– Det är ingen renodlad studie av fotbollskultur utan snarare använder jag klubbarna för att förstå attityder i östra Tyskland i en tid av stora historiska, politiska och sociala förändringar, säger Joakim Glaser. På detta sätt hoppas jag kasta nytt ljus över DDR-tiden och inte minst erfarenheten av den tyska återföreningen ur ett östtyskt perspektiv. 

Fotbollen är den i särklass största idrotten i Tyskland, ja mycket större än i Sverige, enligt Glaser. Den var också väldigt stor under DDR-tiden med flera framgångsrika lag. 

Glasers ambition är att sätta in supporterkulturen i dess historiska och sociala sammanhang. Avhandlingen bygger på ett 20-tal intervjuer med framförallt supportrar från olika klubbar men också på observationer från och kring ett antal matcher och fotbollsarenor. 

-Supporterkulturen i DDR kännetecknades till en början av en viss frihet men uppfattades senare som ett tilltagande problem av statsmakterna, säger Joakim Glaser. 

Av supportrarnas berättelser framgår också att åskådare framförde missnöje med situationen i DDR på matcherna. Supporterkulturen i DDR har av vissa forskare tolkats som ett forum för politiska protester, skriver Glaser.

– Men, och detta är viktigt, fotbollen och supporterkulturen har inte alls spelat samma politiska roll som den evangeliska kyrkan och frihetsrörelsen Neues Forum. 

Avhandlingen visar även att fotbollsklubbarna i östra Tyskland förlorade sportsligt och inte minst ekonomiskt på Tysklands återförening. Sammanslagningen av de två tyska fotbollsförbunden resulterade i att de före detta DDR-klubbarna och deras supportrar förlorade i position, pengar och status. 
– De bästa spelarna från öst köptes upp av västtyska klubbar, säger Joakim Glaser. Att klubbarna förlorade på sammanslagningen gjorde att nation och makt blev viktiga inslag  för supportrarnas identitetsskapande.

Joakim Glaser pekar även i sin avhandling på hur identifikationen med östra Tyskland i vissa situationer vuxit sig starkare efter murens fall. Det ojämlika maktförhållandet inom fotbollen mellan östra och västra Tyskland och västtyska fördomar om östtyska fotbollssupportrar gör att vissa identifierar sig mer med östra Tyskland i vissa situationer efter 1990.

– Men, attityderna i stort är att återföreningen är bra. Det är ingen som talar om att de vill ha DDR tillbaka utan alla vill leva i ett öppet och fritt samhälle.

-Jag vill att människor som intresserar sig för tysk efterkrigshistoria, identitetsskapande processer, modern historia och självklart fotboll ska läsa avhandlingen.

Joakim Glase disputerar på avhandlingen Fotboll från Mielke till Merkel. Kontinuitet, brott och förändring i supporterkultur i östra Tyskland inom ämnet Historia och historiedidaktik. 

När: 25 september kl. 13.15-15
Var: D 138, Nordenskiöldsgatan 10, Malmö högskola

Kontaktinformation
Kontakt: Joakim Glaser E-post: joakim.glaser@mah.se Telefon: 040-66 58675

Under 100 år har medicinare världen över sökt en förklaring till vad som orsakar den hårt drabbande och dödliga demenssjukdomen. Många teorier har lanserats och ännu är det långt till enighet.

– Forskningen är fortfarande väldigt splittrad. De flesta är ändå överens om att proteinet beta-amyloid, som bildar skadliga ansamlingar i hjärnan, har en central roll, säger Katarina Kågedal, docent i experimentell patologi vid Linköpings universitet.

Tillsammans med bland andra Ann-Christin Brorsson, docent i molekylär bioteknik, publicerar hon nu en studie av samspelet mellan lysozym och beta-amyloid. I artikeln i tidskriften Neurobiology of Disease presenteras belägg för att lysozym verkar skydda hjärnans nervceller från giftiga strukturer av beta-amyloid.

Forskarna tittade först på vävnadsprover från avlidna alzheimerpatienter. De upptäckte då att lysozymnivån i deras ryggmärgsvätska var signifikant högre än hos personer som inte haft sjukdomen. De såg också att lysozym ansamlades vid de plack som bildats i hjärnan.

Den delen av studien sa dock ingenting om ifall detta var bra eller dåligt för sjukdomsutvecklingen. För att komma vidare genomfördes försök på bananflugor som smittats med beta-amyloid.

– Försöken visar tydligt att ett överuttryck av lysozym bromsar sjukdomsutvecklingen. Flugorna levde längre och blev mer aktiva, säger Ann-Christin Brorsson.

Forskarna såg även att lysozym förhindrar uppkomsten av skadliga ansamlingar av beta-amyloid.

I första hand tror de att analys av lysozymnivåerna i ryggmärgsprov kan användas som biomarkör för Alzheimers sjukdom, särskilt i dess tidiga fas. Idag ställs diagnosen främst i form av minnestest på vårdcentralerna, i svåra fall med så kallad PET-scanning av hjärnan.

På sikt kan lysozymspåret också öppna en strategi för förebyggande behandling.

– Drömmen är att kunna göra ett läkarbesök någon gång om året och avlägsna sina plack, ungefär som när man går till tandhygienisten, säger Katarina Kågedal.

Artikel: Protective properties of lysozyme on β-amyloid pathology: implications for Alzheimer disease av L. Helmfors, A. Boman, L. Civitelli, S. Nath, L. Sandin, C. Janefjord, H. McCann, H. Zetterberg, K. Blennow, G. Halliday, A-C. Brorsson, K. Kågedal. Neurobiology of Disease 83 (2015). doi:10.1016/j.nbd.2015.08.024

Kontaktinformation
Kontakt: Ann-Christin Brorsson, docent, 013-286648, 070-0896746. Katarina Kågedal, docent, 010-1031525.

De senaste tio åren har begrepp som webb 2.0, playbour och prosumers förökat sig inom det som samhällsvetenskapen kallar för den kognitiva kapitalismen; en kapitalism som i allt högre grad beror på ett tänkande och kunnande som inte helt går att införliva med maskiner och infrastruktur. Begrepp som playbour försöker att överbrygga den åtskillnad som traditionellt gjorts mellan arbete och kapital på lekfulla sätt.

I Frihetens rike: wikipedianer om sin praktik, sitt produktionssätt och kapitalismen undersöker Arwid Lund, doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap, kritiskt hur frivilliga och produktiva aktiviteter inom svenskspråkiga Wikipedia, tillsammans med hela projektets relation till kapitalismen, uppfattas av deltagarna själva. Aktiviteterna beskrivs ofta som njutbara, kreativa och lekfulla, men hur förstås de av wikipedianerna och vilka förhoppningar knyter de till aktiviteternas resultat på samhällsnivån? Lund frågar sig om det i den allmänningsbaserade jämlika produktionen av Wikipedia finns en underström av kritik och frigörande öppningar mot ett postkapitalistiskt samhälle?

Avhandlingen baseras på djupintervjuer med både tillfälliga och mer inbitna svenskspråkiga wikipedianer. Motiven för att delta skiftar mellan dem. Flera bidrar för att de vill bidra till att göra ”informationen fri”, några menar att det gör världen bättre, en annan roar sig med att plantera både fel och att bidra med seriösa texter om utvalda hockeyspelare, medan ytterligare någon skapar artiklar om alla insekter som finns i Sverige. Några av de mest engagerade har övergått till att mer engagera sig i projektets ideella förening som även träffas IRL och håller kontakten med den nordamerikanska stiftelsen som har ansvar för serverparken och utvecklingsarbetet.

I studien upptäcks den perifera, bottom-up och top-down-formationen i förhållande till wikipedianernas egna aktiviteter, och den kaliforniska likhetsideologin, kapitalets kommunism och kommunismens kapitalism i synen på projektets övergripande relation till kapitalismen.

Mikronivåns formationer skiljer sig åt i synen på hur lekfull, allvarlig och professionell verksamheten idealt ska vara: bottom-up-formationen försöker som mellankategori inkludera både periferins mer otyglade lekfullhet och top-down-formationens fokus på användande av eget och andras lönarbete.

På makronivån dominerar den kaliforniska likhetsideologin som försöker osynliggöra skillnaderna mellan Wikipedias kommunistiska potential (frivillig och horisontell arbetsdelning inom en allmänning som producerar fria bruksvärden) och kapitalismen, näst starkast är kapitalismens kommunism som erkänner skillnaden mellan de två men hävdar att kapitalismen är den starkare parten, medan slutligen kommunismens kapitalism främst rör sig på ett latent plan av outtalade antaganden och föreställningar kring Wikipedias konkurrensfördelar och hållbarhet i förhållande till kommersiell verksamhet.

– Ett mer medvetet och kritiskt förhållningssätt från wikipedianernas sida till Wikipedias allianser med statliga och privata aktörer kan motverka att projektet alltmer tas över av kapitalistiska logiker och funktionssätt, menar Arwid Lund.

Avhandlingen Frihetens rike: wikipedianer om sin praktik, sitt produktionssätt och kapitalismen försvaras den 2 oktober kl. 10.15 i Gustavianum, Uppsala.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Arwid Lund, tel: 070-4164401, e-post: arwid.lund@abm.uu.se

Camilla Lindahl är matematik- och NO-lärare för årskurserna 4-9 och själv döv. Hennes studie är en av få som fokuserar på dialogen i ett naturvetenskapligt klassrum där teckenspråk och skrivet språk utgör de språkliga resurserna. En grupp på två lärare och åtta elever, alla döva och teckenspråkiga tvåspråkiga, filmades under sjutton lektioner. Syftet var att undersöka vilken potential teckenspråk har för det gemensamma meningsskapandet i naturvetenskap och vilka möjligheter teckenspråket ger för lärare att stödja elevernas tvåspråkiga inlärning i ämnet.

En av de viktigaste slutsatserna i Camilla Lindahls forskning är att den språkliga rörligheten är central för meningsskapandet i naturvetenskap.

– Dels ger det en bredare repertoar av språkliga resurser i dialogen. Dels skapar de olika språken ibland motsättningar i mening, vilket i sin tur leder till resonemang kring begreppen. Språkväxlingen karakteriseras bland annat av ett steglöst kontinuum, från handbokstavering, avbildade tecken till fasta tecken och tecken där det svenska språket återges.

Ibland används handbokstavering trots att det finns fasta tecken för de naturvetenskapliga termerna. Att läraren växlar till att bokstavera i stället för att teckna termer ger en pedagogisk möjlighet att reda ut eventuella missuppfattningar. Till exempel är tecknet för ”maskin” snarlikt det för ”fabrik”, vilket kan leda till missförstånd, uppger Camilla Lindahl.

Den tvärspråkliga dialogen, där lärare och elever stannar upp och resonerar kring språkens olika mening, visade sig fylla en viktig funktion i klassrummet.

– Det kan handla om att läraren på teckenspråk frågar vad en viss term heter på svenska eller att gruppen resonerar när en obekant naturvetenskaplig term kommer på tal. Att till exempel påpeka att termen fotosyntes inte har med fotografering att göra och att resonera kring termens innebörd öppnar upp för förståelse av både begreppet och att det naturvetenskapliga språket ofta består av metaforer, eller lån av begrepp, från andra sammanhang.

Camilla Lindahl påpekar att även lärare i hörande skolor kan lära av teckenspråkig tvåspråkig undervisning, till exempel det sätt som texter på tavlan kommuniceras med eleverna.

– Det är mycket pekningar på texten, enstaka ord, fraser eller hela meningar samtidigt som lärarna läser högt och emellanåt förklarar innebörden av texten.

Camilla Lindahl disputerade den 25 september med avhandlingen ”Tecken av betydelse: En studie av dialog i ett multimodalt, teckenspråkigt tvåspråkigt NO-klassrum”.Läs avhandlingen här.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Camilla Lindahl: camilla.lindahl@mnd.su.se

Rwanda är ett av få afrikanska länder som kommer att nå millenniemålen för kvinnors och barns överlevnad. En rad utmaningar kvarstår, särskilt tiden kring förlossningen, där fortsatta satsningar behövs för att ge alla tillgång till en vård av god kvalitet. Baserat på data som representerar hela Rwanda har barnadödligheten gått från ett dödsfall bland fyra födda barn vid tiden för folkmordet, till en barnadödlighet med 65 dödsfall per 1000 levande födda 2010.

Samtidigt har skillnader mellan stad och landsbygd, och mellan rika och fattiga familjer försvunnit. Dödligheten den första levnadsmånaden har sänkts långsammare, och fortfarande finns skillnader i dödlighet beroende på moderns utbildningsnivå. I sjukhusbaserade studier har Aimable Musafili sett närmare på problemen kring dödfödda barn och överlevnaden den första levnadsveckan.

Mödrar från landsbygden och de som inte hade någon sjukförsäkring löpte större risk att förlora ett barn tidigt. Hälften av dessa dödsfall skulle kunna förhindras om man lyckas ta bort de barriärer som förhindrar en snabb tillgång till vård av god kvalité. I avhandlingen redovisar Aimable Musafili också resultaten av ett träningsprogram för omhändertagande av det nyfödda barnet med andningssvårigheter, Helping Babies Breathe. Vårdpersonalens kunskap och skicklighet förbättrades, men uppföljning och fortsatt träning behövs för att vårdkvalitén ska få en bestående förbättrad kvalité.

Avhandling
Child survival in Rwanda: Challenges and potential for improvement: Population- and hospital-based studies

Kontaktinformation
Aimable Musafili, tel: 018-611 59 89, 0769-653811, (efter 28 oktober tel: +250788465399) e-post: Aimable.Musafili@kbh.uu.se (In English please)

Sedan 2011 har bland andra myndigheten Boverket flaggat för att det varit lite si och så med säkerheten i hissar. Bland annat har nödtelefoner varit ur funktion men även andra brister har upptäckts. Då fastighetsbeståndet i Sverige har en bra bit över 100 000 hissar installerade så finns det en risk att vi hissåkare förr eller senare påverkas av detta problem.

Att KTH-forskare jobbat aktivt för att göra Sveriges hissar en smula mer intelligenta än vad de är idag är alltså goda nyheter. Detta sker genom ett forskningsprojekt som går ut på att med sensorer och avancerad beräkningsteknik övervaka hissarnas funktion, och direkt vid problem skicka meddelanden om detta. Även potentiella framtida problem rapporteras.

– Bakgrunden är att hissar har en livslängd på cirka 20 till 30 år. Samtidigt har nya krav kommit på att hissarna ska uppfylla vissa säkerhetsstandarder. Även hissbranschen och fastighetsägare ställer krav på att hissarna går som de ska, och det hela tiden. Man ska också bättre kunna förutspå när de kommer att gå sönder, säger Isaac Skog, en av forskarna från KTH som varit involverad i projektet.

Han säger att det var mot bakgrund av detta som han och de andra forskarna för cirka ett år sedan blev kontaktade av ett företag som har specialiserat sig på nödtelefoner i hissar. Önskemålet var en teknik som kunde analysera och rapportera hur hissen mådde, och detta utan att behöva koppla den med hissens styr- och reglersystem.

– Tekniken vi tagit fram kan alltså både konstatera att något är fel, men samtidigt se om hissen kan komma att behöva service inom 1-2 månader för att den även fortsättningsvis ska kunna gå som den ska, säger Isaac Skog.

Hur görs då detta? Jo, forskarna använder bland annat accelerometrar för att läsa av vibrationer.

– Ett vanligt fel med hissar är att dörrarna öppnar och stänger sig hela tiden utan att hissen kan åka vidare. Detta skapar väldigt typiska vibrationer som tekniken kan snappa upp. Tekniken kan också känna av vibrationer från skenor och lager i hjul och motorer. Hänsyn tas även till vibrationer kontra upplevd åkkomfort samt om nödstopp har inträffat, samt vilken hastighet hissen färdas i och hur den accelererar och bromsar in, berättar Isaac Skog.

Data som samlats in analyseras sedan av de algoritmer som forskarna skrivit och på det sättet kan ett eventuellt stundande hisshaveri förutspås. Om så är fallet kan tekniken larma hissreparatör och bostadsbolag. Tekniken kan också läsa av på vilket våningsplan hissen är. Det innebär att bland annat att man kan se hur mycket varje hiss används, och vilka våningsplan som trafikeras mest.

– Det är inte ovanligt att folk ringer och klagar på att hissar fungerar dåligt. Med teknikens hjälp går det att avgöra hur väl dessa klagomål svarar mot sanningen. Dessutom besöker en hissreparatör en hiss ett förutbestämt antal per år, varken mer eller mindre. Det finns ett behov av att ta reda på vad som händer med hissen mellan servicebesöken, säger Isaac Skog.

Förutom rena hygienfaktorer som att färre människor slipper fastna i hissar eller göra sig illa på dem, samt rena kostnadsbesparingar då service kan ges när den behövs, så ger tekniken möjligheten att också se när det är lämpligt rent tidsmässigt för ett servicebesök. När används egentligen hissen mest frekvent? Forskarnas teknik kan berätta det.

Finns det även andra användningsområdet för tekniken?

– Det ligger närmast till hands är att installera tekniken på rulltrappor och ventilationsfläktar. Även där kan man till exempel kolla efter vibrationer som berättar hur maskineriet mår, säger Isaac Skog.

Tekniken som Isaac Skog och de andra forskarna tagit fram är tänkt att monteras i hissen. Den ska sedan kunna kommunicera med omvärlden via internet. Forskningssamarbetet har skett vid skolan för elektro- och systemteknik på KTH. Tekniken är en del av det som normalt brukar kallas Internet of Things (Sakernas internet) samt Industri 4.0.

Kontaktinformation
Isaac Skog på 0708 – 18 68 05, 08 – 790 84 34 eller isaac.skog@ee.kth.se.

Stefan Annell har i sin forskning följt över 700 nya svenska poliser under deras tidiga karriär. Studierna löper från antagningsprocessen, genom deras utbildning fram till slutet på det första anställningsåret.

– För att rekrytera de bästa poliserna och få dem att stanna kvar och trivas i yrket måste man se rekrytering som en långsiktig process. Det handlar inte bara om urval och utbildning. Hur en nybliven polis introduceras i jobbet, vilka möjligheter som ges till återkoppling och en rimlig arbetsbelastning är minst lika viktigt, säger Stefan Annell, nybliven doktor i psykologi vid Stockholms universitet.

Resultaten visar att flera urvalsmetoder bör användas för att identifiera de sökande som har bäst förutsättningar. Vad gäller urvalsmetoderna vid rekrytering visar avhandlingen att det är mest användbart att kombinera ett brett verbalt begåvningstest, brett personlighetstest och fysiska konditionstest.

– Intervjuer tycks däremot i första hand vara användbara för att sålla bort mindre lämpade kandidater, säger Stefan Annell.

Stefan Annell menar att det vid rekrytering av poliser är viktigt att efterstäva långsiktig hållbarhet för både organisationen, individen och samhället. Det betyder att det är viktigt att fokusera på faktorer som bidrar till god matchning mellan de nya polisernas och polisorganisationens förutsättningar.

I studien användes flera mått på anpassning till yrkets krav, bland annat prestation, trivsel med yrket, hälsa och viljan att fortsätta arbeta som polis.

– Min forskning visar att Polisen, och även andra organisationer där målsättningen vid rekrytering är långsiktig, tjänar på att se rekrytering som en långsiktig process. Hållbar rekrytering handlar om mer än att attrahera sökande och genomföra urval, säger Stefan Annell.

Ytterligare information . Hållbar polisrekrytering – Teoretiska, metodologiska och praktiska perspektiv på rekrytering och urval.

Kontaktinformation
Stefan Annell, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet och psykolog vid Rekryteringsmyndigheten.Tfn 010-821 11 00, 0761-40 06 17, e-post stefan.annell@trm.se

– Efter en noggrann kartläggning vet vi nu att det finns ett mer än en handfull gamla läkemedelssubstanser som inte är godkända för behandling av svampinfektioner, men som har potential att bli nya effektiva läkemedel, säger Marios Stylianou, som är verksam vid Institutionen för klinisk mikrobiologi.

Svampinfektioner orsakar mycket lidande och är ett stort problem inom sjukvården. Ungefär hälften av de som drabbas av en blodförgiftning, sepsis, på grund av en svampinfektion dör. Dessutom orsakar svampar underlivsinfektioner hos cirka 75 procent av alla kvinnor minst en gång i livet.

Ett problem är att de kända svampdödande läkemedel som finns på marknaden inte är särskilt effektiva, samtidigt som de kan öka risken för resistensutveckling och därmed fler livshotande svamppatogener.

I sitt avhandlingsarbete lyfter Marios Stylianou fram sju läkemedelssubstanser som är effektiva mot svampar, men som i första hand är godkända för andra sjukdomar. Patienter som är extra känsliga för svampinfektioner är de som har ett nedtryckt immunförsvar, exempelvis patienter som genomgår cytostatikabehandling. I dag behandlas cancerpatienter med svampinfektion framför allt med två olika klasser av läkemedel, en mot svampinfektioner som orsakas av Candida albicans, och en mot cancer. Sammantaget ger detta ofta allvarliga toxiska effekter.

Fyra av de nya läkemedel mot svamp som identifieras i Marios Stylianous avhandling är patenterade för cancerbehandling. Därför kan cancerpatienter som får dessa läkemedel både behandlas för svampinfektioner och cancer, samtidigt som det sannolikt är möjligt att minska de toxiska effekterna.

– Att utveckla ett läkemedel från start kräver stora budgetar och många år av forskning. I de flesta fall når inte läkemedlet det slutliga godkännandet. Det tillvägagångssätt vi har använt där man återanvänder gamla substanser minskar både kostnaden och utvecklingstiden väsentligt, säger Marios Stylianou.

Avhandlingen beskriver också en ny metod för att identifiera nya substanser som har en hämmande effekt på svampar. Med denna metod dödar man inte den aktuella svampen utan försvagar den så att patienternas nedsatta immunförsvar ändå kan ta hand om infektionen.

– Den stora fördelen med denna metod är att man avväpnar svampen utan att den utvecklar resistens, säger Marios Stylianou.

Avhandlingen
Pharmaceutical And Immunollogical Challenge Of Fungal Pathogens

Om disputationen
Fredagen den 25 september försvarar Marios Stylianou, Institutionen för klinisk mikrobiologi, sin avhandling med titeln: Farmaceptisk och immunologisk utmaning av patogena svampar. (Engelsk titel: Pharmaceutical and Immunological Challenge of Fungal Pathogens) Opponent: Professor Christophe d’ Enfert, Institute of Pasteur/Mycology Department/ Fungal Biology and Pathogenicity, Paris. Huvudhandledare: Constantin F. Urban. Disputationen äger rum kl. 10.00 Byggnad (6E) R-1, föreläsningssal E04, Umeå universitet.

Kontaktinformation
Marios Stylianou Telefon: 090-785 22 97 E-post: marios.stylianou@umu.se

– För tidigt födda barn är känsliga för smärta eftersom hjärna och nervsystem är under utveckling. Men det går inte att ge dem smärtlindring eller lugnande medel för säkerhets skull för smärtlindring vid fel tillfälle leder också till skador. Därför är smärtskattningen så viktig, säger Mats Eriksson, specialistsjuksköterska i intensivvård och forskare i medicinsk vetenskap, som arbetat med kartläggningen tillsammans med Hugo Lagercrantz och Lena Bergqvist vid Karolinska institutet samt forskare från 17 andra länder.

Det internationella EU-projektet har undersökt 6700 för tidigt födda barn på 243 neonatala intensivvårdsavdelningar i 18 länder och är den största studien i sitt slag. Studien visar att för drygt hälften av barnen gjordes ingen smärtskattning och en femtedel av barnen fick ingen smärtlindring eller lugnande läkemedel alls.

– Det är anmärkningsvärt att så många barn inte bedöms. En bra smärtskattning är grunden för en bra behandling. Genom att kontrollera barnets ansiktsuttryck, puls och andning kan man uppskatta hur mycket smärtlindrande medel som behövs, säger Mats Eriksson.

Det är inte säkert att de 20 procent av barnen som inte fick någon smärtlindring behövde det. Men samtidigt visar studien att i de fall barnens smärta bedömdes var det nästan dubbelt så stor chans att de fick smärtlindring med opioider såsom morfin, eller lugnande läkemedel.

Desto tidigare barnen var födda, desto mindre var chansen att de skulle få smärtlindrande eller lugnande läkemedel.

– 20 procent av barnen fick aldrig smärtlindring och det är troligt att många av dem hade behövt det åtminstone vid något tillfälle, säger Mats Eriksson.

– I Sverige har vi kommit långt. Vi är bra på smärtskattning och på att anpassa behandlingen. Vi är dessutom bra på att ta hjälp av andra metoder. Att lindra smärta med sockervatten eller genom hud-mot-hudkontakt med en förälder. På så sätt lindrar vi smärtan för barnet utan att använda för mycket smärtstillande eller lugnande.

En bra balans mellan smärta och smärtlindring gör att det går att undvika framtida problem. Att uppleva mycket smärta som nyfödd kan leda till ett förändrat smärtbeteende som vuxen. Att man blir känsligare för smärta helt enkelt. Dessutom får många barn problem med uppmärksamhet och koncentration. En del utvecklar ADHD. Men det finns stora skillnader mellan de europeiska länderna när det gäller smärtskattning och smärtlindring.

Grekland utmärker sig till exempel genom att ge mycket mindre smärtlindring.

– Målet är att alla barn ska behandlas likadant och att det inte ska baseras på slump, traditioner eller vad den enskilde läkaren tror eller inte tror på. Det finns internationella riktlinjer men de är gamla och behöver uppdateras. Nästa steg är att ta fram gemensamma europeiska riktlinjer.

Artikel
Resultat av studien finns publicerade i The Lancet:

Kontaktinformation
Mats Eriksson E-post: mats.h.eriksson@oru.se Telefon: 019-303362, 070-779 22 44

I Sverige som i många andra delar av Europa och Nordamerika har stora däggdjur och fåglar gjort en remarkabel comeback på senare år. I Sverige har vi fler stora vilda djur än vad som är känt i historisk tid. Detta medför viktiga möjligheter, som mat, skinn, jakt, upplevelser etc och för biologisk mångfald (fröspridning, gödselspridning, bete, bök m m), men det skapar även utmaningar kopplat till konkurrens med människornas intressen i landskapet (skog, grödor, trafik etc).

Risken för sjukdomar bland de vilda djuren, och i synnerhet zoonoser, smittspridning från djur till människa, är kanske den största utmaningen ur ett samhälleligt perspektiv. Ökad kunskap om och rapportering om sjukdomar ökar medvetandegraden i samhället, vilket är mycket viktigt.

Rapporteringen om viltsjukdomar exploateras dock ibland obetänksamt i media, ofta med ogrundat eller svagt stöd från forskare. Ogrundad rapportering riskerar att ändra samhällets syn på vilda djur till att bli omotiverat negativ, vilket i sin tur kan innebära en risk för att vår långsiktiga acceptans av att leva sida vid sida med vilda djur, och i förlängningen för biologisk mångfald och en rik fauna och flora.

Naturvetare och humanister behöver samarbeta med tvärvetenskaplig forskning om hur, ibland ogrundade, hotbilder exploateras och vilka samhälleliga risker de kan medföra.

Artikel
Opportunities and challenges with growing wildlife populations and zoonotic diseases in Sweden (European Journal of Wildlife Research).

Kontaktinformation
Carl-Gustaf Thulin, tel 0705-64 53 58 Göran Ericsson, tel 0706-765012

Axfusarios är en sjukdom som drabbar stråsäd och som orsakas av svampar inom släktet Fusarium. Svampinfektioner i axen orsakar skördeförluster, men svamparna bildar även mögelgifter (mykotoxiner) som kan ha negativa hälsoeffekter på människor och djur.

De senaste åren har höga mykotoxinhalter uppmätts i spannmål i Sverige, framförallt av mykotoxinet deoxynivalenol (DON). Axfusarios kan orsakas av ett flertal olika Fusarium-arter och det är viktigt att kunna undersöka hela Fusarium-samhället för att kunna utveckla effektiva bekämpningsmetoder mot sjukdomen.

I samarbete med forskare i Frankrike har Ida Karlsson utvärderat och utvecklat en metod som visade sig kunna beskriva artsammansättningen i Fusarium-samhällen med god noggrannhet. När hon använde metoden på skördade vetekärnor i Sverige kunde det finnas upp till åtta arter eller varianter av Fusarium-arter i ett och samma fält.

En fördel med metoden är att man inte på förhand måste bestämma vilka arter man letar efter, vilket underlättar övervakningen av Fusarium-förekomsten i spannmål. Övervakningen är nödvändig om man till exempel vill kunna upptäcka hur Fusarium-samhällets sammansättning förändras över tid och hur Fusarium-arter sprids till nya områden.

Flera europeiska studier har visat att halten av Fusarium-mykotoxiner i genomsnitt är lägre i ekologiskt odlad spannmål än i konventionellt odlad. En förklaring skulle kunna vara att mångfalden av mikroorganismer på bladen är olika i de båda odlingssystemen. Även ett grönt och till synes friskt blad bär på en mångfald av för ögat osynliga bakterier och svampar. En större mångfald av mikroorganismer skulle kunna konkurrera bättre med Fusarium och leda till lägre förekomst av Fusarium-svampar och deras mykotoxiner.

Studier av andra organismgrupper, till exempel insekter, har visat att den biologiska mångfalden ofta är större i ekologiskt odlade fält än i konventionellt odlade, men hur floran av mikroorganismer skiljer sig vet vi mindre om. I sitt doktorsarbete har Ida Karlsson gjort en mer detaljerad kartläggning av bladsvampar i vete än vad som tidigare varit möjligt.

Artrikedomen visade sig vara större i ekologiskt odlade vetefält än i konventionellt odlade. Mängden svamp varierade dock mycket mellan fält, vilket tyder på att andra faktorer än odlingssystemet också är viktiga, till exempel väderleken.

Förekomsten av sjukdomsframkallande svampar varierade också mycket, men skiljde sig inte åt mellan odlingssystem. Ingen heller när det gäller Fusarium-floran på vetekärnor syntes några skillnader mellan odlingssystemen. Däremot påverkade intensiteten i odlingen Fusarium-floran.

Odlingsintensiteten mättes som ett index bestående av antalet kemiska bekämpningar och mängden tillfört kväve och var högre i konventionell odling än i ekologisk. Resultaten visar att det finns möjlighet att påverka bladlevande svampar genom åtgärder i odlingen. Med ökad kunskap om bladlevande svampars ekologi och funktion kan odlingsstrategier utvecklas som gynnar naturligt förekommande mikroorganismer som kan konkurrera med Fusarium eller andra sjukdomsframkallande svampar.

Avhandlingen
MSc Ida Karlsson, institutionen för växtproduktionsekologi, försvarar sin doktorsavhandling Diversity of wheat phyllosphere fungi in different agricultural production systems. With special reference to Fusarium vid SLU i Uppsala. Fredagen den 25 september 2015, kl 09:00 Plats: Sal L, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala Opponent: Professor Simon Edwards, Harper Adams University, Newport, Storbritannien

Kontaktinformation
Ida Karlsson, SLU 018-67 28 80, ida.karlsson@slu.se

I arbetet med att optimera utbudet av kollektivtrafik är samhällsekonomiska analyser ett viktigt verktyg och värderingar av betalningsvilja för de nyttor som uppstår vid förbättringar behövs som input.

I en nyligen avslutad studie har forskarna frågat resenärerna om hypotetiska resval med fyra attribut som varierades: pris, restid, sittplats eller ståplats samt trängselnivå. Trängselnivå illustrerades av bilder med olika antal stående passagerare per kvadratmeter.

– Betalningsviljan för en sittplats visade sig ligga på mellan 30 och 37 kronor per timme beroende på trängselnivån, säger Jan-Erik Swärdh, forskare på VTI.

För en minskning av trängseln ombord från 1 stående passagerare per kvadratmeter till inga stående passagerare skattades en betalningsvilja på 8 kronor per timme då resenären själv står. Sitter resenären ner finns ingen betalningsvilja för denna trängselminskning.

Som förväntat ökar betalningsviljan ju större minskningen av trängseln blir. Sker minskningen från 8 stående passagerare per kvadratmeter till inga stående alls är betalningsviljan 27 eller 32 kronor per timme, beroende på om resenären själv sitter eller står. Samtliga dessa skattningar ligger något högre än tidigare svenska erfarenheter.

– Resultatet av studien är relevant ur ett samhällsekonomiskt perspektiv när det gäller utbud och investeringar i kollektivtrafik. Detta är en viktig fråga i många urbana miljöer runt om i världen där problemen med trängsel i kollektivtrafiken är stor, säger Jan-Erik Swärdh.

Resenärerna rekryterades i april/maj 2015 i den lokala kollektivtrafiken i Stockholm, Göteborg och Malmö, dels under en resa och dels från en stor webbpanel. Totalt ingår 2 003 resenärer i studien. Färdmedlen det handlar om är tunnelbana, spårvagn, pendeltåg och lokalbuss.

Projektet är finansierat av Trafikverket och har genomförts inom ramen för CTS (Centrum för transportstudier).

Notat 20-2015 är en sammanfattning av CTS Working Paper 2015:12:
Björklund, G. & Swärdh, J-E. (2015). Valuing in-vehicle comfort and crowding reduction in public transport. CTS Working Paper 2015:12.

Kontaktinformation
Jan-Erik Swärdh +46 8 555 770 28 +46 70 921 73 18 jan-erik.swardh@vti.se

Tandemalj är en kroppsvävnad vi alla är bekanta med: glimmande vit lyser den mot oss ur badrumsspegeln varje morgon när vi borstar tänderna. Den är den hårdaste substans som kroppen producerar, nästan helt uppbyggd av mineralet apatit (kalciumfosfat) som avlagras på ett underlag av tre unika emaljmatrixproteiner.

Vi landryggradsdjur har bara tänder i munnen, men vissa fiskar som till exempel hajar har även ”hudtänder” – små tandliknande fjäll – på kroppens utsida. Hos många fossila och några få nulevande ålderdomliga benfiskar, som till exempel bengäddan (Lepisosteus) från Nordamerika, är fjällen täckta med en emaljliknande vävnad benämnd ”ganoin”.

Tatjana Haitina, forskare vid institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet, har undersökt bengäddans genom som sekvensbestämdes av Broad Institute och fann att den har gener för två av våra tre emaljmatrixproteiner, de första exempel på sådana gener som hittats hos någon strålfenig benfisk. Dessa gener uttrycks dessutom i huden, vilket tyder på att ganoin verkligen är en form av emalj.

Men var uppkom emaljen – i munnen, i huden eller båda två samtidigt? Svaret på den frågan ges av två mer än 400 miljoner år gamla fossila benfiskar, Psarolepis from Kina och Andreolepis från Gotland, som studerats av Qingming Qu och Per Ahlberg från Uppsala universitet i samarbete med Min Zhu från Institute of Vertebrate Palaeontology and Palaeoanthropology (IVPP) i Beijing. Hos Psarolepis är fjällen och ansiktets hudtänder täckta med emalj, men inte tänderna; hos Andreolepis finns emalj bara på fjällen.

– Psarolepis och Andreolepis är bland de äldsta kända benfiskarna så vi tror att avsaknaden av tandemalj hos dem är ett ursprungligt drag och inte någon sorts specialisering. Det verkar alltså som om emaljen uppkom i huden, där vi kallar den ganoin, och sedan koloniserade tänderna, berättar Per Ahlberg, professor vid institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet.

Studien är den första som kombinerar nya paleontologiska och genomiska data i samma analys för att utforska vävnadernas evolution. Forskargruppen planerar att fortsätta undersöka ryggradsdjurens olika hårdvävnader på samma sätt.

Qingming Qu, Tatjana Haitina, Min Zhu, Per Erik Ahlberg, (2015) New genomic and fossil data illuminate the origin of enamel, Nature, DOI: 10.1038/nature15259

Läs mer om forskningen om evolution och utvecklingsbiologi vid Uppsala universitet.

Kontaktinformation
Per Ahlberg, tel: 018-471 2641, e-post: Per.Ahlberg@ebc.uu.se Tatjana Haitina, tel: 018-471 6120, e-post: tatjana.haitina@ebc.uu.se

Forskare från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) University of Washington, USA publicerar resultaten i den vetenskapliga tidskriften PLOS Geneticts. De flesta biologiska egenskaper regleras av många gener. Trots att det är sannolikt att samspelet mellan dessa är viktigt, ignoreras detta i de flesta av dagens genetiska studier.

Nu har forskare visat att det för vissa egenskaper, till exempel rotens tillväxt, är helt nödvändigt att ta hänsyn till dessa samspel för att kunna hitta de bidragande generna. Forskningsresultaten kan därför få stor betydelse för hur man skall studera genetiken bakom andra egenskaper där det varit svårt, eller omöjligt, att hitta de gener som bidragit till den biologiska variation man kan se i naturen.

Viktiga tillämpningsområden för denna kunskap finns bland annat inom studier av sjukdomsutveckling i människa, men även när man vill förstå vilka begränsningar och möjligheter som finns för framtidens växt och djurförädling eller hur klimatförändringarna vi står inför kan komma att påverka vilda växter och djur. I denna studie av rotens tillväxt har man använt modellväxten backtrav (Arabidopsis thaliana).

I ett globalt samarbetsprojekt har det tidigare samlats in ett stort antal varianter av backtrav som anpassat sig till vitt skilda miljöer runt om i världen. Sedan har arvsmassa för dessa kartlagts i stor detalj. Forskarna har nu utnyttjat denna gemensamma resurs genom att mäta tillväxten hos rötterna i ett stort antal av dessa genetiskt väl kartlagda varianter för att sedan söka efter vilka gener det är som bidrar till den variation som finns i rotens utseende.

– Vi kunde direkt visa att en hel del av skillnaden i rottillväxt mellan varianterna från olika delar av världen berodde på skillnader i växternas genuppsättning, säger Örjan Carlborg, professor vid SLU, som lett studien. Särskilt spännande var dock att skillnaderna inte verkade bero på variation i enskilda gener, utan nästan enbart på samverkan mellan gener

Forskarna upptäckte att ingen av de fler än 200 000 testade genetiska markörerna i arvsmassan gjorde något enskilt bidrag till tillväxten av rötterna hos de testade varianterna av Backtrav.

– Det var först när vi analyserade alla miljontals kombinationer av de genetiska markörerna som vi lyckades identifiera sju regioner i arvsmassan som förklarade i stort sett all genetisk variation i denna population, säger Örjan Carlborg.

Genom att kartlägga de sju regionerna i arvsmassan i större detalj lyckades man också experimentellt bekräfta att det i fyra av de sju regionerna finns gener som är nödvändiga för rotens tillväxt. Man arbetar nu med att studera dessa gener i mer detalj för att förstå hur de tillsammans bidrar till att Backtrav kunnat anpassa sig till så olika miljöer i naturen.

– Något som varit extra roligt med denna studie är att se hur mycket växt och djurgenetiker kan lära sig av varandra genom att samarbeta över traditionella ämnesgränser. Nu har vi många spännande, nya uppslag att arbeta vidare på när vi skall analysera data från våra hönsstudier, avslutar Örjan Carlborg.

Resultaten publiceras i PLOS Genetics den 23 september. Författare är Jennifer Lachowiech, Xia Shen, Christine Queitsch och Örjan Carlborg.

Kontaktinformation
Örjan Carlborg, Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU Tel 018-67 20 01, 076-210 91 14 orjan.carlborg@slu.se


Ökad risk för värmeböljor, skyfall och översvämningar är något av vad vi kan förvänta oss i Sverige med ett förändrat klimat. Vi behöver anpassa oss, men även ställa om för att minska utsläppen av växthusgaser. Anpassning kan exempelvis vara att planera städer så att de med hjälp av naturen bättre hanterar vatten och värme. Det är nödvändigt att ställa om från fossila till förnybara energikällor. Det kan ske genom ökad satsning på förnybar energi, men också genom mer oväntade innovationer; där ett exempel är att göra bensin av bakterier.

Tidigare klimatböcker i serien Formas fokuserar har behandlat möjliga framtidsscenarier och hur det nya våtvarma klimatet kan komma att påverka samhället. I Kan vi tackla det nya klimatet? ligger fokus istället på lösningar för både omställning och anpassning. 18 forskare från vitt skilda områden ger sin bild.

Kan vi tackla det nya klimatet? är nr 24 i pocketboksserien Formas Fokuserar.

Boken kan i sin helhet laddas ned gratis som pdf: www.formasfokuserar.se

Kontaktinformation
Presskontakt:
Emilie von Essen
Telefon:
0733503161
Epost:
eve@formas.se

I snitt förlorar vi cirka tio procent av vår muskelmassa per årtionde – med start redan i 40-årsåldern. Forskarna beskriver det som en dold folksjukdom som kommer bli ett allt större problem allt eftersom fler lever längre. Därför är det viktigt att hitta de bakomliggande orsakerna för att kunna förebygga problemet.

60 kvinnor mellan 65 och 70 år ingick i studien i Örebro. De var alla friska, aktiva och mådde bra. De delades slumpvis in i tre olika grupper. En kontrollgrupp som fortsatte som tidigare, en grupp som började styrketräna två gånger i veckan och en tredje grupp som började styrketräna och som dessutom fick en kostplan.

Efter sex månader var det tydligt att styrketräningen hade gett resultat. Båda grupperna som tränade hade 20 procent starkare benmuskler. Gruppen som inte tränade hade förlorat muskelstyrka.

– Men det som slog oss var muskelmassan. Den första gruppen hade försämrats även här. Den andra gruppen som styrketränat hade ökat muskelmassan något men den tredje gruppen som dessutom hade förändrat sin kost hade ökat sin muskelmassa signifikant, säger Fawzi Kadi, professor i idrottsfysiologi, som genomfört studien tillsammans med doktoranden Emelie Strandberg och andra forskare i gruppen Muscle & Exercise Physiology- Research Group.

Forskarna gick vidare och undersökte vad som hänt på cellnivå. De kunde konstatera att det finns ett samband mellan inflammation och muskelmassa. Desto högre grad av inflammation desto mindre muskelmassa. Cellprov visade att en högre inflammation gav en sämre tillväxt bland muskelcellerna. De delade sig långsammare.

– I den här studien hade de 3 grupperna samma nivå av låggradig inflammation i kroppen när studien startade men hos gruppen som förändrat sin kost har halten Arikadonsyra, en fettsyra som främjar inflammation minskat, berättar Britta Wåhlin-Larsson.

Kvinnorna i studien fick med sig menyer att följa och för att få en långsiktig förändring tror forskarna att det måste vara roligt och enkelt att göra förändringar. De har ätit extra omega-3 – en fettsyra som kan ha en anabol, det vill säga muskelbyggande, effekt – i form av framför allt mer fisk och skaldjur.

– Problemet kommer sakta smygande men när det nått en viss punkt får det allvarliga konsekvenser. Det blir svårt att klara sig i vardagen och att leva ett självständigt liv. Risken för fallolyckor ökar och det kan leda till en för tidig död, säger Britta Wåhlin-Larsson.

– Vi vill hjälpa människor att hålla sig friska längre. Vi vill ta fram råd som gör att de kan ta saken i egna händer innan de blir sjuka. Därför riktar sig studien till friska äldre, avslutar Fawzi Kadi.

Text: Britta Wåhlin-Larsson, Örebro universitet

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Fawzi Kadi: E-post: fawzi.kadi@oru.seTelefon: 019-302160