– Jag tycker inte att man tillräckligt låter unga människor få komma fram med; hur de uppfattar livet i vårt samhälle, säger Birgit Lindgren Öden, forskare vid Högskolan i Gävle.
Man måste följa dem över lång tid
Birgit Lindgren Öden har under lång tid intervjuat sex ungdomar om hur de ser på livet. Första intervjun gjordes 2000 och den sista 2012. Syftet med studien var att undersöka om de värderingar som formats under barndoms- och ungdomstid är stabila in i vuxen ålder.
De har behållit sina värderingar
Frågorna handlade om respondenternas livssyn. Hon använde inte fasta frågor eftersom hon ville veta vad som rörde sig i deras huvuden. Chansen att få jobb, den egna inställningen till utbildning, synen på religion, politik, ideologi.
Hon konstaterar att de värderingar de uttryckte första gången har de behållit upp i vuxen ålder.
– Det här är bara det första steget tror jag i att göra sådana här studier där man verkligen frågar människor. Vi har möjlighet att lära oss hur det blir framöver utifrån vad vi lär oss om dem.
Omställningens tid
De stora samhällsförändringar som skett i de moderna länderna har inneburit ett förändrat levnadssätt i jämförelse med tidigare generationer
De unga socialiseras in i ett helt nytt samhälle än det vi hade. Socialisationsagenterna är fler idag än bara kärnfamiljen. Hur detta påverkar individer men också samhället i stort är en angelägen fråga att söka svar på.
– Vi i den äldre generationen har svårt att riktigt förstå vad som händer. Tidigare kunde vi säga – utbilda dig och ta ett jobb – så enkelt är det inte längre! Analys av vår samtid tillsammans, över generationsgränser, är en bra början.
Birgit Lindgren Öden försvarade sin avhandling ””Från ung till vuxen i omställningens tid : En longitudinell studie av värderingar med utgångspunkt i Ingleharts teori om den tysta revolutionen” vid Åbo universitet den 11 september.
Kontaktinformation
Birgit Lindgren Öden, universitetsadjunkt i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle Telefon: 073-28 07 301 E-post: birgit.lindgren-oden@hig.se
Finansiären Formas går tillsammans med fem medfinansiärer in med 20 miljoner kronor i projektet som samlar forskare från flera discipliner.
Våra samhällen är inte planerade för att klara extrema skyfall. Idag är det oklart vilka samhällsorgan som har ansvar för att minimera skaderisken. Detta vill vi studera närmare, säger Rolf Larsson, docent i teknisk vattenresurslära vid Lunds Tekniska Högskola och koordinator för projektet.
I första hand kommer projektet inte att resultera i handfasta byggråd (sådan forskning görs också vid avdelningen) utan inta ett fågelperspektiv för att se hur samhället bäst ska samordna sig för att hantera problemet.
– Det här problemet går på tvärs i hela samhället. Situationen leder till att enheter, myndigheter och personer som tidigare inte varit så aktiva i dessa frågor, nu måste samarbeta. Hur det ska gå till är inte givet, säger han.
Han tillägger att i stort sett alla svenska kommuner är utsatta, något som kollegan Lars Bengtsson visat i tidigare forskning http://www.lu.se/article/risken-for-skyfall-lika-stor-over-hela-landet
Forskarna tänker även belysa motstridiga tendenser i hur vi vill planera våra städer. Ett sådant är förtätning kontra ”blågröna” städer. Genom att bygga mer i befintliga områden, minskar utrymmet för bland annat törstiga gräsmattor. Parallellt förespråkar vissa forskare att vattendrag och växtlighet bör ges större plats, då sådana ytor till skillnad från hårdgjorda ytor kan suga upp och forsla bort vatten.
– Dessa idéer kan nog kombineras. Men då måste man planera rätt, poängterar Rolf Larsson.
Nu håller han och kollegorna som bäst på att planera de tre kommande årens upplägg. Eftersom inriktningen inte är helt spikad ännu, tar han gärna emot synpunkter från såväl drabbade som icke-drabbade kommuner.
– Ja, vi vill stämma av vår verklighetsbild med olika intressenter. De får väldigt gärna hör av sig, tipsar han. Vi behöver konkreta exempel.
Fakta:
I projektet ”Hållbar hantering av urbana översvämningar” ingår forskare teknisk vattenresurslära, riskhantering, arkitektur, institutet för livsmedelsekonomisk analys, GIS-centrum, alla Lunds universitet samt Kultur och Samhälle, Malmö Högskola. Medfinansiärer (utöver huvudfinansiären Formas) är Sweden Water Research, Region Skåne, Höje å Vattenråd, Länsförsäkringar Skåne och Göteborgs stad.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Rolf Larsson, docent teknisk vattenresurslära, +46-46-222 7398, +46-709-653798, Rolf.Larsson@tvrl.lth.se
Två lärarstudenter vid Göteborgs universitet bedriver på ideell basis svenskundervisning för nyanlända mammor i Bergsjön. Undervisningen sker i samarbete med institutionen för svenska språket.
Bergsjön i Göteborg finns sedan några år tillbaka Mammaforum, en mötesplats för nyanlända kvinnor som är gravida eller just har fått barn. Stiftelsen Födelsehuset står bakom projektet, som finansieras av Göteborgs stad. Kvinnorna får stöd av doulor och kulturtolkar på sitt modersmål och efter förlossningen fortsätter många föräldrar att gå till Mammaforum för att träffa varandra och gå på någon av de många aktiviteterna som arrangeras där.
Genom sin lärarutbildning fick de två studenterna, Alma Rauer och Mimmi Rombach, reda på projektet och drog igång svenskundervisning för mammorna, som ofta inte talar någon svenska alls.
‒ Vi ville använda det vi lär oss i praktiken, och detta kändes som ett lysande tillfälle. Vi får starta upp en grupp tillsammans, följa den, planera hela terminer och ta ett större grepp om undervisningen än vad vi annars får tillfälle till, säger Alma Rauer.
Många av mammorna har ingen skolbakgrund och studenterna får alltså anpassa sig efter ganska speciella omständigheter – plus att det alltid är många barn närvarande i undervisningen.
‒ Vi försöker utgå från mammornas liv och vardag. Eftersom det är barn med blir det en annan prägel på lektionerna med kortare moment och mycket muntligt. Det är dessutom en väldigt blandad grupp, så vi försöker att inte vara så textbundna utan ta avstamp i vardagssituationer, säger Mimmi Rombach.
För de nyanlända kvinnorna är undervisningen ett sätt att öva på svenska när de är föräldralediga. Dessutom är Mammaforum en trygg miljö där de brukar vara, vilket gör steget att komma på lektionerna betydligt mindre.
‒ Mammorna vill kunna hämta och lämna på förskolan, ringa läkaren och utföra andra vardagssituationer på svenska. Det försöker vi hjälpa till med. Vi vill öka lusten att lära, säger Alma Rauer.
Även för de två lärarstudenterna är det lärorikt. De får öva sig på lärarrollen, ledarskap och olika moment i svenska som andraspråk.
‒ Och så har vi varandra ‒ genom att ha ett tätt kollegialt samarbete och se varandra undervisa lär vi oss otroligt mycket tillsammans. Det bästa av allt är faktiskt att vi lär oss nya saker hela tiden- samtidigt som det ju är så att ju mer man förstår sig på yrket, desto mer komplext framstår det, säger Mimmi Rombach.
Sofia Tingsell, universitetslektor i svenska som andraspråk, var den som tipsade lärarstudenterna om att mammorna i Bergsjön efterfrågade svenskundervisning.
‒ Jag och mina kollegor är väldigt imponerade av studenternas engagemang och kunskap. För att stötta dem bidrar vi med handledning. Förhoppningsvis kan även studenterna skriva sina examensarbeten med utgångspunkt i projektet, säger Sofia Tingsell, universitetslektor i svenska som andraspråk.
Kontaktinformation
Sofia Tingsell, telefon: 031-786 64 10, e-post: sofia.tingsell@svenska.gu.se Mimmi Rombach, e-post: gusrombmi@student.gu.se Alma Rauer, e-post: gusraual@student.gu.se
Det visar forskning som är gjord vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
– Köttfärs som är förpackad i modifierad atmosfär ser genomstekt ut snabbare än köttfärs som nyss är malen. Detta innebär att temperaturen är alltför låg för att avdöda eventuella sjukdomsframkallande bakterier som EHEC, säger docent Sofia Boqvist, SLU.
Syftet med att förpacka köttfärs i modifierad atmosfär är att förlänga hållbarheten. Den förlängs med upp till åtta dagar. Hållbarheten på köttfärs som mals i butik är endast en dag.
Att äta hamburgare som inte blivit tillräckligt upphettad ökar risken att bli smittad med till exempel EHEC-bakterier om dessa finns i köttfärsen.
– De flesta av oss som steker hamburgare avgör oftast om den är klar genom att titta på färgen. Att äta hamburgare som inte blivit tillräckligt upphettad ökar snabbt riskerna att bli smittad av till exempel EHEC eller campylobacter. Kött och köttfärs måste hettas upp till 71 grader för att bakterier ska avdödas, säger Sofia Boqvist.
Svenska konsumenter använder termometer bara i liten utsträckning för att kontrollera om hamburgaren är klar.
– Tillagar man hamburgare gjord på köttfärs paketerad i modifierad atmosfär bör man även känna på konsistensen och se på köttsaftens färg för att avgöra om hamburgaren är färdig. Att förlita sig på färgen går alltså inte. Det skulle handeln kunna informera om, avslutar Sofia Boqvist.
Kontaktinformation
Kontakt: Sofia.Boqvist@slu.se tel 018-67 23 88, 070-789 48 22
Omkring 50 000 svenskar beräknas ha FH men bara cirka 2 000 har fått en diagnos. För många är en hjärtinfarkt i 40-årsåldern det första tecknet på sjukdomen.
Tidig diagnos och rätt behandling är avgörande för att en person med FH ska kunna leva ett långt liv utan hjärt-kärlsjukdom, säger Emil Hagström, hjärtläkare och docent vid Uppsala kliniska forskningscentrum samt forskare i kardiologi vid Uppsala universitet.
Höga kolesterolvärden bidrar, tillsammans med riskfaktorer såsom rökning och diabetes, till åderförkalkning som i vissa fall utvecklas till hjärtinfarkt, stroke och förtida död. Högt kolesterol i blodet är mycket vanligt i befolkningen och beror i de flesta fall på livsstilen, såsom onyttig kost och för lite motion.
Men hos cirka 0,5 procent av befolkningen (knappt 50 000 svenskar) går det höga kolesterolvärdet i arv i släkten, så kallad familjär hyperkolesterolemi, FH. FH är lika vanligt som typ 1-diabetes och leder till att den drabbade redan från födseln har mycket höga nivåer av LDL-kolesterol, det onda kolesterolet. I de allra flesta fall känner personen inte till att han eller hon har FH innan en allvarlig hjärtkärlsjukdom inträffar i unga år.
FH misstänks hos personer med högt LDL-kolesterol i blodet, där de själva och eller andra i familjen insjuknat i hjärt-kärlsjukdom i tidig ålder. Diagnosen kan bekräftas genom att man tar ett vanligt blodprov och utför en genetisk analys.
Tillsammans med patientföreningen FH Sverige, har forskarna utvecklat ett webbaserat egendiagnostiskt test för personer som misstänker att de har FH. Det egendiagnostiska testet lanseras imorgon och ger patienter med möjlig FH kontakt med specialiserade FH-mottagningar.
Sjukvården känner till knappt fem procent av alla personer i Sverige med FH. Det betyder att ytterligare drygt 45 000 personer har sjukdomen utan att känna till det och ofta utan behandling med mycket stor risk för att drabbas av allvarlig hjärtkärlsjukdom. Har du föräldrar, mor- eller farföräldrar eller syskon som före 50 års ålder drabbas av hjärtinfarkt eller stroke bör du göra testet, säger Gunnar Karlsson, ordförande i patientföreningen för FH i Sverige.
Det egendiagnostiska testet är ett enkelt verktyg för att kunna få en vägledning om en person uppfyller kriterier för FH, säger Lennart Nilsson, hjärtläkare och docent vid Universitetssjukhuset i Linköping.
Gör testet: www.fhtestet.se
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Gunnar Karlsson, ordförande FH Sverige, 070-335 05 73 Emil Hagström, hjärtläkare och docent vid UCR och Uppsala universitet, 0708-110328 Lennart Nilsson, hjärtläkare och docent vid Linköpings universitet, 073-2703844
En artikel i ämnet publiceras i dag i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports (Nature).
I dag sker medicinsk behandling av komplexa sjukdomar som cancer nästan enbart genom att kombinera flera olika läkemedel. Kombinationerna sätts i dag samman utifrån läkemedel som visat effekt var för sig men är inte nödvändigtvis den bästa kombinationen. Det nya robotsystemet kan själv leta upp optimala behandlingskombinationer och har utvecklats under ledning av Mats Gustafsson, professor i medicinsk bioinformatik i vid Uppsala universitet.
– Vi har byggt ett labbrobotsystem som planerar och utför experiment med många substanser och drar egna slutsatser av resultatet. Idén är att successivt förfina kombinationer av substanser så att de dödar cancercellerna utan att skada friska celler, säger forskaren Claes Andersson som också varit ledande i projektet.
Istället för att endast kombinera ett par substanser i taget har den labbrobot som forskarna har tagit fram förmåga att hantera ett tiotal läkemedel samtidigt. Målet är att den framöver ska kunna hantera många fler, helst hundratals.
– Vi är nu ett bland några få laboratorier i världen med den här typen av labbrobot. Men hittills har man bara letat efter kombinationer som ger sig på cancercellerna, och inte alls tagit hänsyn till bieffekterna, säger Mats Gustafsson.
Nästa steg i utvecklingen är att göra labbroboten smartare och mer automatiserad. I dagsläget finns det ett par moment som måste göras manuellt. Dessa manuella steg vill forskarna bygga bort. De vill också bygga in mer information i roboten, till exempel kunskap om var i kroppens celler en viss medicin verkar bäst, för att på det sättet få den effektivare.
För patienter som får tillbaka samma typ av cancer flera gånger kan det hända att tumörcellerna hunnit utveckla ett försvar mot läkemedelssubstanserna mellan sjukdomstillfällena. Den nya labbroboten skulle också kunna vara viktig i arbetet med att få fram preparat som gör de resistenta cellerna mottagliga igen för den ursprungliga behandlingen.
En artikel om robotsystemet presenteras i dag i den vetenskapliga open access-tidskriften Scientific Reports (Nature Publishing Group), och ingår i en doktorsavhandling om läkemedelskombinationer, nyligen försvarad av Dr Muhammad Kashif.
Artikel
In vitro discovery of promising anti-cancer drug combinations using iterative maximisation of a therapeutic index (Scientific Reports)
Kontaktinformation
Mats Gustafsson 018-611 42 41, 0709-620436 mats.gustafsson@medsci.uu.se
Fetma och övervikt har blivit ett stort globalt problem och övervikt ökar risken att utveckla bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Viss kaloririk mat kan påverka hjärnan på samma sätt som beroendeframkallande ämnen som alkohol och droger. När vi äter skapas en välbehagskänsla genom att dopamin frisätts i hjärnans belöningscentrum. Överkonsumtion anses till viss del bero på en rubbning i detta system och det finns ett stort behov av nya effektiva mediciner för att bekämpa övervikt.
På senare tid har typ 2-diabetiker börjat behandlas med läkemedel som liknar kroppens eget hormon GLP-1, till exempel Byetta och Victoza. Hormonet GLP-1 produceras naturligt, både i tarmen och i hjärnan. Efter varje måltid ökar nivåerna av GLP-1 i blodet vilket leder till att insulinproduktionen ökar samt att aptiten minskar.
En ny studie på råttor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar att hormonliknande läkemedel som används vid diabetes typ 2 kan påverka hjärnans belöningssystem och minska behovet av matintag. En uppföljande studie visade att detta ämne även kan dämpa alkoholintag.
– Senare upptäckte vi att samma läkemedel kan stimulera produktion av interleukin 6 och interleukin 1, två viktiga hormoner som spelar stor roll i vårt immunsystem, i områden i hjärnan som styr vår aptit. Resultaten ökar vår förståelse för hur dessa läkemedel kan påverka hjärnan, säger Rozita Anderberg, forskare vid Sahlgrenska akademin.
GLP-1 liknande läkemedel har blivit en ny potentiell behandling för fetma och de aktuella fynden kan få stor klinisk betydelse.
– Våra data kan lämna ett viktigt bidrag till förståelsen av dessa mekanismer, säger Rozita Anderberg, forskare vid Sahlgrenska akademin.
Avhandlingen The impact of Glucagon-like peptide-1 on the brain-reward system and beyond försvaras vid en disputation den 28 september.
Kontaktinformation
Rozita Anderberg, forskare vid Sahlgrenska akademin 0761-64 76 66 rozita.anderberg@neuro.gu.se Handledare: Dr. Karolina Skibicka, professor vid Sahlgrenska akademin 0702-91 88 35 karolina.skibicka@neuro.gu.se
Infektioner i luftvägarna, eller hälta, är vanliga orsaker till att hästar underpresterar på tävling. När ett virus orsakar tydliga sjukdomssymptom hindrar de en häst från att träna eller starta på tävling, men man vet också att virus kan infektera en häst utan att ge tydliga symptom. Hur sådana virusinfektioner påverkar hästarnas hälsa och prestation har studerats i en avhandling av Helena Back.
Under ett års tid studerade hon bland annat prestation, hälsa och förekomst av olika luftvägsvirus hos 63 svenska travhästar som var i träning hos fyra professionella tränare. Sammanlagt togs 663 blod- och nässvabbprover från dessa hästar. Fokus låg främst på en viss typ av herpesvirus som tidigare undersökts mycket sparsamt, samt hästens förkylningsvirus (rhinitvirus).
Höga antikroppsnivåer utan prestationssänkning
Majoriteten av hästarna hade under långa perioder stabilt höga antikroppsnivåer mot rhinitvirus i sina blodprover, utan att visa symptom på sjukdom eller nedsatt prestation. Detta tyder på att rhinitvirus är vanligt hos tävlande travhästar, men att antikroppsnivåer som möjligen skyddar mot sjukdom troligen kvarstår under längre tid.
– Vi kan därmed slå hål på myten om att ett enda blodprov med en hög antikroppsnivå av rhinitvirus betyder att hästen har en pågående infektion. En tydlig nivåskillnad i två blodprover med 2-3 veckors mellanrum behövs innan man kan fundera på att skylla en dålig prestation på rhinitvirus, säger Helena Back.
Herpesvirus typ 2 och 5 (EHV-2 och EHV-5) har tidigare hittats hos hästar men man har inte vetat hur vanliga dessa virus är. Dessutom har förekomsten av dessa virus kopplats till både friska och sjuka hästar. Bland proverna från näshålan hos de undersökta travhästarna visade sig närmare tre fjärdedelar innehålla typ 5 och omkring en tredjedel innehålla typ 2. Mängden virus som utsöndrades vid de olika provtagningstillfällena varierade kraftigt, men varken mängden eller påvisande av de två virusen kunde relateras till nedsatt prestation eller kliniska sjukdomssymptom hos någon av hästarna.
– Detta är oerhört viktig information, eftersom det visar att enbart förekomst av herpesvirus typ 2 eller 5 inte är tillräckligt för att kopplas samman med sjukdom eller nedsatt prestation, säger Helena Back.
Herpesvirus påverkar hästarna på olika sätt
Herpesvirus typ 5 har också i sällsynta fall kopplats till en mycket allvarlig lungsjukdom hos häst. För att ta reda på varför detta virus kan finnas hos både sjuka och friska hästar undersöktes viruset på gennivå. Med hjälp av ny avancerad teknik kunde olika varianter av herpesvirus typ 5 identifieras vilket inte har beskrivits tidigare. Denna nya kunskap är ett stort steg på vägen till att förstå varför herpesvirus typ 5 verkar påverka hästar på så olika sätt.
Helena Back disputerar fredag den 25 september 2015 med start kl. 09:15, i sal Audhumbla, Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum, SLU Uppsala. Avhandlingens titel är ”Low Virulent Respiratory Viruses in Standardbred Trotters – relationship to health and athletic performance”.
Mer om luftvägsinfektioner hos hästar (Statens Veterinärsmedicinska Anstalt).
Kontaktinformation
Doktorand Helena Back, SVA och SLU, tel. 018-67 40 31, e-post: helena.back@sva.se
– För att alla ska få samma möjligheter att utvecklas inom populärmusikområdet behöver vi bli bättre på att förstå de, ofta dolda, mekanismer som ligger bakom rådande mönster. Vi behöver förstå varför det är mer självklart för killarna att bli duktiga musiker än det är för deras tjejkompisar.
Oftast är det kvinnor som står i centrum för den här typen av frågor, men för att förstå varför pojkar och män har bättre förutsättningar behövs också deras perspektiv. Victor Kvarnhall har intervjuat åtta pojkar i åldern 11–13 år. Deras erfarenheter bekräftar tidigare forskning som visar att pojkar som håller på med populärmusik i första hand spelar instrument som gitarr, elbas och trummor, men inte sång.
Män får mer bekräftelse än kvinnor
Pojkarnas erfarenheter ger indirekt en bild också av flickornas. I en av intervjuerna beskriver en av pojkarna hur de måste övertala flickan i bandet för att övertyga henne om att hon skrivit en bra låt: ”[Hon] skriver låtar och sen så övertalar vi henne i en timme att den är bra […] sen så får vi övertala i en halvtimme att hon ska spela upp den för oss på pianot.”
Genom att undersöka sociala, kulturella och psykologiska villkor för pojkars musikskapande vill Victor Kvarnhall tillföra ett bredare perspektiv till den musikforskning med genusperspektiv som visar hur kön skapas i olika populärmusikaliska sammanhang. Han tar avstamp i teorier kring könsmaktsordning och förklaringar som visar att män blir erkända och bekräftade av kvinnor på ett sätt som inte är ömsesidigt.
– Pojkarna får bekräftelse redan som barn och det fortsätter livet igenom. Flickor får inte samma bekräftelse vilket får konsekvenser för mäns respektive kvinnors självförtroende.
Ofullständig statistik om jämställdhet
För de pojkar Victor Kvarnhall intervjuat är dessutom bekräftelsen av andra pojkar eller män grundläggande och det är viktigt att lyssna på musik de uppfattar som ”seriös”.
– Pojkarna lyssnar på band som rockgruppen Red Hot Chili Peppers eller hiphop-bandet Labyrint. Popidoler som Justin Bieber är däremot inte okej. Det är ”tjejmusik”. Även om pojkarna också lyssnar på kvinnliga artister, är det alltid de manliga de identifierar sig med och har som förebilder.
I sin forskning har Victor Kvarnhall förvånats över att det finns så lite jämställdhetsstatistik inom populärmusikområdet. Han ser det som en brist att fristående organisationer inte har krav på sig att ha könsuppdelad statistik. Kulturskolorna för enbart statistik över hur många pojkar respektive flickor som går där totalt.
– För att nå större jämställdhet inom populärmusikområdet behövs underlag som bättre hjälper oss förstå på vilket sätt pojkars musikskapande skiljer sig från flickors.
Avhandling
Pojkars musik, reproduktionens tystnad: en explanatorisk studie av pojkars förhållningssätt till populärmusicerande
Kontaktinformation
ictor Kvarnhall: 070-615 86 91
Magnus Stenius, Umeå universitet, har för sin avhandling om kampsporten
Mixed Martial Arts (MMA) gjort ett treårigt etnologiskt fältarbete i
Sverige och runt om i världen. Han har bedrivit deltagande observation
på olika gym och lärt sig MMA genom att själv träna och gå matcher mot
sparringpartners.
MMA är en kampsport som på kort tid har fått stor spridning och som lockar tusentals utövare världen över. Det är en global idrottslig rörelse som formar kämparnas kroppar och mentalitet. De till synes vilda slagsmålen är i själva verket strängt disciplinerade. Reglerna för vad man får och inte får göra under de domarkontrollerade matcherna i buren är tydliga.
Detta visar Magnus Stenius vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå universitet i sin studie The Body in Pain and Pleasure. An Ethnography of Mixed Martial Arts.
– MMA attraherar både utövare och åskådare genom att det är en sport som gränsar till det möjliga för kroppens dramatiska iscensättningar och spektakulära föreställningar, säger Magnus Stenius.
– Matcherna i buren är både koreograferade som ett slags dans och mödosamt inövade kampmoment. De innehåller uppvisningar av idrottsliga prestationer som fascinerar många.
Trots det spektakulära våldet är utövarna en del i en stor gemenskap där man hyser respekt för varandra, tränar tillsammans och är starka i sin sammanhållning.
– Här samlas killar och – numera – tjejer i olika åldrar. Där lär de sig genom den hårda träningen att kontrollera sin kropp och att omvandla sina svagheter till styrkor. I träningen lär de sig också att hantera våld och smärta – och inte minst att visa omsorg för varandra.
I avhandlingen diskuteras slutligen den ”sportifieringsprocess” som MMA genomgår. Den innebär att kampsporten mer och mer har blivit en öppen arena som välkomnar insyn, diskussion och ifrågasättande.
Avhandlingen
The Body in Pain and Pleasure. An Ethnography of Mixed Martial Arts.
Fredagen den 25 september försvarar Magnus Stenius, Institutionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: The Body in Pain and Pleasure. An Ethnography of Mixed Martial Arts.
Disputationen äger rum kl. 10.00-12.00, Umeå universitet, Humanisthuset, Hörsal G. Opponent är Orvar Löfgren professor emeritus, institutionen för kulturvetenskaper, Lunds Universitet.
Kontaktinformation
Magnus Stenius, magnus.stenius@umu.se, tel. 070-681 45 14
– Resultaten i avhandlingen visar nya mekanismer som reglerar utvecklingen av immunsystemets B-lymfocyter. Dessa kunskaper kan framför allt bli viktiga när det gäller att utveckla framtida strategier när man vid olika sjukdomstillstånd behöver öka eller minska mängden immunceller i kroppen, säger Shrikant Shantilal Kolan, doktorand vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitet.
B-lymfocyter är en typ av vita blodkroppar som är grundläggande för kroppens förmåga att försvara sig mot bakterier och virus. Utvecklingen av B-lymfocyter från stamceller börjar i benmärgen och slutar med att mogna B-lymfocyter genereras i antingen benmärgen eller i mjälten. Hos människan finns normalt cirka 100 miljarder B-lymfocyter.
Defekter i utvecklingen av B-lymfocyter, eller i deras funktion, kan leda till cancer i blodet, eller till immunbristsjukdomar. Shrikant Shantilal Kolan har i sitt avhandlingsarbete undersökt nya mekanismer som är involverade i att reglera B-lymfocyternas utveckling och mognad. Avhandlingen visar att två cellyteproteiner, CD47 och SIRPα, är viktiga för utvecklingen av ett normalt antal B-lymfocyter. Även om de exakta detaljerna kring denna reglering återstår att klarlägga kan dessa två proteiner vara viktiga när det gäller att förhindra att utvecklingen av B-lymfocyter stannar upp och även främja den långsiktiga överlevnaden hos B-lymfocyter.
Proteinerna CD47 och SIRPα visade sig även ha effekt på en mindre undergrupp av B-lymfocyter, så kallade “marginal zone” MZ-B-lymfocyter i mjälten. För denna grupp av B-lymfocyter krävdes förekomst av både CD47 och SIRPα för att förhindra en onormal ansamling i mjälten vid stigande ålder.
– Effekterna av CD47 och SIRPα när det gäller att reglera B-lymfocytutveckling är dock komplexa och behöver studeras ytterligare. Proteinernas närvaro och funktion påverkar utvecklingsprocesserna i både immunceller och andra celler i blodet på olika sätt, säger Shrikant Shantilal Kolan.
Om disputationen Torsdagen den 24 september försvarar Shrikant Shantilal Kolan, institutionen för integrativ medicinsk biologi, sin avhandling med titeln: Betydelsen av CD47 och SIRPa för homeostas av B-celler hos möss. (Engelsk titel: Defining the role of CD47 and SIRPa in murine B cell Homeostasis). Opponent: Mikael Karlsson, insitutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska institutet. Huvudhandledare: Per-Arne Oldenborg. Disputationen äger rum kl. 09.00 i KB3A9, Umeå universitet.
Kontaktinformation
Shrikant Shantilal Kolan Telefon: 076-111 31 43 E-post: shrikant.kolan@umu.se
Den sammantagna forskningen visar att en vaginal förlossning är att föredra vid nästa förlossning, för de flesta kvinnor som fött barn med kejsarsnitt. Trots det så används kejsarsnitt rutinmässigt i många länder. Det pågående EU-projektet OptiBirth syftar till att öka andelen vaginala förlossningar i tre länder med höga kejsarsnittsnivåer; Tyskland, Irland och Italien. I dessa länder pågår nu en intervention, en åtgärd som riktar sig både till kvinnorna och deras partners och till läkare och barnmorskor.
Professor Ingela Lundgren vid Sahlgrenska akademin är ledare för den forskargrupp som utarbetat interventionen, som delvis grundar sig på intervjuer med läkare och barnmorskor i de deltagande länderna. 18 obstetriker och 26 barnmorskor från länder med en hög andel vaginala förlossningar efter kejsarsnitt – Finland, Sverige och Holland – har nu deltagit i fokusgrupper och individuella intervjuer för att ge sin syn på hur det går att öka andelen vaginala förlossningar.
– Resultatet visar att det först och främst måste finnas en gemensam syn där vaginal förlossning är det första alternativet om det inte finns några komplikationer eller riskfaktorer. Personalen ska känna sig säker vid en vaginal förlossning, arbeta i team och enligt en modell som alla följer, säger Ingela Lundgren, professor vid Sahlgrenska akademin.
Fler faktorer som påverkar andelen kejsarsnitt, enligt läkarna och barnmorskorna i studien, är samhällsattityden till att föda barn, hur beslutet om förlossning tas och av vem, samarbetet mellan läkare och barnmorskor och mellan kvinnorna och personalen, samt hur uppföljningen efter första kejsarsnittet sett ut.
Kvinnan ska vara delaktig till exempel genom att en plan görs upp före förlossningen. Personalen behöver stärka kvinnans tilltro till förlossningen, ge stöd vid förlossningsrädsla och erbjuda tid för att diskutera det tidigare kejsarsnittet. Det är viktigt att inte fatta beslut om kejsarsnitt eller vaginal förlossning för tidigt och det ska finnas tid att bearbeta den tidigare förlossningsupplevelsen.
– Kvinnan ska vara delaktig i beslutsfattandet kring förlossningssätt men det slutgiltiga beslutet om kejsarsnitt eller vaginal förlossning måste tas av läkare med expertkunskap, enligt läkare och barnmorskor i studien, säger Ingela Lundgren.
Artikeln
Clinicians’ views of factors of importance for improving the rate of VBAC (vaginal birth after caesarean section): a qualitative study from countries with high VBAC rates publicerades i BMC Pregnancy Childbirth d
Mer information om OptiBirth
FAKTA
I ett europeiskt perspektiv är den svenska kejsarsnittsnivån på 17 procent låg. Cypern har högst andel kejsarsnitt (52 procent) följt av Italien (38 procent). Endast Holland, Slovenien, Finland, Sverige och Island har nivåer under 20 procent. EU-projektet OptiBirth, som kordineras av professor Cecily Begley vid Trinity College Dublin, syftar till att öka andelen vaginala förlossningar i Irland, Tyskland och Italien, genom en vård som har kvinnan i fokus. Bara 29-36 procent av förlossningarna hos kvinnor med tidigare kejsarsnitt är vaginala förlossningari dessa länder. OptiBirth-studien beräknas vara klar 2016.
Kontaktinformation
Ingela Lundgren, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. 0768-672 657 ingela.lundgren@gu.se
– Vi ska ta fram praktiska metoder för industriellt byggda hus. Dessa ska projektledare, byggherrar och myndigheter i Kina och Sverige kunna använda för att bedöma energiåtgång och utsläpp under en byggprocess, säger Jutta Schade, byggforskare vid Luleå tekniska universitet
Byggsektorn är en stor miljöbov. Det handlar både om enorma utsläpp av växthusgaser och om hög energiförbrukning. Det är framförallt under byggprocessen som de stora utsläppen och energiläckagen sker. För att minska de här negativa effekterna kan det handla om att kunna välja rätt isoleringsmaterial, transporter, råvaror och konstruktionslösningar.
Forskare från kinesiska toppuniversitetet Harbin Institute of Technology, med kompetens inom grönt byggande, och byggforskare från Luleå tekniska universitet medverkar i projektet.
I Kina är statens intresse för att minska utsläppen stort och där ses Sverige som ett föregångsland när det gäller dessa frågor.
– Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och Sveriges byggindustri räknar med att det går åt mellan 20-85 procent så kallad inbyggd energi under uppförandet av en byggnad, det vill säga den energi som går åt medan man bygger. Sedan är ofta den färdiga byggnaden relativt energieffektiv, säger Jutta Schade.
Kontaktinformation
Jutta Schade, forskare vid Luleå tekniska universitet, jutta.schade@ltu.se 0920-49 25 71
I avhandlingen ”Faces of Marketing: Examining consumer responses to depictions of people in marketing”, visar Hanna Berg vid Handelshögskolan i Stockholm att konsumenter reagerar olika på traditionella bilder av modeller och på de bilder av modeller som ofta används i webbutiker som beskurits så att deras huvuden inte finns med i bild.
Även huvudlösa skyltdockor hade effekter på konsumenters reaktioner. Bland annat gav dessa bättre resultat för konsumenter med stor kunskap om mode och kläder. Resultaten från studierna med huvudlösa modeller och skyltdockor är teoretiskt intressanta och har även betydelse för hur företag bör resonera kring avbildningar av människor i sin marknadsföring.
– Det finns en uppfattning om att bilder på modeller och skyltdockor behöver se ut på ett visst, ganska stereotypt, sätt för att vara effektiva men som inte direkt bygger på någon forskning, säger Hanna Berg.
– De här studierna visar att modeller och skyltdockor faktiskt inte ens behöver ha huvuden för att ha positiva effekter.
Avhandlingen visar även på positiva effekter av att använda bilder på leende modeller i marknadsföring. Eftersom de känslor som vi ser andra människor uttrycka är smittsamma, så ger bilder av leende modeller upphov till större glädje, vilket i sin tur leder till mer positiva attityder.
Den ökade glädje som konsumenter upplever är ett exempel på en positiv bieffekt av marknadsföringen, som annars ofta kritiseras för att ha negativ påverkan på samhället.
Disputationen är öppen för allmänheten och äger rum den 22 september 10.15 på Handelshögskolan i Stockholm, Sveavägen 65.
Kontaktinformation
Hanna Berg, PhD, Center for Consumer Marketing, Handelshögskolan i Stockholm Hanna.Berg@hhs.se Mobil: 070-248 78 11
– Att ställa några böcker och filmer som handlar om döden i hyllan på vårdavdelningen är ett exempel på hur vården kan underlätta för barnen att närma sig döden. Materialet finns tillgängligt för de som vill prata, utan att man tvingar de som inte är redo att prata om döden, säger Li Jalmsell, cancerläkare och doktorand på Centrum för forsknings- & bioetik vid Uppsala universitet.
Hennes doktorsavhandling Towards Good Palliation for Children with Cancer: Recognizing the Family and the Value of Communication visar att de sjuka barnen vill ha information om vad som ska hända. Inklusive de dåliga nyheterna.
– Det får gärna presenteras hoppfullt, men hellre ett rakt besked om att de kommer att dö, än ett inlindat: ”Det ser lite sämre ut just nu”. Om läkaren säger på det viset känner sig barnen förda bakom ljuset, säger Li Jalmsell.
Att barnen själva får information kan få dem att må bättre i slutet av livet. Men det är också bra för familjen. Det finns ett samband mellan hur föräldrarna upplevde barnets lidande och hur föräldrarna själva mår. Li Jalmsells avhandling visar att även föräldrarna tyckte att det var meningsfullt att prata med sina barn om döden. Det var ofta barnen som själva tog initiativ till samtalen. De utgick från enkla saker som sagor för att börja ställa frågor och prata om vad som var på väg att hända.
Enligt forskaren Li Jalmsell skulle just tillgång till böcker och filmer som handlar om cancer kunna underlätta för familjerna att ha de här samtalen. I avhandlingen har Li Jalmsell även studerat journaler för barn som avled av sin cancer. De studierna visar att det var ganska kort tid mellan att läkarna gjorde bedömningen att barnen inte gick att bota, till att barnen avled. Det gör att tiden är väldigt knapp för den som vill diskutera hur de ska tillbringa den sista tiden i livet.
När det gäller de barn som avled av sjukdomen så önskade barnets syskon de hade haft mer information på slutet. De upplevde att de inte var beredda på förlusten. De syskon som inte hade fått prata med någon om vad de kan förvänta sig när deras bror eller syster dör, led av ångest i större utsträckning än de som hade fått samtalsstöd.
– När man vårdar svårt sjuka eller döende barn är det viktigt att sträcka ut sitt fokus så att det inkluderar hela familjen. Syskon och föräldrar påverkas också. Inte bara av det faktum att ett barn är på väg att dö, utan också av hur deras son, dotter, bror eller syster mår, säger Li Jalmsell.
Li Jalmsell är ST-läkare i onkologi på Visby lasarett och doktorand på Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) vid Uppsala universitet. Hon försvarar sin avhandling den 25 september.
För mer information, kontakta Avhandlingen:Towards Good Palliation for Children with Cancer: Recognizing the Family and the Value of Communication Läs Li Jalmsells inlägg på etikbloggen
Kontaktinformation
Li Jalmsell, telefon 0733 58 23 23, epost: li.jalmsell@crb.uu.se
Marie Kirsebom har intervjuat sjuksköterskor och husläkare verksamma vid äldreboenden. Hon har också granskat 594 remitteringar till akutmottagningen från äldreboenden i Uppsala kommun under en niomånadersperiod samt studerat de äldreboenden som under den tiden hade högst respektive lägst frekvens av remitteringar till akuten.
Enligt husläkarna är medicinska vårdplaneringar mycket viktigt för att vården ska bli så trygg och säker för den äldre som möjligt. Medicinska vårdplaneringar innehåller bland annat en plan för hur den äldre vill vårdas vid försämringar i hälsotillståndet och genomförs tillsammans med den äldre och anhöriga.
Andra viktiga faktorer för patientsäkerheten är sjuksköterskornas kompetens, medan otillräcklig bemanning, stor sjuksköterskeomsättning, brist på medicinskteknisk utrustning samt IT-system för patientjournaler där husläkare och sjuksköterskor inte kan läsa varandras noteringar upplevs som risk för patientsäkerheten.
Sjuksköterskor på äldreboende och husläkare identifierar också medicinska vårdplaneringar som en viktig faktor för att inte äldre inte i onödan ska behöva åka in till akuten.
Att anhöriga har en klar bild av vilken vård som kan erbjudas på äldreboendet och att de vet vad den äldre önskar underlättar beslut vid försämringar i hälsotillstånd. När Marie Kirsebom studerade om de äldreboenden med högst respektive lägst remitteringsfrekvens skiljde sig åt fann hon att medicinska vårdplaneringar i högre grad var genomförda på de boenden som mest sällan remitterade äldre till akuten.
Remitteringarna var också fler från vinstdrivande privata vårdgivare än från kommunala eller privata icke-vinstdrivande vårdgivare.
– Resultaten indikerar att organisatoriska faktorer kan förklara skillnader i remitteringsfrekvens mellan äldreboenden. Medicinska vårdplaneringar tillsammans med den äldre och deras anhöriga är viktiga för planering av framtida medicinska beslut. Dessutom verkar en hög kompetens hos sjuksköterskor ha en positiv effekt på vården på äldreboenden.
För att möta det ökande behovet av en allt mer specialiserad medicinsk vård på äldreboende och för att kunna erbjuda palliativ vård av hög kvalitet föreslås flera förändringar. Äldreboenden behöver bli utrustade med lämplig medicinskteknisk utrustning och bemanningen av sjuksköterskor anpassas därefter. Dessutom bör sjuksköterskor och husläkare få till gång till varandras journalsystem, säger Marie Kirsebom.
Avhandling
Mind the gap: Organizational factors related to transfers of older people between nursing homes and hospital care försvarades 18 September.
Marie Kirsebom är sjuksköterska och doktorand vid institutionen för folkhälso-och vårdvetenskap vid Uppsala universitet. Kontakt: Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se 3 0 0 0 Skicka som e-post Dela
Kontaktinformation
tel: 070-795 64 05, e-post: marie.kirsebom@pubcare.uu.se
