Niklas Westerberg, universitetslektor i sociologi, får knappt 1,7 miljoner kronor av Forte för sitt forskningsprojekt ”Vi aspergare har lyckats hitta vår identitet i vår diagnos och nu tar man bort den – Sociologiska perspektiv på tillhörighet, ensamhet och psykisk ohälsa i ett diagnostiskt landskap i förändring”.
Aspergers syndrom försvinner som egen diagnos för att istället ingå i diagnosen autismspektrumsyndrom. Diagnosen asperger introducerades så sent som 1994, den blev snabbt medialt exponerad och många diagnostiserades med hjälp av den.
Niklas Westerberg, som är intresserad av medicinsk sociologi, ska studera hur diagnosändringen förändrar villkoren för de som har asperger. Han ställer frågor som: Vad händer med dem som har skapat identitet med diagnosen? Hur ska man förstå sitt lidande när inte diagnosen finns? Hur relaterar man till den nya diagnosen?
– Jag tror att jag fick forskningsmedel eftersom jag får ett unikt tillfälle att studera processen. Diagnosen är ny och har haft snabb medial spridning, nu försvinner diagnosen lika snabbt, detta gör att jag kan studera förändringen i realtid, säger Niklas Westerberg.
Det här är ett av tre forskningsprojekt inom Akademin för hälsa och välfärd, vid Högskolan i Halmstad som tillsammans har beviljats över åtta miljoner kronor i forskningsmedel. Projekten syftar på olika sätt till behovsstyrd forskning för särskilt utsatta grupper.
Kontaktinformation
Niklas Westberg, universitetslektor sociologi, 035- 16 79 78, niklas.westberg@hh.se
Stiftelsen Sävstaholm har beviljat 3,9 miljoner kronor under fyra år för projektet ”Aktiva medborgare med stort självbestämmande?” som syftar till att öka kunskapen om hur gymnasiesärskolan rustar elever för ett vuxenliv som aktiva medborgare med särskilt fokus på självbestämmande.
– Samhället förutsätter aktiva medborgare som gör val och fatta egna beslut. Det gäller allt från vilken elleverantör man ska ha till vilken vårdcentral man ska tillhöra och vem som ska ansvara för det stöd man behöver. Men hur fungerar det för grupper med intellektuell funktionsnedsättning? Vi ska undersöka vad eleverna får med sig från gymnasieutbildningen i form av kunskaper och sociala färdigheter samt hur de förbereds för att så självständigt som möjligt fatta beslut och bestämma över sina egna liv, säger Magnus Tideman, forskningsledare för projektet och professor i handikappvetenskap.
Sammantaget bedöms projektet ge såväl ökad praktisk som teoretisk kunskap och förståelse för gymnasiesärskolans arbete med demokratiuppdraget.
Det här är ett av tre forskningsprojekt inom Akademin för hälsa och välfärd, vid Högskolan i Halmstad som tillsammans har beviljats över åtta miljoner kronor i forskningsmedel. Projekten syftar på olika sätt till behovsstyrd forskning för särskilt utsatta grupper.
– Det är naturligtvis mycket glädjande för de forskare som under lång tid har arbetat målmedvetet med ansökningsskrivande. Samtidigt, och vid sidan om andra externa forskningsmedel vi har fått under senare tid, ger de nya projekten ökad stabilitet åt våra profilerade områden på akademin.
– Utifrån min utgångspunkt ger dessa framgångar stadga åt våra ambitioner att bygga kompletta akademiska miljöer, säger Anders Nelson, akademichef.
Kontaktinformation
Magnus Tideman, professor handikappvetenskap, 035-16 71 81 magnus.tideman@hh.se
Projektet genomförs i samarbete med företagen Eleiko Exceed Performence, leverantör av gym- och träningsredskap, och Rantzows Sport, som tillhandahåller sportutrustning till idrottshallar.
Faktum är att barn och ungdomar med funktionsnedsättningar har sämre hälsotillstånd än andra barn utan nedsättning. Det finns därför ett uttryckt behov från företag som förser skolor med idrottsutrustning att utveckla redskap som inkluderar alla i samband med klassundervisningen i idrott och hälsa.
– Barnens röster är viktiga! Genom att involvera barnen i att bedöma och utveckla produkter som är avsedda att användas i skolan kommer vi att kunna ta fram bättre och mer ändamålsenliga produkter, berättar Lars Kristén, forskningsledare i projektet och universitetslektor i pedagogik.
Kontaktinformation
Lars Kristén, universitetslektor pedagogik, 035-16 72 15, lars.kristen@hh.se
– Vid Högskolan i Gävle bedrivs forskning om beslutsfattande ur ett brett perspektiv. Till exempel utvecklas modeller för intresseavvägningar och det studeras hur beslutsfattande regleras av juridiska och andra normer, säger Ulla Ahonen-Jonnarth, universitetslektor datavetenskap.
Det nya projektet finansieras inom ramen för kunskapsprogrammet Vindval, som är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Projektet ska bland annat kartlägga hur begreppet samhällsnytta hanteras i tillståndsprocessen kring ny vindkraft.
Tydligare tillståndsprövningar
Tillståndsprövning är ett komplext beslutsproblem där den sammanantagna samhällsnyttan ska vägas mot den sammantagna kostnaden, som exempelvis negativ inverkan på lokal miljö.
Forskargruppen ska nu utveckla beslutsstödsmodeller för tillståndsprövning och etablering av vindkraft. Modeller där beslutsproceduren blir systematisk och begriplig för alla parter.
– Energimyndigheten och Naturvårdsverket bedömde att frågeställningen är angelägen, att vår projektplan har bra kvalité och att forskargruppen har hög kompetens. Målet är att processen med tillståndsprövningar blir tydligare och mer transparent.
Förstärkt forskningsanknytning
– Vi får nu en möjlighet att visa hur den forskning som bedrivs inom ämnesgruppen kan användas för att studera aktuella samhälleliga frågeställningar. Det praktiska fall vi kommer i kontakt med inom ramen för projektet kan vi sedan använda som exempel i undervisningen och på så sätt kan forskningsanknytningen förstärkas ytterligare.
Kontaktinformation
Ulla Ahonen-Jonnarth, universitetslektor i datavetenskap vid Högskolan i Gävle Telefon: 026-64 89 79 E-post: ulla.ahonen-jonnarth@hig.se
Klimatberäkningar av måltider är till nytta för alla aktörer som arbetar inom offentliga måltider och även för miljöstrateger och politiker som en grund för klimatmål och miljökommunikation.
Maten står för en fjärdedel av klimatpåverkan från vår totala konsumtion. Den offentliga sektorn serverar tre miljoner måltider varje dag. Med medvetna råvaruval i menyerna är potentialen för klimatförbättringar stor, enligt Britta Florén, projektledare och expert på livscykelanalyser (LCA) av mat på SP.
– Klimatmedvetna råvaruval går väl i linje med Livsmedelsverkets aktuella kostråd. De visar tydligt att råden för miljö och hälsa oftast går hand i hand, säger hon.
Utgångspunkten är en unik klimatdatabas av livsmedel som baseras på miljökartläggande livscykelanalyser av livsmedel. Den är sammanställd av experter och forskare på SPs enhet Food and Bioscience.
Projektet blev möjligt genom finansiering av Västra Götalandsregionen samt en rad organisationer inom offentliga måltider, och har genomförts i nära samarbete med Foodit, Aivo och Mashie som utvecklat en klimatmodul baserad på klimatdatabasen i sina kostdatasystem.
– Vi hoppas att klimatdatabasen tillsammans med framtagna verktyg ska göra stor nytta i samhället och göra det lättare för många att välja rätt, säger Britta Florén.
Klimatdatabasen skapar nya möjligheter även för andra aktörer i livsmedelskedjan som ser behov av att beräkna klimatpåverkan från nya livsmedelsprodukter, sitt livsmedelssortiment eller i ett bredare forskningssammanhang.
Västmanlands läns landsting, Region Skåne, Landstinget i Sörmland, Stockholms Läns Landsting, Västra Götalandsregionen, Sodexo, Göteborgs kommun, Härryda kommun, Norrköpings kommun, Borås kommun, Eskilstuna kommun, Umeå kommun och Huddinge kommun har deltagit i arbetet.
Kontaktinformation
Britta Florén, SP, britta.floren@sp.se, tel 010-516 66 66 eller Thomas Angervall, SP, thomas.angervall@sp.se , tel 010-516 66 74
Studien har letts av SLU-professorn Örjan Carlborg, och resultaten publicerades nyligen i tidskriften Genome Biology. Man har länge försökt förstå vad det är för mekanismer som gör att arter kan anpassa sig till att leva i nya miljöer. Denna kunskap är viktig för att, till exempel, förutsäga möjliga effekter på växt och djurliv av de pågående klimatförändringarna, eller vilka möjligheter vi har att anpassa kulturväxter och husdjur till nya och mer utmanande produktionsmiljöer.
I studien visar Örjan Carlborg och hans forskarkollegor att populationer som har ansamlat mutationer, det vill säga har en stor genetisk variation, innan miljön förändras har större möjligheter att snabbt anpassa sig till nya miljöer.
I studien har forskarna utnyttjat en unik hönspopulation som är framavlad i USA. Paul Siegel, en av medförfattarna till artikeln, har sedan 1957 studerat de biologiska effekterna av att, genom avel, förändra kroppsvikten hos höns. Han började försöket med en enhetlig grupp av hönor och har nu under nästan 60 år jobbat för att avla fram så stora och så små hönor som möjligt utifrån denna ursprungspopulation.
I dag väger de hönor som selekterats fram för att bli stora mer än femton gånger så mycket som de som valts ut för att bli små. Om man jämför storleken på dagens hönor med de som fanns i ursprungspopulationen är alla i linjen med små hönor mindre än den minsta, och alla i den stora större än den största, som fanns i ursprungspopulationen.
– Skillnaderna mellan de stora och de små hönorna beror på att genuppsättningen i respektive grupp snabbt har anpassats för ökad respektive minskad storlek, säger Örjan Carlborg, som tillsammans med Paul Siegel vid Virginia Tech i USA har initierat de genetiska studierna på hönslinjerna.
Tidigare arbeten har visat att det är mutationer i många gener som har bidragit till att hönsen idag skiljer sig så markant i storlek.
– Det vi nu har kunnat visa är att de mutationer som redan fanns innan aveln påbörjades har varit centrala för att hönsen skulle kunna anpassa sin storlek så mycket bortom den storleksvariation man kunde se i ursprungspopulationen, förklarar Zheya Sheng, SLU, som har analyserat data från de studerade hönsen.
Dessa resultat visar hur viktigt det är för en population att bära på ett stort antal mutationer redan innan dess livsmiljö förändras, för att snabbt kunna anpassa sig genom att utveckla egenskaper som inte kan observeras i populationen idag.
Man har länge trott att sådana befintliga mutationer skulle kunna vara viktiga, men det har varit svårt att påvisa hur stort deras bidrag har varit, eftersom deras effekter varit sammanblandade med bidraget från nya mutationer som uppkommit under selektionen.
– Genom vårt unika experimentella upplägg har vi här kunnat separera effekter från befintliga och nya mutationer, och därigenom kunnat visa att bidraget från existerande genetisk variation kan vara betydande även i fall där ursprungspopulationen inte uppvisar så stor variation för den selekterade egenskapen, fortsätter Örjan Carlborg.
Denna insikt bidrar till en bättre förståelse av de mekanismer som ligger bakom både naturligt urval och avel respektive växtförädling. Därigenom har vi nu bättre möjligheter att förstå hur tama och vilda arter kan förväntas hantera till exempel snabba klimatförändringar eller ändrade produktionsförhållanden inom lantbruket.
Artikeln
Standing genetic variation as a major contributor to adaptation in the Virginia chicken lines selection experiment. Zheya Sheng, Mats E. Pettersson, Christa F. Honaker, Paul B. Siegel & Örjan Carlborg. Genome Biology 2015, 16:219 doi:10.1186/s13059-015-0785-z
Kontaktinformation
Örjan Carlborg, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU 018-67 20 01, 076-210 91 14, orjan.carlborg@slu.se http://www.slu.se/orjan-carlborg
Forskningen vid Örebro universitet har fått 9,6 miljoner kronor av KK-stiftelsen för ett 4-årigt projekt med målet att skapa förutsättningar för att individualisera behandlingen hos patienter med irritabel tarm (IBS).
Örebroforskningen som fick KK-pengar är knuten till en redan etablerad forskningsprofil vid universitetet: NGBI – Nutrition-Gut-Brain Interactions Research Centre.
– Det är ett högriskprojekt men om vi lyckas blir det ett genombrott och vi kan då behandla patienter utifrån orsaken till problemet, istället för att som idag låta symptomen styra behandlingen. Det är bra för patienterna och det spar pengar, säger Robert Brummer, projektledare och professor i medicin.
Under de två första projektåren ska tekniken finslipas och patienterna undersökas. Under tiden kartlägger forskarna av samspelat emellan tarmarna och hjärnan för att utveckla metoder för individuella behandlingar. Grunden finns i den forskning som pågår inom NGBI.
– Målet är att presenterar en enkel modell för diagnos som matchar individen. Steget efter projektslutet är en större studie för att prova resultaten och visa att allt fungerar, säger Robert Brummer.
Samarbetet med företagen i detta projekt handlar om utveckla nya behandlingar som kost, tekniska hjälpmedel och terapier, till exempel KBT.Robert Brummer pekar ut kosten som särskilt intressant.
KK-stiftelsens Synergi-projekt bygger på att de medverkande företagen skjuter till lika mycket pengar som KK-stiftelsen, eftersom de har ett intresse av nya sätt att i framtiden tjäna pengar.
Företagen i riskanalysprojektet är Structor, Detectum, Miljöteknik och forskning, Remedy by Sweden och Ekokem (fd Sakab).
Företagen i IBS-projektet är GE Healthcare, Chr Hansen Sweden, Lantmännen och Corpus Data & Image Analysis. Region Örebro Län är också en partner.
Kontaktinformation
Robert Brummer, robert.brummer@oru.se, 019-30 37 31, 073-842 66 00
Forskarlaget från Örebro universitet har fått 14,4 miljoner kronor från KK-stiftelsen för att arbeta fram konkreta metoder för riskanalyser, tillsammans med en rad företag.
– Idag går det att mäta förekomsten av kemikalier i naturen på ett otroligt bra sätt. Men att man kan hitta kemikalierna betyder inte att det finns en risk. Vårt mål är att ta reda på hur stor risken är för skada – och hitta metoder som kan användas på olika platser, berättar projektledaren Per-Erik Olsson, professor i biologi vid Örebro universitet.
Projektet täcker in organiska och oorganiska ämnen samt mikrober. Vid sidan av Per-Erik Olsson leds olika delprojekt av Stefan Karlsson, professor i kemi, och Jana Jass, professor i biologi, båda vid Örebro universitet.
Forskningen och utvecklingen av bättre riskanalyser av kemikalier sker i samarbete med en rad företag. KK-stiftelsen stöttar denna typ av partnerskap mellan universitet och näringsliv med sitt ”Synergiprogram”. Det mer långtgående målet för projektet med riskanalys är att lägga grunden för en framtida forskningsprofil. En god förutsättning är den vetenskapliga kombinationen som finns i Örebro enligt Per-Erik Olsson.
Kontaktinformation
Per-Erik Olsson. per-erik.olosson@oru.se. tel: 019- 30 12 44
Nya data på organiserat våld som UCDP publicerar idag stärker bilden att 2014 var ett våldsamt år – det blodigaste på två årtionden.
Sammanlagt i alla tre typer av organiserat våld dödades långt över 100 000 människor under 2014, vilket är den högsta siffran på 20 år. Inte sedan 1994, då folkmordet i Rwanda ägde rum, har antalet döda varit högre.
I den nya rapporten presenterar UCDP för första gången data på alla tre kategorierna våld, konflikter som involverar stater, konflikter mellan icke-statliga grupper, samt ensidigt våld mot civila, för kvartsseklet 1989-2014.
– Under de senaste fem åren har vi sett en dramatisk ökning i organiserat våld, speciellt i Mellanöstern, säger Therése Pettersson, projektledare på UCDP.
Om den här trenden fortsätter kommer en redan allvarlig situation snabbt att förvärras. Å andra sidan ligger dagens våldsnivå fortfarande mycket lägre än under 1994, för att inte tala om i jämförelse med de stora antal dödsoffer som fullskaliga krig och folkmord orsakade under 1900-talet, påpekar hon.
Det finns stora regionala skillnader i vart våldet äger rum. De höga siffrorna som programmet rapporterar för 2014 är till stor del en avspegling av det som nu händer i Mellanöstern, med konflikterna i Syrien och Irak som främsta exempel.
Sett över hela perioden 1989-2014 är det dock Afrika som har varit hårdast drabbat. Trots en oroande utveckling i norra Nigeria är Afrika mycket mer fredligt nu än det var under 1990-talet. Och det är tydligt att de flesta delar av världen har sett minskade våldsnivåer under perioden efter kalla krigets slut.
I Nord- och Sydamerika och Ostasien pekar trenden obestridligen mot färre antal döda i organiserat våld medan bilden i Europa och Sydasien är mer varierad, med framsteg i vissa regioner och bakslag i andra.
– Samtidigt som det är nödvändigt att uppmärksamma de senaste årens negativa utveckling och den kraftigt förvärrade situationen i exempelvis Syrien-Irak och Nigeria måste vi också komma ihåg att världen trots allt är mycket fredligare än den var under världskrigen och kalla kriget, säger professor Erik Melander, ledare för UCDP.
Det är viktigt att vi fortsätter att analysera vilka faktorer som har bidragit till denna positiva utveckling för att kunna främja fred i framtiden.
Informationen som använts för denna rapport finns tillgänglig på UCDP:s hemsida
Kontaktinformation
herése Pettersson, tel: +4670-6496491, e-mail: therese.pettersson@pcr.uu.se Professor Erik Melander, tel: +4670-471 61 07, e-mail: erik.melander@pcr.uu.se
För att utforma en ekonomisk politik som ökar välfärden och minskar fattigdomen måste vi förstå individernas konsumtionsval. Angus Deaton har mer än någon annan bidragit till en sådan förståelse. Genom att belysa sambanden mellan de enskilda individernas val och utfallen för hela samhället har hans arbeten hjälpt till att stöpa om forskningen inom mikroekonomi, makroekonomi och utvecklingsekonomi.
Deatons prisbelönta forskning handlar om tre centrala frågor:
Hur fördelar konsumenterna sina utgifter på olika varor? Svaret på frågan är inte bara nödvändigt för att förklara och förutspå olika konsumtionsmönster. Det behövs också för att utvärdera hur olika reformer, som ändringar i skatter och avgifter, påverkar välfärden för olika grupper i samhället.
I sina tidiga arbeten från åren kring 1980 utvecklade Deaton det Nästan Ideala Efterfrågesystemet – en flexibel men ändå enkel modell för att analysera hur konsumtionen av varje vara beror på priset på alla varor och på individernas inkomster. Systemet och dess senare modifikationer är idag standardverktyg inom såväl akademisk forskning som praktisk granskning av politik.
Hur mycket av samhällets totala inkomster konsumeras, och hur mycket sparas? För att klarlägga konjunkturutveckling och kapitalbildning måste man förstå hur inkomster och konsumtion samvarierar över tiden.
Under åren kring 1990 visade Deaton att gängse teorier inte kunde förklara verklighetens samband om man utgick från samhällets totala konsumtion och totala inkomst. I stället borde man summera hur enskilda individer anpassar sin konsumtion till sina egna inkomster, vilka fluktuerar helt annorlunda än samhällets totala inkomst.
Denna forskning klargjorde varför analys av individdata är en nyckel till att reda ut observerade mönster i aggregerade data, en insikt som sedan dess blivit allmänt accepterad i modern makroekonomisk forskning.
Hur kan vi på bästa sätt mäta och analysera välfärd och fattigdom? Under de senaste decennierna har Deaton visat hur data för enskilda hushålls konsumtion kan användas för att klarlägga mekanismerna bakom ekonomisk utveckling. Han har upptäckt viktiga fallgropar när man jämför graden av fattigdom – över tiden och mellan länder.
Han har också gett prov på hur en finurlig användning av hushållsdata kan belysa konkreta frågor, som sambanden mellan inkomst och kaloriintag och förekomsten av könsdiskriminering inom familjen. Deatons tonvikt på hushållsdata har bidragit till att omforma utvecklingsekonomin, från ett teoretiskt forskningsområde baserat på aggregerade data till ett empiriskt område baserat på detaljerade individuella data.
Angus Deaton, brittisk och amerikansk medborgare. Född 1945 (69 år) i Edinburgh, Storbritannien. Fil.dr 1974 vid University of Cambridge, Storbritannien. Professor of Economics and International Affairs, Princeton University, NJ, USA, sedan 1983.
Läs mer om Angus Deatons forskning på nobelprize.org
Kontaktinformation
ans Reuterskiöld, pressansvarig, 08-673 95 44, 070-673 96 50, hans.reuterskiold@kva.se Jakob Svensson, ledamot av Kommittén för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, 08-16 30 60, 070-177 67 17, jakob.svensson@iies.su.se
Genom att sätta verkliga människor i vanliga bilar och låta dem köra runt i Göteborg samtidigt som de pratar med varandra har Jessica Villing rett ut hur samspelet mellan föraren och bilens inbyggda dialogsystem, till exempel navigationssystemet, kan förbättras för att minska den kognitiva belastningen hos föraren och därmed öka säkerheten i trafiken.
Liknande experiment genomförs vanligtvis i simulatorer, där förare ges matematiska problem att lösa samtidigt som de kör. Men eftersom det inte går till på det viset i verkligheten sökte Jessica Villing svar på hur ett verkligt samtal med en passagerare påverkar oss när vi kör bil.
‒ Vi människor är duktiga på att läsa av den vi pratar med, och att titta på hur både passagerare och förare agerar är därför en exemplarisk förebild för framtidens dialogsystem, säger hon.
Projektet Dico (latin för Jag talar) är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Volvo, Telia Sonera och Veridict. Jessica Villing har i sin forskning tittat specifikt på hur Dico ska bli medveten om och förstå den kognitiva belastning som en förare utsätts för under färd. Samt om belastningen beror på köruppgiften eller något annat, till exempel interaktionen med själva systemet.
– Teorin som jag lägger fram är att man ska kunna föra en dialog med bilen som om den vore en medpassagerare som ser samma saker som du, och därför kan ta hänsyn till yttre omständigheter när den kommunicerar. Till exempel hålla tyst om föraren blir uppenbart stressad av tät trafik, lägga märke till när det är lämpligt att prata eller om det är läge att avvakta med instruktioner.
De system som finns i dag är inte medvetna om hur trafiksituationen ser ut, utan fortsätter dialogen även om föraren inte är redo för det. Navigationsinstruktioner kommer med ett visst intervall men borde kanske istället komma när föraren behöver informationen, vilket kan variera både beroende på trafiksituationen och föraren själv.
‒ Du ska inte behöva koncentrera dig på något annat än körningen när du kör, säger Jessica Villing, som själv brukar stänga av ljudet på navigeringssystemet i sin bil eftersom hon tycker att det ofta stör.
‒ Det bästa vore ju tvärtom, att kunna stänga av bilden och bara lyssna till ljudet, om interaktionen känns naturlig och informationen kommer när du är redo att lyssna. Förhoppningen är att Jessica Villings avhandling ska kunna fungera som underlag när det kommer till att förbättra röststyrningen i våra bilar samt göra den säkrare att använda och dessutom mer intuitiv.
– Dels så att bilförare faktiskt vill använda systemet och känna att de har nytta av det, istället för att distraheras av att behöva trycka på knappar och titta på en skärm. Dels att ett säkerhetsmedvetet system som detta ska leda till färre olyckor, säger Jessica Villing.
Avhandlingen
Towards Dialogue Strategies for Cognitive Workload Management Tid och plats för disputation: torsdag 15 oktober 2015, kl. 13 i Lilla Hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6 Fakultetsopponent: Professor Andrew Kun University of New Hampshire Avhandlingen kan beställas från Jessica Villing, e-post: jessica.villing@gu.se
Kontaktinformation
Jessica Villing, telefon: +13367405376, e-post: jessica@ling.gu.se
– Att häst och ryttare passar bra ihop är viktigt för hästens välfärd, för ryttarens säkerhet och för bra prestation, konstaterar Malin Axel-Nilsson. Syftet med avhandlingens tre olika studier var att undersöka hur kombinationen av ryttarens personlighet och hästens temperament påverkar samspelet dem emellan, och hur detta kan mätas.
Självklart har även ryttarens förmåga och förväntningar stor betydelse för att matchningen ska fungera. Malin Axel-Nilsson vill med sin forskning även bidra till utvecklingen av praktiska metoder och verktyg som kan vara oerfarna ryttare till hjälp när de ska välja rätt typ av häst.
– Vi vet idag egentligen ganska lite om vilken typ av ryttare som passar bäst ihop med olika typer av hästar. Det är därför viktigt att utveckla och fördjupa kunskapen om vad som främjar ett gott samspel mellan häst och ryttare, säger hon.
Stort intresse för enkät om hästens temperament
Arbetet inleddes med en webbaserad enkät som riktade sig till hästägare inom olika kategorier. 2 800 personer, merparten hobbyryttare, besvarade de 47 frågorna som ingick i enkäten. Det innebar ett mycket omfattande material att bearbeta och arbetet var inte helt enkelt.
– Den största svårigheten var att befinna sig i gränslandet mellan hästmänniskor och forskare, bland annat när det gällde att beskriva vissa beteenden hos hästarna. Det saknas i nuläget en norm för hur man beskriver hästars egenskaper så att det både blir begripligt för ryttare och hästägare och samtidigt tillräckligt exakt för mig som forskare.
Enkätens fokus var att ta reda på vilka temperaments- eller beteendeegenskaper hos hästar som ryttare tycker är viktiga. Enligt de som besvarade enkäten innebär ett bra temperament bland annat att hästen ska vara pigg och framåt, tillgiven och lättlärd, samt lätt att ta med till främmande miljöer. Särskilt äldre ryttare, främst inom dressyr, värderar ett bra temperament hos hästen högre än vad yngre ryttare gör.
Den hästavel som numera bedrivs har resulterat i mer ädla och livliga hästar än de som förr användes inom till exempel inom militärens verksamhet. Dagens hästar passar bättre för den moderna ridsporten, men i vissa fall kräver de också mer erfarna ryttare, vilket inte alltid märks vid försäljningstillfället.
– Tyvärr händer det ibland att ryttare köper hästar som de inte alls passar ihop med. De flesta har en dröm om vad hästen ska kunna prestera inom till exempel hoppning, som i vissa fall inte går att realisera. Alla felköp drabbar till slut hästen och det är olyckligt, säger Malin Axel-Nilsson.
Hon betonar vikten av att sätta upp realistiska mål vid hästköp och att ta hjälp av tränare och andra kunniga personer som kan ge en mer objektiv syn. Kombinationen av ryttarens personlighet och hästens temperament spelar en viktig roll för om samspelet blir bra eller dåligt.
Hästarnas reaktioner mättes
Hur kan man då mäta hästens temperament? I den andra delstudien använde sig Malin Axel-Nilsson av olika beteendetester för att dela in hästar i olika temperamentskategorier. Studien gjordes på riksanläggningen Flyinges skolhästar i Skåne. Hästarna filmades och deras hjärtfrekvens mättes i en rad olika situationer, till exempel att bli lämnad ensam på okänd plats, ledas över en träbro eller utsättas för ett uppspänt paraply som hängde från taket i ett ridhus. ’
– Trots att dessa erfarna skolhästar tränades, utfodrades och hölls på ett likartat sätt såg vi tydliga individuella skillnader i deras reaktioner. Vi delade upp de 16 hästarna i fyra olika grupper utifrån temperament och kunde konstatera att vissa av hästarna var relativt lätthanterliga medan andra blev både mer explosiva och negativt påverkade av testerna. I den sista studien inkluderades även ryttare med olika personlighetsprofil som fick hantera och rida Flyinges skolhästar.
Testerna som gjordes var vetenskapligt utformade och skulle likna situationer som kan uppstå när man provrider en häst första gången.
– Resultaten visade att både hästarnas temperament och ryttarnas personlighet påverkade hur bra de passade för varandra. Vi kunde tydligt mäta att ryttarna fick en mer positiv upplevelse tillsammans med vissa typer av hästar än med andra. Det blev en bättre matchning helt enkelt, konstaterar Malin Axel-Nilsson.
Malin Axel-Nilsson, institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, presenterar sin avhandling The match between horse and rider fredag 16 oktober 2015 k 13.15 i sal Audhumbla, Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum, Ulls väg 26, Ultuna, Uppsala. Opponent är Dr Hayley Randle, Department of Equitation Science, Duchy College, Callington, Storbritannien.
Kontaktinformation
Malin Axel-Nilsson 018-672158, malin.axel-nilsson@slu.se
– Jag har hittat sätt att förbehandla både skogsavfall, halm och ull så att det kan rötas och producera upp till tjugo gånger mer biogas, säger Maryam M Kabir.
På samma tid och med samma mängd avfall kan vi alltså få fram väldigt mycket mer biogas. Jag är nöjd med mina resultat och vill nu överföra dem så att de kan användas i industriell skala. I sina undersökningar har hon använt skogsavfall och halm från trakten kring Borås, där hennes forskning bedrivs.
Hon har malt ner avfallet och förbehandlat det genom att dränka in det i en vätska där en miljövänlig kemikalie (ett lösningsmedel för cellulosa, NMMO) ska göra avfallet mer lättnedbrytbart. Försöken har gjorts i olika temperatur och med olika mängd av kemikalien.
– Jag analyserade hur strukturen i avfallet förändrades och försökte hitta när det var som bäst processade för att biogasbakterien senare effektivt skulle kunna bryta ned den, säger hon.
Skogsavfall är en billig råvara
Bakom forskningen ligger ett stort intresse för miljön, som Maryam M Kabir har haft med sig länge. I hemlandet Iran har hon bland annat studerat kemi och elkraftsproduktion. Hon började studera i Sverige efter att ha hört talas om möjligheterna att fördjupa sig och lära mer om förnyelsebara energikällor och nya tekniker vid just Högskolan i Borås.
– Det finns så mycket skog och skogsavfall i Sverige, så det är en ganska billig råvara som är bra att använda, säger Maryam M Kabir. Jag vill gärna hitta vägar för att i industriell skala kunna skapa förnyelsebara biobränslen till lågt pris. När det fungerar slipper vi vårt beroende av fossila bränslen, och då kan växthuseffekten minska så att vi får bättre miljö.
Hon har också studerat hur ull kan förbehandlas för att bli mer lättnedbrytbart för biogasproduktion. Ullen fick hon från spill från ett lokalt textilföretag och hon räknar med att textilspill av ull också är en råvara som går att få tag på till ett relativt lågt pris.
Början på något stort
Biogas är ett mycket användbart energislag, som bildas vid anaerob nedbrytning av organiskt material. Det används för el och uppvärmning i många länder, även i liten skala med pyttesmå anläggningar för en eller några familjer i taget. Men i Sverige har biogas sitt största användningsområde som bilbränsle. Hon berättar att hon har valt förbehandlingsprocesser som också ska vara ekonomiskt hållbara för att hennes metoder ska kunna bli lönsamma och på sikt fungera i industriell produktion. Men det är mycket som måste vägas in i beräkningarna och finslipas innan de resultat hon har kan användas i så stor skala.
– Min forskning är en början, och här finns metoder som kan gynna oss både ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Vi producerar ju avfall varenda dag. Om vi använder det till något bra kan det göra vår miljö bättre, bidra till att nya jobb skapas och vara ekonomiskt lönsamt.
Avhandling
Bioprocessing of Recalcitrant Substrates for Biogas Production Huvudhandledare: biträdande professor Ilona Sárvári Horváth, Högskolan i Borås Disputation: 9 oktober, Högskolan i Borås
Kontaktinformation
Maryam M Kabir, e-post: maryam.kabir@hb.se, telefon: 033-435 4855
Digitaliseringsvågen och det sammankopplade samhället bidrar med ökad komplexitet dag för dag och ställer helt nya krav på oss och internet.
Kan man alltså säga att KTH-forskarna ska titta närmare på hur man kopplar ihop Facebook med Google med förarlösa bilar med tvättmaskinen med banken med läkaren med surfplattan med satelliter?
– Ja, det är bra sammanfattning. Vi kopplar ju ihop människor och teknik över internet redan idag, men vi gör det utan att veta vilka konsekvenser det får. Internet har utvecklats evolutionärt med allt vad det innebär. Idag kan vi acceptera att vi ibland inte kommer in på en webbsida, eller en banktjänst, alternativt att ett mejl dröjer lite. Men när vi nu till exempel kopplar samman självkörande bilar, människor och energisystem ställs helt andra krav på tillförlitligheten. Då kan vi inte tillåta att tekniken bara fungerar ibland, säger Karl Henrik Johansson.
Han är professor i reglerteknik på KTH och den som ansvarar för forskningsprojektet. Karl Henrik menar att vi nu ser gryningen till ett sammankopplat samhälle med fantastisk potential. Men om vi inte har vetenskapliga metoder för att utveckla den nya tekniken och tjänsterna, så kommer det inte att fungera särskilt bra. Om forskarna däremot lyckas kan vi i stället verkligen dra nytta av det sammankopplade och samarbetande samhället fullt ut.
Men vad är det forskarna ska lyckas med? Jo, det sammankopplade samhället, eller ”The Interconnected Society” som termen lyder på engelska, måste beskrivas vetenskapligt. Detta eftersom komplexiteten ökat något kopiöst under det senaste årtiondet. Förr var två datorer och två personer sammankopplade över telefonnätet via ett modem. I morgon är din tvättmaskin ihopkopplad med så väl din bil som husläkaren och banken.
– Vi ser att komplexitetet blir allt större, och problemet vi fokuserar på är ett faktum redan. Hela tiden blir allt fler saker uppkopplade, fler tjänster skapas och fler människor blir involverade. Till slut blir situationen svåröverskådlig, mycket komplex, och därtill svår att begripa. Detta är en av de största utmaningar vi har i samhället, säger Karl Henrik, men också en av de största möjligheterna om vi tar oss an problematiken.
Ett vetenskapligt angreppssätt på det sammankopplade samhället betyder att ta fram modeller som beskriver det, analysera dessa teoretiskt och experimentellt, och slutligen använda dem i praktiken. Det innebär att ta fram tjänster och system som används av människor och som bygger på de utvecklade metoderna.
– Vi måste ta hänsyn till tekniken i form av hårdvara och mjukvara, men också samverkan med enskilda människor och sociala aspekter. En stor utmaning i projektet, en av de viktigaste, är att försöka förstå mänskliga beteenden i olika situationer, och att kunna avgöra möjligheter och begränsningar i mänsklig integration och beslutsfattande, säger Karl Henrik.
Som exempel på teknik och människor som ska fungera tillsammans i det sammankopplade samhället nämner Karl Henrik framtidens transportsystem med självkörande och uppkopplade fordon, med både aktiva och passiva förare och passagerare. Framtiden energisystem där vi både konsumerar och producerar el via smarta elnät är ett annat. Flexibla tillverkningsindustrier där ABB:s senaste robot jobbar sida vid sida och tillsammans med människor är ytterligare ett.
– Sedan har vi framtidens vård i hemmet. Här är människan oerhört viktig. Patienten ska själv kunna göra diagnostester och vara uppkopplad mot en doktor över internet. Både proffs och lekmän är involverande, och en stor portion interaktion mellan teknik och människa kommer att ske. För att lyckas måste vi alltså empiriskt studera hur människor fungerar när de fattar beslut, säger Karl Henrik.
Mycket av kartläggningen av människors interaktion med teknik ställer förstås krav på skyddet av den personliga integriteten.
– Integriteten är superviktig. Vi lägger delvis våra liv i teknikens famn. Det måste finnas en tilltro till skyddet. Saknar jag den, är jag ingen bra användare och systemen kommer inte att fungera. Ska man representera information så att man enkelt kan tolka människors beteende är just representationen viktig. Men det finns olika sätt att göra detta på. Vissa bättre, andra sämre, säger Karl Henrik.
Till komplexiteten i framtidens sammankopplade samhälle måste också det faktum adderas att den mesta informationen kommer varken genereras av datorer eller människor. Den kommer istället att komma från uppkopplade sensorer som mäter till exempel väder och vind och en mängd andra fysikaliska variabler som hela tiden förändras. Detta innebär en explosion av information som måste hanteras på ett bra sätt.
– Det är få forskare som hittills försökt sig på en sådan här ambitiös tvärvetenskaplig ansats. Alltså att undersöka hur information ska representeras på ett effektivt sätt för beslutsfattande när det handlar om exempelvis tusentals människor och bilar som är sammankopplade, säger Karl Henrik.
Forskningsprojektet går under namnet ”Engineering the Interconnected Society: Information, Control, Interaction” och har beviljats ett anslag om 25 350 000 kronor fördelat över fem år.
Förutom Karl Henrik Johansson ingår även KTH-forskarna Kristina Höök, Mikael Johansson och Mikael Skoglund i projektet tillsammans med gästforskaren John Baras. Knut och Alice Wallenbergs
Stiftelse har också tilldelat professor Joakim Lundeberg ett fortsättningsanslag om 25 miljoner kronor för projektet ”Spatial transcriptomics of the brain”. Joakim berättar att han och de andra forskarna utvecklat en ny revolutionerande metod inom ramen för Scilifelab, Spatial Transcrioptomics, som erbjuder analys av mängden av alla aktiva gener (RNA-molekyler) kombinerat med spatiell vävnadsinformation från ett mikroskop.
– Detta sker genom att specifika små adresslappar får binda till RNA-molekyler i vävnadssnitt, och vid analysen av RNA-molekyler med sedvanliga sekvenseringsmetoder så läses även adresslappen, vilket ger information om var en specifik RNA-molekyl är belägen i vävnaden. Detta tillför en ny dimension till analysen som är oerhört värdefull, berättar Joakim.
I det aktuella projektet kommer forskarna att utnyttja metoden för att skapa ”The Spatial Mouse Brain Atlas” och studera delar av hjärnan som har högt medicinisk värde.
Forskningspengarna till hjärnforskningen fördelas också över 5 år.
Kontaktinformation
Karl Henrik Johansson på 073 – 404 73 21 eller karl.henrik.johansson@ee.kth.se.
Sverige har blivit ett allt mer etniskt blandat land. Denna blandning för med sig utmaningar för samhället. Enligt svensk lag ska skolan verka för tolerans mellan elever med olika etniskt ursprung.
– Skolorna förväntas driva på för tolerans. Men det saknas idag konkreta förslag om hur skolan ska agera för att minska fördomar och öka toleransen, säger Sevgi Bayram Özdemir, som var en av nio som fick anslag som ”juniorforskare” av den statliga forskningsfinansiären Forte i år.
Hon är knuten till Youth & Society, YeS, vid Örebro universitet och kommer att genomföra projektet i samarbetet med forskarna Metin Özdemir och Håkan Stattin.
Sevgi Bayram Özdemir kommer att använda data om unga mellan 12 och 20 år som finns samlade hos forskningsmiljön YeS för att får svara på sina frågor. Resultatet från studiens första del ska sedan enligt planen bli till konkreta strategier som kan hjälpa skolorna att kämpa mot negativa attityder mellan olika etniska grupper – och hitta vägar mot ökade tolerans för olikheter. Dessutom siktar deltagarna i Örebroprojektet på att påverka den internationella forskningen på området när detta projekt avslutas om fyra år.
Kontaktinformation
Sevgi Bayram Özdemir (engelska), sevgi.bayram-ozdemir@oru.se, tel 019-30 21 20
För att rekonstruera hur det globala klimatet och jordytans topografi utvecklats genom årmiljonerna används ofta lämningar av eroderat landsediment som transporterats via floder till havsdjupen.
Denna process antas nämligen vara snabb och därmed inte ge några större sedimentavsättningar längs vägen. Det finns dock kunskapsluckor och motstridande data i forskningen som försvårar förståelsen av klimat- och landskapshistorien.
I ett försök att fylla dessa kunskapsluckor har forskarna, från Uppsala universitet (under ledning av Dr. Thomas Stevens) och Lanzhou University (under ledning av Dr. Junsheng Nie), Kina, analyserat Gula flodens sediment, från källa till utlopp, och kunde bestämma mineralsammansättningen.
De åldersbestämde också enskilda mineralkorn av zirkon, ett mycket hårt silikatmineral som är mycket motståndskraftigt mot vittring och därför är användbart vid dateringar.
– Det fungerar som ett unikt fingeravtryck som ger information om källan till dessa sedimentrester från bergskedjorna, säger Thomas Steven, en av studiens huvudförfattare vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet.
Gula floden anses få det mesta av sitt sediment från vindburet mineraldamm kallat ”lössjord”, som framför allt finns koncentrerat på den kinesiska lössjordsplatån.
Denna platå är den största och en av de viktigaste klimatarkiv som finns på land från gångna tider. Den beskriver bland annat förändringarna av atmosfäriskt damm – en viktig drivande kraft bakom klimatförändringar.
Forskarna fann att Gula flodens sediment drastiskt ändrade sammansättning efter att ha passerat den kinesiska lössjordsplatån, men tvärtom vad de förväntat sig var vindburen lössjord inte den huvudsakliga källan för sedimentet.
Istället fungerade platån som en uppsamlingsplats för eroderat material från den tibetanska högplatån, som transporterats med Gula floden. Resultatet förändrar helt vår förståelse av ursprunget till den kinesiska lössjordsplatån. Det visar även på en omfattande lagring av sediment på land, vilket förklarar hittills motstridande data i forskningen.
– Våra resultat tyder på att det skedde en genomgripande förändring av monsunvindarna för 3.6 miljoner år sedan, som orsakade dränering av Gula floden och erosion av den tibetanska högplatån med påföljande deposition av lössjord, säger Thomas Steven.
Vittringen av detta eroderade material utgör också en ytterligare mekanism som kan förklara de reducerade nivåerna av atmosfäriskt koldioxid vid istidens början. Forskarnas nästa steg blir att jämföra erosionsdata från land och hav i syfte att uppskatta i vilken utsträckning sedimentationen på land påverkat den i havet.
– Bara då kan vi bedöma erosionen och dess effekt på atmosfäriskt koldioxid korrekt, och därmed på klimatet under geologiskt tid, säger Thomas Stevens.
Kontaktinformation
Thomas Stevens, tel: 073-645 2007, eller thomas.stevens@geo.uu.se
