– Mekanismen bakom våra resultat är ännu okänd. Men det är möjligt att den kirurgiska precisionen försämras senare i veckan, vilket kan bero på kirurgens och teamets ackumulerade arbetsbörda, säger Jesper Lagergren, läkare och professor i kirurgi vid Karolinska Institutet och King’s College London.
Matstrupscancerkirurgi är en lång och krävande operation (i snitt sex och en halv timme), där man vet att kirurgens erfarenhet är av stor betydelse för patientens chans till överlevnad.
I den nu aktuell studien undersökte forskarna totalt 1 748 patienter som opererats för matstrupcancer i Sverige mellan 1987 och 2010. Forskarna kunde då se att femårsdödligheten ökade med 13 procent för de patienter om opererats under onsdag till fredag i jämförelse med de som opererats en måndag eller tisdag.
Sambandet starkast vid tidig tumör
I analyserna justerades resultaten för möjlig inverkan av störfaktorer som ålder, annan sjuklighet, tumörstadium, tumörens typ (histologi), förbehandling med cytostatika och strålbehandling, och kirurgens erfarenhet av just matstrupscancerkirurgi.
Sambandet mellan veckodag och överlevnad var starkast för tidiga tumörstadier (tumörstadium 0-I), måttligt för mellanliggande tumörstadier (II-III) och var frånvarande för avancerade tumörstadier (III-IV).
Avsaknad av effekt för avancerade tumörstadier kan bero på den generellt låga chansen till bot; överlevnaden fem år efter operationen är cirka 10 procent.
När det gäller tidiga tumörstadier är det i högre grad kirurgin som är avgörande för utgången.
– Det behövs fler studier för att bekräfta resultaten innan man går ut och ger kliniska rekommendationer. Men om dessa resultat visar sig få stöd i kommande forskning bör man planera verksamheten så att operationer för matstrupscancer företrädesvis sker i början av arbetsveckan, säger Jesper Lagergren.
Forskningen är finansierad av Vetenskapsrådet och Cancerfonden.
Publikation
Weekday of esophageal cancer surgery and its relation to prognosis, Jesper Lagergren, Fredrik Mattsson & Pernilla Lagergren, Annals of Surgery, online 10 November 2015, doi: 10.1097/SLA.0000000000001324.
Mer om Jesper Lagergrens forskargrupp.
KONTAKT
Jesper Lagergren, läkare, professor Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet Tel: 08 517 760 12 eller 070 227 40 88 E-post: jesper.lagergren@ki.se
– Gnagarspermier är minst dubbelt så långa som spermier från stora däggdjur som primater, tigrar och till och med valar. Vi ville veta varför spermier skiljer sig så dramatiskt åt i storlek när de har samma uppgift – att befrukta ägg, säger John Fitzpatrick, biträdande lektor, Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.
John Fitzpatrick har tillsammans med Stefan Lüpold, Universität Zürich, undersökt hur konkurrensen mellan spermier från olika hannar och storleken på honornas livmoder har påverkat hur sperma i 100 däggdjursarter utvecklats. Forskarna har mätt både spermielängd och antal spermier i en ejakulation. Det är viktigt eftersom de resurser som används för att producera spermier måste delas mellan antal och storlek. Med andra ord – ju längre spermier desto färre kan produceras.
– Vi visar att hannar investerar mer i spermiestorlek och antal i djurarter där spermier från flera hannar tävlar om att befrukta ägg jämfört med hos monogama arter.
Honans storlek påverkar också
John Fitzpatrick och Stefan Lüpold har också upptäckt att honans storlek påverkar om det är bättre för en hanne att producera längre och fler spermier. Hos större honor, med större fortplantningsorgan, kan spermier gå vilse eller spädas ut på väg till ägget. Därför producerar hannar hos större djur en stor mängd små spermier. Små arter, där spermierna har lättare att hitta ägget, producerar därför längre spermier i jämförelse.
– Detta visar att var spermierna konkurrerar med varandra, i honans fortplantningsorgan, och konkurrenssituationen avgör när det lönar sig för en hanne att producera längre eller fler spermier, säger John Fitzpatrick.
Studien publiceras denna vecka i tidskriften Proceedings of the Royal Society of London.
Kontakt
John Fitzpatrick, Zoologiska institutionen, 08-16 26 21, 073-710 63 59, e-post john.fitzpatrick@zoologi.su.se
I en aktuell studie visar Klas Borell, professor i sociologi och socialt arbete vid Jönköping University, att anti-muslimska fördomar i hög utsträckning är händelsestyrda; terroristattacker leder till att anti-muslimska opinioner snabbt blossar upp för att därefter, i lugnare tider, bedarra.
– Terroristernas urskillningslösa våld skapar osäkerhet och rädsla och det är i ett sådant känsloklimat som människor kan sätta likhetstecken mellan islamistiska terrorister och vanliga muslimer, säger Klas Borell.
Anti-muslimska stämningar påverkar, visar forskningen, också antalet hatbrott riktade mot muslimer och muslimska mötesplatser, men det handlar om ett indirekt samband, menar Klas Borell.
Hatbrott utlöser moteffekter
– Terroristattacker och anti-muslimska stämningar ger handlingsutrymmen åt islamofobiska grupper och nätverk.
Borells internationella forskningsöversikt visar dock att uppmärksammade hatbrott i sig själva är dramatiska händelser med oväntade effekter.
– När hatbrott uppmärksammas i massmedia utlöser de mycket ofta motreaktioner. Brott av det här slaget utmanar rättsmedvetandet hos många människor och leder till solidaritetsaktioner. En statistiskt representativ studie från Sverige illustrerar dessa paradoxala effekter. Just på de orter i Sverige där muslimska församlingar utsatts för flest hatbrott bedömer församlingarnas ledare stödet för muslimers rätt att få utöva sin religion som störst. Hatbrott fungerar med andra ord som katalysatorer för solidaritetshandlingar av olika slag och får inte de effekter förövarna varit ute efter, säger Klas Borell.
Klas Borells internationella forskningsöversikt ”When is the Time to Hate? A Research Review on the Impact of Dramatic Events on Islamophobia and Islamophobic Hate Crimes in Europe” publiceras nu i den internationella tidskriften Islam and Christian-Muslim Relations.
Kontaktinformation: Klas Borell, professor i sociologi och socialt arbete, E-post: klas.borell@ju.se
Dagens behandlingar fungerar mer eller mindre väl på vissa cancerformer, medan stora problem kvarstår med resistens och återfall. Dessutom är många av de nya läkemedlen extremt dyra, starkt toxiska och ineffektiva mot sällsynta diagnoser.
180 forskare från 22 länder antog en utmaning från den kanadensiska organisationen ”Getting to know cancer”: en genomlysning av studier om växtsubstansers effekter.
Ett av de projektets mångvetenskapliga team leddes av Lasse Jensen, kärlforskare vid Linköpings universitet och Karolinska Institutet. Teamet — där också Charlotta Dabrosin, professor i onkologi vid LiU, deltog – granskade omkring 500 arbeten med inriktning på blodkärlstillväxt. Denna process som också kallas angiogenes krävs för att en tumör ska kunna växa och sprida dottertumörer.
– Vi radade upp tio saker som påverkar tumörens blodkärlstillväxt och patologisk funktion. Själv fokuserade jag på fysiologiska fenomen som migration av endotelceller, syrebrist, inflammation och bristande lymfkärlsfunktion, säger Lasse Jensen.
Teamet identifierade mer än 100 växtbaserade substanser som visat effekt på de utvalda måltavlorna. Sedan utvärderades de med hänsyn till läkemedelspotential, låg toxicitet och interaktion med andra substanser. Resultaten har sedan jämförts med traditionell kemoterapi.
Hopp om växtbaserad terapi
– I dagens kemoterapi tvingas läkarna ofta ge maximal dos, nära gränsen för svåra biverkningar. Sannolikt behövs inte det med växtbaserade substanser, där marginalen mellan den effektiva dosen och den skadliga ofta är större, säger Lasse Jensen.
Han hoppas att lärdomarna från studien ska ge forskningen om växtbaserad terapi högre status och uppmuntra till nya projekt och kliniska prövningar. Själv skulle han vilja testa kombinationer av flera växtsubstanser och vanlig kemoterapi.
Exempel på växtbaserade kemikalier som studerats i projektet är resveratol i vindruvor, genistein i soja och curcumin i gurkmeja.
– Många av dem har testats för anti-cancereffekter, men nästan ingen forskning har gjorts på kombinationer av flera substanser, säger Keith I. Block, forskningsledare vid Block center for integrated cancer treatmenti Illinois, USA.
Mot bakgrund av den evidens som läggs fram i metastudien efterlyser han en omedelbar forskningssatsning på området. Många frågor är ännu obesvarade och det krävs omfattande djurförsök innan behandlingen kan prövas på människor.
Artikel
Broad targeting of angiogenesis for cancer prevention and therapy av Z. Wang, C. Dabrosin, X. Yin, M. M. Fuster, A. Arreola, W. K. Rathmell, D. Generali, G. P. Nagaraju, B. El-Rayes, D. Ribatti, Y. C. Chen, K. Honoki, H. Fujii, A. G. Georgakilas, S. Nowsheen, A. Amedei, E. Niccolai, A. Amin, S. S. Ashraf, B. Helferich, X. Yang, G. Guha, D. Bhakta, M. R. Ciriolo, K. Aquilano, S. Chen, D. Halicka, S. I. Mohammed, A. S. Azmi, A. Bilsland, W. N. Keith, L. D. Jensen. Seminars in Cancer Biology November 18, 2015, doi:10.1016/j.semcancer.2015.01.001
KONTAKT
Lasse Jensen 010-1033674, 070-9982096, lasse.jensen@liu.se
En forskargrupp med deltagande av bland andra psykologiprofessor Igor Knez vid Högskolan i Gävle, visar i en färsk undersökning fjällens kulturella betydelse för välmåendet hos de boende i fjällandskapen.
Där finns minnen
Projekt om fjällen handlar oftast om turism och besökande. Men fjällområdet är ett kulturlandskap där människor bott och verkat under tusentals år. Och där finns också minnen, berättelser och kunskap som förs vidare från generation till generation.
Speciella träd, stenar och naturformationer, har varit markörer i landskapet och fungerat som vägvisare till och från platser längs med stigar och färdvägar. De har fungerat som mentala kartor för orientering i terrängen.
– Natur och kultur existerar parallellt i fjällområdet, därför bör samverkan öka på alla nivåer och även mellan verksamhetsområden. säger Igor Knez.
Läkande platser
– Det intressanta med denna undersökning som handlar om Jämtlands län, är att vi bett de boende i länet berätta hur de nyttjar och hur de ser på fjällen. Resultaten visar att ju starkare band man har till fjällen, emotionella och kognitiva band, som erfarenheter, minnen och upplevelser relaterade till platsen, desto bättre mår man när man befinner sig där.
– Det finns en relation mellan styrkan i bandet och välbefinnandet. Det blir som en egenterapi, man sticker iväg till fjällen för att ladda batterierna.
– Och ju starkare relation du har till fjällen desto högre välbefinnande och desto bättre terapi – fjällen blir läkande platser.
Som Carl von Linné uttryckte det 1732 i sin Lappländska resa: ”Så snart jag kom på fjällen, fick jag liksom nytt liv och det var så som en tung börda blev tagen av mig.”
Mutar in sin plats
Forskarna har tittat på detta både på personlig nivå och på kollektiv nivå. Vad det betyder för den enskilde, men också för kollektivet av boende i länet. På vi-nivå så identifierar man varumärkesplatserna som Åre och så vidare, platserna som är viktiga för turistindustrin och arbetstillfällena.
– Men på personlig nivå så mutar man in sin lilla plats dit man återvänder med sina närmaste.
– Det som de boende värdesätter mest på sina favoritplatser är landskapets skönhet samt avkopplingen och lugnet på platsen. De är också medvetna om platsernas kulturella och historiska kännemärken.
Historiens betydelse
Resultaten bekräftar även historiens betydelse för vår bild och upplevelse av fjällen. Det vackra landskapet med mäktiga fjäll och vida vyer som på 1800-talet uppskattades för sina välgörande egenskaper är än i dag något som både boende och tjänstemän värdesätter högt. Både boende och tjänstemän har även stor kännedom om det historiska kulturarvet i fjällen.
– Den enskilda personen upplever följaktligen att favoritplatsen är en del av hens historia.
Tjänstemännen är medvetna
Olika handläggare i kommunerna intervjuades, när det gäller den fysiska planeringen, om hur man tar hänsyn till dessa kulturella värden? Dessa samband är något som tjänstemän inom fysisk planering är medvetna om och önskar att de kunde använda mer, som en utgångspunkt i sitt dagliga arbete med att planera och förvalta fjällandskapet.
Många av tjänstemännen eftersträvar en helhetssyn i den fysiska planeringen och ett miljöarbete där kultur och natur möts. Men de påpekar att den aktuella uppdelningen mellan natur och kultur skapar svårigheter i det praktiska arbetet.
– Det viktiga är att vi visar att identitet och det kulturella arvet har stor betydelse för de boendes välmående. Fjällandskap: betydelsen av kulturella ekosystemtjänster.
Projektet är en del av forskningsprogrammet Storslagen fjällmiljö. Deltagare är Ingegärd Eliasson, Göteborgs universitet Igor Knez, Högskolan i Gävle Ewa Ljungdahl, Gaaltije Ola Hanneryd, Härjedalens Fjällmuseum AB Eva Karlsson, Länsstyrelsen i Jämtlands län.
KONTAKT
Igor Knez, professor i psykologi, vid Högskolan i Gävle Telefon: 026-648111 E-post: igor.knez@hig.se
Forskare har länge kämpat med att få ihop klimatmodeller med den rådande teorin att smältvatten från Nordamerika gav en 1100 år lång kall period i slutet av den senaste istiden, innan jordens klimat fortsatte att gå mot vår nuvarande varma mellanistid.
Forskare från Stockholms universitet i samarbete med forskare från Natural History Museum i London och Plymouth University, har nu hittat bevis för att det var den skandinaviska inlandsisen som låg bakom köldknäppen.
– Det smältande skandinaviska istäcket är den saknade länken för att kunna förstå varför klimatmodeller och rekonstruktioner inte var samstämmiga, och till förståelse av hur det Nordatlantiska klimatsystemet svarar på klimatförändringar, säger Francesco Muschitiello, doktorand vid Institutionen för geologiska vetenskaper och Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet.
– När man tillför smältvattnet från den skandinaviska inlandsisen stämmer våra modeller med rekonstruktionerna, säger Francesco Pausata, post doc vid Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet.
Studien bygger på biologiska och kemiska analyser av sediment från en forntida sjö i Blekinge och jämför temperatur och nederbörd i regionen med klimatmodellsimuleringar.
Mygglarverna visar att temperaturen först ökade, och sedan snabbt sjönk med fem grader. Biomarkörerna vittnar om en dramatisk minskning av nederbörden. Detta var inledningen till den 1100 år långa kalla perioden yngre dryas. Bakom dessa snabba förändringar låg enligt forskarna smältvatten från den skandinaviska inlandsisen, som ledde till en kraftig ökning av havsis i Nordatlanten som i sin tur ledde till ett kallt och torrt klimat.
– Den skandinaviska inlandsisen spelade definitivt en mycket större roll än vad man tidigare trott. Vårt arbete visar vikten av paleoklimatiska studier, inte minst i förhållande till debatten om global uppvärmning. Resultaten kan vara viktiga för framtida klimatmodeller, säger Barbara Wohlfarth, professor i kvartärgeologi vid Stockholms universitet.
Artikel
Fennoscandian freshwater control on Greenland hydroclimate shifts at the onset of the Younger Dryas finns publicerad i Nature Communications.
Kontakt
Francesco Muschitiello, doktorand, Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet. Tfn: 08-674 7862, e-post: francesco.muschitiello@geo.su.se
Francesco Pausata, post doc, Meteorologiska institutionen(MISU), Stockholms universitet. Tfn: 08-16 25 34, e-post: francesco.pausata@misu.su.se
Barbara Wohlfarth, Professor i kvartärgeologi, Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet. E-post: Barbara@geo.su.se
– Ett trovärdigt sjösäkerhetsarbete kräver professionella bedömningar av yrkesskickliga individer i sitt sammanhang och främjar ansvarstagande, förtroende och professionalism, menar Fredrik Hjorth i sin avhandling.
Det finns ett glapp mellan inspektörernas kunskap och roll, och det rådande inspektionssystemet i Sverige och Europa.
Styrda av procedurer
Resultaten av avhandlingen tyder på att organisatoriska reformer och införandet av så kallade New Public Management och liknande system har satt svenska hamnstatskontrollanter under press att bli mer styrda av procedurer samt i högre grad kontrollerade.
Det ansvar som följer med yrket som inspektör inom de komplexa strukturerna inom sjöfarten, har genom dessa reformer hamnat i konflikt med inspektörernas självständighet och yrkesroll.
Inom sjöfarten finns flera riskfaktorer att beakta enligt forskningsrapporter, till exempel trötthet, stress, minskade besättningar, frekvent användande av bekvämlighetsflagg och en dåligt utvecklad säkerhetskultur. Riskfaktorer som riskerar att öka risken för olyckor och därmed utgör en fara för människor, miljö och egendom.
För att minska dessa risker, finns det runt om i Europa en utbyggd hamnstatskontroll av handelsfartyg. En hamnstatskontroll som syftar till att upprätthålla en andra skyddsmur för att motverka att undermåliga fartyg och rederier bedriver trafik utmed Europas kust.
Kompetens och integritet
Genom en serie intervjuer med inspektörer som utför denna hamnstatskontroll i Sverige, har denna studie syftat till att fokuserar på inspektörerna egna perspektiv på sin upplevda arbetssituation, deras professionella utmaningar, status och identitet, samt den upplevda kvalitén av de Europeiska hamnstatskontrollerna och den svenska kontrollorganisationen.
Inspektörerna berättar att de upplever att deras kompetens och integritet är avgörande faktorer för framgång i arbetet. De anser vidare att den höga grad av styrning som den svenska myndigheten utövar över inspektörernas arbete leder till en begränsning av deras självständighet, integritet och förmågan att göra professionella bedömningar.
Avhandlingen visar att en viss grad av kontroll ses som positivt och fyller ett behov som stöd för den enskilde inspektören, men att en överkontroll hindrar en professionell självständighet och hämmar handlingsfriheten för den enskilde inspektören. Denna kontroll skapar en ambivalens hos inspektörerna vilket riskerar att påverka kvalitén på utförda inspektioner, samt ökar komplexiteten vid inspektioner av fartyg som utförs i Sverige.
Avhandling
Complexity and Ambivalence in Ship Safety Inspection – The view of Swedish Port state control officers försvaras den 20 november 2015 på Sjöfartshögskolan vid Linnéuniversitet i Kalmar. Opponent är Docent Michael Baldauf, World Maritime University, Malmö. Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se
KONTAKT
Fredrik Hjorth, tfn: 0480 – 49 76 21 eller e-post: fredrik.hjorth@lnu.se Jonas Tenje, pressansvarig, tfn: 070 308 40 75
Forskarna har fått över 36 miljoner kronor för att finansiera projektet. Redan i dag är superdatorer uppbyggda av tio- till hundratusentals beräkningskärnor som tillsammans utgör ett datorsystem med massiv parallellitet. För att effektivt kunna utnyttja denna kapacitet behövs tillgång till effektiva och skalbara parallella algoritmer och programvara, vilket sedan länge är ett område inom den beräkningsinriktade och datavetenskapliga forskningen vid Umeå universitet.
HPC2N (High Performance Computing Center North) vid Umeå universitet erbjuder, som del av VR:s metacenter SNIC, nationell tillgång till förstklassiga superdatorsystem för storskaliga beräkningar och masslagring av data.
En triljon operationer per sekund
Framtida superdatorer kommer att vara ännu mer extremt parallella, skalbara och heterogena; målsättningen är att kunna leverera superdatorer med en beräkningskapacitet på en triljon operationer per sekund (1 triljon = 1 000 000 000 000 000 000; 10 upphöjt till 18) senast till år 2020.
Denna dramatiska utveckling ställer i sin tur nya och utmanande krav på effektiva numeriska algoritmer och programbibliotek. Syftet med NLAFET är att angripa dessa utmaningar och slutligen leverera nya skalbara numeriska bibliotek för storskaliga fundamentala problem inom numerisk linjär algebra, inklusive lösning av täta och glesa ekvationssystem och egenvärdesproblem.
Komponenterna i ett programbibliotek kan ses som legobitar som används för att kunna bygga programvara för olika tillämpningsområden. I dag finns dessa tillämpningar inom i stort sett alla fakultets- och forskningsområden, med längst tradition inom teknik- och naturvetenskap.
Analys av stora datamängder
Förutom simuleringar av olika fysikaliska modeller av verkligheten är bearbetning och analys av stora datamängder ett viktigt område med många nya tillämpningar.
NLAFET står för ”Parallel Numerical Linear Algebra for Future Extreme Scale Systems”. Det är ett högprofilerat forskningsprojekt (RIA) för extremt skalbara datorsystem, finansierat av Europeiska kommissionen inom sektionen Future och Emerging Technologies (FET), inom ramen för Horizon 2020.
Horizon 2020 är EU:s ramprogram för att finansiera forskning och innovation, med finansiering på nästan 71 miljarder euro över sju år (2014-2020).
För att uppnå projektets målsättningar krävs en bred satsning på att utveckla nya algoritmer, utforska avancerade schemaläggningsstrategier och exekveringssystem, automatisk optimering av programvara (så kallade offline och online autotuning), och inte minst att undvika flaskhalsar gällande kommunikation och synkronisering av miljontals beräkningsuppgifter som tillsammans bildar helheten.
Förutsättningar för kreativitet
NLAFET-projektet koordineras av Umeå universitet med internationella partners från University of Manchester (UNIMAN), Storbritannien, Institut National de Recherche en Informatique et Automatique (INRIA), Frankrike samt Science and Technology Facilities Council (STFC), Storbritannien.
Nyligen hölls projektets kick-off-konferens vid Umeå universitet med deltagare från samtliga fyra parter. Konferensen arrangerades gemensamt av Institutionen för Datavetenskap och HPC2N. Vid konferensen presenterades upplägget av forskningsprojektet samt dess olika delar.
En viktig utmaning för NLAFET, liksom för alla projekt inom Horizon 2020, är att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för en kreativ forskningsmiljö för att effektivt kunna samarbeta och tillsammans uppnå de högt ställda ambitionerna inom projektet.
KONTAKT
Bo Kågström, professor, huvudkoordinator och vetenskaplig ledare för NLAFET, Institutionen för datavetenskap och HPC2N, Umeå universitet. Telefon: 073-620 54 19. E-post: bokg@cs.umu.se
Om några år, 2022, planerar NASA att skicka upp en 300 kilos rymdfarkost och ramma asteroiden Didymos. Parallellt kommer då en ESA-byggd satellit att cirkulera i omloppsbana runt Didymos och registrera samt spela in den spektakulära händelsen.
En grupp forskare med bland annat rymdfysiker från KTH, är ett av fem team som konkurrerar om att just deras satellit ska ingå i ESA:s Asteroid Impact Mission (AIM).
Det är för att få en större vetenskaplig avkastning från uppdraget som ESA och NASA samarbetar och efterfrågat två Cubesat-satelliter som ska hänga med AIM-rymdfarkosten ut till Didymos. ESA kommer att utse de bästa förslagen i juni 2016.
Mäta asteroidens magnetism
ESA:s uppdrag är tudelat, och det Cubesat-förslag som KTH designat kommer att kunna ta hand om ett antal olika mätningar.
– Vi har föreslagit två Cubesat-satelliter som kommer att mäta asteroidens magnetism, undersöka vad asteroiden består av samt studera det material som kommer att slungas ut från Didymos när asteroiden träffas av NASA:s rymdfarkost, berättar Lorenz Roth, rymd- och plasmafysiker på KTH.
Asteroid Impact Mission planeras in i minsta detalj redan nu, i god tid inför beslutet om att köra eller inte som tas i december 2016. Uppdraget kommer att vara det första i sitt slag att stöta på en dubbelasteroid i rymden. Ja, Didymos har nämligen sällskap av en måne som cirkulerar runt asteroiden.
Hur är det då tänkt att fungera med Cubesat-satelliterna?
Jo, de kommer släppas ut i Didymos omloppsbana från AIM-rymdfarkosten, som själv kommer att befinna sig på behörigt avstånd från asteroiden.
– Cubesat är både enklare och billigare än standardsatelliter för sådana här högriskuppdrag. ESA vill inte att AIM-rymdfarkosten ska påverkas av själva närkontakten mellan NASA:s rymdfarkost och Didymos, så då måste den befinna sig på säkert avstånd från kollisionen.
Om Cubesat-satelliterna blir skadade är dessa de enda rymdfarkoster du förlorat, säger Lorenz Roth. Han berättar samtidigt att det återstår en hel del forskning om just asteroider.
Studera effekten av kraschen
– Även om vi vet ungefär vad Didymos består av är dess måne lite av ett mysterium. Jag tycker på det hela taget att detta är ett coolt forskningsprojekt. Att krascha en 300 kilo tung rymdfarkost rakt in i en asteroid och sedan studera effekterna av det. Vi interagerar verkligen med vårt forskningsobjekt i stället för att bara stirra på det på avstånd, säger Lorenz Roth.
Det ska tilläggas att Didymos mäter 800 meter i diameter medan Didymoon, som är smeknamnet på månen, är 150 meter i diameter. ESA:s Asteroid Impact Mission och NASA:s Double Asteroid Redirection Test (DART) kommer att genomföras när Didymos befinner sig så nära jorden som möjligt (år 2022), vilket är ungefär fyra gånger avstånden mellan jorden och månen.
I den forskargrupp som KTH ingår i återfinns även Institutet för rymdfysik, ÅAC Microtec, Institute for Space Sciences of Catalonia (IEEC) och German Aerospace Center (DLR).
Förutom Lorenz Roth ingår även KTH-forskarna Gunnar Tibert och Nickolay Ivchenko i forskargruppen, som går under namnet The PALS (Payload of Advanced Little Satellites).
Ett bra sätt att minska köttsvinnet är att ha kallare köttdiskar, vilket förlänger hållbarheten. Detta är några av resultaten i en avhandling av Mattias Eriksson från SLU.
Matsvinn är ett problem som har diskuterats allt mer under senare år, och butiker uppmärksammas ofta för att de kasserar mycket mat. All matproduktion bidrar till olika utsläpp, till exempel växthusgasutsläpp, som har en negativ inverkan på miljön, men om maten kasseras har dessa utsläpp skett helt i onödan.
Mattias Eriksson har i sitt doktorsarbete undersökt vad som kastas inom avdelningarna frukt och grönt, chark, kött, mejeri och ost i sex butiker under fem år. Han har dessutom beräknat hur stora utsläpp av växthusgaser detta matsvinn bidrar till, samt vad butikerna kan göra för att minska utsläppen.
Störst svinn av frukt och grönt
Det som kasserades mest i butikerna var frukt och grönt, som stod för 84 procent av den kasserade vikten. Av detta var 77 procent reklamationer, vilket betyder att butiken inte ansåg att varorna höll tillräckligt god kvalitet och därför begärde pengarna tillbaka från leverantören. Själva varorna kastades i butikernas sopcontainrar och blev därefter uppeldade eller komposterade beroende på i vilken kommun butikerna var belägna.
Frukt och grönt var alltså det klart dominerande sortimentet när den kasserade massan vägdes, men när maten värderades utifrån sina växthusgasutsläpp ökade betydelsen av köttavdelningens svinn betydligt. Detta beror på att produktionen av kött, och då främst nötkött, ger upphov till mycket större utsläpp per kg mat än produktion av frukt och grönt. Kött stod för 30 procent av svinnets klimatpåverkan, 12 procent av det ekonomiska värdet och 4 procent av vikten.
Större svinn bland ekovaror
I avhandlingen framkom också att svinnet är större i det ekologiska sortimentet än i det övriga. Detta kan givetvis ha många orsaker, men skillnaden kunde inte förklaras av kortare hållbarhet eller större leverantörsförpackningar. Däremot visade sig omsättningen vara betydligt lägre för ekologiska varor än för de konventionella alternativen, vilket kan förklara en stor del av svinnet.
Mattias Eriksson har också beräknat hur svinnet skulle påverkas om förvaringstemperaturen i butikerna sänktes. En sänkt förvaringstemperatur skulle förlänga matens hållbarhetstid, vilket i sin tur möjliggör längre försäljningstid för butiken och lägre svinn, men temperatursänkning medför också en kostnad i form av högre elförbrukning. Bäst effekt hade sänkt förvaringstemperatur i köttavdelningar, som beräknades få en nettobesparing. För mejeriavdelningen däremot kostade åtgärden mer än den smakade, eftersom elförbrukningen förväntas öka betydligt mer än minskningen av svinnet.
Bäst att skänka bort eller röta svinnet
Slutligen undersöktes hur matsvinnet bäst tas om hand om det inte kan förhindras. Här visade sig biogasproduktion och att skänka maten till välgörenhet vara de bästa alternativen. Tyvärr kommer inget av dessa alternativ i närheten av vinsten med att minska matsvinnet och därmed förhindra onödig livsmedelsproduktion.
Avhandling
MSc Mattias Eriksson, institutionen för energi och teknik, försvarar sin doktorsavhandlingSupermarket food waste. Prevention and management with the focus on reduced waste for reduced carbon footprint vid SLU i Uppsala.Fredagen den 20 november 2015, kl 13:00. Sal A2034, MVM-huset, SLU, Ultuna, Uppsala. Opponent: Professor Ole-Jørgen Hansen, Institutt for kjemi, bioteknologi og matvitenskap, Universitetet for miljø og biovitenskap, Ås, Norge
KONTAKT
Mattias Eriksson Institutionen för energi och teknik Avdelningen för lantbrukets teknik och system 018-67 17 32, mattias.eriksson@slu.se
Avhandlingen belyser att det finns flera olika faktorer som påverkar hur väl arbetsplatser lyckas prioritera och arbeta med arbetsmiljön och säkerheten, och studierna har särskilt fokuserat på yrkesroller, företagsstorlek, säkerhetskultur och finansiella nyckeltal.
Materialet för studierna togs fram med hjälp av enkäter, fokusgruppintervjuer och kreditupplysning.
– Vi fann att de företag som är större, har en positiv säkerhetskultur samt hög kreditvärdighet generellt också har ett bättre utvecklat systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Sambandet var även det omvända, att mindre företag, en negativ säkerhetskultur och låg kreditvärdighet indikerar att en organisation också har ett sämre utvecklat SAM, säger Hasse Nordlöf,
Positiv säkerhetskultur
– En positiv säkerhetskultur kännetecknas bland annat av att varje anställd känner ett personligt ansvar för att arbeta säkert och att arbetsledningen är engagerad i arbetsmiljö- och säkerhetsfrågorna. På arbetsplatser med positiv säkerhetskultur finns det ett sammanhållande socialt kitt som anger att arbetsmiljön och säkerheten är mycket viktig och därmed ska prioriteras, menar Hasse Nordlöf.
Avhandlingen undersökte även personers uppfattningar om i vilken mån det egna företaget prioriterar arbetsmiljön. En jämförelse av chefers och skyddsombuds uppfattningar visade att cheferna generellt ansåg att arbetsmiljön prioriterades mer på företagen än vad skyddsombuden gjorde.
– Sammantaget ser vi att strukturella, sociala såväl som ekonomiska aspekter inverkar på huruvida företag har möjligheter att prioritera och arbeta med arbetsmiljön och säkerheten.
– De företag som vill bli bättre på arbetsmiljöarbete skulle bland annat kunna överväga att certifiera sitt arbetsmiljöarbete enligt ledningsstandarden OHSAS 18001, samt att införa en särskild budgetpost avsatt för arbetsmiljöarbetet, menar Hasse Nordlöf.
Avhandling
Prerequisites and Possibilities for Manufacturing Companies to Prioritize and Manage Occupational Health and Safety .
Avhandlingen försvaras torsdagen den 3 december, klockan 13.00, Krusenstjernasalen, Biblioteket Högskolan i Gävle, Kungsbäcksvägen 47, Gävle. Hasse Nordlöf är doktorand vid Centrum för belastningsskadeforskning vid avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, och inskriven vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet.
Vid vanlig framställning av bioetanol mals exempelvis vetekorn till pulver, som sedan kokas med vatten och enzymer för att omformas till mindre molekyler och sockerarter.
När bagerijäst tillsätts äts sockret upp och alkohol (etanol) bildas. Men eftersom jästen inte kan äta upp alla sockerarter blir det en hel del rester. Med Jorge Ferreiras metod får svampar äta upp resterna och bilda ännu mer etanol. Resterna från detta är utmärkta för att användas som djurmat.
– Jag har provat mig fram med fem olika typer av trådbildande mikrosvampar (filamentous fungi) och börjat i liten skala i labbet, säger Jorge Ferreira.
Sedan har jag fortsatt med den bästa svampen i större och större tester. Nu testas det i en reaktor som är 80 kubikmeter, och det ser lovande ut.
Metoden som han har utvecklat är särskilt lämpad för att användas när etanol produceras från råvaror som majs, sockerrör och vetekorn.
– Men jag vill testa detta i industriell skala och även för lignocellulosa, som skogsavfall, säger han.
Nu ska tester göras vid Lantmännens etanolfabrik i Norrköping.
Mer etanol plus en ny djurfoderprodukt
Han berättar att det finns minst två vinster med att använda hans metod: Dels att det går att få ut mer etanol från samma mängd råmaterial och att en ny djurfoderprodukt görs av det som blir över, och dels att metoden kan användas även för råmaterial som innehåller mer lignocellulosa.
Det finns fler fördelar med metoden. Den är ganska enkel att införa i befintliga etanolfabriker.
– Man behöver bara lägga till ytterligare ett steg i processen, och kan fortsätta använda all utrustning i fabriken, säger Jorge Ferreira.
Dessutom påverkar metoden biprodukterna så att viskositeten (”tjockleken”) minskar, vilket gör dem lättare att torka. Därför går det åt mindre energi när vätskan, etanolen, separerats och det som är kvar, djurfodret, ska torkas.
Samma mikroorganismer som gör människomat
I labbet visar han hur det hela ser ut. Vätskan som ska destilleras till etanol avskiljs genom en vanlig sil och sedan återstår en klick biomassa som ser ut ungefär som havregrynsgröt. Det kan alltså användas som djurfoder.
– Detta är rikt på protein, Omega 3 och Omega 6. Mikroorganismerna som producerar detta djurfoder används traditionellt för att producera en del jästa matvaror, som tempeh, en indonesisk sojaprodukt.
Jorge Ferreira är mycket nöjd med sin metod och pekar på dess fördelar.
– I förlängningen kan den bidra till att vi i högre utsträckning kan byta ut oljebaserade fordonsbränslen, eftersom det effektiviserar etanolproduktionen, säger han.
En kollega har gjort datorsimuleringar som visar att lönsamheten vid etanolfabriken också ökar. Och dessutom får vi fram en bra och giftfri produkt som kan användas som djurfoder. Det känns väldigt fint!
Avhandling
Integration of filamentous fungi in ethanol drymill biorefinery
av doktoranden: Jorge A. Ferreira vid Högskolan i Borås Handledare: Professor Mohammad Taherzadeh Disputation: 13 november vid Högskolan i Borås:
KONTAKT
Människan ska fortsätta att utveckla maskinerna och hålla dem i vår tjänst, men robotarna behöver regler att hålla sig till, säger Magnus Hjelmblom, forskare vid Högskolan i Gävle.
Utvecklare av system av robotar eller intelligenta programvaror har mängder av saker att ta hänsyn till. Bland annat krävs det vissa regler och ett inbyggt system för bevakning av att delarna, de så kallade agenterna, bara gör det de har tillåtelse att göra.
Utgår från algebra
– Min forskning handlar om att reglera agenternas beteende med hjälp av det jag kallar normer, vilket innefattar såväl oskrivna regler som formella regelsystem och lagar, säger Magnus Hjelmblom.
Det nya är att Magnus utgått från algebra och inte från logik som är det vanliga, och gjort det till ett instrument för att verkligen reglera beteendet på körbara system.
– Det är ett lite nytt angreppssätt och jag har utvecklat det från ett teoretiskt begrepp till något som är praktiskt användbart.
Visat att man kan skapa normer som är meningsfulla och som ger ett vettigt resultat. Algebraiska metoder är matematik i grunden och lämpar sig ofta väldigt väl för bearbetning på dator.
– Jag har utvecklat ett ramverk för att någon annan sedan ska kunna skapa en specifik applikation. För att exemplifiera så har jag också utvecklat ett antal konkreta program/applikationer som illusterar hur detta ramverk fungerar och används.
Simulerar evolutione
I ett av exemplen används en så kallad genetisk algoritm, som simulerar evolution för att utveckla något som bättre och bättre löser ett problem. Detta kan man göra dels genom att låta agenternas beteende styras dels av en enkel funktion som talar om vad agenterna vill göra och ett normativt system som talar om vad de får och inte får göra.
– Detta i kombination kan ge ganska kraftfull problemlösningsförmåga.
Maskiner får mer och mer att säga till om och blir mer och mer avancerade. Maskiner tar över allt mer av människans arbete exempelvis inom vården. Det är lätt att förstå vikten av att sådana maskiner har försetts med klara regler för vad de får och inte får göra.
Människan måste behålla kontrollen
– Så det blir så klart intressant att fundera på hur man kan reglera dessa artificiella agenters beteende.
– Maskiner är bra på många sätt och dem ska vi använda för att hjälpa oss. Men det är vi människor som ska fatta de avgörande besluten. Och vi ska utveckla bra hjälpmedel för beslutsfattare så att vi kan säkerställa att besluten blir så bra och rationella som möjligt.
Avhandling
Norm-Regulation of Agent Systems: Instrumentalizing an algebraic approach to agent system norms vid Stockholms universitet 3 november. Handledare har varit professor Magnus Bohman, KTH, samt professor Jan Odelstad, Högskolan i Gävle.
KONTAKT
Magnus Hjelmblom, universitetsadjunkt i besluts-, risk- och policyanalys vid Högskolan i Gävle Telefon: 026-64 86 48 E-post: magnus.hjelmblom@hig.se
Två olika olika studierna är nu publicerade i tidskriften Nature Genetics, den ena ledd från Uppsala universitet. Bägge visar på samma sak.
Det finns tre olika sorters brushanar som beter sig helt olika under leken. Så kallade ”Independents” har färggranna fjäderkragar och huvudtofsar och försvarar revir på spelplatsen, bokstavligen med näbbar och klor.
”Satelliter” är något mindre än Independents, har nästan alltid vit krage och huvudtofs och försvarar inte revir. ”Faeders” ser ut som honor, saknar kragar och tofsar, är tydligt mindre än andra hanar och försvarar inte revir.
Independents och Satelliter genomför ett märkligt skådespel under spelet där Satelliterna tillåter Independents att dominera. Bägge typerna av hanar tjänar på detta eftersom beteendet lockar till sig honor som är redo att para sig.
Faeders får också möjlighet att para sig när andra typer av hanar är upptagna med att slåss eller interagera på annat sätt, förklarar Fredrik Widemo som disputerade på brushanarnas spelbeteenden 1995.
Tidigare studier har visat att dessa dramatiska skillnader i beteende, storlek och utseende är under strikt genetisk kontroll och bestäms av ett enskilt lokus (en specifik plats på en kromosom).
Hur är det möjligt att så komplexa skillnader mellan individer kan ha en så enkel genetisk bakgrund?
För att bringa klarhet i detta har forskarna kartlagt hela arvsmassan hos de tre olika typerna av brushanar.
– Vi upptäckte att både Satelliter och Faeders bär på en så kallad ”supergen” som inte är en gen med superegenskaper, utan ett kromosomsegment omfattande cirka 90 gener som hålls samman av en så kallad kromosominversion och där det inte sker något genetiskt utbyte mellan de kromosomvarianterna, förklarar Jacob Höglund som studerat brushanens ekologi och evolution under många år.
Skillnaden i DNA-sekvens mellan de olika kromosomvarianterna är så hög som 1.4 procent, vilket är högre än den genomsnittliga skillnaden mellan människans och schimpansens kromosomer. Detta innebär att denna inversion måste ha uppkommit hos brushanen redan för cirka fyra miljoner år sedan.
– Det står nu helt klart att Satellit och Faeder har utvecklats under miljontals år genom en evolutionär process som omfattar många genetiska förändringar i olika gener inom denna ”supergen”, förklarar Leif Andersson som har lett studien.
Supergenen innehåller bland annat fem gener som påverkar metabolismen av steroidhormoner. Enligt forskarna är det särskilt intressant att man ser en tydlig anrikning av genetiska förändringar kring HSD17B2-genen som kodar för ett enzym som omvandlar aktivt testosteron till en mer inaktiv form.
– Det är en tydlig skillnad i nivån av testosteron mellan Independents å ena sidan och Satelliter och Faeders på den andra och vi tror att detta är förklaringen, säger Jacob Höglund.
Det finns många exempel på samband mellan beteende och variation i färgteckning hos djur men det är sällan orsakssambanden blivit klarlagda. Denna studie ger nu en rimlig förklaring varför satelliterna både har förändrat beteende och nästan alltid vita kragar och huvudtofsar.
– Det beror helt enkelt på att supergenen innehåller både gener som påverkar metabolismen av könshormoner som HSD17B2 och en gen (MC1R) med en central roll för färgteckningen. Eftersom det inte sker något genetiskt utbyte mellan Independents och Satelliter i denna region så hänger egenskaperna alltid ihop, förklarar Leif Andersson.
Varför har denna otroligt fascinerande biologiska mångfald utvecklats bland brushanar?
– Att slåss för att försvara revir och få tillgång till honor är både farligt och kräver mycket energi. Detta beteende skapade en möjlighet för evolutionen av alternativa parningsstrategier där hanar inte spenderar energi på att etablera och försvara revir utan får tillgång till honor på det sätt som Satelliter och Faeders gör, förklarar Fredrik Widemo.
– Vi tror att denna evolutionära process startade för ungefär 4 miljoner år sedan när inversionen uppkom och att inversionen i sig förändrade regleringen av en eller flera gener som påverkar metabolismen av könshormon. Detta gav upphov till en primitiv form av Satellit/Faeder som sedan har utvecklats steg för steg när nya fördelaktiga mutationer för de alternativa strategierna uppkommit, avslutar Leif Andersson.
En video som illustrerar hur independents, satelliter och faeders beter sig under brushane-spelet finns tillgänglig på hemsidan för Science for Life Laboratory. Videoklippet baseras på en film inspelad i Karesuando av NHK, Japanese Broadcasting Company.
Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är ett nationellt center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar teknisk expertis och avancerade instrument med ett brett kunnande inom translationell medicin och molekylär biovetenskap.
KONTAKT
Professor Leif Andersson, Uppsala universitet, SLU & Texas A&M University, tel: 070-514 49 04, e-post: Leif.Andersson@imbim.uu.se Professor Jacob Höglund, Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala Universitet, tel: 070-425 01 26, e-post: Jacob.Hoglund@ebc.uu.se Docent Fredrik Widemo, inst. för vilt, fisk & miljö, SLU, tel: 070-339 93 50, e-post: Fredrik.Widemo@slu.se
Axelproteskirurgi har utvecklats snabbt de senaste decennierna. En ny avhandling har utvärderat hållbarheten och benstabiliteten hos så kallade TESS-proteser, ett relativt nytt oskaftat axelprotessystem där endast ledkulan ersätts, vilket innebär ett mindre ingrepp i benet. TESS-proteser introducerades i Frankrike 2004 och Sundsvalls sjukhus var 2007 bland de första i landet att börja använda dem.
– I början fanns en viss oro om TESS-proteserna var lika stabila och hållbara som de skaftade. Vi har jämfört patienter som fått skaftade axelproteser med dem som fått oskaftade proteser och kunnat visa att de två systemen är likvärdiga hos patienter med god benkvalité. I en annan studie har vi dessutom kunnat konstatera att TESS-proteser kan hjälpa till att återställa axelanatomin, säger Bakir Kadum, doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, och författare av avhandlingen.
Avhandlingen har som första studie också utvärderat hur väl TESS-proteser underlättar återställning av axelanatomin. Resultaten visar att oskaftade proteser kan vara till hjälp för att återställa axelanatomin och nu inleds vidare forskning för att undersöka vad detta innebär för patienter.
Mindre benförlust
Den största fördelen med TESS-proteser är att de i jämförelse med skaftade proteser leder till mindre benförlust när de sätts in och är dessutom lättare att bytas ut.
Utöver sina doktorandstudier så arbetar Bakir Kadum som kirurg på ortopedkliniken på Sundsvalls sjukhus.
Avhandling
Total Shoulder Arthroplasty: clinical and radiological studies on the implant positioning and fixation
Om disputationen
Fredagen den 20 november försvarar Bakir Kadum, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, sin avhandling Axelproteskirurgi: Kliniska och radiologiska studier om positionering och fixering av proteskomponenter. (Engelsk titel: Total shoulder arthroplasty: Clinical and radiological studies on the implant positioning and fixation.) Opponent: Professor Lars Adolfsson, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, IKE, Linköping. Huvudhandledare: Göran Sjödén. Disputationen äger rum kl. 09.00 i aulan, Sundsvall sjukhus
KONTAKT
Bakir Kadum Doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet Telefon: 076-231 6196 E-post: bakir.kadum@lvn.se
Sverige har generellt en hög täckningsgrad, och en lång tradition, när det gäller barnvaccinationer – med tydligt positiva effekter för barns hälsa.
År 2012 infördes vaccination mot Humant Papillomvirus (HPV, se fakta) för flickor 10-12 år i det svenska barnvaccinationsprogrammet. Täckningsgraden är dock betydligt lägre än för övriga vacciner, något som kan ha samband med att vacciner varit omdiskuterade inom vissa grupper under senare tid.
Syftet med avhandlingen har varit att upptäcka faktorer som hindrar respektive främjar det nationella HPV-vaccinationsprogrammet för att på sikt öka täckningsgraden och därmed minska förstadier till HPV-relaterad cancer.
Oro för biverkningar
Tidigare studier har visat att faktorer som påverkar föräldrars val bland annat är oro för biverkningar samt att det finns kulturella skillnader. Man har också visat att skolsköterskans roll är viktig.
I Maria Grandahls avhandling intervjuas vårdnadshavare, skolsköterskor och invandrarkvinnor om HPV-vaccinationer, genom enkät eller med djupintervjuer. Hon har även undersökt effekten av att göra en utbildningsinsats genom en randomiserad interventionsstudie där cirka 800 elever från fem landsting ingick.
En grupp fick extra information om HPV, medan den andra fick ett vanligt hälsosamtal (kontrollgrupp).
– Den studien visade en positiv effekt av extra information på inställningen till HPV-vaccin, särskilt gällde det elever med invandrarbakgrund. Det påverkade även hur eleverna såg på risken att drabbas av HPV och på att använda kondom med ny partner, säger hon.
Ökade arbetsbördan
Bland dem som fått extra information var det också fler som valde att vaccinera sig. Intressant var också att nära 80 procent (76.6 %) av skolsköterskorna menade att det statliga ekonomiska stödet inte använts för omkostnader till HPV-vaccinationerna.
Majoriteten (67 %) tyckte att vaccinationerna var tidskrävande och hade ökat arbetsbördan. Nästan åtta av tio hade kontakts av föräldrar som hade frågor, de flesta handlade om vaccinets säkerhet och effekt och flickans unga ålder. De som arbetade på skolor där stödet använts för en extra skolsköterska eller mer arbetstid hade en mer positiv attityd till programmet.
Maria Grandahl konstaterar att införandet av en ny vaccination i det allmänna barnvaccinationsprogrammet kräver adekvata förutsättningar med tydlig fortbildning av skolsköterskor innan implementering. Skolsköterskans information till föräldrar och elever är mycket viktig.
Forskningsomgång om HPV-vaccin
– Det är även viktigt att bevaka att de statliga ekonomiska bidragen används för dess syfte; att främja ett välfungerande vaccinationsprogram. Liksom att beakta kulturella och socio-ekonomiska skillnader för att säkerställa en hög täckningsgrad och minska HPV-relaterad cancer, säger hon.
Hon hoppas också att den stora forskningsgenomgång som gjorts nyligen om HPV-vaccin och kunde avskriva ökad risk för sjukdomar som ibland nämns av oroliga föräldrar kan minska ogrundade rykten om HPV-vaccin (referenser: Arnheim-Dahlström et al BMJ 2013; Langer-Gould et al JAMA Neurology 2014, samt den nya rapporten från The European Medicines Agency’s Pharmacovigilance Risk Assessment Committee, PRAC).
Fakta
Humant Papillomvirus (HPV) är en mycket vanlig sexuellt överförbar infektion. Det finns cirka 200 olika typer av HPV varav de flesta är harmlösa och läker spontant, men vissa är onkogena. HPV nr 16 och 18 beräknas orsaka 70 procent av all livmoderhalscancer och har även samband med cancer i mun och hals, ändtarm, vagina och penis. HPV 6 och 11 orsakar de flesta fall av kondylom. En HPV-infektion är så vanlig att de flesta sexuellt aktiva någon gång i livet drabbas av en infektion. HPV-infektioner är vanligast bland ungdomar och unga vuxna. Studier har visat att ungdomar har mycket låg kunskap om sambandet mellan sexualvanor, HPV och cancer och det har framhållits att ungdomar behöver få kunskap om detta samband.
Avhandling
Prevention of Human Papillomavirus in a school-based setting
