Vid vanlig framställning av bioetanol mals exempelvis vetekorn till pulver, som sedan kokas med vatten och enzymer för att omformas till mindre molekyler och sockerarter.
När bagerijäst tillsätts äts sockret upp och alkohol (etanol) bildas. Men eftersom jästen inte kan äta upp alla sockerarter blir det en hel del rester. Med Jorge Ferreiras metod får svampar äta upp resterna och bilda ännu mer etanol. Resterna från detta är utmärkta för att användas som djurmat.
– Jag har provat mig fram med fem olika typer av trådbildande mikrosvampar (filamentous fungi) och börjat i liten skala i labbet, säger Jorge Ferreira.
Sedan har jag fortsatt med den bästa svampen i större och större tester. Nu testas det i en reaktor som är 80 kubikmeter, och det ser lovande ut.
Metoden som han har utvecklat är särskilt lämpad för att användas när etanol produceras från råvaror som majs, sockerrör och vetekorn.
– Men jag vill testa detta i industriell skala och även för lignocellulosa, som skogsavfall, säger han.
Nu ska tester göras vid Lantmännens etanolfabrik i Norrköping.
Mer etanol plus en ny djurfoderprodukt
Han berättar att det finns minst två vinster med att använda hans metod: Dels att det går att få ut mer etanol från samma mängd råmaterial och att en ny djurfoderprodukt görs av det som blir över, och dels att metoden kan användas även för råmaterial som innehåller mer lignocellulosa.
Det finns fler fördelar med metoden. Den är ganska enkel att införa i befintliga etanolfabriker.
– Man behöver bara lägga till ytterligare ett steg i processen, och kan fortsätta använda all utrustning i fabriken, säger Jorge Ferreira.
Dessutom påverkar metoden biprodukterna så att viskositeten (”tjockleken”) minskar, vilket gör dem lättare att torka. Därför går det åt mindre energi när vätskan, etanolen, separerats och det som är kvar, djurfodret, ska torkas.
Samma mikroorganismer som gör människomat
I labbet visar han hur det hela ser ut. Vätskan som ska destilleras till etanol avskiljs genom en vanlig sil och sedan återstår en klick biomassa som ser ut ungefär som havregrynsgröt. Det kan alltså användas som djurfoder.
– Detta är rikt på protein, Omega 3 och Omega 6. Mikroorganismerna som producerar detta djurfoder används traditionellt för att producera en del jästa matvaror, som tempeh, en indonesisk sojaprodukt.
Jorge Ferreira är mycket nöjd med sin metod och pekar på dess fördelar.
– I förlängningen kan den bidra till att vi i högre utsträckning kan byta ut oljebaserade fordonsbränslen, eftersom det effektiviserar etanolproduktionen, säger han.
En kollega har gjort datorsimuleringar som visar att lönsamheten vid etanolfabriken också ökar. Och dessutom får vi fram en bra och giftfri produkt som kan användas som djurfoder. Det känns väldigt fint!
Människan ska fortsätta att utveckla maskinerna och hålla dem i vår tjänst, men robotarna behöver regler att hålla sig till, säger Magnus Hjelmblom, forskare vid Högskolan i Gävle.
Utvecklare av system av robotar eller intelligenta programvaror har mängder av saker att ta hänsyn till. Bland annat krävs det vissa regler och ett inbyggt system för bevakning av att delarna, de så kallade agenterna, bara gör det de har tillåtelse att göra.
Utgår från algebra
– Min forskning handlar om att reglera agenternas beteende med hjälp av det jag kallar normer, vilket innefattar såväl oskrivna regler som formella regelsystem och lagar, säger Magnus Hjelmblom.
Det nya är att Magnus utgått från algebra och inte från logik som är det vanliga, och gjort det till ett instrument för att verkligen reglera beteendet på körbara system.
– Det är ett lite nytt angreppssätt och jag har utvecklat det från ett teoretiskt begrepp till något som är praktiskt användbart.
Visat att man kan skapa normer som är meningsfulla och som ger ett vettigt resultat. Algebraiska metoder är matematik i grunden och lämpar sig ofta väldigt väl för bearbetning på dator.
– Jag har utvecklat ett ramverk för att någon annan sedan ska kunna skapa en specifik applikation. För att exemplifiera så har jag också utvecklat ett antal konkreta program/applikationer som illusterar hur detta ramverk fungerar och används.
Simulerar evolutione I ett av exemplen används en så kallad genetisk algoritm, som simulerar evolution för att utveckla något som bättre och bättre löser ett problem. Detta kan man göra dels genom att låta agenternas beteende styras dels av en enkel funktion som talar om vad agenterna vill göra och ett normativt system som talar om vad de får och inte får göra.
– Detta i kombination kan ge ganska kraftfull problemlösningsförmåga.
Maskiner får mer och mer att säga till om och blir mer och mer avancerade. Maskiner tar över allt mer av människans arbete exempelvis inom vården. Det är lätt att förstå vikten av att sådana maskiner har försetts med klara regler för vad de får och inte får göra.
Människan måste behålla kontrollen
– Så det blir så klart intressant att fundera på hur man kan reglera dessa artificiella agenters beteende.
– Maskiner är bra på många sätt och dem ska vi använda för att hjälpa oss. Men det är vi människor som ska fatta de avgörande besluten. Och vi ska utveckla bra hjälpmedel för beslutsfattare så att vi kan säkerställa att besluten blir så bra och rationella som möjligt.
Magnus Hjelmblom, universitetsadjunkt i besluts-, risk- och policyanalys vid Högskolan i Gävle Telefon: 026-64 86 48 E-post: magnus.hjelmblom@hig.se
Två olika olika studierna är nu publicerade i tidskriften Nature Genetics, den ena ledd från Uppsala universitet. Bägge visar på samma sak.
Det finns tre olika sorters brushanar som beter sig helt olika under leken. Så kallade ”Independents” har färggranna fjäderkragar och huvudtofsar och försvarar revir på spelplatsen, bokstavligen med näbbar och klor.
”Satelliter” är något mindre än Independents, har nästan alltid vit krage och huvudtofs och försvarar inte revir. ”Faeders” ser ut som honor, saknar kragar och tofsar, är tydligt mindre än andra hanar och försvarar inte revir.
Independents och Satelliter genomför ett märkligt skådespel under spelet där Satelliterna tillåter Independents att dominera. Bägge typerna av hanar tjänar på detta eftersom beteendet lockar till sig honor som är redo att para sig.
Faeders får också möjlighet att para sig när andra typer av hanar är upptagna med att slåss eller interagera på annat sätt, förklarar Fredrik Widemo som disputerade på brushanarnas spelbeteenden 1995.
Tidigare studier har visat att dessa dramatiska skillnader i beteende, storlek och utseende är under strikt genetisk kontroll och bestäms av ett enskilt lokus (en specifik plats på en kromosom).
Hur är det möjligt att så komplexa skillnader mellan individer kan ha en så enkel genetisk bakgrund?
För att bringa klarhet i detta har forskarna kartlagt hela arvsmassan hos de tre olika typerna av brushanar.
– Vi upptäckte att både Satelliter och Faeders bär på en så kallad ”supergen” som inte är en gen med superegenskaper, utan ett kromosomsegment omfattande cirka 90 gener som hålls samman av en så kallad kromosominversion och där det inte sker något genetiskt utbyte mellan de kromosomvarianterna, förklarar Jacob Höglund som studerat brushanens ekologi och evolution under många år.
Skillnaden i DNA-sekvens mellan de olika kromosomvarianterna är så hög som 1.4 procent, vilket är högre än den genomsnittliga skillnaden mellan människans och schimpansens kromosomer. Detta innebär att denna inversion måste ha uppkommit hos brushanen redan för cirka fyra miljoner år sedan.
– Det står nu helt klart att Satellit och Faeder har utvecklats under miljontals år genom en evolutionär process som omfattar många genetiska förändringar i olika gener inom denna ”supergen”, förklarar Leif Andersson som har lett studien.
Supergenen innehåller bland annat fem gener som påverkar metabolismen av steroidhormoner. Enligt forskarna är det särskilt intressant att man ser en tydlig anrikning av genetiska förändringar kring HSD17B2-genen som kodar för ett enzym som omvandlar aktivt testosteron till en mer inaktiv form.
– Det är en tydlig skillnad i nivån av testosteron mellan Independents å ena sidan och Satelliter och Faeders på den andra och vi tror att detta är förklaringen, säger Jacob Höglund.
Det finns många exempel på samband mellan beteende och variation i färgteckning hos djur men det är sällan orsakssambanden blivit klarlagda. Denna studie ger nu en rimlig förklaring varför satelliterna både har förändrat beteende och nästan alltid vita kragar och huvudtofsar.
– Det beror helt enkelt på att supergenen innehåller både gener som påverkar metabolismen av könshormoner som HSD17B2 och en gen (MC1R) med en central roll för färgteckningen. Eftersom det inte sker något genetiskt utbyte mellan Independents och Satelliter i denna region så hänger egenskaperna alltid ihop, förklarar Leif Andersson.
Varför har denna otroligt fascinerande biologiska mångfald utvecklats bland brushanar?
– Att slåss för att försvara revir och få tillgång till honor är både farligt och kräver mycket energi. Detta beteende skapade en möjlighet för evolutionen av alternativa parningsstrategier där hanar inte spenderar energi på att etablera och försvara revir utan får tillgång till honor på det sätt som Satelliter och Faeders gör, förklarar Fredrik Widemo.
– Vi tror att denna evolutionära process startade för ungefär 4 miljoner år sedan när inversionen uppkom och att inversionen i sig förändrade regleringen av en eller flera gener som påverkar metabolismen av könshormon. Detta gav upphov till en primitiv form av Satellit/Faeder som sedan har utvecklats steg för steg när nya fördelaktiga mutationer för de alternativa strategierna uppkommit, avslutar Leif Andersson.
Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är ett nationellt center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar teknisk expertis och avancerade instrument med ett brett kunnande inom translationell medicin och molekylär biovetenskap.
KONTAKT
Professor Leif Andersson, Uppsala universitet, SLU & Texas A&M University, tel: 070-514 49 04, e-post: Leif.Andersson@imbim.uu.se Professor Jacob Höglund, Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala Universitet, tel: 070-425 01 26, e-post: Jacob.Hoglund@ebc.uu.seDocent Fredrik Widemo, inst. för vilt, fisk & miljö, SLU, tel: 070-339 93 50, e-post: Fredrik.Widemo@slu.se
Axelproteskirurgi har utvecklats snabbt de senaste decennierna. En ny avhandling har utvärderat hållbarheten och benstabiliteten hos så kallade TESS-proteser, ett relativt nytt oskaftat axelprotessystem där endast ledkulan ersätts, vilket innebär ett mindre ingrepp i benet. TESS-proteser introducerades i Frankrike 2004 och Sundsvalls sjukhus var 2007 bland de första i landet att börja använda dem.
– I början fanns en viss oro om TESS-proteserna var lika stabila och hållbara som de skaftade. Vi har jämfört patienter som fått skaftade axelproteser med dem som fått oskaftade proteser och kunnat visa att de två systemen är likvärdiga hos patienter med god benkvalité. I en annan studie har vi dessutom kunnat konstatera att TESS-proteser kan hjälpa till att återställa axelanatomin, säger Bakir Kadum, doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, och författare av avhandlingen.
Avhandlingen har som första studie också utvärderat hur väl TESS-proteser underlättar återställning av axelanatomin. Resultaten visar att oskaftade proteser kan vara till hjälp för att återställa axelanatomin och nu inleds vidare forskning för att undersöka vad detta innebär för patienter.
Mindre benförlust
Den största fördelen med TESS-proteser är att de i jämförelse med skaftade proteser leder till mindre benförlust när de sätts in och är dessutom lättare att bytas ut.
Utöver sina doktorandstudier så arbetar Bakir Kadum som kirurg på ortopedkliniken på Sundsvalls sjukhus.
Om disputationen
Fredagen den 20 november försvarar Bakir Kadum, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, sin avhandling Axelproteskirurgi: Kliniska och radiologiska studier om positionering och fixering av proteskomponenter. (Engelsk titel: Total shoulder arthroplasty: Clinical and radiological studies on the implant positioning and fixation.) Opponent: Professor Lars Adolfsson, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, IKE, Linköping. Huvudhandledare: Göran Sjödén. Disputationen äger rum kl. 09.00 i aulan, Sundsvall sjukhus
KONTAKT
Bakir Kadum Doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet Telefon: 076-231 6196 E-post: bakir.kadum@lvn.se
Sverige har generellt en hög täckningsgrad, och en lång tradition, när det gäller barnvaccinationer – med tydligt positiva effekter för barns hälsa.
År 2012 infördes vaccination mot Humant Papillomvirus (HPV, se fakta) för flickor 10-12 år i det svenska barnvaccinationsprogrammet. Täckningsgraden är dock betydligt lägre än för övriga vacciner, något som kan ha samband med att vacciner varit omdiskuterade inom vissa grupper under senare tid.
Syftet med avhandlingen har varit att upptäcka faktorer som hindrar respektive främjar det nationella HPV-vaccinationsprogrammet för att på sikt öka täckningsgraden och därmed minska förstadier till HPV-relaterad cancer.
Oro för biverkningar
Tidigare studier har visat att faktorer som påverkar föräldrars val bland annat är oro för biverkningar samt att det finns kulturella skillnader. Man har också visat att skolsköterskans roll är viktig.
I Maria Grandahls avhandling intervjuas vårdnadshavare, skolsköterskor och invandrarkvinnor om HPV-vaccinationer, genom enkät eller med djupintervjuer. Hon har även undersökt effekten av att göra en utbildningsinsats genom en randomiserad interventionsstudie där cirka 800 elever från fem landsting ingick.
En grupp fick extra information om HPV, medan den andra fick ett vanligt hälsosamtal (kontrollgrupp).
– Den studien visade en positiv effekt av extra information på inställningen till HPV-vaccin, särskilt gällde det elever med invandrarbakgrund. Det påverkade även hur eleverna såg på risken att drabbas av HPV och på att använda kondom med ny partner, säger hon.
Ökade arbetsbördan
Bland dem som fått extra information var det också fler som valde att vaccinera sig. Intressant var också att nära 80 procent (76.6 %) av skolsköterskorna menade att det statliga ekonomiska stödet inte använts för omkostnader till HPV-vaccinationerna.
Majoriteten (67 %) tyckte att vaccinationerna var tidskrävande och hade ökat arbetsbördan. Nästan åtta av tio hade kontakts av föräldrar som hade frågor, de flesta handlade om vaccinets säkerhet och effekt och flickans unga ålder. De som arbetade på skolor där stödet använts för en extra skolsköterska eller mer arbetstid hade en mer positiv attityd till programmet.
Maria Grandahl konstaterar att införandet av en ny vaccination i det allmänna barnvaccinationsprogrammet kräver adekvata förutsättningar med tydlig fortbildning av skolsköterskor innan implementering. Skolsköterskans information till föräldrar och elever är mycket viktig.
Forskningsomgång om HPV-vaccin
– Det är även viktigt att bevaka att de statliga ekonomiska bidragen används för dess syfte; att främja ett välfungerande vaccinationsprogram. Liksom att beakta kulturella och socio-ekonomiska skillnader för att säkerställa en hög täckningsgrad och minska HPV-relaterad cancer, säger hon.
Hon hoppas också att den stora forskningsgenomgång som gjorts nyligen om HPV-vaccin och kunde avskriva ökad risk för sjukdomar som ibland nämns av oroliga föräldrar kan minska ogrundade rykten om HPV-vaccin (referenser: Arnheim-Dahlström et al BMJ 2013; Langer-Gould et al JAMA Neurology 2014, samt den nya rapporten från The European Medicines Agency’s Pharmacovigilance Risk Assessment Committee, PRAC).
Fakta
Humant Papillomvirus (HPV) är en mycket vanlig sexuellt överförbar infektion. Det finns cirka 200 olika typer av HPV varav de flesta är harmlösa och läker spontant, men vissa är onkogena. HPV nr 16 och 18 beräknas orsaka 70 procent av all livmoderhalscancer och har även samband med cancer i mun och hals, ändtarm, vagina och penis. HPV 6 och 11 orsakar de flesta fall av kondylom. En HPV-infektion är så vanlig att de flesta sexuellt aktiva någon gång i livet drabbas av en infektion. HPV-infektioner är vanligast bland ungdomar och unga vuxna. Studier har visat att ungdomar har mycket låg kunskap om sambandet mellan sexualvanor, HPV och cancer och det har framhållits att ungdomar behöver få kunskap om detta samband.
Johanna Nilsson är textilkonservator vid Livrustkammaren där dräkter och föremål med kunglig historisk anknytning är en viktig del av museets samlingar.
− Dräkterna är efterfrågade av museer världen över och är ofta på resa. Inför utlån och utställningar hanteras de sköra dräkterna varsamt av konservator, men även en försiktig hantering innebär ett visst slitage, säger Johanna Nilsson vid institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.
Testade olika konserveringsmetoder I sin avhandling har Johanna Nilsson testat olika konserveringsmetoder. Den ena metoden innebär att ett nytt tyg läggs in under det trasiga historiska tyget och sys fast med läggsöm, den andra metoden att man använder förstygn. Den tredje metoden innebär att en tunn silkeslöja sys fast över det historiska tyget, så kallat crepeline.
− För att få försöksmaterial att utföra testerna på blev ett första steg att hitta en metod att åldra siden så att det liknar 1600-talssiden, både kemiskt och fysiskt.
Johanna Nilsson visar provtagning från Gustav II Adolfs tröja. Den ingår i kröningsdräkten av vit sidenatlas från 1617, som bl a består av tröja och byxor. I en ny doktorsavhandling,vid Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, utforskar Johanna hur flera hundra år gamla kungliga sidendräkter bäst konserveras. Foto: Erik Lernestål
Skapade gamla sidenprover för vetenskaplig undersökning För att kunna framställa sidenprover som likande gammalt siden, använde Johanna Nilsson Gustav II Adolfs kröningsdräkt från år 1617 och Karl X Gustavs kröningsdräkt från år1654 som referens. Arbetet gjordes tillsammans med forskare på KTH. Att värma standardsiden i 125˚C i 42 dygn var den metod som fungerade bäst.
Både sidenprover med nötningsskador och revor undersöktes sedan. Resultaten visade att, när konserveringarna tagits bort från provlapparna efter tvätt och tumling, höll de nötta provlapparna som konserverats med crepeline bäst.
− Slutledningen är att mycket skört siden helst ska konserveras med crepeline, säger Johanna Nilsson.
Även estetisk kvalitet undersöktes I avhandlingen undersöktes också vad som avgör att en konservator upplever en konservering som estetiskt tilltalande. Det arbetet gjordes tillsammans med en forskare inom psykologi vid Stockholms universitet. Utifrån fotografier av konserverade föremål fick 34 svenska textilkonservatorer göra en bedömning. Analysen visade att av flera faktorer som undersöktes så var samstämmighet och fullständighet de två faktorer som beskriver estetisk kvalitet, enligt textilkonservatorer.
− Det innebär att konserveringen ska stämma överens med föremålet som konserverats och att ingen skada på föremålet lämnats okonserverat.
Kontakt Johanna Nilsson, textilkonservator vid Livrustkammaren, Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet. Tel: 076- 128 02 56, E-post: johanna.nilsson@lsh.se
På katetrar, proteser och olika medicinska implantat bildas lätt bakteriebeläggningar. Dessa bakteriella biofilmer kan orsaka allvarliga och i värsta fall livshotande infektioner: bara i USA drabbas omkring 1,7 miljoner människor av infektioner orsakade av biofilmer varje år, och omkring 100 000 människor beräknas dö till följd av infektionen.
Biofilmerna kan inte behandlas med antibiotika. Genom att istället flytta fokus från bakterierna till människokroppens förmåga att hantera infektioner har forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, utvecklat en metod som i laboratorieförsök och i studier på möss visat sig kunna förhindra att biofilm bildas.
Forskningen koncentrerar sig på de biologiska strukturer som hjälper bakterierna att frodas, och tar fasta på att biofilmen måste ha förankring för att kunna växa.
– I tidigare studier har vi kunnat visa att bakterier ”lurar” blodet att levra sig vid katetern, vilket skapar en sorts byggnadsställning av mikroproppar som stödjer den växande biofilmen, säger Tao Jin, specialistläkare och forskare vid Sahlgrenska akademin.
– Vi antog att om vi tvingade kroppen att börja lösa upp dessa små blodproppar skulle vi också kunna förhindra att biofilm från att utveckla sig – och det fungerade, säger kollegan Jakub Kwiecinski.
Mikroskopbild av biofilm skapad av S. aureus bacteria.
I studierna använde forskarna ett ämne kallat tissue plasminogen activator, samt Staphylococcus aureus som är den bakterie som orsakar flest infektioner på världens sjukhus.
– Resultaten visar att ämnet ökar kroppens produktion av ett propplösande protein, som bryter sönder byggnadsställningen, vilket stoppar bildandet av en biofilm och förhindrar infektion, säger Jakub Kwiecinski.
Eftersom även andra bakterier manipulerar blodets förmåga att levra sig är ämnet enligt Göteborgsforskarna med största sannolikhet effektivt även vid andra infektionstyper.
– Men det här är ett helt nytt koncept för att behandla dessa infektioner, vilket innebär att det kommer ta tid och krävas fler studier innan metoden eventuellt kan tillämpas kliniskt, säger Tao Jin.
Kontakt
Tao Jin, docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, 031-3429710 eller 0737 797402, tao.jin@rheuma.gu.se Jakub Kwiecinski, tidigare doktorand och postdoc vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universite
Studien som publiceras i tidskriften Science Translational Medicine har letts av professor Mikael Benson och universitetslektor Mika Gustafsson vid Centrum för individualiserad medicinering.
– Vi angriper ett av sjukvårdens största problem, som leder till stort lidande och enorma kostnader för mediciner och läkemedelsutveckling. En viktig orsak är att behandling ofta inleds först när patienten har tillräckligt många symtom för en diagnos med konventionella metoder, säger Mikael Benson.
Den nya strategin bygger på att analysera T-celler, en typ vita blodkroppar som ständigt patrullerar i kroppen för att bekämpa mikrober eller läka skadad vävnad. Det innebär att de tidigt känner av förändringar vid ett stort antal olika sjukdomar.
Samtidig analys av 20 000 gener
Forskarteamet undersökte genaktiviteten hos T-celler från tio inflammatoriska, maligna och metabola sjukdomar. Undersökningen gjordes med en teknik som möjliggör samtidig analys av alla människokroppens 20 000 gener. Resultaten visade att genaktiviteten vid alla sjukdomarna skilde sig från friska prov.
Därefter konstruerades med hjälp av bioinformatik en matematisk modell för genaktivering av T-celler, som användes för att identifiera de gener som startar aktiviteten.
– Vi antog att sådana gener skulle kunna användas för att ställa tidig diagnos. För att testa detta undersökte vi T-celler från tidiga, symtomfria stadier av multipel skleros och pollensnuva. Det bekräftade att dessa gener kan fungera som sjukdomsmarkörer även när patienten inte har några symtom, säger Mika Gustafsson.
Artikelförfattarna föreslår att dessa gener prövas diagnostiskt i stora studier – till exempel den som på initiativ av president Obama ska följa en miljon amerikaner under flera år.
– En allt tidigare diagnostik bidrar till effektivare behandling. I förlängningen kommer detta att öka intresset för regelbundna hälsokontroller med syftet att tidigt upptäcka och behandla eller förhindra sjukdom, på samma självklara sätt som vi ser på bilprovning och bilservice. Egentligen är det konstigt att vi har ett effektivare sätt att hantera bilars hälsa än vår egen, säger Mikael Benson.
Artikel: A validated gene regulatory network and GWAS identifies early regulators of T-cell associated diseases av M. Gustafsson, M. Benson et al. Science Translational Medicine 11 november 2015, Vol. 7, Issue 313, DOI: 10.1126/scitranslmed.aad2722
Beräkningsinriktad teoretisk fysikalisk kemi är en vetenskap som kombinerar teoretisk modeller från fysiken med kemiska fenomen och datorsimuleringar.
I sin avhandling analyserar Yang Huang variationen av spinn-latticerelaxation-hastigheter erhållna från kärnspinnresonansexperiment vid olika magnetfältstyrkor, så kallad NMRD-mätning.
Systemen som studerats är datorsimuleringar av vattendynamik i ett protein (PRXV), det syreproducerande komplexet i fotosystem II, och en joniska vätska (BMIM[PF6]) samt vatten i zeoliten ZSM-5 kanaler.
– För att kunna reda ut hur molekyler rör sig i komplexa system kräver analysen av NMR-relaxationshastigheter att datorsimuleringar (MD) och teoretiska modeller kombineras ihop, säger Yang Huang. Molekyl datorsimuleringar(MD) används som ett komplement till de experimentella resultaten för att få en mer detaljerad molekylär bild.
Kombinationen av olika metoder ger en mer nyanserad bild av hur vatten molekylerna rör sig i och omkring proteiner och allmänt hur molekylers rör sig i vätskor.
Avhandling
Torsdagen den 26 november försvarar Yang Huang, kemiska institutionen vid Umeå Universitet, sin avhandling med titeln: Analysis of NMR Spin-lattice Relaxation Dispersion on Complex Systems. Svensk titel: Analys av NMR spinn-lattice relaxations dispersion på komplexa system. Disputationen äger rum klockan 10 i sal KB3B1 i KBC-huset. Fakultetsopponent är Professor Arnold Maliniak, Institutionen för material och miljökemi, Stockholms universitet.
Kontaktinformation:
Yang Huang, kemiska institutionen Telefon: 090-786 63 43 E-post: yang.huang@umu.se
Genvarianten apolipoprotein ε4, ofta förkortad som APOE ε4, hör till en av neuropsykiatrins viktigaste biomarkörer. Genvarianten har en vetenskapligt bekräftad koppling till Alzheimers sjukdom, där personer som bär på genen både har en ökad risk att bli sjuk, drabbas tidigare och får en snabbare utveckling av symtomen. Genvarianten kopplas också till åderförkalkning och andra kardiovaskulära sjukdomar.
Forskare vid Göteborgs universitet kan nu via den longitudinella H70-studien visa att äldre personer som bär på APOE ε4 dessutom löper en ökad risk att utveckla depression.
Tydligt samband
Genom att följa totalt 839 svenskar i åldrarna 70-92 år under fem år kunde forskarna se ett bekräftat samband mellan förekomst av APOE ε4 och framtida depression. Sambandet kvarstod även när forskarna uteslutit personer som utvecklat demens.
– Depressioner är ett ofta förbisett hälsoproblem hos äldre. Genom att använda genvarianten som en markör skulle vi kunna identifiera äldre personer som löper risk att utveckla depression eller demens, och därigenom kunna förebygga och behandla på ett tidigare stadium, säger Silke Kern, forskare vid Sahlgrenska akademin.
Studien är enligt Göteborgsforskarna den första som kopplar genvarianten till depression i en longitudinell befolkningsstudie.
Artikeln ”A 9-year prospective population-based study on the association between the APOE ε4 allele and late-life depression in Sweden” publiceras i tidskriften Biological Psychiatry den 15 november.
Kontaktinformation: Silke Kern, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, silke.kern@neuro.gu.se
Enligt svensk lag ska skolmåltiderna som serveras i grundskolan vara näringsriktiga, baserat på de Nordiska näringsrekommendationerna. Hittills har det varit oklart om barn får i sig den mängd energi och näring som det är avsett från skolluncherna.
I en nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Food & Nutrition Research har svenska skolbarns energi- och näringsintag från skolmåltiden studerats. Studien är ett samarbete mellan institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet och Livsmedelsverket. Studien är unik i sitt slag, då resultatet är baserat på data från Riksmaten – barn, vilket är en stor nationell kostundersökning med ett representativt urval.
Kan bli bättre
Sammantaget deltog 1840 barn i årskurs 2 och 5 och barnens medelintag från de registrerade skolmåltiderna jämfördes mot referensvärden baserade på Nordiska näringsrekommendationer. Barnen konsumerade nära eller över 30 procent av sitt totala energi- och näringsintag över dagen vid skollunchen, vilket motsvarar Livsmedelverkets råd för skolmåltiden.
Det finns dock utrymme för förbättringar, framför allt avseende intaget av mättat fett och salt, vilket översteg referensvärdena. Intaget av fibrer, fleromättat fett, vitamin D och järn var för lågt i förhållande till referensvärdena.
Måltidsmiljön också viktig
– Studien visar att skolmåltiden i stort bidrar med avsedd mängd energi och näring, det vill säga att barn nära nog äter den mängd mat de behöver vid skollunchen. Utrymme för förbättringar finns givetvis, men en del av resultaten kan dock sannolikt tillskrivas att barnen själva väljer hur mycket och vilken mat de ska äta. Fiberintaget är exempelvis beroende av om barnen väljer att äta knäckebröd och grönsaker eller inte, säger studiens försteförfattare Christine Persson Osowski.
Det är alltså inte bara viktigt att skolmåltiden är näringsriktig, utan maten och måltidsmiljön behöver även vara ändamålsenlig för att barnen ska äta tillräckligt mycket av en varierad skollunch.
Christine Persson Osowski, Fil. Dr., leg. Dietist, institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet, e-post: christine.persson-osowski@ikv.uu.se telefon arbete: 018-471 23 28, Mobil: 0766-517 221
– Dessa metoder ger oss ett objektivt sätt mäta och utvärdera behandlingseffekten av crosslinking på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Tekniken för mätning av ljusspridningen i hornhinnan finns redan i form av kameror och mjukvara för bildanalys. Målet nu är att utveckla ett kliniskt användbart instrument baserat på resonansteknologi som kan mäta förstärkning, säger Jeannette Beckman Rehnman, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för oftalmiatrik och författare av avhandlingen.
Keratokonus är en degenerativ ögonsjukdom där det sker en successiv försvagning och förtunning av hornhinnan. Detta gör att hornhinnan blir toppig och buktar utåt, vilket medför ökade brytningsfel och nedsatt syn. Crosslinking är en relativt ny metod för att förstärka hornhinnan, vilket gör att sjukdomsförloppet avstannar.
I laboratoriemiljö har man tidigare kunnat se att hornhinnan förstärks efter crosslinking-behandling. Men tidigare försök att hitta objektiva metoder för att mäta behandlingseffekten direkt på människor har inte gett resultat. Istället har grövre metoder, såsom vanlig synprövning, tillämpats för att dokumentera behandlingseffekten.
I avhandlingen har resultaten av traditionell crosslinking-behandlingar jämförts med en ny variant som kombinerar behandlingen med en påsydd kontaktlins för att pressa tillbaka den toppighet som uppstått i hornhinnan. Genom att dels analysera fotografier som visar ljusspridningen i hornhinnan före och efter behandlingen har man kunnat konstatera att den nyare kontaktlinsbehandlingen är något mindre effektiv eftersom den gav en mindre uttalad ljusspridning som dessutom kvarstod under kortare tid än i den traditionella crosslinking-behandlingen.
Avhandlingen visar även att resonansteknologi kan användas för att mäta förstärkningar genom att analysera förändringar i hornhinnans rörelsemönster före och efter behandlingen.
Jeannette Beckman Rehnman är född och uppvuxen i Skellefteå. Hon är utbildad sjuksköterska vid Hälsohögskolan i Umeå och därefter utbildad ögonsjuksköterska med en magisterexamen i ögonsjukvård ifrån Karolinska institutet. Utöver sina doktorandstudier så arbetar Jeannette idag på Reumatologiska klinikens mottagning på Skellefteå lasarett.
Disputation
Fredagen den 20 november försvarar Jeannette Beckman Rehnman, Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för oftalmiatrik, sin avhandling med titeln: Nya metoder att utvärdera effekten av konventionell och modifierad crosslinking-behandling vid keratokonus. (Engelsk titel: New methods to evaluate the effect of conventional and modified crosslinking treatment for keratoconus). Opponent: Professor Jesper Hjortdal, Institut for Klinisk Medicin, Oftalmologi, NBG, Århus universitet, Danmark. Huvudhandledare: Christina Lindén Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal 914, Unod B9, plan 9, Norrlands universitetssjukhus
Vilken typ av klaffprotes är bäst för relativt unga patienter som genomgår kirurgiskt byte av aortaklaffen i hjärtat: mekanisk eller biologisk klaffprotes? Den frågan har diskuterats intensivt bland läkare och forskare de senaste åren. I den nya registerstudien undersökte forskarna drygt 4 500 svenska patienter i åldersgruppen 50–69 år som genomgått kirurgiskt byte av aortaklaffen.
– Vi visar att patienter som fått en mekanisk klaffprotes har bättre överlevnad jämfört med dem som fått en biologisk klaffprotes. Våra resultat är viktiga eftersom de senaste årens trend i Sverige och utomlands har varit att man i ökad omfattning använder biologiska klaffproteser hos relativt unga patienter, vilket inte har stöd i kliniska behandlingsriktlinjer, säger Ulrik Sartipy, docent vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet och överläkare vid Thoraxkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Förutom långtidsöverlevnad studerade forskarna bakom den aktuella studien också andra följder av hjärtklaffoperationerna. De fann att risken för stroke var liknande för båda sorternas klaffprotes. Patienter som hade fått en biologisk klaffprotes löpte större risk att behöva operera aortaklaffen en gång till, men de hade också lägre risk för allvarliga blödningar, något som man även sett i tidigare studier.
Ungefär 280 000 personer runt om i världen genomgår kirurgiskt byte av aortaklaffen varje år. Mekaniska proteser har längre hållbarhet men patienten behöver ta blodförtunnande mediciner under resten av livet. Biologiska klaffproteser tillverkas vanligen av vävnad från ko eller gris.
– Biologiska klaffproteser har på senare år använts allt mer bland allt yngre patienter och ett skäl är att man slipper blodförtunnande medicin. Vår forskning visar att mekaniska klaffproteser bör vara förstahandsval för yngre patienter, säger Natalie Glaser, läkare vid Thoraxkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset och doktorand vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet.
Forskningen har finansierats med anslag från Svenska Läkaresällskapet, Karolinska Institutets fonder, Mats Klebergs stiftelse och en donation från Fredrik Lundberg.
Publikation: “Aortic valve replacement with mechanical vs. biological prostheses in patients aged 50–69 years”, Natalie Glaser, Veronica Jackson, Martin J. Holzmann, Anders Franco-Cereceda, and Ulrik Sartipy, European Heart Journal, online 12 November 2015.
Natalie Glaser, leg läkare, doktorand, Tel: 070-591 14 13, E-post: Natalie.Glaser@ki.se, Kontakta presstjänsten och hämta bilder
– Min förhoppning är att kunna sprida kunskap, för att minska trycket på dessa personer att beskriva och förklara, säger författaren Moa Wahlqvist.
Moa Wahlqvist är knuten till audiologiskt forskningscentrum vid USÖ och har kartlagt den självuppskattade hälsan hos personer med dövblindhet orsakade av Ushers syndrom. Gruppen omfattar hälften av de cirka 1 500 personer i Sverige med dövblindhet. Syndromet är ärftligt och finns i tre former. Synen försämras med tiden i alla tre Usher-syndromen. Det som skiljer är att en del personer föds döva medan andra har en hörselnedsättning sedan födseln, som antingen är stabil eller försämras.
I avhandlingen ingår enkäter med frågor om fysisk hälsa, psykisk hälsa och sociala relationer. Svaren från personerna med Ushers syndrom har sedan jämförts med den stora folkhälsoenkäten som omfattar ett tvärsnitt av Sverige.
– Personerna med Ushers syndrom är en specifik grupp med specifika problem. Men problemen med hälsan är mer allmänna, säger Moa Wahlqvist.
Svaren handlar om fysiska symptom som värk och trötthet. Men också om psykiska problem som känslor av att vara värdelös, till konkreta tankar om självmord.Moa Wahlqvist visar i sin avhandling att tankar på självmord och faktiska självmordsförsök är överrepresenterade bland dem som har Ushers syndrom.Tilliten till andra människor sviktar också, särskilt när hörsel och syn blir allt sämre.
Enkätsvaren visar också på en specifik hälsoeffekt hos dem som föds med en hörselnedsättning, men har tal som första språk och där andra symptom visar sig först senare i livet.
– Det är inte så stor skillnad i upplevd hälsa mellan kvinnor och män i den gruppen.Däremot utrycker männen mycket mer psykisk ohälsa än män i den allmänna folkhälsoundersökningen, säger Moa Wahlqvist.
– Min tolkning är att dessa män känner att de inte kan leva upp till en traditionell mansroll.
Cochlea implantat påverkade den upplevda hälsan, visade svar från några i den grupp med Usher-diagnos där hörsel, syn och balans försämras med tiden. Implantaten medför bättre hörsel och blir en viktig kompensation när synen försämras. Men det behövs fler studier för att kunna slå fast detta samband enligt Moa Wahlqvist.
Det finns få studier av hälsa hos personer med dövblindhet. För gruppen med Ushers syndrom är Moa Wahlqvist kartläggning den första som greppar fysisk och psykisk hälsa och även sociala relationer. Grunden för hennes av handlingsarbetet finns i den unika databas som professor Claes Möller satt upp på USÖ.
– Det saknas kunskap inom hälsovården och socialtjänsten om den här gruppen människor. Förhoppningsvis kan min studie bidra till att öka förståelsen och minska den börda som idag ligger på personer med Ushers syndrom, säger Moa Wahlqvist.
– Vi hade aldrig kunnat upptäcka detta på annat sätt, säger professor Sangeeta Bagga-Gupta vid Örebro universitet, en av författarna till en forskningsartikel som i december publiceras i Journal of Linguistic Anthrpology.
Forskarna har närstuderat hur det går till i två klassrum med vardera 12 elever där två är döva med cochleaimplantat – och använt videoinspelningar för att dokumentera händelser och relationer.
– Vi ville gå bortom ”talet om”, alltså att intervjua, och istället se vad som verkligen händer i och utanför klassrummet, berättar Sangeeta Bagga-Gupta som utfört forskningen inom ramen för KIT-projektet där frågor kring kommunikation, identitet och teknologier är utgångspunkten.
– Vi blev förvånade över hur mycket de vuxna styrde över barnens hörsel, att de kunde stänga av hörselhjälpmedlet eftersom de tyckte att de döva barnen behövde ha ”lugn och ro”. Det finns ingen som stänger av hörseln på hörande barn fast de också behöver lugn och ro.
Döva elever och hörande behandlades olika
Sangeeta Bagga-Gupta konstaterar utifrån denna studie att döva elever och hörande elever i samma klassrum behandlades olika. Ibland slapp eleverna med cochleaimplantat följa de vanliga reglerna och till exempel avbryta när andra pratade.
En slutsats i artikeln är att muntlig kommunikation gäller för alla och att cochleimplantaten är en ”gåva” till de döva eleverna som gör det möjligt för dem att bli en del av den förhärskande muntliga världen. I klasserna använde lärarna heller inte teckenspråk.
De döva elevernas resurspersoner däremot behärskade teckenspråk, men det användes sällan vilket enligt forskarna förstärkte de talade språkets styrkeposition och marginaliserade de olika språk som de döva eleverna kan kommunicera med. De hörande eleverna blir normen.
Studien visar alltså att tekniken med cochleaimplantat både är inkluderande och exkluderande, den erbjuder både möjligheter och hinder, för elever i blandade klasser.
Enligt Sangetta Bagga-Gupta är denna typ av forskning, att skärskåda vad som händer på plats, ovanlig men nödvändig:
– Samhället pumpar in massor av pengar utan att veta vad som sker. För mig väcker det etiska frågor. Den tekniska utvecklingen är fantastisk. Problemet är att vi släppt in cochleaimplantat i vardagen utan att studera vad som händer, säger hon.
Artikeln i Journal of Linguistic Anthropology är skriven tillsammans med Ingela Holmström och Rickard Jonsson vid Stockholms universitet och en tidigare version var en del av Ingela Holmströms avhandlingvid Örebro universitet.
– Att kunna upptäcka cancer tidigt är livsavgörande. Vi har undersökt hur en helt ny blod-baserad biopsimetod kan användas för att upptäcka cancer, vilket i framtiden kan innebära att ett invasivt cellvävnadsprov inte behövs för att ställa diagnos på exempelvis lungcancer.
I studien identifierades så gott som alla cancerfall, vilket visar att blod-baserade biopsitest har enorm potential att förbättra tidig detektion av cancer, säger Jonas Nilsson, cancerforskare vid Umeå universitet och medförfattare av artikeln.
I studien har forskare vid bland annat Umeå universitet undersökt hur en ny metod för blod-baserade RNA-test – djupsekvensering av mRNA – av blodsbeståndsdelen blodplättar (trombocyter) kan användas för att upptäcka och klassificera cancer.
Forskningsresultaten visar att blodplättar kan utgöra en komplett och lättillgänglig blod-baserad källa för prover och därmed användas för cancerdiagnostik samt vid val av lämpliga behandlingsmetoder.
I studien jämfördes blodprover från 283 personer, varav 228 personer hade någon form av cancer medan 55 var cancerfria. Genom att jämföra blodprovernas RNA-profiler kunde forskarna identifiera förekomsten av cancer med en träffsäkerhet på 96 procent bland patienter.
Bland de 39 patienter i studien som hade en tidigt upptäckt cancer kunde 100 procent av fallen identifieras och klassificeras. I följdtester där samma metod användes kunde forskare med hitintills oöverträffad 71-procentig säkerhet identifiera ursprunget hos tumörer bland patienter som redan fått diagnoserna lung-, bröst-, bukspottkörtel-, hjärn-, lever-, och tjock- och ändtarmscancer.
Dessutom kunde proverna sorteras in i olika undergrupper efter molekylära skillnader i cancerformen, vilket är av stor nytta vid val av behandlingsmetoder.
Artikel RNA-Seq of Tumor-Educated Platelets Enables Blood-Based Pan-Cancer, Multiclass, and Molecular Pathway Cancer Diagnostics. Myron G. Best, Nik Sol, Irsan Kooi, Jihane Tannous, Bart A. Westerman, François Rustenburg, Pepijn Schellen, Heleen Verschueren, Edward Post, Jan Koster, Bauke Ylstra, Najim Ameziane, Josephine Dorsman, Egbert F. Smit, Henk M. Verheul, David P. Noske, Jaap C. Reijneveld, R. Jonas A. Nilsson, Bakhos A. Tannous, Pieter Wesseling, and Thomas Wurdinger. Cancer Cell
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
av doktoranden: Jorge A. Ferreira vid Högskolan i Borås Handledare: Professor Mohammad Taherzadeh Disputation: 13 november vid Högskolan i Borås:
