Nyfödda barn får ofta en mild form av gulsot som gör att de blir gulaktiga i huden och ögonvitorna. Gulsoten uppkommer ofta i slutet av första levnadsveckan, efter att barnet och föräldrarna lämnat sjukhuset.
Den milda formen av gulsot behöver inte behandlas. Men enstaka nyfödda får en svår form av gulsot, som i värsta fall kan orsaka bestående hjärnskador hos tidigare friska spädbarn. Därför görs riskbedömningar av alla nyfödda innan de får åka hem från sjukhuset och dessa ligger till grund för planering av uppföljningskontroll.
Den aktuella studien är världens hittills största registerstudie om nyföddhetsgulsot vars resultat kan användas för individualiserad riskbedömning redan vid födseln.
Riskfaktorer
– Vi hittade att man enkelt kan förutsäga en mer än hundrafaldig variation i förekomsten av behandlingskrävande gulsot hos nyfödda, säger Mikael Norman, professor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, som har lett studien.
I den nya studien använde forskarna data från det svenska medicinska födelseregistret. Drygt 1,2 miljoner barn som föddes under åren 1999–2012 ingick i studien. Av dessa hade 1,9 procent behandlats för nyföddhetsgulsot.
Forskarna undersökte vilka faktorer hos mamman, barnet och förlossningen som redan vid födelsen var kopplade till behandlingskrävande gulsot. På så sätt identifierade de en grupp riskfaktorer och kunde göra skattningar av hur dessa riskfaktorer i olika kombinationer påverkade risken för att barnet senare skulle utveckla gulsot.
Störst risk att utveckla behandlingskrävande gulsot hade barn som förlösts med sugklocka två till tre veckor före fullgången tid. Risken ökade också om modern var överviktig, förstföderska eller hade asiatiskt ursprung, och då barnet var större eller mindre än förväntat.
Förebygga hjärnskador
Lägst risk hade barn födda med planerat kejsarsnitt mer än en vecka efter fullgången tid.
– Det händer fortfarande att nyfödda barn får hjärnskador av gulsot och registerdata antyder att problemet är större i Sverige än andra jämförbara länder.
Riskfaktorerna som vi identifierat gör det möjligt att med ett enkelt poängsystem bedöma risken redan direkt efter födseln. En sådan bedömning är en bra grund för att ge råd till föräldrar och för vårdpersonalen att planera när och i vilken form uppföljning av barnet behöver göras för att tidigt upptäcka svår gulsot och på så sätt effektivt förebygga hjärnskador, säger Mikael Norman.
Studien har finansierats med så kallade ALF-medel enligt avtal mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet.
Publikation
Predicting Nonhemolytic Neonatal Hyperbilirubinemia, Mikael Norman, Katarina Åberg, Karin Holmsten, Vania Weibel, Cecilia Ekéus, Pediatrics, volume 136, number 6, December 2015, doi: 10.1542/peds.2015-2001.
KONTAKT
Mikael Norman, professor, överläkare Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC), Karolinska Institutet, och Neonatalverksamheten, Karolinska Universitetssjukhuset Telefon: 070-002 10 07 E-post: mikael.norman@ki.se
– Det är viktigt att betona att bakterien oftast inte leder till annat än en mildare infektion hos människa, men i allvarligare fall kan den trots allt utvecklas till Weils sjukdom. Vi har informerat myndigheterna och de som jobbar med skadedjursbekämpning, för dem är detta viktig information. Men det är bra om det även kommer till vårdpersonals och allmänhetens kännedom, säger Tanja Strand, forskare vid Zoonosis Science Center, Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet.
Leptospira interrogans är en zoonos, det vill säga den kan smitta från djur till människa. Upptäckten gjordes inom ramen för forskargruppens löpande analys av skadedjur, en verksamhet som sker i samarbete med Anticimex. Studien omfattade 30 stadsråttor infångade i Stockholm, Malmö och Göteborg.
Smitta i Stockholm och Göteborg
Vid analysen upptäcktes antikroppar mot den undertyp av bakterien, Leptospira interrogans serovar icterohaemorrhagiae, som i allvarliga fall kan utvecklas till Weils sjukdom. Eftersom infektionen är mer eller mindre kronisk hos gnagare är råttorna smittbärare under lång tid.
– Av de smittade råttorna kom två från Stockholm och två från Göteborg, vilket betyder att infektionen är spridd. Vi har nu inlett en större studie för att få en bild av hur utbredd smittan är, säger Tanja Strand.
Smittan är vanligare i Danmark där flera fall upptäckts genom åren, både hos råttor och hos människa, och det finns tecken på att den blivit vanligare. I Sverige har smitta av samma allvarliga undertyp av Leptospira interrogans rapporterats hos hästar och grisar.
Vad betyder upptäckten, behöver allmänheten oroa sig?
– Det finns ingen anledning för allmänheten att oroa sig, men det kan vara bra att känna till att smittan överförs via råttornas urin. Däremot är det bra om läkarsamfundet är medvetna om att Leptospira inte bara är förknippad med tropisk utlandsvistelse eller lantliv, utan även finns inom stadens gränser.
Highly Pathogenic Leptospira Found in Urban Brown Rats (Rattus norvegicus) in the Largest Cities of Sweden (Vector-Borne and Zoonotic Diseases).
Läs mer om bakterien och sjukdomen på Folkhälsomyndighetens hemsida.
De belyser de ensamkommande flyktingbarnens situation i en mix av forskaruppsatser och uppsatser skrivna av studenter, som samtidigt blir till ett exempel på hur man skriver en uppsats.
– Orsaken till att jag sammanställde boken var att den skulle bli kurslitteratur. Flera studenter skrev uppsatser om detta men hade ingen vettig litteratur som samlar olika perspektiv, säger Fereshteh Ahmadi.
– Men självklart har boken också med den heta debatten att göra.
Riktlinjerna kan begränsa
En del av problemen för socialarbetarena är att riktlinjerna kan begränsa och kollidera när de sätter barnens perspektiv och behov i centrum.
– Det kan vara ekonomiska begränsningar eller kunskapsbrist, som när man använder empowerment för att ge barnen makten.
Ses som en grupp
Det kan också vara generaliseringar som man gör, att man inte ser barnen som individer utan som en grupp.
– Man ser kanske inte att de är unga och tillhör en generation som är mycket globaliserad. Då gör det inget vilket land man kommer från.
HVB-hemmen
Hur är ett bra HVB-hem? Viktigt är att de ser barnens perspektiv, i hur de ser på vården, maten och kommunikationen och hur detta gör att barnen får ett förtroende.
HVB-hemmet kan innebära både socialisation och stämpling. Här kommer maktförhållandet i HVB-hemmen in, hur ungdomarna känner sig svaga och hur de blir bemötta på hemmet.
– Hur de blir stämplade utifrån sina karakteristiska drag och hur en del accepterar det och agerar utifrån det.
Två olika reaktioner
En del kan känna sig underordnade och köper den bilden. Den påverkar när de sedan kommer ut i samhället och känner sig som andra klassens medborgare.
– Men en del kan också bli fientliga mot svenskar och de tar då med sig bilden av det första bemötandet. En del av detta har att göra med hemmet och annat med externa faktorer.
Det viktigaste är bemötandet
Det viktigaste är hur de blir bemötta av personalen. De är traumatiserade och de har språket emot sig. Men allt detta kan vändas till något positivt om personalen har kompetensen att först och främst förstå barnens situation.
– Språkkunskaper och psykologi är viktigt men det räcker inte, man måste ha det här mänskliga draget, att förstå, ha empati, nyfikenhet och respekt för dem.
– Det är mycket viktigt med respekt, att man har kunskapen om deras kultur och behandlar dem på ett bra sätt.
Personalen
Det är viktigt att man som personal inte beter sig på ett sätt som gör att man förlorar sin respekt. De här barnen är vana vid ett visst avstånd och respekt till föräldrar och andra ansvariga.
– Om du beter dig på ett sådant sätt att du förlorar denna respekt så förlorar du också kontrollen.
– Det är viktigt att vi är vänner men samtidigt att vi har respekt för varandra och att lära sig hur de ser på respekten.
De anser inte att de är underordnade
De anser inte att de är underordnade och de vill bli bemötta med respekt.
– Om de blir behandlade på ett respektfullt sätt, som de kanske inte har blivit i sitt hemland, så ser de ju det positiva och värdefulla i vårt samhälle på det sättet.
– Du kan prata hur mycket du vill om allas lika värde, men om du inte agerar så, då blir det ju bara prat.
Text: Douglas Öhrbom
KONTAKT
Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle Telefon: 070-717 19 07, E-post: fereshteh.ahmadi@hig.se
Under normal utveckling av människokroppen bildas nya celler på ett kontrollerat sätt för att bilda vävnader och organ. Ibland uppstår det dock problem som när för många celler skapas, eller när de blir gamla eller skadade. Skadade celler kan eventuellt leda till ytterligare större åverkan som till exempelgenom att de blir cancerogena. Celler som är skadade eller överflödiga måste därför avlägsnas via programmerad celldöd, så kallad apoptos. När detta maskineri inte fungerar som det ska kan det leda till dödliga sjukdomar som cancer (otillräcklig apoptos) eller atrofier (för mycket apoptos).
En viktig aspekt i celldödsprocessen den mitokondriella apoptotiska reaktionsvägen, vilken kontrolleras av Bcl-2-proteinfamiljen. Genom att modifiera egenskaperna hos mitokondriernas yttre membran så dikterar de pro- och anti-apoptotiska proteinerna huruvida hål bildas i membranet. Hålbildning i det yttre mitokondriemembranet medför att proteiner från mitokondriens inre kan läcka ut i cellen, där de orsakar en kaskad av händelser som till slut resulterar i cellens död.
På grund av sin stora betydelse har Bcl-2-proteiner varit föremål för stort intresse inom forskningsvärlden. Martin Lidman har närmat sig fältet från ståndpunkten att man måste ta hänsyn till proteinernas interaktioner i närvaro av biomembran när man studerar dessa proteiners struktur och funktion. Tidigare studier har ofta bedrivits utan närvaro av biomembran, och dessutom med avklippta versioner av proteinerna som saknat funktionellt viktiga transmembrandelar. Att arbeta med modifierade varianter underlättar på många sätt studierna av dessa proteiner, men kan även leda till missvisande slutsatser, eller helt enkelt inte ge någon relevant information i vissa fall.
Humana fullängdsproteiner
Martin Lidman har arbetat med humana fullängdsproteiner som är antingen proapoptotiska eller antiapoptotiska, och studerat dels deras interaktioner med varandra och dels med syntetiska biomembran efterliknande det yttre mitokondriella membranet vid dess kontaktpunkter mot det inre membranet.
Eftersom en väg som leder till apoptotiska förhållanden i en cell är ökade koncentrationer av reaktiva syreföreningar, simulerades oxidativ skada på de lipidmembran som proteinerna interagerar med.
– Resultaten av mina studier visar att oxidativ skada stimulerar cellens förmåga att rekrytera det pro-apoptotiska proteinet Bax till de mitokondriella membranen, och förbereder proteinet för ytterligare aktivering. Detta har tidigare antagits vara kontrollerat av proteiner utan att membranen har en aktiv roll, säger Martin Lidman.
Experiment visade att i närvaro av oxiderade fosfolipider så skapar Bax små porer genom membranen, men eftersom Bax inte är fullständigt aktiverad så blir porerna inte så stora att proteiner från mitokondriens inre kan frisättas. För fullständig aktivering av Bax krävs även interaktioner med signalerande pro-apapoptiska BH3-domänproteiner som tBid.
Avhandling
The role of the mitochondrial membrane system in apoptosis: the influence of oxidative stress on membranes and their interactions with apoptosis-regulating Bcl-2 proteins
Kontaktinformation:
Martin Lidman, kemiska institutionen, E-post: martin.lidman@umu.se
“Samtid och framtid skall döma oss efter måttet av den hjälp, som vi, innevånare i ett fritt och lyckligt land, lämnade våra trosfränder i en tid av svåraste hemsökelse.”
De svenska mosaiska (judiska) församlingarnas uttalande kort efter Novemberpogromerna 1938 var mer rättvisande än någon då kunde föreställa sig. Pontus Rudbergs avhandling handlar just om den i forskningen känsliga och omdebatterade frågan om judiska reaktioner på nazisternas förtryck och massmord på judar. Hur agerade de svenska judarna för att hjälpa judar i Europa under åren 1933–45 och hur ska deras agerande förstås?
Avhandlingen fokuserar särskilt på hjälpverksamheten hos Mosaiska församlingen i Stockholm och visar de hjälpformer som församlingen engagerade sig i samt analyserar agerandet utifrån olika begränsningar och möjligheter som den svenska flyktingpolitiken, finansieringen av verksamheten och församlingens samarbete med internationella hjälporganisationer. Tidigare forskning har tenderat att se svensk-judiska reaktioner på nazisternas terror som passiva eller överdrivet försiktiga. Pontus Rudbergs avhandling korrigerar den bilden genom att visa att de svenska judarna oförtröttligt agerade på en mängd olika sätt för att bistå judar i Europa under hela perioden från 1933 till 1945.
Svenska judar bidrog till mottagande, omskolning och utbildning av flyktingbarn och ungdomar. De gjorde påtryckningar för att få både den svenska och den amerikanska regeringen att öka flyktingmottagandet och intervenerade för att stoppa deportationer, skickade hjälpsändningar till judar i ghetton och koncentrationsläger samt var inblandade i direkta räddningsaktioner.
Avhandlingen visar att den begränsade omfattningen av resultaten av hjälpverksamheten snarare berodde på Sverige och andra staters restriktiva flyktingpolitik, de svensk-judiska organisationernas begränsade ekonomiska resurser samt påtryckningar från utländska organisationer än på svenska judars försiktighet och rädsla.
Avhandlingen The Swedish Jews and the Victims of Nazi Terror, 1933-1945 försvaras den 20 november.
Kontaktinformation:
Pontus Rudberg, tel: 076-123 1606, e-post: Pontus.Rudberg@hist.uu.se
– Mekanismen bakom våra resultat är ännu okänd. Men det är möjligt att den kirurgiska precisionen försämras senare i veckan, vilket kan bero på kirurgens och teamets ackumulerade arbetsbörda, säger Jesper Lagergren, läkare och professor i kirurgi vid Karolinska Institutet och King’s College London.
Matstrupscancerkirurgi är en lång och krävande operation (i snitt sex och en halv timme), där man vet att kirurgens erfarenhet är av stor betydelse för patientens chans till överlevnad.
I den nu aktuell studien undersökte forskarna totalt 1 748 patienter som opererats för matstrupcancer i Sverige mellan 1987 och 2010. Forskarna kunde då se att femårsdödligheten ökade med 13 procent för de patienter om opererats under onsdag till fredag i jämförelse med de som opererats en måndag eller tisdag.
Sambandet starkast vid tidig tumör
I analyserna justerades resultaten för möjlig inverkan av störfaktorer som ålder, annan sjuklighet, tumörstadium, tumörens typ (histologi), förbehandling med cytostatika och strålbehandling, och kirurgens erfarenhet av just matstrupscancerkirurgi.
Sambandet mellan veckodag och överlevnad var starkast för tidiga tumörstadier (tumörstadium 0-I), måttligt för mellanliggande tumörstadier (II-III) och var frånvarande för avancerade tumörstadier (III-IV).
Avsaknad av effekt för avancerade tumörstadier kan bero på den generellt låga chansen till bot; överlevnaden fem år efter operationen är cirka 10 procent.
När det gäller tidiga tumörstadier är det i högre grad kirurgin som är avgörande för utgången.
– Det behövs fler studier för att bekräfta resultaten innan man går ut och ger kliniska rekommendationer. Men om dessa resultat visar sig få stöd i kommande forskning bör man planera verksamheten så att operationer för matstrupscancer företrädesvis sker i början av arbetsveckan, säger Jesper Lagergren.
Forskningen är finansierad av Vetenskapsrådet och Cancerfonden.
Publikation
Weekday of esophageal cancer surgery and its relation to prognosis, Jesper Lagergren, Fredrik Mattsson & Pernilla Lagergren, Annals of Surgery, online 10 November 2015, doi: 10.1097/SLA.0000000000001324.
Mer om Jesper Lagergrens forskargrupp.
KONTAKT
Jesper Lagergren, läkare, professor Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet Tel: 08 517 760 12 eller 070 227 40 88 E-post: jesper.lagergren@ki.se
– Gnagarspermier är minst dubbelt så långa som spermier från stora däggdjur som primater, tigrar och till och med valar. Vi ville veta varför spermier skiljer sig så dramatiskt åt i storlek när de har samma uppgift – att befrukta ägg, säger John Fitzpatrick, biträdande lektor, Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.
John Fitzpatrick har tillsammans med Stefan Lüpold, Universität Zürich, undersökt hur konkurrensen mellan spermier från olika hannar och storleken på honornas livmoder har påverkat hur sperma i 100 däggdjursarter utvecklats. Forskarna har mätt både spermielängd och antal spermier i en ejakulation. Det är viktigt eftersom de resurser som används för att producera spermier måste delas mellan antal och storlek. Med andra ord – ju längre spermier desto färre kan produceras.
– Vi visar att hannar investerar mer i spermiestorlek och antal i djurarter där spermier från flera hannar tävlar om att befrukta ägg jämfört med hos monogama arter.
Honans storlek påverkar också
John Fitzpatrick och Stefan Lüpold har också upptäckt att honans storlek påverkar om det är bättre för en hanne att producera längre och fler spermier. Hos större honor, med större fortplantningsorgan, kan spermier gå vilse eller spädas ut på väg till ägget. Därför producerar hannar hos större djur en stor mängd små spermier. Små arter, där spermierna har lättare att hitta ägget, producerar därför längre spermier i jämförelse.
– Detta visar att var spermierna konkurrerar med varandra, i honans fortplantningsorgan, och konkurrenssituationen avgör när det lönar sig för en hanne att producera längre eller fler spermier, säger John Fitzpatrick.
Studien publiceras denna vecka i tidskriften Proceedings of the Royal Society of London.
Kontakt
John Fitzpatrick, Zoologiska institutionen, 08-16 26 21, 073-710 63 59, e-post john.fitzpatrick@zoologi.su.se
I en aktuell studie visar Klas Borell, professor i sociologi och socialt arbete vid Jönköping University, att anti-muslimska fördomar i hög utsträckning är händelsestyrda; terroristattacker leder till att anti-muslimska opinioner snabbt blossar upp för att därefter, i lugnare tider, bedarra.
– Terroristernas urskillningslösa våld skapar osäkerhet och rädsla och det är i ett sådant känsloklimat som människor kan sätta likhetstecken mellan islamistiska terrorister och vanliga muslimer, säger Klas Borell.
Anti-muslimska stämningar påverkar, visar forskningen, också antalet hatbrott riktade mot muslimer och muslimska mötesplatser, men det handlar om ett indirekt samband, menar Klas Borell.
Hatbrott utlöser moteffekter
– Terroristattacker och anti-muslimska stämningar ger handlingsutrymmen åt islamofobiska grupper och nätverk.
Borells internationella forskningsöversikt visar dock att uppmärksammade hatbrott i sig själva är dramatiska händelser med oväntade effekter.
– När hatbrott uppmärksammas i massmedia utlöser de mycket ofta motreaktioner. Brott av det här slaget utmanar rättsmedvetandet hos många människor och leder till solidaritetsaktioner. En statistiskt representativ studie från Sverige illustrerar dessa paradoxala effekter. Just på de orter i Sverige där muslimska församlingar utsatts för flest hatbrott bedömer församlingarnas ledare stödet för muslimers rätt att få utöva sin religion som störst. Hatbrott fungerar med andra ord som katalysatorer för solidaritetshandlingar av olika slag och får inte de effekter förövarna varit ute efter, säger Klas Borell.
Klas Borells internationella forskningsöversikt ”When is the Time to Hate? A Research Review on the Impact of Dramatic Events on Islamophobia and Islamophobic Hate Crimes in Europe” publiceras nu i den internationella tidskriften Islam and Christian-Muslim Relations.
Kontaktinformation: Klas Borell, professor i sociologi och socialt arbete, E-post: klas.borell@ju.se
Dagens behandlingar fungerar mer eller mindre väl på vissa cancerformer, medan stora problem kvarstår med resistens och återfall. Dessutom är många av de nya läkemedlen extremt dyra, starkt toxiska och ineffektiva mot sällsynta diagnoser.
180 forskare från 22 länder antog en utmaning från den kanadensiska organisationen ”Getting to know cancer”: en genomlysning av studier om växtsubstansers effekter.
Ett av de projektets mångvetenskapliga team leddes av Lasse Jensen, kärlforskare vid Linköpings universitet och Karolinska Institutet. Teamet — där också Charlotta Dabrosin, professor i onkologi vid LiU, deltog – granskade omkring 500 arbeten med inriktning på blodkärlstillväxt. Denna process som också kallas angiogenes krävs för att en tumör ska kunna växa och sprida dottertumörer.
– Vi radade upp tio saker som påverkar tumörens blodkärlstillväxt och patologisk funktion. Själv fokuserade jag på fysiologiska fenomen som migration av endotelceller, syrebrist, inflammation och bristande lymfkärlsfunktion, säger Lasse Jensen.
Teamet identifierade mer än 100 växtbaserade substanser som visat effekt på de utvalda måltavlorna. Sedan utvärderades de med hänsyn till läkemedelspotential, låg toxicitet och interaktion med andra substanser. Resultaten har sedan jämförts med traditionell kemoterapi.
Hopp om växtbaserad terapi
– I dagens kemoterapi tvingas läkarna ofta ge maximal dos, nära gränsen för svåra biverkningar. Sannolikt behövs inte det med växtbaserade substanser, där marginalen mellan den effektiva dosen och den skadliga ofta är större, säger Lasse Jensen.
Han hoppas att lärdomarna från studien ska ge forskningen om växtbaserad terapi högre status och uppmuntra till nya projekt och kliniska prövningar. Själv skulle han vilja testa kombinationer av flera växtsubstanser och vanlig kemoterapi.
Exempel på växtbaserade kemikalier som studerats i projektet är resveratol i vindruvor, genistein i soja och curcumin i gurkmeja.
– Många av dem har testats för anti-cancereffekter, men nästan ingen forskning har gjorts på kombinationer av flera substanser, säger Keith I. Block, forskningsledare vid Block center for integrated cancer treatmenti Illinois, USA.
Mot bakgrund av den evidens som läggs fram i metastudien efterlyser han en omedelbar forskningssatsning på området. Många frågor är ännu obesvarade och det krävs omfattande djurförsök innan behandlingen kan prövas på människor.
Artikel
Broad targeting of angiogenesis for cancer prevention and therapy av Z. Wang, C. Dabrosin, X. Yin, M. M. Fuster, A. Arreola, W. K. Rathmell, D. Generali, G. P. Nagaraju, B. El-Rayes, D. Ribatti, Y. C. Chen, K. Honoki, H. Fujii, A. G. Georgakilas, S. Nowsheen, A. Amedei, E. Niccolai, A. Amin, S. S. Ashraf, B. Helferich, X. Yang, G. Guha, D. Bhakta, M. R. Ciriolo, K. Aquilano, S. Chen, D. Halicka, S. I. Mohammed, A. S. Azmi, A. Bilsland, W. N. Keith, L. D. Jensen. Seminars in Cancer Biology November 18, 2015, doi:10.1016/j.semcancer.2015.01.001
KONTAKT
Lasse Jensen 010-1033674, 070-9982096, lasse.jensen@liu.se
En forskargrupp med deltagande av bland andra psykologiprofessor Igor Knez vid Högskolan i Gävle, visar i en färsk undersökning fjällens kulturella betydelse för välmåendet hos de boende i fjällandskapen.
Där finns minnen
Projekt om fjällen handlar oftast om turism och besökande. Men fjällområdet är ett kulturlandskap där människor bott och verkat under tusentals år. Och där finns också minnen, berättelser och kunskap som förs vidare från generation till generation.
Speciella träd, stenar och naturformationer, har varit markörer i landskapet och fungerat som vägvisare till och från platser längs med stigar och färdvägar. De har fungerat som mentala kartor för orientering i terrängen.
– Natur och kultur existerar parallellt i fjällområdet, därför bör samverkan öka på alla nivåer och även mellan verksamhetsområden. säger Igor Knez.
Läkande platser
– Det intressanta med denna undersökning som handlar om Jämtlands län, är att vi bett de boende i länet berätta hur de nyttjar och hur de ser på fjällen. Resultaten visar att ju starkare band man har till fjällen, emotionella och kognitiva band, som erfarenheter, minnen och upplevelser relaterade till platsen, desto bättre mår man när man befinner sig där.
– Det finns en relation mellan styrkan i bandet och välbefinnandet. Det blir som en egenterapi, man sticker iväg till fjällen för att ladda batterierna.
– Och ju starkare relation du har till fjällen desto högre välbefinnande och desto bättre terapi – fjällen blir läkande platser.
Som Carl von Linné uttryckte det 1732 i sin Lappländska resa: ”Så snart jag kom på fjällen, fick jag liksom nytt liv och det var så som en tung börda blev tagen av mig.”
Mutar in sin plats
Forskarna har tittat på detta både på personlig nivå och på kollektiv nivå. Vad det betyder för den enskilde, men också för kollektivet av boende i länet. På vi-nivå så identifierar man varumärkesplatserna som Åre och så vidare, platserna som är viktiga för turistindustrin och arbetstillfällena.
– Men på personlig nivå så mutar man in sin lilla plats dit man återvänder med sina närmaste.
– Det som de boende värdesätter mest på sina favoritplatser är landskapets skönhet samt avkopplingen och lugnet på platsen. De är också medvetna om platsernas kulturella och historiska kännemärken.
Historiens betydelse
Resultaten bekräftar även historiens betydelse för vår bild och upplevelse av fjällen. Det vackra landskapet med mäktiga fjäll och vida vyer som på 1800-talet uppskattades för sina välgörande egenskaper är än i dag något som både boende och tjänstemän värdesätter högt. Både boende och tjänstemän har även stor kännedom om det historiska kulturarvet i fjällen.
– Den enskilda personen upplever följaktligen att favoritplatsen är en del av hens historia.
Tjänstemännen är medvetna
Olika handläggare i kommunerna intervjuades, när det gäller den fysiska planeringen, om hur man tar hänsyn till dessa kulturella värden? Dessa samband är något som tjänstemän inom fysisk planering är medvetna om och önskar att de kunde använda mer, som en utgångspunkt i sitt dagliga arbete med att planera och förvalta fjällandskapet.
Många av tjänstemännen eftersträvar en helhetssyn i den fysiska planeringen och ett miljöarbete där kultur och natur möts. Men de påpekar att den aktuella uppdelningen mellan natur och kultur skapar svårigheter i det praktiska arbetet.
– Det viktiga är att vi visar att identitet och det kulturella arvet har stor betydelse för de boendes välmående. Fjällandskap: betydelsen av kulturella ekosystemtjänster.
Projektet är en del av forskningsprogrammet Storslagen fjällmiljö. Deltagare är Ingegärd Eliasson, Göteborgs universitet Igor Knez, Högskolan i Gävle Ewa Ljungdahl, Gaaltije Ola Hanneryd, Härjedalens Fjällmuseum AB Eva Karlsson, Länsstyrelsen i Jämtlands län.
KONTAKT
Igor Knez, professor i psykologi, vid Högskolan i Gävle Telefon: 026-648111 E-post: igor.knez@hig.se
Forskare har länge kämpat med att få ihop klimatmodeller med den rådande teorin att smältvatten från Nordamerika gav en 1100 år lång kall period i slutet av den senaste istiden, innan jordens klimat fortsatte att gå mot vår nuvarande varma mellanistid.
Forskare från Stockholms universitet i samarbete med forskare från Natural History Museum i London och Plymouth University, har nu hittat bevis för att det var den skandinaviska inlandsisen som låg bakom köldknäppen.
– Det smältande skandinaviska istäcket är den saknade länken för att kunna förstå varför klimatmodeller och rekonstruktioner inte var samstämmiga, och till förståelse av hur det Nordatlantiska klimatsystemet svarar på klimatförändringar, säger Francesco Muschitiello, doktorand vid Institutionen för geologiska vetenskaper och Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet.
– När man tillför smältvattnet från den skandinaviska inlandsisen stämmer våra modeller med rekonstruktionerna, säger Francesco Pausata, post doc vid Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet.
Studien bygger på biologiska och kemiska analyser av sediment från en forntida sjö i Blekinge och jämför temperatur och nederbörd i regionen med klimatmodellsimuleringar.
Mygglarverna visar att temperaturen först ökade, och sedan snabbt sjönk med fem grader. Biomarkörerna vittnar om en dramatisk minskning av nederbörden. Detta var inledningen till den 1100 år långa kalla perioden yngre dryas. Bakom dessa snabba förändringar låg enligt forskarna smältvatten från den skandinaviska inlandsisen, som ledde till en kraftig ökning av havsis i Nordatlanten som i sin tur ledde till ett kallt och torrt klimat.
– Den skandinaviska inlandsisen spelade definitivt en mycket större roll än vad man tidigare trott. Vårt arbete visar vikten av paleoklimatiska studier, inte minst i förhållande till debatten om global uppvärmning. Resultaten kan vara viktiga för framtida klimatmodeller, säger Barbara Wohlfarth, professor i kvartärgeologi vid Stockholms universitet.
Artikel
Fennoscandian freshwater control on Greenland hydroclimate shifts at the onset of the Younger Dryas finns publicerad i Nature Communications.
Kontakt
Francesco Muschitiello, doktorand, Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet. Tfn: 08-674 7862, e-post: francesco.muschitiello@geo.su.se
Francesco Pausata, post doc, Meteorologiska institutionen(MISU), Stockholms universitet. Tfn: 08-16 25 34, e-post: francesco.pausata@misu.su.se
Barbara Wohlfarth, Professor i kvartärgeologi, Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet. E-post: Barbara@geo.su.se
– Ett trovärdigt sjösäkerhetsarbete kräver professionella bedömningar av yrkesskickliga individer i sitt sammanhang och främjar ansvarstagande, förtroende och professionalism, menar Fredrik Hjorth i sin avhandling.
Det finns ett glapp mellan inspektörernas kunskap och roll, och det rådande inspektionssystemet i Sverige och Europa.
Styrda av procedurer
Resultaten av avhandlingen tyder på att organisatoriska reformer och införandet av så kallade New Public Management och liknande system har satt svenska hamnstatskontrollanter under press att bli mer styrda av procedurer samt i högre grad kontrollerade.
Det ansvar som följer med yrket som inspektör inom de komplexa strukturerna inom sjöfarten, har genom dessa reformer hamnat i konflikt med inspektörernas självständighet och yrkesroll.
Inom sjöfarten finns flera riskfaktorer att beakta enligt forskningsrapporter, till exempel trötthet, stress, minskade besättningar, frekvent användande av bekvämlighetsflagg och en dåligt utvecklad säkerhetskultur. Riskfaktorer som riskerar att öka risken för olyckor och därmed utgör en fara för människor, miljö och egendom.
För att minska dessa risker, finns det runt om i Europa en utbyggd hamnstatskontroll av handelsfartyg. En hamnstatskontroll som syftar till att upprätthålla en andra skyddsmur för att motverka att undermåliga fartyg och rederier bedriver trafik utmed Europas kust.
Kompetens och integritet
Genom en serie intervjuer med inspektörer som utför denna hamnstatskontroll i Sverige, har denna studie syftat till att fokuserar på inspektörerna egna perspektiv på sin upplevda arbetssituation, deras professionella utmaningar, status och identitet, samt den upplevda kvalitén av de Europeiska hamnstatskontrollerna och den svenska kontrollorganisationen.
Inspektörerna berättar att de upplever att deras kompetens och integritet är avgörande faktorer för framgång i arbetet. De anser vidare att den höga grad av styrning som den svenska myndigheten utövar över inspektörernas arbete leder till en begränsning av deras självständighet, integritet och förmågan att göra professionella bedömningar.
Avhandlingen visar att en viss grad av kontroll ses som positivt och fyller ett behov som stöd för den enskilde inspektören, men att en överkontroll hindrar en professionell självständighet och hämmar handlingsfriheten för den enskilde inspektören. Denna kontroll skapar en ambivalens hos inspektörerna vilket riskerar att påverka kvalitén på utförda inspektioner, samt ökar komplexiteten vid inspektioner av fartyg som utförs i Sverige.
Avhandling
Complexity and Ambivalence in Ship Safety Inspection – The view of Swedish Port state control officers försvaras den 20 november 2015 på Sjöfartshögskolan vid Linnéuniversitet i Kalmar. Opponent är Docent Michael Baldauf, World Maritime University, Malmö. Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se
KONTAKT
Fredrik Hjorth, tfn: 0480 – 49 76 21 eller e-post: fredrik.hjorth@lnu.se Jonas Tenje, pressansvarig, tfn: 070 308 40 75
Forskarna har fått över 36 miljoner kronor för att finansiera projektet. Redan i dag är superdatorer uppbyggda av tio- till hundratusentals beräkningskärnor som tillsammans utgör ett datorsystem med massiv parallellitet. För att effektivt kunna utnyttja denna kapacitet behövs tillgång till effektiva och skalbara parallella algoritmer och programvara, vilket sedan länge är ett område inom den beräkningsinriktade och datavetenskapliga forskningen vid Umeå universitet.
HPC2N (High Performance Computing Center North) vid Umeå universitet erbjuder, som del av VR:s metacenter SNIC, nationell tillgång till förstklassiga superdatorsystem för storskaliga beräkningar och masslagring av data.
En triljon operationer per sekund
Framtida superdatorer kommer att vara ännu mer extremt parallella, skalbara och heterogena; målsättningen är att kunna leverera superdatorer med en beräkningskapacitet på en triljon operationer per sekund (1 triljon = 1 000 000 000 000 000 000; 10 upphöjt till 18) senast till år 2020.
Denna dramatiska utveckling ställer i sin tur nya och utmanande krav på effektiva numeriska algoritmer och programbibliotek. Syftet med NLAFET är att angripa dessa utmaningar och slutligen leverera nya skalbara numeriska bibliotek för storskaliga fundamentala problem inom numerisk linjär algebra, inklusive lösning av täta och glesa ekvationssystem och egenvärdesproblem.
Komponenterna i ett programbibliotek kan ses som legobitar som används för att kunna bygga programvara för olika tillämpningsområden. I dag finns dessa tillämpningar inom i stort sett alla fakultets- och forskningsområden, med längst tradition inom teknik- och naturvetenskap.
Analys av stora datamängder
Förutom simuleringar av olika fysikaliska modeller av verkligheten är bearbetning och analys av stora datamängder ett viktigt område med många nya tillämpningar.
NLAFET står för ”Parallel Numerical Linear Algebra for Future Extreme Scale Systems”. Det är ett högprofilerat forskningsprojekt (RIA) för extremt skalbara datorsystem, finansierat av Europeiska kommissionen inom sektionen Future och Emerging Technologies (FET), inom ramen för Horizon 2020.
Horizon 2020 är EU:s ramprogram för att finansiera forskning och innovation, med finansiering på nästan 71 miljarder euro över sju år (2014-2020).
För att uppnå projektets målsättningar krävs en bred satsning på att utveckla nya algoritmer, utforska avancerade schemaläggningsstrategier och exekveringssystem, automatisk optimering av programvara (så kallade offline och online autotuning), och inte minst att undvika flaskhalsar gällande kommunikation och synkronisering av miljontals beräkningsuppgifter som tillsammans bildar helheten.
Förutsättningar för kreativitet
NLAFET-projektet koordineras av Umeå universitet med internationella partners från University of Manchester (UNIMAN), Storbritannien, Institut National de Recherche en Informatique et Automatique (INRIA), Frankrike samt Science and Technology Facilities Council (STFC), Storbritannien.
Nyligen hölls projektets kick-off-konferens vid Umeå universitet med deltagare från samtliga fyra parter. Konferensen arrangerades gemensamt av Institutionen för Datavetenskap och HPC2N. Vid konferensen presenterades upplägget av forskningsprojektet samt dess olika delar.
En viktig utmaning för NLAFET, liksom för alla projekt inom Horizon 2020, är att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för en kreativ forskningsmiljö för att effektivt kunna samarbeta och tillsammans uppnå de högt ställda ambitionerna inom projektet.
KONTAKT
Bo Kågström, professor, huvudkoordinator och vetenskaplig ledare för NLAFET, Institutionen för datavetenskap och HPC2N, Umeå universitet. Telefon: 073-620 54 19. E-post: bokg@cs.umu.se
Om några år, 2022, planerar NASA att skicka upp en 300 kilos rymdfarkost och ramma asteroiden Didymos. Parallellt kommer då en ESA-byggd satellit att cirkulera i omloppsbana runt Didymos och registrera samt spela in den spektakulära händelsen.
En grupp forskare med bland annat rymdfysiker från KTH, är ett av fem team som konkurrerar om att just deras satellit ska ingå i ESA:s Asteroid Impact Mission (AIM).
Det är för att få en större vetenskaplig avkastning från uppdraget som ESA och NASA samarbetar och efterfrågat två Cubesat-satelliter som ska hänga med AIM-rymdfarkosten ut till Didymos. ESA kommer att utse de bästa förslagen i juni 2016.
Mäta asteroidens magnetism
ESA:s uppdrag är tudelat, och det Cubesat-förslag som KTH designat kommer att kunna ta hand om ett antal olika mätningar.
– Vi har föreslagit två Cubesat-satelliter som kommer att mäta asteroidens magnetism, undersöka vad asteroiden består av samt studera det material som kommer att slungas ut från Didymos när asteroiden träffas av NASA:s rymdfarkost, berättar Lorenz Roth, rymd- och plasmafysiker på KTH.
Asteroid Impact Mission planeras in i minsta detalj redan nu, i god tid inför beslutet om att köra eller inte som tas i december 2016. Uppdraget kommer att vara det första i sitt slag att stöta på en dubbelasteroid i rymden. Ja, Didymos har nämligen sällskap av en måne som cirkulerar runt asteroiden.
Hur är det då tänkt att fungera med Cubesat-satelliterna?
Jo, de kommer släppas ut i Didymos omloppsbana från AIM-rymdfarkosten, som själv kommer att befinna sig på behörigt avstånd från asteroiden.
– Cubesat är både enklare och billigare än standardsatelliter för sådana här högriskuppdrag. ESA vill inte att AIM-rymdfarkosten ska påverkas av själva närkontakten mellan NASA:s rymdfarkost och Didymos, så då måste den befinna sig på säkert avstånd från kollisionen.
Om Cubesat-satelliterna blir skadade är dessa de enda rymdfarkoster du förlorat, säger Lorenz Roth. Han berättar samtidigt att det återstår en hel del forskning om just asteroider.
Studera effekten av kraschen
– Även om vi vet ungefär vad Didymos består av är dess måne lite av ett mysterium. Jag tycker på det hela taget att detta är ett coolt forskningsprojekt. Att krascha en 300 kilo tung rymdfarkost rakt in i en asteroid och sedan studera effekterna av det. Vi interagerar verkligen med vårt forskningsobjekt i stället för att bara stirra på det på avstånd, säger Lorenz Roth.
Det ska tilläggas att Didymos mäter 800 meter i diameter medan Didymoon, som är smeknamnet på månen, är 150 meter i diameter. ESA:s Asteroid Impact Mission och NASA:s Double Asteroid Redirection Test (DART) kommer att genomföras när Didymos befinner sig så nära jorden som möjligt (år 2022), vilket är ungefär fyra gånger avstånden mellan jorden och månen.
I den forskargrupp som KTH ingår i återfinns även Institutet för rymdfysik, ÅAC Microtec, Institute for Space Sciences of Catalonia (IEEC) och German Aerospace Center (DLR).
Förutom Lorenz Roth ingår även KTH-forskarna Gunnar Tibert och Nickolay Ivchenko i forskargruppen, som går under namnet The PALS (Payload of Advanced Little Satellites).
Ett bra sätt att minska köttsvinnet är att ha kallare köttdiskar, vilket förlänger hållbarheten. Detta är några av resultaten i en avhandling av Mattias Eriksson från SLU.
Matsvinn är ett problem som har diskuterats allt mer under senare år, och butiker uppmärksammas ofta för att de kasserar mycket mat. All matproduktion bidrar till olika utsläpp, till exempel växthusgasutsläpp, som har en negativ inverkan på miljön, men om maten kasseras har dessa utsläpp skett helt i onödan.
Mattias Eriksson har i sitt doktorsarbete undersökt vad som kastas inom avdelningarna frukt och grönt, chark, kött, mejeri och ost i sex butiker under fem år. Han har dessutom beräknat hur stora utsläpp av växthusgaser detta matsvinn bidrar till, samt vad butikerna kan göra för att minska utsläppen.
Störst svinn av frukt och grönt
Det som kasserades mest i butikerna var frukt och grönt, som stod för 84 procent av den kasserade vikten. Av detta var 77 procent reklamationer, vilket betyder att butiken inte ansåg att varorna höll tillräckligt god kvalitet och därför begärde pengarna tillbaka från leverantören. Själva varorna kastades i butikernas sopcontainrar och blev därefter uppeldade eller komposterade beroende på i vilken kommun butikerna var belägna.
Frukt och grönt var alltså det klart dominerande sortimentet när den kasserade massan vägdes, men när maten värderades utifrån sina växthusgasutsläpp ökade betydelsen av köttavdelningens svinn betydligt. Detta beror på att produktionen av kött, och då främst nötkött, ger upphov till mycket större utsläpp per kg mat än produktion av frukt och grönt. Kött stod för 30 procent av svinnets klimatpåverkan, 12 procent av det ekonomiska värdet och 4 procent av vikten.
Större svinn bland ekovaror
I avhandlingen framkom också att svinnet är större i det ekologiska sortimentet än i det övriga. Detta kan givetvis ha många orsaker, men skillnaden kunde inte förklaras av kortare hållbarhet eller större leverantörsförpackningar. Däremot visade sig omsättningen vara betydligt lägre för ekologiska varor än för de konventionella alternativen, vilket kan förklara en stor del av svinnet.
Mattias Eriksson har också beräknat hur svinnet skulle påverkas om förvaringstemperaturen i butikerna sänktes. En sänkt förvaringstemperatur skulle förlänga matens hållbarhetstid, vilket i sin tur möjliggör längre försäljningstid för butiken och lägre svinn, men temperatursänkning medför också en kostnad i form av högre elförbrukning. Bäst effekt hade sänkt förvaringstemperatur i köttavdelningar, som beräknades få en nettobesparing. För mejeriavdelningen däremot kostade åtgärden mer än den smakade, eftersom elförbrukningen förväntas öka betydligt mer än minskningen av svinnet.
Bäst att skänka bort eller röta svinnet
Slutligen undersöktes hur matsvinnet bäst tas om hand om det inte kan förhindras. Här visade sig biogasproduktion och att skänka maten till välgörenhet vara de bästa alternativen. Tyvärr kommer inget av dessa alternativ i närheten av vinsten med att minska matsvinnet och därmed förhindra onödig livsmedelsproduktion.
Avhandling
MSc Mattias Eriksson, institutionen för energi och teknik, försvarar sin doktorsavhandlingSupermarket food waste. Prevention and management with the focus on reduced waste for reduced carbon footprint vid SLU i Uppsala.Fredagen den 20 november 2015, kl 13:00. Sal A2034, MVM-huset, SLU, Ultuna, Uppsala. Opponent: Professor Ole-Jørgen Hansen, Institutt for kjemi, bioteknologi og matvitenskap, Universitetet for miljø og biovitenskap, Ås, Norge
KONTAKT
Mattias Eriksson Institutionen för energi och teknik Avdelningen för lantbrukets teknik och system 018-67 17 32, mattias.eriksson@slu.se
Avhandlingen belyser att det finns flera olika faktorer som påverkar hur väl arbetsplatser lyckas prioritera och arbeta med arbetsmiljön och säkerheten, och studierna har särskilt fokuserat på yrkesroller, företagsstorlek, säkerhetskultur och finansiella nyckeltal.
Materialet för studierna togs fram med hjälp av enkäter, fokusgruppintervjuer och kreditupplysning.
– Vi fann att de företag som är större, har en positiv säkerhetskultur samt hög kreditvärdighet generellt också har ett bättre utvecklat systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Sambandet var även det omvända, att mindre företag, en negativ säkerhetskultur och låg kreditvärdighet indikerar att en organisation också har ett sämre utvecklat SAM, säger Hasse Nordlöf,
Positiv säkerhetskultur
– En positiv säkerhetskultur kännetecknas bland annat av att varje anställd känner ett personligt ansvar för att arbeta säkert och att arbetsledningen är engagerad i arbetsmiljö- och säkerhetsfrågorna. På arbetsplatser med positiv säkerhetskultur finns det ett sammanhållande socialt kitt som anger att arbetsmiljön och säkerheten är mycket viktig och därmed ska prioriteras, menar Hasse Nordlöf.
Avhandlingen undersökte även personers uppfattningar om i vilken mån det egna företaget prioriterar arbetsmiljön. En jämförelse av chefers och skyddsombuds uppfattningar visade att cheferna generellt ansåg att arbetsmiljön prioriterades mer på företagen än vad skyddsombuden gjorde.
– Sammantaget ser vi att strukturella, sociala såväl som ekonomiska aspekter inverkar på huruvida företag har möjligheter att prioritera och arbeta med arbetsmiljön och säkerheten.
– De företag som vill bli bättre på arbetsmiljöarbete skulle bland annat kunna överväga att certifiera sitt arbetsmiljöarbete enligt ledningsstandarden OHSAS 18001, samt att införa en särskild budgetpost avsatt för arbetsmiljöarbetet, menar Hasse Nordlöf.
Avhandling
Prerequisites and Possibilities for Manufacturing Companies to Prioritize and Manage Occupational Health and Safety .
Avhandlingen försvaras torsdagen den 3 december, klockan 13.00, Krusenstjernasalen, Biblioteket Högskolan i Gävle, Kungsbäcksvägen 47, Gävle. Hasse Nordlöf är doktorand vid Centrum för belastningsskadeforskning vid avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, och inskriven vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet.
