Resultaten publiceras i vetenskapstidskriften Cell Metabolism. Alla röda och vita blodkroppar utvecklas från stamceller i benmärgen. Forskningsvärlden har dock länge varit oense om benmärgsceller även kan utvecklas till andra celltyper.

I den aktuella studien ville forskarna veta om celler från benmärgen skulle kunna bli fettceller. Problemet är att det inte finns någon experimentell metod med vilken man kan bestämma ursprunget till en människas fettceller.

Forskarna drog då nytta av att det på Karolinska Universitetssjukhuset finns patienter som genomgått benmärgstransplantation. Det är nämligen möjligt att se skillnad på de celler som transplanterats och patientens egna celler.

Studien gjordes på 65 vuxna som transplanterades för upp till 31 år sedan.

– Det är en unikt lång uppföljningsperiod och kan därför ge oss mycket mer information än de relativt korta studier som tidigare gjorts på möss, säger Mikael Rydén, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge vid Karolinska Institutet.

Resultaten av studien som just publicerats i tidskriften Cell Metabolism visar att under en livstid består cirka tio procent av transplantationsmottagarnas underhudsfett av donerade benmärgsceller. Detta är oberoende av patientens kön och ålder. Däremot spelade patientens BMI en stor roll.

De överviktiga personerna i studien hade upp till 2,5 gånger fler fettceller av benmärgsursprung jämfört med de som var smala. Enligt forskarna talar resultaten för att det är möjligt för benmärgsceller att utvecklas till olika celltyper och att egenskaper hos mottagaren, så som fetma, kan påverka denna process.

– I nästa steg vill vi ta reda på vilka specifika benmärgsstamceller som kan bli fettceller. De här studierna gjordes på människor som fått benmärgstransplantat på grund av att de haft leukemi och det återstår att se om resultaten även gäller för människor som inte genomgått transplantation.

I så fall skulle det kunna leda till nya behandlingsmetoder för patienter med metabola sjukdomar, där just fettceller spelar en stor roll, säger Mikael Rydén.

Forskningen finansierades av Svenska Diabetesförbundet, Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Novo Nordisk Fonden, EFSD Lilly European Diabetes Research Programme, CIMED, Europeiska Forskningsrådet och Karolinska Institutets strategiska forskningsprogram i diabetes.

Publikation
Transplanted Bone Marrow-Derived Cells Contribute to Human Adipogenesis. Mikael Rydén, Mehmet Uzunel, Joanna L. Hård, Erik Borgström, Jeff E. Mold, Erik Arner, Niklas Mejhert, Daniel P. Andersson, Yvonne Widlund, Moustapha Hassan, Christina V. Jones, Kirsty L. Spalding, Britt-Marie Svahn, Afshin Ahmadian, Jonas Frisén, Samuel Bernard, Jonas Mattsson, Peter Arner, Cell Metabolism, online 16 July 2015.

Kontaktinformation
Mikael Rydén, överläkare, professor Institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet Telefon: 08-585 827 75 eller 073-699 52 15 E-post: mikael.ryden@ki.se

I branschen finns sedan länge en medvetenhet kring detta, men några entydliga vetenskapliga resultat har hittills inte publicerats. Tillsammans med docent Hanne Løvlie vid Linköpings universitet visar hon att beteenden som ofta beskrivs som uttryck för oro, stress eller nervositet har en negativ koppling till mjölkproduktion. Det innebär att individider som uppvisar mer nervösa beteenden också producerar mindre mängd mjölk.

Studien är gjord på 56 mjölkkor av raserna Holstein och Svensk röd och vit boskap (SRB) på Vreta Naturbruksgymnasium utanför Linköping. Forskarna registrerade nervösa beteenden hos korna under mjölkning och vid separation från gruppen, men också då korna presenterades för föremål de inte tidigare sett.

– Det finns en generell uppfattning hos många svenska mjölkproducenter att kor som är mindre nervösa producerar mer och bättre mjölk. Det är roligt att kunna visa på att det finns belägg för det påståendet, säger Louise Hedlund. Personlighet hos djur definieras vetenskapligt som beteenden som är relativt stabilda över tid och/eller sammanhang. Trots att intresset för den här typen av forskning har ökat kraftigt de senaste tio åren finns bara begränsad kunskap kring varför djur uppvisar olika personlighetstyper och på vilket sätt personlighet är kopplad till olika aspekter av djurens liv.

– Det har varit jätteroligt att kunna undersöka hur även personlighet och produktion kan hänga samman, säger Hanne Løvlie som främst forskar kring personlighet hos djungelhöns. Mjölkkor lever längre och hanteras mer än alla andra typer av produktionsdjur. Kornas personlighet påverkar i hög grad arbetsmiljön och tidsåtgången för djurskötarna och därmed också den ekonomiska situationen för producenten.

– Det är viktigt att förstå hur kons personlighet hänger samman med hennes mjölkproduktion för att kunna lägga upp aveln och djurhanteringen så att vi i framtiden får så effektiva och lätthanterliga produktionsdjur som möjligt, säger Louise Hedlund.

Kontaktinformation
Hanne Løvlie +46 (0) 73 639 44 97, e-post: hanne.lovlie@liu.se. Louise Hedlund +46 (0) 73 769 31 50, e-post: louisehedlund@live.se

Zeoliter är porösa kristallina aluminumsilikater vars hålrum är lika stora som små molekyler. Befintliga zeoliter används i stor utsträckning i industriella processer som involverar separation av gas och katalytisk omvandling, som att till exempel avskilja kväve och koldioxid från luft för att generera syre i sjukhus och flygplan.

– För att kunna förstå funktionen och utveckla nya zeoliter måste man veta hur dessa strukturer är uppbyggda. Det är fortfarande ett lågt antal zeoliter som används kommersiellt. Ett av syftena med att söka efter nya strukturer är för att öka det kommersiella användandet, säger professor Xiaodong Zou vid Institutionen för material- och miljökemi, Stockholms universitet som, tillsammans med ett internationellt forskarlag från Sydkorea, Sverige och Storbritannien, skapat de nya zeoliterna.

Ny familj av zeolitföreningar
Studien presenterar inte bara strukturlösning av mycket komplicerade kemiska föreningar. Forskarna har också förutspått en familj av nya komplicerade zeolitföreningar med väldefinierade egenskaper och lyckats framställa dessa.

– Förutom att vara de mest komplexa zeoliter som är kända idag, med utsökta strukturer, har de också egenskaper som snabbt och selektivt absorberar koldioxid vilket är det första steget i separation av koldioxid från gasblandningar, säger Xiaodong Zou.

Teoretiskt har man föreslagit många miljoner nya hypotetiska zeolitstrukturer. Problemet är att det inte finns tillräckligt stor kunskap om hur dessa strukturer ska kunna framställas i verkligheten. Hittills har nya material upptäckts oförutsägbart som mikrokristallina pulver. Dessutom är det mycket tidskrävande att lösa deras strukturer, oftast genom icke rutinmässiga metoder.

Elektronkristallografiska metoder
– Vårt första steg var att lösa strukturen av en zeolit som framställdes för decennier sedan, men vars komplexitet har trotsat alla tidigare försök att lösa strukturen. Det andra, och lika viktiga steget, var att den nya metoden visade sig kunna förutspå existensen av en ny familj av närbesläktade zeoliter.

Nyckeln till denna framgång har varit de elektronkristallografiska metoder vi utvecklat för att knäcka koden till denna familj, säger Xiaodong Zou.

Artikel i Nature
A zeolite family with expanding structural complexity and embedded isoreticular structures

Om studien
Studien stöds av Vetenskapsrådet och VINNOVA genom projektbidraget ”Berzelii Center EXSELENT på porösa material” samt Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse genom projektbidraget ”3DEM-NATUR” och Röntgen-Ångström Cluster genom projektbidraget ”MATsynCELL”.

Kontaktinformation
Xiaodong Zou, professor i oorganisk kemi och strukturkemi vid Institutionen för material- och miljökemi, Stockholms universitet, tfn 0762-16 88 20, e-post

Cheryl Sjöström har studerat olika biståndsprojekt i bland annat Malawi där närmare 85 procent av befolkningen är småjordbrukare. Ett av dessa är AGRA (Alliansen för en grön revolution i Afrika) som tidigare leddes av Kofi Annan, och ”Millenniebyar” som drivs av ekonomen och biståndsgurun Jeffrey Sachs. Dessutom har hon studerat Världsbankens och andra finansiella aktörers råd till afrikanska länder kring hur deras jordbruk ska effektiviseras med hjälp av modern teknik.

– Det råder ingen tvekan om att afrikanskt jordbruk behöver moderniseras, säger Cheryl Sjöström. Men man tar alldeles för lite hänsyn till att ett jordbruk baserat på ny teknik, konstgödsel och industriellt utsäde skapar många nya problem.

Färre jobb
En effektivisering leder till att färre kan jobba inom jordbruket och det i sin tur leder till att alltfler flyttar in i städerna där det i dagsläget finns ännu sämre möjligheter till försörjning.

Ett annat problem med det moderna jordbruket har visat sig vara att det är svårt att upprätthålla effektiviteten när biståndet upphör. De intervjuer som Cheryl Sjöström har gjort med småbönder i en millennieby i Malawi visar att många bönder överger det effektiva industriella utsädet när det inte längre får ekonomiskt stöd för att köpa det.

Sett ur ett globalt perspektiv är inte heller övergången till afrikanskt storjordbruk helt problemfri; det slukar mycket vatten och konstgödsel är energikrävande att framställa.

Krävs konsekvensanalys
– Debatten kring bistånd är mycket komplex. Det blir en ideologisk fråga om man ska satsa på tekniska, storskaliga lösningar eller lokalanpassade lösningar, säger Cheryl Sjöström som själv tror att det behövs såväl stora övergripande satsningar som stöd till små organisationer som både arbetar med att stärka småjordbrukarnas möjlighet att påverka sin egen situation.

– Man behöver också en tydligare konsekvensanalys av vilken utveckling man får beroende på vilket sätt man väljer att bruka jorden.

Cheryl Sjöström har disputerat avhandlingen Food for Naught: The politics of food in agricultural modernization for African smallholder food security 

Kontaktinformation
Cheryl Sjöström, 0703-633 002 eller cheryl.sjostrom@lucsus.lu.se

Budget för projektet är 40 miljoner kronor.

– Syftet med projektet är att öka människors upplevda trygghet. Tanken är att appen ska föreslå säkra vägar och på sikt fungera i alla europeiska städer, säger Marie Torstensson Levander, professor och prefekt för Institutionen för kriminologi vid Malmö högskola.

Analys av brottskoncentration
Forskarna vid Malmö högskola kommer att ta fram ett kunskapsunderlag som grundar sig på det senaste inom forskningen när det gäller brott i städer.

– Vi kommer att analysera brottskoncentrationen kopplad till olika typer av platser, men också stadens struktur och befolkningens sammansättning, säger Torstensson Levander.

Det handlar framför allt om gatubrottslighet som till exempel rån och fickstölder.

Tre pilotstäder
Tre pilotstäder är först ut i forskningsprojektet.

– Till att börja med kommer vi att arbeta med tre pilotstäder, Rom, Sofia och en stadsdel i London, berättar Alexander Engström, forskningsassistent.

För att få appen att fungera i hela Europa måste forskningen anpassas.

– Det handlar om att finna generella tendenser som inte är specifika för en viss stad, säger Marie Torstensson Levander

Lång erfarenhet av trygghetsstudier
Kriminologiforskarna vid Malmö högskola har lång och omfattande erfarenhet av trygghetsstudier, bland annat har man de senaste åren gjort trygghetsstudier i Malmö.

– Det finns mycket forskning när det gäller trygghet och säkerhet. Det är väldigt kul när forskning kommer till användning och tillämpas praktiskt, säger Torstensson Levander.

Kontaktinformation
Marie Torstensson Levander, tfn: 0702 48 17 07, marie.torstensson.levander@mah.se Charlotte Löndahl Bechmann, kommunikatör Malmö högskola, charlotte.londahl.bechmann@mah.se, 040-665 78 79

Det gäller ett i blodet fritt cirkulerande hormonämne, enkephalin, med smärt- och ångestdämpande egenskaper. Enkephalin stärker också immunförsvaret genom direkt påverkan på immunceller.

– Det här är första gången enkephalinets roll vid bröstcancer studerats på människor, och resultaten var överraskande tydliga. Bland kvinnorna med lägst nivå av hormonet var risken för bröstcancer mer än tredubblad jämfört med de kvinnor som hade högst värden.

– Det är ett av de starkaste sambanden mellan cancerrisk och en fritt cirkulerande biomarkör som beskrivits, säger Olle Melander och Mattias Belting, båda professorer vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Fynden har möjliggjorts tack vare ett brett angreppssätt som kombinerar den främsta kunskapen inom cancer- och hjärt-kärlforskning vid Lunds universitet och studien bygger på blodprov från drygt 1 900 kvinnor i Malmö. Kvinnorna följdes upp avseende bröstcancer under i genomsnitt 15 år. Resultaten justerades med hänsyn till ålder, menopaus, hormonbehandling, rökning och andra faktorer som kan påverka risken för bröstcancer.

Den aktuella studien bekräftar ett statistiskt samband mellan låg enkephalin-koncentration i blodet och ökad bröstcancerrisk, och det återstår att konstatera ett så kallat orsakssamband som visar att en låg nivå av hormonet har direkta effekter på tumörutvecklingen.

Forskarna påpekar också att bland annat geografisk hemvist och ålder, trots justering i studien, kan ha betydelse. Medelåldern bland kvinnorna var 57 år. Å andra sidan stärks studiens resultat av en efterföljande kontrollstudie i en grupp om 1 500 kvinnor med marginellt högre medelålder. Där var kopplingen mellan lågt hormonvärde och bröstcancer ännu starkare. Även djurstudier från andra forskare talar i samma riktning. I dessa fastslås att enkephalin dels kan förstärka immunförsvarets aktivitet mot cancerceller, dels ha en direkt tumörhämmande effekt.

Forskarna vid Lunds universitet hoppas att resultaten efter fortsatta studier ska kunna underlätta förebyggande av bröstcancer samt tidigare upptäckt. För dem med ökad bröstcancerrisk finns tänkbara behandlingar som är förebyggande i form av livsstilsinsatser för minskad stress och nya läkemedel. Fynden passar väl in i utvecklingen mot individanpassad riskbedömning och behandling, utifrån den enskilda kvinnans behov.

– Närmast planerar vi att undersöka hur nivån av enkephalin kan påverkas hos friska individer. Det gör vi inledningsvis i en studie med ett mindre antal kvinnor. Vi är även intresserade av hormonets roll vid andra cancersjukdomar, säger Olle Melander och Mattias Belting.

Publikation
Stable peptide of the Endogenous Opioid Enkephalin Precursor and Breast Cancer Risk Journal of Clinical Oncology, publicerad online 13 july 2015.

Kontaktinformation
Olle Melander, professor i internmedicin vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, och överläkare vid internmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus, 070-454 68 20, 040-39 12 09, Olle.Melander@med.lu.se Mattias Belting, professor i onkologi vid institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, Lunds universitet, och överläkare vid onkologiska kliniken på Skånes universitetssjukhus, 073-350 74 73, 046-17 85 49, Mattias.Belting@med.lu.se

Ett internationellt team med forskare från universiteten i Göteborg, São Paulo (Brasilien) och Lausanne (Schweiz) har analyserat över 2000 fossiler vilket visar att ankomsten av kattdjur till Nordamerika från Asien hade en dödlig inverkan på mångfalden inom hundfamiljen. Detta bidrog till utrotning av så många som 40 arter, visar studien som nyligen publicerats i PNAS.

– Vanligtvis förväntar vi oss att klimatförändringar spelar en övervägande roll i utvecklingen av den biologiska mångfalden. Istället visar sig nu att konkurrens mellan olika rovdjursarter varit ännu viktigare för utvecklingen av hunddjur, säger huvudförfattaren Daniele Silvestro vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

Hundfamiljen hade sitt ursprung i Nordamerika för cirka 40 miljoner år sedan och nådde en maximal mångfald runt 22 miljoner år sedan, när mer än 30 arter fanns på kontinenten. Idag finns endast 9 arter av hundfamiljen i Nordamerika.

De ökade progressivt i kroppsstorlek och specialiserade sig på att bli stora rovdjur. Några av dem överskred 30 kilo och var bland de största rovdjuren på den nordamerikanska kontinenten. Trots att flera stora rovdjur i dag står inför en högre utdöenderisk än mindre arter, fann författarna till studien inga belägg för ett liknande mönster hos forntida hundarter.

Kattdjuren effektivare rovdjur
Den evolutionära framgången hos köttätande djur var oundvikligen kopplat till deras förmåga att skaffa mat. En begränsad mängd bytesdjur medför stor konkurrens mellan rovdjur som delar samma geografiska område. Afrikanska rovdjur som till exempel vilda hundar, hyenor, lejon och andra kattdjur konkurrerar ständigt med varandra om tillgången på mat.

Nordamerikanska rovdjur i det förflutna kan ha följt liknande dynamik och en stor del av konkurrensen återfinns inom arter av hundfamiljen och från forntida kattdjur och hundar. Medan kattdjur tycks ha en stark negativ inverkan på överlevnaden hos forntida hundar är motsatsen inte sann.

Detta tyder på att kattdjur måste ha varit effektivare rovdjur än de flesta av de utdöda arterna inom hundfamiljen.

Publikationen
Silvestro D, Antonelli A, Salamin N, Quental T B: The role of clade competition in the diversification of North American canids. Proceedings of the National Academy of Science USA (2015).

Kontaktinformation
Dr. Daniele Silvestro, tel. +41 764 909931, e-mail: daniele.silvestro@unil.ch Göteborgs universitet & University of Lausanne, Switzerland. Prof. Tiago B. Quental, phone +55 11 3091-0967, e-mail: tbquental@usp.br University of São Paulo, Brazil. Foto: Michele Silvestro

När människor sover överförs minnen från korttids- till långtidsminnet. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att deras testpersoner var bra på att minnas saker – även när de fått bara en halv natts sömn. Men studien visade också att minnesförmågan hos testpersonerna som sovit lite påverkades mycket negativt när de dessutom utsattes för stress.

I studien som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften SLEEP avsåg sömnforskarna Jonathan Cedernaes och Christian Benedict att utforska vilken betydelse som längden sömn har för överföringen av minnen, samt i vilken grad som långtidsminnen som har befästs av sömn förblir tillgängliga efter akut psykisk stress.

De 15 deltagarna i studien deltog i två sessioner där de på kvällen fick genomföra ett inlärningsmoment (var 15 olika kortpar befann sig på en datorskärm). Därefter fick deltagarna antingen sova en halv natt (4 timmar) eller en hel natt (8 timmar). Morgonen därpå skulle deltagarna försöka minnas platsen på så många kortpar som möjligt, före och efter att de utsattes för akut psykisk stress.

Forskarna fann att en halv natts sömn var lika bra som en hel natts sömn för att bilda långtidsminnen för vad kortparen fanns på skärmen. Men studien visade också att stress påverkade testpersonernas förmåga att minnas det de hade lärt sig kvällen innan. Männen stressades i 30 minuter efter den förkortade eller åtta timmar långa möjligheten att sova, exempelvis genom att få försöka minnas en stor mängd ord som de nyss lärt sig medan de samtidigt utsattes för ett störande bakgrundsljud.

Då deltagarna bara hade sovit en halv natt och utsattes för detta stressmoment, kunde de inte längre återkalla platsen för kortparen lika väl. Deras förmåga att komma ihåg detta hade minskat med ungefär 10 procent. Hos deltagarna som haft möjlighet att sova en hel natt sågs ingen stressorsakad nedsättning av förmågan att komma ihåg kortens platser.

Forskarna ser att det finns åtgärder samhället skulle kunna ta för att maximera minnesförmågan hos personer med sömnbrist.

– Även om en enda natt med förkortad sömn kanske inte försämrar minnesförmågan under vissa grundtillstånd, så kan förmågan försämras om man efter sömnbrist utsätts för akut stress. Detta kan sannolikt få betydelse i våra vardagsliv. Vi ser att samhällsåtgärder som ger individer som lider av sömnbrist större möjligheter att nå sitt sömnbehov skulle kunna vara av värde. Dessa skulle kunna inkludera senare start av skoldagen eller utökad användning av flexibla arbetstider. Sådana åtgärder skulle göra det möjligt för individer som lider av sömnbrist att till fullo utnyttja sina minnesförmågor i stressfyllda situationer och därmed kanske också förbättra sina resultat i skolan eller på arbetet, säger Christian Benedict forskare och docent vid neurovetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.

– Ett viktigt nästa steg är att undersöka hur kronisk sömnbrist och/eller mer kronisk stress kan interagera för att försämra förmågan att minnas fakta och andra förmågor som sömnen har till uppgift att befästa, säger Christian Benedict

Kontaktinformation
Christian Benedict, forskare och docent vid neurovetenskapliga institutionen, Uppsala universitet Mobilnummer: +1-312-866-0125, e-post: christain.benedict@neuro.uu.se Cecilia Yates, informationsansvarig vid neurovetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, Mobilnummer: 0704-334801, e-post: cecilia.yates@neuro.uu.se

Elektroniska system skapar i dag stora mängder värme, framför allt på grund av den ständigt ökande efterfrågan på mer funktionalitet. För att behålla livslängden på systemen är det viktigt att kunna avlägsna värme effektivt. Bättre kylning av elektronik kan dessutom spara mycket stora mängder energi. Enligt en amerikansk undersökning går ungefär hälften av den totala el som används för att köra dataservrar till att kyla systemen.

För några år sedan visade ett forskarlag, lett av Johan Liu som är professor i elektronikproduktion på Chalmers, för första gången att grafen har en kylande effekt på kiselbaserad elektronik. Sedan dess har även ändra forskare arbetat med grafen för kylning av kiselbaserad elektronik.

– Men med de metoder som har funnits hittills kan man inte få bort så stora mängder värme eftersom det bara är några få atomlager som kan leda bort värmen, säger Johan Liu. När man försöker med många lager av grafen dyker det upp problem med vidhäftningen mellan grafenet och underlaget eftersom de bara hålls ihop med svaga van der Waals-bindningar.

– Vi har löst det här problemet genom att skapa starka kovalenta bindningar mellan grafenfilmen och underlaget, som är en elektronikkomponent av kisel.

De starka bindningarna är resultatet av så kallad funktionalisering av grafenet, det vill säga en tillsats av en molekyl som ger skiktet nya egenskaper. Efter att ha testat många olika tillsatser kom chalmersforskarna fram till att molekylen (3-Aminopropyl) trietoxysilan (APTES) är den som fungerar bäst. Vid uppvärmning och hydrolys skapar den en så kallad silanbindning mellan grafenet och elektronikkomponenten (se bild).

Utöver de starka bindningarna leder också funktionaliseringen till en fördubbling av hela systemets värmespridningsförmåga. Forskarna har visat att värmeledningsförmågan i filmens plan, där den har en tjocklek på 20 mikrometer, kan nå ett värmeledningstal på 1600 W/mK. Det är över fyra gånger bättre än värmeledningstalet för koppar.

– Filmens förbättrade förmåga att leda bort värme ger möjligheter till många tillämpningar, säger Johan Liu. Till exempel integrering av filmen för kylning i mikroelektroniska enheter och system, såsom lysdioder (LED) med hög effekt, lasrar och radiofrekvenskomponenter. Den grafenbaserade filmen skulle också kunna bana väg för snabbare, mindre, energisnålare och mer hållbar högeffektselektronik.

Fakta om forskningen
Resultaten publicerades nyligen i tidskriften Advanced Functional Materials:
Improved Heat Spreading Performance of Functionalized Graphene in Microelectronic Device Application

Arbetet har utförts i ett samarbete mellan Chalmers och SHT Smart High Tech i Sverige, Shanghai University i Kina, samt Ecole Centrale Paris och EM2C – CNRS i Frankrike.

Kontaktinformation
Johan Liu, professor i bionanosystem, Chalmers, 031-772 30 67, 070-569 38 21, jliu@chalmers.se

Enligt Svenska Intensivvårdsregistret sker ungefär 40 000 intensivvårdstillfällen per år i Sverige, med en genomsnittlig vårdtid på 2,7 dygn.

För att patienter och närstående skulle få bättre inblick i och större förståelse för vad som skett under vårdtiden lät forskare vid Sahlgrenska akademin vårdpersonal, men även anhöriga och vänner skriva i en dagbok för patienter som vårdades på en sydsvensk intensivvårdsavdelning. I dagboken noterades till exempel undersökningar och behandlingar, patientens sömn och oro, hälsningar och händelser i omvärlden samt även foton tagna under vården.

Post-traumatisk stress
Två månader efter utskrivning fick ”dagbokspatienterna” svara på frågor om minnen från tiden före, under och efter IVA-vården, och hur de upplevde själva dagboken. De fick också medverka i en screening för post-traumatisk stress. Samma frågor ställdes till en grupp som inte fått dagbok.

Uppföljningen fann endast få skillnader i olika minnen mellan de som fått och läst sin dagbok och de som inte fått någon dagbok. Tolv procent av patienterna visade tecken på posttraumatisk stress, och hade oftare minnen av andningsmask, tub i näsan, mörker, oro/rädsla, förvirring och panik. Några patienter beskrev hela situationen som svår att uthärda och att det var svårt att beskriva vad minnena bestod av.

Även om det inte sågs någon skillnad i post-traumatisk stress mellan de båda grupperna ansåg de som fick dagboken att den var värdefull för förståelsen av vad de varit med om.

– Dagbokens betydelse handlar om att förstå vad som hänt. Den blev ett bevis på den omsorg patienten var föremål för, och kunde komplettera patientens egna minnen och det som berättades för dem av nära och kära. Dagboken kan också vara ett användbart underlag för samtal om vårdtiden på IVA, säger Cecilia Glimelius Petersson , forskare vid Sahlgrenska akademin.

Sammanfattningsvis verkar dagboken vara till nytta för patienten för att få veta vad som hänt snarare än en hjälp att minnas vad man varit med om.

Studien Diaries and memories following an ICU stay: a 2-month follow-up study publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nursing in Critical Care.

Kontaktinformation
Cecilia Glimelius Petersson, verksam som intensivvådssjuksköterska i Kristianstad. 0702664407 cecilia.glimelius@gmail.com. Pressansvarig: Krister Svahn Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet 0766-18 38 69 031-786 3869 krister.svahn@sahlgrenska.gu.se

I augusti inleder forskarna sina tester en i kontrollerad våtmarksanläggning utanför Halmstad. Varje prov har fem dagars uppehållstid, vilket innebär att det förorenade vattnet sakta rinner genom våtmarken under fem dygn. Det är den naturliga nedbrytningen av fem olika läkemedelssubstanser som ska studeras: en antibiotika, en epilepsimedicin och fyra smärtstillande.

Läkemedelsrester som når våra vattendrag via avloppsvattnet påverkar de vattenlevande djuren negativt och kan därmed rubba känsliga ekosystem. Det är därför viktigt att ta fram effektiva metoder för rening av avloppsvatten.

– Vår förhoppning är att fler reningsverk runt om i Europa kan börja använda våtmarker som ett sista steg i reningen där vattnet ”poleras”. Om vår studie visar att våtmarker är lika effektiva att bryta ner läkemedelsrester som vi förutspår, så kan vattnet renas utan tillförsel av onödiga kemikalier, säger Per-Magnus Ehde, universitetslektor i kemi vid Högskolan i Halmstad, och en av projektets ansvariga forskare.

Växter bryter ner läkemedelssubstanser
Forskningsprojektet genomförs i samarbete mellan forskare på Våtmarkscentrum vid Högskolan i Halmstad och forskare vid Högskolan Kristianstad. Provtiden är mellan augusti och oktober, och resultaten beräknas vara klara i januari 2016.

Nedbrytningen av läkemedel i en våtmark sker på flera olika sätt, till exempel via biofilm (det som bildas på den delen av växten som är under ytan och på sedimentet), av solljus och av själva växten som tar upp och bryter ner läkemedlet.

Läs mer om forskningsprojektet.

Kontaktinformation
Per-Magnus Ehde Telefon: 076-824 86 97 E-post: per_magnus.ehde@hh.se

Hållbar, ekologisk och eko-funktionell intensifiering är koncept som strävar mot ökad växtproduktion samtidigt som odlingens negativa miljö- och klimatpåverkan minskar. Målet är effektivare användning av naturresurser, inklusive mark, och gynnande av ekosystemtjänster för att minska beroendet av insatser.

Samodling, det vill säga samtidig odling av minst två arter på samma fält, är vanligt i vallodling och produktion av grönfoder, men används betydligt mindre i odling av ettåriga grödor till mogen skörd.

Större skörd, högre proteinhalt och färre ogräs
En grupp forskare från odlingssystemsekologigruppen vid SLU i Alnarp, INRA Toulouse (Frankrike) och Roskilde universitet (Danmark) har analyserat resultat från 22 fältförsök med samodling av baljväxter (åkerböna eller ärt) och spannmål (korn eller vete) i ekologiska odlingssystem runt om i Europa.

I genomsnitt ökade totalskörden med 27 procent i samodling jämfört med om de två arterna odlades separat i renbestånd. Ytterligare fördelar med samodling var att spannmålen hade signifikant högre proteinkoncentration jämfört med renbestånd av spannmål, och att ogräsförekomsten var mindre än i renbestånd av baljväxter.

Mindre miljöpåverkan per kilo produkt
Forskargruppens slutsats är att diversifiering av grödor genom samodling är ett viktigt verktyg för att öka skördenivåerna och därmed minska miljöpåverkan per kilo ätbar produkt. Samodling har därför stor potential för intensifiering av både ekologisk och konventionell växtproduktion. Forskarna föreslår en färdplan för forskning och innovation inom samodlingssystem, bland annat med analys av barriärer inom livsmedelssystem som försvårar lantbrukarnas avsättning av diversifierade grödor.

Läs mer
Jensen, E.S., Bedoussac, L, Carlsson, C., Journet, E-P., Justes, E. and Hauggaard-Nielsen, H. 2015. Enhancing Yields in Organic Crop Production by Eco-Functional Intensification. Sustainable Agriculture Research 4, 42-50.

Bedoussac, L., Journet, E.-P., Hauggaard-Nielsen, H., Naudin, C., Corre-Hellou, G., Jensen, E.S., Prieur, L. and Justes, E. 2015. Ecological principles underlying the increase of productivity achieved by cereal-grain legume intercrops in organic farming. A review. Agronomy for Sustainable Development 35, 911-935.

Om odlingssystemsekologi på SLU:s webbplats.

Kontaktinformation
Georg Carlsson 040-41 52 54, 070-6753738 Erik Steen Jensen (åter 31/7) 040-41 50 35, 076-7869899

Omkring 1,5 procent av alla gravida kvinnor drabbas under graviditeten av intrahepatisk cholestas, ICP, vars symtom visar sig som klåda i bland annat handflator och fotsulor (varför den även kallas för graviditetsklåda). ICP är förknippad med risker för det ofödda barnet, i synnerhet förtidig födsel och mer sällsynt även dödfödsel.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och Karolinska Institutet, har i tidigare studier också visat att ICP kan kopplas till den allvarliga virussjukdomen hepatit C. I uppföljande studier konstaterar forskarna nu att kvinnor med ICP dessutom har en 2,5 respektive 3,5 gånger större risk att drabbas av gallvägs- och/eller levercancer.

Riskökningen kvarstår även efter justering för hepatit C, som är mycket starkt förknippad med levercancer. Den stora populationsbaserade studien, som publiceras i Journal of Hepatology, inkluderar mer än 125 000 gravida kvinnor.

– Förutom en ökad cancerrisk ser vi också att dessa kvinnor löper en lite större risk att drabbas av senare hjärt- och kärlsjukdomar, säger Hanns-Ulrich Marschall, forskare vid Sahlgrenska akademin.

ICP har länge betraktats som ett icke-allvarligt tillstånd som spontant läker efter förlossning. När flera samstämmiga studier nu pekar på att ICP kan ge allvarliga hälsokonsekvenser – förutom ovanstående ökar även risken för havandeskapsförgiftning, sköldkörtelsjukdom, diabetes, psoriasis och Crohns sjukdom – efterlyser Göteborgsforskarna ändrade rutiner i graviditetsvården.

– Vi rekommenderar starkt att alla gravida med tecken till graviditetsklåda testas för hepatit C och att det görs en uppföljning av leverfunktionen hos alla kvinnor med ICP omkring 6-12 veckor efter förlossningen.

Kvinnor med förhöjda leverenzymer bör erbjudas ytterligare utvärdering av en hepatolog, säger Hanns-Ulrich Marschall.

Artikeln Intrahepatic cholestasis of pregnancy and cancer, immune-mediated and cardiovascular diseases: A population-based cohort study publiceras online i Journal of Hepatalogy den 8 juli.

Se en intervju med Hanns-Ulrich Marschall på youtube.

Fakta
I studien har forskarna via födelse- och patientregister identifierat 11 388 kvinnor med ICP och 113 893 kvinnor utan ICP som födde barn mellan 1973 och 2009. Klådan från ICP orsakas av förhöjda gallsyror och/eller leverenzymer, vanligen i slutet av andra och tredje trimestern av graviditeten.

Kontaktinformation
Hanns-Ulrich Marschall, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 0708-77 40 73 hanns-ulrich.marschall@gu.se

I studien konstateras att ett trendskifte är på gång och att vi idag lägger allt större vikt vid begreppet ”värdetillväxt” när vi tar beslut om hur vi vill använda våra pengar.

– Det senaste året har vi sett att svenskarnas attityder till pengar har förändrats. Sedan finanskrisen har segmentet ”trygghet” alltid hamnat i topp när jag genomfört denna studie, men efter en stadig ökning de senaste åren har ”värdetillväxt” nu alltså gått om, säger Tony Apéria, forskare vid Stockholm Business School, Stockholms universitet.

Norrmännen likadana
– Jag har nu noterat den här utvecklingen i flera studier så förändringen är stabil. Samma trend kan även bekräftas i vårt grannland Norge. Det största behovssegmentet våren 2015 är alltså värdetillväxt som har ökat från 14 procent 2013 till dagens 26 procent. Trygghet är fortfarande viktigt och hamnar på en andraplats med 25 procent (38 procent 2013) följt av konsumtion på 21 procent.

– Att prioritera tillväxt syns extra tydligt i Stockholmsområdet där segmentet får 29 procent. Där kan man även se en extrem ökning på sparande i bostadsrätter och villor. Troligen sammankopplat till den förväntade värdeökningen i just sådana investeringar, säger Tony Apéria.

Ökat intresse för optioner
Trendskiftet innebär att den svenska allmänheten tydligare än tidigare söker finansiella aktörer som hjälper dem att skapa just värdetillväxt. Detta speglas även i Tony Apérias Anseendebarometer samt Hållbarhetsindex som kartlägger våra attityder till de största varumärkena på den svenska marknaden.

Resultaten visar att traditionella finansiella företag, så som de svenska storbankerna, backar medan till exempel företaget Avanza, som representerar ”modern banking”, istället upplevs mer positivt och hållbart av svenska folket.

– Vi ser ett ökat intresse för mer avancerade tjänster som aktiehandel, rådgivning och optioner. Samtidigt ser vi att konsumenterna vill ta ett större eget ansvar för sina investeringar. Det räcker inte längre att enbart erbjuda lån, sparande och enklare finansiella tjänster, konstaterar Tony Apéria.

Om studien
Studien genomfördes våren 2015 i ett riksrepresentativt urval genom en onlinepanel. 6 016 intervjuer gjordes med personer i åldern 18-74 år. 80 av Sveriges största och mest synliga konsumentföretag kartlades och 15 av de största och mest synliga finansiella företagen granskades i detalj. I detta urval har bland annat frågor om svenskarnas attityder till pengar ställts. Studien ingår i Tony Apérias pågående forskning om sambanden mellan Varumärke, Anseende och Hållbarhet.

Kontaktinformation
Tony Aperia, Ekonomie doktor vid Stockholm Business School, Stockholms universitet, tfn 070-775 29 17, e-post tony.aperia@sbs.su.se Sofia Lagergren, pressekreterare vid Stockholms universitet, 0722-33 33 85, sofia.lagergren@su.se

Studien publiceras i tidskriften Nature Climate Change, och är en av de största vegetationsstudierna som har gjorts på den arktiska tundran. Forskarna har bland annat jämfört klimatdata från de senaste 60 åren med buskarnas årsringar. Det syns tydligt att buskarna gillar när det blir varmare och växer snabbare. På det sättet kan man använda buskarnas årsringar för att följa klimatets växlingar bakåt i tiden.

Den här studien kompletterar tidigare undersökningar där forskare har jämfört nutida och historiska fotografier och studerat satelitbilder. Effekten varierar på olika platser men den samlade bilden är att buskarna (olika arter beroende på plats) breder ut sig.

Mer buskar i Abisko
– I Abisko syns tendensen med fler och större buskar. Det är tydligt att buskarna drar sig längre upp på fjället, säger Martin Hallinger vid institutionen för ekologi, som också studerat platser i Alaska, Norge och Norra Finland.

Busktillväxten är ett tydligt exempel på hur ett varmare klimat påverkar våra ekosystem. Dessutom kan förbuskningen av tundran också driva på uppvärmningen på flera sätt. Den viktigaste effekten är att buskar är mörkare än annan vegetation på tundran och inte reflekterar lika mycket solstrålning tillbaka till atmosfären. Jämför med att du har mörka eller ljusa kläder på dig en varm sommardag.

Våtmarksområden i Sibirien och Alaska
– Buskarna samlar också mer snö och håller marken under varmare på vintern. Å andra sidan skuggar de också marken på sommaren så det är oklart vilken effekt det har i slutändan, säger Martin Hallinger.

Busktillväxten i de arktiska tundraområdena är ett av de tydligaste exemplen vi har på hur ett varmare klimat förändrar våra ekosystem. Störst är busktillväxten i våtmarksområden i Sibirien och Alaska. Dessa områden är också känsliga för klimatförändringar eftersom mycket kol finns lagrat i den frusna marken. Om permafrosten släpper kan kolet avges och bidra till ett varmare klimat.

Studien kan användas för att förbättra modeller för hur klimatet kommer att förändras i framtiden.

Den har koordinerats av Isla Myers Smith, vid universitetet i Edinburgh.

Artikel i Nature Climate change:
Climate sensitivity of shrub growth across the tundra biome

Kontaktinformation
Martin Hallinger, postdoktor på institutionen för ekologi, martin.hallinger@slu.se, 018-671171

– Det är stor skillnad på varför man köper fritidshus i Strömsund och Norrtälje, bara för att ta två skilda exempel, säger Andreas Back, doktorand i kulturgeografi vid Umeå universitet.

Fritidshustypen som dominerar i Strömsund utmärks av bland annat längre avstånd mellan ägarens bostad och fritidshuset, lägre fastighetsvärden och ökande mängd fritidshus. Fritidshustypen som dominerar i Norrtälje utmärks däremot av korta avstånd mellan ägare och fritidshus, höga fastighetsvärden, men också minskande antal fritidshus genom konkurrensen med den reguljära bostadsmarknaden. Genom att visa på dessa skillnader i landet kan vi också i förlängningen säga något om hur fritidshusen används, av vem och hur det kan tänkas påverka lokalsamhället.

Fyra fritidshuslandskap
Studien bygger på SCB-data från 1997-2012, för Sveriges samtliga fritidshus och deras ägare. De faktorer som studerats är bland annat fastighetsvärde, byggnadernas ålder och avståndet mellan ägarens bostad och fritidshuset. Studien delar upp Sverige i fyra typer av ”fritidshuslandskap”, det vill säga områden där fritidshusen har liknande egenskaper.

De två mest tydliga skillnaderna är de landskap, där fritidshusen ligger långt från ägarens bostad. Ett landskap kännetecknas av platser med glesbygd och befolkningsminskning, medan det andra innefattar flera av landets mest attraktiva semesterorter.

Härjedalens kommun rymmer exempelvis båda dessa landskap, vilket ytterligare understryker att olika platser kan ha olika typer av fritidshus, även inom kommuner.

– De skillnader och komplexiteten i Sveriges fritidshuslandskap som studien visar på skulle kunna underlätta för kommunala beslutsfattare och planerare att diskutera strategier för att hantera olika typer av fritidshus, säger Andreas Back.

Påverkar kommunala tjänster
Den ”osynliga befolkningen” påverkar kommunala tjänster som vatten och hemtjänst, men kan också exempelvis innebära ett större kundunderlag för det lokala näringslivet. Eftersom fritidshuslandskapen är olika innebär det att samma recept inte kan användas överallt.

Studiens resultat är preliminära och görs som en del av ett avhandlingsprojekt i kulturgeografi finansierat av det statliga forskningsrådet Formas.

Fokus för projektet är hur fritidshusägare, i form av en ”osynlig befolkning”, påverkar landets kommuner. I projektets forskargrupp ingår även Roger Marjavaara, universitetslektor i kulturgeografi, samt Dieter Müller, professor i kulturgeografi, båda vid Umeå universitet.

Kontaktinformation
Andreas Back, doktorand i kulturgeografi, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet Telefon: 070-658 20 58 E-post: andreas.back@geography.umu.se