Chalmersforskarna har utvecklat en matematisk beräkningsplattform som gör det möjligt att förutsäga hur olika patienter kommer att svara på en förändrad diet, beroende på hur deras egen tarmflora är sammansatt. Arbetet har skett i samarbete med forskare på Göteborgs universitet samt med kollegor i Frankrike och flera andra länder.

– Med den här metoden kan vi nu börja kartlägga varje enskild bakterietyps ämnesomsättning och därmed få grepp om de grundläggande mekanismerna i den mänskliga metabolismen, säger Jens Nielsen, professor i systembiologi på Chalmers och den som leder forskargruppen.

I människans tarmsystem kan det finnas upp till 1 000 olika slags bakterier och andra mikroorganismer, varav många på ett eller annat sätt deltar i ämnesomsättningen. Tarmflorans sammansättning varierar kraftigt mellan individer, av skäl som till stor del är okända. Dock har forskningen under de senaste åren kunnat visa att det finns ett samband mellan vissa sjukdomar och tarmflorans sammansättning.

– Detta är tydligt när det gäller exempelvis typ 2-diabetes, åderförkalkning och fetma. Det finns också indikationer på att detsamma skulle kunna gälla för depression och för kroppens förmåga att svara på olika cancerbehandlingar, säger Jens Nielsen. Exakt hur mikroorganismerna samverkar med födan, med individen och inte minst med varandra är oerhört komplext.

Fram tills nu har det varit mycket svårt att få fram kunskap om hur orsakssambanden ser ut. Men i en studie som nu nyligen publicerades i tidskriften Cell Metabolism bevisar forskarna genom kliniska försök att den matematiska modellering de utvecklat faktiskt fungerar. Utgångspunkten är ett dietexperiment som utförts vid en klinik i Frankrike. En grupp patienter med övervikt fick först sin tarmflora karaktäriserad och sattes sedan på bantningsdiet. Alla gick ned i vikt, vilket var förväntat. Men hos patienter med en artfattig tarmflora minskade dessutom halterna i blodet och i avföringen av flera ämnen som brukar indikera hälsorisker.

Detta till skillnad från de patienter som hade en tarmflora med större ”biologisk mångfald”. Deras hälsoläge påverkades inte lika mycket. Det riktigt intressanta är dock att systembiologerna från Chalmers med sina modelleringsverktyg till stor del kunnat förklara varför de båda patientgrupperna reagerat som de gjort på dieten.

– Vi har bland annat kunnat påvisa att tarmen hos dem som har en artfattig tarmflora producerar mindre aminosyror när de äter den här dieten. Det är en förklaring till de förbättrade blodvärdena. På kort sikt kan den här forskningen enligt Jens Nielsen göra det lättare för läkare att identifiera de överviktiga patienter som verkligen skulle göra en stor hälsovinst genom att lägga om sin kost och minska i vikt. Ganska snart bör det även bli möjligt att utforma dietrekommendationer som tar hänsyn till den enskilda patientens tarmflora.

Jens Nielsens franska forskarkollegor funderar redan i sådana banor.

– På längre sikt kan vi kanske tillföra tarmbakterier till patienter vars ämnesomsättning inte fungerar så bra, förklarar han. Så kallad probiotika används redan idag

– olika yoghurtkulturer är ett exempel – men dessa bakteriers uppgift är främst att stabilisera tarmen och skapa en gynnsam miljö.

– Med nästa generation probiotika handlar det mer om att tillföra bakterier som direkt interagerar med den existerande tarmfloran och varaktigt förändrar dess sammansättning, säger Jens Nielsen.

Företaget Metabogen har startats utifrån samarbetet mellan Chalmers och Göteborgs universitet och inom detta ska man nu försöka utveckla sådana läkemedel.

Läs den vetenskapliga artikeln Quantifying Diet-Induced Metabolic Changes of the Human Gut Microbiome.

 

Tarmfloran
I människans matsmältningskanal finns mellan ett och två kilo mikroorganismer, deras antal är tio gånger större än cellerna i kroppen. Tarmfloran består normalt av mellan 300 och 1 000 arter. Ett 40-tal bakteriesorter utgör dock 99 procent av innehållet. Variationen mellan människor när det gäller tarmflorans sammansättning anses ha flera förklaringar: Genetiska faktorer, överföring från modern vid födseln, kosthållning, långvarig medicinering. En individs tarmflora är relativt stabil. En antibiotikakur innebär visserligen en kraftig störning, men den går normalt över. Upprepad användning av antibiotika tros dock kunna leda till permanenta förändringar.

Studien 45 överviktiga personer ingick i studien, indelade i två grupper beroende på om deras tarmflora var artrik eller artfattig. De sattes på en kalorisnål diet under sex veckor. Därefter mättes halterna i deras blod och avföring av ämnen som är kända markörer för sjukdom och ohälsa. Resultatet blev att den artfattiga gruppen, som hade ett sämre hälsoläge från början, fick kraftigt förbättrade värden. De med en artrik tarmflora påverkades inte så mycket. Chalmersforskarna valde ut fem av de vanligast förekommande tarmbakterierna och kunde genom att matematiskt modellera deras ämnesomsättning och deras interaktion med varandra förklara studiens resultat.

Kontaktinformation
Jens Nielsen, professor i systembiologi på Chalmers, 0702-436 618, nielsenj@chalmers.se

Samhällets insatser till föräldrar med missbruksproblem är idag oftast riktat till den person som har problemet med missbruk medan barnens behov och föräldraskapet kommer i skymundan. Nu presenteras resultat från en intervjustudie med 21 föräldrar och 30 barn i åldrarna 6–19 år, som visar att både barn och föräldrar vill att missbruket upptäcks tidigt och att alla i familjen får hjälp.

– Samhällets insatser måste riktas både till föräldrar med missbruksproblem och deras barn, utifrån deras olika behov men de behöver också bli sedda som familj. Dels för att underlätta situationen här och nu, men också för att förebygga att barnen drabbas av problem senare i livet, säger Karin Alexanderson, forskare sociologiska institutionen vid Uppsala universitet.

Utan stöd från samhället eller från egna nätverk har barnen en ökad risk att inte klara skolgången och att själva utveckla psykisk och fysisk ohälsa, eller eget missbruk, senare i livet. De medverkande har berättat hur de upplever det att leva i en familj med missbruk, vilken hjälp de olika familjemedlemmarna har fått och vilken hjälp de tycker att de borde ha fått. Resultaten visar att just barnen kan stå för den påtryckning eller utgöra den motivation som behövs för att den vuxne ska göra något åt sitt missbruk.

Att ta upp föräldraskapet i behandlingen av de vuxna är av värde för alla i familjen. Resultaten visar också tydligt att barnen inte skyddas fullt ut från konsekvenserna av en förälders missbruksproblem även om de bor hos den andra föräldern och den är nykter och drogfri.

Studien är unik eftersom både barn och föräldrar som lever i familjer där minst en förälder har ett missbruksproblem har intervjuats. I andra studier är det vanligare att vuxna tillfrågas om sina minnen av att ha vuxit upp i en familj med missbruk. Studien ingår i projektet Barn i missbruksmiljöer som Uppsala universitet och Regionförbundet Uppsala län driver med stöd från Folkhälsomyndigheten. Projektet är en del i Folkhälsomyndighetens utvecklingsarbete som pågått sedan 2011 för att öka kunskapen om det stöd som ges till barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld.

Arbetet sker i samverkan med Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Studiens resultat presenteras på en konferens anordnad av Regionsförbundet i Uppsala län, Sociologiska institutionen vid Uppsala universitet och länsstyrelsen i Uppsala län.

En skrift publiceras under oktober månad 2015. Journalister som önskar vara med på konferensen kontaktar Elisabeth Näsman eller Karin Alexandersson.

Se programmet här.

Tid: 17 september klockan 09:00–16.30 Plats: Universitetshuset sal X, Biskopsgatan 3, Uppsala

Kontaktinformation
Elisabet Näsman, professor vid sociologiska institutionen, 018-471 62 29 Elisabet.Nasman@soc.uu.se Karin Alexanderson, fil.dr. socialt arbete 018–471 10 39, mobil: 073 80 26 197, Karin.Alexanderson@soc.uu.se

Det ökade intresset för biobränslen och andra förnyelsebara energikällor märks tydligt. Idag står förnyelsebara energikällor för cirka 50 procent av den totala energianvändningen i Sverige. Det är en ökning på 33 procent jämfört med 1990.

– Det är här en mycket positiv utveckling, säger Therese Zetterberg, men ett intensivare skogsbruk leder också till ett ökat tryck på skogen. Till exempel kan uttag av så kallat grot (grenar, toppar och barr), leda till försurning av mark och vatten. Orsaken är att trädens gröna delar innehåller mer näring och ämnen som buffrar mot försurning än stamved. Om groten istället hade fått ligga kvar i skogen skulle den ha fyllt på markens förråd av näringsämnen och neutraliserat den syra som uppstått under trädens tillväxt.

Genom att den skördas försvinner denna möjlighet. I sitt doktorsarbete har Therese Zetterberg undersökt långsiktiga effekter av grotuttag på olika platser runtom i Sverige. Fältmätningar visade att markens förråd av kalcium, ett viktigt makronäringsämne, har minskat med upp till 50 procent på endast 20 år.

– Störst minskning fann vi på en granlokal i norra Sverige, där markens förråd av kalcium från början var stort, säger Therese Zetterberg.

Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har det extra uttaget av grot inte ökat surhetstillståndet i marken. På den norra lokalen har marktillståndet till och med förbättrats under de 20 åren.

– När kollegor till mig analyserade barr i uppväxande skog visade det sig också att markförråden verkar vara mer än tillräckliga för att täcka trädens behov, säger Therese Zetterberg.

Inte heller tycktes trädens tillväxt vara påverkad. Det beror på att det är först och främst kväve som begränsar tillväxten i våra svenska skogar. På samma lokaler undersökte Therese Zetterberg också marklösningen, 27–30 år efter avverkning. Jämfört med traditionell skogsavverkning var marklösningen något surare efter grotuttag. Återigen var skillnaden störst på den norra lokalen, men där var bufferkapaciteten ändå så pass god att den ekologiska betydelsen för vattenlevande organismer bedömdes som väldigt liten.

På de två södra lokalerna var skillnaden väsentligt mindre och inte heller tillräckligt stor för att motverka återhämtningen från försurning. Några år senare var skillnaderna mellan traditionell skogsavverkning och sådan där även grot skördades helt borta. Therese Zetterberg har även testat att rekonstruera de uppmätta förändringarna i mark och marklösning med hjälp av en modell. Modellresultat används för att beskriva helträdsuttagets påverkan på längre sikt än vad vi har data för. Därför är det viktigt att veta hur pass väl de beskriver verkligheten.

– Modellresultaten överensstämde med de minskade trender vi sett i marken, men överdrev hur stora förlusterna var, säger Therese Zetterberg.

Modellen var också väldigt känslig för vilka antaganden som gjordes om till exempel trädens upptag av kalcium. Man måste även vara medveten om att modellerna inte tar hänsyn till att träden kan anpassa sig till förändringar på växtplatsen, så kallade biologisk återkoppling, vilket i framtiden skulle kunna minska trädens försurande påverkan.

– Man ska alltså vara väldigt försiktig med att tolka framtiden baserat på resultaten från olika modeller, säger Therese Zetterberg. Resultaten är unika i sitt slag. Det finns väldigt få platser i världen där det går att mäta och modellera de långsiktiga effekterna av avverkning med grotuttag. Resultaten tyder på att vi kan ta ut avverkningsrester på många platser i Sverige utan att riskera försurning. Det kan dock finnas andra miljörisker som sätter begränsningar för uttaget storlek och omfattning, exempelvis mängden död ved i skogen.

Therese Zetterberg har varit industridoktorand i ett samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet och institutionen för vatten och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet.

MSc Therese Zetterberg, institutionen för vatten och miljö, försvarar sin doktorsavhandling Measured and Modelled Long-Term Effects of Whole-Tree Harvest. Impact on Soil and Surface Water Acid-Base Status in Boreal Forests vid SLU i Uppsala.

Tid: Fredagen den 11 september 2015, kl 09:00 Plats: Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala Opponent: Professor Leena Finér, Naturresursinstitutet (Luke), Joensuu, Finland

Kontaktinformation
Therese Zetterberg Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet och IVL Svenska Miljöinstitutet 031-725 62 28, therese.zetterberg@slu.se

– De störningar man upplever kan förklaras både utifrån själva ljudet och utifrån psykologiska faktorer, säger Penny Bergman, forskare på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, och den som leder det ena projektet.

De psykologiska faktorer som kan ha betydelse för ljudupplevelsen är sådant som ljudkänslighet, upplevd egenkontroll och upplevd närvaro av vindkraftverken.

– Man vet sedan tidigare att uppfattningen av ljud också kan påverkas av om man är delägare i vindkraftverket, säger Anna Rydberg, sektionschef på JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, som också deltar i SP:s projekt.

För att få en helhetsbild av vad som orsakar upplevda störningar, ska forskarna kartlägga hur de olika aspekterna inverkar på graden av störning och förhållandet mellan dem. Energimyndigheten vill med satsningen få möjlighet att prioritera mellan olika åtgärder för att kunna avhjälpa störningsproblem, och därmed underlätta etableringen av nya vindkraftsparker.

Liknande studier av upplevd störning från vindkraftverk har genomförts tidigare, men vindkraftverken som byggs i dag är ofta både kraftigare och större jämfört med för bara fem år sedan.

– Vindkraftverken har inte bara blivit större, utan är också ofta placerade i kuperad terräng och låter annorlunda än de verk som har studerats tidigare, säger Penny Bergman.

Forskarna ska studera stora vindkraftverk med en navhöjd om minst 95 meter och en rotordiameter på minst 90 meter och jämföra resultaten med tidigare forskning på mindre vindkraftverk. Man ska också undersöka hur placeringen höjdmässigt i landskapet och hur väderförhållanden påverkar det upplevda ljudet från vindkraftverken.

Det andra vindkraftsprojektet som Energimyndigheten nu satsar på via forskningsprogrammet Vindval leds av Uppsala universitet. De båda projekten ska samverka och slutrapportera sina resultat i juni 2017.

Kontaktinformation
Penny Bergman, forskare sektion Ljud&vibration, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, 010-516 57 40, penny.bergman@sp.se Dag Glebe, gruppchef Innovation, sektion Ljud&vibration, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, 010-516 57 31, dag.glebe@sp.se Anna Rydberg, sektionschef jordbruk JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, 010-516 69 55, anna.rydberg@jti.se Carina Johansson, presskontakt JTI, 010-516 69 28, carina.johansson@jti.se

Den organiska elektroniken har mängder av fördelar, den är billig, flexibel, transparant och lätt. När det gäller tillämpningar är det bara fantasin som sätter gränserna. Det har också skett en snabb utveckling av polymererna sedan fenomenet med ledande och halvledande plaster upptäcktes och sedan belönades med Nobelpris år 2000.

Svagheten är fortfarande snabbheten, plast transporterar laddning långsamt jämfört med exempelvis kisel. En polymer består av långa kolvätekedjor där andra grundämnen binds som sedan ger den enskilda plasten dess egenskaper.

Forskning pågår och kemiindustrins forskare och utvecklare har fått fram nya polymerer som leder allt bättre.

– Laddningen färdas två till tre gånger snabbare i den senaste generationens polymerer, berättar Simone Fabiano, forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, campus Norrköping.

Han är också huvudförfattare till artikeln i amerikanska Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS.

Hittills har man strävat efter att få polymerkedjorna i materialet att ligga så väl ordnade som möjligt.Tanken är att det ska vara lätt för laddningen att hoppa mellan kedjorna om de ligger ordnade i rader. Simone Fabiano liknar polymerkedjorna vid spagettistrån som man försökt få att ligga intill varandra och inte i en enda röra som när man häller dem ur kastrullen.

Forskarna har dock till sin förvåning konstaterat i experiment att laddningen verkar färdas lika snabbt i en oordnad polymer som i en ordnad, kristallin.

Simone Fabiano, har tillsammans med kolleger såväl vid Laboratoriet för organisk elektronik i Norrköping som i Stanford, USA, hittat förklaringen. De har kunnat visa att kristalliniteten, eller den ökade ordningen, faktiskt inte spelar någon roll för hur snabbt polymeren leder.

– Vi ser att den nya generationen polymerer har så små defekter att laddningen färdas utmed kedjan istället för att hoppa mellan kedjorna. Det är mindre energikrävande för laddningsbäraren att färdas utmed kedjan än att hoppa till den intilliggande, alltså leder polymeren snabbare, förklarar Simone Fabiano.

Det ideala verkar istället vara att polymeren har en viss oordning och att polymerkedjorna då och då aggregerar, det vill säga korsar varandra för att underlätta övergången. För att öka ledningsförmågan ytterligare i de ledande och halvledande polymererna och för få fram allt snabbare elektroniska komponenter ställer Simone Fabiano nu sitt hopp till kemisterna.

– Det handlar om design på molekylnivå. Att de kan fortsätta minska defekterna och fokusera på att polymerkedjorna kan få kontakt med varandra, snarare än att de formar stora kristallina strukturer, svarar Simone Fabiano.

Publikationen
Experimental evidence that short-range intermolecular aggregation is sufficient for Efficient charge transport in conjugated polymers, Simone Fabiano, Suhao Wang, Skomantas Puzinas, Xavier Crispin och Magnus Berggren, Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet samt Scott Himmelberger och Alberto Salleo, Departement of Materials Science and Engineering, Stanford University. PNAS augusti 2015, vol 112. DOI 10.1073/pnas

Kontaktinformation
Simone Fabiano, simone.fabiano@liu.se, +46 (0) 11 36 36 33

Avhandlingen undersöker terrorism riktat mot spårbunden trafik och analyserar hur offentliga och privata aktörer organiserar sin krisberedskap för att hantera ett terroristattentat mot tåg eller tunnelbanetrafik. Avhandlingen baseras på studier av hur attacker internationellt har förändrats över tid och hur länder som Japan, Spanien, Storbritannien och Indien har hanterat storskaliga attacker. Resultaten visar att masskadeattacker mot tåg är ett relativt sent fenomen.

Nästan hälften av de 20 största attackerna har skett sedan 2001, dödligheten har ökat och framförallt har antalet skadade per attack femdubblats vid en jämförelse mellan 20- årsperioden 1970-1980 och perioden 1990-2010.

– Detta innebär mer komplicerade räddningsinsatser och framförallt erfarenheterna från Londonbombningarna illustrerar hur effektiv krishantering vid händelser mot denna del av transportsektorn kräver systematisk övning, ständig kunskapsuppbyggnad och samarbete mellan krishanteringsaktörer och tågaktörer, säger Veronica Strandh.

Brist på systematik och tydlighet
Offentliga och privata aktörer i Sverige har idag en större riskmedvetenhet om terrorism. Trots det präglas beredskapen av stora variationer och en betydande osäkerhet.

– Framförallt finns en osäkerhet om vilken beredskap som behövs. Kombinationen av att Sverige varit förskonat från attacker med stora masskadesituationer som följd och att många aktörer har begränsade resurser för krisberedskap, leder till att det upplevs svårt att investera tid och resurser i beredskap för sällanhändelser. Det finns även stora variationer i hur aktörer övar.

– En del menar att exempelvis ambulans, polis och räddningstjänst bör öva specifikt på att hantera terrorism för att kunna agera säkert och effektivt, medan andra anser att ett terroristattentat inte skiljer sig från andra typer av allvarliga händelser. Avhandlingen visar även att aktörerna efterlyser större tydlighet. För tåg- och krishanteringsaktörer som opererar i en allt mer splittrad miljö med allt fler aktörer råder en osäkerhet kring vilken myndighet som har övergripande ansvar för att utveckla beredskap.

– Vetskapen om att attackerna blir mer omfattande och att tåg ses som ett attraktivt mål för terrorister, vilket den nyliga attacken mot ett snabbtåg på väg till Paris är ett exempel på, understryker vikten av att det finns en beredskap. Idag saknas en tydlighet och en systematik kring hur vi stärker Sveriges förmåga att hantera tågattacker.

Splittrad bild på omfattande attacker
Ett intressant resultat av studien är att terroristattentat ställer krav på omfattande resurser, men det finns ingen gemensam syn på hur man hanterar en kris med 100 döda och mer än 300 skadade.

– Medan vissa aktörer anser det möjligt att hantera en sådan kris, menar de som är vana att arbeta operativt, exempelvis räddningstjänst, att en omfattande attack skulle kräva svåra prioriteringar och innebära nya säkerhetsrisker för räddningspersonal och sjukvård som de inte är vana att hantera, säger Veronica Strandh.

Avhandlingen innehåller en fallstudie av Sverige som inkluderar intervjuer med nyckelaktörer inom svensk krishantering som exempelvis polis, räddningstjänst, sjukvård, kommun, länsstyrelse, landsting, myndigheten för samhällsskydd och beredskap, SOS Alarm och samverkansrådet mot terrorism.

Studien inkluderar även intervjuer med aktörer inom spårbunden trafik som Trafikverket, Transportstyrelsen, SJ, Arlanda Express, Green Cargo, MTR Stockholm och Jernhusen. Avhandlingen inkluderar också en analys av 1200 attacker registrerade i Global Terrorism Database, analys av Säpos årsrapporter 2001-2013, analys av myndigheters risk och sårbarhetsanalyser och centrala dokument om kontraterrorism och krishantering samt 26 intervjuer.

Avhandlingen heter Responding to Terrorist Attacks on Rail Bound Traffic: Challenges for Inter-organizational Collaboration och finns publicerad i Diva.

Kontaktinformation
Veronica Strandh, statsvetenskapliga institutionen E-post: veronica.strandh@umu.se Telefon: 0735641892

– Det finns naturligtvis en rad hälsorisker med rökning, men för personer som drabbats av en så allvarlig sjukdom som MS är det särskilt viktigt att fimpa omedelbart, säger Jan Hillert, läkare och professor i neurologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, som lett studien.

Multipel skleros är en kronisk sjukdom i hjärna och ryggmärg som leder till förlust av myelin, en fettrik substans som normalt ligger som ett skyddande lager runt nervcellernas axon eller utskott. Ofta är det unga personer som drabbas och allvarlighetsgraden varierar mycket mellan olika MS-patienter.

De allra flesta som drabbas har till en början en sjukdom som kännetecknas av skov, alltså perioder med försämring som följs av perioder med förbättring. Med åren utvecklar dock många MS-patienter en sjukdomsbild av gradvis försämring, så kallad progressiv MS, vilket ofta leder till betydande funktionshinder.

Det har sedan flera år varit känt att rökning fördubblar risken att insjukna i MS. Det har dock varit okänt om fortsatt rökning efter att patienten fått sin diagnos spelar någon roll för hur sjukdomsförloppet sedan blir.

I ett projekt där patienter i Svenska MS-registret inbjudits att fylla i en enkät om livsstil, bland annat rökvanor har forskarna därför identifierat 728 patienter med MS som rökte vid insjuknandet. Forskarna har sedan jämfört förloppet hos de som slutade röka i samband med diagnosen och de som fortsatte att röka.

Resultaten visar att för varje år man fortsätter att röka så ökar risken för progressiv MS med 4,7 procent. Genomsnittsåldern bland de rökande MS-patienter som utvecklade progressiv MS var 48 år, medan motsvarande siffra för de som slutade röka var 56 år.

– Det är viktigt att hälso- och sjukvården från och med nu råder personer som drabbats av MS att sluta röka och att patienter vid behov också får adekvat hjälp att följa rådet, säger Jan Hillert.

Forskningen har finansierats med anslag från Neuroförbundet, Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Hjärnfonden, Margareta af Ugglas Stiftelse, AFA Foundation, EU:s sjunde ramprogram, Karolinska Institutets forskningsfond samt Bibby and Nils Jensen Foundation.

Publikation: Effect of Smoking Cessation on Multiple Sclerosis Prognosis, Ryan Ramanujam, Anna-Karin Hedström, Ali Manouchehrinia, Lars Alfredsson, Tomas Olsson, Matteo Bottai, Jan Hillert, JAMA Neurology, doi:10.1001/jamaneurol.2015.1788, online September 8, 2015.

Kontaktinformation
Jan Hillert, läkare, professor i neurologi Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet Tel: 070-585 10 21 E-post: Jan.Hillert@ki.se

I den aktuella studien har omkring 2500 unga mellan 20 och 24 år fått besvara en enkät vid tre olika tillfällen: 2007, 2008 och 2012. Genom enkäten har forskarna vid Sahlgrenska akademin försökt undersöka om tiden som unga ägnar åt att mejla, chatta eller spela dataspel på fritiden också påverkar deras BMI.

Resultaten visar att normalviktiga kvinnor som spelade datorspel minst 1 timma om dagen hade en större sannolikhet att utveckla övervikt (mätt som BMI över 25) under den fem år långa studieperioden, jämfört med kvinnor som inte spelade.

– För en ung kvinna av genomsnittlig längd och vikt som spelade dataspel mer än två timmar om dagen uppskattades ökningen i BMI motsvara en extra viktuppgång om 3.7 kilo. Beräkningen är gjord med hänsyn till andra riskfaktorer för fetma som till exempel ålder, sysselsättning, total daglig datortid, fysisk aktivitet på fritiden, sömn och upplevt socialt stöd, säger Sara Thomée, forskare vid Sahlgrenska akademin.

Samma utveckling kunde inte ses hos männen. Varför just kvinnor gick upp i vikt är enligt Sara Thomée oklart, och det behövs enligt henne fler studier för att bekräfta resultaten och identifiera möjliga orsaker. Göteborgsforskarna drar ändå slutsatsen att unga kvinnliga dataspelare kan vara en viktig målgrupp för förebyggande folkhälsoinsatser.

Artikeln ”Leisure time computer use and overweight development in young adults – a prospective study” publicerades i vetenskapliga tidskriften BMC Public Health den 1 september.

Kontaktinformation
Krister Svahn
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031- 786 38 69
0766-18 38 69
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se

Varje år läggs många patienter in på sjukhus för att kirurgiskt reparera nervskador, som exempelvis har uppkommit vid arbetsrelaterade olyckor eller vid trafikolyckor. Även om det har gjorts stora framsteg när det gäller kirurgiska tekniker är nervskador fortfarande en viktig orsak till funktionshinder, vilket innebär höga kostnader för sjukvård, förlorad inkomst, och störningar när det gäller patienternas sociala aktiviteter.

När en nerv skadas förlorar den kontakten med musklerna, vilket resulterar i försämrad rörlighet. Om kontakten inte återupprättas snabbt, förtvinar muskeln, den blir ärrad och muskelcellerna kan dö, vilket gör det omöjligt att återfå normala rörelser.

Nerver har dock potential att regenerera och återknyta kontakten med musklerna, men detta är ofta en långsam och inexakt process. Det största problemet är när det finns en stor nervskada eller förlust av nervvävnad. Detta måste rekonstrueras och kirurger gör för närvarande detta genom att ympa nervvävnad från patientens ben in i den skadade nerven. Detta skapar dock ytterligare en nervskada, vilket är långt ifrån idealiskt.

Dominique Schaakxs vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitet, visar i sitt avhandlingsarbete hur stamceller och biomaterial kan kombineras för att ta itu med några av dessa problem.

Stamceller är så kallade prekursorceller som har förmåga att bilda många specialiserade celltyper. Fettvävnad från vuxna innehåller ett lättillgängligt och rikligt utbud av stamceller och Dominique Schaakxs och medarbetare har visat att dessa celler kan hjälpa till att reparera skadade nerver.

I studierna har stamcellerna omvandlats till en så kallad fenotyp som liknar Schwann-celler, vilka är celler som stödjer återväxt av skadade nerver. Intramuskulära injektioner av dessa celler i experimentella modeller av nervskada kan även bidra till att minska muskelatrofi, muskelförtvining, och förbättra återhämtningen efter nervskada.

– Kombineras behandling med stamceller med ett biomaterial som kallas poly-3-hydroxibutyrat (PHB), som bland annat har använts i kliniska prövningar vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, är det enligt våra studier möjligt att reparera nervskador, vilket i framtiden kan bli ett alternativ till nervympning, säger Dominique Schaakxs, doktorand vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitet.

I de övriga studierna i avhandlingen har Dominique Schaakxs undersökt andra möjliga verkningsmekanismer som stamceller kan ha när det gäller nervregenerering och förebyggande av muskelatrofi.

Utöver sina doktorandstudier arbetar Dominique Schaakxs som läkare vid avdelningen för plastikkirurgi och rekonstruktiv kirurgi vid Centre hospitalier universitaire vaudois (CHUV) i Lausanne, Schweiz.

Läs avhandlingen

Om disputationen
Tisdagen den 8 september försvarar Dominique Schaakxs: Institutionen för integrativ medicinsk biologi, sin avhandling med titeln: Stamceller för nervreparation och förebyggande av muskelatrofi. (Engelsk titel: Stem cells för nerve repair and prevention of muscle atrophy).
Opponent: Christine Radtke, Department of Plastic, hand and reconstructive surgery, Hannover medical school, Germany. Huvudhandledare: Paul Kingham.
Disputationen äger rum kl. 09.00 I KB3A9, lilla hörsalen i KBC-huset, Umeå universitet.

Kontaktinformation
Dominique Schaakxs E-post: dominique.schaakxs@umu.se

De flesta studier som undersökt hur spridningen av jordbruket gick till har fokuserat på centrala och norra Europa. Hittills har man vetat mindre om hur detta skedde på den Iberiska halvön. I denna nya studie har forskarna studerat åtta individer associerade med arkeologiska lämningar från bondekulturer i El Portalóngrottan vid den välkända antropologiska fyndplatsen Atapuerca i norra Spanien.

– El Portalóngrottan är en fantastisk fyndplats som bevarat artefakter otroligt väl, säger Cristina Valdiosera forskare i paleogenetik vid Uppsala universitet och La Trobe University i Melbourne, en av studiens huvudförfattare.

– Varje år hittar vi ben från människor och djur samt artefakter som stenverktyg, keramik och föremål gjorda av ben och metall. Grottan är som en detaljerad bok om de senaste 10 000 åren och bidrar till en fantastisk förståelse av den här perioden. Organiska lämningar har bevarats mycket bra och det har gjort det möjligt för oss att studera det genetiska materialet som kompletterar arkeologin, säger Cristina Valdiosera.

Den ovanliga grottbegravningen av den 6-årige pojken ”Matojo” (ATP12-1420) från kopparåldern. Jordfästningen återfanns avsiktligen skyddad av stora kalkstensblock och tre andra stenblock skyddade försiktigt barnets huvud. Graven var full av kringströdda gravgåvor som tyder på att pojken haft en särskild status. Jordfästningen är täckt av olika ornament, såsom keramikfragment av olika storlek förseglade med grönliknande lera, delar av kärl, flintspån, en polspets av ben och kvartsit. Dessutom hade pojken begravts i sällskap med en nästan komplett kalv i anatomisk position. Detta barn kan möjligtvis ha dött av näringsbrist eftersom förändringar på hans skalle och ben indikerar att pojken led av rakit och/eller skörbjugg (Castilla et al, 2014) vid olika tidpunkter i livet.

Från dessa individer som levde för 3500-5500 år sedan har forskarna tagit fram den första helgenomsekvensen från tidiga iberiska bönder och observerat att dessa delar en historia som är lik den hos tidiga bönder från centrala och norra Europa. De har sitt ursprung från en sydlig befolkningsvåg som efterhand blandade sig med lokala jägare/samlare. Därmed kan forskarna slå fast att jordbruksförfarandet spreds även till Iberiska halvön med hjälp av migration.

Forskarna noterar att även om den tidiga iberiska populationen delar dessa likheter med andra europeiska bönder så har de tidiga iberiska jordbrukarna sina egenheter.

– Vi visar att den genetiska komponenten från jägare/samlare ökar med tiden under flera tusen år, vilket betyder att senare jordbrukare var genetisk mer lika jägare/samlare än deras förfäder som tog med sig jordbruket till Europa, säger Torsten Günther, forskare i populationsgenetik vid Uppsala universitet och en av studiens huvudförfattare.

– Vi ser också att olika jordbrukare blandade sig med olika jägar/samlar-grupper över Europa. Till exempel blandade sig iberiska jordbrukare med iberiska jägare/samlare och skandinaviska jordbrukare blandade sig med skandinaviska jägare/samlare, säger Cristina Valdiosera.

Studien visar också att jämfört med alla nutida spanska grupper så är individerna från El Portalón genetiskt mest lika nutida basker. Baskerna har fram tills nu – baserat på deras distinkta kultur, icke-indoeuropeiska språk men också tidiga genetiska studier – trots varit en befolkning med lång närvaro i området. Förmodligen längre än 10 000 år.

– Våra resultat visar att baskerna kan spåra sin härkomst till de tidiga grupperna av jourdbrukare från Iberiska halvön. Detta tvärt emot tidigare uppfattningar om att dagens basker är en befolkningsspillra som kan spåra sin härkomst till mesolitiska jägar/samlar-grupper, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet, som lett studien.

– Skillnaden mellan basker och andra iberiska grupper är att de senare har blandat sig med migranter från öster och från norra Afrika, säger Mattias Jakobsson.

Dessa nya fynd bidrar med ny kunskap om de demografiska processer som ägt rum i Europa och på den Iberiska halvön de senaste 5000 åren och lyfter fram de unika möjligheter som uppstår när arkeologer, antropologer, lingvister och genetiker samarbetar i analysen av uråldrigt DNA.

– En av de fantastiska sakerna med att jobba med förhistoriskt DNA är att informationen som framträder blir som att öppna en tidskapsel, säger Torsten Günther.

– Genom att se likheterna mellan moderna basker och dessa tidiga jordbrukare ser vi direkt att baskerna har levt relativt isolerade de senaste 5000 åren, men inte mycket längre än så, fortsätter han.

Artikel
Günther et al. (2015) Ancient genomes link early farmers from Atapuerca in Spain to modern-day Basques, PNAS

Bakgrund
Övergången mellan mesolitikum och neolitikum är en viktig period i den europeiska förhistorien eftersom den representerar en stor förändring i människans strategier för att få tag på föda. Små, mobila jägar-samlargrupper övergår till större och bofasta bondesamhällen. Den här övergången kan anses vara basen för alla komplexa bofasta populationer och samhället som vi känner det idag. Den kallas ofta den neolitiska revolutionen. Ursprunget och effekten av jordbruket i Europa har länge debatterats bland arkeologer och nyligen har ny kunskap tillförts fältet från studiet av förhistoriskt DNA. Vi vet att jordbruket uppstod omkring 11 000 år sedan i Mellanöstern och arkeologiska lämningar visar att det ”neolitiska paketet” spridde sig till Europa och för ungefär 7 500 år sedan hade det redan nått den största delen av Centraleuropa för att senare sprida sig till Skandinavien, de Brittiska öarna och längs med Atlantkusten. Det har dock länge diskuterats huruvida det var idén om dessa nya kulturella och tekniska sedvanor som spreds eller om jordbruket spreds med hjälp människor som flyttade till nya områden – om jordbruket spreds som en kultur eller via migration. Olika studier, inklusive några från forskargruppen bakom denna nya studie, har med hjälp av analyser av förhistoriskt DNA redan visat att jägare/samlare och de första bönderna är två genetiskt olika grupper. Dessa studier har fokuserat på att analysera arvsmassan att tidiga nordiska och centraleuropeiska bönder och har visat att de har sydligt ursprung. Forskargruppen har argumenterat för att bönderna delvis ersatte jägarna-samlarna till stöd för teorin om att jordbrukets utbredning skedde via migration. Dessutom har senare genomstudier visat att jägare/samlare och jordbrukare måste ha blandat sig och att båda grupperna bidragit till genpoolen hos nutida européer.

Kontaktinformation
Mattias Jakobsson (Uppsala) e-post. mattias.jakobsson@ebc.uu.se tel: 018 4716449, 0767-698 169 Torsten Günther (Uppsala) e-post: torsten.guenther@ebc.uu.se tel: 018 4714637, 070 3905295 Cristina Valdiosera (Melbourne) e-post: cvaldioser@gmail.com tel: +61 394796575, +61 416 000 657

Alkoholberoende är ett stort problem och samhällskostnaderna beräknas till cirka 45 miljarder kronor per år. I Sverige är bortåt 5 procent av den vuxna befolkningen alkoholberoende, vilket motsvarar runt 300 000 personer. Ännu fler svenskar har en riskfull alkoholkonsumtion. Ungefär 15 procent dricker mer än 14 standardglas per vecka (män) eller mer än nio standardglas per vecka (kvinnor).

En ny studie vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar att hormonet GLP-1 skulle kunna vara en måltavla för behandling av alkoholberoende.

Forskarna har upptäckt att läkemedel som liknar GLP-1, som används för behandling av diabetes typ 2 men i dag även är godkänt för behandling av fetma, dessutom skulle kunna fungera vid behandling av alkoholberoende.

Normalt frisätts dopamin i hjärnans belöningscentrum vid drickande av alkohol, vilket leder till en känsla av eufori. De möss som får det GLP-1 liknande ämnet får ingen ökning av dopamin efter alkohol och upplever därmed inte längre någon belöning av alkoholen. Råttorna dricker mindre och motivationen att dricka alkohol minskar hos råttor som är framavlade att dricka mycket alkohol. Dessutom förhindrar läkemedlet återfallsdrickandet hos råttor.

– Hos råttor som druckit mycket alkohol under flera månader och därefter fått det GLP-1 liknande ämnet vid ett tillfälle minskar alkoholintaget med 30 procent. Om de fått läkemedlet vid flera tillfällen minskar alkoholintaget med cirka 40 procent, säger Elisabet Jerlhag, forskare vid Sahlgrenska akademin.

Liknande mekanismer tycks reglera alkoholberoende och hetsätning. Hormonet GLP-1 frisätts från tarmarna när vi äter och gör så att vi känner oss mätta. Det frisätts även i hjärnan och minskar därigenom födointaget.

– Resultaten i studien tyder på att hormonet GLP-1 är en viktig del även för utveckling av alkoholberoende och att läkemedel som liknar GLP-1 skulle kunna användas för behandling av alkoholberoende hos människor. Detta bör nu studeras vidare, säger Elisabet Jerlhag på Sahlgrenska akademin.

ArtikelnThe glucagon-like peptide 1 receptor agonist liraglutide attenuates the reinforcing properties of alcohol in rodents publicerades i tidskriften Addict Biology den 25 augusti.

Kontaktinformation
Elisabet Jerlhag, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 031-786 34 18 0736-48 33 36 elisabet.jerlhag@pharm.gu.se Jörgen Engel, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 031-786 34 16 0734-20 44 12 jorgen.engel@pharm.gu.se

Kvinnors företag ses ofta om en resurs för utveckling. Tidigare forskning har dock visat att kvinnors företag inte växer i samma utsträckning som mäns företag. Vilka är då hindren som företagande kvinnor stöter på och som påverkar att deras företag inte utvecklas, och hur kan stödjande insatser utformas på bästa sätt? Tidigare studier har visat att brist på finansiellt kapital varit ett betydande hinder för utveckling av kvinnors företag liksom att företagandet varit manligt kodat, med mannen som företagare som norm i samhället. Andra studier har visat att företagande kvinnor har begränsade nätverksrelationer och inte använder dem så effektivt. Att stimulera utvecklingen av socialt kapital, där relationer och tillit är viktiga delar, kan därför vara betydelsefullt för utveckling av kvinnors företag.

Syftet med avhandlingen är att öka kunskapen om hur utveckling av socialt kapital kan förstås genom att belysa och analysera vad som utmärker relationer och tillit samt att ge exempel på hur detta kan stimuleras i utvecklingsprogram för företagande kvinnor.

– Avhandlingen visar att personliga nätverk, familj och släktingar samt vänner uppfattas som stödjande relationer för företagande kvinnor. De som har ett heterogent nätverk visar dessutom en större villighet för att ingå i nya relationer jämfört med dem som inte har det, och graden av tillit påverkar villigheten att utveckla relationer i utvecklingsprogram, säger Maria Bogren, doktorand.

Resultaten visar också att när kvinnors företagaridentitet utvecklas, så blir deras nätverksrelationer allt mer professionella.

Utifrån avhandlingens resultat diskuteras hur utvecklingen av socialt kapital kan stimuleras i utvecklingsprogram. Vid sammansättning av deltagar­grupper, i utvecklingsprogram, bör exempelvis homogenitet och heterogenitet beaktas så att deltagarna är tillräckligt lika för att känna trygghet, men tillräckligt olika för att erfarenhets­utbytet mellan deltagarna ska främjas. Social aktivitet, genom nedlagd tid och visat engage­mang, är något som stärker utvecklingen av relationer och tillit. För att stimulera utveckling av socialt kapital finns det anledning att se över upplägg och innehåll i utvecklingsprogram.

Avhandlingen utgår från tre genomförda studier. En fallstudie i ett utvecklings­program med företagande kvinnor från Norge och Sverige. En enkätstudie till före­tagande kvinnor i Norge och Sverige och en annan till projektledare av utvecklingspro­jekt för att stimulera kvinnors företagande i Sverige.

Avhandlingen heter Socialt kapital – relationer och tillit – för utveckling av kvinnors företagande

Kontaktinformation
Maria Bogren, doktorand, 010- 142 88 59, e-post maria.bogren@miun.se

– Vi behöver bli bättre på att se konsekvenserna av hörselnedsättning. Vi måste tänka på hur vi kan ta fram fler åtgärder som förbättrar vardagen för personer med hörselnedsättning. Bra anpassade hörapparater är för de flesta en förutsättning för att kunna fungera, men inte ens den mest avancerade hörapparat klarar att hantera allt som händer i vardagslivet.

Sarah Granbergs forskning handlar om vuxna med hörselnedsättning, som har det talade språket som första språk och som använder det i den dagliga kommunikationen med sin omgivning. Med hjälp av hörapparat kan de uppfatta vad som sägs. Många kan också läsa på läppar. Men nyanserna i talet försvinner och samtal bland många människor är svåra att hantera – särskilt i en bullrig miljö.

– Hörselnedsättning är ett komplext fenomen. Det handlar bland annat om graden av hörselnedsättning, påverkan på minne, koncentration och relaterade problem som tinnitus och yrsel. Alla dessa faktorer påverkar vardagen. Många med hörselnedsättning menar att arbetslivet är problematiskt, dels när det gäller arbetsmiljön men också när de ska utföra arbetsuppgifter. Att känna att man följer de sociala normerna och kan umgås även med främlingar och inte bara med familjen är viktigt. Interaktionen är det centrala i hörselnedsättningen och den innefattar mer än själva ”hörandet”.

Sarah Granbergs forskning grundar sig på internationella forskningsresultat, erfarenheter från fokusgrupper från två olika länder med personer med hörselnedsättning samt från personal inom hörselvården och andra som arbetar med målgruppen.

– Hörselnedsättning har av tradition betraktas mestadels ur ett medicinskt eller möjligen ett kommunikativt perspektiv. Det finns ingen tidigare forskning inom området där man på detta sätt försökt skapa en helhetsbild av situationen.

Sarah Granberg har i sin avhandling tagit fram en modell som till exempel vårdpersonal som möter personer med hörselnedsättning kan använda i sitt yrkesutövande. Modellen, som kan fungera som en intervjuguide, ger en vägledning kring hur fysiska och mentala aspekter av hörselnedsättning går att koppla samman med faktorer i omgivningen som påverkar personens vardag. Själva lyssnandet innebär till exempel en stor fysisk ansträngning som för vissa leder till huvudvärk och nackont – något som den som drabbas kanske inte är medveten om.

– Att använda en intervjuguide ger en systematik kring hur innehållet i det rådgivande samtalet kan se ut. Det ger mig som professionell bättre förutsättningar att möta den individ jag har framför mig och se vad som är väsentligt i den specifika situationen.

Sarah Granbergs avhandling ingår i ett internationellt forskningsprojekt som startats på initiativ av Världshälsoorganisationen (WHO).

Kontaktinformation
Sarah Granberg, 070-608 45 48

Det är första gången som den populära rasen islandshäst studeras när det gäller påverkan av arbete, som till exempel ridmomentet under avelsvärderingen eller ett tävlingslopp i flygande pass.

Guðrún Stefánsdóttir har studerat islandshästars förmåga kring fyra olika frågeställningar; effekter av ridmomentet i avelsvärderingen, skillnaden i arbetsbelastning mellan tölt och trav, effekter av passlopp och effekter av ryttarens vikt.

I den första studien undersöktes ston och hingstar, totalt 266 hästar, i samband med avelsvärderingen på Island. Efter ridmomentet, som reds på en sträcka av 2,9 km med en medelhastighet på 17,8 km/h, mätte Guðrún Stefánsdóttir puls, mjölksyra och röda blodkroppar hos hästarna.

Alla hästarna i studien hade hög genomsnittlig puls och arbetade över mjölksyratröskeln. Guðrún Stefánsdóttir kunde även konstatera att hingstarna, trots att de reds i högre hastighet, hade lägre puls och mjölksyrakoncentration än stona. Dessutom fann hon att hingstarna hade högre andel röda blodkroppar i blodet, som vittnar om syrebärande kapacitet, än de ston som deltog. Kunskapen kan användas för att utveckla träningsprogram i syfte att förbättra islandshästarnas arbetskapacitet.

Till skillnad från andra hästraser kan islandshästen röra sig i upp till fem olika gångarter. Förutom skritt, trav och galopp, kan de också tölta (en 4-taktig gångart utan svävningsfas) samt i vissa fall springa i pass. I den andra studien ville Guðrún Stefánsdóttir jämföra hur krävande islandshästens tölt är jämfört med trav. Åtta hästar deltog och de reds i såväl långsam som snabb trav respektive tölt. Mätningarna gav svaret att tölten möjligtvis är mer arbetskrävande än trav, men att det behövs fler studier för att ännu bättre förstå vad till exempel hästarnas skicklighet och fysiska form betyder och hur underlag, tempo och distans påverkar.

Flygande pass krävande tävlingsform
I den tredje studien mätte Guðrún Stefánsdóttir belastningen hos islandshästar när de tävlar i snabb passgång, så kallad ”flygande pass”. Det är den äldsta tävlingsformen man känner till på Island och som fortfarande utövas. Tävlingar i flygande pass rids över 100 meter och hastigheten ligger på cirka 10 m/s.

Inom studien simulerades passlopp för nio hästar som alla har tävlat inom grenen. Såväl puls som mjölksyrakoncentration var hög efter genomförda lopp, och det var uppenbart att hästar med hög anaerob (syrefri) kapacitet kunde prestera bättre i flygande pass. Efter varje lopp behövde hästarna mer än 30 minuter på sig för att återhämta puls, andning, mjölksyrakoncentration och temperatur.

Islandshästen är en relativt liten häst, cirka 140 cm hög och 350 kg tung, men rids oftast av vuxna personer. Det har inom sporten diskuterats om hästarna påverkas negativt av en lång och kanske även tung ryttare. Den fjärde studien i Guðrún Stefánsdóttirs avhandling handlar därför om hur hästarna påverkas av ryttarnas tyngd. Hästarna reds med olika vikt, från 20 procent av sin kroppsvikt och upp mot 35 procent. Det var samma ryttare som red och viktökningen gjordes med blyvikter som sattes fast på sadeln.

Mätningarna visade att puls och mjölksyrakoncentration ökade i takt med ökad vikt hos ryttaren, och ett intressant fynd var att hästarnas ryggmuskulatur verkade spela en roll. Ju bättre utvecklad ryggen var, desto tyngre ryttare kunde de bära innan de nådde sin mjölksyratrsökel. Det här kan betyda att hästar med ”smal” rygg möjligen inte kan arbeta lika länge i vissa (högre) hastigheter som hästar med lite bredare rygg.

MSc Gudrún Stefánsdóttir, institutionen för för husdjurens utfodring och vård, försvarar sin doktorsavhandling Physiological responses to exercise in the Icelandic horse vid SLU i Uppsala.Torsdagen den 10 september 2015, 9:15, vid
Sal Audhumbla, Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum (VHC), SLU, Ultuna, Uppsala. Opponent: Markku Saastamoinen, professor, Naturresursinstitutet (Luke), Finland.

Kontaktinformation
Guðrún Stefánsdóttir Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU gudrun.stefansdottir@slu.se +35 48 62 56 67 (på engelska), professor Anna Jansson vid samma institution, 018- 67 21 06 (på svenska)

Det är inte olagligt att cykla med alkohol i kroppen och nykterhet hos cyklister är inget som rutinmässigt följs upp av polisen, vilket gör att kunskapen är begränsad.

– Några tidigare undersökningar har dock visat att alkoholpåverkan många gånger tycks vara en bidragande orsak till att cyklister omkommer eller skadas svårt i olyckor, säger Henriette Wallén Warner, forskare på VTI.

Exempelvis i en studie från Umeå visade det sig att cirka 40 procent av de cyklister som fått skallskador var alkoholpåverkade. En annan svensk studie fann att 7 av 23 cyklister som omkom i singelolyckor med säkerhet var alkoholpåverkade.

– Trots att vi vet att det händer olyckor finns det väldigt lite kunskap om synen på nykterhet i samband med cykling, säger Henriette Wallén Warner som förklaring till varför studien behövs. Syftet med studien är alltså att i första hand att öka kunskapen, vilket i sin tur kan förbättra förutsättningarna för att minska antalet cykelolyckor där alkohol/droger varit en bidragande orsak.

Resultaten av studien kan exempelvis utgöra underlag för olika åtgärdsprogram, som målgruppsanpassade informationskampanjer eller diskussioner om lämpligheten av att införa promillegränser vid cykling samt anpassning av försäkringspremier och produkter.

– I ett första steg kommer vi att använda oss av Trafikverkets djupstudiedata för att analysera dödsolyckor där cyklister varit alkoholpåverkade, både singel- och kollisionsolyckor. Syftet är att studera vad som utmärker alkoholrelaterade olyckor och om de skiljer sig från olyckor där cyklisten varit nykter, säger Henriette.

Därefter kommer forskarna att göra intervjuer med cyklister. Materialet kommer att analyseras utifrån tre olika perspektiv: ett sociologiskt perspektiv, ett psykologiskt perspektiv samt ett fenomenografiskt perspektiv som exempelvis fokuserar på variationer av cyklisters uppfattning om i vilka situationer/trafikmiljöer onykter cykling kan anses vara godtagbart.

VTI driver sedan våren 2015 ett treårigt forskningsprogram som syftar till att höja säkerheten för hjulburna oskyddade trafikanter, framför allt cyklister, men också motorcyklister och mopedister. Projektet ingår i denna satsning på en stark forskningsmiljö inom området hjulburna oskyddade trafikanter, som finansieras av Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond.

Kontaktinformation
Henriette Wallén Warner +46 243 44 68 62 +46 70 943 01 19 E-post: henriette.wallen.warner@vti.se

– Men bland annat tack vare att många inblandade forskare har berättat för EU vilken nytta de har av detta samarbete fick vi förnyat förtroende, berättar Claes-Göran Wahlström som fortsätter som koordinator också för nästa period.

Totalt 33 ledande laserlaboratorier är medlemmar, däribland Lunds Lasercentrum som Claes-Göran Wahlström är föreståndare för. Samarbetet spänner från naturvetenskaplig grundforskning till tekniska och medicinska tillämpningar.

Även externa användare från hela Europa kan använda labben, givet att deras projektansökningar först passerat en vetenskaplig granskning. Inom Horizon 2020 kommer EU även att finansiera ett antal användare från resten av världen.

För Lunds universitets del har medlemskapet lett till många nya samarbeten av hög klass.

– Besökare som kommer till Lunds Lasercentrum vill inte bara låna vår utrustning, utan även få vår hjälp att genomföra de vetenskapliga projekt som de föreslagit, förklarar Claes-Göran Wahlström.

Förutom utmärkt forskning och utveckling, har det europeiska lasersamarbetet lett till många vänskapsbroar kors och tvärs i Europa

– Det gör det extra stimulerande att få koordinera denna verksamhet.

Fakta laser i forskningen: Med laser kan man blicka in i materians minsta beståndsdelar och indirekt se atomer och molekyler. Laserstrålen kan på olika sätt justeras beroende på vad man vill undersöka; fria atomer och molekyler, komplexa kemiska reaktioner eller förekomst av cancerceller i vävnad. Det är en anledning till varför labben är så många – bara vid Lunds Lasercentrum finns 50 större lasersystem.

I Lund finns för övrigt Skandinaviens kraftfullaste laseranläggning; Terawattlasern vid högeffektslaboratoriet. Den skjuter ut tio laserpulser, ”ljusblixtar”, per sekund med toppeffekt på hela 50 000 miljarder watt! Toppeffekten är extremt hög, men pulserna är samtidigt extremt korta, bara några tiotals femtosekunder.

Kontaktinformation
Presskontakt: Jonas Andersson Telefon: Telefon: 046-222 70 17 Mobil: 0727-385858