Nyhet Arkiv - Sida 529 av 1666

– Varje år frågade jag studenterna, som jag undervisade i sociologi i Leeds och York om de hade blivit anklagade för att vara känslosamma. Det är mest kvinnor på dessa kurser och alla räckte upp händerna ihop med en handfull män.

– När jag frågade vem som fått detta kopplat till sina hormoner var det endast kvinnor som satt kvar med händerna i luften. Det var samma sak varje år, säger Sam de Boise,

Sam de Boise vill med sitt experiment illustrera tanken på kvinnor som mer känslostyrda än män fortfarande lever. Att biologiska och neurologiska
faktorer skulle styra detta och att män står för rationalitet medan känslor är irrationella.

I boken Men, masculinity, music and emotions använder han musikhistorien för att visa att så inte är fallet.

– Ofta har man undersökt detta utifrån till exempel psykologi eller biologi men jag vill använda musik och musikhistorien för att diskutera mäns känslor och maskulinitet, säger han.

Sam de Boise går tillbaka i tiden för att visa att det som i dag beskrivs som ett nytt fenomen med en mjukare maskulinitet tvärtom finns fortlöpande genom historien. Dessutom vill han få oss att fundera över det faktum att män alltid har dominerat musikbranschen – både vad gäller produktion och konsumtion.

– Musik handlar om känslor – både att lyssna på musik och att producera musik. Vi använder musik för att ta oss igenom svåra händelser, väcka glädje och ge uttryck för känslor.

Han försöker visa att genom att undersöka musik och känslor kan vi få en förståelse för sociala orättvisor och dessutom kan det hjälpa människor att förstå sig själva och sitt beteende bättre.

– Musik berikar våra liv och hjälper oss att tolka våra upplevelser – både för män och kvinnor. Det är en källa till njutning och smärta och det är just dessa egenskaper som gör musiken till en kraft som faktiskt kan skapa förändring.

Kontaktinformation
Sam de Boise, sam.deboise@oru.se 019-303334, 0732807295

Under utbrottet av harpest under sensommar och tidig höst fick SVA in rapporter om över 150 döda harar i Norrbotten och Västerbotten. De flesta observerades i kustområdet kring Kalix, Luleå och Piteå. Tjugosju harar skickades in för obduktion. Majoriteten av dem hade dött av harpest.

– Hittills har de flesta undersökta hararna genomgått en akut sjukdom som snabbt lett till döden. Av stort intresse är att undersöka om sjukdomen kan ha ett mer långdraget, kroniskt förlopp. Om så är fallet skulle det öka risken för att harar sprider bakterien i naturen. Rävar kan infekteras men blir oftast inte sjuka. De bildar antikroppar mot bakterien, och genom att undersöka vilka rävar som har detta kan vi se i vilka områden harpesten finns.

Vi vill därför undersöka organ från harar och rävar som skjutits under jaktsäsongen 2015-16, säger Gete Hestvik. SVA är nu intresserat av att få kontakt med jägare av harar och rävar, och som vill delta i undersökningen. För varje provtagen hare eller räv kommer en ersättning på 200 kr att betalas ut.

– Vi vill också gärna undersöka smågnagare, harar och rävar som påträffas självdöda och tar tacksamt emot även dessa djur som hittas av allmänheten. De som vill delta i undersökningen kan kontakta Gete Hestvik eller ”dagens viltveterinär” via telefon 018-67 40 00. Det går också bra att mejla vilt@sva.se, även för att få mer information.

SVA är nu intresserat av att få kontakt med jägare av harar och rävar, och som vill delta i undersökningen. För varje provtagen hare eller räv kommer en ersättning på 200 kr att betalas ut.

– Vi vill också gärna undersöka smågnagare, harar och rävar som påträffas självdöda och tar tacksamt emot även dessa djur som hittas av allmänheten.

De som vill delta i undersökningen kan kontakta Gete Hestvik eller ”dagens viltveterinär” via telefon 018-67 40 00. Det går också bra att mejla vilt@sva.se”>vilt@sva.se, för att få mer information.

Läs mer om harpestprojektet på SVA:s webb.

Den som hanterar harar bör alltid iaktta stor försiktighet eftersom harpest även kan drabba människor. Detta är extra viktigt då smittade harar inte alltid har synliga förändringar. Rör aldrig haren med bara händer, tvätta händerna efteråt och tänk på att även inandning av infekterat damm kan smitta. Fram till denna vecka meddelar Folkhälsomyndigheten att man fått in över 800 fall av harpest på människa sedan i somras.

Kontaktinformation
Veterinär Gete Hestvik, tel. 018-67 46 16, e-post: gete.hestvik@sva.se

Sjukskrivningarna ökar igen och det är viktigt att fundera över hur hälso- och sjukvården arbetar i sjukskrivningsprocessen. Tidigare forskning har pekat på att brister i hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivna kan främja långa sjukfall. Det finns därför behov av att utveckla arbetssätt som på bästa sätt gynnar användandet av tillgänglig kompetens inom primärvården.

Arbetsterapeuter är en av de yrkesgrupper som finns inom primärvården och som i högre utsträckning skulle kunna bidra med sin kompetens. I sin avhandling redovisar Marine Sturesson en studie där ett nytt arbetssätt prövades. Idén var att tidigt i sjukskrivningsärenden engagera enheternas arbetsterapeut för att bedöma den sjukskrivnes aktivitets- och arbetsförmågerelaterade problem.

– Resultaten visar på svårigheter att införa nya arbetssätt. Det krävs stort stöd i genomförandeprocessen och att de involverade medarbetarna anser att sjukskrivningsarbetet är ett prioriterat område, säger Marine Sturesson.

Eftersom vissa anammande arbetssättet och andra inte, krävs det fler studier för att utvärdera effekterna av ett sådant arbetssätt.

Marine Sturesson har också studerat kvaliteten på utfärdade läkarintyg. Studien visar på att mer än en tredjedel av läkarintygen för sjukskrivning som utfärdats i primärvården saknar nödvändig information. Det framkom också att läkarintyg som var utfärdade för kvinnor i större utsträckning hade brister än intyg utfärdade för män.

– Om det saknas information kan Försäkringskassan inte fatta beslut om ersättning eller avgöra om samordnade rehabiliteringsinsatser behövs, vilket i sin tur skapar problem för den sjukskrivne.

En annan studie i Marine Sturessons avhandling visar på att begreppet arbetsförmåga, som är centralt i arbetet med sjukskrivna, är svårtolkat och har en komplex struktur med många samverkande komponenter. För att bedöma arbetsförmåga krävs bland annat information om vad individen har för arbetsuppgifter och vad dessa innebär. Om den sjukskrivande läkaren saknar information blir det svårt för honom/henne att bedöma arbetsförmågan.

– För att patienten ska kunna ta del av sjukförsäkringen krävs att läkaren styrker att det är sjukdomen som är orsaken till den nedsatta arbetsförmågan. Eftersom arbetsförmågan kan påverkas av så många olika faktorer kan detta vara svårt att avgöra.

Avhandlingen lyfter också fram upplevelsen av mötet mellan sjukskriva och personal inom primärvården.

– Vårdpersonalen kan underlätta sjukskrivna personers återgång i arbete genom att tillsammans med individen skapa en strukturerad plan samt stödja individen framåt i processen och dennes aktivitetsbalans. Möten i vården måste bygga på ömsesidig tillit.

Studie
I den första studien användes fokusgrupper för att undersöka arbetsterapeuters och läkares syn på arbetsförmåga och deras erfarenheter av att bedöma arbetsförmåga.Den andra studien utvärderade genomförbarheten och effekten av en intervention som prövades vid fyra hälsocentraler där arbetsterapeuter medverkar i bedömning av arbetsförmågan för sjukskrivna personer. I studie tre intervjuades 21 personer som var eller nyligen varit sjukskrivna om vad de uppfattar som viktigt i kontakten med primärvården. Den fjärde studien utvärderande kvaliteten av den information i läkarintyg som utfärdats i primärvården.

Marine Sturesson är legitimerad arbetsterapeut och har arbetat i många år inom Västerbottens läns landsting. Sedan 2006 arbetar hon med verksamhetsutveckling av försäkringsmedicinska frågor inom enheten för Vård och kvalitet i Staben för verksamhetsutveckling, Västerbottens läns landsting.

Avhandling
Torsdagen den 29 oktober försvarar Marine Sturesson, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering sin avhandling med titeln: The sick leave process in primary health care – encounters, assessments and collaboration. Svensk titel: Primärvårdens arbete med sjukskrivna – patientmötet, bedömningar och samverkan. Disputationen äger rum klockan 09.00 i Aulan, Vårdvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Kristina Alexanderson Sektionen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm. Huvudhandledare är Birgitta Bernspång.

Kontaktinformation
Marine Sturesson

Telefon: 070-300 82 31

E-post: marine.sturesson@vll.se

– Trådlösa routrar är ett stort säkerhetshot. De flesta routrar innehåller programvara som är fyra till fem år gammal redan vid inköpstillfället och många är fulla av säkerhetshål. Det är oroande eftersom en allt större del av nättrafiken går genom routrar, som kan snappa upp trafiken, sprida virus eller till och med initiera egna cyberattacker, säger Anna Brunström, professor i datavetenskap vid Karlstads universitet.

Frågan om trådlösa enheter såsom routrar är aktuell just nu eftersom både EU och USA håller på att revidera kraven som produkter klassade som radioutrustning måste uppfylla för att få säljas. Argumentet för regelverket är att man vill förhindra att radiosignaler stör varandra, genom att inte tillåta förändringar i programvaran och på så sätt stänga enheten.

Problemet är att om enheterna stängs kan ägaren av en enhet inte längre installera ny programvara för att täta säkerhetshål eller få bättre prestanda. Det blir inte heller möjligt för forskare att experimentera för nya och bättre lösningar.

– Vi ser allt fler exempel på problemen med stängda enheter där det inte går att komma åt programvaran, säger Toke Høiland-Jørgensen, doktorand i datavetenskap vid Karlstads universitet.

– Ett exempel är säkerhetsproblematiken, men vill vi också använda de här enheterna i vår forskning, något som är omöjligt om de är stängda, då kan vi inte ens verifiera att de fungerar som de ska. Säkerhet och prestanda i framtidens internet Senare års forskning har visat allt tydligare att möjligheten att installera öppen programvara på framför allt WiFi-utrustning är enda sättet att säkra inte bara möjligheten för fortsatt utveckling och forskning, utan även säkerhet och prestanda i framtidens internet. Det är även centralt för att minska mängden elektroniskt avfall då uppgraderingar av programvaran förlänger hårdvarans livslängd.

Forskare vid Datavetenskap på Karlstads universitet har därför tillsammans med drygt 260 internetexperter världen över valt att delta i en internationell kampanj som försöker påverka utformningen av regelverket så att de nuvarande problemen med trådlösa enheter kan lösas. Karlstads universitet har också valt att skicka in ett remissyttrande till regeringen gällande genomförandet av radioutrustningsdirektivet (N2015/5144/ITP).

Det övergripande verktyget som kampanjen vill lyfta fram är helt enkelt: öppenhet. Kampanjen förespråkar att det nya regelverket ska kräva att programvaran görs tillgänglig för oberoende inspektion innan utrustningen kan godkännas för försäljning. Ett annat krav är att producenten garanterar att uppdatera utrustningen enligt gällande praxis för mjukvara, först och främst vad gäller säkerhetsuppdateringar.

– Genom att kräva att producenter av trådlösa enheter uppfyller dessa ganska simpla krav skulle vi kunna förbättra både säkerheten och prestandan i alla våra nät markant, säger Toke Høiland-Jørgensen.

Kampanj
Kampanjen startades av Dave Täht (numera anställd vid Karlstads universitet) tillsammans med Vint Cerf, meduppfinnare av internet, och har drivits fram inom projektet Bufferbloat.net.

Kontaktinformation
Toke Høiland-Jørgensen, doktorand i datavetenskap vid Karlstads universitet, toke.hoiland-jorgensen@kau.se eller 072 – 208 48 31

I den nya avhandlingen har 60 plagg från svenska och internationella klädkedjor testats. En första analys hittade tusentals kemikalier i kläderna och ett hundratal identifierades preliminärt. Flera av ämnena fanns inte med på tillverkarnas listor och misstänks vara biprodukter, restprodukter eller tillsatta under transport.

– Att exponeras för dessa kemikalier ökar risken för hudallergier, men de kan vara relaterade till mer allvarliga hälsoeffekter och miljörisker. Några av de identifierade kemikalierna är misstänkt eller bevisat cancerframkallande, samt giftiga för vattenlevande organismer, säger Giovanna Luongo, nybliven doktor i analytisk kemi vid Stockholms universitet.

Beroende av mängd, giftighet och hur lätt de går igenom huden valdes fyra grupper av ämnen ut för ytterligare analys. De högsta halterna av två av dessa, kinoliner och aromatiska aminer, hittades i polyester.

Bomull innehöll höga halter av bensotiazoler, även kläder av ekologisk bomull. Forskarna tvättade kläderna och mätte sedan halterna. Vissa av ämnena tvättades ur, och riskerar därmed att hamna i vattenmiljöer, andra stannade i hög grad kvar i kläderna och blir då en möjlig källa till långvarig hudexponering. Det är svårt att veta om halterna av skadliga ämnen är på hälsofarliga nivåer och vad effekterna av kemikalier i våra kläder kan bli på sikt.

– Vi har bara skrapat på ytan, det här är någonting som måste tas itu med. Kläder bärs dygnet runt hela livet. Vi måste ta reda på om kemikalierna går ut i huden och vad som händer i kroppen. Det är mycket svårbedömt och kräver betydligt mer forskning, säger Conny Östman, Professor i analytisk kemi.

Avhandling
Chemicals in textiles A potential source for human exposure and environmental pollution

Kontaktinformation
Giovanna Luongo, doktor i analytisk kemi vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet. E-post: Giovanna.Luongo@aces.su.se tfn: 070-769 99 50 Conny Östman, Professor vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet. E-post: conny.ostman@aces.su.se tfn: 070-870 87 06

I världen som helhet har solinstrålningen vid markytan ökat sedan 1990, men i Kina har däremot solinstrålningen minskat. Avtagande vindar ökar luftföroreningar

I forskningsstudien har man kombinerat långsiktiga meterologiska data bakåt i tiden med aktuella mätningar av luftföroreningspartiklar i Kina. I studierna har man funnit att den minskade solinstrålningen i Kina beror på en kombination av ökade luftföroreningar i området och på att de marknära vindarna i Kina, liksom i andra områden på norra halvklotet, har blivit svagare de senaste decennierna.

När vinden avtar ökar koncentrationen av små partiklar av luftföroreningar (aerosoler) och därmed ökar också soldiset på platsen.

− Det är betydelsefullt att kartlägga sambandet mellan solinstrålning och luftföroreningar, eftersom moln spelar en stor roll i att påverka solinstrålningen till jordytan, säger Deliang Chen, professor i fysisk meteorolog vid institutionen för geovetenskaper på Göteborgs universitet och medförfattare till forskningsartikeln.

Ökat soldis vid låg vindstyrka
Forskningsresultaten visar att soldis till följd av luftföroreningar ökade avsevärt under dagen i förorenade områden i Kina när vindstyrka var mindre än 3,5 meter per sekund. Studien visar också att 20 procent av den minskade solinstrålningen i Kina beror på koncentrationen av små partiklar av luftföroreningar (aerosoler), och den i sin tur förstärks med 20 procent av den låga vindstyrkan.

Effekten blir minskat inflöde av solljus som påverkar bland annat fotosyntesen och har djupgående konsekvenser för klimat, miljö och samhällsekonomin.

− Det var ett lyckat samarbete med kollegor från USA, Kina och Sverige. Jag är glad över att vi lyckades med att leverera en kvantitativ uppskattning av luftföroreningarnas effekt på solinstrålning i samverkan med vind, säger Changgui Lin, huvudförfattare till artikeln och forskare på institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet.

Studien är publicerad i Scientific Reports (DOI: 10.1038/srep15135

Kontaktinformation
Deliang Chen, August Röhss professor vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet Tel: +46 (0)31 786 4813, e-post: deliang@gvc.gu.se, http://rcg.gvc.gu.se/dc/ Changgui Lin, institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet e-post: linchg@itpcas.ac.cn

– När bakterien utsätts för ett kraftigt vätskeflöde kommer proteintrådarna att förlängas. Det innebär att bakterien kan ”följa med flödet” vilket minskar kraften hos dess förankring till värdceller i vår kropp. Detta minskar risken att bakterien sköljs bort. När flödet minskar drar proteintrådarna ihop sig igen.

Antibiotikaresistensen ökar i hög takt i både industri- och utvecklingsländer, allt fler bakterier har utvecklat motståndskraft mot medicinerna. För att kringgå problemet måste nya metoder att behandla infektioner utvecklas. Ett nytt angreppssätt skulle kunna vara att slå ut de vidhäftningsproteiner som till exempel E.colibakterier använder för att orsaka infektion.

Dessa hårliknande strukturer som kallas pili är mycket viktiga i det första steget till en infektion – att binda till en värdcell. Johan Zakrisson har undersökt de mekaniska egenskaperna hos pili och deras roll i den initiala vidhäftningsprocessen.

E. coli-bakterier är en normal medlem i tarmfloran hos människor och däggdjur, men orsakar även infektioner, till exempel urinvägsinfektion. En E.coli-infektion börjar med att bakterierna klamrar sig fast på värdcellen med hjälp av pili-håren på sin yta. Pili är konstruerade av proteiner som är organiserade i en spiralstruktur. Längst ut på pili finns adhesin, ett protein som fungerar som ankringspunkt till värdcellen.

Att inaktivera bakteriernas pili kan bli en ny metod i kampen mot bakteriella infektioner. Men, för att utveckla molekyler som effektivt sätter bakteriehåren ur spel behövs bättre förståelse av pili. I sin doktorsavhandling presenterar Johan Zakrisson en detaljerad beskrivning av de mekaniska egenskaperna hos pili och deras roll i den initiala vidhäftningsprocessen.

– Genom att använda resultat från experiment i kombination med fysikalisk modellering och numeriska simuleringar, undersökte vi hur pili kan fungera som ”stötdämpare” för bakterien, säger han. Stötdämpningen minskar kraften från vätskeflöden, till exempel urin, som kan spola bort bakterierna.

– Våra resultat visar att beroende på hur pilis spiralstruktur vecklar upp sig kan det variera kraften från vätskeflöden för att ge optimal livslängd för adhesinet, ankringspunkten. Det ökar sannolikheten för att bindningen vid värdcellen ska bestå och medför högre risk för att en infektion initieras, säger Johan Zakrisson. Vi har även utvecklat en metod att med hjälp av en optisk pincett upptäcka närvaron av dessa pili hos bakterier.

Optiska pincetter är en pincett konstruerad enbart av laserljus som kan användas till att hålla i och manipulera till exempel bakterier. Optiska pincetter kan mäta och applicera extremt små krafter och har visat sig vara ett utmärkt verktyg för att undersöka och karaktärisera de mekaniska egenskaperna hos pili.

Disputation
Fredagen den 23 oktober försvarar Johan Zakrisson, Institutionen för fysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: The mechanics of adhesion polymers and their role in bacterial attachment. Svensk titel: Mekaniken hos adhesionspolymerer och dess roll i bakteriell vidhäftning. Disputationen äger rum kl 13:00 i N420, Naturvetarhuset. Fakultetsopponent: professor Kerstin Ramser, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Luleå tekniska universitet.

Johan Zakrisson är uppvuxen i Hälsingfors, Vindeln. Han är utbildad till civilingenjör i teknisk fysik på Umeå universitet, med inriktning mot fotonik. Han har utfört sin forskarutbildning på institutionen för fysik vid Umeå universitet.

Kontaktinformation
Johan Zakrisson, doktorand vid Institutionen för fysik, Umeå universitet Telefon: 070-396 70 71 E-post: johan.zakrisson@umu.se

Karlskrona var en stad som tidigare dominerades av militären och tung tillverkningsindustri. Idag finns här ett av landets största it-kluster.

Utvecklingen i Karlskrona fick påtagliga konsekvenser för både invånarna och för framväxten av en ny arbetsmarknad. Marina Jogmark har i sin avhandling i industriell ekonomi studerat hur det kunde uppstå en dynamik i Karlskrona vid just denna tidpunkt och framförallt allt vilken roll olika sociala relationer bland invånarna hade för utvecklingen.

– I min forskning har jag kommit fram till att nykomlingar, det vill säga nyinflyttade människor, spelade en stor roll för framväxten av det nya Karlskrona. Dessa personer behövde inte vända sig till etablerade gemenskaper och nätverk, utan kunde röra sig mellan flera olika sociala sammanhang och på så sätt bygga broar vilket länkade samman olika människor. Det gav en dynamik som var helt avgörande för Karlskronas utveckling, säger Marina Jogmark.

Resultaten i avhandlingen kan ge dem som utformar policyer och strategier för regional förnyelse en bättre förståelse kring hur komplexa utvecklingsprocesser förhåller sig till platsens historia såväl som till det oväntade.

Avhandlingen tar också upp vikten av att förstå att varje utvecklingsprocess är unik och insikten i att tillfälligheter och lyckliga omständigheter också spelar stor roll i varje utvecklingsprocess. Disputationen är öppen för allmänheten. Dag: Fredagen den 23 oktober Tid: Kl 13:00 Plats: Sal G340, hus G, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona

Kontaktinformation
Marina Jogmark via e-post: marina.jogmark@hkr.se eller via telefon 0723-22 74 76

Under 50 dagar fördelat på två terminer har Andreas Ottemo, doktorand vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, observerat och intervjuat högskolestudenter på ett datatekniskt och ett kemitekniskt program.

I kontrast till många tidigare studier, som mer eller mindre uttalat fokuserat på svårigheterna att rekrytera kvinnor till teknikutbildningar, undersöker han normer som kopplar samman maskulinitet och teknik.

Maskulinitet och teknik
– Det har funnits en tendens till att man både i forskning, utredningsarbete och i särskilda satsningar närmast automatiskt fokuserat på kvinnor när frågor om genus och teknik aktualiserats. Min avhandling är ett försök att istället problematisera den självklarhet med vilken teknik och maskulinitet så ofta kopplas samman, säger Andreas Ottemo.

Normer som kopplar samman maskulinitet och teknik är särskilt framträdande på det datatekniska programmet. Ottemo argumenterar för att föreställningar om kropp är särskilt angelägna att uppmärksamma.

– I intervjuer med studenterna framkommer att nakenhet och olika former av kroppsligt ”äcklande” och ”dräggande” tar plats i dataprogrammets studentkultur. Till exempel bjuds det in till pubar där man förväntas dyka upp utan byxor eller endast insvept i gladpack. Studenter berättar också om flera incidenter där datateknologer klätt av sig nakna medan andra beklagar traditionen att man på programmet ”skall vara så grisig som möjligt”.

Dataintresse som heteromaskulint kodat begärt
Centralt är också att datastudenterna förväntas vara mycket intresserade av det teknikområde de ägnar sig åt, och gärna skall ha odlat en passion för datateknik under en stor del av sina liv också bortom formella studier.

Andreas Ottemo har även sett en koppling mellan passionen för teknik och hur föreställningar om maskulinitet och heterosexualitet kommer till uttryck i studentkulturen. Utifrån genusteoretikern Judith Butlers begrepp ”den heterosexuella matrisen” resonerar han kring den logik som får dataintresse att framträda som ett heteromaskulint kodat begär.

Bland kemiteknologerna i studien lyser dock teknikpassionen i hög grad med sin frånvaro.

– För det första har många av kemiteknikstudenterna inte sökt sig till utbildningen på grund av ett teknikintresse, utan snarare med ambitionen att få ägna sig åt kemi i mer naturvetenskaplig bemärkelse. För det andra framträder det kemiintresse många ändå uttrycker som mycket mer begränsat än det dataintresse datateknologerna formulerar, säger Andreas Ottemo.

Att många av kemiteknologerna förhåller sig ganska reserverat till den undervisning de möter lyfts fram som en konsekvens av att studenternas förväntan på utbildningen inte stämmer överens med programmets faktiska innehåll.

Kemiteknik tilltalar bägge könen
Distansen till teknikområdet förefaller att bidra till att studenter upplever förhållandevis stora frihetsgrader i relation till kön. Samtidigt understryker Andreas Ottemo att det i detta avseende finns betydande likheter mellan de båda program han studerat.

– Både datateknologer och kemiteknologer ser med distans på sin utbildning som något med främst instrumentellt värde. I datateknologernas fall kombineras det dock med att teknikintresset bortom studierna tas för givet. Att teknikintresset samtidigt märks som maskulint ser jag som en förklaring till att datateknik framträder som ett så mansdominerat program, medan kemiteknik tycks tilltala killar och tjejer i ungefär lika hög grad.

Andreas Ottemo lägger fram sin avhandling Kön, kropp, begär och teknik: Passion och instrumentalitet på två tekniska högskoleprogram vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik fredagen den 23 oktober, kl 13.00.

Kontaktinformation
Andreas Ottemo, 031-7862321, 0707-222876, andreas.ottemo@ped.gu.se

Studien som är gjord på hjärtpatienter och publiceras i
vetenskapstidskriften JAMA visar att lagrat blod är lika säkert som
färskt.

I Sverige och större delen av västvärlden tillåter man att blodenheter lagras i upp till 6 veckor innan de används för transfusioner. Stor oro och osäkerhet uppstod dock på sjukvårdsklinker runt om i världen efter en studie som publicerades 2008, där det hävdades att hjärtopererade patienter som fått blod som lagrats så kort tid som 2 veckor hade en ökad dödlighet.

– Trots att flera hundra studier publicerats kring lagring av blod de senaste åren så har vi stått och stampat utan ett tydligt svar på hur länge blod kan lagras utan att äventyra patentsäkerheten, säger Gustaf Edgren, läkare och docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik som lett den nu aktuella studien i JAMA.

För att gå till botten med frågan om eventuella negativa hälsoeffekter av lagrat blod genomförde forskarna den hittills största studien på området. Genom att länka ihop en rad register kunde de inkludera närmare 50 000 patienter som fått en blodtransfusion i samband med hjärtkirurgi i Sverige under en 16-årsperiod. Bland dessa ingick patienter som fått transfusioner med blod som lagrats mellan 14 och 42 dagar.

– Slutsatsen är att inte hittar några som helst tecken på negativa hälsoeffekter av transfusioner med lagrat blod för hjärtopererade patienter, säger studiens förstaförfattare Ulrik Sartipy, hjärtkirurg och docent vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi.

– Tack vare de unika svenska registren har vi på ett tydligt sätt kunnat visa att den nuvarande praxisen för blodhantering är säker, säger Gustaf Edgren.

Forskningen har finansierats av Svenska Läkaresällskapet, Karolinska Institutet stiftelser och fonder, Mats Klebergs stiftelse, Vetenskapsrådet, Hjärt-Lundfonden och Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning. Forskare som medverkat i studien är knutna även till Karolinska Universitetssjukhuset och Statens Serum Institut, Danmark.

De register som använts är bland annat SWEDEHEART, med information om patienter som genomgått hjärtoperationer i Sverige, och SCANDAT2, ett nationellt register över blodtransfusioner.

Publikation
Red Cell Concentrate Storage and Survival after Cardiac Surgery, Ulrik Sartipy, Martin J. Holzmann, Henrik Hjalgrim, Gustaf Edgren, JAMA.

Kontaktinformation
Gustaf Edgren, läkare, docent Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet Tel: 0708-18 68 62 E-post: gustaf.edgren@ki.se

Vi lever i en värld som i hög grad är sammanlänkad på olika sätt. Idag är transportnätverk grundläggande för att flytta resurser och information från en punkt till en annan, från en person till en annan.

Varje dag reser vi på vägar och använder elektricitet och vatten som transporteras från verk långt borta. Vi kopplar upp oss på internet och läser om nyheter som rapporterats från andra sidan världen. Idealiskt sätt skulle vi vilja kunna resa den kortaste möjliga vägen mellan städer, men ibland måste vi ta långa omvägar.

De som jobbar med att planera infrastruktur försöker bygga system som är effektiva och robusta, men inte alltför dyra. Det gäller att hitta den bästa kompromissen mellan dessa konkurrerande mål. I jakten på inspiration har forskare vänt sig till naturen för att observera den spontana formationen av naturliga transportnätverk, från myrstigar till bladnerver.

En två år lång fältstudie försåg nyligen forskare med ett dataset som består av ett flertal stig-nätverk byggda av den Australiska myran Iridomyrmex purpureus (Australian meat ant) för att koppla samman bon spridda över ett stort territorium.

– Det häpnadsväckande med dessa myror är att de inte förlitar sig på ingenjörskonst för att planera sina nätverk men ändå lyckas hitta en specifik balans mellan snålhet, effektivitet och robusthet, säger Tanya Latty, forskare i biologi vid University of Sydney.

Forskare från institutionen för matematik vid Uppsala universitet har utvecklat en modell för att förstå hur dessa nätverk har skapats. Genom att använda data och numeriska simulationen kunde de identifiera en generell mekanism för lokal kostnadsminimering som den grundläggande regeln som leder till balans mellan konkurrerande designmål. Studien visade att när myrorna bygger ett nytt bo så kopplar de samman det med det närmsta existerande boet och möjligen med ett träd, eftersom det är där myrorna hittar sin mat, om det inte är för långt bort.

– Efter att vi sett hur naturen gör har vi försökt tillämpa samma enkla regler för att se vad som skulle hända med ett system designat av människan, elektriska kraftnät till exempel, om de hade varit byggda av dessa myror, säger Arianna Bottinelli, doktorand i matematik vid Uppsala universitet.

Det visar sig att vid bygget av en ny förort så är det tillräckligt att koppla samman den med det närmsta stadsområdet för att försäkra sig om att hela el-nätverket blir relativt billigt men också effektivt i det långa loppet.

Robustheten kan ökas eller minskas genom att ändra frekvensen för hur nya förorter kopplas till service center, i detta exempel till elkraftverk.

– Studien är ytterligare sett steg mot att förstå naturen och en ansats att använda det vi observerar där för att förbättra designen av system skapade av människan, säger David J.T. Sumpter, professor vid institutionen för matematik vid Uppsala universitet.

Artikel
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Royal Society Interface. Bottinelli A, van Wilgenburg E, Sumpter DJT, Latty T. 2015 Local cost minimization in ant transport networks: from small-scale data to large-scale trade-offs. J. R. Soc. Interface 20150780.

Kontaktinformation
Arianna Bottinelli, Arianna.bottinelli@math.uu.se, 070-823 63 94

Utvecklingen av appar för mobiltelefoner har öppnat upp för ännu fler vårdmöjligheter, inte minst när det gäller förebyggande folkhälsovård.

Sara Eriksén är professor i informatik vid Blekinge Tekniska Högskola och projektledare för ett forskningsprojekt om hälsofrämjande mobila tjänster för hållbar samhällsutveckling.

– Det handlar om att utveckla mobila teknologier som kan förändra hälsovården. Tjänster som informerar, motiverar och möjliggör för människor att sköta sin egen hälsa och samtidigt stödja kontakt mellan patienter och vårdgivare, säger Sara Eriksén, professor i informatik vid Blekinge Tekniska Högskola och projektledare för ett forskningsprojekt om hälsofrämjande mobila tjänster för hållbar samhällsutveckling.

Trådlös blodsockermätare
I projektet jobbar man bland annat med diagnosen diabetes typ 2, där dålig kosthållning och en allmänt ohälsosam livsstil ofta ger upphov till följdsjukdomar. Fokus ligger på preventiva insatser såsom egenkontroller, motion och kost.

– Genom en app kan patienten överföra data från en trådlös blodsockermätare via mobilen till sjukhus och vårdlag. Öppenvårdspersonal kan på samma sätt ge patienten feedback och förslag på åtgärder för en hälsosam livsföring och kosthållning.

Sara Eriksén efterlyser moderna tekniklösningar i vården och poängterar att detta inte behöver vara förbehållet den unga generationen.

– Tvärt om utvecklas det till exempel allt fler surfplattor som är specialanpassade för att användas av äldre och vara ett stöd för dem i vardagen – om de behöver komma åt tjänster som finns tillgängliga via internet till exempel.

Terapi på nätet framgångsrikt
Vad beträffar faktiska behandlingar på nätet, är det inom psykologin framgången varit störst. Sedan slutet av 1990-talet har internationell forskning bedrivits och svenska forskare är ledande i att utveckla och utpröva terapeutiska behandlingar på nätet. Resultaten är lovande, behandling via internet har ofta visat sig fungera lika bra som traditionell behandling för problem såsom depression, sömnproblem och prokrastinering.

– Generellt är det lika goda resultat när man ger behandling via internet som när man ger vanlig live-behandling. Depression och ångest är de områden vi studerat mest, och där ingår bland annat paniksyndrom och social fobi. Men vi har också gjort studier på ätstörningar och erektionsproblem. Även där får man i stort sett samma resultat som när man behandlar på sedvanligt sätt, säger Per Carlbring.

Per Carlbring är psykolog, psykoterapeut och professor i psykologi vid Stockholms universitet. Sedan 1999 har han utvecklat och bedrivit forskning kring psykologiska behandlingar på nätet. Framför allt handlar det om KBT, kognitiv beteendeterapi, som är den terapiform som varit lättast att föra över till internet eftersom dess upplägg är strukturerat och tydligt. Oftast går man igenom ett färdigt program i olika moduler som innehåller information och övningar med hemuppgifter. Patienten utför dessa, reflekterar över hur det gått och därefter ger terapeuten återkoppling, vanligtvis genom krypterad mejl.

Individuell feedback viktigt
– Den personliga kontakten är givetvis inte densamma på nätet. De icke-verbala delarna i kommunikationen försvinner och det kan förstås göra att man lättare missförstår varandra. Men det finns en del fördelar med att inte träffas också, att initialt få känslan av att det är mer anonymt har många deltagare tyckt varit positivt, säger Per Carlbring.

Den största fördelen med terapi på nätet är att fler patienter kan komma i behandling, oavsett var de bor i landet. Internetterapeuten lägger ner ungefär 15 minuter per patient och vecka, att jämföra med de 45 minuter en terapeut traditionellt spenderar med sin patient per vecka.

Per Carlbring pekar dock på det viktiga i att det är en person skolad i psykoterapi som håller i behandling och ger feedback eftersom inga mallade svar passar alla, och den individuella bedömningen från en terapeut är viktig. Enligt honom är en kombination av behandlingar, så kallad blended therapy, förmodligen den bästa lösningen – patienten får då hjälp både via nätet och vid personliga möten med en terapeut.

Reality-terapi mot spindelfobi
Nästa etapp i den digitala terapivärlden är ett projekt under hösten 2015, där Per Carlbring och hans kolleger ska jämföra traditionell livebehandling för spindelfobi med ett slags virtual reality-terapi. Patienten får genom speciella glasögon en helhetsupplevelse av att vara i en annan värld.

– Den typen av terapi, som blir en mer uppslukande upplevelse, skulle dessutom kunna öppna upp för en ännu bredare målgrupp och även passa människor som inte är så vana att ta till sig text. Det är den grupp som i dagsläget har svårast att tillgodogöra sig terapi på nätet, säger han.

Sedan 2014 finns det också en myndighet för samordning och utveckling av e-hälsa, alltså elektroniska och digitala hälsotjänster.

Text: Karin Skagerberg, frilansjournalist

Intervjuade forskare:
Sara Eriksén. Professor i informatik med inriktning mot arbetsvetenskap vid Blekinge Tekniska Högskola. Hon är projektledare för forskningsprojektet ”Hälsovård i förändring – innovativa mobila teknologier för främjande av hälsa”, om hälsofrämjande mobila tjänster för hållbar samhällsutveckling. Det beräknas vara klart 2016.
Per Carlbring. Psykolog och psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi samt professor i psykologi vid Stockholms universitet.

Kontaktinformation
red@forskning.se

Äventyrare, vetenskapsmän, konstnärer och andra resenärer har i alla
tider förbryllat och fascinerat människor med sina reseberättelser.

År 1647 tog den 26-årige Nils Matson Kiöping tjänst hos Ostindiska kompaniet och reste till Sydostasien, Kina, Ceylon, Iran, Madagaskar och Atlantöarna utanför Afrikas västkust. Väl hemma skrev han en reseberättelse. Carina Lidström, forskare i litteraturvetenskap vid Örebro universitet, har samlat berättelser som Kiöpings.

Hon ger en överblick av svenska reseberättelser som trycktes under det långa 1700-talet – boken startar 1667 och slutar 1829. Vilka var de som reste och skrev och vilka former tar sig den svenska reseberättelsen under den här perioden?

– Jag har helt enkelt inte hittat några tryckta exempel på reseberättelser från tiden innan 1667 och jag drog strecket 1829 eftersom utgivningen ändrat karaktär runt 1830, säger Carina Lidström.

Olika roller
Hon har delat in berättelserna i olika resenärsroller: äventyraren, vår man på plats, vetenskapsmannen och esteten. Äventyraren vill framför allt väcka läsarens förundran medan vår man på plats åtar sig att likt en nyhetsreporter åskådliggöra, roa och informera. Hos vetenskapsmannen får reseobservationerna ibland stå tillbaka för vetenskapliga resonemang medan esteterna reser ut för att se och beskriva det sköna och dramatiska. Äventyrarens sätt att se och beskriva det han mött på resan är präglat av mytiska och fantastiska berättelser om platser som kan uppfattas som världens utkant. Han ligger i sin framtoning inte så långt från sagans eller mytens resenärer.

– Äventyraren tycks förhålla sig lite löst till sanningen. I tidiga reseberättelser blev noshörningar enhörningar och sjölejon sjöjungfrur. Nils Matson Kiöping som är först ut i min bok drar ibland till med en skröna mest för att underhålla och förundra, berättar Carina Lidström.

– Fast äventyraren är inte ensam om att inte alltid hålla sig helt till sanningen. Maria Lindeberg var vår kvinna på plats och skrev brev från Paris som publicerades i Stockholmsposten. Hon skönmålade delvis kvinnornas liv i Paris för att lyfta kvinnofrågan.

Ur en svensk fruntimmerssynvinkel
Lindeberg skriver ur en ”svensk fruntimmerssynvinkel” och var den första kvinnan som publicerat reseberättelser när hennes bok kom 1827. Carina Lidström beskriver henne som en föregångare till Fredrika Bremer.

– Jämlikhetsfrågor är ett återkommande tema i Lindebergs brev. Hon tar tillfället i akt att samtidigt som hon beskriver tillvaron i Paris lyfta förhållanden hemma, inte minst kvinnofrågan. Maria Lindeberg är den enda kvinnan, som trycker reseberättelser under tidsperioden. Men strax efter 1830 börjar Sophie von Knorring, Amalia Lundeberg och Fredrika Bremer skriva.

– Med ett undantag var alltså samtliga reseberättelser skrivna av män. Självklart vore det intressant att gå vidare framåt i tiden och närmare undersöka kvinnors resor. Men mitt syfte med den här boken är att ge en litteraturhistoriskt orienterad överblick av svensk reseberättelse under det långa 1700-talet.

Resor och berättande hör ihop men trots detta är reseberättelsen i någon mån en genre som bara skymtar i den svenska litteraturhistoriens periferi, avslutar Carina Lidström.

Kontaktinformation
Carina Lidström: E-post: carina.lidstrom@oru.se Telefon: 019-303109

Det är sedan tidigare känt att socioekonomiska faktorer, som inkomst, är kopplade till risk för att få hjärt-kärlsjukdom. Men vilken roll dessa faktorer spelar för prognosen efter en hjärtoperation är mindre välstuderat.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet gjort en registerstudie som visar att disponibel familjeinkomst är starkt koppat till långtidsöverlevnad efter hjärtkirurgi i Sverige. I studien ingår drygt 100 000 patienter som genomgick en hjärtoperation någon gång mellan 1999 och 2012, samtliga hämtade ur kvalitetsregistret Swedeheart.

Information om patienterna har sedan samkörts med andra register, som Socialstyrelsens dödsorsaksregister och patientregister och Statistiska Centralbyråns LISA, Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier, som innehåller information om bland annat inkomst, utbildningsnivå och civilstånd.

Patienterna delades sedan in i fem lika stora grupper utifrån inkomstnivån i sitt hushåll, där alltså varje grupp innehöll cirka 20 000 patienter. De följdes sedan via registren under i genomsnitt drygt sju år. Vid uppföljningstidens slut hade totalt 29 procent de hjärtopererade patienterna avlidit – bland dem med lägst inkomster hade 43 procent dött att jämföra med 14 procent hos dem med högst inkomster.

När forskarna hade tagit hänsyn till flera andra kända riskfaktorer, se nedan, var risken för död efter hjärtkirurgi ca 30 procent lägre i den grupp som hade den högsta inkomsten jämfört med den grupp som hade den lägsta disponibla familjeinkomsten.

– Vi ser ett starkt samband mellan inkomst och överlevnad efter hjärtkirurgi, men på grund av studiens upplägg kan vi inte påstå att det rör sig om ett direkt orsakssamband. Det kan finnas andra faktorer som spelar in. Men med rätt åtgärder borde prognosen kunna förbättras hos patienter med lägre inkomster.

Svårigheten ligger i att avgöra vad som är rätt åtgärd och kommande studier bör inriktas på att undersöka detta vidare, säger Ulrik Sartipy, docent vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet samt överläkare vid thoraxkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Det finns faktorer som sedan tidigare är kända för att öka risken för dödlighet efter hjärtkirurgi. Sådana är till exempel ålder (där högre ålder innebär en större risk), kön, njursjukdom, diabetes och annan hjärt-kärlsjukdom. Det går att beräkna i vilken utsträckning dessa faktorer innebär en ökad dödlighet och forskarna har justerat siffrorna med hänsyn till detta, så att dessa faktorer inte längre kan förklara den ökade dödligheten.

Forskarna har dock inte tagit hänsyn till faktorer som rökning, kost, fysisk aktivitet eller följsamhet till läkemedel, som också påverkar överlevnaden efter hjärtkirurgi. Ett skäl till att dessa faktorer inte har vägts in är att sådan information inte är tillgänglig på individnivå i den aktuella studien, som är en av flera inom ramen för ett större projekt.

– Det är en svaghet i studien. Dessa faktorer har koppling till socioekonomisk status och kan troligen förklara en del av den bättre överlevnaden i högre inkomstgrupper, men detta behöver undersökas vidare, säger Magnus Dalén, doktorand vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet samt ST-läkare vid thoraxkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Den aktuella studien är finansierad med medel från bland annat Svenska Läkaresällskapet, Karolinska Institutet och Mats Klebergs Stiftelse.

Publikation
Artikeln Household Disposable Income and Long-Term Survival After Cardiac Surgery, är publicerad i tidskriften Journal of the American College of Cardiology (JACC) Magnus Dalén, Torbjörn Ivert, Martin J. Holzmann och Ulrik Sartipy, JACC – Journal of the American College of Cardiology, online 19 October 2015.

Kontaktinformation
Ulrik Sartipy, överläkare och docent Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet Tel: 08-517 728 94 eller 070-690 75 61 E-post: Ulrik.Sartipy@ki.se Magnus Dalén, ST-läkare och doktorand Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet Tel: 08-517 708 37 eller 070-589 10 04 E-post: Magnus.Dalen@ki.se

Idén till satsningen började med att Jonas Anund Vogel, initiativtagare till och projektledare för KTH Live-In Lab, gjorde en intervjustudie 2012. Målet var att identifiera vilka hinder som finns för att införa olika former av ny teknik vid nyproduktion och renovering av bostadhus.

Det visade sig att verifierings- och valideringsprocessen – det vill säga själva testandet av att tekniken verkligen fungerar som avsett – var alltför lång.

– Saknas verifiering av produkter, det vill säga riktiga tester som resulterar i att produkten eller tjänsten anses som professionell enligt gällande standardavtal, så är det få projektörer eller entreprenörer som vågar föreslå ny innovativ teknik.

Därmed erhåller fastighetsägare sällan den senaste tekniken i sina bostäder. Med KTH Live-In Lab vill vi påskynda införandet av till exempel ny miljö- och informationsteknik och öka innovationstakten samt förkorta ledtiden mellan forskningsresultat och bred marknadsintroducering, säger Jonas Anund Vogel, som också är forskare på avdelningen för Energiteknik på KTH.

Han lägger till att KTH Live-In Lab inte bara blir en katalysator för innovation. Genom tester kring innovativ teknik kan även olika strukturella aspekter kring boende och byggande utmanas och ifrågasättas. Ett exempel kan vara teknikens roll för relation mellan upplevd nytta och yta. Genom introducering av ny teknik kan det finnas möjligheter att skapa samma upplevda nytta på färre kvadratmeter än dagens regelstrukturer tillåter. Inte nog med det, samtidigt undersöks nya affärsmodeller, incitamentsstrukturer och samarbetsformer för dessa nya boenden. Ett levande laboratorium uppstår som täcker allt från planering och byggande till förvaltning och ägande.

– På ett år kan man testa lika mycket i KTH Live-In Lab som det vanligtvis tar tio år i en ordinär byggnad att hinna med. Dessutom ska vi inte glömma att det kan gå 50 år mellan att lägenheter totalrenoveras och det finns nya möjligheter till teknikskiften i dem. Kan vi då se till att vid den avgörande tidpunkten leverera ett batteri av verifierade produkter och tjänster till fastighetsägaren så bör valet mellan ordinär upprustning och hållbar renovering väsentligt underlättas, säger Jonas Anund Vogel.

Vad är det för teknik som kan testas i labbet som studenterna ska bo i? Jonas Anund Vogel har en diger förslagslista framtagen av forskare på KTH och företag inom miljötekniksektorn. Där ingår bland annat fasändringsmaterial för lagring av värme, isolering och som kan expandera vid förändrat värmebehov samt forskning om den personliga integriteten i samband med utökad mätning och adaptiv styrning av tekniska system. Det senare knyter an till energieffektivisering. För att kunna göra detta måste man också mäta, men frågan är hur informationen som samlas in ska hanteras och vem som ska ha tillgång till den.

– Vidare kan man tänka sig väggar av alger som produceras gas, variabel ventilation samt lågspänningsnät och tillhörande innovativa lågspänningsprodukter om 12 eller 24 volt istället för dagens 230 volt. Vi ser också skärmar i stället för fönster och golv som genererar energi när man går på dem. Dessa golv skulle dessutom kunna motverka ett stillasittande liv, säger Jonas Anund Vogel.

Han berättar om en annan spännande forskningsidé. Att frekvent flytta på en vägg i en lägenhet, så att boendeytan endera minskar eller ökar.

– Detta kan sedan påverkade hyreskostnaden och bli till ett sätt att ta reda på mer om kostnad kontra storlek på en lägenhet, säger Jonas Anund Vogel.

Cirka 40 forskare och ett tiotal företag är i dagsläget involverade i KTH Live-In Lab. KTH Live-In Lab är uppdelat i en passiv och en aktiv del. I den passiva delen kommer ett omfattande informationsinsamlande att pågå. Här ska forskarna mäta hur ofta folk gör saker, om det är fler än två personer hemma, när de boende är hemma respektive borta, om de sover eller är vakna och när detta inträffar, och så vidare. Det kommer att ge stort statistiskt underlag.

– I den aktiva delen kommer framtidsteknik att implementeras och testas. Lägenheterna är bygglovsbefriade vilket medger tester och verifiering av nya produkter och tjänster vilka inte är möjliga att testa inom den vanliga bebyggelsen. Lägenheterna byggs om årligen och kommande års lägenheter utformas av studenter, forskare och företagsrepresentanter genom innovationskurser knutna till labbet, säger Jonas Anund Vogel.

I början av 2016 tas det första spadtaget för byggandet av lägenheterna, och de beräknas vara klara för inflyttning hösten 2017. Forskningsprojektet kommer att pågå i minst tio år, och lägenheterna kommer att vara belägna mitt på KTH Campus Vallhallavägen i Stockholm.

Bakom finansieringen av KTH Live-In Labb står bland andra byggföretaget Einar Mattsson, men det är KTH som ansvarar för och driver forsknings- och utvecklingsverksamheten i labbet. KTH har tillsammans med Ericsson, Einar Mattsson, Semrén & Månsson, Swerod, Wostman, Grunditz Göransson Arkitekter, Belkab och Pinnab Inneklimat bildat en arbetsgrupp för att tillsammans utarbeta affärs- och samarbetsstrukturer som skall resultera i ökad innovation, ökat företagande och minskad resursanvändning i befintliga och kommande bostäder.

Fler partners och intresserade aktörer uppmanas att kontakta projektledare Jonas Anund Vogel, alternativt någon annan i styrelsen för KTH Live-In Lab: Hans Lind, Tove Malmqvist, Per Lundqvist eller Lars Nordström.

Kontaktinformation
Jonas Anund Vogel på 070 – 823 37 26 eller jonas.anund@energy.kth.se.

– Vi har under lång tid studerat ett stort antal kallblodstravare i Norge och Sverige och har inte kunnat se några skäl till varför hovbroskförbening ska stoppa en avelskarriär.

Det säger veterinär Ulf Hedenström, som vid sidan av sin ordinarie tjänst på riksanläggningen Wången i Jämtland har studerat hur hovbroskförbening har påverkat kallblodstravare. Projektet, som har mynnat ut i en licentiatavhandling, har pågått under tio år och totalt har 649 norska och svenska kallblodiga travhästar undersökts. Hästarna inom studien gjorde under perioden 1973–2009 över 23 000 tävlingsstarter, och det gick inte att se några nackdelar när det gällde förekomst av hovbroskförbening.

– Det fanns inga som helst samband mellan olika grader av förbening och de objektiva sport- eller hästdata vi kunde inhämta. Oavsett förbening eller inte har dessa hästar kunnat prestera lika bra, lika snabbt, lika länge, lika felfritt och utan anmärkningar från funktionärerna på sina gångarter, konstaterar Ulf Hedenström.

Gammal ”sjukdom” inom hästsläktet Hovbroskförbening hos häst är en sjukdom som uppmärksammades redan på 1300-talet och som kan ses på fossila hovben som är mer än 1,2 miljoner år gamla.I modern tid har man kunnat konstatera att förändringen nedärvs från generation till generation. Den finns främst hos tyngre hästraser såsom nordsvensk brukshäst, travhäst samt ardenner, men den är även vanlig hos halvblodshästar. Trots mängder av studier både i Norden och i övriga världen har ingen lyckats påvisa ett klart samband mellan hovbroskförbening och sjukdom, skada eller prestationsnedsättning.

Den höga arvbarheten har medfört att hingstar som har hovbroskförbening inte har fått verka inom svensk hästavel. Sjukdomen finns med på den defektlista inom hästavel som regleras via gällande djurskyddslag.

– Det beslutet grundar sig på studier som gjordes med äldre diagnostik, bland annat genom att med fingrarna känna på hästens ben, så kallad palpation. Röntgen har använts i detta syfte ända sedan 1959 och är idag en ”Gold Standard”. Idag har vi helt andra diagnostiska hjälpmedel, såsom scintigrafi, datortomografi och magnetresonansundersökningar, som ger mer information, men ännu inte är fullt utvärderade, säger Ulf Hedenström.

Dessutom menar Ulf att studier som inte kan anses representera hästpopulationen som helhet ska tolkas med viss försiktighet. Den aktuella forskningen visar att hästar som bär på anlag för förändringen utvecklar denna redan före 2,8 år. Därefter klingar tillväxten snabbt av och har ingen negativ betydelse för hästarnas karriär på travbanan.

– Våra resultat tyder på att hovbroskförbening är att betrakta som en genetisk fysiologisk variation, alternativt anpassning till okända stimuli tidigt i hästens liv. Hur och exakt när hoven utvecklas är ännu okänt och det behövs därför mer forskning kring det. De flesta föreningarna ger avelsförbud De flesta avelsföreningarna för tyngre hästraser följer idag rekommendationen att kassera hingstar med höggradig hovbroskförbening. Enda undantaget är Avelsföreningen för svenska ardennerhästen som har valt att godkänna hingstar som bär på anlaget, bland annat för att minska risken för inavel.

Det är ett beslut som Ulf Hedenström tycker är helt rimligt.

– Vissa rasklubbar har efter årtionden av utslagning inte lyckats sänka förekomsten av en förändring som ingen har lyckats visa vara negativ för hästen, och har därför bytt strategi och fokuserar hellre på andra och för hästen mer kliniskt relevanta hälsoaspekter.

Ulf Hedenström menar att framtida studier bör fokuseras på hur förbeningsprocessen utvecklas och möjligen påverkar hästen under de flesta levnadsåren. Här bör man ta hänsyn till hästens storlek, utfodring, underlag för träning, hovvård eller annan yttre påverkan. Det finns också skäl att samtidigt undersöka om den ökande graden av inavel hos kallblodstravaren påverkar prestationer eller förekomst av hovbroskförbening i en representativ grupp av kallblodiga travhästar.

Avhandling
Ulf Hedenström försvarar sin licentiatavhandling Development and clinical significance of side bones in cold-blooded trotters vid SLU den 30 oktober 2015 kl 13.15 i lokal Audhumbla, Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum, SLU i Uppsala. M

Kontaktinformation
Ulf Hedenström, riksanläggningsveterinär på Wången AB 0640-17428, 070-5439767 Ulf.hedenstrom@wangen.se