna Mats Fredrikson och Tomas Furmark, använde en så kallad PET-kamera och ett speciellt spårämne för att mäta kemisk signalöverföring med serotonin i hjärnan och fann att patienter med social fobi tillverkade för mycket serotonin i en del av hjärnans rädslosystem, amygdala. Ju mer serotonin, som tillverkades, desto räddare var patienterna i sociala situationer.
En nervcell, som skickar signaler med serotonin, släpper först ut serotonin i mellanrummet mellan nervcellerna. Nervsignalen uppkommer när serotonin binder till mottagarcellen. Serotoninet släpper sen från mottagaren och pumpas tillbaka till ursprungscellen.
– Inte nog med att personer med social fobi tillverkar mer serotonin än personer som inte har dessa problem, de pumpar dessutom tillbaka mer serotonin. Det kunde vi visa i ytterligare en grupp patienter med ett annat spårämne som mäter själva pumpmekanismen. Vi tror att detta är ett försök att kompensera överskottet av det serotonin, som är aktivt i signalering, säger Andreas Frick doktorand vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet.
Upptäckten är ett stort steg framåt när det gäller att kartlägga förändringar i hjärnans kemiska budbärare hos personer som lider av ångest. Tidigare forskning har visat att nervaktiviteten i amygdala är förhöjd hos personer med social fobi och därmed att hjärnans rädslosystem är överkänsligt. De nya fynden tyder på att överskott av serotonin utgör en del av den underliggande orsaken.
– Serotonin kan vara ångesthöjande, inte ångestdämpande som man ofta tidigare har antagit, säger Andreas Frick.
Studien
Frick et al. (2015) Serotonin Synthesis and Reuptake in Social Anxiety Disorder: A Positron Emission Tomography Study, JAMA Psychiatry
Kontaktinformation
Tomas Furmark, tel: 073-683 34 87, e-post: Tomas.Furmark@psyk.uu.se Andreas Frick, tel: 0736-29 27 71, e-post: Andreas.Frick@psyk.uu.se
Ofrivillig barnlöshet är vanligt och beror i hälften av fallen på infertilitet hos mannen. Manlig infertilitet kan ha många orsaker, men ofta hittar man ingen förklaring.
I den aktuella studien har forskarna hittat en förklaring till nedsatt fertilitet hos personer med autoimmun polyendokrint syndrom typ 1, APS1. Sjukdomen ger en ökad benägenhet för autoimmun sjukdom, det vill säga att immunförsvaret angriper och skadar den egna kroppen, och används ofta som modell för autoimmun sjukdom i stort.
Infertilitet är vanligt hos både män och kvinnor med sjukdomen. Medan infertilitet hos kvinnor med APS1 orsakas av autoimmunitet mot äggstockarna har orsaken till infertilitet hos männen varit okänd. Forskarna bakom den nya studien undrade om manlig infertilitet kunde förklaras av autoimmunitet mot någon del av de manliga könsorganen och undersökte därför immunsvaret hos 93 män och kvinnor med APS1.
– Vi fann att immunförsvaret hos en stor grupp patienter reagerade mot ett protein som bildas uteslutande i prostata, nämligen mot enzymet transglutaminas 4. Vi kunde konstatera att det var enbart män som reagerade mot transglutaminas 4 och dessutom att immunreaktionen uppkom först i samband med pubertet, efter att prostatakörteln mognat. Intressant nog har tidigare arbeten i möss visat att transglutaminas 4 har en viktig roll för manlig fertilitet, säger studiens försteförfattare Nils Landegren vid institutionen för medicin, Solna, vid Karolinska Institutet.
För att bättre förstå upptäckten undersökte forskarna djurmodellen för APS1, det vill säga möss med samma gendefekt som finns hos patienter med APS1. Forskarna fann att hanmössen spontant fick en inflammatorisk sjukdom i prostata, en så kallad prostatit, och att de även reagerade mot transglutaminas 4.
– Fynden är viktiga för att de visar på en ny sjukdomsmekanism för manlig infertilitet. Det behövs dock fortsatta studier för att förstå betydelsen av autoimmun prostatit vid infertilitet hos män i befolkningen i stort, säger Nils Landegren.
Forskarna som deltagit i arbetet är verksamma vid bland annat Karolinska Institutet, Uppsala Universitet, SciLifeLab, Stanford University och University of California San Francisco. Arbetet har finansierats med anslag från Vetenskapsrådet, Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelse, Forskningsrådet Formas och Novo Nordisk fonden, the National Organization for Rare Disorders och National Institute of Health.
Publikation: ”Transglutaminase 4 as a prostate autoantigen in male subfertility”, N. Landegren, D. Sharon, A. K. Shum, I. S. Khan, K. J. Fasano, Å. Hallgren, C. Kampf, E. Freyhult, B. Ardesjö-Lundgren, M. Alimohammadi, S. Rathsman, J. F. Ludvigsson, D. Lundh, R. Motrich, V. Rivero, L. Fong, A. Giwercman, J. Gustafsson, J. Perheentupa, E. S. Husebye, M. S. Anderson, M. Snyder, O. Kämpe, Science Translational Medicine, Vol 7 Issue 292 292ra101 (2015), online 17 June 2015.
Kontaktinformation
Nils Landegren, läkare, doktorand Institutionen för medicin, Solna Tel: 08-51779158 eller 070-8308347 E-post: nils.landegren@ki.se Olle Kämpe, överläkare, professor Institutionen för medicin, Solna Tel: 08-5177915 eller 070-8151400 E-post: olle.kampe@ki.se
I västvärlden tros mellan 10 och 25 procent bära på herpes simplexvirus typ 2 (HSV-2) som orsakar könsherpes, vilket gör könsherpes till en av de vanligaste sexuellt överförbara infektionerna.
Infektionen går inte att bota, och trots omfattande forskning finns det idag inget vaccin. Könsherpes bidrar dessutom till spridningen av HIV. Utvecklingen av vaccin är därför högt prioriterat. Men att etablera immunitet i underlivet har visat sig vara komplicerat.
Doktoranden Josefine Persson har i sin avhandling vid Sahlgrenska akademin i försök på djur undersökt två möjligheter att etablera ett skydd mot könsherpes, antingen genom att ge vaccin som en injektion i huden eller droppvis via näsans slemhinna.
– Studierna visar att båda metoderna ger ett starkt skydd mot akut genital infektion, samt att vaccination via näsans slemhinna delvis kan ge skydd också mot latent infektion i nervsystemet. En skyddande effekt mot överföring av virus från slemhinna till nervsystem har stor betydelse, eftersom viruset lägger sig vilande i nervsystemet och kan orsaka återkommande besvär samt fortsätta smitta, säger Josefine Persson.
När ett vaccin endast baseras på delar av en bakterie eller ett virus måste en så kallad adjuvans inkluderas, som aktiverar immunsvaret och förbättrar upptaget av vaccinet. Josefine Persson har i sina studier testat två olika adjuvans, som i kombination med virusprotein visat sig skydda mot könsherpes när de testas på djur.
– Båda dessa adjuvans har tidigare testats i människa, och skulle därför kunna inkluderas i ett vaccin, säger hon.
Kvinnor smittas lättare av könsherpes än män. Avhandlingen utvärderar också försök där vaccinet appliceras lokalt för att studera vilka förändringar som sker i vaginans slemhinna. Informationen kan enligt Josefine Persson användas i fortsatta studier rörande vaginal immunitet.
– Förhoppningen är att resultaten i min avhandling kan driva på utvecklingen av ett vaccin mot könsherpes, säger hon.
Avhandlingen Immunization approaches and molecular signatures for mucosal immunity to primary and recurrent genital herpes försvarades vid en disputation den 11 juni.
Fakta
Fler än 500 miljoner individer i världen uppskattas vara smittade av herpes simplex virus typ 2 (HSV-2). Viruset infekterar slemhinnan i underlivet och lägger sig därefter vilande i nervsystemet. Infektionen kan yttra sig som smärtsamma blåsor och sår i underlivet och i sällsynta fall orsaka infektioner i hjärna och ryggmärg. Efter infektionen kan viruset reaktiveras och ge återkommande besvär. Infektionen kan också orsaka allvarlig sjukdom hos spädbarn om viruset överförs från mamman i samband med förlossning. Hos majoriteten smittar emellertid viruset utan symtom.
Kontaktinformation
Josefine Persson, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 0737-148744 josefine.persson@microbio.gu.se. Handledare docent Ali M. Harandi, ali.harandi@microbio.gu.se
Den allvarliga lungsjukdomen KOL är vardag för över en halv miljon människor i Sverige, där de flesta fallen beror på långvarig rökning. Den enskilt största åtgärden en drabbad kan göra är att sluta röka.
Trots att det finns stöd att få från vården och att de allra flesta verkligen vill sluta röka fortsätter över hälften att röka efter att de fått sin diagnos. Det är frustrerande för både patienter och vårdpersonal. Varför lyckas då en del bli tobaksfria medan andra fortsätter röka? Och vilka faktorer påverkar valen? Det ville distriktssköterskan Lena Lundh, verksam vid Akademiskt primärvårdscentrum, veta mer om.
Oro för att inte kunna sluta röka
– För att stimulera och stärka den egna motivationen att bli rökfri är ett första viktigt steg att mäta och få besked om vilka faktorer som påverkar och hindrar KOL-patienten i sitt försök att sluta röka. Dessvärre saknas sådana verktyg i dag, säger Lena Lundh.
I sin doktorsavhandling har Lena Lundh intervjuat 34 personer med KOL och sjuksköterskor med specialkunskap om KOL.
Dessutom har ett bedömningsinstrument testats på 109 personer med KOL. Instrumentet innehåller 14 frågor om upplevd press, ambivalens och val av strategier som gör det möjligt att identifiera negativa faktorer som försvårar ett rökfritt liv. Av resultaten framgår att många av sjuksköterskorna känner sig både frustrerade och maktlösa över att så många som har KOL fortsätter röka trots rådgivning och stöd.
KOL-patienterna å sin sida är oroliga över att inte kunna sluta röka och att de ska ge upp försöken att sluta. Värst är det för dem som utvecklar tillstånd som rädsla, att man känner sig kritiserad av andra, känner sig misslyckad eller skäms.
– Ju mer press de kände desto färre försök gjordes att bli rökfri. För många var tankarna på att sluta röka ständigt närvarand, från det att de vaknade till att de somnade vilket påverkade vardagen negativt, säger Lena Lundh.
Olika strategier
Av resultatet framgår även att patienterna hade olika strategier för att hantera situationen. Konstruktiva, när de gick från planering till att göra något aktivt som att prova nya metoder, eller destruktiva, när de gett upp eller resignerat.
– Det är särskilt viktigt att fånga upp patienterna som resignerat och försöka ingjuta hopp och visa på alternativ, säger Lena Lundh.
Hon hoppas att verktyget med de 14 frågorna kan bli användbara i det dagliga arbetet för sjuksköterskor som arbetar med personer som har KOL.
– Ibland kan vår ambition att ta upp rökstopp skjuta över målet. Man bör inte diskutera åtgärder om man inte vet vilka hinder som patienten upplever. Verktyget kan vara en hjälp att förstå när och varför det kan bli problem, och utifrån det bättre kunna stötta och erbjuda individuellt anpassat stöd, avslutar Lena Lundh.
Avhandlingen presenterades tidigare under våren vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet. Huvudhandledare har varit docent Lena Törnkvist vid samma institution. Akademiskt primärvårdscentrum är en sammanslagning av tidigare Centrum för allmänmedicin och nätverket för de akademiska primärvårdscentralerna inom Stockholms läns landsting.
Doktorsavhandling: I have to quit – factors that influence quit attempts in smokers with COPD, Lena Lundh, Karolinska Institutet 2015, ISBN: 978-91-7549-818-8
Kontaktinformation
Lena Lundh, med dr, distriktssjuksköterska Akademiskt primärvårdscentrum Tel: 070-1655182 E-post: lena.k.lundh@sll.se