En forskningsrapport från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) ger en överblick över befintliga och möjliga framtida tekniker för olika typer av textilåtervinning, samtidigt som tekniska och miljömässiga utmaningar beskrivs.
I dag hamnar textil och textilavfall som inte används huvudsakligen i hushållsavfallet och går därmed direkt till förbränning. För att få en effektiv textilåtervinning i Sverige behöver insamlade mängder av textil och textilavfall öka. Manuell sortering behövs för att bedöma vad som är lämpligt att återanvända. Det kommer också krävas nya tekniker för att sortera textilavfallet.
För effektiv materialåtervinning krävs materialspecifik sortering ner på molekylnivå och det kräver avancerad teknologi. Fiberkvaliteten är nämligen avgörande för att material ska kunna materialåtervinnas. Den nya forskningsstudien har tagits fram av forskare som kommer från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Swerea IVF och som samtidigt forskar inom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion, VINNOVA-finansierade projektet Från spill till Guld och FORMAS-finansierade projektet SUPFES och Kemikaliegruppen.
Forskningsstudien har tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen för att kartlägga befintliga återvinningstekniker och aktuell forskning. Baserat på insamlad information och utförda livscykelanalyser har forskarteamet gjort en kvalificerad bedömning om framtida tekniska och miljömässiga utmaningar samt potentialen för framtida textilåtervinning.
– Forskningsstudien är ett viktigt sakunderlag för Naturvårdsverkets fortsatta arbete med regeringsuppdraget Hantering av textilier, men kan också utgöra ett viktigt underlag för andra aktörer inom textil, sorterings- och återvinningsindustrin, säger Yvonne Augustsson, handläggare på Naturvårdsverket.
Läs rapporten Textilåtervinning – Tekniska möjligheter och utmaningar
Kontaktinformation
Yvonne Augustsson, handläggare Naturvårdsverket, yvonne.augustsson@naturvardsverket.se, 010-6981010 Helena Wedin, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, 072-241 60 04, helena.wedin@sp.se
Kan stressen i arbetslivet dämpas och arbetslösheten minskas om vi delar på jobben? Genom att anställa långtidsarbetslösa för att utföra enklare arbetsuppgifter inom kommunal verksamhet ville man i Västra Götaland stödja och avlasta den kvalificerade personalen och samtidigt vidga arbetsmarknaden för att fler skall få ett arbete.
I den nya boken ”Dela på jobben – en studie av ”kompletterande arbetsliv” som arbetsmarknadsmodell”, redogör Daniel Castillo, fil. dr i sociologi vid Södertörns högskola för sin studie av projektet. Den visar att projektet med att anställa långtidsarbetslösa för att utföra enklare arbetsuppgifter varit lyckat. Den tillförda arbetskraften var ett välkommet stöd på arbetsplatserna, en majoritet av de projektanställda har uttalat ett intresse av att fortsätta inom respektive verksamhet och flera har även för avsikt att söka sig till lämpliga utbildningar
– Vid intervjuer av samtliga inblandade så framkom det att både projektanställda och verksamhetscheferna var nöjda med projektet. De projektanställda har fått inblick i arbetslivet och mer arbetsrelaterade erfarenheter, samtidigt som de ordinarie anställda har kunnat få en välbehövd avlastning i det dagliga arbetet, säger Daniel Castillo.
Läs mer om studien Dela på jobben – en studie av ”kompletterande arbetsliv” som arbetsmarknadsmodell.
Kontaktinformation
Jenny Tirén Berg Telefon: 072-236 05 43 Epost: jenny.tiren.berg@sh.se
Bakom upptäckten står en internationell forskargrupp ledd från Österrike
av professor Lukas Kenner. En av forskarna är docent Ali Moazzami från
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Resultaten har publicerats i tidskriften Nature Communications.
Interleukin-6 är en viktig signalmolekyl i vårt immunförsvar och påverkar bland annat cellers förmåga att växa, migrera, mogna och överleva. En av de gener som kontrolleras av denna molekyl är Stat3, som har visat sig stimulera tumörtillväxt i många former av cancer. Många terapier är därför inriktade på att undertrycka Interleukin-6 eller Stat3.
Situationen har dock visat sig vara helt annorlunda vid prostatacancer. Studien gjord av professor Lukas Kenner och hans kollegor från universitet i bland annat Österrike, Tyskland, USA och Sverige visar att aktivering av genen Stat3 i stället dämpar celltillväxten i prostatatumörer, vilket var tvärt emot vad de hade förväntat sig.
I studien har de också hittat den ”felande länken”, som behövdes för att bättre förstå hur Stat3 och Interleukin-6 påverkar sjukdomsförloppet vid prostatacancer. Det de fann var att Stat3 i sin tur aktiverar en annan gen, p14ARF, som blockerar celldelning och därigenom hämmar tumörtillväxt. Enligt forskarna bör de proteiner som bildas av Stat3 och p14 ARF vara idealiska att använda som biomarkörer vid bedömning av prognoser för prostatacancer.
Om dessa två faktorer saknas i vävnadsprover finns en kraftigt ökad risk för att tumören kommer att växa och bilda metastaser. Eftersom endast cirka tio procent av patienter med prostatacancer dör av sjukdomen, kan en bättre prognosmetod bidra till att förhindra onö̵̵diga terapeutiska ingrepp med allvarliga biverkningar såsom inkontinens och impotens.
Resultaten ger en möjlig förklaring till varför prostatacancer i vissa fall är så aggressiv. Ali Moazzami från SLU arbetar med molekylär metabolism inom området folkhälsa. I den aktuella studien har han utfört analyser av olika biologiska processer och de gener, proteiner, och metaboliter som är inblandade i dem. Hans forskargrupp vid SLU medverkar för närvarande också i en annan stor studie om prostatacancer, där 1 600 personer ingår.
– Vi undersöker prov som samlats in från personer 5–15 år innan de fått sin cancerdiagnos och undersöker hur deras ämnesomsättning sett ut jämfört med en kontrollgrupp som inte insjuknat, säger Ali Moazzami.
Detta är den första studien som på det här sättet letar efter presumtiva metabola riskfaktorer för cancer, som skulle kunna användas för att hitta dem som löper större risk att drabbas.
Forskningen i den artikel som presenteras här har letts av professor Lukas Kenner från Ludwig Boltzmann Institute for Cancer Research, Medical University of Vienna och University of Veterinary Medicine Vienna.
Artikel
STAT3 regulated ARF expression suppresses prostate cancer metastasis
Kontaktinformation
Ali Moazzami, forskare Institutionen för kemi och bioteknologi, SLU 018-67 20 48, ali.moazzami@slu.se
Studier som ligger till grund för avhandlingen visar att älgens födosöksbeteende är konsekvent över lång tid och därmed är det förutsägbart. Det visar sig efter att födosöksbeteendet följts under två vintersäsonger 1996 och 2010 i fjällområden.
Avhandlingen visar också att både skogshare och älg i fjällmiljö söker sig till områden med tät fjällbjörkskog för vinterbete, då björken är särskilt viktig för båda arterna. De utnyttjar dock inte samma platser för betet eftersom deras födosök sker på olika rumsliga skalnivåer, samt för att hare och älg betar från växtlighet av olika höjd.
– Genom att placera ut foder för skogshare i deras naturliga miljö visade det sig också möjligt att manipulera hur haren utnyttjar betesområden och naturligt förekommande födoväxter, säger Sara Öhmark, doktorand.
Haren använder sig av både skogsområden och av öppna ytor för sitt födosök. Detta trots att skogen erbjuder mildare temperaturer och lägre vindstyrka vid svåra väderförhållanden under vintern. Under de senaste decennierna har fjällområdena haft en ökad vegetationstäthet och detta kommer fortsatt att påverkas av framtida klimatförändringar. Därför är det betydelsefullt att avgöra vilka faktorer som avgör födosök för viktiga växtätare som älg och skogshare.
– Resultaten är användbara för skötsel- och bevarandeåtgärder som riktar sig mot dessa växtätare och deras livsmiljöer, säger Sara Öhmark.
Avhandlingen Winter browsing by moose and hares in subarctic birch forest – scale dependency and responses to food addition försvaras vid Mittuniversitetet Campus Sundsvall 2 oktober 2015 kl. 10.15, sal O102.
Kontaktinformation
Sara Öhmark, doktorand, 010-142 80 83, e-post: sara.ohmark@miun.se
Kristina Volkova, doktorand i biologi vid Örebro universitet har studerat vilken effekt låga doser av konstgjort östrogen har på fiskarnas hjärnor och ser sina resultat som en öppning mot att forska vidare på hur människohjärnan påverkas av hormoner.
– Jag trodde inte att låga doser skulle ha sådan påverkan på beteendet hos fiskarna, och att stressen skulle vara kvar efter att de fått vara lång tid i rent vatten. Att stressen också ärvs i minst två generationer är överraskande, säger hon.
Tillsammans med en grupp forskare har Kristina Volkova studerat hur EE2, ett konstgjort östrogen som finns i p-piller, påverkar zebrafisk och guppy, vanliga akvariefiskar som används i forskningen för att de är små och praktiska. EE2 är vanligt i sjöar och vattendrag och förutom p-piller är jordbruk och köttdjur källor till läckage.
I sin avhandling har Kristina Volkova kombinerat sin fascination för hjärnan, ett ”häftigt organ som styr allt”, och den nyfikenheten på hormoner som väcktes hos henne under utbildningen. Det finns kunskap och medvetenhet om att hormoner påverkar könsorganen. Resultatet av Kristina Volkovas studie klargör att just hjärnan hos uppväxande fiskar är mycket mottaglig för det konstgjorda hormonet EE2.
– Det är en allvarlig konsekvens och en varningsklocka, anser hon.
Hon visar i sin avhandling att när fiskarna under sin tillväxt utsätts för låga doser av EE2 blir de stressade vuxenfiskar. En del symptom är olika beroende på kön. De kvinnliga fiskhjärnorna drabbas av rubbad dygnsrytm medan hanarna får problem att styra kolesterolen.
– Jag har analyserat generna i hjärnan och sett att de som styr dygnsrytmen, kolesteroltillverkningen och immunförsvaret är påverkade hos den första generationen, berättar Kristina Volkova.
Avkommorna, barnbarnen, blir också stressade. Men Kristina Volkova har inte undersökt hur beteendet ärvs, utan hennes avhandling kartlägger vad som skett. I det sista kapitlet definierar hon möjliga orsaker till den observerade fiskstressen och pekar ut framtida forskning.
– Mina resultat kompletterar och bekräftar tidigare studier på däggdjur. Det vore spännande om annan forskning kunde titta på vilken påverkan hormonstörande ämnen har på stress hos människor, säger Kristina Volkova. Kristina Volkova har studerat låga doser av EE2. Just låga doser, till skillnad från höga koncentrationer, är relevanta eftersom olika nivåer påverkar på olika sätt.
För hormoner gäller inte samma system med gränsvärden som för andra föroreningar i vatten. Det konstgjorda östrogenet EE2 kommer ut från reningsverken och är en av många föroreningar som tillåts passera ut i sjöar och vattendrag. Det behöver inte vara så enligt Kristina Volkova.
– Det handlar inte om ett ansvar för den enskilda kvinnan, om att kvinnor ska sluta med p-piller. Det finns teknik, som kostar lite mer, som kan rena vattnet.
Kristina Volkova lägger fram sin doktorsavhandling 5 oktober
Kontaktinformation
Kristina Volkova, Kristina.volkova@sh.se, tel: 08-6084716
Det är väl känt att sömn är viktigt för kroppens återhämtning och läkning. Kunskapen om de molekylära mekanismer som får detta att fungera är dock ofullständig. I den nu aktuella studien visar forskarna att ett protein kallat PARP-1 binder till och samverkar med ett annat protein kallat Timeless hos människa och att de tillsammans styr reparationen av DNA i cellkärnan.
– Timeless är involverad i regleringen av dygnsrytmen i kroppen. Man vet sedan tidigare att både PARP-1 och Timeless var och en för sig har betydelse för cellöverlevnad. Men att de samverkar på det här intressanta sättet är nytt, säger Thomas Helleday, forskningsledare och professor i kemisk biologi vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet och även knuten till SciLifeLab i Stockholm.
Tillsammans med sin forskargrupp har han sedan länge specialiserat sig på de så kallade PARP-proteinerna och deras roll i DNA-reparation, kunskaper som är viktiga för att hitta sätt att förhindra uppkomst av cancer. I arbetet med så kallade PARP-hämmare har gruppen bland annat tagit fram en ny behandlingsprincip för ärftlig bröst- och äggstockscancer.
– Den här behandlingsprincipen har nu blivit godkänd som läkemedel i USA och Europa vid ärftlig avancerad äggstockscancer, vilket är väldigt glädjande. Genom den nya behandlingen dödas endast de muterade cancercellerna utan att skada normala celler, säger Thomas Helleday.
På vilket sätt det senaste fyndet om PARP-kopplingen till sömncykeln kan bidra till nya cancerbehandlingar är dock ännu oklart.
– Kanske kan resultaten ligga till grund för att förklara vissa biverkningar som kan uppträda hos patienter. Men i vårt laboratorium arbetar vi förutsättningslöst och jag blir ständigt överraskad av PARP-proteinernas många funktioner och roller i cellen, säger Thomas Helleday.
Publikation:
Timeless interacts with PARP-1 to promote homologous recombination repair, Xie S, Mortusewicz O, Tang Ma H, Herr P, Poon RRY, Helleday T, Qian C, Molecular Cell, October 2015 issue
Den aktuella studien har finansierats med anslag från Vetenskapsrådet,
Cancerfonden, AXA Foundation, Helledaystiftelsen, Göran Gustafssons
stiftelse, Wenner-Gren Stiftelserna, Söderbergstiftelserna och Hong Kong
Research Grants Council.
Mer om Thomas Helledays forskning
Kontaktinformation
Professor Thomas Helleday Tel: 08-524 815 30 eller 070 – 024 84 53 E-post: thomas.helleday@scilifelab.se
Aminosyror är de byggstenar som i alla levande organismer behövs för att kopplas samman till proteiner. Aminosyran histidin är essentiell för människor; vi måste tillgodogöra oss den genom vår mat. Bakterier kan däremot bygga denna aminosyra från mindre molekyler i cellen.
I en artikel i oktobernumret av Journal of Biological Chemistry klargör forskare i professor Maria Selmers grupp vid institutionen för cell och molekylärbiologi i samarbete med professor Wayne Patrick vid University of Otago, Nya Zeeland hur enzymet HisA i ett steg i histidinbiosyntesen känner igen sitt kortlivade substrat och omvandlar det till nästa steg.
Med hjälp av kristallografi och data från synkrotronanläggningar i Grenoble och Oxford kan forskarna se hur enzymet först binder sitt substrat och sedan stänger in det och ändrar dess form innan den kemiska reaktionen sker. HisA tillhör en mycket vanlig strukturfamilj av enzymer, men det är sällan som forskare har chansen att på atomnivå se hur enzymet förändras i separata steg av en process som i den levande bakterien är över på en tiondels sekund.
– Den detaljerade förståelsen av hur enzymet fungerar kan hjälpa oss att förstå hur enzymer i levande celler evolverar för att känna igen och kemiskt förändra olika substrat, men kan också komma till nytta i bioteknisk utveckling av industriella enzymer, säger Maria Selmer.
Publikation
Söderholm A.*, Guo X.*, Newton M.S.*, Evans G.B:, Näsvall J., Patrick W.M. & Selmer M. (2015), “Two-step ligand binding in a (βα)8 barrel enzyme – substrate-bound structures shed new light on the catalytic cycle of HisA”, J. Biol. Chem. doi: 10.1074/jbc.M115.678086 *These authors contributed equally
Kontaktinformation
Maria Selmer, 018-4714177, 070-5988391, maria.selmer@icm.uu.se
Studien, som publiceras i den ansedda tidskriften Nature Materials, öppnar för fler tillämpningsområden. Smarta fönster gör det möjligt att styra hur mycket synligt ljus och solenergi som kommer in i en byggnad. Om byggnaden kyls, och det är fallet med de flesta kommersiella byggnaderna överallt (även i Sverige), så kan man minska energibehovet kraftigt. Dessutom kan smarta fönster bidra med inomhuskomfort genom att minska mängden bländande ljus.
Styrningen av smarta fönster kan åstadkommas elektriskt. Denna typ av fönster har utvecklats ur forskning vid Uppsala universitet, och den första kommersiella produktionen startas just nu av företaget ChromoGenics AB. Det elektrokroma smarta fönstret innehåller en rad tunna skikt ovanpå varandra. De viktigaste av dessa är två skikt av wolfram-oxid och nickel-oxid, båda ungefär en tredjedels mikrometer tjocka, separerade av ett elektrolytskikt.
Genomskinligheten för synligt ljus och solenergi varieras när elektrisk laddning förflyttas mellan oxidskikten.
– Funktionen är densamma som i ett elektriskt batteri, där wolfram-oxiden är katod och nickel-oxiden är anod, och genomskinligheten beror direkt på hur mycket ”batteriet” är uppladdat, förklarar Rui-Tao Wen, doktorand, som utfört studien som en del av sin avhandling.
Hållbarheten hos både elektriska batterier och elektrokroma smarta fönster är ett välkänt problem. De behöver hålla för ett stort antal uppladdningar och urladdningar för att bli riktigt lönsamma. I studien visar forskarna att elektrokroma wolfram-oxidskikt som laddats upp och ur en massa gånger, och som därför börjar tappa stinget, kan återfå sina ursprungliga goda egenskaper. Det sker genom att vi driver en mycket svag ström genom dem medan de är i ljust tillstånd, vilket tar någon timme. Elektrisk laddning som ”fastnat” i materialet lossnar då, och så är wolfram-oxidskikten som nya igen.
– Detta är en ny princip för att förnya smarta fönster så att de kan hålla mycket länge. Och kanske kan samma princip användas i elektriska batterier, säger Claes-Göran Granqvist, seniorprofessor vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet och en av författarna.
Studien har finansierats av Europeiska Forskningsrådet, ERC (European Research Council).
Referens: Rui-Tao Wen, Claes G. Granqvist & Gunnar A. Niklasson, Eliminating degradation and uncovering ion-trapping dynamics in electrochromic WO3 thin films. Nature Materials 14, 996–1001(2015) doi:10.1038/nmat4368
Kontaktinformation
Claes-Göran Granqvist, projektansvarig, tel: 018-471 30 67, mobil: 070-812 77 85, e-post: claes-goran.granqvist@angstrom.uu.se Rui-Tao Wen, doktorand, tel: 018-471 31 44, ruitao.wen@angstrom.uu.se Gunnar Niklasson, professor och handledare, tel: 018-471 31 01, 070-201 60 28, gunnar.niklasson@angstrom.uu.se
Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften ACS Nano. Nanoremsorna är uppbyggda av molekyler med den kemiska formeln [6,6]-fenyl-C61-butyrsyra metyl ester. Ett kort namn för molekylen är PCBM och i praktiken är det en fulleren-molekyl (en fotbollsformad kolmolekyl) med en sidoarm som fästs för att öka deras löslighet. PCBM-molekyler används vanligen i organiska solceller eftersom de har god förmåga att transportera fria elektroner som genereras av solljus.
Forskarna vid Umeå universitet och UC Berkeley har nu utvecklat en metod att inordna dessa molekyler till tunna kristallina nanoremsor som bara är cirka fyra nanometer breda. Nanoremsorna tillverkas i en lösningsprocess med högt utbyte och alla nanoremsor har en homogen, unik struktur med sicksackformade kanter.
– Det är ett enormt spännande material och metoden är väldigt enkel. Materialet påminner om de mer kända grafenremsorna men i vårt material är kolatomerna ”ersatta” med PCBM-molekyler, säger Thomas Wågberg, docent på Institutionen för fysik vid Umeå universitet, som har lett studien.
Upptäckten är intressant av flera anledningar; det är första gången som strukturer med så små dimensioner har tillverkats av den här typen av molekyler, och nanoremsornas storlek innebär att de bör vara ideala som ”höghastighetsmotorvägar” för elektroner i organiska solceller.
En organisk solcell består i huvudsak av två typer av material, ett som leder fria elektroner och ett som leder ”hålen”, det vill säga de tomma platser som blir kvar efter att elektronen fått en energikick från det infallande solljuset (man kan se transport av ”hål” ungefär som hur en tom plats rör sig bakåt i en bilkö som rör sig framåt). Det är etablerat att en bra elektronledare i en organisk solcell bör forma långa transportsträckor till elektroden men samtidigt vara tunnare än 10-15 nanometer (ungefär en tiotusendel av tjockleken på ett normalt hårstrå). De nya nanoremsorna av PCBM uppfyller dessa villkor.
– Tillsammans med professor Ludvig Edmans grupp på Institutionen för fysik undersöker vi nu det här materialet ytterligare som komponent i organiska solceller, med förhoppningen att göra dem mer effektiva. Studien är förstås också intressant av grundforskningssynpunkt eftersom den öppnar upp möjligheter att undersöka fysikaliska egenskaper hos material med dimensioner i nanometerområdet.
Nanoremsor
Kolnanostrukturer finns i många former. Grafen är ett kolmaterial som bara är ett atomlager tjockt. Under vissa omständigheter kan grafenet ”rivas” eller tillverkas så att det formar nanoremsor. När remsorna minskar i storlek i en av riktningarna (längs deras bredd) uppstår nya unika egenskaper hos materialet. Fullerener är likaså bestående av enbart kolatomer, men är formade som fotbollar med kolatomer i varje ”fästpunkt” mellan fem- och sexhörningarna. PCBM-molekylen är lik fullerenen men med en sidoarm fäst på fotbollen. Båda dessa molekyler har många intressanta egenskaper. I denna studie har forskarna lyckats framställa nanoremsor som består av PCBM-molekyler istället för kolatomer, så att strukturen påminner om grafenremsor men i molekylär form.
Originalartikel
Gracia-Espino, Eduardo; Barzegar, Hamid; Sharifi, Tiva; Yan, Aiming; Zettl, Alex; Wågberg, Thomas: Fabrication of One Dimensional Zig-Zag [6,6]-Phenyl-C61-butyric acid methyl ester Nanoribbons from Two Dimensional Nanosheets. ACS Nano.
Kontaktinformation
Presskontakt:
Presskontakt
Telefon:
090-786 50 89
Mobil:
070-610 08 05
Epost:
press@umu.se
– Alla som läser eller har läst en professionsutbildning har förmodligen ställt sig frågan om varför och hur man använder forskning och teorier i sitt framtida yrke, säger Glenn Øvrevik Kjerland, doktorand vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap.
– Det finns en bild av idrottslärarutbildningen att lärandet och undervisningen baseras på praktisk och metodisk grund, inte på pedagogisk teori, forskning eller kritisk reflektion.
Glenn Øvrevik Kjerlands studie visar dock att det är viktigt att studenter verkligen använder forskning och teorier direkt relaterade till yrkesfärdigheter. I undersökningen fick 46 idrottslärarstudenter vid Göteborgs universitet använda sex olika teorier om lärande i planeringen, vilka användes i genomförandet av och diskussionen om undervisningen. Därefter fick de använda vad de lärt sig i en projektanalys, ställa frågor och diskutera användningen av de olika lärandeteorierna i undervisningen.
Studenterna deltog i fyra fallbeskrivningar under sammanlagt 13 veckor. Resultaten visar hur studenterna skapar en gemensam grund för analys av undervisning och hur de diskuterar skillnader och likheter mellan den traditionella undervisningsformen och den nya, där den senare använder lärandeteorier, som konstruktivism och situerat lärande.
– Det nya undervisningssättet startade diskussioner om utmaningar som begränsar utvecklingen av den pedagogiska skickligheten och hur de kan överbryggas, något som kan bidra till en utveckling av undervisningen i ämnet idrott och hälsa, säger Glenn Øvrevik Kjerland.
Avhandling
Glenn Øvrevik Kjerland lägger fram sin avhandling Å lære å undervise i kroppsøving. Design for teoribasert undervisning og kritisk refleksjon i kroppsøvingslærerutdanningen vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap fredagen den 2 oktober, kl 13.00. Plats: Sal BE 036, Pedagogen Hus B, Läroverksgatan 15, Göteborg
Kontaktinformation
Glenn Øvrevik Kjerland, +47-91123659, glenn.kjerland@hisf.no
Barnmorskan Ulrica Byrskog har i sin avhandling vid Uppsala universitet och Högskolan Dalarna fördjupat sig i somaliskfödda kvinnors hälsa i samband med graviditet och barnafödande, med speciellt fokus på våldsutsatthet och på mötet med mödrahälsovården i Sverige. Data bygger på journalstudier och intervjuer med somaliska kvinnor och barnmorskor som arbetar i flyktingtäta områden. Jämförelser gjordes också med svenskfödda kvinnor.
– Tidigare forskning har visat samband mellan våld, stress och ohälsa hos gravida, och i barnmorskans folkhälsoansvar ingår att uppmärksamma våldsutsatthet under graviditet. Det är viktigt att studera hur mötet med mödrahälsovården fungerar för dessa kvinnor, många bär med sig krigsupplevelser, säger Ulrica Byrskog.
Något överraskande visade det sig att somaliska barnaföderskor rapporterade bättre psykisk hälsa än de svenska. Å andra sidan skrev de somaliska barnaföderskorna in sig senare på MVC och hade en ökad risk för förlossningskomplikationer jämfört med svenska kvinnor. Det råder alltså fortfarande ojämlik vård trots att olikheterna varit kända sen tidigare.
Trots svåra erfarenheter förmedlade de somaliskfödda kvinnorna förnöjsamhet och en stark vilja och förmåga att gå vidare i sin nya tillvaro i Sverige. Denna bild bekräftas i barnmorskeintervjuerna, kvinnorna uppfattas som resursstarka. Hälsofaktorer som omnämns är sociala nätverk, fokus på moderskapet, en stark gudstro samt ett praktiskt stöd från mödravården och andra sociala samhällsinsatser.
Samtidigt framkommer i avhandlingen att mötet med välfärdsstatens resurser inom kan leda till osäkerhet och oro, exempelvis när vårdgivares budskap kring barnafödande skiljer sig från de man får från sitt sociala nätverk. Ett annat exempel är att samtidigt som svenska lagstadgade rättigheter för kvinnor sågs som en tillgång, kunde roll- och makt-förskjutningar orsaka spänningar i partnerrelationer och leda till ökat behov av dialog och stöd.
Barnmorskorna å sin sida betonade vikten av se det unika hos varje kvinna, bortom stereotyper, samtidigt som språkbarriärer och social distans kunde vara begränsande i uppgiften att fråga om våld, eller i att förstå underliggande behov.
Sammanfattningsvis visar avhandlingen på balansakterna i mötet mellan två samhällssystem. Samtidigt som inneboende resurser och social samhörighet är en värdefull tillgång i att hantera våld och stress på gruppnivå får individuella behov av stöd inte förbises i vårdmötet. För det är en utmaning att navigera mellan välkända hälsonormsystem, och nya, obeprövade sådana.
– I denna process är barnmorskan en tidig och naturlig länk in i det nya samhället. I vårdmötet är tid, tillit, dialog med hjälp av tolk och navigering till rätt stödstrukturer i det svenska samhället viktiga komponenter. Ett samarbete, dels med lokala somaliska nätverk, dels över professionsgränser inom vård-och socialtjänst, kan bidra till ett bättre fungerande stöd för svensksomaliska familjer i denna balans mellan två världar, säger Ulrica Byrskog.
Avhandlingens titel: ‘Moving On’ and Transitional Bridges. Studies on migration, violence and wellbeing in encounters with Somali-born women and the maternity health care in Sweden
Kontaktinformation
Ulrica Byrskog, tel: 073-4616939, ulrica.byrskog@kbh.uu.se
Jesper Lund vid Akademin för informationsteknologi på Högskolan i Halmstad har i sin forskning studerat digital innovation, det vill säga innovationsprocesser som grundar sig i digitalisering av traditionella produkter och tjänster.
– Digital innovation är utmanande och kännetecknas framför allt av att flera olika aktörer behöver gå samman i innovationsnätverk för att kunna realisera nya digitala produkter och tjänster. Samverkan i innovationsnätverk gör att processerna blir komplexa då aktörer från olika områden – med olika bakgrund, kunskap och mål – arbetar tillsammans, säger Jesper Lund.
Digitala tidningar och lås
Avhandlingen innehåller två studier av digital innovation, där den ena studien handlar om digitalisering av den traditionella papperstidningen.
– I detta fall har tidningar behövt samverka med en rad olika hårdvaru-, nätverks- och tjänsteleverantörer när de utvecklat digitala tidningstjänster där de själva stått för innehållet. Dessutom har olika konsumentgrupper behövt involveras aktivt för att tidningarna ska kunna erbjuda värdeskapande digitala tjänster och produkter, förklarar Jesper Lund.
Den andra studien handlar om digitalisering av dörrlås som möjliggjort utvecklingen av digitala tjänster och produkter med syfte att öka känslan av trygghet för ensamboende äldre och deras anhöriga. Här har digitala tjänster tagits fram i ett innovationsnätverk bestående av företag, vårdgivare, forskare samt användargrupper bestående av seniorer och anhöriga.
En modell för bättre processer
Jesper Lund har genom de både studierna identifierat ett 20-tal nätverksaktiviteter som är viktiga att organisera. Aktiviteterna ligger till grund för en modell som belyser hur nätverksaktiviteter kan organiseras i digital innovation. Modellen fastställer även behovet av att agera både proaktivt och reaktivt för att framgångsrikt möta de utmaningar som finns med digital innovation.
– Genom att öka förståelsen kring centrala aktiviteter i digital innovation, samt hur dessa kan organiseras, kan innovationsaktörer bli bättre på att driva digital innovation i framtiden, säger Jesper Lund.
Den 25 september försvarade Jesper Lund framgångsrikt sin
doktorsavhandling i informatik, ”Digital Innovation: Orchestrating Network Activities”. Jesper Lund jobbar vid Akademin för
informationsteknologi på Högskolan i Halmstad och disputerade vid
Göteborgs Universitet.
Kontaktinformation
Jesper Lund E-post: jesper.lund@hh.se Mobiltelefon: 0704 – 82 08 26
Den vita pälsfärgen hos djur har alltid fascinerat människan då den ofta omgetts av mystik och har därför selekterats starkt hos våra husdjur. Detsamma gäller även den asiatiska vattenbuffeln (Bubalus bubalis carabanensis).
Vattenbuffeln är ett viktigt husdjur, både ur en ekonomisk och ur en kulturell aspekt, i stora delar av Sydostasien. I regionen Toraja, på södra delen av ön Sulawesi i Indonesien finns det en speciell population av vitfläckiga vattenbufflar som anses vara heliga och som befolkningen selekterat enligt uråldriga religiösa traditioner.
De heliga vitfläckiga tjurarna offras när en person har avlidit och detta betraktas som nödvändigt för inträde i himlen. Vid begravningsceremonin tas köttet om hand och utgör en viktig födoresurs för befolkningen i Toraja. Denna tradition, att offra dessa vitfläckiga bufflar, är också väldigt viktig för turismen i Toraja-regionen.
På grund av att det tidigare inte varit känt vad som orsakar den vitfläckiga pälsfärgen och att de mutationer forskarna nu identifierat leder till att embryot dör om mutationerna ärvs från båda föräldrarna har man inte effektivt kunnat avla fram tillräckligt många vitfläckiga bufflar. Populationen har därför minskat drastiskt de senaste åren och de vitfläckiga bufflarna är i dag utrotningshotade.
– Vi har genom ett framgångsrikt samarbete med forskare i Indonesien undersökt den bakomliggande genetiska orsaken till vitfläckig pälsfärg hos vattenbufflarna genom att genetisk jämföra vitfläckiga och bruna bufflar, säger Maria Wilbe, forskare vid Uppsala universitet och en av författarna till studien.
– Den vitfläckiga pälsfärgen visar på en defekt i utvecklingen och migrationen av melanocyter som är de celler som producerar melaninpigment. Vi bestämde oss därför att undersöka en gen som kallas MITF som vi vet är central för melanocyternas utveckling, säger Göran Andersson, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som har lett studien.
– Vi identifierade två olika oberoende mutationer i MITF-genen som båda gör att det protein som kodas av de muterade MITF-genvarianterna inte längre är funktionella. Mutationerna har en dominant effekt och de vitfläckiga bufflarna har endast ärvt en muterad variant av föräldrarna. Den starka selektionen för två oberoende mutationer i samma gen visar på hur oerhört stark selektionen varit för denna egenskap, säger Göran Andersson.
Resultaten har nu lett till att Yulnawati Yusnizar, forskare vid LIPI och en av författarna till studien, har öppnat ett avelscentrum, Indonesian Buffalo Conservation & Breeding Center i Bogor på ön Java, Indonesien.
– Baserat på våra resultat har en metod utvecklats som gör att vi kan identifiera in vitro fertiliserade embryon som ger vitfläckiga bufflar. Denna teknik kommer att öka möjligheterna för att bevara den vitfläckiga vattenbuffeln, säger Maria Wilbe.
Artikel
Microphthalmia-associated transcription factor mutations are associated with white-spotted coat color in swamp buffalo (Wiley Online Library).
Kontaktinformation
Maria Wilbe, maria.wilbe@igp.uu.se, +46 (0)73 655 1989 Göran Andersson, goran.andersson@slu.se, +46 (0)70 380 8919
– Den som har en demenssjukdom har problem både med motorik och att hantera information. Att inte kunna resa sig, sätta sig eller vända sig i sängen som man vill är något som skapar stress både hos den som ska hjälpa och hos den som blir hjälpt.
För att hitta behandlingsstrategier som fungerar i det specifika fallet behöver man observera och tolka det gemensamma beteendet hos personen med demenssjukdom och den som ska vara ett stöd.
Charlotta Thunborg har tagit fram ett bedömningsinstrument som innehåller totalt 17 frågor, varav 8 kring vårdtagarens beteende och 9 kring vårdarens. Frågorna belyser sådant som rörelsemönster, kroppskontroll, behov av stöd samt obehag och smärta som uttrycks med ord eller kroppsspråk hos personen med demenssjukdom.
De frågor som rör vårdarens beteende handlar om på vilket sätt information ges, hur bråttom vårdaren har, förmåga att hålla kontakt med vårdtagaren och anpassa sig till de behov personen med demenssjukdom har.
– Det är inte ovanligt att en undersköterska säger att ”det fungerar när någon annan gör det”. De tycker de gör som de har lärt sig och förstår inte varför ”Agda” klarar av att gå på toaletten när fysioterapeuten är med, men inte när de är ensamma med personen med demenssjukdom. Men beteendena i de båda situationerna kanske inte ser exakt likadana ut och instrumentet kan hjälpa till att upptäcka det.
Charlotta Thunborg tar upp ett exempel där en vårdare ska hjälpa en person med demenssjukdom att förflytta sig – men personen vill inte ta emot hjälp, en ganska vanlig situation inom demensvården.
– Genom att pröva olika åtgärder och mäta effekten av dessa kunde jag se när motståndet hos personen sjönk. Det som blev tydligt var att vårdaren erbjöd för många alternativ samtidigt. En lösning blev att låta vårdaren gå ut en stund så att patienten fick möjlighet att göra en sak i taget. Då ökade vårdarens tilltro till den egna förmågan vilket gjorde det lättare att erbjuda hjälp på ett sätt som patienten kunde ta emot.
Bedömningsinstrumentet är utformat för att kartlägga beteenden som rör samspelet mellan personen med demenssjukdom och vårdaren i samband med en förflyttningssituation. Med hjälp av kartläggningen kan fysioterapeuten ta fram råd som blir ett stöd i olika beslutssituationer, till exempel när det kan vara lämpligt att använda hjälpmedel och inte. Men Charlotta Thunborg ser stora möjligheter att använda ett liknande tillvägagångssätt för att ändra beteenden även inom andra områden än demensvården.
– Beteendemedicinska strategier och skräddarsydda åtgärder kan underlätta problematiska situationer även för personer med Aspergers syndrom, autism eller ADHD-problematik. Det skulle kunna vara en hjälp både för stöd i särskilda boenden och till familjer som vårdar anhöriga hemma.
Avhandling
Exploring dementia care dyads’ person transfer situations from a behavioral medicine perspective in physiotherapy: development of an assessment scale
Kontaktinformation
Charlotta Thunborg: 0730-44 99 41 eller 021-10 73 45
Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Neuroscience.
Orsaken till det stora intresset för sådan teknik är att den skulle göra det möjligt att förstå hur hjärnan fungerar både hos friska och sjuka individer. NRC står för Neuronano Research Center, ett forskningskonsortium inom Lunds universitet koordinerat av professor Jens Schouenborg.
– Det är flera delar som måste gå hand i hand om vi ska kunna registrera signaler från hjärnan med säkra resultat. Dels måste elektroden vara biovänlig det vill säga vi måste vara säkra på att hjärnvävnaden inte skadas. Dels måste elektroden vara flexibel ddet vill säga vara följsam i förhållande till hjärnvävnaden.
Man ska komma ihåg att hjärnan flyter i vätska innanför skallbenet och rör sig när vi till exempel andas eller vrider på huvudet. Den elektrod och implantationssteknik vi tagit fram nu har dessa egenskaper och det är unikt, säger Jens Schouenborg som tillsammans med Lina Pettersson lett projektet.
Det unika med Lundaforskarnas skräddarsydda elektroder, som de kallar 3D- elektroder, är att de är extremt mjuka och följsamma i alla 3-rumsdimensioner på ett sätt möjliggör stabila registreringar från samma nervceller över lång tid.
Elektroden är så mjuk att den böjer sig mot en vattenyta. För att kunna implantera sådana elektroder har forskarna utvecklat en teknik för att gjuta in elektroderna i ett hårt men upplösningsbart gelatinmaterial som samtidigt är mycket skonsamt för hjärnan.
– Med denna teknik bibehåller elektroderna sin ursprungliga form inuti hjärnan och kan övervaka vad som händer i en nästintill ostörd och normalt fungerande hjärnvävnad, säger Johan Agorelius, doktorand i projektet.
De flexibla elektroder som hittills tagits fram har inte gått att implantera med bibehållen form varför de satts fast på ett solitt chip som bland annat begränsar flexibiliteten.
– Andra typer av elektroder som används är mycket styvare. Resultatet i båda fallen blir att de skaver mot och irriterar hjärnvävnaden och att nervceller runt elektroderna dör. Då blir signalerna missvisande eller så uteblir de helt. Vår nya teknik gör att vi kan implantera hur flexibla elektroder som helst, samt bibehålla den exakta formen på elektroden inne i hjärnan, säger Johan Agorelius.
– Om vi förstår hjärnans normala processer och funktioner när vi till exempel känner smärta eller lär oss något nytt kan vi på sikt få en helt annan förståelse för vad som sker i hjärnan. Därmed skapas också helt nya förutsättningar, för att förstå vad som händer i hjärnan och ta fram effektiva behandlingar vid sjukdomar som till exempel Parkinsons sjukdom och kroniska smärttillstånd, än vad dagens tekniker medger, säger Jens Schouenborg.
Både elektroden och inbäddningstekniken, som är testat på råttor, är patenterade bland annat i Europa och USA, av NRC -forskare.
Studien
An array of highly flexible electrodes with a tailored configuration locked by gelatin during implantation – initial evaluation in cortex cerebri of awake rats. Författare: Johan Agorelius, Fotios Tsanakalis, Annika Friberg, Palmi T. Thorbergsson, Lina M. E. Pettersson och Jens Schouenborg. Frontiers in Neuroscience, Neural Technology 25 September 2015.
Kontaktinformation
Johan Agorelius, doktorand vid NRC, Lunds universitet, tel: 046-222 15 03, johan.agorelius@med.lu.se Lina Pettersson, forskare vid NRC, Lunds universitet, tel: 046-222 77 81, lina.pettersson@med.lu.se Jens Schouenborg, professor i neurofysiologi vid NRC, Lunds universitet och affilierad till NanoLund, tel: 046-222 77 52, jens.schouenborg@med.lu.se
När Michael Jackson dog 2009 tog han nästan internet med sig. CNN, Google Nyheter, TMZ, Twitter, Wikipedia, och de flesta andra nyhetswebbplatser gick ner på grund av den kraftiga ökningen av antalet människor som försökte läsa nyheter om hans död.
Medan Jacksons död är en enskild händelse, är liknande händelser ganska vanliga, och drabbar främst vissa delar av internet. Till exempel blev servrarna för Obamacare webbplats överbelastade efter några timmar när den introducerades i USA, och studera.nu – webbplatsen som används för att anmäla sig till svenska högskolor – brukade överbelastas varje år under ansökningsomgången. Kort sagt, internets infrastruktur som vi alla är beroende av är bräcklig.
Datormoln är en ny slags leveransmodell för IT som möjliggör bättre hantering av de serverresurser som används för en webbplats. Till exempel körs studera.nu numera ”i molnet”. Ett moln möjliggör nätverksåtkomst till en delad pool av konfigurerbara datorresurser. Detta serverutrymme kan hyras av kunder på timbasis. Resursen är flexibel och kan skalas upp och skalas ner efter behov.
Man kan likna det vid ett nyttoföremål i hemmet, till exempel om du pluggar in kylskåpet i eluttaget får du el men du betalar bara för den mängd el du förbrukar. För en webbplatsägare innebär detta att serverutrymme kan hyras på begäran på så sätt hantera överbelastning.
– Min avhandling presenterar metoder och algoritmer för att automatiskt lägga till och ta bort serverresurser till en webbtjänst baserat på den faktiska efterfrågan. Att hyra mer moln-kapacitet än vad som behövs för att köra en webbtjänst är ett kostsamt val. Hyr man för lite kapacitet kommer det att resultera i överbelastad server och trafikstörningar. För att på ett bättre sätt välja rätt mängd resurser att hyra har jag tagit fram prediktionsalgoritmer för framtida efterfrågan på en webbtjänst, säger Ahmed Hassan.
För att förstå hur man designar bra prediktionsalgoritmer har Ahmed Hassan i sin avhandling analyserat utvalda serverbelastningar från stora webbtjänster.
– Först analyserade jag användningen av Wikipedia under en period av fem och ett halvt år och tittade på vad som händer när stora händelser som Michael Jacksons död inträffar. Jag har också analyserat hur människor använder premium-tjänsterna på TV4s Video-on-Demand-tjänst. Några intressanta resultat är hur otåliga användare är när de streamar en video. Ungefär 50 procent av användarna överger streamandet av en video efter att ha sett mindre än 12 minuter.
I den sista delen av avhandlingen redogör Ahmed Hassan för ett verktyg som är kapabelt att förutsäga kapacitetskrav från olika tjänster som körs i molnet genom att använda mer än en prediktionsalgoritm. Då förbättras det samlade resultatet av flera tjänster samtidigt. Avhandlingsarbetet har utförts i samarbete med flera forskare från Institutionen för matematik och matematisk statistik vid Umeå universitet och Institutionen för elektro- och informationsteknik vid Lunds universitet.
Många av idéerna i avhandlingen utvecklas och används i Elastisys, ett företag som grundats baserat på resultat från forskargruppen. Delar av arbetet är patenterat av Elastisys.
Avhandling
Fredagen den 2 oktober försvarar Ahmed Aleyeldin Mohamed Hassan, institutionen för datavetenskap vid Umeå Universitet, sin avhandling med titeln: Workload characterization, Controller Design, and Performance Evaluation for Cloud Capacity Autoscaling. Svensk titel: Lastkaraktärisering, regulatordesign och prestandautvärdering för autonom kapacitetsskalning i datormoln. Disputationen äger rum klockan 14.00 I sal NA360 I Naturvetarhuset, Umeå Universitet. Fakultetsopponent är professor Prashant Shenoy, University of Massachusetts, USA Huvudhandledare är professor Erik Elmroth.
Kontaktinformation
Ahmed Aleyeldin Mohamed Hassan Telefon: 070-557 72 74 E-post: ahmeda@cs.umu.se
