Varje år köper offentlig sektor varor och tjänster för ungefär 600 miljarder kronor. Kommunerna, landstingen och staten använder offentlig upphandling vid köp av allt från kontorsmaterial, asfalt och konsulttjänster till sjukvård och omsorg. Men i dag är det svårt för små och medelstora företag att konkurrera med de stora företagen som ofta sitter på helt andra resurser.
EU har därför gått ut med rekommendationer om att man hellre ska utvärdera kvalitet än att bara titta på lägsta-pris i upphandlingarna.
Framhäva kvaliteter
– Men min forskning visar att det inte hjälper. Tvärtom ökar antalet bud från stora företag när man utvärderar kvalitet och dessutom minskar sannolikheten för små och medelstora företag att vinna, säger Johan Stake, som forskar vid Örebro universitet och Södertörns högskola.
En möjlig förklaring kan vara att de mindre företagen inte är lika bra på att framhäva kvaliteterna, något som de stora företagen har lärt sig göra genom att delta i många olika upphandlingar.
– Små och medelstora företag kan ha en större chans i lägsta-pris upphandlingar, eftersom de ofta är mer nischade inom sitt område eller har nära kontakt med kunden. Vid utvärdering av kvalitet kan man även öka deras chanser att vinna genom att dela upp stora upphandlingar i mindre kontrakt, säger Johan Stake.
Istället för att exempelvis upphandla ett helt kontorslandskap så delar man upp det i fler kontrakt, med stolar i den ena och skrivbord i den andra. På det viset kan små företag bjuda på produkter och tjänster som de är specialister på.
Rumslig ekonometri
Ett annat stort problem som kan uppstå vid upphandlingar är bildandet av karteller. Budgivare kan gå ihop och skicka in falska, höga bud, medan en utsedd budgivare lägger det lägsta budet och får kontraktet. Det kan vara svårt att upptäcka detta och därför behövs det statistiska hjälpmedel.
Tillsammans med andra forskare visar Johan Stake att man kan använda så kallad rumslig ekonometri.
– Vi använde metoden på en asfaltskartell som fanns på 1990-talet och såg att rumslig ekonometri fungerar för att bekräfta att buden ifrån kartellmedlemmarna är koordinerade, att de påverkar varandra i budgivningen.
Offentlig upphandling är ett område som är relativt outforskat. Johan Stake har samlat in data från över 650 upphandlingar från olika branscher – allt från Försvarsmakten som upphandlar hotell över hela landet till enskilda kommuner som upphandlar kontorsmaterial.
Avhandling
Essays on quality evalutation and bidding behavior in public procurement auctions
Den sociala dimensionen av hållbar utveckling är i fokus i Merlina Missimers forskning. Denna dimension har hittills varit underutvecklad och många inom såväl näringsliv och offentlig verksamhet som akademi har uttryckt ett behov om en mer utvecklad, operativ och robust definition av social hållbarhet, som stöd för ett mer konkret och systematiskt hållbarhetsarbete.
Forskningen har resulterat i en prototyp för en definition av social hållbarhet som testats i olika sammanhang i företag och andra organisationer runt om i världen. De inledande testerna bekräftar att den föreslagna definitionen fungerar som tänkt och ger stöd till ett mer strategiskt utvecklingsarbete i många olika typer av organisationer, allt från offentlig sektor till stora företag. Exempelvis kan företag bättre undvika sociala risker såsom barnarbete eller andra brott mot mänskliga rättigheter i sina värdekedjor, uppnå större engagemang och motivation bland personalen samt bättre än konkurrenterna förutse och ta hänsyn till förändringar då hållbara produkter ska tas fram.
Forskningen är ett genombrott inom systemvetenskap för hållbarhet – en vetenskapligt baserad definition av social hållbarhet har inte presenterats tidigare – och har stor praktisk relevans för företag och andra organisationer liksom för samhället i stort. Doktorsarbetet lägger en ny och mer solid grund också för mer specifik forskning inom relaterade områden såsom hållbar produktutveckling, hållbar värdekedjemanagement, med flera.
– Det känns mycket bra att kunna bidra till en ökad klarhet kring den sociala dimensionen av hållbarhet och att denna därmed kan börja hanteras mer systematiskt och proaktivt än hittills i näringslivet och det övriga samhället, säger Merlina Missimer.
Kontaktinformation:
För ytterligare information kontakta Merlina Missimer (engelsktalande) via e-post merlina.missimer@bth.se eller professor Göran Broman via e-post: goran.broman@bth.se
Se även www.bth.se
– Vår studie visar, för första gången, att kraftiga vulkanutbrott på höga latituder har stor inverkan på det globala klimatsystemet under flera decennier, säger Francesco Pausata, postdoktor vid Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet
Tidigare forskning har fokuserat på de kortsiktiga effekterna av ett vulkanutbrott eftersom uppehållstiden för vulkaniska partiklar i luften efter kraftiga utbrott är ungefär två till tre år. De flesta studier har också fokuserat på tropiska utbrott eftersom man tidigare trott att vulkanutbrott vid höga breddgrader enbart haft lokala effekter.
Kraftiga vulkanutbrott på sommaren vid höga breddgrader på norra halvklotet orsakar stark avkylning på halva jordklotet. Det kan leda till en förändring i atmosfären och havets cirkulationsmönster i Stilla havet under de första åtta till nio månaderna. Den förändrade atmosfärscirkulationen försvagar passadvindarna över västra och mellersta Stilla havet som därmed leder till ett El Niño-liknande mönster.
I den klimatmodell som används vid Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet leder vulkanutbrott vid höga breddgrader också till en förstärkning av havscirkulationen över Atlanten under de första 25 åren efter utbrottet, följt av en försvagning som varar minst 35 år.
– Den här förändringen i havscirkulationen kan påverka klimatet i tropikerna och därmed hela jordens klimat i decennier, säger Francesco Pausata.
Den vetenskapliga artikeln:
”Impacts of high-latitude volcanic eruptions on ENSO and AMOC”, i Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America PNAS.
Författare: Pausata, FSR, Chafik, L., Caballero, R., och Battisti, DS
http://www.pnas.org/content/early/2015/10/21/1509153112.abstract
Kontaktinformation:
Francesco Pausata, postdoktor (engelska), Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet, telefon 08-16 25 34, e-post: francesco.pausata@misu.su.se
Frisktandvård infördes 2007 som ett sätt att få fler, främst unga, att gå regelbundet till tandvården. Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har nu undersökt några av reformens effekter i Västra Götalandsregionen och jämfört den upplevda och faktiska tandhälsan, mätt som karies, hos Frisktandvårds-patienter med de patienter som betalat för sin tandvård enligt den gamla modellen.
Studierna, som inkluderar drygt 6000 individer, visar att de som valde Frisktandvård vid starten generellt är mer motiverade och intresserade av hälsofrämjande beteenden – och har mindre risk att drabbas av karies.
Mer förebyggande behandling
– Vid vår mätning sex år efter att den nya betalningsmodellen införts såg vi att traditionellt betalande patienter hade 50 procent högre risk för karies än de som betalat enligt Frisktandvårdsmodellen. Skillnaden kvarstod även med hänsyn till andra påverkande faktorer som ålder, kön, utbildningsnivå, och mängden karies personerna hade innan möjligheten fanns att teckna avtal, säger Charlotte Andrén Andås, doktorand vid institutionen för odontologi, Sahlgrenska akademin.
Enligt avhandlingen får Frisktandvårdspatienter generellt mer förebyggande behandling och lagar färre tänder än de som betalar på det traditionella sättet. En jämförelse på individnivå visar att Frisktandvårdspatienter oftare anser att munhälsan är viktigare för välbefinnandet än patienter som betalar enligt den traditionella modellen.
– En del patienter efterlyste bättre information om vad avtalet egentligen förbinder dem till. Men i huvudsak är Frisktandvårdspatienterna mycket nöjda med modellen, säger Charlotte Andrén Andås.
Viktigt ta eget ansvar
Avhandlingens resultat visar att Frisktandvård bidrar till att öka patienternas känsla av trygghet och kontroll, både över sin tandvård och över dess ekonomiska konsekvenser.
– När inflytandet över den egna behandlingssituationen ökar, ökar kanske också förståelsen för hur viktigt det är att ta eget ansvar vilket får positiva effekter på tandvårdsvanorna och tandhälsan, säger Charlotte Andrén Andås.
Med Frisktandvård betalar du som patient ett fast pris i tre år och får också ett individuellt program för egenvården du gör hemma. Det långsiktiga syftet med reformen är att förbättra tandhälsan i Sverige, och minska kostnaderna för både individ och samhälle för att bidra till förbättrad välfärd.
Avhandling
A New Payment Model in Swedish Dental Care försvaras vid en disputation den 27 november.
En ny studie, som publiceras i Nature Geoscience idag, visar att sjöarna på norra halvklotet sannolikt kommer att avge betydligt mer koldioxid på grund av de pågående globala klimatförändringarna. Undersökningen, som baserar sig på ett omfattande datamaterial med över 5 000 svenska sjöar, har letts av professor Gesa Weyhenmeyer vid institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet, i samarbete med kollegor Danmark, Nederländerna och Brasilien.
Det finns huvudsakligen två källor för koldioxid i vatten. Det kan antingen produceras av mikroorganismer, framförallt i sjöar, eller så kan det spolas in från omgivningen. För att kunna uttala sig om framtidens koldioxidutsläpp är det ytterst viktigt att veta varifrån vattnets koldioxid kommer. Tidigare resultat från enskilda vattensystem tydde mest på att CO2 huvudsakligen produceras av mikroorganismer i själva sjön. I denna studie visar forskarna för första gången att detta bara gäller i mindre än hälften av alla svenska sjöar.
– I de flesta svenska sjöar härstammar koldioxid istället från omgivande marker varifrån det spolas in i vattendrag och vidare till sjöar som sedan släpper ut CO2 till atmosfären, säger Gesa Weyhenmeyer.
I studien visas också att både produktionen av koldioxid i sjön och importen från marken ökar ju varmare och näringsrikare klimatzon man befinner sig i. Därför har också förändrad markanvändning stor betydelse. I en liten sydsvensk sjö med omgivande jordbruk är utsläppen till exempel dubbelt så stora som i en liten nordsvensk sjö omgiven av skog, visar studien.
– Risken är ganska stor att koldioxidutsläppen från sjöar och vattendrag i särskilt norra Skandinavien, Kanada och Ryssland ökar i ett varmare klimat och det är i dessa områden som flest sjöar finns, säger Gesa Weyhenmeyer.
Kontaktinformation:
För mer information, kontakta Gesa Weyhenmeyer, mobil: 076-838 31 06, epost: gesa.weyhenmeyer@ebc.uu.se
På ett seminarium anordnat av VTI tillsammans med Safer, NTF Väst och projektet Safemove samlades i torsdags ett femtiotal deltagare för att höra om de senaste forskningsresultaten när det gäller transporter, hälsa och körlämplighet för äldre.
Fler äldre med högre krav
I många delar av världen lever människor längre och en allt större del av befolkningen räknas in i gruppen äldre. De senaste 50 åren har det skett stora förändringar för åldersgruppen, exempelvis är 70-åringar i dag friskare, mer aktiva och ställer högre krav på mobilitet än tidigare. Trots allt kvarstår faktum att våra sinnen försämras med åldern, vilket kan ställa till det när vi ger oss ut i trafiken.
– Många äldre vill använda bil för att fortsätta vara aktiva och klara sig själva, ändå finns det en hel del som slutar köra tidigare än de egentligen behöver. Kan man hjälpa dessa att fortsätta köra säkert är det en stor nytta för individen såväl som för samhället, säger Tania Dukic Willstrand, forskare på VTI.
I projektet Safe Mobility for Older Drivers (Safemove) är målet är att öka kunskapen om mobilitet för äldre. Syftet är också att öka äldres medvetenhet om sin körförmåga så att de kan anpassa sitt beteende, det vill säga antingen att fortsätta köra genom att anpassa sitt körande (exempelvis undvika rusningstrafik) eller sluta om de upplever att de inte längre kan köra säkert.
Samarbete mellan Sverige och Frankrike
Safemove är ett samarbete mellan flera olika företag och organisationer i Sverige och Frankrike. Inom projektet har forskarna samlat in en stor mängd data via 3 000 enkäter, tester på väg, kognitiva undersökningar, simulatorbaserade tester och träning med människor som är 70 år eller äldre.
Några av resultaten visar på att äldre vill köra bil längre upp i åldrarna och har sällan funderingar på att sluta köra. De flesta använder bilen regelbundet men undviker vissa situationer, som exempelvis körning i mörker, dåligt väder och okända miljöer.
Det har visat sig i flera tester att många skulle behöva anpassa farten mer efter situationen men att de inte själva anser att de kör för fort. Vissa situationer, som korsningar, vänstersvängar och cirkulationsplatser kräver mer uppmärksamhet och uppfattas av de äldre som svårigheter.
– Med hjälp av olika former av träning och stödsystem i bilen skulle man kunna hjälpa den här gruppen, säger Tania Dukic Willstrand.
Test i verklig trafik
En ny delrapport från projektet, VTI notat 27A-2015, redovisar resultaten från ett test med körning i verklig trafik. Dels ville forskarna studera körbeteende och identifiera svårigheter men de ville också se om förarna själva hade rätt uppfattning om sin körförmåga.
Resultaten visar att de brister som fanns var relaterade till anpassning av fart och brist på uppmärksamhet, bland annat i korsningar.
– När vi undersökte relationen mellan körbeteende och ifall föraren överskattade, underskattade eller hade rätt uppfattning om sin körförmåga, så fann vi att en majoritet av förarna bedömer sin körförmåga rätt.
Näst största gruppen är de som överskattar sin förmåga och minst är gruppen som underskattar sin förmåga. Den grupp som överskattar sin förmåga ser inte att de själva kör för fort utan lägger problemet på andra trafikanter.
Rekommendationer för säker mobilitet för äldre är att ge möjligheter till körträning i simulator eller användning av förarstödssystem som stödjer dem där de har svårigheter, exempelvis vid anpassning av fart och uppmärksamhet i cirkulationsplatser. Inom Safemove-projektet kommer deltagarna att introduceras för träning i simulator och ges möjlighet att delta i demonstrationer av förarstödssystem, både i fordon och i simulator.
Hjälp i bilen välkomnas
Som en del i projekteten görs också en översyn av förarstödssystem för äldre i samarbete med Volvo Cars. I studien har det framkommit att deltagarna välkomnar förarstödssystem som är relevanta för dem och vill ha hjälp bland annat att med påminnelser om hastighetsbegränsningar under färden.
– En sak som vi rekommenderar är att äldre byter till bilar som har automatväxel, för att helt kunna ägna uppmärksamheten åt trafiken, säger Tania Dukic Willstrand.
Exempel på befintliga eller önskvärda system som kan vara till nytta är hjälp med anpassad fart, hjälp vid filbyten, support vid korsningar och påfarter samt varningssystem vid vänstersvängar.
Mer information: Tania Dukic Willstrand
Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform. Varje år drabbas nästan 10 000 män av sjukdomen och 2 500 dör. Idag används ett så kallat PSA-prov för att diagnostisera prostatacancer, men testet har länge varit omdebatterat.
– PSA kan inte skilja mellan farlig och ofarlig cancer. Det leder till att män som inte har cancer, eller som har en cancerform som inte behöver behandlas får onödig, plågsam och i vissa fall farlig vård. Dessutom missar PSA många farliga cancrar. Det har därför varit nödvändigt att försöka utveckla ett mer träffsäkert test som kan ersätta PSA, säger Henrik Grönberg, överläkare och professor i cancerepidemiologi vid Karolinska Institutet, som lett den aktuella studien.
Det nya prostatacancertestet STHLM3 görs med ett blodprov, där man analyserar en kombination av sex proteinmarkörer, över 200 genetiska markörer samt kliniska data (ålder, familjehistorik och tidigare vävnadsprov från prostatan). Testet har tagits fram av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med Stockholms läns landsting och Thermo Fisher Scientific i Uppsala.
I studien som nu presenteras i The Lancet Oncology ingick totalt 58 818 män från Stockholm i åldrarna 50-69 år. Studien gjordes mellan 2012 och 2014 och STHLM3 jämfördes med PSA-diagnostik genom att deltagare testades med båda metoderna. Resultaten visar bland annat att det nya testet minskade antalet biopsier med 30 procent jämfört med PSA utan att riskera patientsäkerheten. STHLM3-testet hittade även farlig cancer hos män med låga PSA-värden (1-3 ng/ml), cancer som idag inte upptäcks.
– Det här ett lyckat exempel på vad man kan uppnå genom ett nära samarbete mellan akademisk forskning, industri och hälso- och sjukvård. Om vi kan införa ett mer träffsäkert sätt att testa för prostatacancer sparar vi både onödigt lidande hos den enskilde patienten och resurser för samhället. Vi räknar med att testet ska finnas tillgängligt på Karolinska Universitetslaboratoriet i mars 2016, säger Henrik Grönberg.
Forskningen har finansierats av Stockholms läns landsting. Henrik Grönberg är verksam som forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.
Publikation: ”Prostate cancer screening in men 50-69 years (STHLM3): a prospective population-based diagnostic study”, Henrik Grönberg, Jan Adolfsson, Markus Aly, Tobias Nordström, Peter Wiklund, Yvonne Brandberg, James Thompson, Fredrik Wiklund, Johan Lindberg, Mark Clements, Lars Egevad & Martin Eklund, The Lancet Oncology, online November 9, 2015, http://dx.doi.org/10.1016/S1470-2045(15)00361-7.
Kontaktinformation:
För frågor, kontakta: Henrik Grönberg, professor, E-post: Henrik.gronberg@ki.se
Forskaren Lars-Johan Åge har kontinuerlig kontakt och samarbete med både FBI och den svenska polisens insatsstyrka, som båda visar stort intresse för hans forskning. De har vid ett flertal tillfällen lyssnat på hans föreläsningar både i Sverige och utomlands och senast i höstas besökte han FBI:s högkvarter Quantico utanför Washington för att föreläsa för FBI´s gisslanförhandlare.
– Det de värdesätter med min forskning är att jag kan sammanfatta allt det som är viktigt att tänka på i en enkel modell oavsett vilken typ av förhandling det handlar om. Alltså, oavsett om det är en löneförhandling eller en flygplanskapning, säger Lars-Johan.
– Egentligen handlar detta om världens kanske mest angelägna ämne, hur man når fram till andra människor och hur man förändrar andra människors beteende. I allt från världsfreden till miljön.
Under ett par år analyserade Lars-Johan och sökte mönster hos, världens bästa förhandlare inom alla områden, gisslansituationer, affärer, diplomati etc. Och han hittade de gemensamma nämnare som nu resulterat i en vetenskaplig modell som redan är accepterad för att publiceras i den respekterade internationella tidskriften Journal of Business and Industrial Marketing.
Kartan som gäller alla typer av förhandlingar
Det Lars-Johan gjorde var att han sammanställde världens bästa förhandlares agerande i en kort och sammanhållen teori som alla kan använda. Teorin fungerar som en karta som kan vägleda oss i alla typer av förhandlingar. De viktigaste momenten i den teorin rör följande aspekter av förhandlingen:
Hur vi förbereder oss mentalt
- Relationen
- Argumentationen
- Målet
Det unika med denna modell är att den inte bara visar vad framgång i förhandling är, utan också vägen dit. Han förklarar:
– Det är denna enkelhet som verkar ligga bakom det stora intresset för denna teori.
Hemligheten: Som att dansa på lina
– En förhandling är som att dansa på lina, en delikat balans där man hela tiden bevakar relationen, men också ser till att vara trogen sitt eget mål och driver det åt det hållet.
Det vanligaste felet i förhandlingssituationer är att man är lösningsorienterad istället för att vara både relations- och lösningsorienterad samtidigt. Och man måste försöka undvika att trigga reptilhjärnan hos motparten. Går man in och säger; Låt gisslan gå annars kommer du inte levande härifrån, så är det sakligt korrekt om man har 50-100 man med k-pistar utanför. Men det är ett recept på fiasko.
Istället ska man visa sig intresserad av och bekräfta motpartens unika perspektiv.
– Och då måste man komma ihåg att bekräfta inte är det samma som att godkänna. Man kan bekräfta vem som helst perspektiv i syfte att nå sina mål.
Den svarta svanen
Det är också viktigt att komma ihåg att i alla förhandlingar finns det oftast minst en svart svan, det vill säga något man inte känner till om motpartens motiv och drivkrafter.
Du ska tänka att här finns någonting som du inte känner till. Att nu ska jag hitta den svarta svanen, den finns alltid där någonstans, förklarar Lars-Johan. Det kommer att förändra din strategi så fort du får reda på det. En rutinerad förhandlare kan hitta den, ändra sig och så blev målet annorlunda, nu kan han gå hit istället. Om du letar efter den svarta svanen så blir du direkt 25-30 procent bättre än alla andra förhandlare.
Lars-Johan ger ett konkret exempel som han varit med om. Aktivister hade klättrat upp i några gamla ekar och polisens förhandlare kom dit men de vägrade komma ner. Det här utspelade sig vid en utländsk ambassad så läget var lite känsligt. Efter många försök så lyckades polisen till sist få till en dialog med en av aktivisterna. När polisen enträget försökte ta reda på vad de var ute efter kom så sanningen till slut.
Aktivisten förklarade: ”Vi kommer ner om vi får filma när ni håller fast oss och vi gör lite motstånd…”
Polisen skickade fram några seniora poliser så att inget skulle gå fel och aktivisterna klättrade ner. I enlighet med överenskommelsen höll polisen fast dem och de skruvade lite på sig i polisernas grepp inför kameran och sedan var alla nöjda och gick hem till sitt. Alltså, det aktivisterna var ute efter var att kunna visa upp sitt motstånd mot polisen och det etablerade samhället. Detta var en svart svan.
Skrota win-win!
Många tror att det vi ska sträva efter är en win-win situation, men det är helt fel förklarar Lars-Johan Åge. Att vinna förutsätter att någon annan förlorar och det för tankarna till att det är en tävling eller att någon skall besegras.
Ska vi bli framgångsrika i förhandling så måste vi släppa idén att någon ska vinna och fokusera på samarbete istället. Framgångsrik förhandling är när vi når våra mål samtidigt och alla inblandade känner sig nöjda. Och detta inbegriper alla inblandade, även allmänheten och miljön.
Lars-Johan förklarar att han i sin forskning istället lanserat ett begrepp som bättre beskriver vad vi ska sikta på istället, nämligen: ”Happy-happy”
”Målet är att alla inblandade efter förhandlingen ska känna sig nöjda med resultatet och då är happy-happy en mycket bättre målbild än ”win-win”.
Kan ”happy-happy” verkligen gälla i en gisslansituation?
– Jo, faktiskt, i de allra flesta fall så har gisslantagaren hamnat i en situation där det ena leder till det andra utan att riktigt ha planerat det och i efterhand är, oftast, vederbörande ”happy” med att komma levande därifrån och att gisslan inte kom till skada. I många fall har gisslantagaren samtidigt fått ut sitt budskap till allmänheten.
Kontakt
Lars-Johan Åge, lektor i företagsekonomi vid Högskolan i Gävle, 070-510 06 99, E-post: lars-johan.age@hig.se
Text: Douglas Öhrbom
– Generna innehåller all den information som behövs för att bygga och upprätthålla en organism, men även detaljer om individens risk att utveckla vanliga sjukdomar som diabetes, hjärtkärlproblem och cancer. Om vi kan bli bättre på att läsa och förstå vårt eget genom, kan vi också i större utsträckning dra nytta av den snabbt ökande mängd genetiska data om olika sjukdomar som forskningen genererar för att utveckla nya behandlingar, säger studiens förstaförfattare Arttu Jolma, doktorand vid institutionen för biovetenskaper och näringslära.
Kartläggningen av det mänskliga genomet år 2000 avslöjade ordningen på de 3 miljarder bokstäver (A, C, G och T) som arvsmassan i våra celler är uppbyggd av. Men att bara känna till ordningen på bokstäverna räcker inte för att ta fram nya läkemedel och behandlingar; man måste också förstå vad bokstavssekvenserna betyder. Det är alltså nödvändigt att identifiera ”orden” och ”grammatiken” i det genetiska språket.
Alla celler i kroppen har i stort sett identiskt genom i cellkärnan, men skiljer sig ändå från varandra genom att olika gener är aktiva (uttrycks) i olika typer av celler. Varje gen har en regulatorisk region som innehåller de instruktioner som styr var och när genen ska användas. Den här genreglerande koden läses av en särskild grupp proteiner, så kallade transkriptionsfaktorer, som känner igen och binder till specifika bokstavssekvenser eller DNA-ord – och antingen ökar eller minskar aktiviteten hos den anknutna genen.
Under ledning av professor Jussi Taipale, har forskare vid Karolinska Institutet tidigare identifierat de flesta av de DNA-ord enskilda transkriptionsfaktorer binder till. Precis som i mänskliga språk sammanfogas DNA-ord ofta till längre, sammansatta ord som läses av kombinationer av transkriptionsfaktorer.
Hur läsningen av dessa sammansatta DNA-ord går till har varit okänt. I sin senaste studie, som nu alltså publiceras i Nature, har Jussi Taipale och hans kollegor därför undersökt hur transkriptionsfaktorer arbetar i par och skaffat sig en systematisk bild av vilka sammansatta DNA-ord dessa par binder till.
Forskarnas analys avslöjar att grammatiken i den genetiska koden är mycket mer komplex än i de mest avancerade tal- och skriftspråken. Istället för att ta bort ett mellanrum mellan två ord och på så sätt bilda ett sammansatt ord är DNA-orden ofta förändrade inom sammansättningen, vilket leder till ett stort antal helt nya ord.
– I vårt arbete har vi identifierat många sådana sammansatta DNA-ord, vilket ökar förståelsen för hur gener regleras i normal utveckling respektive cancer.
Resultaten banar väg för att helt knäcka den kod som kontrollerar hur våra gener uttrycks, säger Arttu Jolma.
Jussi Taipale är som forskare även knuten till Helsingfors universitet, Finland. Forskningen har finansierats med anslag från Finnish Academy CoE in Cancer Genetics, Centrum för innovative medicin, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Göran Gustafssons stiftelse samt Vetenskapsrådet.
Publikation
DNA-dependent formation of transcription factor pairs alters their binding specificity, Jolma A, Yin Y, Nitta KR, Dave K, Popov A, Taipale M, Enge M, Kivioja T, Morgunova E and Taipale J., Nature online 9 November 2015, doi: 10.1038/nature15518.
Professor Åke Strid vid Örebro universitet har fått 3 miljoner kronor av Formas för forskning som kan göra svenska växthusodlare mer konkurrenskraftiga.
– Grödor som luktar och smakare godare och som håller längre ger ett mervärde för konsumenterna. Detta leder också till mindre svinn och mindre användning av kemikalier i odlingen, säger Åke Strid.
Huvudmålet med forskningen är att förstå hur det ultravioletta ljuset påverkar tillväxten hos grönsaker och produktionen av fytokemikalier. Fytokemikalier innefattar vitaminer och andra substanser som är viktiga i en hälsosam föda. Forskningens mål är att spåra hur dessa nyttigheter kommer till, som molekyler, i cellerna och i organismerna.
Ultraviolett ljus, UV-ljus, kommer från solen och är osynligt för det mänskliga ögat. Kunskapen finns om att UV-ljuset är viktigt för tillväxten hos växter. I växthus hindras denna strålning av materialet i växthusens tak från att nå plantorna.
– Vi vill se hur extra UV-ljus i låga och kortvariga doser kan öka produktionen av fytokemikalier i kryddväxter och bladgrönsaker, säger Åke Strid.
Genom ökad förståelse för hur vitaminer och andra fytokemikalier produceras i växter öppnas möjligheten att använda UV-ljus för att öka kvaliteten vid växthusodlingar. Därmed får odlare i det solfattiga Sverige möjlighet att konkurrera på andra villkor.
Denna forskning är en förlängning av ett projekt som KK-stiftelsen finansierar i ytterligare ett år.
Förmer information kontakta:
Åke Strid, ake.strid@oru.se , 070-832 83 22 – säkrast via sms.
– Hittills har det gjorts mycket få upprepningsbara studier runt ögonkontakt. Visst har forskare tidgare studerat ögonkontakt vid mänsklig kommunikation, men då har det främst handlat om två personer som tittar på varandra och manuella och subjektiva noteringar om vårt blickbeteende. Nu kommer vi att använda teknik för ögonspårning från till exempel Tobii, och fler än två personer samtidigt kommer att samtala, säger Jens Edlund.
Han ansvarar för forskningsprojektet ”Ögonkontakt i samtal” och är forskare vid avdelningen Tal, musik och hörsel på KTH. Jens Edlund berättar att tidigare studier om två personers samtal oftast varit begränsade till enbart tal, och är främst tillämpbara när de samtalande inte ser varandra, till exempel vid telefonssamtal
– Människan försöker alltid upprätta ögonkontakt vid samtal, och ögonkontakt anses ha stor betydelse för mänsklig kommunikation. Under samtal upprättar och bryter vi omväxlande ögonkontakt med våra samtalspartner. Forskarna menar att vi till exempel söker varandras blick när vi vill få ordet eller när vi vill ha bekräftelse på något vi sagt. Nu är det dags att testa detta i empiriska vetenskapliga studier, säger Jens Edlund.
Det är ovanligt att man tilltalar någon med förnamn, fortsätter han. I stället tittar man personen i ögonen och pratar. Ögonkontakt föregår turskiften, när ordet går över till någon annan. Man möter också någon eller några andras blick för att se om de fortfarande hänger med i samtalet. Man kan se om personerna ser förbryllade ut, eller om de har förstått. Återkoppling är bland det viktigaste med ögonkontakt.
Han berättar att tidigare studier varit av ganska formell kommunikation, till exempel bokning av flygbiljetter. En sådan konversation vet forskarna redan hur den i mångt och mycket ser ut, och därtill är den inte givande. Det forskarna ska göra nu är att studera en hel grupp människor som kallpratar. Sådant snack är roligare, och samtalet kan se ut lite hur som helst.
Den nya kunskapen som projektet genererar blir betydelsefull på flera olika sätt. Det viktigaste för forskargruppen är grundforskningsnyttan av en vetenskaplig beskrivning av hur upprättande och brytande av ögonkontakt sker i i samband med olika händelser i samtal. En sådan beskrivning lägger grunden för fortsatta undersökningar av hur betydelsefulla dessa fenomen faktiskt är och kan ge stöd åt tidigare observationer.
– Det finns en grundforskningsnytta här, och det är kvantifierad ögonkontakt. Var tidsmässigt i samtalet förekommer ögonkontakt? Hur vanlig är den? Det är sådana frågor vi kommer att söka svar på, säger Jens Edlund.
Vidare väntas projektet ge viktiga metodologiska insikter vad gäller registrering av blickrörelser i spontana samtal. Eftersom det inte finns några tillgängliga databaser med denna typ av information blir de data som samlas in även en unik resurs för framtida forskning.
Slutligen kommer projektet flytta fram det aktuella forskningsläget inom talteknololgi och bidra till utvecklingen av mer människolika artificiella samtalspartner, som robotar.
– För tio år sedan bodde robotarna främst i industrin och hanterades av proffs. De var starka, dumma och livsfarliga. År 2015 är läget annorlunda. Det finns en stor mängd robotar bland folk idag. De förstår inte människor, och människor förstår inte robotarna. Vi pysslar ganska mycket med robotar och social robotik. Det är ett stort område som företag som ABB och Ericsson är mycket intresserade av. Det läggs mycket pengar på robotar idag, säger Jens.
Ja, ögonkontakt och blickbeteende rör inte bara människor. Det blir snabbt viktigt även det gäller interaktion mellan människor och maskiner.
– Vi ska inte behöva rätta oss efter robotarna. De måste förstå oss människor. Idag har vi en situation där det blir svårt för en robot att begripa orden ”Sluta att göra mig illa”. Orden saknar ju betydelse, det blir tomma uttryck eftersom kontext saknas. Det är ju det geografiska rummet som omger oss som bestämmer ordens betydelse, säger Jens Edlund.
En boxningsring har andra förutsättningar än en gräsmatta eller en operationssal. Det är en viss skillnad på betydelse av ”Räck mig klubban” på isen i en hockeyrink kontra en godisbutik.
Kan forskarna studera och förstå blickbeteendet kan denna kunskap sedan överföras på robotar, och göra roboten mer social och kommunikationsduglig.
– Om en grupp om fem människor befinner sig i ett rum, och du tittar på en person och tilltalar den, förstår alla fem i rummet vem du talar med. Faktum är att direkt ögonkontakt inte behövs, vårt periferiseende räcker långt, säger Jens Edlund.
Han tillägger att de nyfunna kunskaperna sedan kan appliceras på robotar i spel eller inom vården.
Kontaktinformation:
Jens Edlund på 070 – 432 41 77 eller jedlund@kth.se.
På senare år har frågan om könsdiskriminerade reklam, reklam riktad till barn och spelreklam diskuterats och fått staten att avisera tuffare lagar. Samtidigt har företrädare för näringslivet motsatt sig en sådan utveckling, då de menar att för strikta regleringar av reklam riskerar att krympa ekonomin och hota annonsintäkterna för medier som har en demokratibärande funktion. Man menar också att näringslivet själv är mer lämplig att ta på sig ett ansvar för att reglera reklam, eftersom man har sakkunskap i området och ett intresse i att konsumenterna inte tappar förtroendet för reklamen.
Michael Funke har in sin avhandling valt att studera tiden från 1950-talet fram till 1971, då det fanns relativt få statliga regleringar av marknadsföring och näringslivets självreglering dominerade. Studien visar att annonsörer var mer benägna än tidningar och inte minst reklambyråer att utveckla en tuffare självreglering. Det berodde på att man med sina varumärken var väldigt exponerad för konsumenterna, och således riskerade att drabbas hårt om en reklamkampanj kritiserades i offentligheten. Reklambyråer är normalt inte lika synliggjorda for konsumenterna och vill värna om sin kreativa frihet, och motsatte sig därför länge en striktare självreglering.
– Avhandlingen har också visat att vissa delar av näringslivet kan föredra hårdare lagar i stället för självreglering om det gynnar deras ställning på marknaden, då mindre aktörer inom handeln vid denna tid hellre sökte lagar än självreglering för att kunna skydda sig från större konkurrenters aggressiva marknadsföring, säger Michael Funke.
Ett viktigt resultat av studien är att näringslivet kan inta en flexibel hållning och samarbeta med staten i ett så kallat samregleringssystem. I Sverige valde näringslivet att utveckla ett förhandsgranskningssystem av reklam inom reklambyråer och marknadsavdelningar i slutet av 1960-talet då det stod klart att nya statliga regleringar var oundvikliga. Det systemet blev då ett komplement till de nya lagar och instanser som kom till 1971 (Marknadsföringslagen, Konsumentombudsmannen och Marknadsdomstolen). Förhandsgranskningssystemet har bland reklambyråerna överlevt till i dag, och så kallade Ansvariga reklamutgivare utbildas internt av branschorganisationen Sveriges Kommunikationsbyråer.
För mer information, kontakta:Michael Funke, Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet, e-post: michael.funke@ekhist.uu.se, tel: 070-302 13 12
Avhandlingen Regulating a Controversy: Inside Stakeholder Strategies and Regime Transition in the Self-Regulation of Swedish Advertising 1950–197.
Efter att ha varit utrotad i Sverige på 1870-talet och ca 50 år framåt håller den europeiska bävern på att återerövra det svenska skogslandskapet. Bävern är en ekosystemingenjör och påverkar vattenmiljön med sitt dammbyggande, men i många avseenden vet vi inte hur. En farhåga har varit att bäverrevir skulle kunna förvärra den kvicksilverproblematik som finns i många svenska sjöar och vattendrag, och som gör att vi inte bör äta så mycket insjöfisk.
Att bävrar skulle kunna orsaka sådana problem beror på att deras fördämningar lägger mark under vatten, och syrefria förhållanden främjar omvandlingen av oorganiskt kvicksilver till metylkvicksilver – den toxiska formen av kvicksilver. Enstaka studier har också påvisat förhöjda halter av metylkvicksilver i vatten nedströms om bäverdammar.
Ett forskarlag baserat vid SLU har nu gjort en grundlig undersökning av frågan. Under tre år har de mätt halterna av metylkvicksilver i ytvatten i 12 bäversystem i tre regioner i Sverige. Resultaten bekräftar att bäverdammar kan leda till ökade halter av metylkvicksilver i ytvatten. Det mest intressanta är dock att denna process enbart verkar ske i helt nya bäversystem, där bävern aldrig har funnits i modern tid, och att systemens ålder har liten inverkan på metyleringen. I återkoloniserade bäversystem syntes däremot inga tecken på ökad metylering av kvicksilver.
– Vår slutsats är att kvicksilverproblemet i bäversystem enbart kommer vara aktuellt under en övergångsperiod, säger Frauke Ecke från SLU, som har lett studien. När bävrarna så småningom återkoloniserar ett system som har varit övergivet under en period kommer det inte att ske en ökad metylering.
Resultaten har publicerats i den senaste online-upplagan av tidskriften Environmental Science and Technology. Artikeln har redan uppmärksammats i ScienceShot .
Kontaktinformation:
Frauke Ecke, forskare, Institutionen för vatten och miljö, Sektionen för ekologi och biodiversitet, Sveriges lantbruksuniversitet, 018-67 31 29, Frauke.Ecke@slu.se
Oded Levanoni, doktorand vid samma institution, 018-67 31 96 , Oded.Levanoni@slu.se
Artikeln
Impact of beaver pond colonization history on methylmercury concentrations in surface water. Oded Levanoni, Kevin Bishop, Brendan G. Mckie, Göran Hartman, Karin Eklöf & Frauke Ecke. Environ. Sci. Technol., Publication Date (Web): October 9, 2015. DOI: 10.1021/acs.est.5b03146
http://pubs.acs.org/doi/10.1021/acs.est.5b03146
Äldres dans kopplas för det mesta starkt till hälsoaspekter. Bilden är att dans är bra för kropp och själ, det vill säga motion och minnesträning. Men dans har också sociala, kroppsliga och känslomässiga dimensioner.
Den starka betoningen på hälsoaspekter i äldres dans innebär att de sociala och känslomässiga betydelserna har blivit sparsamt belysta. Den sociala dimensionen utgår nästan alltid från ungas erfarenheter.
– Det saknas kunskap om viktiga dimensioner i en utbredd och meningsfull aktivitet bland äldre. Det betyder att centrala aspekter i äldres vardagsliv både blir förminskade och marginaliserade. Forskning om dans som socialt och emotionellt fenomen har sällan inkluderat äldre. Äldres dans som sinnlig och känslomässigt viktig döljs ofta bakom en nyttomoral. Vi vill tillföra ny kunskap om en viktig och utbredd aktivitet bland äldre, säger Clary Krekula, docent i sociologi och forskningsledare för studien.
Russindisko
I studien kommer fyra forskare från Karlstads universitet att undersöka nöjesdans för äldre (”russindisko”) som ordnas av kommersiella aktörer, föreningsdans som ordnas av till exempel pensionärsföreningar samt motionsdans som bedrivs på gym och motionsanläggningar.
Syftet är att tillföra ny kunskap om äldres dans, bredda bilden av äldres vardagsliv och tillföra nya aspekter i diskussionen om ett aktivt åldrande. Några av projektets frågeställningar är vilka sociala innebörder dans har för äldre, vilka känslor som kommer till uttryck och hur den åldrande kroppen påverkar och samspelar med dansens olika dimensioner.
Förutom Clary Krekula kommer forskarna Andreas Henriksson, Eva Olsson och Satu Heikkinen att delta. Projektet kommer att pågå under 2016-2018 och beviljades nyligen 2,5 miljoner kronor från Riksbankens Jubileumsfond.
KONTAKT
Clary Krekula, sociologi vid Karlstads universitet, tel: 073-461 41 91
Doktoranden Markus Engquist har i sin avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, studerat 63 patienter som drabbats av diskbråck i nacken och jämfört effekten av de behandlingar som erbjuds: antingen operation följt av sjukgymnastik, eller enbart sjukgymnastik.
Studierna visar att patienter som har nack- och armsmärta till följd av diskbråck eller benpålagringar från intilliggande leder är mest nöjda om de opererats.
– När vi följde upp de opererade patienterna 5-8 år efter ingreppet var det 93 procent som tyckte att de blivit bättre, både när det gäller smärta i nacken och upplevd funktionsnivå. Bland de som enbart fått sjukgymnastik upplevde 62 procent sig må bättre än innan behandlingen, säger Markus Enquist, till vardags överläkare vid ortopedkliniken i Jönköping.
Operation som behandling för diskbråck i nacken är vanligt över hela världen. Trots det är Markus Engquists studie den första som jämfört nyttan av operationen med strukturerad icke-kirurgisk behandling.
I en uppföljande studie har Göteborgsforskarna kartlagt faktorer som kan identifiera vilka patienter som har störst nytta av en operation. Här visade det sig bland annat att resultaten blev bättre om operationen utfördes inom ett år efter att de första symtomen visat sig.
– En rimlig slutsats av våra resultat är att behandlingen av diskbråck i nacken bör inledas med ett strukturerat sjukgymnastikprogram, men att de som efter cirka tre månader har större kvarvarande besvär bör erbjudas operation inom ett par månader, säger Markus Engquist.
Avhandlingen Surgery versus nonsurgical treatment of cervical radiculopathy försvaras den 23 oktober.
Länk till avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/39538
FAKTA OPERATION OCH SJUKGYMNASTIK
Vid operation av diskbråck i nacken görs normalt en så kallad främre utrymning där diskbråck och benpålagringar som trycker på nervstrukturerna tas bort och kotparet stelopereras. Behandlingen följs av sjukgymnastik som syftar till att återfå rörlighet och funktion.
Kontaktinformation:
Markus Engquist, doktorand vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet, 0703-409540, E-post: markus.engquist@rjl.se
Doktoranden Karthik Rajendrans mål är att optimera produktionen i hela världen.
– Jag har en passion för biobränslen och vill bidra till att sprida användandet av dem, säger han.
Flera av hans metoder används redan nu. Avfallsanläggningen Sobacken i Borås tar hjälp av hans datorsimulering av processerna för att räkna ut hur produktionen kan bli mer lönsam. Vid Lantmännens etanolfabrik i Norrköping har nu en pilotreaktor byggts där en metod som använder en biprodukt för att tillverka mer etanol och dessutom svampar, som kan användas som djurfoder. Och hans metoder för att anpassa textila, flyttbara biogasanläggningar efter lokala förhållanden används redan i Brasilien, Indonesien och Indien.
– Jag vill vara en bro mellan de akademiska kunskaperna och industriprocesserna, säger han.
Karthik Rajendran kom till Sverige från Indien med målsättningen att lära så mycket som möjligt om biobränslen och deras produktion. Han hade undersökt noga vilka länder och högskolor i världen som låg långt framme inom området. Högskolan i Borås blev hans val, där han nu har avslutat sin doktorsavhandling.
Det är en stor fördel att kunna använda datorsimulering när en produktionsprocess ska anpassas, berättar han.
– Jag har utvecklat en modell som med 95 procents säkerhet kan förutse hur mycket biogas som kan produceras, när hänsyn tas till en rad olika faktorer som vilket råmaterialet är och hur mycket organiska delar som ingår i det. Det är spännande att Sobacken i Borås använder min modell för att räkna på lönsamheten nu när de bygger en ny reaktor.
Kompensera för lågt etanolpris
Priset på etanol varierar bland annat utifrån hur oljepriset ligger. När etanolpriset är lågt gäller det att hitta vägar att ändå få lönsamhet.
– Jag har sett att det går att använda biprodukter från den vanliga etanolframställningen till att producera ytterligare etanol och även svampar som används som djurfoder, för att kraftigt förbättra lönsamheten, säger han. En kollega till mig arbetar med metoderna, medan jag undersöker effekterna.
På etanolfabriken i Norrköping har nu en pilotreaktor byggts för att i större skala undersöka om effekterna blir som beräknat.
– Resultaten är mycket lovande, och tyder på att om de investerar ytterligare fem procent på anpassning av den reaktor de ska bygga kommer lönsamheten att kunna fördubblas.
Skapa effektivitet utifrån lokala förhållanden
Ett tredje projekt som Karthik Rajendran arbetar med är att minska kostnaderna för att driva små textila biogasanläggningar i tropiska länder. Tanken är att sådana anläggningar enkelt ska kunna sättas upp och omvandla avfall till biogas till exempel i små byar eller grupper av hushåll.
– En sådan anläggning har utvecklats i ett samarbetsprojekt mellan FOV Fabrics och Högskolan i Borås, och nu har jag gjort modeller för att göra lokala anpassningar av anläggningen. Lite förenklat kan man säga att i Indien har man stora behov av energi men egentligen inga problem med att hitta någonstans att göra av sitt avfall. I Brasilien är det tvärtom – där är redan energiförsörjningen ganska bra, men de behöver hitta vägar att bli av med avfallet.
Vill bygga automatisk avfallssortering
Karthik Rajendran reser inom kort tillbaka till Indien för att fortsätta forska där.
– Jag har flera idéer om forskningsprojekt, säger han. Min dröm är att utveckla en sopsorteringsanläggning som automatiskt sorterar avfallet i plast, metall och organiskt material. Det skulle vara fantastiskt bra och välbehövligt, eftersom det skulle ta lång tid att införa sopsortering i hemmen i Indien och många andra länder.
Avhandlingen: Industrial Bioprocess Developments for Biogas and Ethanol Production
Kontaktinformation:
karthik.rajendran@hb.se
Text: Lena M Fredriksson
