Setareh  har undersökt hur luft och temperatur inne i ett rum påverkas med olika  typer av ventilationsslösningar. Experimenten har delvis utförts i  Högskolan i Gävles unika vindtunnel.

I  konventionella lösningar så kommer luftströmmarna från taket och från  golvet, en mixad lösning. Luftströmmarna skapar då olika lager, så att  det till exempel kan kännas som ett drag.

– Drag är ju en oönskad effekt.  Jag har också tittat på hur effektivt luften byts ut, hur fräsch den är, säger Setareh.

– Målet var att förstå hur människor mår och reagerar på olika typer av ventilation,

Hon har använt sig både av numeriska och experimentella metoder för att undersöka både luftkomfort och drag.

Samverkande jetstrålar

Bästa resultatet fick man med en ventilationslösning med hjälp av samverkande jetstrålar.

Denna  samverkan uppnåddes när man placerade hål med ett visst avstånd från  varandra och sedan lät luft med högt tryck passera. Då kom luftstrålarna  först att vara åtskilda, sedan samverka och till sist gå samman till en  enda mycket starkare och kraftigare jetstråle.

–  Vi fann att samverkande jetstrålar är mer effektivt än andra system för  ventilation båda vad gäller termisk komfort och hur effektivt luften  byts ut.

Problemet med stora ytor

Hittills  har det varit problem om man har ett stort rum, en stor yta. Luften i  det rummet har en låg hastighet och efter en stund så dör luftstrålarna  innan de når till människan.

Men när  man kan få luftstrålarna att sammanblandas till en så behålls den höga  hastigheten och de räcker mycket längre. Mätningar i en stor  industrilokal visade att detta fungerar och lever upp till standarder  för inomhusklimat och komfort

–  Vi har modifierat ett existerande system och kan med säkerhet säga att  det är bättre. Det som nu behövs är fullskaliga tester, säger Setareh Janbakhsh.

Både värme och kylning

Idag  har man ofta två system, ett för värme och ett för kylning, som ofta  motverkar varandra. Dessa nya ventilationssystem fungerar både för kylning och för värme.

• Kan användas både för värme och kyla
• Energisparande
• luftombytet sker snabbare

Setareh Janbakhsh försvarade sin avhandling ”A Ventilation Strategy Based on Confluent Jets: An Experimental and Numerical Study” vid Linköpings universitet den 29 maj.

Kontaktinformation
För mer information vv kontakta: Setareh Janbakhsh, teknologie doktor. Telefon: 076-205 66 63 E-post: Setareh.janbakhsh@gmail.com

Optimeringen av robotarnas rörelser sker genom att minska acceleration och inbromsning, samtidigt som tiden då en robot står stilla minskas, eftersom även stillastående drar energi.

– Vi låter helt enkelt roboten köra långsammare istället för att stå still och vänta på andra robotar och maskiner för att få utföra nästa sekvens. Optimeringen bestämmer också i vilken ordning de olika operationerna ska utföras för att minimera energiförbrukningen utan att tappa tid i körcykeln, säger professor Bengt Lennartson som har startat denna forskning tillsammans med bland annat General Motors.

Han är dock noga med att påpeka att optimeringen aldrig ändrar robotens körbana, endast operationernas hastighet och sekvensordning.

– Därmed kan vi gå in i en befintlig robotcell och göra en snabb optimering utan att påverka produktionen eller nuvarande cykeltid.

För att åstadkomma en säker optimering måste hänsyn tas till körningar då flera robotar rör sig i gemensamma zoner. Därför inleds optimeringen med att identifiera de zoner där det bara får lov att finnas en robot i taget.

– De första mätningarna har visat imponerande energibesparingar, men det är fortfarande en uppskattning. Det handlar om en minskning av energiförbrukningen på mellan 15 och 40 procent. För att kunna uppskatta den faktiska energibesparingen krävs fler tester ute i industrin, säger Kristofer Bengtsson som ansvarar för implementeringen av den nya optimeringsstrategin.

I mycket robotintensiv tillverkningsindustri, exempelvis karosserifabriker i fordonsindustrin, förbrukar robotar cirka hälften av den totala elenergin.

Optimeringsprogrammet inleder med att registrera robotarnas rörelser under en körcykel samt eventuella kollisionszoner. Informationen bearbetas i programmet på någon minut, vilket resulterar i styrinstruktioner som skickas direkt till robotarna.

– Målet är att optimeringar av det här slaget blir standard och inkluderas i tillverkningsrobotar från start. Vid varje ändring av operationssekvenser görs en ny optimering automatiskt. Men det tar tid att föra ut en utvecklingsprodukt till en robust produktionsprocess, flera år av ingenjörsarbete, påpekar Kristofer Bengtsson.

Fakta

Forskningen på Chalmers och institutionen för signaler och system leds av professor Bengt Lennartson och inkluderar Kristofer Bengtsson, Oskar Wigström och Sarmad Riazi.
Optimeringsprogrammet utvecklas inom EU-forskningsprojektet Areus. 

Optimeringsprogrammet inkluderas nu i verktyget Sequence Planner, och kan användas för att minska energiförbrukningen hos enskilda industrirobotar, alternativt för ett flertal samverkande robotar. Metoden har utvärderats i robot- och automationslaboratoriet på Chalmers. Resultaten visar en signifikant minskning av energiförbrukningen, på mellan 15 och 35 procent för robotrörelser hos fristående robotar. För samverkande robotar som koordineras visar testerna ännu större energibesparing, på upp till 40 procent.

Resultaten presenteras på konferensen IEEE International Conference on Automation Science and Engineering, som arrangeras i Göteborg den 24-28 augusti 2015.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Bengt Lennartson, professor, automation, institutionen för signaler och system, Chalmers, 031-772 37 22, bengt.lennartson@chalmers.se Kristofer Bengtsson, teknologie doktor, automation, institutionen för signaler och system, 076-897 95 61, kristofer.bengtsson@chalmers.se

Omkring 160 radioastronomer från 23 länder samlas i nästa vecka för att diskutera framtida forskning om universum med radioteleskopet Square Kilometre Array (SKA). När SKA är färdigbyggt och på plats i Sydafrika och Australien blir det världens största radioteleskop, med råge. När det kommer till att studera universum är SKA unikt – och en del av en ny tid för forskning om liv i universum.

– SKA är det första stora observatoriet där vi redan från ritbordet, åratal i förväg, planerat fascinerande observationer såsom att mäta upp fenomen som radioblixtar från avlägsna stjärnexplosioner – kanske till och med tecken på eventuella utomjordiska civilisationer, säger Robert Braun, vetenskaplig projektledare för SKA.

Jätteprojektet – ett globalt samarbete mellan 10 länder, bland dem Sverige – är just nu inne på sin konstruktionsfas. År 2018 börjar bygget med att placera hundratals antenner i ökenlandskap i Sydafrika och i Australien.

– Målen för SKA är inte bara spännande och inspirerande de är också extremt högt ställda och kräver att vi förbereder oss väl. Nu i Stockholm bildar vi forskarteamen som ska se till att våra visioner också blir verklighet, säger Robert Braun.

Garrelt Mellema, professor i astronomi vid Stockholms universitet, kommer leda diskussioner om hur SKA ska belysa den kosmiska gryningen, den hittills okända tiden i universums historia då de första stjärnorna började lysa över 13 miljarder år sedan. Han ser fram emot spännande diskussioner – både i konferensrummen och ute bland Stockholms sevärdheter.

– Det blir intensiva dagar så vi ska koppla av med ett besök till Stadshuset och Blå hallen. Med tanke på SKA:s möjligheter kan en del av forskarna sikta på att återvända dit någon gång i framtiden!

På konferensen dagordning finns några av vår tids största frågor: Hade Einstein rätt om gravitationen? Hur såg universum ut då de allra första stjärnorna tändes? Hur byggs galaxer som Vintergatan? Vad är den mörka energin som gör att universum expanderar allt snabbare? Kan vi se hur nya planeter bildas runt andra stjärnor? Och – kanske mest eggande av allt – är vi ensamma?

Värdar för konferensen är Stockholms universitet, Onsala rymdobservatorium och Chalmers tekniska högskola, samt SKA-organisationen. Konferensen äger plats i Wenner-Gren centrum.

Mer om SKA

Mer om SKA: http://sweden.skatelescope.org

Projektet Square Kilometre Array (SKA) är ett internationellt samarbete för att bygga världens största radioteleskop. Det leds av SKA-organisationen med säte vid Jodrell Bank-observatoriet i Storbritannien. SKA kommer att genomföra forskning som kommer att omvandla vår förståelse för universum och fysikens fundamentala lagar, det kommer att bevaka himlen i aldrig tidigare skådad detalj, och kommer att kunna kartlägga den hundratals gånger snabbare än någon anläggning som finns idag.

SKA är inget enskilt teleskop. Istället är det en samling av teleskop, eller antenner, som placeras ut över långa avstånd i uppställningar eller antennmattor. SKA ska byggas i två etapper: Fas 1 (som kallas SKA1) i Sydafrika och Australien, och fas 2 (SKA2) som expanderar in i andra afrikanska länder samtidigt som också den australiska delen utökas.

Organisationen har stöd av 10 medlemsländer – Australien, Indien, Italien, Kanada, Nederländerna, Nya Zeeland, Storbritannien, Sverige och Sydafrika. Den har fört samman några av världens bästa forskare, ingenjörer och policymakare, samt fler än 100 företag och forskningsinstitut från 20 länder för att konstruera och utveckla teleskopet. SKA ska börja byggas 2018 och de första vetenskapliga observationerna väntas 2020.

Sverige representeras i SKA-organisationen av Onsala rymdobservatorium, den svenska nationella anläggningen för radioastronomi. Onsala rymdobservatorium drivs på uppdrag av Vetenskapsrådet och har Institutionen för rymd- och geovetenskap vid Chalmers tekniska högskola som värdinstitution.

Kontaktinformation
För ytterligare information Robert Cumming, Onsala rymdobservatorium, pressansvarig för SKA i Sverige, e-post robert.cumming@chalmers.se, mobil +46 (0)70 493 3114 Garrelt Mellema, professor vid institutionen för astronomi, Stockholms universitet, e-post garrelt.mellema@astro.su.se, mobil +46 (0)70 468 2585 Konferensens hemsida: https://indico.skatelescope.org/event/342/page/4

På så vis kan man på ett effektivt och säkert sätt lägga till, byta ut och återanvända programvarukomponenter i ett större system, samt förenkla säkerhetsgranskningar och certifiering.

– Idéerna bakom SPs säkerhetskontrakt och SafetyADD har använts i kunduppdrag. De kommer att vidareutvecklas tillsammans med våra kunder och i framtida forskningsprojekt, säger Jonny Vinter, biträdande sektionschef för pålitliga system på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

SafetyADD har utvecklats som en del i ARTEMIS-projektet SafeCer (Safety Certification of Software-Intensive Systems with Reusable Components – www.safecer.eu) med 27 partners från industri och forskare från Europa. Volvo Technology har koordinerat.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Jonny Vinter, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, 010-516 53 59, jonny.vinter@sp.se

För mindre än ett år sedan rapporterade ett konsortium av ett hundratal forskare att släktskapet mellan alla större grupper av fåglar hade kartlagts genom att hela arvsmassan hos ett 50-tal fågelarter hade analyserats. Kartläggningen innehöll en beskrivning av den precisa ordningsföljden för de olika förgreningarna.

Sedan dess har två av forskarna i konsortiet; Alexander Suh och Hans Ellegren vid Evolutionsbiologiskt Centrum, Uppsala universitet, gått vidare och analyserat fåglarnas arvsmassa på ett nytt sätt, med hjälp av så kallade ”hoppande gener”. Deras resultat ger en delvis annan bild av släktskapet.

– Vi kan se att den mycket snabba utvecklingen av olika fågelsläkten när dinosaurierna dog ut för ca 65 miljoner år sedan innebar att arvsmassan inte ”hann med” att dela upp sig i separata linjer vid artbildningen, säger Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi.

Anledningen är att evolutionen tog snabba kliv och många arter bildades på kort tid. När det sker kan olika delar av arvsmassan ge skilda bilder av släktskapet. Fenomenet har tidigare förklarats teoretiskt och beror på att den genetiska variationen förs vidare från en art till nästa. Om nya arter därefter i sin tur snabbt bildas kan slumpen avgöra vilka ursprungliga genetiska varianter som hamnar i vilken utvecklingslinje. Fenomenet kallas ofullständig linjesortering.

– Svårigheten har tidigare varit att kunna påvisa ofullständig linjesortering långt tillbaka i tiden, säger Hans Ellegren. Det har därför inte varit känt om fenomenet påverkat evolutionen i nämnvärd utsträckning.

Genom att använda de hoppande generna, eller så kallade repetitiva element, har Uppsalaforskarna sett att till exempel en gök kan vara mer släkt med en kolibri än en duva i en del av arvsmassan, medan det motsatta förhållandet gäller i en annan del. Studien gav åtskilliga exempel som bekräftade fenomenet.

Det här är ett av de första fallen inom djurvärlden där forskare har kunnat dokumentera och kvantifiera ofullständig linjesortering. Sannolikt är det ett betydligare vanligare fenomen än vad vetenskapen tidigare har föreställt sig.

– De mer komplexa släktskapsmönster som orsakas av fenomen innebär att livets träd snarare bör beskrivas som livets buske, konstaterar Alexander Suh och Hans Ellegren.

Resultaten publiceras i den ledande vetenskapliga tidskriften PLoS Biology. Studien uppmärksammas också på ledarplats i samma tidskrift.

Den vetenskapliga artikeln kan läsas här

Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Hans Ellegren, tel: 070-425 06 37, e-post: hans.ellegren@ebc.uu.se, Alexander Suh, tel: 076-2866025, e-post: alexander.suh@ebc.uu.se

Den stora frågan är, hur vi ska möta kraven på mer och mer datakraft,  samtidigt som vi måste begränsa vår elkonsumtion, säger Efrain Zenteno, forskare vid Högskolan i Gävle.

Vi  lever i en tid när vi kräver mer och mer datakraft. Vi har vant oss vid  att tala obegränsat och till och med att titta på videofilmer i våra  mobiltelefoner. Detta innebär ett enormt behov av datatrafik för trådlös kommunikation.

Förenat med denna finns ett annat till synes motstridigt krav, som är väldigt stressande för dagens värld. Behovet att minska elanvändningen.

– Båda behövs, men vi måste börja betala notan för våra mobiltelefoner. Vi måste utveckla effektivare tekniker och göra det  möjligt att använda grön el, säger Efrain Zenteno.

Vi vill också ha billigare och billigare teknologi. Bättre TV till ett mycket lägre pris, snabbare och billigare mobiltelefoni. Detta har också blivit en rättvisefråga då så många fler människor idag har tillgång till trådlös datakommunikation.

– På många håll anses detta som en mänsklig rättighet, i nivå med rätten att yttra sig fritt. Idén är att ha en väldigt billig teknik som kan  användas av alla människor.

– Problemet är att sådan billig teknik har en tendens att inte vara perfekt, det kan innebära dålig bild/dålig täckning med mera.

-Vi visar nu att det existerar flera tekniker som skulle tillåta att man använder små billiga, kraftfulla datorer för att dessa fel som genereras av billig programvara.

Datorerna har blivit så mycket billigare och kraftfullare, de dubblar sin kapacitet med jämna mellanrum.

– Detta kommer att hjälpa andra att utveckla system som är mycket billiga och samtidigt effektiva.

Studien är inte begränsad till endast mobil kommunikation, teorin matchar flera tekniker. Därför har sattelittekniken studerats på precis samma sätt som trådlös mobilkommunikation.

Här gäller det hur man ska öka satteliternas livslängd och minska deras energiåtgång. Och hur få in mera TV-kanaler i satelliterna. Satelliterna är tekniskt intressanta därför att de är väldigt specifika.

De använder heller inte så mycket energi därför att de opererar med en digital signal som inte är så energikrävande. Den mobila trådlösa trafiken däremot måste överföra en analog signal tillsändarna/antennerna och detta kostar mycket energi.

– Det är extremt dyrt att sända upp och driva satelliter. Så allt som kan göras för att maximera deras livslängd och användande blir verkligt lönande.

– Satelliter har inga energiresurser förutom de som de fick med sig, de måste leva med det de har.

Detta är ett jätteområde för forskningen där forskare över hela världen försöker nå samma mål. Hela tiden kan man se forskningsrapporter innehållande små steg i riktning mot mycket mer mogna system.

Mitt bidrag är ett sådant litet steg på den vägen säger Efrain Zenteno.

Efrain Efrain Zentenokommer från Arequipa, en stad i södra Peru nära gränsen mot Chile.

– Mycket varmare än här, även fast Arequipa ligger på en höjd av 2400 meter över havet.

Förmånga år sedan kom han till Högskolan i Gävle som utbytesstudent. Hemuniversitet hade vid den tiden ett samarbete med Högskolan i Gävle. Det var 2006 och han läste så in en master i elektronik.

– Min bror hade studerat i Canada, men jag är den förste i vår familj att åka så här långt. Sverige är inte någon vanlig destination för studenter i Peru.

– Det har varit en fantastisk upplevelse för mig att studera vid Högskolan i Gävle, men även att få en inblick i hur samhället fungerar i Sverige.

Han upplever att Sverige har nått långt i utveckling och att alla ges en chans att bidra till samhällets utveckling. Ett exempel man på många håll i världen borde försöka följa.

– Sverige ligger alltid i topp när det gäller viljan att omfamna och ta till sig ny teknologi, till och med jämfört med USA. Och detta tror jag är en stor anledning till att Sverige nått en ledande position inom teknikutvecklingen.

Jag tror ni var först med 4G och ni har så duktiga ingenjörer som samtidigt är så bra på att föra ut tekniken till en intresserad  allmänhet.

– I framtiden vill jag fortsätta utveckla och sprida min forskning. Jag kommer att söka mig dit där den möjligheten finns.

Efrain Zentano försvarade sin avhandling Digital Compensation Techniques for Transmitters inWireless Communications Networks vid KTH den 15 juni.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Efrain Zenteno, forskare i elektronik vid Högskolan i Gävle, Telefon: 026-645078, 073-4615867, 073-4807023, E-post: efnzeo@hig.se alt. zenteno@kth.se