Med vår mänskliga perception kan vi känna igen föremål genom bilddetaljer så som former och kurvor. Vi kan till exempel identifiera ansikten, djur, bilar och andra vardagsobjekt i enkla skissbilder men för datorer är denna uppgift väldigt utmanande.
Datorseende är ett område som arbetar med att bygga ”seende datorer”, vilka automatiskt bearbetar och ”förstår” innehållet i digitala bilder. Forskningsområdet är i snabb utveckling och noggrann modellering av bilddetaljer är mycket viktigt inom ett brett spektrum av tillämpningar, till exempel bildregistrering, 3D-rekonstruktion och objektdetektering. I framtida teknik såsom Google Car, virtuell verklighet (VR), eller inom artificiell intelligens (AI), kommer bilddetaljer fortfarande vara grundläggande komponenter. Trots att hundratals lösningar för detektering av bilddetaljer redan existerar, har ett stabilt koncept hittills saknats.
Robusta kurvor och linjer
Bo Li har utvecklat ett koncept som innebär ett genombrott inom fältet datorseende: så kallade interest curves.
– Med denna metod kan en dator rita bilder med penseldrag. Interest curves kan också användas av datorn för att känna igen föremål på ett mer exakt sätt, säger Bo Li.
Konceptet ger helt nya möjligheter för förståelse av bilddetaljer, inklusive punkter, regioner, linjer och kurvor. Det gör också att alla dessa funktioner kan rymmas inom samma teoretiska ramverk. Resultatet innebär inte enbart ett teoretiskt framsteg för framtida forskning kring bilddetaljer, det ger också praktisk vägledning till området.
Den viktigaste komponenten för att hitta bilddetaljer är stabilitet, enligt Bo Li. Hans resultat visar att den nya metoden gör de kurvor och linjer som skall detekterasstabila trots bildtransformationer och störningar i bilderna.
Förut har kurvor och linjer inom datorseende inte varit lika populära att använda som punkter och regioner, eftersom de saknar tillräckligt med robusthet. Bo Lis nya teori och algoritmer ändrar nu på detta.
– Kurvor och linjer är naturligt mer användbara än punkter, eftersom människor använder dessa former för att beskriva världen, förklarar Bo Li.
Hans avhandlingsarbete visar på många fördelar med att använda kurvfunktioner för tillämpningar inom datorseende.
Avhandlingen: Interest curves: Concept, Evalutation, Implementation, and Application. På svenska: Interest curves – Koncept, utvärdering, genomförande och applikationer.
Kontaktinformation:
Bo Li, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Telefon: 076-025 82 01, 090-786 68 24, E-post: bo.li@umu.se
‘- Nu kan vi börja tala om powerplants på riktigt, vi kan placera sensorer i växterna och utnyttja energin som bildas i klorofyllet, tillverka gröna antenner eller producera nya material. Allt sker naturligt och vi använder växternas egna system, säger han.
Med hjälp av de kanaler som fördelar vatten och näring i växter har forskargruppen vid Laboratoriet för organisk elektronik, under ledning av professor Magnus Berggren, byggt upp nyckelkomponenterna i elektroniska kretsar.
I en artikel i Science Advances visar de hur rosor kan tillverka både analoga och digitala elektroniska kretsar, som i förlängningen kan utnyttjas för att exempelvis reglera växtens fysiologi.
Växtsignaler till elektronik
Traditionell elektronik skickar och bearbetar elektroniska signaler medan växter transporterar och behandlar joner och växthormoner. I organisk elektronik, baserad på halvledande polymerer, kan både joner och elektroner fungera som signalbärare, vilket gör det möjligt översätta växternas signaler till traditionell elektronik.
Med organisk elektronik integrerad i växter öppnar sig en lång rad möjligheter, som att ta tillvara energi från fotosyntesen i en bränslecell eller att läsa av och styra växters tillväxt och andra inre funktioner.
– Tidigare har vi inte haft några bra verktyg för att mäta koncentrationen av olika molekyler inne i levande växter. Nu kommer vi att kunna påverka koncentrationen av de olika ämnen i växten som styr tillväxt och utveckling. Här ser jag stora möjligheter att vi kan lära oss mer, säger Ove Nilsson, professor i växters reproduktionsbiologi på Umeå plant science center och som är medförfattare till artikeln.
Rosor kan göra kretsar
Sedan början av 1990-talet har Magnus Berggren, professor i organisk elektronik, Linköpings universitet, campus Norrköping, och hans grupp forskat kring tryckt elektronik på papper. Då och då har även idén att stoppa in elektronik i själva träet dykt upp, men forskningsfinansiärerna har varit kallsinniga.
Tack vare fria forskningspengar från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse i slutet av 2012 kunde Magnus Berggren anställa tre nydisputerade forskare, Roger Gabrielsson, Eleni Stavrinidou och Eliot Gomez.
Uppgiften var att, med stöd av universitetslektor Daniel Simon och professor Xavier Crispin, undersöka om det var möjligt att föra in och även tillverka elektronik i växter.
Svaret blev alltså ja. På lite drygt två år har forskargruppen lyckats få rosor att tillverka både analoga och digitala kretsar, skyddade från väder och vind inne i växten.
– Såvitt vi vet finns det inte några tidigare forskningsresultatresultat publicerade om elektronik i växter. Ingen har gjort detta tidigare, konstaterar Magnus Berggren.
Artikel
Electronic Plants, Eleni Stavrinidou, Roger Gabrielsson, Eliot Gomez, Xavier Crispin, Ove Nilsson, Daniel T Simon, Magnus Berggren, Science Advances, DOI 10.1126/sciadv.1501136
Kontakt
Professor Magnus Berggren, magnus.berggren@liu.se, 011-36 36 37 eller 070-978 34 30
Skiftarbete definieras ofta som att arbeta annan tid än dagtid, 6.00–18.00. Resultaten i avhandlingen visar att män som skiftarbetar löper en ökad risk att dö inom en månad efter en hjärtinfarkt. Motsvarande riskökning hittades inte för skiftarbetande kvinnor.
– Det verkar som infarkten har ett allvarligare förlopp för män som arbetar på annan tid än dagtid. Det kan motivera en särskild uppmärksamhet när de behandlas på sjukhus efter en hjärtinfarkt och olika förebyggande åtgärder, säger Jonas Hermansson, doktorand i hälsovetenskap vid Mittuniversitetet.
Förstärker riskfaktorer
Avhandlingen visar också att skiftarbete ”förstärker” kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar. De negativa konsekvenserna av exempelvis fysisk inaktivitet/stillasittandeär merriskfyllda för män som skiftarbetarjämfört med dagarbetare när det gäller risk för hjärtinfarkt. På samma sätt är förhöjda värden av triglycerider (blodfetter) och bukfetma mer allvarliga riskfaktorer för hjärtinfarkt bland kvinnor som skiftarbetar.
– En ökad fysisk aktivitet bland skiftarbetare skulle minska risken för hjärtinfarkt, och att främja hälsosamma levnadsvanor rent generellt skulle ha positiva hälsoeffekter. Med tanke på att det blir alltmer vanligt med skiftarbete är förebyggande insatser av stor betydelse, säger Jonas Hermansson.
Under de senaste åren har skiftarbete kopplats samman med ökade risker för hjärt-kärlsjukdom, typ II diabetes och det metabola syndromet.
– Det är oklart hur orsakssambanden ser ut, men det kan vara flera faktorer som spelar in, som sömnstörningar, effekter på hjärtat, stillasittande och andra livsstilsfaktorer vid skiftarbete, säger Jonas Hermansson.
Studierna genomfördes med hjälp av statistiska analyser i två olika svenska fallkontrolldatabaser.
Avhandling
Shift Work and Cardiovasular Disease. Den försvaras vid Mittuniversitetet, Campus Sundsvall, 27 november 2015.
Kontakt
Jonas Hermansson, doktorand i hälsovetenskap, 070-002 82 79, e-post: jonas.hermansson@sll.se
En god förståelse av Saturnus närområde är värdefull till exempel när nya missioner både till Saturnus och till andra gasjättar med liknande plasmaförhållanden planeras.
Större delen av det observerbara universum består av plasma, det vill säga fria elektroner och joner. Vår sol består av plasma som i små mängder, jämfört med solens massa, hela tiden strömmar ut i och fyller upp vårt solsystem. Denna ström av partiklar kallas solvinden. När solvinden stöter på en planets magnetfält så böjs partikelns bana av och ett särskilt område i rymden runt planeten skapas, detta område kallas planetens magnetosfär.
Resultaten i Mika Holmbergs avhandling baseras på data från Cassinisatelliten, som är i omloppsbana runt Saturnus sedan 2004. I huvudsak har forskarna använt sig av data från Cassinis Langmuirprob, som gör in situ mätningar av de laddade partiklar, det vill säga plasmat, som befinner sig runt Saturnus. Med Langmuirproben mäts plasmats densitet, hastighet och temperatur.
Sprickor i isskalet
En av Cassinis viktigaste upptäckter är att Saturnus måne Enceladus har stora sprickor i sitt isskal varifrån vattenånga konstant sprutar ut från det hav som döljer sig under isytan. Dessa vattenplymer är också vad som anses vara den största källan till det material av vattenmolekyler och isstoft som finns i den inre delen av Saturnus magnetosfär. När vattenmolekyler joniseras av elektronkollisioner eller av solens strålning så skapas plasma.
Mika Holmberg och hennes kollegor har använt fem års Cassinimätningar för att visa plasmadiskens utbredning. När de begränsat sin studie till densitetsmätningar i ekvatorialplanet så visar det ett densitetsmaximum vid Enceladus bana, som motsvarar genomflygningar av Enceladusplymen.
Dessa mätningar visar densiteter på 100 000 joner per kubikcentimeter. Utanför plymen är densiteterna mycket lägre, i stort sett aldrig över 150 joner per kubikcentimeter. En viktig upptäckt är att densiteterna varierar mycket mer än vad som var förväntat. Detta beror på att plasmadisken är väldigt dynamisk.
Studien visar att Saturnus inre plasmadisk har en stark dag/natt-asymmetri. Jonhastigheterna i området 4 till 6 Saturnus radier varierar med 5-12 km/s, för ett valt radiellt avstånd, mellan dagsidan av Saturnus och nattsidan. Hastigheterna är högre på nattsidan. Detta ger upphov till att partiklarna som kretsar runt Saturnus får banor som är skiftade i riktning mot solen. Det visar sig också i dom uppmätta densiteterna som är högre på nattsidan än på dagsidan. Densiteterna i området 4 till 6 Saturnus radier är nästan dubbelt så stora på nattsidan.
Stoftkornen större än jonerna
– Vi föreslår att det kan bero på en interaktion mellan laddat stoft och joner i plasmadisken. Stoftkornen, som är mycket större än jonerna, påverkas mer av strålningstrycket från solen. Strålningstrycket i samverkan med Saturnus magnetfält ger upphov till en extra jondrift som kan vara den vi uppmäter, säger Mika Holmberg.
Avhandlingens studier undersöker också de kemiska reaktioner som pågår i plasmadisken. Forskarna har beräknat hur många joner per sekund som försvinner på grund av rekombination och jämfört det med hur mycket som försvinner på grund av det radiella utflödet.
Undersökningen visar att förlusten på grund av transport dominerar förlusten på grund av rekombination i hela plasmadisken. Studierna visar också att kemisk förlust ändå kan vara viktigt för plasmadiskens struktur i Enceladus närområde, där skillnaden i förlusterna bara är omkring en faktor 2. Resultaten bekräftar även mätningar som visar att den inre delen av plasmadisken variera med tiden.
Mika Holmberg disputerade den 19 november 2015 i Uppsala. Opponenten var professor Thomas Cravens (University of Kansas, USA).
Avhandling
A study of the structure and dynamics of Saturn’s inner plasma disk
Kontakt
Mika Holmberg, Institutet för rymdfysik, Uppsala, tel: 018-471 5910, e-post: mika.holmberg@irfu.se
Ett annat ord för åderförkalkning är ateroskleros. Det innebär att en förhårdnad av artärer bildas av fett som fastnar på artärväggarna, så kallad plack, vilket leder till inflammation, förhårdnad och slutligen total blockering av blodkärlen.
Genom en analys av tidigare forskning bekräftar avhandlingen att effekterna av kolesterolsänkande mediciner på åderförkalkningssjukdomar kan mätas genom att studera förändring och stabilisering i uppbyggnaden av plack, förhårdnader på insidan av kärlen, vilket syns inom en månad efter påbörjad behandling.
– Aterosklerossjukdomar, och i huvudsak hjärtinfarkt och stroke, är de vanligaste dödsorsakerna i världen. Det enda sättet att kontrollera sjukdomsförloppet är att väldigt tidigt identifiera förändringar i artärväggarna, innan de utvecklas till ett sjukdomstillstånd. Den här forskningen förbättrar vår förståelse för hur ultraljud kan användas för att tidigt upptäcka sjukdomstecken och samtidigt mäta behandlingseffekten. Upptäckterna behöver bekräftas i större forskningsstudier, men kan leda till en bättre kontroll av riskfaktorer, säger Pranvera Ibrahimi, doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
Genom att noggrant studera plackuppbyggnad i artärerna på höger och vänster sida av halsen har forskarna också bekräftat att ateroskleros utvecklas i samma takt på båda sidor. En annan upptäckt i avhandlingen som också stödjer idén om att ateroskleros är en systemsjukdom är att forskarna genom att undersöka artärväggar i de lägre delarna av halsartären tillförlitligt kunde förutsäga sjukdomsgraden högre upp i det arteriella trädet.
Medan medicinsk behandling med kolesterolsänkande mediciner minskar utvecklingen av ateroskleros kan kraftiga tillslutningar av artärernas innersida hos symptomatiska patienter bara behandlas kirurgiskt. Hos patienter som inte har ateroskleros kan ultraljudsundersökningar av halsartärerna vara ett sätt att upptäcka artärsjukdomen innan en tillslutning av kärlen utvecklas.
Pranvera Ibrahimi är doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet. Hon kommer från Prishtina i Kosovo, där hon arbetar som ST-läkare inom kardiologi.
Avhandling
Patterns of non-invasive imaging of carotid atherosclerosis
Kontakt
Pranvera Ibrahimi, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, 070-236 4399, pranvera.ibrahimi@medicin.umu.se
Disputation
Onsdagen den 25 november försvarar Pranvera Ibrahimi, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, försvarar sin avhandling med titeln: Karakteristika av icke-invasiv avbildning av ateroskleros i karotiskärlen. (Engelsk titel: Patterns of non-invasive imaging of carotid atherosclerosis). Opponent: Professor Pompilio Faggiani, Cardiology Division, Azieda Ospdaliera Spedali Civili-Brescia, Spedali Civili and University of Brescia, Italien. Huvudhandledare: Micael Henein. Disputationen äger rum kl 09.00 på Umeå universitetssjukhus, Unod T9, Sal B.
Människor, som lider av insomni, har svårt att somna och vaknar flera gånger under natten eller tidigt på morgonen. Människor, som sover dåligt, har också en högre risk att drabbas av depression – sömnproblem och depression går hand i hand.
Därför har forskare vid Örebro universitet och Karlstads universitet undersökt om patienter som lider av både insomni och depression kan bli hjälpta av KBT-behandling inriktad på sömn.
Dubbel effekt
64 personer deltog i studien. Hälften fick KBT i grupper om fyra till sex personer och hälften fick avslappningsträning. Att alla fick någon form av insats var viktigt för att kunna utesluta att det var omständigheter runt behandlingen som gav resultat – att till exempel få träffa andra i samma situation eller känna sig lyssnad på och förstådd.
– Både KBT och avslappningsträning minskade graden av depression men i gruppen som fått KBT-behandling var det fler som tillfrisknade helt från både insomni och depression. KBT inriktat på sömn hade alltså dubbel effekt, säger Annika Norell-Clarke, tidigare vid Örebro universitet men nu verksam vid Karlstads universitet.
Avslappningsträningen hade minskat graden av depression men hade inte påverkat sömnproblemen i samma utsträckning. Det kan vara problematiskt eftersom depressionen ofta kommer tillbaka om sömnproblemen fortsätter.
Möjligt att hjälpa fler
– Om man sover dåligt blir det svårare att hantera intensiva känslor som oro och negativa tankar. Därför är det viktigt att komma åt så kallade samsjuklighetsproblem. Att se hela bilden, säger Maria Tillfors, professor i psykologi vid Örebro universitet.
– Samtidigt var det oväntat att KBT-behandlingen skulle ha så stor effekt även på depression. Behandlingen var kort, endast fyra träffar varannan vecka och i grupp. Det öppnar upp för möjligheten att hjälpa fler, avslutar Annika Norell-Clarke.
Annika Norell-Clarke och Maria Tillfors arbetade tillsammans med Markus Jansson-Fröjmark, Fredrik Holländare och Ingemar Engström.
Kontakt
Annika Norell-Clarke, 0730724082, annika.clarke@kau.se
Maria Tillfors, 070-538 95 42, maria.tillfors@oru.se
Gångförmågan är nödvändig för både människors och djurs överlevnad. Gången har en episodisk karaktär. Vi rör oss när vi vill eller behöver göra det, likaså kan vi även avbryta pågående rörelser. Denna episodiska kontroll har i allmänhet förknippats med aktiverande signaler, så kallade excitatoriska signaler, från hjärnstammen som är i kontakt med och aktiverar nervkretsar i ryggmärgen. Men hur går det till när gångrörelsen avbryts? Beror det bara på att det saknas aktiverande signaler från hjärnstammen eller finns det en särskild stoppsignal?
I studien som nu publiceras i Cell undersökte forskarna Julien Bouvier och Vittorio Caggiano tillsammans med professor Ole Kiehn och kollegor hur hjärnstammens komplexa nervkretsar kontrollerar gångrörelser hos möss. Forskarna använde avancerade metoder som exempelvis optogenetik, som gör det möjligt att selektivt aktivera utvalda grupper av nervceller med ljus, och genetisk ”avstängning” (eng. genetic silencing) för att selektivt inaktivera utvalda grupper av nervceller.
Lamslår nervcellerna
Något oväntat fann forskarna en grupp excitatoriska nervceller som visade sig vara nödvändiga för mössens förmåga att kunna stanna vid gång. När dessa ”stoppceller” aktiveras avbryter mössen genast sina rörelser. Omvänt leder ”avstängning” av dessa nervceller till att mössen har mycket svårt att sluta gå.
– Vi fann att stoppcellerna lamslår de nätverk av nervceller som är inblandade i att skapa rörelsens rytm, själva klockan i nätverket, och inte de motorneuroner som direkt kontraherar musklerna. Därmed gör aktiviteten i stoppcellerna det möjligt för musen att stanna smidigt utan att förlora muskelspänning, precis som för oss själva när vi frivilligt stannar exempelvis inför ett hinder, säger Ole Kiehn, som leder laboratoriet bakom studien vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Även om studien undersöker funktionen i den normala hjärnan, kan upptäckten bidra med insikter om hur gångförmågan påverkas vid sjukdomar i hjärnan.
– Exempelvis vid Parkinsons sjukdom är ett tydligt motoriskt symptom att gången kan ”frysa”. Det är möjligt att ”stoppcellerna” har en onormalt hög aktivitet vid Parkinsons sjukdom och att detta bidrar till gångstörningarna, säger Ole Kiehn.
Studien finansierades med anslag från Hjärnfonden, Söderbergstiftelserna, Vetenskapsrådet, Europeiska vetenskapsrådet, EMBO och NIH.
Publikation
Descending command neurons in the brainstem that halt locomotion, Julien Bouvier*, Vittorio Caggiano*, Roberto Leiras, Vanessa Caldeira, Carmelo Bellardita, Kira Balueva, Andrea Fuchs, and Ole Kiehn, Cell, online 19 November 2015.
Kontakt
Ole Kiehn, professor, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet. Telefon: 070-763 42 40. E-post: ole.kiehn@ki.se
Mammalian Locomotor Laboratory
Med ohövlighet menar man det som går under radarn för vad som otillåtet och som på något sätt bryter mot normen för ömsesidig respekt. Det kan handla om småtaskigheter som att exkludera någon från information och samarbeten eller att ”glömma” bjuda med på gemensamma arrangemang. Det kan också handla om att ta åt sig äran för andras arbete, sprida rykten, skicka elaka e-postmeddelanden eller inte ge beröm till underordnade.
– Det handlar alltså om ett beteende som inte omfattas av lagstiftning men som kan få stora konsekvenser och utvecklas till ren mobbning om man låter det fortgå, säger Eva Torkelson som leder det av forskningsrådet FORTE finansierade projektet om ohövlighet som social process i organisationer.
Ohövlighet kan bli mobbning
Hon berättar att mobbning på arbetsplatser är ett ganska väldokumenterat fenomen medan ohövlighet, som riskerar att eskalera till mobbning, inte är det.
Forskarteamets studier visar att den vanligaste orsaken till att man själv beter sig ohövligt är att man tar efter ett beteende som man har sett hos sina kollegor.
Totalt uppgav tre fjärdedelar av de som svarat på forskarnas enkäter att de minst 1-2 gånger under det gångna året blivit utsatta för ohövlighet.
– Ett viktigt fynd som vi gjort i våra studier är att de som uppträder ohövligt på arbetsplatsen upplever starkare socialt stöd vilket troligen gör dem mindre rädda för negativa reaktioner för sitt beteende från chefer och arbetskamrater, säger Martin Bäckström, professor i psykologi.
Eftersom man ofta tar efter andras beteende så riskerar ohövligheten att bli en ond cirkel som får stora effekter för hela arbetsplatsen. Tidigare forskning pekar på mental ohälsa, minskad arbetstillfredsställelse, medarbetare som presterar sämre eller söker sig därifrån, minskad lojalitet och fler konflikter.
Men hur ska man då göra för att komma åt ett otrevligt beteende som är lite diffust och inte riktigt går att sätta fingret på?
Eva Torkelson tror att medarbetar- och chefsutbildningar är lösningen:
– När folk får upp ögonen för vad ohövlighet verkligen får för konsekvenser så får de ofta sig en tankeställare, säger hon. De flesta vill ju inte medverka till att få en sämre arbetsplats.
Studien
Forskningen består av två skilda studier. Den första är gjord inom sektorn Hotell och restaurang och den andra bygger på data inhämtat av SIFO från ett urval som avspeglar den svenska populationen.
Den första studien har publicerats i BioMed Research International och den andra väntar på publicering.
Kontaktinformation:
Eva Torkelson eva.torkelson@psy.lu.se, 046-222 91 19
Martin Bäckström martin.backstrom@psy.lu.se, 046-222 01 79
Kristoffer Holm kristoffer.holm@psy.lu.se
– Jag kan nu säga till patienterna att det går att komma tillbaka till ett normalt liv efter lungcanceroperationen, och att egna insatser är lika viktiga som handledda träningspass, säger Barbara Brocki som är verksam som fysioterapeut vid universitetssjukhuset i danska Ålborg där hon genomfört sina doktorandstudier.
Den förväntade livslängden efter lungcanceroperationer har ökat vilket innebär att allt fler är beroende av rehabilitering.
I en av avhandlingens studier visar Barbara Brocki och hennes medförfattare hur patienter som promenerar återfår sin livskvalitet, både som kroppsligt och psykiskt välbefinnande. Trots att lungfunktionen är fortsatt nedsatt ligger livskvaliteten och förmågan att gå, ett år efter operationen, på samma nivå som för friska.
– Resultaten ger mig som behandlade fysioterapeut argument för att rekommendera fysisk aktivitet både i hemmet och i vården, säger Barbara Brocki.
Hennes avhandling innefattar också studier av styrkan i andningsmusklerna efter operationen. Resultatet visar att operationen i sig inte minskar kraften i musklerna. Däremot medför tidig andningsträning en förbättrad syresättning hos högriskpatienter.
Barbara Brocki lägger fram sin avhandling 23 november. Hennes handledare är Elisabeth Westerdahl vid institutionen för hälsovetenskap och medicin vid Örebro universitet.
Kontakt
Barbara Brocki, +45 41 40 4218 eller bcb@rn.dk
Sammanhanget är viktigt när en dator ska hantera ett fenomen som lukt.
Marjan Alirezaie visar i sin avhandling i informationsteknologi vid Örebro universitet hur det går att överbrygga klyftan mellan datorernas siffror och det som är begripligt för människor. Och hur detta kan ske automatiskt.
Sensorer tillhör idag vår vardag och finns i mobiltelefoner, i hälsovården och i hemmen, för att bara nämna några applikationer. Sensorerna strukturerar information på sitt sätt. Hos mottagarna, människan, organiseras kunskap på ett annat sätt, ett mänskligt sätt.
För att komplex data från sensorer ska kunna bli användbar för människor används så kallade ontologier. Ontologier är ett verktyg för datorer och människor att kartlägga relationer mellan saker. För en dator är ontologin ett verktyg att uppfatta enkla och mer komplicerade fenomen, som till exempel stolen som möbel – eller stolen som något att sitta i.
Marjan Alirezaie förespråkar i den avslutande delen av sin avhandling nya ontologier, med enkla strukturer som kan återanvändas. I strukturen finns utrymme för att kunna handskas med osäkerhet och bristande på data från sensorerna.
Ontologierna gör det möjligt att tolka data i ett sammanhang. Det är till stort hjälp när det gäller fenomen som är svåra att modellera för en dator, till exempel lukt.
– Vi kan ha en komplex signal från en sensor som visar att det är någonting som luktar hemma. För att avgöra vad det är som luktar måste vi se till sammanhanget. Det luktar fisk eftersom jag ser någon som äter fisk, eller tillagar fisk, förklarar Marjan Alirezaie och fortsätter:
– Sammanhanget är ett sätt att överbrygga klyftan mellan datorns representation av ”lukt” och en människas uppfattning av lukt. Detta sammanhang kan struktureras i en ontologi.
Sammanfattningsvis handlar avhandlingen om hur datorer automatiskt kan använda sammanhanget i ontologierna för att hjälpa människor att förstå sensordata.
– Om fem år kommer det att finnas 20 miljarder uppkopplade applikationer som genererar enorma mängder data varje dag. Vi måste hitta sätt att använda allt detta till något nyttigt och begripligt för människor, säger Marjan Alirezaie.
För mer information (engelska) kontakta:
Marjan Alirezaie, 076-416 14 23, marjan.alirezaie@oru.se
Även om urfolks politiska ställning har stärkts de senaste decennierna lever koloniala idéer och maktrelationer kvar, många urfolk kämpar fortfarande för att få sina rättigheter till land och självbestämmande erkända. Detta är också högaktuellt i förhållande till skyddade naturområden.
En majoritet av världens naturskyddsområden är etablerade på urfolks traditionella marker, och inrättandet av skyddade områden har ofta inneburit stora sociala, ekonomiska och politiska konsekvenser för urfolk. Baserat på studier av dels internationella konventioner för områdesskydd, dels skyddade områden i de svenska och norska delarna av Sápmi, analyserar Elsa Reimerson i sin avhandling om det politiska handlingsutrymmet för urfolk i styrningen och förvaltningen av naturskyddsområden.
Majoritetssamhället styr
– Urfolks möjligheter till deltagande och inflytande påverkas av majoritetssamhällets syn på deras rättigheter, egenskaper och kunskaper, och beroende på vilka roller de tilldelas ser deras handlingsutrymme olika ut, säger Elsa Reimerson.
Uppfattningar om hur naturskyddsområden bäst bör styras och förvaltas spelar också in. Detta blir tydligt inte minst i jämförelsen mellan de svenska och norska delarna av Sápmi.
Avhandlingens studier av världsarvet Laponia i Sverige och införandet av lokala styrelser för skyddade områden i Norge visar på betydande skillnader mellan de svenska och norska delarna av Sápmi. I Norge finns en mer utvecklad institutionalisering av samiska rättigheter och ett tydligare fokus på lokalt deltagande i naturskyddsförvaltningen generellt.
Det ger ett vidare handlingsutrymme för samiska aktörer i den norska delen av Sápmi än i den svenska, där förvaltningen av Laponia står ut som ett undantag vad gäller samiskt inflytande.
Samtidigt är samerna i Norge hänvisade till etablerade norska kanaler för inflytande, medan förvaltningsorganisationen i Laponia har utformats med inspiration från samiska arbetssätt och organisationsformer.
– Laponiaförvaltningens form kan underlätta och möjliggöra samiskt deltagande och inflytande. Å andra sidan tillskrivs Laponia en ställning som unikt och extraordinärt, och det är inte säkert att detta enkelt kan ”exporteras” till andra skyddade områden i svenska Sápmi.
Tystade alternativ
Avhandlingen visar att vissa föreställningar och uppfattningar, flera av dem med tydligt koloniala rötter, har blivit så dominerande att de uppfattas som självklara. Skyddade områden framställs som något naturligt och obestridbart, liksom nationalstaternas makt och kontroll över dem – även då de ligger på urfolks marker.
Naturvårdens målsättningar prioriteras framför urfolks viljor och intressen och urfolks kunskap villkoras utifrån sitt eventuella bidrag till uppfyllandet av naturvårdsmålen. När urfolk får möjligheter till deltagande och inflytande är det vanligen inom majoritetssamhällenas politiska strukturer, som ofta är präglade av ojämlika maktrelationer.
– Att de här föreställningarna blivit så dominerande bidrar till att tysta kritik och alternativ. De gör det svårt att få gehör för radikala ifrågasättanden av själva grunden för naturskyddsområden, av synen på förhållandet mellan människa och natur eller av hur samhället och politiken ska organiseras. Det är viktigt att vi fortsätter belysa och kritisera det som tas för givet, så att vi kan skapa plats åt alternativa tolkningar och annorlunda visioner. På så vis kan vi öppna upp för förändring, säger Elsa Reimerson.
Avhandling
Fredagen den 27 november försvarar Elsa Reimerson, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin avhandling Nature, culture, rights: exploring space for indigenous agency in protected area discourses (svensk titel: Natur, kultur, rättigheter: urfolks handlingsutrymme i naturskyddsdiskurser). Disputationen äger rum kl. 13:15 i Hörsal D, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Ulf Mörkenstam, statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
KONTAKT
Elsa Reimerson, statsvetenskapliga institutionen E-post: elsa.reimerson@umu.se Telefon: 090-786 61 78
Nyfödda barn får ofta en mild form av gulsot som gör att de blir gulaktiga i huden och ögonvitorna. Gulsoten uppkommer ofta i slutet av första levnadsveckan, efter att barnet och föräldrarna lämnat sjukhuset.
Den milda formen av gulsot behöver inte behandlas. Men enstaka nyfödda får en svår form av gulsot, som i värsta fall kan orsaka bestående hjärnskador hos tidigare friska spädbarn. Därför görs riskbedömningar av alla nyfödda innan de får åka hem från sjukhuset och dessa ligger till grund för planering av uppföljningskontroll.
Den aktuella studien är världens hittills största registerstudie om nyföddhetsgulsot vars resultat kan användas för individualiserad riskbedömning redan vid födseln.
Riskfaktorer
– Vi hittade att man enkelt kan förutsäga en mer än hundrafaldig variation i förekomsten av behandlingskrävande gulsot hos nyfödda, säger Mikael Norman, professor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, som har lett studien.
I den nya studien använde forskarna data från det svenska medicinska födelseregistret. Drygt 1,2 miljoner barn som föddes under åren 1999–2012 ingick i studien. Av dessa hade 1,9 procent behandlats för nyföddhetsgulsot.
Forskarna undersökte vilka faktorer hos mamman, barnet och förlossningen som redan vid födelsen var kopplade till behandlingskrävande gulsot. På så sätt identifierade de en grupp riskfaktorer och kunde göra skattningar av hur dessa riskfaktorer i olika kombinationer påverkade risken för att barnet senare skulle utveckla gulsot.
Störst risk att utveckla behandlingskrävande gulsot hade barn som förlösts med sugklocka två till tre veckor före fullgången tid. Risken ökade också om modern var överviktig, förstföderska eller hade asiatiskt ursprung, och då barnet var större eller mindre än förväntat.
Förebygga hjärnskador
Lägst risk hade barn födda med planerat kejsarsnitt mer än en vecka efter fullgången tid.
– Det händer fortfarande att nyfödda barn får hjärnskador av gulsot och registerdata antyder att problemet är större i Sverige än andra jämförbara länder.
Riskfaktorerna som vi identifierat gör det möjligt att med ett enkelt poängsystem bedöma risken redan direkt efter födseln. En sådan bedömning är en bra grund för att ge råd till föräldrar och för vårdpersonalen att planera när och i vilken form uppföljning av barnet behöver göras för att tidigt upptäcka svår gulsot och på så sätt effektivt förebygga hjärnskador, säger Mikael Norman.
Studien har finansierats med så kallade ALF-medel enligt avtal mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet.
Publikation
Predicting Nonhemolytic Neonatal Hyperbilirubinemia, Mikael Norman, Katarina Åberg, Karin Holmsten, Vania Weibel, Cecilia Ekéus, Pediatrics, volume 136, number 6, December 2015, doi: 10.1542/peds.2015-2001.
KONTAKT
Mikael Norman, professor, överläkare Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC), Karolinska Institutet, och Neonatalverksamheten, Karolinska Universitetssjukhuset Telefon: 070-002 10 07 E-post: mikael.norman@ki.se
– Det är viktigt att betona att bakterien oftast inte leder till annat än en mildare infektion hos människa, men i allvarligare fall kan den trots allt utvecklas till Weils sjukdom. Vi har informerat myndigheterna och de som jobbar med skadedjursbekämpning, för dem är detta viktig information. Men det är bra om det även kommer till vårdpersonals och allmänhetens kännedom, säger Tanja Strand, forskare vid Zoonosis Science Center, Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet.
Leptospira interrogans är en zoonos, det vill säga den kan smitta från djur till människa. Upptäckten gjordes inom ramen för forskargruppens löpande analys av skadedjur, en verksamhet som sker i samarbete med Anticimex. Studien omfattade 30 stadsråttor infångade i Stockholm, Malmö och Göteborg.
Smitta i Stockholm och Göteborg
Vid analysen upptäcktes antikroppar mot den undertyp av bakterien, Leptospira interrogans serovar icterohaemorrhagiae, som i allvarliga fall kan utvecklas till Weils sjukdom. Eftersom infektionen är mer eller mindre kronisk hos gnagare är råttorna smittbärare under lång tid.
– Av de smittade råttorna kom två från Stockholm och två från Göteborg, vilket betyder att infektionen är spridd. Vi har nu inlett en större studie för att få en bild av hur utbredd smittan är, säger Tanja Strand.
Smittan är vanligare i Danmark där flera fall upptäckts genom åren, både hos råttor och hos människa, och det finns tecken på att den blivit vanligare. I Sverige har smitta av samma allvarliga undertyp av Leptospira interrogans rapporterats hos hästar och grisar.
Vad betyder upptäckten, behöver allmänheten oroa sig?
– Det finns ingen anledning för allmänheten att oroa sig, men det kan vara bra att känna till att smittan överförs via råttornas urin. Däremot är det bra om läkarsamfundet är medvetna om att Leptospira inte bara är förknippad med tropisk utlandsvistelse eller lantliv, utan även finns inom stadens gränser.
Highly Pathogenic Leptospira Found in Urban Brown Rats (Rattus norvegicus) in the Largest Cities of Sweden (Vector-Borne and Zoonotic Diseases).
Läs mer om bakterien och sjukdomen på Folkhälsomyndighetens hemsida.
De belyser de ensamkommande flyktingbarnens situation i en mix av forskaruppsatser och uppsatser skrivna av studenter, som samtidigt blir till ett exempel på hur man skriver en uppsats.
– Orsaken till att jag sammanställde boken var att den skulle bli kurslitteratur. Flera studenter skrev uppsatser om detta men hade ingen vettig litteratur som samlar olika perspektiv, säger Fereshteh Ahmadi.
– Men självklart har boken också med den heta debatten att göra.
Riktlinjerna kan begränsa
En del av problemen för socialarbetarena är att riktlinjerna kan begränsa och kollidera när de sätter barnens perspektiv och behov i centrum.
– Det kan vara ekonomiska begränsningar eller kunskapsbrist, som när man använder empowerment för att ge barnen makten.
Ses som en grupp
Det kan också vara generaliseringar som man gör, att man inte ser barnen som individer utan som en grupp.
– Man ser kanske inte att de är unga och tillhör en generation som är mycket globaliserad. Då gör det inget vilket land man kommer från.
HVB-hemmen
Hur är ett bra HVB-hem? Viktigt är att de ser barnens perspektiv, i hur de ser på vården, maten och kommunikationen och hur detta gör att barnen får ett förtroende.
HVB-hemmet kan innebära både socialisation och stämpling. Här kommer maktförhållandet i HVB-hemmen in, hur ungdomarna känner sig svaga och hur de blir bemötta på hemmet.
– Hur de blir stämplade utifrån sina karakteristiska drag och hur en del accepterar det och agerar utifrån det.
Två olika reaktioner
En del kan känna sig underordnade och köper den bilden. Den påverkar när de sedan kommer ut i samhället och känner sig som andra klassens medborgare.
– Men en del kan också bli fientliga mot svenskar och de tar då med sig bilden av det första bemötandet. En del av detta har att göra med hemmet och annat med externa faktorer.
Det viktigaste är bemötandet
Det viktigaste är hur de blir bemötta av personalen. De är traumatiserade och de har språket emot sig. Men allt detta kan vändas till något positivt om personalen har kompetensen att först och främst förstå barnens situation.
– Språkkunskaper och psykologi är viktigt men det räcker inte, man måste ha det här mänskliga draget, att förstå, ha empati, nyfikenhet och respekt för dem.
– Det är mycket viktigt med respekt, att man har kunskapen om deras kultur och behandlar dem på ett bra sätt.
Personalen
Det är viktigt att man som personal inte beter sig på ett sätt som gör att man förlorar sin respekt. De här barnen är vana vid ett visst avstånd och respekt till föräldrar och andra ansvariga.
– Om du beter dig på ett sådant sätt att du förlorar denna respekt så förlorar du också kontrollen.
– Det är viktigt att vi är vänner men samtidigt att vi har respekt för varandra och att lära sig hur de ser på respekten.
De anser inte att de är underordnade
De anser inte att de är underordnade och de vill bli bemötta med respekt.
– Om de blir behandlade på ett respektfullt sätt, som de kanske inte har blivit i sitt hemland, så ser de ju det positiva och värdefulla i vårt samhälle på det sättet.
– Du kan prata hur mycket du vill om allas lika värde, men om du inte agerar så, då blir det ju bara prat.
Text: Douglas Öhrbom
KONTAKT
Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle Telefon: 070-717 19 07, E-post: fereshteh.ahmadi@hig.se
Under normal utveckling av människokroppen bildas nya celler på ett kontrollerat sätt för att bilda vävnader och organ. Ibland uppstår det dock problem som när för många celler skapas, eller när de blir gamla eller skadade. Skadade celler kan eventuellt leda till ytterligare större åverkan som till exempelgenom att de blir cancerogena. Celler som är skadade eller överflödiga måste därför avlägsnas via programmerad celldöd, så kallad apoptos. När detta maskineri inte fungerar som det ska kan det leda till dödliga sjukdomar som cancer (otillräcklig apoptos) eller atrofier (för mycket apoptos).
En viktig aspekt i celldödsprocessen den mitokondriella apoptotiska reaktionsvägen, vilken kontrolleras av Bcl-2-proteinfamiljen. Genom att modifiera egenskaperna hos mitokondriernas yttre membran så dikterar de pro- och anti-apoptotiska proteinerna huruvida hål bildas i membranet. Hålbildning i det yttre mitokondriemembranet medför att proteiner från mitokondriens inre kan läcka ut i cellen, där de orsakar en kaskad av händelser som till slut resulterar i cellens död.
På grund av sin stora betydelse har Bcl-2-proteiner varit föremål för stort intresse inom forskningsvärlden. Martin Lidman har närmat sig fältet från ståndpunkten att man måste ta hänsyn till proteinernas interaktioner i närvaro av biomembran när man studerar dessa proteiners struktur och funktion. Tidigare studier har ofta bedrivits utan närvaro av biomembran, och dessutom med avklippta versioner av proteinerna som saknat funktionellt viktiga transmembrandelar. Att arbeta med modifierade varianter underlättar på många sätt studierna av dessa proteiner, men kan även leda till missvisande slutsatser, eller helt enkelt inte ge någon relevant information i vissa fall.
Humana fullängdsproteiner
Martin Lidman har arbetat med humana fullängdsproteiner som är antingen proapoptotiska eller antiapoptotiska, och studerat dels deras interaktioner med varandra och dels med syntetiska biomembran efterliknande det yttre mitokondriella membranet vid dess kontaktpunkter mot det inre membranet.
Eftersom en väg som leder till apoptotiska förhållanden i en cell är ökade koncentrationer av reaktiva syreföreningar, simulerades oxidativ skada på de lipidmembran som proteinerna interagerar med.
– Resultaten av mina studier visar att oxidativ skada stimulerar cellens förmåga att rekrytera det pro-apoptotiska proteinet Bax till de mitokondriella membranen, och förbereder proteinet för ytterligare aktivering. Detta har tidigare antagits vara kontrollerat av proteiner utan att membranen har en aktiv roll, säger Martin Lidman.
Experiment visade att i närvaro av oxiderade fosfolipider så skapar Bax små porer genom membranen, men eftersom Bax inte är fullständigt aktiverad så blir porerna inte så stora att proteiner från mitokondriens inre kan frisättas. För fullständig aktivering av Bax krävs även interaktioner med signalerande pro-apapoptiska BH3-domänproteiner som tBid.
Avhandling
The role of the mitochondrial membrane system in apoptosis: the influence of oxidative stress on membranes and their interactions with apoptosis-regulating Bcl-2 proteins
Kontaktinformation:
Martin Lidman, kemiska institutionen, E-post: martin.lidman@umu.se
“Samtid och framtid skall döma oss efter måttet av den hjälp, som vi, innevånare i ett fritt och lyckligt land, lämnade våra trosfränder i en tid av svåraste hemsökelse.”
De svenska mosaiska (judiska) församlingarnas uttalande kort efter Novemberpogromerna 1938 var mer rättvisande än någon då kunde föreställa sig. Pontus Rudbergs avhandling handlar just om den i forskningen känsliga och omdebatterade frågan om judiska reaktioner på nazisternas förtryck och massmord på judar. Hur agerade de svenska judarna för att hjälpa judar i Europa under åren 1933–45 och hur ska deras agerande förstås?
Avhandlingen fokuserar särskilt på hjälpverksamheten hos Mosaiska församlingen i Stockholm och visar de hjälpformer som församlingen engagerade sig i samt analyserar agerandet utifrån olika begränsningar och möjligheter som den svenska flyktingpolitiken, finansieringen av verksamheten och församlingens samarbete med internationella hjälporganisationer. Tidigare forskning har tenderat att se svensk-judiska reaktioner på nazisternas terror som passiva eller överdrivet försiktiga. Pontus Rudbergs avhandling korrigerar den bilden genom att visa att de svenska judarna oförtröttligt agerade på en mängd olika sätt för att bistå judar i Europa under hela perioden från 1933 till 1945.
Svenska judar bidrog till mottagande, omskolning och utbildning av flyktingbarn och ungdomar. De gjorde påtryckningar för att få både den svenska och den amerikanska regeringen att öka flyktingmottagandet och intervenerade för att stoppa deportationer, skickade hjälpsändningar till judar i ghetton och koncentrationsläger samt var inblandade i direkta räddningsaktioner.
Avhandlingen visar att den begränsade omfattningen av resultaten av hjälpverksamheten snarare berodde på Sverige och andra staters restriktiva flyktingpolitik, de svensk-judiska organisationernas begränsade ekonomiska resurser samt påtryckningar från utländska organisationer än på svenska judars försiktighet och rädsla.
Avhandlingen The Swedish Jews and the Victims of Nazi Terror, 1933-1945 försvaras den 20 november.
Kontaktinformation:
Pontus Rudberg, tel: 076-123 1606, e-post: Pontus.Rudberg@hist.uu.se
