Den vita pälsfärgen hos djur har alltid fascinerat människan då den ofta omgetts av mystik och har därför selekterats starkt hos våra husdjur. Detsamma gäller även den asiatiska vattenbuffeln (Bubalus bubalis carabanensis).

Vattenbuffeln är ett viktigt husdjur, både ur en ekonomisk och ur en kulturell aspekt, i stora delar av Sydostasien. I regionen Toraja, på södra delen av ön Sulawesi i Indonesien finns det en speciell population av vitfläckiga vattenbufflar som anses vara heliga och som befolkningen selekterat enligt uråldriga religiösa traditioner.

De heliga vitfläckiga tjurarna offras när en person har avlidit och detta betraktas som nödvändigt för inträde i himlen. Vid begravningsceremonin tas köttet om hand och utgör en viktig födoresurs för befolkningen i Toraja. Denna tradition, att offra dessa vitfläckiga bufflar, är också väldigt viktig för turismen i Toraja-regionen.

På grund av att det tidigare inte varit känt vad som orsakar den vitfläckiga pälsfärgen och att de mutationer forskarna nu identifierat leder till att embryot dör om mutationerna ärvs från båda föräldrarna har man inte effektivt kunnat avla fram tillräckligt många vitfläckiga bufflar. Populationen har därför minskat drastiskt de senaste åren och de vitfläckiga bufflarna är i dag utrotningshotade.

– Vi har genom ett framgångsrikt samarbete med forskare i Indonesien undersökt den bakomliggande genetiska orsaken till vitfläckig pälsfärg hos vattenbufflarna genom att genetisk jämföra vitfläckiga och bruna bufflar, säger Maria Wilbe, forskare vid Uppsala universitet och en av författarna till studien.

– Den vitfläckiga pälsfärgen visar på en defekt i utvecklingen och migrationen av melanocyter som är de celler som producerar melaninpigment. Vi bestämde oss därför att undersöka en gen som kallas MITF som vi vet är central för melanocyternas utveckling, säger Göran Andersson, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som har lett studien.

– Vi identifierade två olika oberoende mutationer i MITF-genen som båda gör att det protein som kodas av de muterade MITF-genvarianterna inte längre är funktionella. Mutationerna har en dominant effekt och de vitfläckiga bufflarna har endast ärvt en muterad variant av föräldrarna. Den starka selektionen för två oberoende mutationer i samma gen visar på hur oerhört stark selektionen varit för denna egenskap, säger Göran Andersson.

Resultaten har nu lett till att Yulnawati Yusnizar, forskare vid LIPI och en av författarna till studien, har öppnat ett avelscentrum, Indonesian Buffalo Conservation & Breeding Center i Bogor på ön Java, Indonesien.

– Baserat på våra resultat har en metod utvecklats som gör att vi kan identifiera in vitro fertiliserade embryon som ger vitfläckiga bufflar. Denna teknik kommer att öka möjligheterna för att bevara den vitfläckiga vattenbuffeln, säger Maria Wilbe.

Artikel
Microphthalmia-associated transcription factor mutations are associated with white-spotted coat color in swamp buffalo (Wiley Online Library).

Kontaktinformation
Maria Wilbe, maria.wilbe@igp.uu.se, +46 (0)73 655 1989 Göran Andersson, goran.andersson@slu.se, +46 (0)70 380 8919

– Den som har en demenssjukdom har problem både med motorik och att hantera information. Att inte kunna resa sig, sätta sig eller vända sig i sängen som man vill är något som skapar stress både hos den som ska hjälpa och hos den som blir hjälpt.

För att hitta behandlingsstrategier som fungerar i det specifika fallet behöver man observera och tolka det gemensamma beteendet hos personen med demenssjukdom och den som ska vara ett stöd.

Charlotta Thunborg har tagit fram ett bedömningsinstrument som innehåller totalt 17 frågor, varav 8 kring vårdtagarens beteende och 9 kring vårdarens. Frågorna belyser sådant som rörelsemönster, kroppskontroll, behov av stöd samt obehag och smärta som uttrycks med ord eller kroppsspråk hos personen med demenssjukdom.

De frågor som rör vårdarens beteende handlar om på vilket sätt information ges, hur bråttom vårdaren har, förmåga att hålla kontakt med vårdtagaren och anpassa sig till de behov personen med demenssjukdom har.

– Det är inte ovanligt att en undersköterska säger att ”det fungerar när någon annan gör det”. De tycker de gör som de har lärt sig och förstår inte varför ”Agda” klarar av att gå på toaletten när fysioterapeuten är med, men inte när de är ensamma med personen med demenssjukdom. Men beteendena i de båda situationerna kanske inte ser exakt likadana ut och instrumentet kan hjälpa till att upptäcka det.

Charlotta Thunborg tar upp ett exempel där en vårdare ska hjälpa en person med demenssjukdom att förflytta sig – men personen vill inte ta emot hjälp, en ganska vanlig situation inom demensvården.

– Genom att pröva olika åtgärder och mäta effekten av dessa kunde jag se när motståndet hos personen sjönk. Det som blev tydligt var att vårdaren erbjöd för många alternativ samtidigt. En lösning blev att låta vårdaren gå ut en stund så att patienten fick möjlighet att göra en sak i taget. Då ökade vårdarens tilltro till den egna förmågan vilket gjorde det lättare att erbjuda hjälp på ett sätt som patienten kunde ta emot.

Bedömningsinstrumentet är utformat för att kartlägga beteenden som rör samspelet mellan personen med demenssjukdom och vårdaren i samband med en förflyttningssituation. Med hjälp av kartläggningen kan fysioterapeuten ta fram råd som blir ett stöd i olika beslutssituationer, till exempel när det kan vara lämpligt att använda hjälpmedel och inte. Men Charlotta Thunborg ser stora möjligheter att använda ett liknande tillvägagångssätt för att ändra beteenden även inom andra områden än demensvården.

– Beteendemedicinska strategier och skräddarsydda åtgärder kan underlätta problematiska situationer även för personer med Aspergers syndrom, autism eller ADHD-problematik. Det skulle kunna vara en hjälp både för stöd i särskilda boenden och till familjer som vårdar anhöriga hemma.

Avhandling
Exploring dementia care dyads’ person transfer situations from a behavioral medicine perspective in physiotherapy: development of an assessment scale

Kontaktinformation
Charlotta Thunborg: 0730-44 99 41 eller 021-10 73 45

Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Neuroscience.

Orsaken till det stora intresset för sådan teknik är att den skulle göra det möjligt att förstå hur hjärnan fungerar både hos friska och sjuka individer. NRC står för Neuronano Research Center, ett forskningskonsortium inom Lunds universitet koordinerat av professor Jens Schouenborg.

– Det är flera delar som måste gå hand i hand om vi ska kunna registrera signaler från hjärnan med säkra resultat. Dels måste elektroden vara biovänlig det vill säga vi måste vara säkra på att hjärnvävnaden inte skadas. Dels måste elektroden vara flexibel ddet vill säga vara följsam i förhållande till hjärnvävnaden.

Man ska komma ihåg att hjärnan flyter i vätska innanför skallbenet och rör sig när vi till exempel andas eller vrider på huvudet. Den elektrod och implantationssteknik vi tagit fram nu har dessa egenskaper och det är unikt, säger Jens Schouenborg som tillsammans med Lina Pettersson lett projektet.

Det unika med Lundaforskarnas skräddarsydda elektroder, som de kallar 3D- elektroder, är att de är extremt mjuka och följsamma i alla 3-rumsdimensioner på ett sätt möjliggör stabila registreringar från samma nervceller över lång tid.

Elektroden är så mjuk att den böjer sig mot en vattenyta. För att kunna implantera sådana elektroder har forskarna utvecklat en teknik för att gjuta in elektroderna i ett hårt men upplösningsbart gelatinmaterial som samtidigt är mycket skonsamt för hjärnan.

– Med denna teknik bibehåller elektroderna sin ursprungliga form inuti hjärnan och kan övervaka vad som händer i en nästintill ostörd och normalt fungerande hjärnvävnad, säger Johan Agorelius, doktorand i projektet.

De flexibla elektroder som hittills tagits fram har inte gått att implantera med bibehållen form varför de satts fast på ett solitt chip som bland annat begränsar flexibiliteten.

– Andra typer av elektroder som används är mycket styvare. Resultatet i båda fallen blir att de skaver mot och irriterar hjärnvävnaden och att nervceller runt elektroderna dör. Då blir signalerna missvisande eller så uteblir de helt. Vår nya teknik gör att vi kan implantera hur flexibla elektroder som helst, samt bibehålla den exakta formen på elektroden inne i hjärnan, säger Johan Agorelius.

– Om vi förstår hjärnans normala processer och funktioner när vi till exempel känner smärta eller lär oss något nytt kan vi på sikt få en helt annan förståelse för vad som sker i hjärnan. Därmed skapas också helt nya förutsättningar, för att förstå vad som händer i hjärnan och ta fram effektiva behandlingar vid sjukdomar som till exempel Parkinsons sjukdom och kroniska smärttillstånd, än vad dagens tekniker medger, säger Jens Schouenborg.

Både elektroden och inbäddningstekniken, som är testat på råttor, är patenterade bland annat i Europa och USA, av NRC -forskare.

Studien
An array of highly flexible electrodes with a tailored configuration locked by gelatin during implantation – initial evaluation in cortex cerebri of awake rats. Författare: Johan Agorelius, Fotios Tsanakalis, Annika Friberg, Palmi T. Thorbergsson, Lina M. E. Pettersson och Jens Schouenborg. Frontiers in Neuroscience, Neural Technology 25 September 2015.

Kontaktinformation
Johan Agorelius, doktorand vid NRC, Lunds universitet, tel: 046-222 15 03, johan.agorelius@med.lu.se Lina Pettersson, forskare vid NRC, Lunds universitet, tel: 046-222 77 81, lina.pettersson@med.lu.se Jens Schouenborg, professor i neurofysiologi vid NRC, Lunds universitet och affilierad till NanoLund, tel: 046-222 77 52, jens.schouenborg@med.lu.se

När Michael Jackson dog 2009 tog han nästan internet med sig. CNN, Google Nyheter, TMZ, Twitter, Wikipedia, och de flesta andra nyhetswebbplatser gick ner på grund av den kraftiga ökningen av antalet människor som försökte läsa nyheter om hans död.

Medan Jacksons död är en enskild händelse, är liknande händelser ganska vanliga, och drabbar främst vissa delar av internet. Till exempel blev servrarna för Obamacare webbplats överbelastade efter några timmar när den introducerades i USA, och studera.nu – webbplatsen som används för att anmäla sig till svenska högskolor – brukade överbelastas varje år under ansökningsomgången. Kort sagt, internets infrastruktur som vi alla är beroende av är bräcklig.

Datormoln är en ny slags leveransmodell för IT som möjliggör bättre hantering av de serverresurser som används för en webbplats. Till exempel körs studera.nu numera ”i molnet”. Ett moln möjliggör nätverksåtkomst till en delad pool av konfigurerbara datorresurser. Detta serverutrymme kan hyras av kunder på timbasis. Resursen är flexibel och kan skalas upp och skalas ner efter behov.

Man kan likna det vid ett nyttoföremål i hemmet, till exempel om du pluggar in kylskåpet i eluttaget får du el men du betalar bara för den mängd el du förbrukar. För en webbplatsägare innebär detta att serverutrymme kan hyras på begäran på så sätt hantera överbelastning.

– Min avhandling presenterar metoder och algoritmer för att automatiskt lägga till och ta bort serverresurser till en webbtjänst baserat på den faktiska efterfrågan. Att hyra mer moln-kapacitet än vad som behövs för att köra en webbtjänst är ett kostsamt val. Hyr man för lite kapacitet kommer det att resultera i överbelastad server och trafikstörningar. För att på ett bättre sätt välja rätt mängd resurser att hyra har jag tagit fram prediktionsalgoritmer för framtida efterfrågan på en webbtjänst, säger Ahmed Hassan.

För att förstå hur man designar bra prediktionsalgoritmer har Ahmed Hassan i sin avhandling analyserat utvalda serverbelastningar från stora webbtjänster.

– Först analyserade jag användningen av Wikipedia under en period av fem och ett halvt år och tittade på vad som händer när stora händelser som Michael Jacksons död inträffar. Jag har också analyserat hur människor använder premium-tjänsterna på TV4s Video-on-Demand-tjänst. Några intressanta resultat är hur otåliga användare är när de streamar en video. Ungefär 50 procent av användarna överger streamandet av en video efter att ha sett mindre än 12 minuter.

I den sista delen av avhandlingen redogör Ahmed Hassan för ett verktyg som är kapabelt att förutsäga kapacitetskrav från olika tjänster som körs i molnet genom att använda mer än en prediktionsalgoritm. Då förbättras det samlade resultatet av flera tjänster samtidigt. Avhandlingsarbetet har utförts i samarbete med flera forskare från Institutionen för matematik och matematisk statistik vid Umeå universitet och Institutionen för elektro- och informationsteknik vid Lunds universitet.

Många av idéerna i avhandlingen utvecklas och används i Elastisys, ett företag som grundats baserat på resultat från forskargruppen. Delar av arbetet är patenterat av Elastisys.

Avhandling
Fredagen den 2 oktober försvarar Ahmed Aleyeldin Mohamed Hassan, institutionen för datavetenskap vid Umeå Universitet, sin avhandling med titeln: Workload characterization, Controller Design, and Performance Evaluation for Cloud Capacity Autoscaling. Svensk titel: Lastkaraktärisering, regulatordesign och prestandautvärdering för autonom kapacitetsskalning i datormoln. Disputationen äger rum klockan 14.00 I sal NA360 I Naturvetarhuset, Umeå Universitet. Fakultetsopponent är professor Prashant Shenoy, University of Massachusetts, USA Huvudhandledare är professor Erik Elmroth.

Kontaktinformation
Ahmed Aleyeldin Mohamed Hassan Telefon: 070-557 72 74 E-post: ahmeda@cs.umu.se

De flesta nya premiumbilar har idag någon form av koppling till internet – till exempel fjärrstyrning av lås och värme via mobilen.

Tomas Olovsson, docent på Chalmers och forskare inom fordonssäkerhet, tror att vi inom en överskådlig framtid har bilar som med hjälp av internet fungerar helt på egen hand i trafiken. Som genom kommunikation med fordon runt omkring håller rätt avstånd och hastighet, samt bromsar in i tid vid korsningar eller andra hinder.

– I ett ännu kortare perspektiv, inom fem år, tror jag att vi har bilar som kan assistera föraren genom att vägra utföra vissa kommandon som är potentiellt farliga som ett riskabelt filbyte, eller en omkörning, där bilen genom kommunikation med omgivningen vet att ett möte snart kommer. Men med de vinster som ökad uppkoppling kan ge för trafiksäkerheten kommer också problem som måste hanteras. I ett uppmärksammat fall i somras visade forskare att de kunde hacka en bil via mobilnätet, vilket ledde till att Fiat-Chrysler kallade in 1,4 miljoner bilar för mjukvaruuppdatering.

Det är en tidskrävande och dyr process för både bilföretag och bilägare att boka in verkstadsbesök för att manuellt uppdatera mjukvaran. I framtiden, med allt fler kritiska funktioner som är mjukvaruberoende, kommer det att bli ännu mer angeläget att kunna sköta uppdateringar säkert på distans. I sin avhandling On Securing the Connected Car har chalmersforskaren Pierre Kleberger gjort en kartläggning över befintliga kommunikationsvägar i en uppkopplad bil, och analyserat hur dessa kan säkras.

Varje öppen kommunikationsväg är en tänkbar risk för intrång, men genom att designa datorarkitekturen på rätt sätt från början, med flera lager av skydd, kan riskerna minimeras. I avhandlingen föreslås även protokoll för att kunna göra säkra uppdateringar av programvaran över internet.

– Utöver rutinmässiga uppdateringar ska det även gå att utföra diagnostik vid till exempel oförutsedda stopp på ett säkert sätt. Om du blir stående med din bil vid vägkanten kan assistansbolaget felsöka bilen innan de skickar ut en tekniker, och se till att rätt utrustning för att åtgärda felet kommer med, säger Pierre Kleberger.

Avhandling
On Securing the Connected Car presenterades den 25 september. För mer information

Kontaktinformation
Tomas Olovsson, handledare för avhandlingen, docent, Nätverk och system, 031-772 16 88, tomas.olovsson@chalmers.se Pierre Kleberger, författare till avhandlingen, 073-696 48 45, pierre.kleberger@chalmers.se

Andelen barn med astma har ökat snabbt de senaste 50 åren. Ett välkänt samband är att kvinnor som röker under graviditeten oftare får barn med astma och luftvägsbesvär. I en ny registerbaserad studie som följt över 66 000 barn kan nu forskare vid Umeå universitet slå fast att även mormödrars rökning under graviditeten ökar risken för astma hos deras framtida barnbarn.

– Styrkan i vår studie är att den baseras på uppgifter om rökvanor som samlats in av barnmorskor i samband med mödrars besök på mödravårdscentralen. Uppläggningen gör exempelvis att rökande kvinnor inte kunnat tacka nej att ingå i studien, inte heller har mammor till barn med astma kunnat bli överrepresenterade, säger professor Bertil Forsberg, som presenterar resultaten vid European Respiratory Society’s internationella kongress i Amsterdam 30 september.

Resultaten visar att den förhöjda risken att utveckla astma kvarstod oavsett om barnets mamma rökte eller inte. Barn som inte själva varit exponerade för tobaksrök under fosterlivet hade ändå 10–20 procent ökad risk för astma om deras mormor rökt under sin graviditet. Och den ökade risken gällde inte bara under barnets första månader, utan kvarstod under hela förskoleåldern. Men hur förklarar Umeåforskarna resultaten?

Jo, astma orsakas av både arv och miljö, och att andelen barn med astma har ökat de senaste decennierna beror sannolikt till stor del på miljöförändringar. Men – senare års forskning har visat att en miljöfaktor som tobaksrök även kan leda till förändringar i hur vissa gener uttrycks. Sådana så kallade epigenetiska förändringar kan föras vidare till kommande generationer och påverka risken för sjukdom.

Docenten och barnläkaren Lennart Bråbäck, som ingår i forskargruppen, tror att studien kan öka förståelsen för astmasjukdomens utveckling.

– Det är välkänt att rökning under graviditet ökar risken för astma hos barnen. Rökning under graviditet har minskat kraftigt under de senaste årtiondena, men hittills har detta inte lett till att astma bland barn blivit ovanligare. En förklaring kan vara att tidigare generationers rökvanor fortfarande påverkar astmaförekomsten hos barnbarnen.

Rökvanor under graviditet har registrerats kontinuerligt inom mödrahälsovården i Sverige sedan 1982. Den nya studien från Umeå universitet omfattar över 66 000 barn vars mammor föddes i Sverige mellan 1982 och 1986. Forskarna har följt upp barnens eventuella behandling för astma till sju års ålder.

Kontaktinformation
Bertil Forsberg Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Tel: +46 70-632 4459 Lennart Bråbäck Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Tel: 073-072 9275

De senaste decennierna har oxytocin, som utsöndras vid beröring och som kroppen bland annat använder för att starta förlossningar, uppmärksammats för sina effekter på prosocialt beteende som till exempel tillit och empati.

En studie från Sahlgrenska akademin, vid Göteborgs universitet, visar att oxytocin även kan vara involverat i antisocialt och aggressivt beteende.

– Vi fann ett samband mellan genetisk variation och antisocialt beteende i en första studie och därefter hittades ett liknande samband i en uppföljande studie vilket gör fyndet betydligt starkare, säger Lars Westberg, forskare vid Sahlgrenska akademin.

Forskarna studerade genen för oxytocins receptor (mottagarmolekyl) i två grupper av ungdomar som samlats in av Svenska Tvillingregistret. I den första gruppen ingick 2 372 personer och i den andra 1 232.

Ungdomarna fick besvara enkätfrågor om antisocialt och aggressivt beteende. Frågorna rörde allt från hur ofta de skolkat från skolan till hur ofta de stulit, varit i slagsmål, burit kniv ute bland människor och sålt eller brukat olika droger.

– Även om effekten av den genetiska variationen är relativt liten så tyder resultaten på att oxytocin är involverat i regleringen av antisocialt och aggressivt beteende hos människor, säger Lars Westberg.

Tidigare studier på gnagare har tytt på att oxytocin hämmar aggressivitet och utifrån de nya resultaten kan man därmed tänka sig att oxytocin fungerar sämre hos individer som har denna genetiska riskfaktor.

– Resultaten tyder på att oxytocin eventuellt skulle kunna användas som behandling av aggressivitet, säger Lars Westberg.

Artikel
Antisocial behavior and polymorphisms in the oxytocin receptor gene: findings in two independent samples publicerades i Molecular Psychiatry 22 september.

Kontaktinformation
Johanna Hillgren
Vikarierande pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
johanna.hillgren@gu.se
031-786 4029
0766-18 40 29

– Fram till idag har man vetat väldigt lite om batteriets hälsotillstånd så länge man inte plockat ut det ur elbilen och gjort ett labbtest, säger Verena Klass, forskare och doktorand i elektrokemi på KTH.

Men först en kort bakgrund.

Eftersom batterier i laddfordon utsätts för stora påfrestningar är de ofta överdimensionerade – som en säkerhetsåtgärd. Det kan dessutom finnas begränsningar inom vilka ström- och spänningsintervaller som batterierna får lov att användas. Biltillverkare kan justera ner dessa, för att vara på den säkra sidan och därmed undvika batterihaverier. Dessutom kan biltillverkarnas använda förenklade modeller som påverka batteriets prestanda negativt och gör att bilen tappar effekt

Med löpande information om batteriets hälsostatus skulle användningen kunna anpassas bättre och bli både säkrare och effektivare

– Om man hela tiden vet hur batterier mår kan ström- och spänningsområdena anpassas efter detta, och då kan batteriet användas optimalt. Det ger elbilen bättre räckvidd, och elmotorn mer effekt. Variationer mellan enskilda elbilsbatterier kan också finnas, trots att det är samma batteri i grunden med samma specifikation. Även här kan metoden vara till nytta, säger Verena Klass.

Varför vill man veta hur batterierna mår under pågående körning? Det är när batteriet används som det går att dra slutsatser om hur batteriets hälsostatus.

Skulle man i framtiden kunna använda metoden som grunden i en mobilapp för att testa om batteriet är fräscht i en begagnad elbil?

– Ja. När jag forskade om detta hade jag inte bara biltillverkarna i fokus. Det finns även ett samhällsperspektiv här. Metoden skulle kunna användas som en mobilapp och därmed hjälpa människor att fatta beslut om exempelvis vilken begagnad Tesla eller Toyota Prius som har elbilsbatteriet med mest hälsa kvar, säger Verena Klass.

Detta innebär att metoden i förlängningen även kan påverka marknaden för elbilar – i relation till andra former av drivlinor – positivt?

– Ja, så är det. Kan man göra en bra uppskattning om batteriets hälsotillstånd så blir batterierna mindre mytiska och mystiska. Man kan ju inte se på utsidan av ett batteri hur det mår. Man ser ju bara ett skal, vilket kan bidra till den så kallade räckviddsångesten. Det finns av naturliga skäl en liten förståelse bland allmänheten om hur elbilsbatterier fungerar, säger Verena Klass.

Hon berättar att det nya med hennes metod är att den är fullt jämförbart med ett elektrokemiskt test. Det vill säga att man kan får fram
samma information som man skulle få vid ett dyrt och komplext labbtest av ett elbilsbatteri. Metoden kan alltså användas för att få fram batteriets hälsoindikatorer, det vill säga kapacitet (påverkar körsträcka per laddning) och resistans (påverkar bilens acceleration, alltså direkt kopplat till bilens prestanda).

Metoden ska fungera för alla typer av motorer och vilket batteri som helst.

– Man behöver inte veta något om batteriet man testar, till exempel batteriets kemiska sammansättning. Detta är bra, då biltillverkarna vanligtvis inte brukar avslöja så mycket om det. Jag har testat metoden på batterier både från elbil, laddhybrid och hybridlastbil.

Elbilsbatterierna som testats är av typen Li-jon. Metoden bygger på en självlärande algoritm av samma typ som används av sökmotorer som exempelvis Google för att ranka sökresultat. Den har dock inte tillämpats tidigare inom batterihälsoestimering. Tillgång till batteriets loggdata och parametrar som strömstyrka, spänning och temperatur krävs för att metoden ska kunna användas.

Projektet, som går under namnet ”State-of-health estimation of lithium-ion batteries in electric vehicles” har genomförts på Skolan för kemivetenskap vid KTH. Forskningen har bedrivits i samarbete med ETC Battery and FuelCells, Volvo Cars och Scania, och årojektet är en del av Svenskt el- och hybridfordonscentrum (SHC). KTH-forskarna Göran Lindbergh och Mårten Behm har varit handledare.

Verena Klass försvarar sin avhandling ”Battery Health Estimation in Electric Vehicles” den 9 oktober 2015 på KTH.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Verena Klass på 073 – 73 107 17 eller vklass@kth.se.

Tidigare studier har visat att fetmakirurgi, så kallad gastric bypass, minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom och död, samt cancer hos kvinnor. Men dessa studier har huvudsakligen genomförts med patienter utan diabetes.

En ny studie vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, med över 12 000 deltagare, visar att dödligheten minskade med mer än hälften bland de opererade patienter som hade typ 2-diabetes.

– Vi konstaterade att risken för dödlighet minskade med 58 procent bland de opererade jämfört med de patienter med diabetes som inte opererades. Risken för hjärtinfarkt minskade med 49 procent och risken för dödlighet orsakad av hjärtsjukdom var 59 procent lägre, säger Björn Eliasson, forskare vid Sahlgrenska akademin.

Studien omfattade 6 132 personer i Sverige med fetma och diabetes som opererats med gastric bypass 2007-2014 och rapporterats till Nationella Diabetesregistret. De jämfördes med lika många med fetma och diabetes som inte genomgått samma typ av operation. Deltagarna följdes upp under i genomsnitt 3,5 år.

– Den absoluta risken för död var 1,8 procent bland de opererade och 5,8 procent i den icke-opererade kontrollgruppen, säger Björn Eliasson.

Studiens resultat stödjer gastric bypass som en effektiv behandlingsmetod vid fetma med BMI högre än 35 kg/m2 och typ 2-diabetes, som även minskar risken för allvarlig hjärtsjukdom och dödlighet. De gynnsamma effekterna av operationen kan bero på viktminskningen, förändringar i kroppens funktion och ämnesomsättning, förbättrad vård och behandling, förändrad livsstil eller dessa faktorer i kombination.
Studien publicerades i Lancet Diabetes & Endocrinology online den 29 september.

Länk till artikeln

Kontaktinformation
Kontakt: Björn Eliasson, överläkare och adjungerad professor, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och forskare vid Sahlgrenska akademin. 070-604 23 80, bjorn.eliasson@gu.se

– Vi är mycket stolta över att leda det här europeiska forskningsprojektet som vi tror kommer ha stor effekt på solcellsmarknaden i hela världen, säger Markus Rinio, som är projektledare och professor vid Karlstads universitet. Våra partners är Fraunhofer Institute for Solar Energy Systems, vilket är Europas största forskningsinstitut inom detta område, tre marknadsledande företag i Tyskland och England samt fem partners i Frankrike, Norge och USA inklusive MIT, Massachusetts Institute of Technology.

Användning av solenergi växer snabbt
Antalet installerade solceller i världen ökar med mer än 30 procent per år och därmed är solel en av de snabbast växande affärsområdena idag. Sverige förväntas också använda solceller som en av sina huvudsakliga energikällor i framtiden, eftersom solenergin redan idag är billigare än vindkraften på många ställen.
– Ett syfte med vårt projekt är att öka intresset från svensk industri för solenergi, säger Markus Rinio.

Projektet fokuserar på forskning och utveckling av ny teknik inom tillverkning av solceller som har både hög effekt och lång hållbarhet.
– Vår uppgift vid Karlstads universitet är att leda forskningssamarbetet och använda våra unika laboratoriemöjligheter för att studera sambandet mellan strukturen i materialet och solcellernas verkningsgrad.”

Projektets totala omslutning är på 1,8 miljoner euro inklusive de medverkande parternas medfinansieringar. Projektet pågår under tre år.

Kontaktinformation
För mera information kontakta Markus Rinio, professor i förnybar energi, inriktning solcellsteknik, på tel 054 700 1207 eller markus.rinio@kau.se


Avhandlingen studerar tonfall hos svenska modersmålstalare när de pratar spanska. Resultaten pekar på att de värden vi förknippar med olika tonfall inte nödvändigtvis är universella, det finns också språkspecifika drag.

– I till exempel svenska har en stigande slut-ton främst syftet att mjuka upp ett yttrande så att det låter vänligare, medan en stigande ton i spanska främst är informationssökande, säger Berit Aronsson.

– När en viss talare då använder ett mönster som hen själv uppfattar som en vänlighetssignal, så är det inte säkert att mottagaren uppfattar det på samma sätt. Mottagaren tenderar i stället att förmoda att avsikten är den som hen uppfattar, snarare än den talaren avsåg, men det vet ju inte talaren.

Här kan missförstånd uppstå, men på ett mycket subtilare plan än förståelighetsnivån. Mottagaren förstår vad talaren säger men missförstår kanske avsikten bakom yttrandet, eftersom det sägs med ett tonfall som betyder något annat i det främmande språket än i talarens modersmål.

Misstolkningar av det här slaget är svårare att komma åt i konversationen än missuppfattningar på ord- eller grammatiknivån, eftersom det inte är tydligt för någon av parterna vad som orsakat gnisslet i maskineriet. Kanske uppfattas en talare som avsåg att vara vänlig i stället som påträngande och tjatig.

Resultaten i Aronssons studie visar att spanskspråkiga talare, i motsats till svenskspråkiga, uppfattar stigande tonfall som mindre vänliga än fallande, åtminstone när de produceras av en svenskspråkig.

– De här aspekterna tas sällan upp i språkundervisningen, eftersom det anses svårt att undervisa om språkets rytmer och melodier.

Aronsson menar vidare att våra tonfall inte är mer omedvetna än våra ordkunskaper eller grammatiska kunskaper, snarare handlar det om att vi inte är vana att sätta ord på hur vi låter, och att uppsättningen grafiska tecken som kan illustrera tonfall i talat språk är mycket begränsad.

Avhandlingen ger förslag på hur man kan närma sig tonala mönster i språkundervisningen via så explicita modeller som möjligt, nu återstår att testa denna undervisningsdesign i vidare forskning.

Avhandlingen finns publicerad digitalt


Tisdag 6 oktober försvarar Berit Aronsson, Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Pragmatiska effekter av prosodisk transfer från Svenska L1 till spanska L2: Implikationer för undervisning i spanska som L2

Disputationen äger rum kl. 13.15-15.15, Umeå universitet, Humanisthuset, Hörsal E. Opponent är Jesus Romero-Trillo, professor, vid Facultad de Filasofia y Letras, Departamento de Filologia Ingles, Campus de Cantoblanco, Universitetet i Madrid.

Kontaktinformation
Kontakt: Berit Aronsson, berit.aronsson@umu.se, tel. 090-786 97 13,

Generellt  sett så handlar hans forskning om hur vi använder minnet för att  anpassa oss till omgivningen i nutid, men också för att skapa  förväntningar på framtida händelser.

– Om du frågar människor, vad minnets roll är, så blir svaret ofta att de vill
komma ihåg när barnen var små eller när de var på den där resan, säger Anatole Nöstl.

– Men om du förlorar ditt minne så förlorar du så mycket mer, du förlorar förmågan att anpassa dig.

Detta  har studerats genom  att använda en ljudmiljö där man kan anpassa sig  genom att vänja sig vid ett visst ljud så att det inte längre fångar  uppmärksamheten.

– Människans anpassningsförmåga är  väldigt bra. Det som förvånade mig var, att om vi bytte från ljud till  visuellt stimuli, så fortsatte den här anpassningsprocessen ändå.

Förväntningarnas  betydelse vid anpassning, det han har också tittat på, genom vilka  förväntningar som skapas och vad som händer när de inte infrias.

– Det här lär vi oss utan att tänka på att vi lär oss.

–  Ofta så har man ju förväntningar genom att ha ett minne av något. Och  om du hamnar i en likadan situation igen så ser vi att du använder det  minnet för att kunna hantera situationen.

– Det viktiga är att vi kan visa att minnet är ett verktyg för att anpassa oss i vår dagliga miljö, snarare än en låda där man lagt sina gamla minnen för att plocka fram och återuppleva gamla tider.

– Om man säger att minnet inte fungerar så innebär det så mycket mer än att man glömmer bort vad man åt till middag igår.

Avhandlingen  har grundforskningsperspektiv för att bygga upp en bas som bland annat  den tillämpade forskningen kan bygga vidare på.

– Vi lägger en grund som kan användas för mera tillämpad forskning och det även inom andra discipliner.

Minnesforskning är inte bara knuten till psykologi, det gäller ju även medicin med alla minnesrelaterade sjukdomar.

–  Inom medicinen är mycket forskning relaterad till sjukdomar som demens  och Alzheimers sjukdom. Det finns även en koppling mellan minnet och  uppmärksamhet,  en stor forskningsfråga idag med tanke på att antalet  diagnoser med ADHD har ökat explosionsartat.

Anatole  Nöstl försvarar sin avhandling ”How memory of the past, a predictable  present and expectations of the future underpin adaptation to the sound  environment” i Krusenstjernasalen, Högskolan i Gävle den 30 september.

Kontaktinformation
För mer information, v v kontakta: Anatole Nöstl, forskare i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle Telefon: 026-64 86 59, 073- 624 58 55 E-post: anatole.nostl@hig.se


I svensk historieforskning har det sedan 1800-talet ansetts att Sverige under medeltiden stod på en förhållandevis låg statsrättslig nivå i jämförelse med andra europeiska stater. Teorin var och är fortfarande att svensk förvaltning var primitiv ända fram till att Gustav Vasa gjorde om förvaltningssystemet på 1500-talet.

Uppfattningen har sitt upphov i en äldre tolkning av Upplandslagen, en lag som stadfästes 1296. Enligt denna tolkning hade den svenska statens förvaltning under medeltiden sina rötter i krigsledungen, en ålderdomlig germansk samhällsordning med rötter i vikingatiden.

Gunilla Tegengren gör i sin avhandling en omtolkning av Upplandslagen som ger en helt annan bild. Hon visar att Upplandslagen istället bröt kontinuiteten med den gamla samhällsordningen.

‒ En av mina slutsatser är att Sverige fick en ny statsrättslig ordning med förebilder i det tysk-romerska kejsardömets stater, där den romersk-katolska kyrkan var en verklig maktfaktor vid sidan av kungadömet. Birger jarl inledde reformeringen av den svenska lagstiftningen och när det i Upplandslagen infördes en parallell uppdelning på kyrkolag och världslig lag blev det beviset inför påvedömet och den europeiska omvärlden att Sverige i rättsligt avseende var jämbördigt med övriga stater i Europa.

Med Upplandslagen utvecklades Sverige till en territoriell monarki där den svenske kungen med stöd i påvedömets lagstiftning kunde inleda det svenska rikets expansion i norr. Expansionen inleddes med annekteringen av de autonoma landskapen Hälsingland, Medelpad och Ångermanland, som dittills stått helt utanför det svenska riket. I samband med annekteringen fick de en egen lag som anslöt till Upplandslagen, Hälsingelagen. Därefter följde kolonisationen av Bottenvikens innersta del.

‒ Annekteringarna gav den svenske kungen full kontroll över handelsseglationen på Bottenhavet och Sverige kunde därmed stärka sina handelsförbindelser med Hansan och hävda sig i konkurrensen med sin ärkefiende Novgorod, en stadsstat vid Finska viken.

Gunilla Tegengren visar också att Upplandslagen innehåller regler för ett helt nytt förvaltnings- och skattesystem, marklandssystemet, som låg till grund för kronans beskattning av jord under senmedeltiden.

‒ Utifrån ett förvaltningshistoriskt perspektiv är Upplandslagen vattendelaren i den svenska historien. Den var höjdpunkten i den omvälvande politiska utvecklingsprocess som gjorde Sverige till en territoriell monarki bland andra i medeltidens europeiska samhälle, säger hon.

Tid och plats för disputation: fredagen den 9 oktober 2015 kl. 13.15, Lilla hörsalen, Humanisten, Göteborg

Avhandlingens titel: Sverige och Nordlanden. Förvaltning och nordlig expansion 1250-1550.

Fakultetsopponent: Professor Janken Myrdal, Sveriges lantbruksuniversitet

Avhandlingen kan beställas på e-post: tegengren@outlook.com”>tegengren@outlook.com 

Den finns även digitalt publicerad

Kontaktinformation
Gunilla Tegengren, e-post: gunilla.tegengren@history.gu.se

Studien är den första jämförelsen av olycksrisk för fordon som uppfyller lagkrav i EU respektive USA. Den genomfördes av University of Michigan Transportation Research Institute (Umtri), USA, och Safer Vehicle and Traffic Safety Centre på Chalmers, i samarbete med Centre Européen d’Etudes de Sécurité et d’Analyse des Risques (Ceesar), Frankrike, och Transport Research Laboratory (TRL), Storbritannien.

Studien initierades till följd av de förhandlingar som pågår mellan USA och EU gällande avtalet Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP). TTIP ska underlätta handel mellan de två ekonomiska regionerna. Ett potentiellt hinder för fordon sålda i USA respektive EU är de skilda säkerhetsstandarderna för testning och krav i de olika regionerna. Testning av en bilmodell görs idag enligt lagkrav i regioner där fordonen ska säljas. Det är en kostsam process och gemensamma standarder är svårt och tidskrävande att ta fram.

Men, om dagens fordon kan uppvisa liknande säkerhetsnivå för åkande i trafikolyckor, skulle bilar producerade i EU kunna säljas i USA och tvärtom. Auto Alliance i USA finansierade därför denna studie vilken utfördes av oberoende experter från Umtri och Safer, två ledande organisationer inom trafiksäkerhetsforskning.

Forskarna analyserade flera olika informationskällor gällande trafikolyckor. Med hänsyn tagen till olikheter i trafikmiljön visar resultaten att fordon enligt EU-standard har en reducerad risk för allvarliga personskador i frontal- och sidokollisioner. Bilarna i EU verkar även ha sidospeglar som reducerar risken för olyckor vid filbyte. Bilar med US-standard har en lägre risk för allvarliga personskador i olyckor där bilen slår runt (så kallade roll-over) samt har framljus som verkar upptäcka fotgängare bättre. Sammanfattning av resultaten:

Ytterligare forskning bör göras för att reproducera resultaten, identifiera delar som kan ha influerat resultaten samt hitta orsaker till skillnader i fordonsdesign som är följden av olika lagkrav. Både oväntade och väntade resultat bör granskas för att identifiera dem som kan ha varit influerade av data och urvalsfaktorer snarare än skillnader i lagkrav.

Slutligen, i denna rapport har olycksdata insamlade med olika mål använts och samtidigt har glapp i tillgången till data identifierats. Det kommer definitivt vara en fördel för framtida analyser av samma slag att ha tillgång till harmoniserad olycksdata. Därför uppmuntras fortsatt dataharmonisering och insamling av olycksdata kontinuerligt.

Läs rapporten Comparing motor-vehicle crash risk of EU and US vehicles i Umtris bibliotekssystem Deep Blue.

Detta är Safer:
Safer är ett fordons- och trafiksäkerhetscentrum vid Chalmers. Forskningen rör allt från att undvika olyckor, att minska skador i en eventuell krock, till att effektivisera räddningsarbetet vid en olycka. Många projekt rör människans beteende i fordon och i verklig trafikmiljö.

Kontaktinformation
För mer information kontakta: András Bálint, trafiksäkerhetsanalytiker på Chalmers och projektledare vid Safer, 031-772 36 48, andras.balint@chalmers.se

– Jag har fokuserat på två frågor. Hur kommer den professionella designerns och användarens roller ändras när den senare engagerar sig i utformningen av mer personliga produkter? Och hur kan designers utveckla digital-fysiska verktygslådor för användaren så att de tillsammans kan skapa värde och mening? säger Guido Hermans.

Inom ämnesområdet produktdesign har det traditionellt funnits ett gap mellan produktion och konsumtion, med tydliga roller för den professionella designern som engagerar sig i produktionen, och konsumenten som engagerar sig i användningen.

Den tydliga skillnaden mellan designer och konsument har dock börjat suddas ut under de senaste åren. Konsumenten, eller användaren, är inte längre bara delaktig i konsumtionen utan även i produktionen.

I sin forskning har Guido Hermans undersökt sätt att öppna upp designen för konsumenten och hur man ger hen en aktiv roll i utformningen av vardagsprodukter.

– Denna rollförändring innebär en förskjutning för den professionella designern från att veta vad en framtida användare skulle vilja ha till att veta vad en lekman skulle vilja utforma. Detta är för de flesta designers ett obekant sätt att tänka. Den nya formen av så kallad användardesign har blivit möjlig genom utvecklingen av två områden: skapande genom att använda computational design och framställning genom att man kan tillverka olika produkter med 3D-printing.

– Jag har särskilt undersökt hur den oprofessionella användaren kan vara inblandad i design genom att använda så kallade digital-fysiska verktygslådor: program där man designar något i en digital miljö och som sedan leder till en fysisk produkt.

Guido Hermans har utfört en serie av studier, både analytiska och experimentella. I experimenten har han ägnat sig åt tillverkning av digitala verktygslådor och produktprototyper.

– Det viktigaste bidraget min forskning utgör är ett ramverk för användardesign som består av en uppsättning principer och riktlinjer som gör det möjligt för en professionell designer att utveckla digital-fysiska verktygslådor som möjliggör för konsumenter att engagera sig i utformningen av vardagsprodukter.

Konsekvenserna av användardesign rör den professionella designerns roll, värdeskapande, det gemensamma ansvaret, och även sättet designers utbildas på när det gäller verktygsuppsättningar, färdigheter, tänkesätt och kunskap.

– Användardesign utgör ett värde som skapas av både den professionella designern och användaren, och på så sätt elimineras särskiljandet av produktion och konsumtion, förklarar han.

Guido Hermans har genomfört sin forskarutbildning vid Designhögskolan, Umeå universitet.

Avhandlingen har publicerats digitalt


Hermans har en masterexamen i produktdesign från Delft University of Technology, Nederländerna. Han är född och uppvuxen i Eindhoven, Nederländerna.

Tisdagen den 6 oktober försvarar Guido Hermans, Designhögskolan vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Opening Up Design: Engaging the Layperson in the Design of Everyday Products. Svensk titel: Öppna upp design genom att engagera användare i designprocessen av vardagsprodukter.

Disputationen äger rum kl. 13.00 i aulan på Designhögskolan i Umeå, Östra Strandgatan 30.

Fakultetsopponent är professor Ron Wakkary, School of Interactive Arts & Technology, Simon Fraser University, Kanada.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna: Guido Hermans, Designhögskolan, Umeå universitet. Telefon: 070-593 52 12. E-post: guido.hermans@umu.se. Webb: www.openingupdesign.se

– Framtidens material, som flexibel, bärbar och miljövänlig elektronik, kommer att definiera vårt sätt att leva och interagera med världen. I centrum för den utvecklingen finns organiska molekyler som består av kol och väte. Molekylära material har redan haft en inverkan på teknik genom exempelvis flytande kristaller i bildskärmar för klockor och annan bärbar elektronik, och skulle i framtiden kunna användas för billigare och bättre teknik när det gäller platta skärmar och solceller, säger Andreas Larsson, professor och ämnesföreträdare i tillämpad fysik vid Luleå tekniska universitet.

– Molekylära material kommer att ge oss lättare, tunnare, billigare, tåligare och mer kraftfulla produkter. Utvecklingen av datorer går nu i en riktning där komponenter närmar sig storleken av molekyler, vilket lett till begreppet molekylär elektronik. Enskilda molekyler skulle kunna användas som exempelvis transistorer eller minnesceller, säger Andreas Larsson.

De senaste metoderna inom experimentell och tillämpad fysik användes för att bryta ny mark inom området molekylära material. Forskarna har studerat beteendet hos individuella molekyler på en yta av koppar och för första gången har man kunnat manipulera en större organisk molekyl på atomnivå. Forskningen på molekylära material skiljer sig från traditionell materialforskning i att gränsytan mellan molekylerna och andra material blir särskilt viktig när det gäller att förutse framtida tillämpningar.

Just för molekylära material är det viktigt att kunna förstå hur de interagerar med sina närmaste grannmaterial, vanligtvis metaller, där man ska ha elektronisk överföring. Hur ändras molekylen och metallen av interaktionen mellan varandra?

– Genom att upprepa de molekylära manipulationerna i kvantmekaniska datorsimuleringar kunde vi förklara observationerna. I det här fallet styrs interaktionen av metallytans följsamma elektronstruktur som har förmågan att anpassa sig till den till ytan bundna molekylen. Detta i kombination med molekylens förmåga att anpassa sin form så att den på ett bra sätt kan interagera med underliggande kopparatomer, säger Andreas Larsson.

De experimentella studierna gjordes vid the School of Physics & Astronomy vid University of Nottingham och de teoretiska modelleringarna, utförda vid High-Performance Computing Center North (HPC2N) i Umeå, gjordes av tillämpad fysik, Luleå tekniska universitet, tillsammans med University of Bath.

Kontaktinformation
Kontakt: Andreas Larsson, professor och ämnesföreträdare i tillämpad fysik vid Luleå tekniska universitet, andreas.1.larsson@ltu.se 0920 491848