I linje med tidigare forskning visar studien att störd sömn ökar stress och känslomässig reaktivitet. Men resultaten visar även genom arbetslivet kan förbättras genom att främja god sömn och på så sätt minska den upplevda stressen på, och minimera negativa attityder till, arbetet.

Hos de personer som hade höga arbetskrav 2008 kunde forskarna se efterföljande sömnstörningar vid en uppföljning 2010. På samma sätt kunde sömnstörningar hos personer 2008 kopplas till en högre upplevelse av stress, högre arbetskrav, lägre grad av kontroll och mindre socialt stöd på arbetsplatsen två år senare.

– Effekten av sömnproblem till följd av stress betonar vikten av god sömn för att fungera i vardagen och eftersom sömnproblem är vanliga i den industrialiserade världen måste vi veta hur vi kan hindra problemen mest effektivt, säger Torbjörn Åkerstedt, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, och Karolinska Institutet.

Om studien
Forskargruppen har analyserat 2008 och 2010 års data från den longitudinella studien SLOSH (The Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health). Gruppen som studerades omfattade 4827 deltagare med en medelålder på 48 år, varav 2655 kvinnor och 2171 män. Information om kön, ålder och socioekonomisk ställning hämtades från nationella registerdata. Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ) användes för att identifiera sömnstörningar, vilka definierades som svårigheter att somna, orolig sömn, upprepade uppvaknanden eller för tidigt uppvaknande. Krav på arbetsplatsen, kontroller i arbetet och socialt stöd på arbetsplatsen mättes med hjälp av den svenska versionen av Demand-Control-Support Questionnaire.

Studien har finansierats av Forte, Alecta och Stockholm Stress Center – ett samarbete mellan Stockholms universitet och Karolinska Institutet.

Kontaktinformation
Torbjörn Åkerstedt, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet och Karolinska institutet, tfn 0737- 07 89 28, e-post torbjorn.akerstedt@su.se

Risken för en skada hos en professionell fotbollsspelare är 1000 gånger högre än för arbetsskada hos en industriarbetare. Det innebär att fotbollsspelande kan räknas som ett högriskarbete. I sin avhandling har Karolina Kristenson undersökt de faktorer som gör fotbollsspelande till ett så skadefyllt yrke.

Hon har studerat skadorna bland manliga fotbollsspelare som spelar i lag i allsvenskan, den norska motsvarigheten, tippeligan, samt i Europeiska fotbollsförbundets turnering Champions League.

Hon jämför bland annat hur tid som professionell fotbollsspelare, spelunderlag och byte mellan underlag bidrar till olika typer av skador. Bland annat konstaterar hon i avhandlingen att lag som spelar på konstgräs har en ökad generell skaderisk.

De skador som är överrepresenterade bland lag som spelar på konstgräs är främst överbelastningsskador, speciellt i underben samt ljumsk- och höftregionen.

– Om man bara tittar på de akuta skadorna med plötslig debut, som man med säkerhet kan säga att inträffade på ett visst underlag, ser man ingen skillnad i skadenivåer. Men utfallet blir annorlunda på lång sikt och om man räknar in överbelastningsskadorna, säger Karolina Kristenson, doktorand i idrottsmedicin.

Genom sin avhandling passar den tidigare fotbollsspelaren också på att avliva några myter inom fotbollsvärlden.

– Det är en ”sanning” i fotbollsvärlden att när man byter mellan underlag blir man mer skadad. Men jag ser inget samband i min forskning mellan skaderisk och hur ofta man byter underlag, säger Karolina Kristenson.

Man brukar också säga att spelare som har naturgräs på sin hemmaplan blir mer skadade när de spelar match på konstgräs. Även denna myt avlivar Karolina Kristenson. Hennes studie visar att det är precis tvärtom, dessa spelare är mindre skadade.

Avhandlingen
Risk factors for injury in men’s professional football, Linköping University Medical Dissertations No 1445. Karolina Kristenson.

Kontaktinformation
arolina Kristenson, doktorand, 073 94 14 156, karolina.kristensson@liu.se

En forskargrupp vid Umeå universitet har lyckats fånga och beskriva en proteinstruktur som hittills varit omöjlig att studera. Upptäckten banar väg för utveckling av designade enzymer som katalyserar nya kemiska reaktioner till exempel inom bioteknologiska tillämpningar. Resultaten presenteras i den ansedda tidskriften Nature Communications.

Enzymer är fantastiska biokatalysatorer som kan påskynda cellulära kemiska reaktioner flera miljoner gånger. Denna hastighetsökning är helt nödvändig för allt biologiskt liv som annars skulle begränsas av långsam kemi. Nu har en forskargrupp vid kemiska institutionen upptäckt en ny aspekt hos enzymer som till delar förklarar hur enzymer klarar av sitt jobb med oöverträffad effektivitet och selektivitet.

Lyckats hålla kvar högenergitillstånd
Så kallade högenergitillstånd hos enzymer antas vara nödvändiga för katalys av kemiska reaktioner. Ett högenergitillstånd är en proteinstruktur som endast uppstår tillfälligt och under kort tid och faktorerna samverkar gemensamt till att dessa tillstånd blir osynliga för traditionella spektroskopiska metoder.

Umeåforskarna har lyckats hitta ett sätt att hålla kvar ett hög-energitillstånd hos enzymet adenylatkinas genom att mutera proteinet.

– Tack vare denna anrikning har vi kunnat studera både struktur och dynamik hos detta tillstånd. Studien visar alltså att enzymatiska högenergitillstånd är nödvändiga för kemisk katalys, säger Magnus Wolf-Watz, forskningsledare vid kemiska institutionen.

Studien pekar också på att det är möjligt att finjustera ett enzyms dynamik och denna möjlighet kan bli viktig för forskare som arbetar med att utveckla nya enzymer för katalys av nya kemiska reaktioner.

NMR och röntgenkristallografi
– Forskning kring bioenergi är ett aktivt område vid Umeå universitet. En viktig praktisk användning för den nya kunskapen kan vara vid enzymatisk spjälkning av värdefulla molekyler från träråvara, säger Magnus Wolf-Watz.

Upptäckten har kunnat göras tack vare ett brett vetenskapligt angreppsätt där ett flertal avancerade biofysikaliska metoder har använts. Framför allt har kärnmagnetisk resonans spektroskopi (NMR) och röntgenkristallografi varit de dominerande metodikerna.

– En av Umeå universitets styrkor är det öppna samarbetsklimatet med låga eller inga barriärer mellan forskargrupper. Det gör att spännande forskning kan göras i gränsytan mellan olika specialkompetenser, säger Magnus Wolf-Watz.

Huvudförfattare till artikeln är Michael Kovermann som gjort sin postdoktor-tjänst vid Umeå universitet men inom kort flyttar tillbaka till Tyskland för en professur vid Konstanz Universität.

NMR for life
Umeå universitet har en NMR-instrumentering i toppklass som finansieras av Kempestiftelserna och Wallenbergstiftelserna. Instrumenteringen är en nationell infrastruktur som drivs i samarbete med Göteborgs Universitet och är öppen för forskare från hela Sverige. Föreståndare vid Umeå universitet är professor Gerhard Gröbner och professor Jürgen Schleucher.

Läs mer om NMR for Life

Artikel
Michael Kovermann, Jörgen Ådén, Christin Grundström, A. Elisabeth Sauer-Eriksson, Uwe H. Sauer & Magnus Wolf-Watz: Structural basis for catalytically restrictive dynamics of a high-energy enzyme state. Nature Communications. DOI: 10.1038/ncomms8644.

Kontaktinformation
Magnus Wolf-Watz, universitetslektor vid kemiska institutionen
Telefon: 076-826 20 53
E-post:magnus.wolf-watz@umu.se

Stadsplanerare förespråkar gärna täta blandstäder som ett sätt att nå ett mer hållbart resande. När bostäder, service och arbetsplatser blandas och förtätas finns det man behöver inom räckhåll, vilket kan leda till ett minskat bilåkande. I praktiken blir inte effekten så stor som det är tänkt.

Allt fler kan välja bort det som finns inom nära räckhåll när möjligheten att överbrygga geografiska avstånd blir större genom bland annat tillgång till bil och distansarbetets snabba utbredning. Med denna möjlighet blir de egna preferenserna och önskemålen ofta viktigare än vad som finns inom en geografisk närhet. Det gäller till exempel hur man reser till arbetet, var man gör sina inköp och vart man åker på söndagsutflykt.

Studerat svenskars vardagsresande
– Om man menar allvar med att skapa ett hållbart resande så räcker det inte att bygga täta blandstäder, säger avhandlingens författare Erik Elldér.

För att förändra resvanor måste stadsplanering kombineras med andra insatser som är kopplade till individen, till exempel informationskampanjer, billigare kollektivtrafik eller trängselskatt. I avhandlingen har Erik Elldér studerat människors vardagsresande i Sverige, det vill säga resor till arbete, servicefunktioner och fritidsaktiviteter (ej semesterresor) och hur dessa påverkas av den stadsstruktur (arbetsplatser, bostäder, service, butiker, skolor, infrastruktur med mera) som finns.

Underlaget utgörs bland annat av statistik från SCB och de nationella resvaneundersökningarna.

Avhandlingen ”The changing role and importance of the built environment for daily travel in Sweden” presenterades den 12 juni 2015. Institutionen för ekonomi och samhälle, avdelningen för kulturgeografi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Kontaktinformation
Erik Elldér, fil dr Tel 031-786 1386, 0737-241645 erik.ellder@geography.gu.se Maria Norrström, kommunikationsansvarig, Handelshögskolan Tel 031-786 1247, 0709-226689 maria.norrstrom@handels.gu.se

Resultat från Skogforsk visar att totalvolymerna i skogsföretagens lagersystemen visserligen stämmer ganska bra, men att avvikelserna för en­skilda sortiment vid de olika avläggen ofta är stora. De fyra främsta orsakerna är fel­aktig eller utebliven skotarrapportering, utebliven avräkning av lastade volymer, brister i chaufförernas lagerinventering samt sortimentsvandring.

– Ska man styra flödena på basis av lagersiffror så krävs förstås tillförlitliga data, säger virkesexperten Maria Nordström vid Skogforsk. Och visst finns det en del tekniska hinder: datasystem som har svårt att kommunicera med varandra och problem med mobiltäckningen. Men främst handlar det om att förbättra engagemanget i att göra rätt från början. Så ytterst är det en ledarskapsfråga.

– Samtidigt vill jag poängtera att utvecklingen ständigt går framåt inom mobil kommunikation, standardisering och systemlösningar. Det kommer att bidra till att stärka de digitala kedjorna framöver. Men många av bristerna är onödiga och kan åtgärdas redan nu med bättre uppföljning och återkoppling.

Läs mer i Skogsforsks kunskapsbank
Bättre data ger effektivare transporter

Kontaktinformation
Kommunikationschef Erik Viklund erik.viklund@skogforsk.se +46 (18) 18 85 40 +46 70 234 60 76

Ricin framställs av bönor från ricinplantan, som finns i Sverige som prydnadsväxt men framförallt växer i tropiska länder. Bönorna innehåller proteiner som är mycket giftiga. Ricin är lätt att få tag på, eftersom stora mängder odlas för att framställa ricinolja som används i exempelvis smörjmedel, parfymer och målarfärger.

Det mest kända mordfallet med ricin inblandad är det så kallade Paraplymordet, där en bulgarisk avhoppare 1978 dödades av KGB-agenter i London. Men 2013 fick USA:s president Barack Obama flera pulverbrev med ricin och i Sverige dömdes en man 2014 för framställning av ricin i hemmet.

Svårt att spåra
Att dödlig ricin är så lätt att framställa gör att det är svårt att spåra tillverkningen. FOI och DHSvårt S har länge samarbetat för att skapa metoder som kan kartlägga vilken tillverkningsmetod som använts, som en del i bevisföringen mot tillverkaren.

– Att tillverka ricinolja är lagligt, men att påbörja uppreningen av giftet är ett brott i nästan hela världen. Vi har metoder för att i ett misstänkt ricinprov undersöka om en gärningsman har renat fram giftet och vilken metod som då har använts, berättar Crister Åstot, projektledare för DHS-projektet vid FOI.

Nu har FOI och Nationellt Forensiskt Center i ny forskning skapat metoder för att beräkna resultatvärdet när bevis ska läggas fram i en svensk rättegång. Men stöd av ett 50-tal uppmätta markörer kan forskarna ge en så säker bild av tillverkningsmetoden att bevisen kan räknas in i högsta klassen i polisens niogradiga bevisskala.

Femtiotal markörer
FOI:s arbete har väckt stor uppmärksamhet i forensiska kretsar.

– Framförallt för att vi har utvecklat metoder för att använda så många markörer som ett femtiotal. Tidigare har man fått arbetat med ett fåtal markörer, säger Susanne Wiklund Lindström, projektledare för det aktuella resultatvärderingsprojektet vid FOI.

FOI, med de enda svenska laboratorier som får jobba med ämnen som klassas som kemiska stridsmedel, vill fortsätta arbetet bland annat genom att förbättra valideringen och vidareutveckla metoderna för att matcha prover mot varandra för att koppla ihop brott.

Kontaktinformation
Maria Hugosson Bygge Pressansvarig 073-4447755 maria.hugosson@foi.se

Forskare har i 100 år letat efter denna saknade tidsålder i Sveriges berglager. De nya fynden visar att tidsåldern devon faktiskt finns bevarad i Skåne. De fossila sporerna hittades i sandsten man trott var äldre, från havsbottnar avsatta under tidsåldern silur. Sandstenen är en känd, rödfärgad byggnadssten som bland annat Öveds kloster är byggt med.

– En av Sveriges populäraste byggnadsstenar gömmer bevis för expansionen av de första egentliga landväxterna, säger professor Vivi Vajda vid Naturhistoriska riksmuseet som gjort upptäckten tillsammans med doktoranden Kristina Mehlqvist.

Reste sig ur havet
I tidsåldern devon hade Sveriges kontinent just rest sig ur havet. Det skedde när kontinenter kolliderade med varandra och bergskedjan Kaledoniderna bildades, (resterna av denna finner vi i vår svenska fjällkedja). Ett stenigt, ödsligt och kargt landskap med höga berg. Men enstaka mossor längs vattenbryn ersattes snart av landlevande växter som förökade sig med sporer och grönskan bredde ut sig.

Miljontals år senare hade bergskedjan smulats sönder av väder och vind. Denna erosion trodde man hade utplånat alla spår från tidsperioden devon och därför har detta fynd av fossila devon-växter en stor geologisk betydelse. Övedssandstenen liknar bergarten Orsasandsten som använts till flera byggnader i Stockholm.

Förmodligen är även Orsasandstenen av samma ålder som Övedssandstenen men det återstår för forskarna att bevisa.

Resultaten publiceras i tidskriften Review of Palynology and Palaeobotany, som är ägnad åt fossila växter.

Kontaktinformation
Vivi Vajda, Professor vid Naturhistoriska riksmuseet Telefon 0733 861195 Epost vivi.vajda@nrm.se

Claes-Fredrik Helgesson, professor i Teknik och social förändring på Linköpings universitet, intresserar sig för det som äger rum i gränssnittet mellan medicin, vetenskap och ekonomi.

Han menar att den forskning som ofta betraktas som objektiv och evidensbaserad är formad av förhandlingar där forskare, industri med flera försöker ta reda på vad som är värt att veta.

– Man hävdar ofta att medicinsk forskning är objektiv och därmed värderingsfri. Vi menar tvärtemot att det är centralt att förstå de värderingar aktörer alltid måste göra för att kunna producera kunskap, säger Claes-Fredrik Helgesson.

I ett pågående projekt tillsammans med Francis Lee jämförs arbetet att utforma olika typer av medicinska experiment, så som traditionella randomised controlled trials, RCT, och nyare former av experiment som bland annat inkluderar biomarkörer, vilket är biologiska tecken på sjukdom i kroppen.

– Det är tydligt hur olika former av medicinska experiment involverar olika typer av värderingar avseende sådant som patientsäkerhet, bias, randomisering, och ekonomi, säger Francis Lee. I de nyare formerna av kliniska prövningar uppvärderas snabba slutsatser. Till exempel har man övergett principen att inte påverka studien medan den pågår. Man ändrar doseringar och tar bort patientgrupper som inte omedelbart svarar på försöken.

Betydelsen av vad som ses som ett “värdefullt experiment” skiftar alltså. Som en del av projektet utges boken Value Practices in the Life Sciences and Medicine (Oxford University Press). Där är Helgesson och Lee redaktörer tillsammans med Isabelle Dussage. Boken samlar ett flertal studier inom medicin och livsvetenskap där flera olika värden står på spel.

Projektet Prövningar av värde: Om värderingspraktiken vid utformningen av medicinska experiment ska fortgå fram till 2016.

Kontaktinformation
Jenny Björkman Telefon: 08 506 26 433 Mobil: 08 506 26 400 Epost: jenny.bjorkman@rj.se

– Om vi blickar bakåt till en farlig miljö med rovdjur och krigiska stammar kan några decibels förbättring av uppfattningsförmågan ha gjort stor skillnad. De individer eller familjer som saknade förmågan att gå i takt kan bokstavligt talat ha klampat sig ur den genetiska poolen, om de inte uppfattade faran i tid, säger Matz Larsson forskare vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset i Örebro.

En grupp frivilliga människor genomgick ett experiment vid Audiologiskt forskningscentrum vid Universitetssjukhuset i Örebro. De fick lyssna på en berättelse av Selma Lagerlöf, samtidigt som ett störande ljud i form av steg på en grusgång spelades upp.

Halva tiden hörde de steg från två personer, som promenerade i otakt och halva tiden steg från två personer som promenerade i takt och försökspersonerna fick reglera ljudnivån på sagan så att de precis kunde följa berättelsen. Det var samma ljudstyrka på fotstegsljuden när de var i takt respektive i otakt.

– Det visade sig att de hörde sagan bättre när stegen var i takt. Skillnaden var 2,7 decibel. De fick alltså skruva upp volymen på sagan nästan 3 decibel när de stördes av ljudet av två personer som gick i otakt för att uppfatta berättelsen lika bra som när fotstegen var i takt.

Experimentet pågick i en kvart, men människor tar i genomsnitt 10 000 steg per dygn och inte sällan i sällskap.

– Att uppfatta ljud i omgivningen var viktigt för att klara sig men egenskaper kopplade till rytmisk förmåga förstärks också. Det är till och med troligt att människans rytmiska gång på plan mark banade väg för evolutionen av dans och musik, avslutar Matz Larsson.

Kontaktinformation
Matz Larsson 019-6025596, 073-809 02 28

Det kan exempelvis handla om att resurssvaga människor tvingas bort från landområden i klimatanpassningens namn – utan att få tillgång till nya, välfungerande landytor, att fattiga fiskare får svårare att försörja sig eller att klimatåtgärderna enbart riktas mot städer och att landsbygden glöms bort.

Björn-Ola Linnér har tillsammans med två andra forskare publicerat en artikel om detta i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change. De har gått igenom 32 fall i åtta länder, däribland Burkina Faso, Honduras, USA, Maldiverna, Australien och Norge, och även studerat forskningslitteratur i ämnet.

Forskarna sätter upp ett varningens finger för att allmänna medel som ska stärka utsatta grupper vid klimatanpassning istället hamnar hos redan priviligierade personer och ger dem mer rikedom och inflytande.

– Vissa anpassningsprojekt förstärker därmed rådande ojämlikhet, konstaterar Björn-Ola Linnér. Han nämner flera exempel på detta, däribland orkanen Mitch i Honduras och orkanen Katrina i USA där den rikare delen av befolkningen fick störst del av hjälpinsatserna. Eller åtgärder i Bangladesh där insatser som går fel kan handla om liv och död för fattiga människor. Mönstret att åtgärderna riktas främst mot priviligierade finns även i Sverige, menar Björn-Ola Linnér.

– Sverige har mycket klimatanpassning som är riktad mot vattennära områden. Och vilka bor främst där – jo, de med mycket pengar. Forskarna ser också att omställningsåtgärder ibland kan drabba existerande ekosystem, försämra vattenkvaliteten och den biologiska mångfalden och även driva bort människor, däribland ursprungsbefolkning i Australien.

Det går dock att förhindra att insatserna slår fel.

– En avgörande fråga är att lyckas anpassa insatserna på ett effektivt och rättvist sätt. Och det finns massor av exempel på bra klimatanpassning som även stärkt människors försörjningsmöjligheter och gett dem tryggare levnadsförhållanden, det vill jag verkligen understryka. För att undvika fallgroparna har forskarna några råd inför framtida klimatanpassningsprojekt.

– Ställ frågan vilka som kan förlora på en insats. Den frågan ställs alltför sällan och den måste in i planeringen. Andra råd är att ta reda på vad som händer på ett lokalt plan i ett anpassningsprojekt, till exempel om Sverige satsar biståndspengar på projekt i andra länder. Och att mer forskning görs inom området.

–Vi föreslår också att en internationell, oberoende tribunal inrättas dit människor som blir drabbade av klimatanpassningsåtgärder kan vända sig. Det här är ett växande problem. Och det är också viktigt att försöka få med röster från de som påverkas, innan åtgärderna sätts in, så att de kan ge sitt godkännande. Men det är lättare sagt än gjort.

Artikeln The political economy of climate adaptation i Nature Climate Change

Kontaktinformation
Björn-Ola Linnér nås via mail: bjorn-ola.linner@liu.se och på följande telnr: 011-36 32 33, 0708-48 32 33 samt på +44 75 55 56 95 14 och +44 18 65 28 88 59.

Det är forskaren Erland Björklund som tillsammans med kollegan Ola Svahn vid Högskolan Kristianstad som tilldelats 530 000 kr av Region Skåne för arbete med de tre miljöstrategiska insatserna.

De tre olika delarna knyts samman till en helhet. Metodutveckling av läkemedelsanalys samt monitorering av läkemedel har inletts och kommer att pågå parallellt med utveckling och utvärdering av modern avloppsvattenrening baserat på filterteknik i fullskala.

Merparten av arbetet genomförs under hösten 2015 samt 2016. Både på nationell och europeisk nivå tas också initiativ för ökad kunskap om förekomst och reduktion av läkemedelsrester. Genom EU-samarbete via europeiska organet WssTP, Water supply and sanitation Technology Platform stärker Region Skåne nu sitt miljöstrategiska arbete inom detta område ytterligare.

– Regionen delfinansierar mitt arbete som ansvarig för den grupp inom WssTP som arbetar med nya metoder för rening av läkemedelsrester och andra mikroföroreningar. På så vis visar vi vilka aktiviteter som är på gång i Skåne, säger Erland Björklund, forskare vid Högskolan Kristianstad som även leder projektet.

Regionen stöttar också Krinovas medlemskap i WssTP.

– Detta medlemskap ger oss möjlighet att få inblick i teknikdriven utveckling och innovation på vattenområdet i Europa, säger Erland Björklund, men också att uppmärksamma kommissionen på vilka tekniker som behöver lyftas fram på sikt.

Water supply and sanitation Technology Platform, WssTP, initierades 2004 av EU-kommissionen för forskning och teknikutveckling inom europeiska vattensektorn och har i dag 137 medlemsorganisationer från industri, forskning och branschorganisationer.

Kontaktinformation
Erland Björklund, forskare vid HKR, 0722-33 09 80, erland.bjorklund@hkr.se. Ola Svahn, forskningsingenjör vid HKR, 0702-28 12 45, ola.svahn@hkr.se. Fabian Rimfors, PR och forskningskommunikatör HKR, 0768-23 88 42, fabian.rimfors@hkr.se.

Att behålla en lägre vikt efter bantning är svårt. Det vet alla som har försökt. Vid sjuklig fetma används därför kirurgi som ger en varaktig viktnedgång.

Gastric bypass är ett sådant kirurgiskt ingrepp där maten leds förbi magsäcken och tolvfingertarmen direkt ned i tunntarmen. Efter ingreppet upplevs en tidigare mättnad vilket minskar matintaget, dessutom väljer de som opererats gärna nyttigare födoämnen. Sammantaget leder det till en effektiv viktnedgång.

Men det minskade energiintaget förklarar inte ensamt varför gastric bypass-patienter i så hög utsträckning lyckas behålla den lägre vikten över tid.

Tunntarmen blir mer aktiv
I en studie som publiceras i tidskriften PlosOne ger forskare vid Sahlgrenska akademin förklaringen: gastric bypass-operationen får kroppens egen energikonsumtion att öka vid måltider.

– Operationen leder till att delar av tunntarmen blir mer aktiv och därmed ökar sitt näringsbehov. Den ökade energikonsumtionen lämnar därmed mindre kvar av en måltid för blodet att ta upp och lagra som fett. Man kan säga att man äter sig smal, säger Malin Werling, forskare vid Sahlgrenska akademin.

I studien har gastric bypass-patienter studerats i en så kallad energikammare, dels före och dels upp till två år efter operation. I energikammaren, som är inredd som ett litet hotellrum och där försöksobjekten vistas under ett dygn, kan forskarna i stor detalj studera kroppens energiomsättning.

Ökat energibehov
– Att kroppens energibehov ökar efter måltid är välkänt. Vi vet också att det är energikrävande för mag- och tarmkanalen att bryta ned och absorbera födoämnen. Men att denna effekt förstärks av en gastric bypass var oväntat, säger Lars Fändriks, professor vid Sahlgrenska akademin.

Forskarna ska nu i fortsatta studier i detalj utreda mekanismerna bakom mag- och tarmkanalens ökade energibehov efter fetmaoperation. Förhoppningen är att man i framtiden ska kunna förstärka effekten med läkemedel, och därmed minska behovet av kirurgiska ingrepp.

Artikeln Roux-en-Y gastric bypass surgery increases respiratory quotient and energy expenditure during food intake publicerades i Plos One den 22 juni.

Fakta
I Sverige utförs årligen mellan 7000-8000 viktreducerande operationer. Gastrick bypass är idag det vanligaste ingreppet. Sådana viktreducerande magtarmingrepp ger en varaktig viktminskning och samtidigt en återhämtning från diabetes och andra ämnesomsättningssjukdomar.

Kontaktinformation
Malin Werling, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 031 342 8609 0768 174796 malin.werling@gu.se

I Vindelälvens avrinningsområde i norra Sverige var huvudflödet och de flesta biflöden kanaliserade från 1850- till 1950-talet för att ge plats åt flottningen, som upphörde 1976. Stenblock i älven sprängdes eller flyttades bort från strömfåran, vilket åstadkom vallar som skar av strömfåran från strandkanterna. På 1980-talet påbörjades restaureringen av vattendragen, främst för att gynna fisket, men restaureringarna påverkade även andra organismer, i första hand strandväxter.

Strandskogar är viktiga som livsmiljöer, för att lagra kol, ge skugga och filtrera vatten. Restaureringarna har fortsatt in till nutid. Skillnaden i ålder mellan restaurerade platser har gett Eliza Maher Hasselquist och hennes kolleger en plattform för att studera hur snabbt strandväxterna återhämtar sig efter restaureringen.

Okända långtidsresultat
– Norra Sverige är en bra plats att studera för att bedöma resultaten av restaureringen, tack vare den långa historien av restaurering och bristen på bebyggelse. De flesta restaureringar av vattendrag i andra delar av världen kom inte igång förrän på 1990-talet. Vi har därför unika möjligheter att studera långtidseffekterna som restaureringen av vattendrag medför, säger Eliza Maher Hasselquist.

De flesta restaureringsprojekt är inte övervakade, och om de ändå är det kontrolleras de vanligtvis i mindre än fem år. Långtidsresultaten av restaurering av vattendrag har varit relativt okända.

Eliza valde 13 vattendrag att representera en tidsperiod om 25 år efter restaureringen, för att fastställa hur lång tid det tar för växtarter att återhämta sig i antal efter restaureringen. Hon jämförde dessa restaurerade vattendrag med vattendrag som kanaliserats för timmerflottningen för över 50 år sedan.

Eliza och hennes kolleger räknade antalet växtarter i dessa vattendrag och fann att tidsspannet för att uppnå samma artrikedom måste utsträckas till 25 år eller mer.

Mjuka strandsluttningar
– Det begränsade antalet studier av restaurerade vattendrag har ofta gett ofullständiga resultat av utvecklingen efter restaureringen, och det kan bero på att vi är för otåliga. Dessa ekosystem tog tusentals år att utveckla. Hur kan vi förvänta oss att de ska återgå till det tillstånd de hade innan strömmen stördes på under fem år? Vi måste ha större tålamod.

För att påskynda återhämtningen av strandområden föreslår Eliza och hennes kolleger att de som sköter restaureringar ska fokusera på att göra strandsluttningarna så ”mjuka” som möjligt, och att utvidga buffertzonerna vid stränderna för att göra restaureringen så effektiv som möjligt.

– Sveriges regering och EU lägger miljontals kronor varje år på restaurering av vattendrag. Vi borde göra allt vi kan för att få bra utdelning på den investeringen. Att hitta enkla sätt att förbättra våra metoder för att restaurera vattendrag är en viktig del i detta, säger Eliza Maher Hasselquist.

En annan möjlighet är att mer aktivt återställa strandområdena. I norra Sverige litar man för närvarande på att naturen själv ska tillhandahålla frön som är nödvändiga för strandområdenas återväxt. Att mer aktivt så frön av naturligt förekommande växter och buskar, som vide, skulle kunna ge återhämtningen en rivstart.

Läs originalartikeln i Ecological Applications

Kontaktinformation
Presskontakt: 090-786 50 89 Mobil: 070-610 08 05 Epost: press@umu.se

En stark, global urbaniseringstrenden fortsätter att öka. 2014 levde över hälften av världens befolkning i stadsområden jämfört med en knapp tredjedel år 1950. 2050 förväntas omkring två tredjedelar av världens befolkning leva i tätorter.

Sverige har också en stark urbaniseringstrend, framförallt i Stockholm. Den snabba befolkningstillväxten i städerna innebär både möjligheter och utmaningar. En av de största utmaningarna är behovet att minska stadens negativa klimat- och miljöpåverkan och samtidigt uppfylla kraven på nya bostäder och utveckling av infrastruktur.

Skapa engagemang
– Projektet Hållbara Hökarängen har tydligt visat att det miljömässigt hållbara samhället lättare uppnås om vi samtidigt arbetar med det sociala och kulturella kapitalet. Det har varit mycket intressant att driva projektet och med olika metoder skapa engagemang hos människor för mer hållbara livsstilar och förändrade beteenden, säger Katarina Axelsson projektledare vid Stockholm Environment Institute.

Investeringar för ökad energieffektivitet i Stockholmshems fastigheter i Hökarängen har inneburit en minskning av värmeenergiförbrukningen med 32 procent per kvadratmeter jämfört med år 2007, i de fastigheter där investeringsprogrammet har avslutats.

Fortsatt minskad energiförbrukning
Prognosen visar också att minskningen kommer att uppgå till närmare 40 procent efter driftoptimering. Det betyder att Stockholmshem har goda förutsättningar att nå sitt fastställda mål om max 13 kilo växthusgasutsläpp per kvadratmeter år 2017.

Utnyttjande av hållbara lösningar i kombination med en strategisk utveckling av området har gett hela Hökarängen ett uppsving. Hållbarhetsfestivaler, studiecirklar och konkreta åtgärder kan rekommenderas för dem som driver hållbarhetsarbete på stadsdelsnivå. Konkreta resultat i projektet syftar till att demonstrera hur fastighetsägare, boende och lokala aktörer kan samarbeta för minskad energianvändning och resursanvändning i ett bostadsområde.

Några av projektets konkreta resultat:

Läs mer
Slutrapporten Hållbara Hökarängens fördjupade miljösatsning
Läs projektbloggen
Kontrollera din egen klimatpåverkan

Hökarängen Hållbara Hökarängens fördjupade miljösatsning är ett initiativ kring hållbar stadsutveckling. Projektet har drivits av bostadsbolaget Stockholmshem och Sustainable Innovation (SUST) i samarbete med Stockholm Environment Institute och Sustopia. Projektet har erhållit delfinansiering från Energimyndigheten, detta delprojekt har genomförts under åren 2012-2015.

Kontaktinformation
Ylva Rylander, pressansvarig Stockholm Environment Institute 073-150 3384 ylva.rylander@sei-international.org Katarina Axelsson, projektledare, Stockholm Environment Institute 073-7078577 katarina.axelsson@sei-international.org

Under supervalåret 2014 var valkampanjerna professionellare än någonsin – ändå lyckades man inte locka fler väljare. Det skriver Lars Nord, professor i politisk kommunikation, och Marie Grusell, fil dr, i en ny rapport från forskningscentret DEMICOM, Mittuniversitetet.

Rapporten ”Vinnande kampanjer, förlorade val” visar att stora ekonomiska och personella resurser satsades av partierna under valrörelsen 2014. Dessutom var kampanjerna professionellare än vanligt. Traditionella metoder att nå väljare kombinerades med nya – dörrknackandet slog alla rekord samtidigt som sociala medieplattformar blev viktigare arenor än under tidigare val. Dessutom var mediebevakningen bredare, genom till exempel fler partiledardebatter. Ändå gick det inte riktigt som man tänkt.

– I efterhand talar partierna om att valrörelsen var splittrad och otydlig utan avgörande sakfrågor eller särskilda mediehändelser. Helt enkelt en valrörelse utan egenskaper, säger Marie Grusell.

För trots att partiernas kampanjer varit kloka och väl­motiverade och att enskilda insatser under kampanjen var mycket framgångsrika, räckte det i många fall inte för att locka väljare att rösta på de partier som bedrivit dessa lyckade kampanjer. Ändå lär den nuvarande kampanjutvecklingen fortsätta.

– Valkampanjen är inte längre främst ett recept för att vinna val, utan mer ett måste för att inte tappa mark och bli frånsprungen av andra i kampen om de rörliga väljarna, säger Lars Nord.

Ladda ned och läs hela rapporten ”Vinnande kampanjer, förlorade val. Partiernas politiska kommunikation valrörelsen 2014”.

Kontaktinformation
Lars Nord, 070-550 93 33. Marie Grusell, 070-672 19 96

– Det är nödvändigt med en diskussion kring en tillförlitlig gräns för hur många barn en donator får ge upphov till, för det saknas idag. För oss inom professionen är det viktigt att processen är säker för barnet, dess föräldrar, donatorn och i slutändan också samhället, säger Gunilla Sydsjö.

Gunilla Sydsjö är professor vid Linköpings universitet och kognitiv beteendeterapeut vid Linköpings universitetssjukhus. Hon träffar i sitt arbete människor som behöver hjälp av vården för att skaffa barn. En av de frågor som dyker upp i samtal med de blivande föräldrarna är hur stor risken är att deras framtida barn skulle kunna komma att skaffa barn med ett halvsyskon.

I en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica visar bland annat Gunilla Sydsjö, Marie Bladh och Anders Nordgaard med hjälp av en matematisk modell risken för att svenska donatorbarn med genetiska band skaffar barn ihop. Ger donatorn upphov till tio barn är risken 0,9 procent, eller ungefär en gång i seklet. Vid upphov till 15 barn är risken två procent och vid 25 barn är risken fem procent.

På svenska universitetssjukhus tillkommer ungefär 75-100 barn varje år med hjälp av donerad sperma från svenska män. Regelverken, eller bristen på dem, kring hur många barn en donator får ge upphov till skiljer sig dock mycket åt i EU.

I vissa länder får donatorn ge upphov till så många som 25 barn. Enligt Socialstyrelsens rekommendation från 2006 ska inte donatorsperma användas för att ge upphov till mer än sex barn. När nya EU-regler tillkom på området förkastades dock Socialstyrelsens rekommendation om max sex barn och de som utför assisterad befruktning har därför istället arbetat utifrån att donatorsperma får ge upphov till barn i sex familjer.

– Det här resultatet visar att Socialstyrelsens rekommendation om max sex donatorbarn bör följas av oss inom vården, säger Gunilla Sydsjö.

Vetenskaplig artikel:

The optimal number of offspring per gamete donor. Sydsjö G, Kvist U, Bladh M, Nordgaard A, Acta Obstet Gynecol Scand. 2015 May 25

Kontakt: 

Gunilla Sydsjö, adjungerad professor i obstetrik och gynekologi vid Linköpings universitet, gunilla.sydsjo@liu.se