Nyhet Arkiv - Sida 524 av 1662

I de nya allmänna råden för fritidshem är leken framskriven som ett betydelsefullt inslag i verksamheten. Eva Kane, lärare vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, har aktionsforskat med personal på fritidshem i Stockholm och i södra England för att ta reda på hur arbetslaget kan utveckla sin förmåga att ge utrymme för lek.

– De lekpraktiker som är vanliga i Sverige hänger ihop med lek som social kompetens eller lärande. En konsekvens av detta kan bli att man tillrättalägger miljön för de förmågor man uppmuntrar ska läras. Till exempel kan lekträning systematiseras för barn som leker för sig själva. Eller, om man ser leken som lärande, skaffar man riktiga hästsaker när barnen leker häst – när leken kanske i stället handlar om fantasi och meningsskapande av en vardag där hästen spelar en mindre roll.

De engelska ”playworkers” som Eva Kane forskat tillsammans med menar att leken är en spontan aktivitet som är fritt vald av barnen. Till skillnad från den svenska personalen har den engelska inte fokus på lärande. Det primära är att tillsammans med barnen skapa utrymme för leken.

– Konsekvensen i den lekpraktiken blir att se till vad barnen behöver och att förklara och försvara den spontana aktiviteten, även när barnen springer i korridorerna och skriker. Barnen tillåts vara vildare, men personalen hamnar ofta i konflikt med annan skolpersonal. I Sverige, å andra sidan, pratar pedagogerna om fri lek, men när den blir vild stoppas den. Personalens lekpraktik villkoras på detta sätt av skolans praktik.

Beroende på vad man menar att lek är, ger personalen på fritidshemmen utrymme för olika saker. Men att tillåta olika saker skapar lätt konflikter. Lösningen, menar Eva Kane, är att få syn på att det finns olika lekpraktiker och att hitta ett gemensamt språk för leken. Pedagogernas uppgift är att skapa utrymme för lek. Lärandet tar barnen själva ansvar för, menar hon.

– Ge förutsättningar för leken och se vad som händer! Lek är kul och har ett värde i sig själv i stunden. När både barn och vuxna har utrymme för lek förändras relationer och en lekande praktik kan växa fram. En lekande praktik upptäcker och stör förgivet tagna lekpraktiker och hittar nya i en ständigt pågående process.

Eva Kane disputerar i dag den 23 oktober med avhandlingen ”Playing practices in school-age childcare: An action research project in Sweden and England”.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Eva Kane: 070-216 82 11, eva.kane@buv.su.se

Den aktuella forskningen kommer från Göteborgs universitets nya Centrum för Åldrande och Hälsa, AgeCap, och bygger på data från den kända Kvinnoundersökningen där forskare vid Göteborgs universitet i över 40 år följt ett representativt urval av den medelålders kvinnliga befolkningen.

Den här gången har Göteborgsforskarna tillsammans med amerikanska kollegor fokuserat på förekomsten av en särskild genvariant (kallad APOEe4) som man vet kan kopplas till Alzheimers sjukdom.

Den nya studien visar att de kvinnor som bär på genen har en brantare viktnedgång efter 70 års ålder, jämfört med kvinnor som inte bär på den.

– Upptäckten bidrar till tidigare studier som visat att kroppsviktsförändring kan vara ett tidigt tecken på risk att utveckla Alzheimers. Eftersom vikt och BMI-kurvor är lätta att mäta skulle våra rön kunna underlätta diagnos och behandling, säger Deborah Gustafson, forskare vid Sahlgrenska akademin.

Normalt ökar vuxna kvinnor sin vikt från medelåldern och fram till cirka 70 års ålder, för att sedan tappa i vikt under ålderdomen. Dessa viktförändringar tros bero på faktorer som till exempel åldrande, förändrad energiomsättning och förändringar i hjärnan.

Hos vuxna som utvecklar demens ser livets viktvariationer lite annorlunda ut. Kvinnor som utvecklar demenssjukdom under livet har en flackare kurva och ökar mindre i BMI fram till 70-års ålder, för att därefter utvecklas på samma sätt som de kvinnor som inte är påverkade av demenssjukdom.

Varför man observerar det här fenomenet är dock oklart.

– Det har föreslagits att det har att göra med sensoriska förändringar kopplat till födointag, förändringar i hjärnstrukturen och andra processer kopplade till åldrande. Vår upptäckt att viktnedgången har en koppling till APOEe4-genen kan förhoppningsvis hjälpa oss att bättre förstå dessa processer, säger Deborah Gustafson.

Artikeln 37 Years of Body Mass Index and Dementia: Effect Modification by the APOE Genotype: Observations from the Prospective Population Study of Women in Gothenburg, Sweden publicerades online i ansedda tidskriften Journal of Alzheimer´s Disease den 16 september.

Länk till artikeln

Kontaktinformation
Kontakt: Deborah Gustafson, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Telefon: +1 347 536 4865 deborah.gustafson@neuro.gu.se

– Ur ett patientperspektiv är det grundläggande att känna sig välkommen och att man får vara vårdsökande.Det håller inte att man körs till akuten bara för att man har ringt efter ambulans, säger Gabriella Norberg Boysen, doktorand i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås och Jönköping University.

I april 2016 avslutas interventionen, alltså försöksdelen, i forskningsstudien ”Vård på rätt vårdnivå” (VRV). Försöket har pågått i två år och inneburit att patienter i fem kommuner i Sjuhärad har haft möjlighet att komma till rätt vårdnivå direkt, i detta fall vårdcentralen istället för akuten.

Syftet är att utvärdera den medicinska träffsäkerheten i vården – har patienten fått den medicin och hjälp vederbörande behövde oavsett om personen vårdades i primärvården eller på akutmottagning?

– Vi ska även utreda patienternas tillit – kände patienten sig lika trygg med vårdcentralen som med akuten?

När studien startade 2013 var det praxis att köra den som ringt 112 till akuten. Det har ändrats en del sedan dess och det har blivit vanligare att ambulansen även kör till vårdcentralen, även om akuten fortfarande är det vanligaste.

– Men det har ännu inte utvärderats vetenskapligt, säger hon.

Studien bygger på att ambulanssjukvården samarbetar med vårdcentraler, akutmottagningar och kommuner. Den 27 oktober håller Gabriella Norberg Boysen föredrag för samarbetsparterna om hur det gått i studien så här långt. Hittills har 100 patienter medverkat i försöket och forskarna hoppas på minst 50 till innan det avslutas i april 2016. Forskningsstudien i sin helhet beräknas vara färdig under 2017.

Forskningsstudien är finansierad av Länsförsäkringar Älvsborg.

Läs nyheten i sin helhet på hb.se.

Kontakt: Gabriella Norberg Boysen, e-post: gabriella.norberg_boysen@hb.se, telefon: 033-435 4731

Kontaktinformation
Kontakt: Gabriella Norberg Boysen, e-post: gabriella.norberg_boysen@hb.se, telefon: 033-435 4731

Genom att analysera DNA från tänderna hos människor som levde under bronsåldern i Europa och Asien har forskarna hittat bevis för att pestinfektioner fanns redan för 4 800 år sedan. Orsaken till sjukdomen är bakterien Yersinia pestis. Det dröjde dock cirka tusen år innan generna i bakterien förändrades och sjukdomen kunde spridas genom loppor – och därigenom orsaka pandemier. Det visar en ny studie som genomförts av forskare från bland annat Göteborgs universitet och Köpenhamns universitet.

– Upptäckten ändrar vår syn på när och hur pesten påverkade människan och skapar nya möjligheter att studera sjukdomars utvecklingshistoria, säger Eske Willerslev, professor vid Centrum för GeoGenetics, Köpenhamns universitet.

Yersinia pestis är orsaken till digerdöden som dödade 30-50 procent av Europas befolkning på mitten av 1300-talet. Tidigare pestutbrott, exempelvis det i Aten för omkring 2 500 år, har kopplats till det antika Greklands fall. Det har däremot varit oklart om Yersina pestis kan ha orsakat så pass tidiga epidemier eftersom det saknas molekylära bevis på bakteriell närvaro i benmaterial äldre än 1500 år.

Enligt Kristian Kristiansen, arkeolog och professor vid Göteborgs universitet samt medförfattare till artikeln, har gentekniken öppnat nya dörrar för arkeologin.
– Vissa sjukdomar som har ett relativt långsamt förlopp, som till exempel tuberkulos, skapar synliga spår på skelettet. Men det gör inte pest eftersom förloppet är så snabbt, bara några dagar. Däremot kan sjukdomen spåras med DNA-analys vilket banat väg för helt nya sätt att bedriva arkeologisk forskning.

Bakgrunden till studien var arkeologiska observationer som visade på en kraftig nedgång i bosättningar över stora delar av norra Europa strax före 3000 f. Kr.

– Denna dramatiska nedgång krävde en förklaring. Under våra diskussioner i början av året föddes idén att det kunde vara pesten. Våra beräkningar visar att den gemensamma förfadern till alla stammar av Yersina pestis är ungefär 5800 år gammal vilket är före bronsåldern, en tid som kännetecknades av stora migrationer. Sjukdomen skulle i så fall ha spridits mellan människor innan migrationen från stäppen började och sedan burits vidare av vandrande stäppfolk, säger Kristian Kristiansen.

En färsk studie visar att bronsåldern (ca 3000 till 1500 f.Kr.) var en mycket dynamisk period med stora folkförflyttningar som var avgörande för dagens demografiska och genetiska struktur i Europa och Asien. Orsaken till migrationen är oklar. Men en teori är att folkförflyttningarna orsakades av sjukdomsutbrott.
– Kanske flyttade folk på sig för att komma bort från epidemierna. Eller kanske för att kolonisera områden som ödelagts av farsoterna, säger Morten Allentoft från Centrum för GeoGenetics.

Totalt har forskarna bakom den nu aktuella studien analyserat 89 miljarder DNA-sekvenser som utvunnits ur tänderna på 101 personer från bronsåldern, i Asien och Europa. I sju av tänderna fann forskarna DNA från pestbakterien. Beräkningar visar att den gemensamma förfadern till alla kända Yersinia Pestis-stammar är ungefär 5800 år gammal – mer än tre tusen år äldre än vad vi tidigare har känt.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Kristian Kristiansen, Göteborgs universitet, e-post:kristian.kristiansen@archaeology.gu.se, telefon: +46 704 185 767

Länge har forskare hoppats att stamceller kan alstra nya äggceller som kan användas för behandling av infertilitet hos kvinnor.

− Sedan 2004 finns det forskare som i sina studier hävdar att de har hittat äggstamceller i både möss och människor. En ny behandling har till och med lanserats av det amerikanska företaget OvaScience, säger professor Kui Liu vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.

I en ny studie ifrågasätter professor Kui Liu och hans kollegor att stamceller kan generera nya äggceller. Studien har letts av honom och professor Outi Hovatta på Karolinska Institutet och de hävdar att förfarandet med isolering av stamceller är ospecifik och dessutom att stamcellerna inte varit i stånd att bilda ägg.

− Därför är det inte realistiskt att hoppas på en ny behandling av kvinnlig infertilitet genom stamceller. Under de senaste åren har investerarna varit fascinerad av en möjlig ny behandling med stamceller, men eftersom vårt laboratorium och andra laboratorier, inte kunnat framgångsrikt upprepa de publicerade studierna så ifrågasätter vi resultaten, säger Kui Liu.

Professor Outi Hovatta, expert på studier av stamceller, anser att de rapporterade äggstamcellerna inte är funktionella och kapabla att generera nya ägg. Detta inkluderar både stamceller som finns i möss och mänskliga äggstockar.

− Det här är en fråga om huruvida forskare bör övertolka sina resultat och ge nytt hopp inför en ny behandling till samhället och patienterna innan säkra bevis erhålls. Vi anser att man bör kyla ner en sådan ”hype” och varna samhället från oansvariga löften till patienter och investerare, säger professor Liu.

Artikel
Studien finns publicerad i Nature Medicine: Adult human and mouse ovaries lack DDX4-expressing functional oogonial stem cells

Kontaktinformation
Kui Liu, professor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet Tel: 031-786 6585, E-post: kui.liu@gu.se

– Varje år frågade jag studenterna, som jag undervisade i sociologi i Leeds och York om de hade blivit anklagade för att vara känslosamma. Det är mest kvinnor på dessa kurser och alla räckte upp händerna ihop med en handfull män.

– När jag frågade vem som fått detta kopplat till sina hormoner var det endast kvinnor som satt kvar med händerna i luften. Det var samma sak varje år, säger Sam de Boise,

Sam de Boise vill med sitt experiment illustrera tanken på kvinnor som mer känslostyrda än män fortfarande lever. Att biologiska och neurologiska
faktorer skulle styra detta och att män står för rationalitet medan känslor är irrationella.

I boken Men, masculinity, music and emotions använder han musikhistorien för att visa att så inte är fallet.

– Ofta har man undersökt detta utifrån till exempel psykologi eller biologi men jag vill använda musik och musikhistorien för att diskutera mäns känslor och maskulinitet, säger han.

Sam de Boise går tillbaka i tiden för att visa att det som i dag beskrivs som ett nytt fenomen med en mjukare maskulinitet tvärtom finns fortlöpande genom historien. Dessutom vill han få oss att fundera över det faktum att män alltid har dominerat musikbranschen – både vad gäller produktion och konsumtion.

– Musik handlar om känslor – både att lyssna på musik och att producera musik. Vi använder musik för att ta oss igenom svåra händelser, väcka glädje och ge uttryck för känslor.

Han försöker visa att genom att undersöka musik och känslor kan vi få en förståelse för sociala orättvisor och dessutom kan det hjälpa människor att förstå sig själva och sitt beteende bättre.

– Musik berikar våra liv och hjälper oss att tolka våra upplevelser – både för män och kvinnor. Det är en källa till njutning och smärta och det är just dessa egenskaper som gör musiken till en kraft som faktiskt kan skapa förändring.

Kontaktinformation
Sam de Boise, sam.deboise@oru.se 019-303334, 0732807295

Under utbrottet av harpest under sensommar och tidig höst fick SVA in rapporter om över 150 döda harar i Norrbotten och Västerbotten. De flesta observerades i kustområdet kring Kalix, Luleå och Piteå. Tjugosju harar skickades in för obduktion. Majoriteten av dem hade dött av harpest.

– Hittills har de flesta undersökta hararna genomgått en akut sjukdom som snabbt lett till döden. Av stort intresse är att undersöka om sjukdomen kan ha ett mer långdraget, kroniskt förlopp. Om så är fallet skulle det öka risken för att harar sprider bakterien i naturen. Rävar kan infekteras men blir oftast inte sjuka. De bildar antikroppar mot bakterien, och genom att undersöka vilka rävar som har detta kan vi se i vilka områden harpesten finns.

Vi vill därför undersöka organ från harar och rävar som skjutits under jaktsäsongen 2015-16, säger Gete Hestvik. SVA är nu intresserat av att få kontakt med jägare av harar och rävar, och som vill delta i undersökningen. För varje provtagen hare eller räv kommer en ersättning på 200 kr att betalas ut.

– Vi vill också gärna undersöka smågnagare, harar och rävar som påträffas självdöda och tar tacksamt emot även dessa djur som hittas av allmänheten. De som vill delta i undersökningen kan kontakta Gete Hestvik eller ”dagens viltveterinär” via telefon 018-67 40 00. Det går också bra att mejla vilt@sva.se, även för att få mer information.

SVA är nu intresserat av att få kontakt med jägare av harar och rävar, och som vill delta i undersökningen. För varje provtagen hare eller räv kommer en ersättning på 200 kr att betalas ut.

– Vi vill också gärna undersöka smågnagare, harar och rävar som påträffas självdöda och tar tacksamt emot även dessa djur som hittas av allmänheten.

De som vill delta i undersökningen kan kontakta Gete Hestvik eller ”dagens viltveterinär” via telefon 018-67 40 00. Det går också bra att mejla vilt@sva.se”>vilt@sva.se, för att få mer information.

Läs mer om harpestprojektet på SVA:s webb.

Den som hanterar harar bör alltid iaktta stor försiktighet eftersom harpest även kan drabba människor. Detta är extra viktigt då smittade harar inte alltid har synliga förändringar. Rör aldrig haren med bara händer, tvätta händerna efteråt och tänk på att även inandning av infekterat damm kan smitta. Fram till denna vecka meddelar Folkhälsomyndigheten att man fått in över 800 fall av harpest på människa sedan i somras.

Kontaktinformation
Veterinär Gete Hestvik, tel. 018-67 46 16, e-post: gete.hestvik@sva.se

Sjukskrivningarna ökar igen och det är viktigt att fundera över hur hälso- och sjukvården arbetar i sjukskrivningsprocessen. Tidigare forskning har pekat på att brister i hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivna kan främja långa sjukfall. Det finns därför behov av att utveckla arbetssätt som på bästa sätt gynnar användandet av tillgänglig kompetens inom primärvården.

Arbetsterapeuter är en av de yrkesgrupper som finns inom primärvården och som i högre utsträckning skulle kunna bidra med sin kompetens. I sin avhandling redovisar Marine Sturesson en studie där ett nytt arbetssätt prövades. Idén var att tidigt i sjukskrivningsärenden engagera enheternas arbetsterapeut för att bedöma den sjukskrivnes aktivitets- och arbetsförmågerelaterade problem.

– Resultaten visar på svårigheter att införa nya arbetssätt. Det krävs stort stöd i genomförandeprocessen och att de involverade medarbetarna anser att sjukskrivningsarbetet är ett prioriterat område, säger Marine Sturesson.

Eftersom vissa anammande arbetssättet och andra inte, krävs det fler studier för att utvärdera effekterna av ett sådant arbetssätt.

Marine Sturesson har också studerat kvaliteten på utfärdade läkarintyg. Studien visar på att mer än en tredjedel av läkarintygen för sjukskrivning som utfärdats i primärvården saknar nödvändig information. Det framkom också att läkarintyg som var utfärdade för kvinnor i större utsträckning hade brister än intyg utfärdade för män.

– Om det saknas information kan Försäkringskassan inte fatta beslut om ersättning eller avgöra om samordnade rehabiliteringsinsatser behövs, vilket i sin tur skapar problem för den sjukskrivne.

En annan studie i Marine Sturessons avhandling visar på att begreppet arbetsförmåga, som är centralt i arbetet med sjukskrivna, är svårtolkat och har en komplex struktur med många samverkande komponenter. För att bedöma arbetsförmåga krävs bland annat information om vad individen har för arbetsuppgifter och vad dessa innebär. Om den sjukskrivande läkaren saknar information blir det svårt för honom/henne att bedöma arbetsförmågan.

– För att patienten ska kunna ta del av sjukförsäkringen krävs att läkaren styrker att det är sjukdomen som är orsaken till den nedsatta arbetsförmågan. Eftersom arbetsförmågan kan påverkas av så många olika faktorer kan detta vara svårt att avgöra.

Avhandlingen lyfter också fram upplevelsen av mötet mellan sjukskriva och personal inom primärvården.

– Vårdpersonalen kan underlätta sjukskrivna personers återgång i arbete genom att tillsammans med individen skapa en strukturerad plan samt stödja individen framåt i processen och dennes aktivitetsbalans. Möten i vården måste bygga på ömsesidig tillit.

Studie
I den första studien användes fokusgrupper för att undersöka arbetsterapeuters och läkares syn på arbetsförmåga och deras erfarenheter av att bedöma arbetsförmåga.Den andra studien utvärderade genomförbarheten och effekten av en intervention som prövades vid fyra hälsocentraler där arbetsterapeuter medverkar i bedömning av arbetsförmågan för sjukskrivna personer. I studie tre intervjuades 21 personer som var eller nyligen varit sjukskrivna om vad de uppfattar som viktigt i kontakten med primärvården. Den fjärde studien utvärderande kvaliteten av den information i läkarintyg som utfärdats i primärvården.

Marine Sturesson är legitimerad arbetsterapeut och har arbetat i många år inom Västerbottens läns landsting. Sedan 2006 arbetar hon med verksamhetsutveckling av försäkringsmedicinska frågor inom enheten för Vård och kvalitet i Staben för verksamhetsutveckling, Västerbottens läns landsting.

Avhandling
Torsdagen den 29 oktober försvarar Marine Sturesson, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering sin avhandling med titeln: The sick leave process in primary health care – encounters, assessments and collaboration. Svensk titel: Primärvårdens arbete med sjukskrivna – patientmötet, bedömningar och samverkan. Disputationen äger rum klockan 09.00 i Aulan, Vårdvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Kristina Alexanderson Sektionen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm. Huvudhandledare är Birgitta Bernspång.

Kontaktinformation
Marine Sturesson

Telefon: 070-300 82 31

E-post: marine.sturesson@vll.se

– Trådlösa routrar är ett stort säkerhetshot. De flesta routrar innehåller programvara som är fyra till fem år gammal redan vid inköpstillfället och många är fulla av säkerhetshål. Det är oroande eftersom en allt större del av nättrafiken går genom routrar, som kan snappa upp trafiken, sprida virus eller till och med initiera egna cyberattacker, säger Anna Brunström, professor i datavetenskap vid Karlstads universitet.

Frågan om trådlösa enheter såsom routrar är aktuell just nu eftersom både EU och USA håller på att revidera kraven som produkter klassade som radioutrustning måste uppfylla för att få säljas. Argumentet för regelverket är att man vill förhindra att radiosignaler stör varandra, genom att inte tillåta förändringar i programvaran och på så sätt stänga enheten.

Problemet är att om enheterna stängs kan ägaren av en enhet inte längre installera ny programvara för att täta säkerhetshål eller få bättre prestanda. Det blir inte heller möjligt för forskare att experimentera för nya och bättre lösningar.

– Vi ser allt fler exempel på problemen med stängda enheter där det inte går att komma åt programvaran, säger Toke Høiland-Jørgensen, doktorand i datavetenskap vid Karlstads universitet.

– Ett exempel är säkerhetsproblematiken, men vill vi också använda de här enheterna i vår forskning, något som är omöjligt om de är stängda, då kan vi inte ens verifiera att de fungerar som de ska. Säkerhet och prestanda i framtidens internet Senare års forskning har visat allt tydligare att möjligheten att installera öppen programvara på framför allt WiFi-utrustning är enda sättet att säkra inte bara möjligheten för fortsatt utveckling och forskning, utan även säkerhet och prestanda i framtidens internet. Det är även centralt för att minska mängden elektroniskt avfall då uppgraderingar av programvaran förlänger hårdvarans livslängd.

Forskare vid Datavetenskap på Karlstads universitet har därför tillsammans med drygt 260 internetexperter världen över valt att delta i en internationell kampanj som försöker påverka utformningen av regelverket så att de nuvarande problemen med trådlösa enheter kan lösas. Karlstads universitet har också valt att skicka in ett remissyttrande till regeringen gällande genomförandet av radioutrustningsdirektivet (N2015/5144/ITP).

Det övergripande verktyget som kampanjen vill lyfta fram är helt enkelt: öppenhet. Kampanjen förespråkar att det nya regelverket ska kräva att programvaran görs tillgänglig för oberoende inspektion innan utrustningen kan godkännas för försäljning. Ett annat krav är att producenten garanterar att uppdatera utrustningen enligt gällande praxis för mjukvara, först och främst vad gäller säkerhetsuppdateringar.

– Genom att kräva att producenter av trådlösa enheter uppfyller dessa ganska simpla krav skulle vi kunna förbättra både säkerheten och prestandan i alla våra nät markant, säger Toke Høiland-Jørgensen.

Kampanj
Kampanjen startades av Dave Täht (numera anställd vid Karlstads universitet) tillsammans med Vint Cerf, meduppfinnare av internet, och har drivits fram inom projektet Bufferbloat.net.

Kontaktinformation
Toke Høiland-Jørgensen, doktorand i datavetenskap vid Karlstads universitet, toke.hoiland-jorgensen@kau.se eller 072 – 208 48 31

I den nya avhandlingen har 60 plagg från svenska och internationella klädkedjor testats. En första analys hittade tusentals kemikalier i kläderna och ett hundratal identifierades preliminärt. Flera av ämnena fanns inte med på tillverkarnas listor och misstänks vara biprodukter, restprodukter eller tillsatta under transport.

– Att exponeras för dessa kemikalier ökar risken för hudallergier, men de kan vara relaterade till mer allvarliga hälsoeffekter och miljörisker. Några av de identifierade kemikalierna är misstänkt eller bevisat cancerframkallande, samt giftiga för vattenlevande organismer, säger Giovanna Luongo, nybliven doktor i analytisk kemi vid Stockholms universitet.

Beroende av mängd, giftighet och hur lätt de går igenom huden valdes fyra grupper av ämnen ut för ytterligare analys. De högsta halterna av två av dessa, kinoliner och aromatiska aminer, hittades i polyester.

Bomull innehöll höga halter av bensotiazoler, även kläder av ekologisk bomull. Forskarna tvättade kläderna och mätte sedan halterna. Vissa av ämnena tvättades ur, och riskerar därmed att hamna i vattenmiljöer, andra stannade i hög grad kvar i kläderna och blir då en möjlig källa till långvarig hudexponering. Det är svårt att veta om halterna av skadliga ämnen är på hälsofarliga nivåer och vad effekterna av kemikalier i våra kläder kan bli på sikt.

– Vi har bara skrapat på ytan, det här är någonting som måste tas itu med. Kläder bärs dygnet runt hela livet. Vi måste ta reda på om kemikalierna går ut i huden och vad som händer i kroppen. Det är mycket svårbedömt och kräver betydligt mer forskning, säger Conny Östman, Professor i analytisk kemi.

Avhandling
Chemicals in textiles A potential source for human exposure and environmental pollution

Kontaktinformation
Giovanna Luongo, doktor i analytisk kemi vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet. E-post: Giovanna.Luongo@aces.su.se tfn: 070-769 99 50 Conny Östman, Professor vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet. E-post: conny.ostman@aces.su.se tfn: 070-870 87 06

I världen som helhet har solinstrålningen vid markytan ökat sedan 1990, men i Kina har däremot solinstrålningen minskat. Avtagande vindar ökar luftföroreningar

I forskningsstudien har man kombinerat långsiktiga meterologiska data bakåt i tiden med aktuella mätningar av luftföroreningspartiklar i Kina. I studierna har man funnit att den minskade solinstrålningen i Kina beror på en kombination av ökade luftföroreningar i området och på att de marknära vindarna i Kina, liksom i andra områden på norra halvklotet, har blivit svagare de senaste decennierna.

När vinden avtar ökar koncentrationen av små partiklar av luftföroreningar (aerosoler) och därmed ökar också soldiset på platsen.

− Det är betydelsefullt att kartlägga sambandet mellan solinstrålning och luftföroreningar, eftersom moln spelar en stor roll i att påverka solinstrålningen till jordytan, säger Deliang Chen, professor i fysisk meteorolog vid institutionen för geovetenskaper på Göteborgs universitet och medförfattare till forskningsartikeln.

Ökat soldis vid låg vindstyrka
Forskningsresultaten visar att soldis till följd av luftföroreningar ökade avsevärt under dagen i förorenade områden i Kina när vindstyrka var mindre än 3,5 meter per sekund. Studien visar också att 20 procent av den minskade solinstrålningen i Kina beror på koncentrationen av små partiklar av luftföroreningar (aerosoler), och den i sin tur förstärks med 20 procent av den låga vindstyrkan.

Effekten blir minskat inflöde av solljus som påverkar bland annat fotosyntesen och har djupgående konsekvenser för klimat, miljö och samhällsekonomin.

− Det var ett lyckat samarbete med kollegor från USA, Kina och Sverige. Jag är glad över att vi lyckades med att leverera en kvantitativ uppskattning av luftföroreningarnas effekt på solinstrålning i samverkan med vind, säger Changgui Lin, huvudförfattare till artikeln och forskare på institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet.

Studien är publicerad i Scientific Reports (DOI: 10.1038/srep15135

Kontaktinformation
Deliang Chen, August Röhss professor vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet Tel: +46 (0)31 786 4813, e-post: deliang@gvc.gu.se, http://rcg.gvc.gu.se/dc/ Changgui Lin, institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet e-post: linchg@itpcas.ac.cn

– När bakterien utsätts för ett kraftigt vätskeflöde kommer proteintrådarna att förlängas. Det innebär att bakterien kan ”följa med flödet” vilket minskar kraften hos dess förankring till värdceller i vår kropp. Detta minskar risken att bakterien sköljs bort. När flödet minskar drar proteintrådarna ihop sig igen.

Antibiotikaresistensen ökar i hög takt i både industri- och utvecklingsländer, allt fler bakterier har utvecklat motståndskraft mot medicinerna. För att kringgå problemet måste nya metoder att behandla infektioner utvecklas. Ett nytt angreppssätt skulle kunna vara att slå ut de vidhäftningsproteiner som till exempel E.colibakterier använder för att orsaka infektion.

Dessa hårliknande strukturer som kallas pili är mycket viktiga i det första steget till en infektion – att binda till en värdcell. Johan Zakrisson har undersökt de mekaniska egenskaperna hos pili och deras roll i den initiala vidhäftningsprocessen.

E. coli-bakterier är en normal medlem i tarmfloran hos människor och däggdjur, men orsakar även infektioner, till exempel urinvägsinfektion. En E.coli-infektion börjar med att bakterierna klamrar sig fast på värdcellen med hjälp av pili-håren på sin yta. Pili är konstruerade av proteiner som är organiserade i en spiralstruktur. Längst ut på pili finns adhesin, ett protein som fungerar som ankringspunkt till värdcellen.

Att inaktivera bakteriernas pili kan bli en ny metod i kampen mot bakteriella infektioner. Men, för att utveckla molekyler som effektivt sätter bakteriehåren ur spel behövs bättre förståelse av pili. I sin doktorsavhandling presenterar Johan Zakrisson en detaljerad beskrivning av de mekaniska egenskaperna hos pili och deras roll i den initiala vidhäftningsprocessen.

– Genom att använda resultat från experiment i kombination med fysikalisk modellering och numeriska simuleringar, undersökte vi hur pili kan fungera som ”stötdämpare” för bakterien, säger han. Stötdämpningen minskar kraften från vätskeflöden, till exempel urin, som kan spola bort bakterierna.

– Våra resultat visar att beroende på hur pilis spiralstruktur vecklar upp sig kan det variera kraften från vätskeflöden för att ge optimal livslängd för adhesinet, ankringspunkten. Det ökar sannolikheten för att bindningen vid värdcellen ska bestå och medför högre risk för att en infektion initieras, säger Johan Zakrisson. Vi har även utvecklat en metod att med hjälp av en optisk pincett upptäcka närvaron av dessa pili hos bakterier.

Optiska pincetter är en pincett konstruerad enbart av laserljus som kan användas till att hålla i och manipulera till exempel bakterier. Optiska pincetter kan mäta och applicera extremt små krafter och har visat sig vara ett utmärkt verktyg för att undersöka och karaktärisera de mekaniska egenskaperna hos pili.

Disputation
Fredagen den 23 oktober försvarar Johan Zakrisson, Institutionen för fysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: The mechanics of adhesion polymers and their role in bacterial attachment. Svensk titel: Mekaniken hos adhesionspolymerer och dess roll i bakteriell vidhäftning. Disputationen äger rum kl 13:00 i N420, Naturvetarhuset. Fakultetsopponent: professor Kerstin Ramser, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Luleå tekniska universitet.

Johan Zakrisson är uppvuxen i Hälsingfors, Vindeln. Han är utbildad till civilingenjör i teknisk fysik på Umeå universitet, med inriktning mot fotonik. Han har utfört sin forskarutbildning på institutionen för fysik vid Umeå universitet.

Kontaktinformation
Johan Zakrisson, doktorand vid Institutionen för fysik, Umeå universitet Telefon: 070-396 70 71 E-post: johan.zakrisson@umu.se

Karlskrona var en stad som tidigare dominerades av militären och tung tillverkningsindustri. Idag finns här ett av landets största it-kluster.

Utvecklingen i Karlskrona fick påtagliga konsekvenser för både invånarna och för framväxten av en ny arbetsmarknad. Marina Jogmark har i sin avhandling i industriell ekonomi studerat hur det kunde uppstå en dynamik i Karlskrona vid just denna tidpunkt och framförallt allt vilken roll olika sociala relationer bland invånarna hade för utvecklingen.

– I min forskning har jag kommit fram till att nykomlingar, det vill säga nyinflyttade människor, spelade en stor roll för framväxten av det nya Karlskrona. Dessa personer behövde inte vända sig till etablerade gemenskaper och nätverk, utan kunde röra sig mellan flera olika sociala sammanhang och på så sätt bygga broar vilket länkade samman olika människor. Det gav en dynamik som var helt avgörande för Karlskronas utveckling, säger Marina Jogmark.

Resultaten i avhandlingen kan ge dem som utformar policyer och strategier för regional förnyelse en bättre förståelse kring hur komplexa utvecklingsprocesser förhåller sig till platsens historia såväl som till det oväntade.

Avhandlingen tar också upp vikten av att förstå att varje utvecklingsprocess är unik och insikten i att tillfälligheter och lyckliga omständigheter också spelar stor roll i varje utvecklingsprocess. Disputationen är öppen för allmänheten. Dag: Fredagen den 23 oktober Tid: Kl 13:00 Plats: Sal G340, hus G, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona

Kontaktinformation
Marina Jogmark via e-post: marina.jogmark@hkr.se eller via telefon 0723-22 74 76

Under 50 dagar fördelat på två terminer har Andreas Ottemo, doktorand vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, observerat och intervjuat högskolestudenter på ett datatekniskt och ett kemitekniskt program.

I kontrast till många tidigare studier, som mer eller mindre uttalat fokuserat på svårigheterna att rekrytera kvinnor till teknikutbildningar, undersöker han normer som kopplar samman maskulinitet och teknik.

Maskulinitet och teknik
– Det har funnits en tendens till att man både i forskning, utredningsarbete och i särskilda satsningar närmast automatiskt fokuserat på kvinnor när frågor om genus och teknik aktualiserats. Min avhandling är ett försök att istället problematisera den självklarhet med vilken teknik och maskulinitet så ofta kopplas samman, säger Andreas Ottemo.

Normer som kopplar samman maskulinitet och teknik är särskilt framträdande på det datatekniska programmet. Ottemo argumenterar för att föreställningar om kropp är särskilt angelägna att uppmärksamma.

– I intervjuer med studenterna framkommer att nakenhet och olika former av kroppsligt ”äcklande” och ”dräggande” tar plats i dataprogrammets studentkultur. Till exempel bjuds det in till pubar där man förväntas dyka upp utan byxor eller endast insvept i gladpack. Studenter berättar också om flera incidenter där datateknologer klätt av sig nakna medan andra beklagar traditionen att man på programmet ”skall vara så grisig som möjligt”.

Dataintresse som heteromaskulint kodat begärt
Centralt är också att datastudenterna förväntas vara mycket intresserade av det teknikområde de ägnar sig åt, och gärna skall ha odlat en passion för datateknik under en stor del av sina liv också bortom formella studier.

Andreas Ottemo har även sett en koppling mellan passionen för teknik och hur föreställningar om maskulinitet och heterosexualitet kommer till uttryck i studentkulturen. Utifrån genusteoretikern Judith Butlers begrepp ”den heterosexuella matrisen” resonerar han kring den logik som får dataintresse att framträda som ett heteromaskulint kodat begär.

Bland kemiteknologerna i studien lyser dock teknikpassionen i hög grad med sin frånvaro.

– För det första har många av kemiteknikstudenterna inte sökt sig till utbildningen på grund av ett teknikintresse, utan snarare med ambitionen att få ägna sig åt kemi i mer naturvetenskaplig bemärkelse. För det andra framträder det kemiintresse många ändå uttrycker som mycket mer begränsat än det dataintresse datateknologerna formulerar, säger Andreas Ottemo.

Att många av kemiteknologerna förhåller sig ganska reserverat till den undervisning de möter lyfts fram som en konsekvens av att studenternas förväntan på utbildningen inte stämmer överens med programmets faktiska innehåll.

Kemiteknik tilltalar bägge könen
Distansen till teknikområdet förefaller att bidra till att studenter upplever förhållandevis stora frihetsgrader i relation till kön. Samtidigt understryker Andreas Ottemo att det i detta avseende finns betydande likheter mellan de båda program han studerat.

– Både datateknologer och kemiteknologer ser med distans på sin utbildning som något med främst instrumentellt värde. I datateknologernas fall kombineras det dock med att teknikintresset bortom studierna tas för givet. Att teknikintresset samtidigt märks som maskulint ser jag som en förklaring till att datateknik framträder som ett så mansdominerat program, medan kemiteknik tycks tilltala killar och tjejer i ungefär lika hög grad.

Andreas Ottemo lägger fram sin avhandling Kön, kropp, begär och teknik: Passion och instrumentalitet på två tekniska högskoleprogram vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik fredagen den 23 oktober, kl 13.00.

Kontaktinformation
Andreas Ottemo, 031-7862321, 0707-222876, andreas.ottemo@ped.gu.se

Studien som är gjord på hjärtpatienter och publiceras i
vetenskapstidskriften JAMA visar att lagrat blod är lika säkert som
färskt.

I Sverige och större delen av västvärlden tillåter man att blodenheter lagras i upp till 6 veckor innan de används för transfusioner. Stor oro och osäkerhet uppstod dock på sjukvårdsklinker runt om i världen efter en studie som publicerades 2008, där det hävdades att hjärtopererade patienter som fått blod som lagrats så kort tid som 2 veckor hade en ökad dödlighet.

– Trots att flera hundra studier publicerats kring lagring av blod de senaste åren så har vi stått och stampat utan ett tydligt svar på hur länge blod kan lagras utan att äventyra patentsäkerheten, säger Gustaf Edgren, läkare och docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik som lett den nu aktuella studien i JAMA.

För att gå till botten med frågan om eventuella negativa hälsoeffekter av lagrat blod genomförde forskarna den hittills största studien på området. Genom att länka ihop en rad register kunde de inkludera närmare 50 000 patienter som fått en blodtransfusion i samband med hjärtkirurgi i Sverige under en 16-årsperiod. Bland dessa ingick patienter som fått transfusioner med blod som lagrats mellan 14 och 42 dagar.

– Slutsatsen är att inte hittar några som helst tecken på negativa hälsoeffekter av transfusioner med lagrat blod för hjärtopererade patienter, säger studiens förstaförfattare Ulrik Sartipy, hjärtkirurg och docent vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi.

– Tack vare de unika svenska registren har vi på ett tydligt sätt kunnat visa att den nuvarande praxisen för blodhantering är säker, säger Gustaf Edgren.

Forskningen har finansierats av Svenska Läkaresällskapet, Karolinska Institutet stiftelser och fonder, Mats Klebergs stiftelse, Vetenskapsrådet, Hjärt-Lundfonden och Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning. Forskare som medverkat i studien är knutna även till Karolinska Universitetssjukhuset och Statens Serum Institut, Danmark.

De register som använts är bland annat SWEDEHEART, med information om patienter som genomgått hjärtoperationer i Sverige, och SCANDAT2, ett nationellt register över blodtransfusioner.

Publikation
Red Cell Concentrate Storage and Survival after Cardiac Surgery, Ulrik Sartipy, Martin J. Holzmann, Henrik Hjalgrim, Gustaf Edgren, JAMA.

Kontaktinformation
Gustaf Edgren, läkare, docent Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet Tel: 0708-18 68 62 E-post: gustaf.edgren@ki.se

Vi lever i en värld som i hög grad är sammanlänkad på olika sätt. Idag är transportnätverk grundläggande för att flytta resurser och information från en punkt till en annan, från en person till en annan.

Varje dag reser vi på vägar och använder elektricitet och vatten som transporteras från verk långt borta. Vi kopplar upp oss på internet och läser om nyheter som rapporterats från andra sidan världen. Idealiskt sätt skulle vi vilja kunna resa den kortaste möjliga vägen mellan städer, men ibland måste vi ta långa omvägar.

De som jobbar med att planera infrastruktur försöker bygga system som är effektiva och robusta, men inte alltför dyra. Det gäller att hitta den bästa kompromissen mellan dessa konkurrerande mål. I jakten på inspiration har forskare vänt sig till naturen för att observera den spontana formationen av naturliga transportnätverk, från myrstigar till bladnerver.

En två år lång fältstudie försåg nyligen forskare med ett dataset som består av ett flertal stig-nätverk byggda av den Australiska myran Iridomyrmex purpureus (Australian meat ant) för att koppla samman bon spridda över ett stort territorium.

– Det häpnadsväckande med dessa myror är att de inte förlitar sig på ingenjörskonst för att planera sina nätverk men ändå lyckas hitta en specifik balans mellan snålhet, effektivitet och robusthet, säger Tanya Latty, forskare i biologi vid University of Sydney.

Forskare från institutionen för matematik vid Uppsala universitet har utvecklat en modell för att förstå hur dessa nätverk har skapats. Genom att använda data och numeriska simulationen kunde de identifiera en generell mekanism för lokal kostnadsminimering som den grundläggande regeln som leder till balans mellan konkurrerande designmål. Studien visade att när myrorna bygger ett nytt bo så kopplar de samman det med det närmsta existerande boet och möjligen med ett träd, eftersom det är där myrorna hittar sin mat, om det inte är för långt bort.

– Efter att vi sett hur naturen gör har vi försökt tillämpa samma enkla regler för att se vad som skulle hända med ett system designat av människan, elektriska kraftnät till exempel, om de hade varit byggda av dessa myror, säger Arianna Bottinelli, doktorand i matematik vid Uppsala universitet.

Det visar sig att vid bygget av en ny förort så är det tillräckligt att koppla samman den med det närmsta stadsområdet för att försäkra sig om att hela el-nätverket blir relativt billigt men också effektivt i det långa loppet.

Robustheten kan ökas eller minskas genom att ändra frekvensen för hur nya förorter kopplas till service center, i detta exempel till elkraftverk.

– Studien är ytterligare sett steg mot att förstå naturen och en ansats att använda det vi observerar där för att förbättra designen av system skapade av människan, säger David J.T. Sumpter, professor vid institutionen för matematik vid Uppsala universitet.

Artikel
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Royal Society Interface. Bottinelli A, van Wilgenburg E, Sumpter DJT, Latty T. 2015 Local cost minimization in ant transport networks: from small-scale data to large-scale trade-offs. J. R. Soc. Interface 20150780.

Kontaktinformation
Arianna Bottinelli, Arianna.bottinelli@math.uu.se, 070-823 63 94