Tekniska Högskolan vid Jönköping University har under de senaste två åren utvecklat material för en nätbaserad utbildning. Efter en lång granskningsprocess har KK-stiftelsen beslutat om finansiering på 16,8 miljoner kronor för att fortsätta utveckla och bedriva utbildningen.

– Detta ger näringslivet tillgång till djup kompetens och internationell utblick i en skräddarsydd och därmed relevant utbildning, säger Madelene Sandström, vd för KK-stiftelsen.

Samarbetet med industrin ger dessutom Jönköping University möjlighet att säkra relevansen i sina kurser och sin inriktning. Projektet, som syftar till att långsiktigt stärka och utveckla den svenska gjuteriindustrin, drivs av Tekniska Högskolan, Swerea SWECAST och Svenska Gjuteriföreningen inom Casting Innovation Centre.

Utbildningen kommer att vara nära kopplad till näringslivet, med följande företag som medverkar: Volvo Powertrain; Scania CV AB; SKF Mekan; Nya Arvika Gjuteri; Fundo Components AB; Ljunghäll AB; Lundbergs Pressgjuteri AB; AB Mönsterås metall; Shiloh; Xylem AB; AB Bruzaholms Bruk; Bryne AB; samt Husqvarna Group.

Målet är skapa en dynamisk utbildning för både studenter och yrkesverksamma, som har en stark samproduktion med industrin.

– Genom att utbildningen sker mestadels via nätet och med ett fåtal kursträffar får yrkesverksamma enkel tillgång till utbildning och kan förhoppningsvis omsätta sina nya kunskaper direkt i sin yrkespraktik, säger Madelene Zetterlind, biträdande projektledare vid Tekniska Högskolan.

Syftet är att utbildningen ska ge ringar på vattnet och ge utveckling i företagen. Sex kurser har utvecklats och de första fyra pilotkurserna har genomförts på halvfart med en till två campusträffar per kurs. Deltagarna har varit yrkesverksamma från 17 olika företag.

– Våra teststudenter har berättat hur bra det är att kunna genomföra föreläsningar med en flexibilitet, för att kunna fungera i de vanliga arbetsuppgifterna. Magisterutbildningen riktar sig mer mot processkunskap, där vi ser ett stort behov av att lära mer om de teoretiska grunderna på akademisk
nivå. säger Håkan Stadig, teknikchef Gjutning på Volvo Powertrain i Skövde.

Jönköping University kan starta det fullständiga ettåriga magisterprogrammet hösten 2017. Utbildningen ingår i KK-stiftelsens program Expertkompetens för innovation, som syftar till att ge nyckelpersoner hos företag kompetenslyft för kunskapsintensiv företagsutveckling och innovation.

Kontaktinformation
Ulf Hall, kommunikationschef KK-stiftelsen. ulf.hall@kks.se, 08-566 481 33 Olle Vogel, programansvarig Expertkompetens för innovation, KK-stifelsen. olle.vogel@kks.se, 08-566 481 52 Salem Seifeddine, professor i Mechanical Metallurgy och projektledare för magisterprogrammet i gjuteriteknik, Högskolan Jönköping. 070-383 16 62

Kvinnor är statistiskt överrepresenterade när det gäller risken att drabbas av långvarig ohälsa och sjukskrivning. Förutom samhällsekonomiska påfrestningar har långtidssjukskrivningarna påtagliga negativa konsekvenser för kvinnorna själva, både hälsomässigt och ekonomiskt.

Få vetenskapliga studier har tittat på vilka utmaningar dessa kvinnor ställs inför, och hur dessa utmaningar kan hanteras i rehabiliteringen. Denna kunskapsbrist, menar forskaren Eva Lidén vid Sahlgrenska akademin, är problematisk ur både ett etiskt-, rättvise- och vårdperspektiv.

Under åren 2010-2011 lanserade regeringen särskilda medel för att minska sjukfrånvaron bland kvinnor. I ett av de totalt fyra projekt som beviljades pengar har forskare vid Sahlgrenska akademin i samarbete med en rad instanser kombinerat två beprövade metoder för rehabilitering: trädgårdsterapi och jobbcoachning. Projektet har nu utvärderats i en vetenskaplig studie, och resultaten är goda.

– En kombination av trädgårdsterapi och coachning stärkte deltagarnas fysiska och psykiska hälsa, och ledde till att kvinnorna rapporterade en förbättrad vitaliteten och social förmåga. Vår slutsats är att denna modell därför bör övervägas vid rehabilitering av vissa långtidssjukskrivna kvinnor, säger Eva Lidén.

En inledande mätning av kvinnornas upplevda livskvalitet (genomförd med ett vetenskapligt etablerat instrument) visade att de medverkande låg på en mycket låg nivå jämfört med andra kvinnor i samma ålder i befolkningen. Skillnaden var särskilt stor när det gällde de mentala och sociala faktorerna som mättes: jämfört med ett normalt referensvärde på 50 låg kvinnorna i studien i genomsnitt på 19, ett värde som enligt Eva Lidén är extremt lågt.

Vid slutet av studien hade en signifikant ökning skett och låg på 28. I projektet deltog kvinnor mellan 21 och 62 år som fått offentligt ekonomiskt stöd från 1 och upp till 10 år, och vars fysiska och psykiska hälsa bedömdes som dålig.

Projektet genomfördes vid fyra så kallade ”Grön Rehab-trädgårdar” där sjukgymnast, arbetsterapeuter och socionomer arbetade i olika konstellationer. Vid 2-4 halvdagar per vecka under 14 veckor fick kvinnorna tillsammans med rehabiliteringspersonalen arbeta med bland annat sinnesövningar, reflekterande samtal, fysisk aktivitet och praktiskt trädgårdsarbete.

Vidare fick kvinnorna i samband med starten av rehabiliteringsprocessen träffa en jobbcoach som initierade och gav stöd i kvinnornas arbetssökande så länge behov fanns, alltså i vissa fall även efter att tiden vid Grön Rehab var avslutad.

Artikel
Combining garden therapy and supported employment – a method for preparing women on long-term sick leave for working life finns publicerad i Scandinavian Journal of Caring Sciences i september.

Fakta
I projekt Fyrklövern samverkade Samordningsförbunden i Göteborg och närliggande kommuner, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunen och Västra Götalands-regionen. Kont

Kontaktinformation
Eva Lidén, universitetslektor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 0766-186427 eva.liden@gu.se

Den svenska särskolan är en unik skolform för elever som inte antas kunna nå lärandemålen i grundskolan på grund av utvecklingsstörning. Särskolan har funnits en längre tid, men väldigt lite forskning har bedrivits för att lära sig hur eleverna har det och hur de tar till sig nya kunskaper.

Projektet En särskild skola? – undervisning och lärande i särskolan löper över 4 år, och har som huvudsyfte att ta fram kunskap om hur undervisning och lärandemiljöer i särskolan fungerar. Fokus ligger på elevernas kunskapsutveckling, deras sociala liv i skolan och deras demokratiska fostran till aktiva medborgare.

Projektet förväntas även generera beskrivningar av hur olika undervisningsideologier praktiseras och vad de innebär för elevernas lärande, något som kan ha betydelse även för andra skolformer.

Projektet leds av Kerstin Göransson, docent i specialpedagogik och gästforskare vid Karlstads universitet, samt av Claes Nilholm, professor i pedagogik med inritning mot specialpedagogik vid Uppsala universitet.

– Vi hoppas att resultaten kommer att stimulera utveckling inom särskolan, säger Kerstin Göransson.

Eftersom det saknas forskning på området sedan tidigare, är det också svårt att se hur särskolan har utvecklats fram tills nu. Skolinspektionen har gjort vissa nedslag på ett urval vid olika tillfällen, och det finns en kritik mot att en del klasser inte är tillräckligt intellektuellt stimulerande – men det är inte regelrätt forskning, och det ger inte heller någon representativ bild.

En särskild skola? – undervisning och lärande i särskolan har en total budget på drygt 4 miljoner kronor. Det finansieras av Stiftelsen Sävstaholm som har beviljat 1 miljon kronor för år 2016.

Projektet är ett samarbete mellan Karlstads universitet och Uppsala universitet, som förutom de huvudansvariga bidrar med två forskare vardera.

Kontaktinformation
Kerstin Göransson på 073-662 08 05 eller kerstin.goransson@kau.se

– Olika behandlingsmetoder kan användas för att minska riskerna. Metoderna bör anpassas efter vilka produkter som ska behandlas och vilka virus som kan tänkas ingå. Det handlar om metoder som värme, högt tryck och intensiva ljuspulser, eller att använda kemikalier som ammoniak eller organiska syror, som till exempel mjölksyra, säger Eva Emmoth som disputerar med avhandlingen Virus Inactivation-Evaluation of Treatment Processes for Food and Biowaste vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Spill och rester efter livsmedelsproduktionen är betydande i Sverige. Avfallet innehåller värdefulla näringsämnen som kan användas som gödningsmedel. Men det finns också risker, eftersom smittämnen kan följa med i produktionen av sådan gödsel. Det som växer på våra åkrar hamnar så småningom i våra livsmedelsproducerande djurs foder.

Även vilda djur kan smittas. Smittämnen som virus kan följa med hela livsmedelskedjan från jord och foderväxter, via köttdjur, slakt, paketering och distribution ända fram till tallriken. Men med rätt behandling kan riskerna minskas, visar Eva Emmoth avhandling från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Med hjälp av resultaten i avhandlingen kan industrin hitta effektivare metoder för säkrare matprodukter och användning av biologiskt avfall som grund för gödsel.

– Mina resultat redovisar metoder för att säkra att ammoniak- och värmebehandling minskar förekomsten av smittämnen i biologiskt avfall i enlighet med EU-krav. När det gäller till exempel ett utbrott av fågelinfluensa så visar jag att ammoniakbehandling eller kompostering, under en given tid, ger en tillräcklig minskning av virus i fågelavfall. En del av avhandlingen berör livsmedel från gris. Jag visar här hur nivå och tid för högtrycksbehandling minskar risken för olika typer av smittsamma virus.

Många aktuella livsmedelsburna virus går inte att odla på traditionellt sätt, såsom hepatit E-virus från gris. För att kunna visa effekt av behandling, har Eva Emmoth därför använt alternativa metoder, som är enklare att utföra och mindre kostsamma.

Hon har då utnyttjat likheter hos andra typer av virus, som har fått tjäna som modeller för hur effektivt behandlingsmetoderna har fungerat.

Avhandling
Eva Emmoth disputerar torsdag den 22 oktober med start kl 09:15, i sal Audhumbla, Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum, SLU Uppsala. Avhandlingens titel är Virus Inactivation-Evaluation of Treatment Processes for Food and Biowaste.

Kontaktinformation
Eva Emmoth, SVA och SLU, tel. 018-67 46 41, e-post: eva.emmoth@sva.se

Många fler aktörer i samhället än bara jordbruket bör ändra beteende visar Havsmiljöinstitutets senaste rapport Samhällsfenomen och åtgärder mot övergödning av havsmiljön.

– Det vi kommit fram till i vår undersökning ger myndigheter stöd och
argument för åtgärder som medför omställningar i stora delar av
samhälle. Vårt nästa steg är att beräkna de potentiella effekterna i havet av sådana omställningar, säger Eva-Lotta Sundblad, vetenskaplig koordinator,
miljöpsykolog och en av de fyra författarna till rapporten.

Övergödning av havet är ett globalt problem som beror på utsläpp av näringsämnena kväve och fosfor. Det leder till ökade växtplanktonmängder, algblomningar och syrebrist i djupvattnet där stora områden ödeläggs då bottendjur och fiskar försvinner. Sedan 1970-talet har åtgärder mot övergödningen haft fokus på näringsämnesläckage från jordbruket, rening av toalettavfall, industriutsläpp och förbränning av fossila bränslen.

Havsmiljöinstitutets rapport pekar på många fler källor i samhället, och dessutom på en orsak till övergödningen av havet: Vi konsumenter vill äta kött och annat animaliskt protein. Dessutom vill vi äta mer och mer. Svenskars genomsnittliga proteinintag har ökat sedan 1970-talet och är idag 110 gram per person och dag, med dubbelt så stor andel animaliskt protein som vegetabiliskt. Det kan jämföras med WHO:s uppskattning av dagsbehovet som innebär att en person som väger 70 kg i genomsnitt behöver ca 58 gram protein per dag.

Just animaliska proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och mejeriprodukter har högt innehåll av kväve och ofta även fosfor. Hög konsumtion av dessa livsmedel medför höga flöden av näringsämnen genom samhället, med övergödning och störda ekosystem i havet som följd. Utsläpp till vatten och luft orsakas av såväl odling av djurfoder som betesdrift och hantering av gödsel. Styrkan i kopplingen mellan köttkonsumtion och utsläpp framgår av att över 70 procent av Sveriges jordbruksmark utnyttjas för foderproduktion.

Trots att reningsgraden är hög för både kväve och fosfor är reningsverken en betydande föroreningskälla. Tänkbara styrmedel för att minska konsumtionen av animaliskt protein är skatt på kött och bättre information om hur matkonsumtion är kopplad till övergödning av havet.

Samverkan mellan myndigheter och kommersiella aktörer är andra exempel på åtgärder som föreslås.

– Det vi kommit fram till i vår undersökning ger myndigheter stöd och argument för åtgärder som medför omställningar i stora delar av samhälle, säger Eva-Lotta Sundblad, vetenskaplig koordinator, miljöpsykolog och en av de fyra författarna.

Sjutton samhällsfenomen med betydelse för övergödning av havet beskrivs i rapporten, tillsammans med förslag på åtgärder för att minska miljöeffekterna. Fyra fenomen presenteras mer ingående: :

Rapporten Samhällsfenomen och åtgärder mot övergödning av havsmiljön är skriven av Eva-Lotta Sundblad, Are Vallin, Anders Grimvall och Richard Emmerson.

Ladda ner rapporten som pdf här www.havsmiljoinstitutet.se/publikationer/rapporter/2015/2015-6-samhallsfenomen-och-atgarder-mot-overgodning-av-havsmiljon

Journalister är välkomna till konferensen Hav och samhälle 2015 21-22 oktober i Marstrand som har temat Åtgärder i samhället för bättre havsmiljö, Konferensprogrammet

Havsmiljöinstitutet är ett nationellt samarbete mellan flera universitet, läs mer på www.havsmiljönstitutet.se Havsmiljöinstitutet arbetar för ökad förståelse kring miljösituationen i havet och vad som påverkar den. Med analyser och synteser bistår institutet beslutsfattare, myndigheter och organisationer med aktuell och tvärvetenskaplig kunskap som kan användas vid beslut om hur havet ska förvaltas.

Havsmiljöinstitutet är ett samarbete mellan Umeå universitet, Stockholms universitet, Linnéuniversitetet och Göteborgs universitet.

Kontaktinformation
Eva-Lotta Sundblad, vetenskaplig koordinator, 0766 186562, eva-lotta.sundblad@havsmiljoinstitutet.se Kommunikatör: Karin Backteman, 0708 74 51 31, karin.backteman@havsmiljoinstitutet.se

Doktoranden och läkaren Hanna Sartor vid institutionen för translationell medicin har fördjupat sig i röntgenbildernas hittills outnyttjade ledtrådar. Hypotesen har varit att de kan tillföra ytterligare användbar information i samband med diagnostik och ställningstagande till behandling av kvinnor med bröstcancer.

– Röntgenbilden av bröstet bär på mycket information som inte används fullt ut idag. Det handlar om både tumörens och bröstets utseende. Därtill kan det spela roll för tolkningen hur tumören upptäcktes, om det skett genom screening eller egen upptäckt, berättar Hanna Sartor.

Större tumörer vanligare i täta bröst
Forskningen bygger vidare på tidigare fynd som har visat att kvinnor som har s.k. mammografiskt täta bröst, det vill säga bröst med mycket stödjevävnad och körtelceller, har högre risk för bröstcancer än de kvinnor som istället har fettrika bröst.

Fynden i avhandlingen förfinar kunskapen ytterligare om att tumörerna kan ha olika utseenden och egenskaper beroende på bröstets beskaffenhet. När det gäller tumörutseende hade fettrika bröst oftare välavgränsade eller strålformade tumörer medan täta bröst mer frekvent hade svåravgränsade tumörer (som också ofta var större).

Det framkommer även att större tumörstorlek och spridning till lymfkörtlarna var mer förekommande i täta bröst. I tumörer som upptäckts på egen hand (kliniskt upptäckta) sågs också ett samband mellan täta bröst och hormonreceptor-negativ bröstcancer vilket ibland kan representera en svårare form av bröstcancer.

Läkare och mjukvara mäter troligen på olika sätt
I avhandlingens sista del undersöktes om ett etablerat sätt att mäta mammografisk täthet var jämförbart med hur en ny mjukvara mäter täthet. Resultaten visar att överensstämmelsen var högst måttlig, vilket talar för att läkare och mjukvara mäter täthet på olika sätt.

Avhandlingens tre inledande studier bygger på data och prover från mer än 800 kvinnor som insjuknade i bröstcancer 1991-2007 och som deltagit befolkningsstudien Malmö Kost Cancer. Det sista arbetet bygger på ungefär 9000 mammografiundersökningar ifrån en stor klinisk prövning som avslutades 2015, Malmö Breast Tomosynthesis Trial.

Sammanfattningsvis visar Hanna Sartors avhandling att brösttumörens olika egenskaper varierar med de parametrar som är möjliga att hämta från röntgenbilden, såsom tumörutseende, mammografisk täthet och hur tumören har blivit upptäckt.

Hanna Sartor är doktorand vid institutionen för translationell medicin, Lunds universitet och läkare vid verksamhetsområde Bild- och funktion, Skånes Universitetssjukhus. Den 15 oktober 2015 försvarade hon avhandlingen Mammographic density in relation to breast cancer Tumor characteristics, mode of detection, and density assessments.

Text: Björn Martinsson

Fakta/Bröstcancer
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och i Sverige, och utgör en tredjedel av all cancer hos kvinnor. Trenden är ökande, men överlevnadsprognosen är god, bland annat tack vare att diagnostik och behandling har förbättrats. Behandling av bröstcancer är dock ofta förenat med omfattande konsekvenser för patienten, både i form kirurgi, medicinering och strålbehandling

Ett sätt att lindra klimatförändringarna kan vara att binda koldioxid från luften, och därigenom minska växthuseffekten. Hittills har det varit svårt att göra, då upptaget av koldioxid har förhindrats av närvaron av vattenånga. Att först göra luften helt torr är väldigt dyrt.

Forskare har nu skapat ett stabilt och återvinningsbart material där mikroporerna har olika platser för bindning av koldioxid och vatten.

– Så vitt jag vet är det här det första material som kan binda koldioxid effektivt från fuktig luft. I andra fall är det en konkurrens mellan koldioxid och vatten och vatten vinner oftast. Det här materialet tar upp båda, men bindningen av koldioxid är enorm, säger Osamu Terasaki, professor vid Institutionen för material- och miljökemi vid Stockholms universitet.

Forskningen sker i internationellt samarbete och det nya materialet har fått namnet SGU-29, efter Sogang University i Korea. Materialet består av kristaller av kopparsilikat. Metoden skulle kunna användas för att binda koldioxid från atmosfären, och framför allt för att rena utsläpp.

– Koldioxid skapas alltid tillsammans med fukt. Nu kan vi ta bort koldioxiden trots fukten, och tillsammans med andra tekniker som är under utveckling kan kolet sedan användas för att skapa andra värdefulla material. Forskare jobbar väldigt hårt på det här och jag tror att det kommer vara möjligt inom fem år. Det svåraste är att fånga koldioxiden och det har vi en lösning för nu, säger Osamu Terasaki.

Forskningen publicerades nyligen i en artikel i tidskriften Science.

Kontaktinformation
Osamu Terasaki, professor vid Institutionen för material- och miljökemi, Stockholms universitet. E-post: osamu.terasaki@mmk.su.se Tfn: 08-16 23 79 Peter Oleynikov, forskare vid Institutionen för material- och miljökemi, Stockholms universitet. E-post: peter.oleynikov@mmk.su.se Tfn: 08-16 23 66 Presstjänsten vid Stockholms universitet, 08-16 40 90, press@su.se

Livmoderinflammation (pyometra) är en vanlig och livshotande sjukdom hos tikar och den behandlas vanligen kirurgiskt. Supranee Jitpean visar i sitt doktorsarbete vid SLU vilka möjligheter det finns att tidigt identifiera tikar som löper stor risk att drabbas av komplikationer.

Fler tikar med dålig prognos skulle överleva om en optimal behandling kan sättas in i ett tidigt skede. Slutsatserna i arbetet bygger på analyser av försäkringsdata för olika raser, sjukjournaler och en rad blodtester.

Kraftigt förhöjd risk hos vissa raser
En genomgång av försäkringsdata visade att 19 procent av alla tikar hade diagnosticerats med livmoderinflammation före tio års ålder. Risken att drabbas var dock betydligt större för vissa av de 110 olika raser som ingick i materialet.

I tio raser drabbades minst hälften av tikarna:

– Längst ned i listan finns norrbottenspets (4 %) och finsk spets (3 %), säger Supranee Jitpean.

För första gången undersöktes också ras-specifika data för den kombinerade risken att diagnosticeras med livmoderinflammation och/eller juvertumörer hos 110 hundraser, och dessa resultat kan vara till stor hjälp vid bedömning av risk och nytta med kirurgisk kastration för individuella hundar.

Låg halt vita blodkroppar är ett varningstecken
Supranee Jitpean har också gjort en systematisk genomgång av sjukjournaler, som täckte 315 tikar som behandlats kirurgiskt för livmoderinflammation. Där visade det sig att flera iakttagelser som görs vid klinisk undersökning, liksom resultat från laboratorieanalyser, kan vara till god hjälp vid bedömningen av prognosen för en tik med livmoderinflammation.

Den viktigaste upptäckten var att tikar med lågt antal vita blodkroppar (leukopeni) hade en 18-faldigt förhöjd risk för bukhinneinflammation, som är den vanligaste komplikationen och som diagnosticerades hos 13 procent av tikarna. Hos tikar med lågt antal vita blodkroppar fanns också en över 3,5-faldigt förhöjd risk för förlängd vårdtid på djursjukhus efter operationen (3 dagar eller fler).

Onormal kroppstemperatur var kopplat till en 3-faldigt ökad risk för bukhinneinflammation och hundar med måttligt till kraftigt nedsatt allmäntillstånd eller bleka synliga slemhinnor hade en 7-faldigt respektive 3-faldigt förhöjd risk för att behöva vårdas längre tid efter operationen än normalt.

Inflammationsmarkörer i blodprov ger ytterligare ledtrådar
I avhandlingen har Supranee Jitpean även undersökt om det går att bedöma prognosen för sjuka tikar med hjälp av olika inflammationsmarkörer i blodprov. I denna studie jämfördes hon 30 tikar med livmoderinflammation och 17 friska kontrolltikar.

Blodkoncentrationerna av C-reaktivt protein (CRP) och serumamyloid A (SAA) var förhöjda, medan koncentrationerna av insulinliknande tillväxtfaktor 1 (IGF-1), albumin och järn var lägre hos tikar med livmoderinflammation än hos friska tikar.

Ett viktigt fynd var att SAA-koncentrationerna var högre hos de tikar som också drabbats av blodförgiftning. Dessa resultat tyder på att SAA kan vara en potentiell markör för att diagnosticera blodförgiftning hos hundar. Trots att analysen är ospecifik, eftersom SAA stiger vid många sjukdomar, skulle SAA därmed kunna hjälpa till att identifiera de hundar med livmoderinflammation som är svårast sjuka.

Proteinet kromogranin A undersöktes för första gången hos hundar med bakterieinfektion genom mätning av två nedbrytningsprodukter, catestatin och vasostatin. Vid livmoderinflammation var koncentrationerna av catestatin lägre och av vasostatin oförändrade jämfört med hos friska tikar.

Ingen av de undersökta inflammationsmarkörerna hade något samband med vårdtiden på djursjukhus efter kirurgisk behandling. Sammanfattningsvis leder denna nya kunskap till ökad förståelse för att fynd från sjukdomshistorik, klinisk undersökning och blodprovsanalyser av inflammationsmarkörer kan vara värdefulla för bedömning av prognos och sjukdomsgrad hos en tik med livmoderinflammation.

Risken för en individuell tik att drabbas av livmoderinflammation och juvertumörer beror mycket på ras och kan vara värdefull att ta hänsyn till vid bedömning av risk och nytta av kastration av individuella hundar av olika ras. –

Leg. Vet. Supranee Jitpean försvarade sin doktorsavhandling Predictive markers and risk factors in canine pyometra 9 oktober vid SLU i Uppsala. Opponent var professor Wenche Farstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet, Ås, Norge.

Kontaktinformation
Supranee Jitpean Institutionen för kliniska vetenskaper Sveriges lantbruksuniversitet 018-67 13 45, supranee.jitpean@slu.se, supraneeji@kku.ac.th Frågor på svenska kan ställas till docent Ragnvi Hagman vid samma institutionen. 018-67 29 18, Ragnvi.Hagman@slu.se

I september är det arktiska istäcket som minst och de senaste 36 åren har det blivit allt mindre. Däremot varierar det mycket mellan enskilda år, och hittills har forskarna inte förstått vad det beror på.

Mellan 2012 och 2013 ökade exempelvis istäcket med en storlek som motsvarar nästan två gånger Skandinaviens yta. Den nya avhandlingen visar att processer i atmosfären bidrar till de årliga variationerna i isens utbredning.

– Vårens förhållanden i atmosfären är väldigt viktiga för isens utbredning under resten av året. Det här är ett viktigt steg i förståelsen av storskaliga mönster, och visar en anledning till att isläget varierar från år till år, säger Marie-Luise Kapsch, doktorand vid Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Arktis is är viktig för det globala klimatet eftersom isen och snötäcket reflekterar upp till åtta gånger mer solstrålning än öppet hav. Vad forskare nu har visat är att ökad värme och fukt i Arktis ger mer vattenånga och moln än vanligt. På våren, när solen står lågt, resulterar mer moln i en varmare yta och en tidigare start på den årliga smältningen. Det leder i sin tur till mer öppet hav tidigare vilket alltså reflekterar mindre sol och ytterligare skyndar på avsmältningen. Baserat på resultaten har forskarna utvecklat en modell som kan förklara delar av variationerna i septemberisen, där mycket moln under våren ger litet istäcke.

– När vi förstår mer om vad som ger variationerna kan vi förhoppningsvis förutsäga dem bättre i framtiden. Förutom isens betydelse i det globala klimatsystemet får ett ändrat isläge också andra konsekvenser, till exempel för sjöfartens transportvägar, säger Marie-Luise Kapsch.

Avhandling
The atmospheric contribution to Arctic sea-ice variability.

Artiklar
Springtime atmospheric energy transport and the control of Arctic summer sea-ice extent har publicerats i Nature climate change.

The importance of spring atmospheric conditions for predictions of the Arctic summer sea ice extent har publicerats i Geophysical research letters.

Kontaktinformation
Marie-Luise Kapsch, doktorand Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet. E-post: marie@misu.su.se Tfn: 08-16 43 48 Mobil: 076-583 35 61

– Fysisk aktivitet cirka tre timmar per vecka, att avstå från rökning och att äta sunt har stor betydelse för att minska sjuklighet i cancer, hjärtinfarkt och stroke säger överläkare Ulf Hållmarker, doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper som snart ska försvara sin avhandling.

I avhandlingen belyser han hur livsstil och fysisk aktivitet påverkar överlevnad och insjuknande i de stora folksjukdomarna hjärtinfarkt, stroke och cancer. Med hjälp av medicinska data har 200 000 Vasaloppsåkare kunnat jämföras med 500 000 slumpvis utvalda i befolkningen. Från de unika svenska sjukvårdsregistren har drygt 12 000 fall av cancer och 10 000 fall av hjärtinfarkt och stroke undersökts.

Fysiskt aktiva personer med sund livsstil har ungefär hälften så hög risk att få en första hjärtinfarkt eller stroke och för dem som ändå drabbas är risken för död eller återinsjuknande 30 procent lägre gällande hjärtinfarkt och 15 procent lägre gällande stroke.

En intressant iakttagelse är att tränade personer har en något ökad risk att få förmaksflimmer, en sjukdom som ibland är orsak till stroke. Dock har vasaloppsåkarna trots detta både lägre risk för förstagångsstroke och de som drabbas får lindrigare stroke. Stroke orsakade av förmaksflimmer är också mindre vanligt hos skidåkarna.

En allvarlig risk, om än sällsynt, är de hjärtstopp som kan utlösas av ansträngande idrotter. I Vasaloppet drabbar det ungefär en åkare per 50 000. Räknat per en miljon timmar skidåkning eller löpning händer det två till tre gånger.

Hjärtstopp kan behandlas med hjärtlungräddning och hjärtstartare. Hög beredskap för sådana insatser är viktigt eftersom 25 procent av fallen kan räddas, menar Ulf Hållmarker.

Risken för hjärtstopp uppvägs dock i hög grad av den positiva effekt för hälsan som motion och en bra livsstil innebär. I en av avhandlingens delstudier som beskrivits i ett tidigare pressmeddelande visar Ulf Hållmarker att fysiskt aktiva personer har 30 procent lägre risk att under en uppföljningstid på tio år drabbas av den tredjedel av all cancer, som är kopplade till livsstil, bland annat i tjocktarmen, livmodern, lungor, njurar, gallblåsan och bukspottkörteln.

Samtidigt har dessa personer en högre andel av hudcancer vilket förklaras av att Vasaloppsåkarna vistas mera utomhus.

Avhandling
Epidemiological Studies on Long Distance Cross-Country Skiers: Participants in the Vasaloppet 1955-2010

Samtliga delarbeten i avhandlingen, är publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Ulf Hållmarker är överläkare vid Medicinkliniken i Mora och har i många år varit tävlingsläkare i Vasaloppet. Han har varit chef för de medicinska området och senare landstingsdirektör i Dalarna. Han har även varit ordförande i Svensk internmedicinsk förening och ledamot i SBUs styrelse.

De epidemiologiska studierna i doktorsavhandlingen om längdsskidåkarna ska läggas fram vid en disputation vid Akademiska sjukhuset i Uppsala 22 okt 2015. Medförfattare är forskare från Uppsala, Dalarna, Stockholm och Umeå. Huvudhandledare är professor Stefan James, överläkare i kardiologi och forskningsansvarig vid Uppsala Clinical Research center, UCR.

Kontaktinformation
Ulf Hållmarker, tel: 070-3266 248

Hösten 2005 bröt våldsamma upplopp ut i Paris förorter efter att två ungdomar mist livet i en polisjakt. Sedan dess har liknande händelser utspelat sig runt om i Europa och i maj 2013 bröt oroligheter ut i Husby i samband med att en man sköts till döds av polis.

– De flesta forskare är överens om att upplopp och konfrontation mellan polis och ungdomar inte enbart beror på en uppgång i ungdomsbrottslighet, säger Christophe Foultier, doktorand vid institutionen för samhälls- och välfärdsstudier vid Linköpings universitet.

I avhandlingen Regimes of Hospitality visar Christophe Foultier hur lokala utvecklingsstrategier ökar isolering och social stigmatisering i utsatta områden. I strategierna, som kan röra allt från ombyggnationer till hur man får invånarna i arbete, ser Christophe Foultier två motsättningar.

– Å ena sidan strävar projekten efter att få de som bor i området engagerade i förändringen. Å andra sidan betraktas invånarna i förorterna ofta med misstänksamhet av samma projekt som försöker få dem att delta. De ses i en bemärkelse som ett säkerhetshot och i vissa fall bygger man utefter detta, säger Christophe Foultier.

Resultatet av de dubbla budskapen leder till att invånarna skapar en misstro gentemot alla strategier, program och projekt som vill ha deras engagemang. Säkerhetssträvandet bidrar alltså istället till att öka isolering och social stigmatisering hos de boende.

Med utgångspunkt i två förorter utanför Paris, Le Franc-Moisin-Bel-Air och Les Cinq Quartiers, undersöker Christophe Foultier hur lokala utvecklingsstrategier påverkar invånarna där.

Det han ser är att lokala politiker, bostadsbolag och andra lokala intressenter bygger ett samhälle som passar den bild av hot och säkerhet som de själva har – en bild som bygger inte sällan bygger på rasistiska föreställningar. Därmed präglas de boendes hemmiljö ofta av videoövervakning på publika platser, digitala lås, magnetlås, poliser samt staket och murar som ska hindra att folk samlas. Vad trygghet innebär för de som bor i området tas inte i beaktande.

– Jag tolkar det som en maktfråga och ett sätt att vilja styra förorten. Akademiker och politiker måste ta till sig den här kunskapen, för förorten är i kris. Både den franska och den svenska.

I ett nytt projekt ska Christophe Foultier undersöka hur lokala utvecklingsstrategier ser ut, och påverkar, två svenska förorter. Dessa ska sedan jämföras med de franska exemplen.

Avhandlingen
Regimes of Hospitality: Urban Citizenship between Participation and Securitization – the Case of the Multiethnic French Banlieue

Kontaktinformation
Christophe Foultier, tel: 086536443, Christophe.foultier@liu.se

Kin Andersson har skrivit en doktorsavhandling i psykologi vid Örebro universitet. Hon har undersökt vem som får ett arbete inom 15 månader av att ha blivit arbetslös och varför.

Hon har följt över 200 anställda, som har fått reda på att företaget de arbetar på ska läggas ner. De har fått sex månaders uppsägningstid. Hon har tittat på vem som har arbete igen 15 månader efter att arbetslösheten har startat.

– Jag är intresserad av proaktivitet i arbete och i arbetslöshet. Jag har gjort arbetsanalyser för att se om till exempel olika krav och möjligheter i arbetet har samband med hur proaktiva människor är i arbetet och när de riskerar att bli arbetslösa, säger Kin Andersson, som forskar vid Örebro universitet och arbetar som lärare vid Mälardalens högskola.

Avhandlingen visar att det är lättare att få ett nytt jobb om man kommer ifrån ett jobb där man har fått utrymme för utveckling och att ta egna initiativ. Det ger en större tilltro till den egna förmågan och det gör att det är troligare att man tar egna initiativ för att hitta ett nytt jobb. Det är dessutom bra att vara beredd att flytta och byta yrke. Samtidigt spelar familjeförhållanden en viktig roll. Att vara man och att inte ha ansvar för barn var en klar fördel.

– Det var mer än nio gånger troligare att en person som fått ett jobb igen var en man och inte en kvinna. Det var mer än sju gånger troligare att personen inte hade ansvar för barn.

– Skillnader mellan könen kan till exempel ses utifrån att kvinnor ofta tar ett större ansvar för barnen. Det gör att de har svårt att pendla eller ta ett jobb med obekväma arbetstider. Fast undersökningen visar också att kvinnors och mäns sätt att söka jobb skiljer sig åt. Kvinnor kanske behöver mer stöd än män i att utveckla personliga och aktiva strategier. Det kan till exempel handla om att använda sina nätverk i större utsträckning.

– Jag hoppas att min avhandling också kan visa att det är användbart att studera arbetets krav och möjligheter ur ett mer objektiv eller externt perspektiv, i stället för att bara undersöka människors subjektiva uppfattning. Det kan ge ett större underlag för att se vad som kan göras bättre för att främja både utveckling och hälsa, avslutar Kin Andersson.

Kontaktinformation
Kin Andersson: kin.andersson@mdh.se, 016-153429

För att storskalig odling ska kunna bli ekonomiskt lönsamt behöver resurserna för odlingen vara hållbara. Mikroalger, encelliga mikroskopiska växter, behöver koldioxid, näring och ljus för sin fotosyntes.

– Min avhandling visar att rökgaser från cementindustrin är en utmärkt koldioxidkälla för mikroalger, då bidrar vi samtidigt till att minska utsläppen av koldioxid och växthuseffekten, säger Martin Olofsson som står bakom avhandlingen i akvatisk ekologi vid Linnéuniversitet.

Avhandlingen visar, för första gången, att naturliga samhällen av mikroalger från Östersjön kan användas i storskalig odling och att de producerar lika mycket biomassa och med samma höga kvalité som de odlingar där bara en snabbväxande art används.

Positiva resultat från labförsök överfördes till en pilotanläggning (1600L) på Öland (sydöstra Sverige) där rökgaser från cementindustrin används som koldioxidkälla. Över skiftande säsonger har en hög produktion av algbiomassa med hög kvalité odlats.

För första gången jämförs nu odlingar i södra (Portugal) med odlingar i norra (Öland) Europa.

– Mängden olja i biomassan ökade under hösten både i norr och i söder, men ökningen var störst i odlingen på Öland. Det beror troligen på de stora temperaturskillnaderna mellan dag och natt på hösten här i Skandinavien, förklarar Martin.

Avhandlingen demonstrerar också att om mikroalgerna utsätts för stress, som begränsad tillgång på kväve, kan mängden olja i cellerna fördubblas utan att produktionen av biomassa minskar.

– Min forskning visar att för att nå den högsta oljeproduktionen i storskalig odling av mikroalger behöver hänsyn tas till både säsongsvariation och metoder av kvävestress, menar Martin.

Avhandlingen ”Microalgae – future bioresource of the sea?” försvaras den 16 oktober 2015 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent är doktor Jukka Seppälä, Finlands miljöcentral, Helsingfors. Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se

Kontaktinformation
Martin Olofsson, telefon: 073 – 655 31 31 eller e-post: martin.olofsson@lnu.se Jonas Tenje, pressansvarig 070 – 308 40 75

Växtbiologer har länge försökt få träd att producera stora mängder biomassa vars beståndsdelar på ett enkelt sätt kan utvinnas. Syftet är att i nästa steg kunna producera biodrivmedel, förnybara kemikalier och biobaserade material på ett effektivt sätt. Men det är inte enkelt.

På den internationella konferensen Lignin 2014 i Umeå träffades biologer och kemister för att försöka förstå varför lyckade försök att få växter att producera mer biomassa, samtidigt lett till att växterna tappat sin styvhet och stått med slokande grenar och krökta stammar i sina krukor i forskningslaboratorierna. De flesta av dessa forskningsförsök har alltså haft som huvudsyfte att öka växternas produktion av biomassa – tills nyligen.

Ett internationellt forskarlag som letts från Umeå universitet fick i stället idén att försöka klarlägga vilka faktorer som styr biomassans placering och uppbyggnad inuti växtcellen. Forskarnas förhoppning är att i förlängningen kunna påverka biomassans uppbyggnad i cellen ner på detaljnivå, till exempel genom att styra var i cellen ny biomassa produceras, i vilka mönster och vilken växtriktning.

Genom att använda en metod som hittills inte använts i denna typ av forskning upptäckte de 605 olika proteiner som arbetar med att bygga upp biomassan från cellens kärna. De såg också att de flesta av proteinerna har en egen uppgift som inte överlappar med de andras. Enligt forskarna är detta en betydande upptäckt som öppnar helt nya möjligheter att påverka specifika funktioner hos växtcellen, till exempel att kunna specialdesigna träd för tillverkning av bioraffinaderiprodukter.

– Vi har försökt klarlägga de processer som styr cellens inre organisation. Det vi såg var att cellväggarna måste placeras på ett specifikt sätt för att vedcellerna skall kunna fungera. Vi har identifierat proteiner som styr den här mekanismen, säger Edouard Pesquet, forskare i Bio4Energy som lett studien.

– Upptäckten är fundamental eftersom den klargör hur vedceller skapar sin sekundära cellvägg, med hänseende på dess tjocklek, homogenitet, kortikala position och mönster. Det är dessa egenskaper som avgör hur man i framtiden kan använda veden, säger Edouard Pesquet, docent som arbetar vid Umeå Plant Science Centre.

Upptäckterna är nödvändiga för att forskare runt om i världen skall kunna gå vidare i sina försök att på ett effektivt sätt utvinna biomassa ur träd för tillverkning biodrivmedel, förnybara kemikalier och material. Upptäckterna bör ge förnyat hopp till bioraffinaderiindustrin, tillägger Edouard Pesquet.

– Eftersom vi specifikt känner till hur biomassan fördelas inuti cellen kan framtida arbete ta fasta på att specialdesigna träd och att modifiera biomassan på vissa ställen. Det viktiga är inte att fokusera på att producera mer biomassa; cellerna sköter detta. Det viktiga är att förstå hur biomassan är uppbyggd inuti cellerna. Vi hittade 605 proteiner som jobbar specifikt med det här. Detta var möjligt tack vare att vi använde oss av kvantitativ proteomisk analys.

Fynden har publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Plant Cell.

Studien
Derbyshire, P. Ménard, D. Saalbach, G. Buschmann, H. Loyd, C. and Pesquet, E. Proteomic Analysis of Microtubule Interacting Proteins over the Course of Xylem Tracheary Element Formation in Arabidopsis. The Plant Cell. 2015, October

Om Bio4Energy
Bio4Energy är en stark forskningsmiljö inom bioenergi- och bioraffinaderi. Miljön inbegriper Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Luleå tekniska universitet, forskningsinstitut och ett omfattande industrinätverk.

Kontaktinformation
Presskontakt: Presskontakt Telefon: 090-786 50 89 Mobil: 070-610 08 05 Epost: press@umu.seEdouard Pesquet Telefon: 072-203 32 09 E-post: Edouard.pesquet@umu.se

Antalet livshotande infektioner orsakade av svampar ökar, men samtidigt
finns det bara ett begränsat antal behandlingsmöjligheter.
Forskargruppen vid Umeå universitet undersöker samspelet mellan
sjukdomsframkallande svampceller och människans immunsystem.

– Varje infektion är en kamp om resurser, framför allt om livsnödvändiga spårämnen, som det är ont av i den miljö där de olika cellerna befinner sig. Det vi gör är att utveckla metoder som gör det möjligt för oss att kartlägga hur dessa slagsmål utkämpas på en molekylär nivå, säger Maria Joanna Niemiec, en av forskarna bakom forskningsresultaten.

För att belysa hur neutrofiler håller i olika spårämnen vid svampangrepp samarbetade forskare från Institutionen för klinisk mikrobiologi och Laboratoriet för molekylär infektionsmedicin Sverige, MIMS, vid Umeå universitet med en grupp från Universitetet i Gent i Belgien, en av få grupper som har expertis att mäta spårämnen med en upplösning som är mindre än en mikrometer.

Metoden kallas för ”Synchrotron Radiation X- Ray Fluorescence” (SR-XRF) och genomfördes vid anläggningar i Grenoble, Schweiz och Hamburg, Tyskland. Liknande studier är snart möjliga att genomföra i Sverige tack vare den nybyggda synkrotronanläggningen MAX IV i närheten av Lund.

Neutrofilernas uppgift är bland annat att försvara kroppen mot svampangrepp. Cellerna är mest kända för sin förmåga att spåra upp mikrober i blod och vävnad och att ”svälja” och avdöda dem. Dessutom kan neutrofiler släppa ut nätliknande strukturer som fångar och avdödar mikrober som är för stora att svälja. Nätfällorna är uppbyggda av neutrofilernas arvsmassa och giftiga proteiner.

I sin senaste publikation visar forskarna att frisättningen av nätfällor minskar tillgängligheten av spårämnet zink dramatiskt. En kombination av XRF metoden och mikroskopi på levande celler avslöjade att zink finns lagrat hos neutrofiler redan långt innan nätfällor släpps ut. Denna strategi visar neutrofilernas stora betydelse i immunförsvar mot svampangrepp. Mekanismen att lagra spårämnen, som exempelvis zink eller järn, så kallad nutritional immunity – näringsberoende immunförsvar – utgör grunden för ett framväxande, spännande forskningsfält.

– Vi jobbar nu hårt för att översätta dessa och andra grundforskningsresultat så att de kan användas vid utveckling av läkemedel som hjälper till att bota svampinfektioner, vilka är svåra att behandla med de läkemedel som finns på marknaden i dag, säger Constantin Urban, docent och forskningsledare vid institutionen, som även är ansvarig för studien.

Studien/Artikel
Trace element landscape of resting and activated human neutrophils on the sub-micrometer level. Metallomics, 2015,7, 996-1010. DOI: 10.1039/C4MT00346B är publicerad i en specialutgåva av Metallomics.

Artikeln är en del av Maria Joanna Niemiecs avhandling Neutrophils versus Pathogenic Fungi – through the magnifying glass of nutritional immunity

Kontaktinformation
Constantin Urban, docent vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, UCMR och MIMS, Umeå universitet Telefon: 090-785 11 43 E-post: constantin.urban@umu.se Laszlo Vincze, professor, Universitetet i Gent, Belgien. E-post: laszlo.vincze@ugent.be

Det krävs fortsatt Fortfarande krävs dock omfattande kliniska studier för att bekräfta att substansen är lämplig som läkemedel och verkligen får människor att dricka mindre alkohol.

– Resultat av våra studier är lovande, men fortfarande är det en lång väg att gå innan vi kan ha ett läkemedel tillgängligt på marknaden. De socioekonomiska kostnaderna relaterade till alkohol är enorma, för att inte tala om det mänskliga lidandet. Det är en sporre att fortsätta arbeta, säger Pia Steensland, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och medförfattare i båda de aktuella studierna.

Ungefär en miljon svenskar över 15 år dricker så mycket alkohol att de riskera att skada sin hälsa och man räknar med att cirka 300 000 av dessa har ett beroende. Trots det stora behovet finns idag bara fyra godkända läkemedel för behandling av alkoholberoende. Effekten av dem är mycket varierande beroende på person och relativt få recept skrivs ut, vilket gör att jakten på nya och bättre läkemedel mot alkoholberoende fortsätter.

Studierna av läkemedelssubstansen OSU6162 vid alkoholberoende bygger på kunskapen om hur hjärnans belöningssystem fungerar för att stimulera oss att agera för vår överlevnad. Eftersom dopaminet ger en känsla av välmående, till exempel när vi äter god mat eller motionerar, kopplar minnet ihop detta med ett visst agerande så att vi ska upprepa det. Alkohol gör att belöningssystemet frisätter mer dopamin än normalt, vilket ger en lustfylld ”berusande” känsla. Men om man dricker alkohol ofta avtrubbas systemet successivt och mängden frisatt dopamin minskas. Med tiden krävs allt större mängder alkohol för att ge berusning och till slut också för att uppnå ett normaltillstånd och slippa må dåligt – ett alkoholberoende har uppstått.

I en studie som nu publiceras i vetenskapstidskriften European Neuropsychopharmacology har forskarna för första gången kliniskt undersökt om OSU6162 kan minska alkoholsuget hos alkoholberoende personer. I studien ingick 56 personer med alkoholberoende, varav hälften behandlades med OSU6162 och hälften med placebo under 14 dagar.

Efter de två veckorna utsattes studiedeltagarna för olika situationer som kan antas utlösa ett alkoholsug. Resultaten visar att de försökspersoner som behandlats med OSU6162 upplevde mindre sug efter alkohol när de drack ett glas med alkohol. – Samtidigt upplevde de OSU6162-behandlade försökspersonerna att de inte uppskattade första klunken av alkohol lika mycket som de som behandlats med placebo. Ett intressant bifynd var också att de försökspersonerna som hade sämst impulskontroll, alltså de som kan tänkas ha störst risk för återfall efter alkoholfria perioder, var de som svarade bäst på OSU6162-behandlingen, säger Pia Steensland.

En studie på råttor som publiceras samtidigt i tidskriften Addiction Biology ger ytterligare förklaringar till hur OSU6162 fungerar. Av studien framgår att råttor som frivilligt dricker alkohol under flera månader har minskade mängder dopamin i belöningssystemet jämfört med råttor som aldrig har druckit alkohol. Men när ”alkoholråttorna” behandlades med OSU6162 kunde forskarna se att substansen ökar för låga halter av dopamin i belöningssystemet.

– Vi tror därför att det kan vara så att OSU6162 minskar alkoholsuget hos alkoholberoende individer genom att återställa den brist på dopamin som finns i belöningssystemet vid beroende, säger Pia Steensland.

Rättigheterna för OSU6162 ägs av Nobelpristagaren Arvid Carlsson, professor emeritus vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som med sitt team från början tog fram substansen. Arvid Carlsson är också är en av medförfattarna på den kliniska studien.

Forskningen har finansierats med anslag från bland annat Hjärnfonden, Vetenskapsrådet, Torsten Söderbergs stiftelse, Systembolagets råd för alkoholforskning samt Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE).

Publikationer
The Effects of the Monoamine Stabilizer (-)-OSU6162 on Craving in Alcohol Dependent Individuals: A Human Laboratory Study, Lotfi Khemiri, Pia Steensland, Joar Guterstam, Olof Beck, Arvid Carlsson, Johan Franck, Nitya Jayaram-Lindström, European Neuropsychopharmacology, online 6 October 2015, doi.org/10.1016/j.euroneuro.2015.09.018.
The Monoamine Stabilizer (-)-OSU6162 Counteracts Down-Regulated Dopamine Output in the Nucleus Accumbens of Long-Term Drinking Wistar Rats”, Kristin Feltmann, Ida Fredriksson, Malin Wirf, Björn Schilström, Pia Steensland, Addiction Biology, online 14 October 2015, doi: 10.1111/adb.12304.

Kontaktinformation
Pia Steensland, docent Centrum för psykiatriforskning Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet Tel:073-9061633 E-post: pia.steensland@ki.se