Ateroskleros, eller åderförkalkning, är en inflammatorisk sjukdom som leder till plackbildning i artärer, vilket hindrar blodtillförseln till hjärnan, hjärtat samt andra organ och extremiteter. Vid kraftig åderförkalkning täpper plackbildningen igen blodkärlen och stoppar blodtillförseln till de vitala organen. Åderförkalkning i halsartärer, så kallad karotisstenos, kan leda till stroke och är ett allvarligt tillstånd som ofta drabbar äldre eller personer med riskfaktorer såsom högt blodtryck, rökning, diabetes, högt kolesterol och fetma.
Ateroskleros kan kontrolleras med exempelvis kolesterolsänkande mediciner medan allvarliga fall av tillslutna artärer hos symptomatiska patienter kan behandlas kirurgiskt.
Förhindra onödiga operationer
– Vi vet att förebyggande kirurgisk behandling av karotisstenos endast fungerar för en liten grupp patienter och att de flesta patienterna med symptom på åderförkalkning behandlas bättre med mediciner. Med ultraljud kan vi identifiera de patienter som på grund av hög risk att drabbas av stroke skulle kunna behandlas kirurgiskt. Men att kunna förhindra onödiga operationer är i de flesta fall lika viktigt, säger Fisnik Jashari, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
För att diagnostisera åderförkalkningssjukdom och mäta mängden plackbildning i artärer är ultraljud en metod att föredra framför andra eftersom den är strålningsfri, billig och skonsam för patienter.
Fisnik Jashari kommer från Prishtina, Kosovo, där han arbetar som ST-läkare inom neurologi. Han är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
Avhandling
Carotid artery disease: plaque features and vulnerability
Disputation
Torsdagen den 26 november försvarar Fisnik Jashari, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, försvarar sin avhandling med titeln: Karotissjukdom: Plack-särdrag och vulnerabilitet. (Engelsk titel: Carotid artery disease: plaque features and vulnerability). Opponent: Christine Kremer, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet. Huvudhandledare: Michael Henein. Disputationen äger rum kl 09.00, i Unod T9, Hörsal D, Norrlands universitetssjukhus
Kontakt
Fisnik Jashari, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.Telefon: 090-785 0000/ +377 4419 4792. fisnik.jashari@medicin.umu.se
Det visar Cecilia Magnusson Sporre i sin avhandling i måltidskunskap vid Örebro universitet.
Måltider är så mycket mer än mat. FAMM är en teoretisk modell som beskriver hur man ur olika synvinklar kan se på måltider, en modell som har tagits fram vid Restaurang- och hotellhögskolan. Förutom den självskrivna utgångspunkten – maten och drycken – spelar rummet, mötet och styrsystemet roll för att skapa stämningen, den avgörande helheten.
Atmosfären viktig
– Tallriksmodellen räcker inte längre. Bemötandet, upplevelsen, känslan och atmosfären är viktiga. När sjukhusen tänker gäster istället för patienter så blir det bättre, säger Cecilia Magnusson Sporre.
Hon har kartlagt hur FAMM spridit sig från den akademiska hemvisten i Grythyttan, ut till storköken i den offentliga sektorn och tagit plats i projektplaner, måldokument och statliga direktiv. Hon konstaterar i avhandlingen att den offentliga måltiden är en viktig del av det svenska välfärdssamhället – och att det finns en diskussion om hur måltiderna kan bli bättre.
En ökad komplexitet i det som Cecilia Magnusson Sporres benämner ”måltidsgörandet” ställer nya krav på ”måltidsgörarna”. I den gruppen samlas alla yrken som jobbar med allt runt matlagning och servering, och inte bara de ”som rört i grytorna”. Här finns pedagoger på skolor och undersköterskor i omsorgen och vården med många fler.
Medveten måltid
Tillagning och synen på måltiden har utvecklats sedan 1980-talet.Då kom begreppet ”det medvetna köket” som förenade nyttig mat med god mat och vackra presentationer. Idag gäller begreppet ”den medvetna måltiden”.
– Nu är det viktigt med etisk reflektion, med miljö och ekologi. Det räcker inte längre med att maten bara är god, vacker och hälsosam, konstaterar Cecilia Magnusson Sporre.
Tankemönstret kring ”den medvetna måltiden” är en spegling av tidsandan, precis som de tidigare synerna på mat och måltider, enligt henne. Idag är begrepp som ekologiskt, äkta vara och hållbarhet viktiga, behov som ställer nya krav.
– Vi inom den akademiska gastronomin måste svara upp mot kraven från samhället för att kunna ge rätt utbildning. Det är viktigt att vi lägger ribban och är de verkliga experterna när intresset för mat är så stort.
Ekonomin begränsar
Tre kockar ur olika generationer ger sin syn på ”den medvetna måltiden” i en av Cecilia Magnusson Sporres studier. De konstaterar att ekonomin begränsar möjligheten att välja råvaror, främst de ekologiska. En andra slutsats är att förtroendet för närproducerat är högre än för ekologiska produkter.
– Potatisen från åkern bredvid restaurangen har ett värde, fast den kanske innehåller miljögifter. Det finns ett symbolvärde och en trygghet i svamp från skogen i närheten, säger Cecilia Magnusson Sporre och konstaterar att det är svårt att hålla isär begreppen närproducerat, småskaligt och ekologiskt.
Komplexiteten ställer nya krav på den gastronomiska utbildningen och på måltidsgörarna.
– Sammanhanget är avgörande. Förutsättningarna för en lyckad måltid är så olika, säger Cecilia Magnusson Sporre som själv har lång yrkeserfarenhet som kock. Hennes avhandling heter Måltidsgörarens utmaningar – komplexiteten i det medvetna måltidsgörandet.
För mer information:
Cecilia Magnusson Sporre, 070-230 49 54, cecilia.sporre@oru.se
Metoden kom till på 80-talet inom beroendebehandlingen och har på grund av de positiva erfarenheterna kommit att användas på allt fler livsstilsrelaterade problem.
2011 kom så nationella riktlinjer från Socialstyrelsen för sjukdomsförebyggande metoder. Detta som en guide för vårdpersonal i hur de ska hantera de stora problemen som följer av till exempel tobaksanvändande, riskbruk med alkohol eller för lite fysisk aktivitet. Och då rekommenderades bland annat rådgivande samtal, MI är en av de metoder som föreslås.
Hälften hade fått utbildning
Ann-Sofi Östlund har i sin forskning tittat på hur distriktssköterskor och sjuksköterskor i primärvården använder motiverande samtal.
I en enkätstudie, utförd i tre län, har hon frågat hur mycket utbildning de fått i att använda sig av motiverande samtal, hur ofta de använder MI och vad de tycker de har för förutsättningar.
– Cirka hälften av primärvårdssjuksköterskorna hade gått utbildning i MI. Många tyckte sig också använda tekniken, även de som inte fått utbildning, säger Anna-Sofi Östlund.
Att så ett frö
Vid intervjuer med 20 primärvårdssjuksköterskor från två län, uppger de som använder metoden att MI verkligen har underlättat arbetet med patienterna.
– Förr tyckte de att de bara stod och stampade och att ingenting hände. Men nu känner de att de kommer ett steg vidare varje gång och också att patienten blir hjälpt och motiverad.
Tanken med MI är att man ska väcka insikten hos patienten, vilken sedan själv skall komma med idéerna. Det handlar om att så ett frö, inte om att predika.
– Man ska inte pracka på dem: ”Du ska gå hem och göra det här…” Utan man ska fråga; Hur tänker du själv? Vad skulle du kunna göra?
På samma nivå
MI ska göras på ett empatiskt och respektfullt sätt. Patienten ska aldrig känna sig anklagad eller dömd. Att motivera patienten att själv komma till insikt, det är det som är andan i MI.
– Och att man gör det på samma nivå. Patienten är ju expert på sig själv och på sitt liv, vi ska bara hjälpa dem vidare i det.
– Det ingår i MI att också bekräfta. Att jag förstår att det här är jobbig för dig och att man har ett samarbete.
Rätt förutsättningar saknas
Primärvårdssjuksköterskorna tycker att det är en respektfull metod. De har känslan av att ansvaret inte hänger på dem längre. Även om förändringen inte kommer, så har man kanske sått ett litet frö i alla fall och det tycker de känns bra.
– Tidigare så kände de att de skulle få patienten att gå ner i vikt. Men nu är det patienten som måste göra denna förändring själv, även om de ska hjälpa patienten dit.
Så primärvårdssjuksköterskorna tycker att metoden är bra, men de tycker också att de inte får rätt förutsättningar. De upplever att efter utbildningen på två dagar så händer inget mer.
– Det intressanta var att de flesta tyckte de fått för lite utbildning i MI. De tror på metoden men det är få som fått någon feedback, uppföljning eller handledning och därför tycker de att det är svårt att komma vidare.
Skolade i det gamla sättet
Medelåldern på primärvårdssjuksköterskorna är också över 50 år och de är skolade i det gamla sättet att ge råd och nu måste de tänka om helt i den här metoden.
Förr gav man bara råd: Så här ska du äta, och sedan skickade man hem patienterna och tyckte att de skulle förstå det.
Att motivera är att väcka att patienten överhuvud taget har en problematik. Det är första steget, man kanske inte ens är medveten om att man äter ohälsosamt eller dricker ohälsosamt.
Vid analys av 32 inspelade samtal, så uppnådde ingen kompetensnivå för MI samtal. Den del av MI som de uppnådde minst kompetens i var ”öppna frågor” och det är ett av de grundläggande verktygen i MI.
Riktade frågor
Vid analys av 50 inspelade samtal, så var det vanligaste pratet var ”neutralt” och det är inte MI och där blev det heller inga svar att patienten skulle ändra sig.
– Intressant var att man såg att de frågor som var riktade mot att patienten skulle göra en förändring, följdes också mest av förändringsprat från patienterna.
Och om man riktar frågan fel, till exempel: Vad är det som gör att du vill fortsätta röka? Då blev det mest prat om att man behåller sitt nuvarande beteende.
– Detta är nytt i MI, det har man inte riktigt känt till i metoden. Att riktningen på frågan kanske har större betydelse än om den är öppen eller sluten.
Förr ville man få fram den här diskrepansen, att fråga så för att sedan fråga vidare vad som skulle vara bra med att inte röka.
– Men nu ser man att det blir för mycket prat om det som inte skall vara där. Man skall uppmuntra det positiva!
MI måste användas rätt
Det satsas stora resurser på att detta är en av de metoder som skall användas när det gäller att verka för livsstilsförändring.
– Men man försäkrar sig inte om att MI används rätt. Då kommer det inte att synas några resultat hos patienterna och så tror man att det är fel på metoden.
- Primärvårdssjukköterskorna tycker att det är en bra metod. De tror på den, men det behövs mer stöd och utbildning. Och den skall uppmuntras, pratas om och utvärderas.
- Att riktningen på frågorna är av avgörande betydelse
- Att man måste få feedback, få reda på hur samtalet var
Avhandling
Ann-Sofie Östlund försvarar sin avhandling Motivational Interviewing in Primary Care – Nurses´ experiences and actual use of the method 25 november kl.13.00 i Universitetshuset sal IX, Uppsala.
Huvudhandledare har varit Barbro Wadensten, docent, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap och bihandledare Marja-Leena Kristofferzon, docent, och Elisabeth Häggström, docent, båda på Högskolan i Gävle.
Kontakt
Ann-Sofi Östlund, doktorand i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle. Telefon: 026- 64 50 10, 070-371 73 31. E-post: ann-sofi.ostlund@hig.se
I den antika mytologin fick kärlekens och begärets gudinna Afrodite det tvekönade barnet Hermaphroditos tillsammans med gudarnas budbärare Hermes. I sin avhandling har Linnea Åshede studerat hur Hermaphroditus framställs i den romerska konsten. Hon har undersökt hur figuren porträtteras i gruppscener på bland annat skulpturer och fresker vilket illustrerar hur romarna tänkte sig att en tvekönad varelse borde relatera till och bemötas av kvinnor, män, människolika figurer och djuriska satyrer.
− Hermaphroditus och de figurer hen avbildas tillsammans med, till exempel Pan, menader, gudar och eroter, avspeglar genom sin specifika konstruktion i bildspråket hur antikens kulturer såg på gränsdragningar, till exempel vad som var acceptabelt beteende för mer eller mindre ”kvinnliga” eller ”manliga” kroppar, säger Linnea Åshede.
Synen på sex skiljer sig från den moderna könsbaserade uppdelningen
Det viktigaste resultatet av studien är att Hermaphroditus-figuren inte framställs som hälften kvinna, hälften man – hen bör i stället förstås som en kropp sammansatt av skönheten hos kvinnor och erotiskt objektifierade ynglingar. Figuren speglar därmed den romerska synen på sexualitet, som skiljer sig från den moderna, strikt könsbaserade uppdelningen i homoerotiska eller heteroerotiska begär.
I stället gjordes en uppdelning i vuxna män som aktivt begärande, och kvinnor och ynglingar som passiva objekt. Hermaphroditus avbildas så gott som helt utan konventionellt maskulina drag, och framstår därmed som ”det bästa av två världar” som objekt för manliga begär.
Viktigt skilja den mytologiska figuren från verkliga individer
− Tvärtemot den dominerande moderna synen på atypiskt könade individer som patologiska avvikelser avbildas Hermaphroditus som en tilldragande, idealiserad och positiv figur. Här är det dock viktigt att skilja på henom som mytologisk figur och verkliga atypiskt könade människor som under antiken ofta uppfattades som problematiska och behandlades illa.
Linnea Åshedes studie visar också att tidigare forskning kring Hermaphroditus-figuren har varit färgad av sin tids uppfattningar om sexualitet och kön som inte överensstämmer med den romerska synen. Moderna förväntningar på att hermafroditer alltid måste uppfattas som chockerande eller ”missbildade” har lett tidigare forskning till att bortförklara de manliga figurernas erotiska intresse för Hermaphroditus som ”misstag”.
− Genom att hävda att manliga figurer som klär av Hermaphroditus egentligen var på jakt efter en kvinna har man oavsiktligt reproducerat transfobiska stereotyper där individer med ovanliga genusuttryck betraktas som falska bedragare, säger hon.
Kan ha fungerat som en ”säkerhetsventil”
Avhandlingen visar att Hermaphroditus generellt mottas väl så länge hen håller sig till reglerna för hur en ”passiv” kvinna/pojke förväntas uppföra sig, men möts med motstånd om hen tar för ”maskulint” initiativ. Generellt tycks det som att romarna tänkte sig att alla – kvinnor, män, gudar, människor och djur – kände samma sorts begär, men att bara vissa grupper tilläts agera utifrån dem. Det finns dock undantag där Hermaphroditus uppvisar beteenden och begär som traditionellt associeras med en maskulin genusroll utan att för den sakens skull möta censur.
− Det mest unika med Hermaphroditus är alltså inte att hen är tvekönad, utan att hen kan framställas i konsten som både begärande subjekt och begärligt objekt på samma gång – som sant könsrollsöverskridande.
Gruppbilderna där Hermaphroditus ingår avbildar inte kompletta berättelser med given utgång, utan ”kristalliserade ögonblick” som innehåller många olika typer av avsiktliga tvetydigheter, med syfte att engagera betraktarens fantasi och erbjuda möjligheter till tolkning och spekulation.
− Figuren kan därför ha fungerat som en ”säkerhetsventil” i relation till samhällets normer, det vill säga erbjudit utrymme för fantasier om alternativ till de rigida könsrollerna, säger Linnea Åshede.
Avhandling:
Desiring Hermaphrodites: The Relationships of Hermaphroditus in Roman Group Scenes
Forskarna har även studerat ett proteinkinas som är viktigt för reglering av ämnesomsättning i såväl maskar som människor.
– Det är fortfarande oklart vilka mekanismer på molekylnivå som egentligen styr hur kroppen absorberar näringsämnen. Dessa insikter, i hur protonutsläpp och tarmrörelser spelar en avgörande roll i ämnesomsättning hos rundmaskar, kan vara en viktig del i fortsatt forskning kring ämnesomsättning hos människor, säger Ming Sheng, doktorand vid Umeå centrum för molekylär medicin och författare av avhandlingen.
Rundmasken, även kallad Caenorhabditis elegans, är en millimeterkort enkel organism som ofta används som genetisk modell för molekylärbiologisk forskning. Eftersom rundmaskens genom är helt kartlagd så kan upptäckterna om ämnesomsättning ligga till grund för vidareforskning kring hur genetiska samband eller enzymer reglerar upptagningen av fettämnen även hos däggdjur.
Avhandling
Regulation of energy balance in Caenorhabditis elegans
Kontakt
Ming Sheng, Umeå centrum för molekylär medicin, UCMM. 070-639 8071, ming.sheng@umu.se
Disputationen
Tisdagen den 24 november försvarar Ming Sheng, Umeå centrum för molekylär medicin, sin avhandling med titeln: Reglering av energibalans i Caenorhabditis elegans. Engelsk titel: Regulation of energy balance in Caenorhabditis elegans. Opponent: Professor Carina Holmberg-Still, Molecular Cancer Biology Program & Institute of Biomedicum, Helsingfors. Huvudhandledare: Simon Tuck. Disputationen äger rum kl 09.00 på Major Groove, Umeå centrum för molekylär medicin, 6L.
Med vår mänskliga perception kan vi känna igen föremål genom bilddetaljer så som former och kurvor. Vi kan till exempel identifiera ansikten, djur, bilar och andra vardagsobjekt i enkla skissbilder men för datorer är denna uppgift väldigt utmanande.
Datorseende är ett område som arbetar med att bygga ”seende datorer”, vilka automatiskt bearbetar och ”förstår” innehållet i digitala bilder. Forskningsområdet är i snabb utveckling och noggrann modellering av bilddetaljer är mycket viktigt inom ett brett spektrum av tillämpningar, till exempel bildregistrering, 3D-rekonstruktion och objektdetektering. I framtida teknik såsom Google Car, virtuell verklighet (VR), eller inom artificiell intelligens (AI), kommer bilddetaljer fortfarande vara grundläggande komponenter. Trots att hundratals lösningar för detektering av bilddetaljer redan existerar, har ett stabilt koncept hittills saknats.
Robusta kurvor och linjer
Bo Li har utvecklat ett koncept som innebär ett genombrott inom fältet datorseende: så kallade interest curves.
– Med denna metod kan en dator rita bilder med penseldrag. Interest curves kan också användas av datorn för att känna igen föremål på ett mer exakt sätt, säger Bo Li.
Konceptet ger helt nya möjligheter för förståelse av bilddetaljer, inklusive punkter, regioner, linjer och kurvor. Det gör också att alla dessa funktioner kan rymmas inom samma teoretiska ramverk. Resultatet innebär inte enbart ett teoretiskt framsteg för framtida forskning kring bilddetaljer, det ger också praktisk vägledning till området.
Den viktigaste komponenten för att hitta bilddetaljer är stabilitet, enligt Bo Li. Hans resultat visar att den nya metoden gör de kurvor och linjer som skall detekterasstabila trots bildtransformationer och störningar i bilderna.
Förut har kurvor och linjer inom datorseende inte varit lika populära att använda som punkter och regioner, eftersom de saknar tillräckligt med robusthet. Bo Lis nya teori och algoritmer ändrar nu på detta.
– Kurvor och linjer är naturligt mer användbara än punkter, eftersom människor använder dessa former för att beskriva världen, förklarar Bo Li.
Hans avhandlingsarbete visar på många fördelar med att använda kurvfunktioner för tillämpningar inom datorseende.
Avhandlingen: Interest curves: Concept, Evalutation, Implementation, and Application. På svenska: Interest curves – Koncept, utvärdering, genomförande och applikationer.
Kontaktinformation:
Bo Li, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Telefon: 076-025 82 01, 090-786 68 24, E-post: bo.li@umu.se
’- Nu kan vi börja tala om powerplants på riktigt, vi kan placera sensorer i växterna och utnyttja energin som bildas i klorofyllet, tillverka gröna antenner eller producera nya material. Allt sker naturligt och vi använder växternas egna system, säger han.
Med hjälp av de kanaler som fördelar vatten och näring i växter har forskargruppen vid Laboratoriet för organisk elektronik, under ledning av professor Magnus Berggren, byggt upp nyckelkomponenterna i elektroniska kretsar.
I en artikel i Science Advances visar de hur rosor kan tillverka både analoga och digitala elektroniska kretsar, som i förlängningen kan utnyttjas för att exempelvis reglera växtens fysiologi.
Växtsignaler till elektronik
Traditionell elektronik skickar och bearbetar elektroniska signaler medan växter transporterar och behandlar joner och växthormoner. I organisk elektronik, baserad på halvledande polymerer, kan både joner och elektroner fungera som signalbärare, vilket gör det möjligt översätta växternas signaler till traditionell elektronik.
Med organisk elektronik integrerad i växter öppnar sig en lång rad möjligheter, som att ta tillvara energi från fotosyntesen i en bränslecell eller att läsa av och styra växters tillväxt och andra inre funktioner.
– Tidigare har vi inte haft några bra verktyg för att mäta koncentrationen av olika molekyler inne i levande växter. Nu kommer vi att kunna påverka koncentrationen av de olika ämnen i växten som styr tillväxt och utveckling. Här ser jag stora möjligheter att vi kan lära oss mer, säger Ove Nilsson, professor i växters reproduktionsbiologi på Umeå plant science center och som är medförfattare till artikeln.
Rosor kan göra kretsar
Sedan början av 1990-talet har Magnus Berggren, professor i organisk elektronik, Linköpings universitet, campus Norrköping, och hans grupp forskat kring tryckt elektronik på papper. Då och då har även idén att stoppa in elektronik i själva träet dykt upp, men forskningsfinansiärerna har varit kallsinniga.
Tack vare fria forskningspengar från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse i slutet av 2012 kunde Magnus Berggren anställa tre nydisputerade forskare, Roger Gabrielsson, Eleni Stavrinidou och Eliot Gomez.
Uppgiften var att, med stöd av universitetslektor Daniel Simon och professor Xavier Crispin, undersöka om det var möjligt att föra in och även tillverka elektronik i växter.
Svaret blev alltså ja. På lite drygt två år har forskargruppen lyckats få rosor att tillverka både analoga och digitala kretsar, skyddade från väder och vind inne i växten.
– Såvitt vi vet finns det inte några tidigare forskningsresultatresultat publicerade om elektronik i växter. Ingen har gjort detta tidigare, konstaterar Magnus Berggren.
Artikel
Electronic Plants, Eleni Stavrinidou, Roger Gabrielsson, Eliot Gomez, Xavier Crispin, Ove Nilsson, Daniel T Simon, Magnus Berggren, Science Advances, DOI 10.1126/sciadv.1501136
Kontakt
Professor Magnus Berggren, magnus.berggren@liu.se, 011-36 36 37 eller 070-978 34 30
Skiftarbete definieras ofta som att arbeta annan tid än dagtid, 6.00–18.00. Resultaten i avhandlingen visar att män som skiftarbetar löper en ökad risk att dö inom en månad efter en hjärtinfarkt. Motsvarande riskökning hittades inte för skiftarbetande kvinnor.
– Det verkar som infarkten har ett allvarligare förlopp för män som arbetar på annan tid än dagtid. Det kan motivera en särskild uppmärksamhet när de behandlas på sjukhus efter en hjärtinfarkt och olika förebyggande åtgärder, säger Jonas Hermansson, doktorand i hälsovetenskap vid Mittuniversitetet.
Förstärker riskfaktorer
Avhandlingen visar också att skiftarbete ”förstärker” kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar. De negativa konsekvenserna av exempelvis fysisk inaktivitet/stillasittandeär merriskfyllda för män som skiftarbetarjämfört med dagarbetare när det gäller risk för hjärtinfarkt. På samma sätt är förhöjda värden av triglycerider (blodfetter) och bukfetma mer allvarliga riskfaktorer för hjärtinfarkt bland kvinnor som skiftarbetar.
– En ökad fysisk aktivitet bland skiftarbetare skulle minska risken för hjärtinfarkt, och att främja hälsosamma levnadsvanor rent generellt skulle ha positiva hälsoeffekter. Med tanke på att det blir alltmer vanligt med skiftarbete är förebyggande insatser av stor betydelse, säger Jonas Hermansson.
Under de senaste åren har skiftarbete kopplats samman med ökade risker för hjärt-kärlsjukdom, typ II diabetes och det metabola syndromet.
– Det är oklart hur orsakssambanden ser ut, men det kan vara flera faktorer som spelar in, som sömnstörningar, effekter på hjärtat, stillasittande och andra livsstilsfaktorer vid skiftarbete, säger Jonas Hermansson.
Studierna genomfördes med hjälp av statistiska analyser i två olika svenska fallkontrolldatabaser.
Avhandling
Shift Work and Cardiovasular Disease. Den försvaras vid Mittuniversitetet, Campus Sundsvall, 27 november 2015.
Kontakt
Jonas Hermansson, doktorand i hälsovetenskap, 070-002 82 79, e-post: jonas.hermansson@sll.se
En god förståelse av Saturnus närområde är värdefull till exempel när nya missioner både till Saturnus och till andra gasjättar med liknande plasmaförhållanden planeras.
Större delen av det observerbara universum består av plasma, det vill säga fria elektroner och joner. Vår sol består av plasma som i små mängder, jämfört med solens massa, hela tiden strömmar ut i och fyller upp vårt solsystem. Denna ström av partiklar kallas solvinden. När solvinden stöter på en planets magnetfält så böjs partikelns bana av och ett särskilt område i rymden runt planeten skapas, detta område kallas planetens magnetosfär.
Resultaten i Mika Holmbergs avhandling baseras på data från Cassinisatelliten, som är i omloppsbana runt Saturnus sedan 2004. I huvudsak har forskarna använt sig av data från Cassinis Langmuirprob, som gör in situ mätningar av de laddade partiklar, det vill säga plasmat, som befinner sig runt Saturnus. Med Langmuirproben mäts plasmats densitet, hastighet och temperatur.
Sprickor i isskalet
En av Cassinis viktigaste upptäckter är att Saturnus måne Enceladus har stora sprickor i sitt isskal varifrån vattenånga konstant sprutar ut från det hav som döljer sig under isytan. Dessa vattenplymer är också vad som anses vara den största källan till det material av vattenmolekyler och isstoft som finns i den inre delen av Saturnus magnetosfär. När vattenmolekyler joniseras av elektronkollisioner eller av solens strålning så skapas plasma.
Mika Holmberg och hennes kollegor har använt fem års Cassinimätningar för att visa plasmadiskens utbredning. När de begränsat sin studie till densitetsmätningar i ekvatorialplanet så visar det ett densitetsmaximum vid Enceladus bana, som motsvarar genomflygningar av Enceladusplymen.
Dessa mätningar visar densiteter på 100 000 joner per kubikcentimeter. Utanför plymen är densiteterna mycket lägre, i stort sett aldrig över 150 joner per kubikcentimeter. En viktig upptäckt är att densiteterna varierar mycket mer än vad som var förväntat. Detta beror på att plasmadisken är väldigt dynamisk.
Studien visar att Saturnus inre plasmadisk har en stark dag/natt-asymmetri. Jonhastigheterna i området 4 till 6 Saturnus radier varierar med 5-12 km/s, för ett valt radiellt avstånd, mellan dagsidan av Saturnus och nattsidan. Hastigheterna är högre på nattsidan. Detta ger upphov till att partiklarna som kretsar runt Saturnus får banor som är skiftade i riktning mot solen. Det visar sig också i dom uppmätta densiteterna som är högre på nattsidan än på dagsidan. Densiteterna i området 4 till 6 Saturnus radier är nästan dubbelt så stora på nattsidan.
Stoftkornen större än jonerna
– Vi föreslår att det kan bero på en interaktion mellan laddat stoft och joner i plasmadisken. Stoftkornen, som är mycket större än jonerna, påverkas mer av strålningstrycket från solen. Strålningstrycket i samverkan med Saturnus magnetfält ger upphov till en extra jondrift som kan vara den vi uppmäter, säger Mika Holmberg.
Avhandlingens studier undersöker också de kemiska reaktioner som pågår i plasmadisken. Forskarna har beräknat hur många joner per sekund som försvinner på grund av rekombination och jämfört det med hur mycket som försvinner på grund av det radiella utflödet.
Undersökningen visar att förlusten på grund av transport dominerar förlusten på grund av rekombination i hela plasmadisken. Studierna visar också att kemisk förlust ändå kan vara viktigt för plasmadiskens struktur i Enceladus närområde, där skillnaden i förlusterna bara är omkring en faktor 2. Resultaten bekräftar även mätningar som visar att den inre delen av plasmadisken variera med tiden.
Mika Holmberg disputerade den 19 november 2015 i Uppsala. Opponenten var professor Thomas Cravens (University of Kansas, USA).
Avhandling
A study of the structure and dynamics of Saturn’s inner plasma disk
Kontakt
Mika Holmberg, Institutet för rymdfysik, Uppsala, tel: 018-471 5910, e-post: mika.holmberg@irfu.se
Ett annat ord för åderförkalkning är ateroskleros. Det innebär att en förhårdnad av artärer bildas av fett som fastnar på artärväggarna, så kallad plack, vilket leder till inflammation, förhårdnad och slutligen total blockering av blodkärlen.
Genom en analys av tidigare forskning bekräftar avhandlingen att effekterna av kolesterolsänkande mediciner på åderförkalkningssjukdomar kan mätas genom att studera förändring och stabilisering i uppbyggnaden av plack, förhårdnader på insidan av kärlen, vilket syns inom en månad efter påbörjad behandling.
– Aterosklerossjukdomar, och i huvudsak hjärtinfarkt och stroke, är de vanligaste dödsorsakerna i världen. Det enda sättet att kontrollera sjukdomsförloppet är att väldigt tidigt identifiera förändringar i artärväggarna, innan de utvecklas till ett sjukdomstillstånd. Den här forskningen förbättrar vår förståelse för hur ultraljud kan användas för att tidigt upptäcka sjukdomstecken och samtidigt mäta behandlingseffekten. Upptäckterna behöver bekräftas i större forskningsstudier, men kan leda till en bättre kontroll av riskfaktorer, säger Pranvera Ibrahimi, doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
Genom att noggrant studera plackuppbyggnad i artärerna på höger och vänster sida av halsen har forskarna också bekräftat att ateroskleros utvecklas i samma takt på båda sidor. En annan upptäckt i avhandlingen som också stödjer idén om att ateroskleros är en systemsjukdom är att forskarna genom att undersöka artärväggar i de lägre delarna av halsartären tillförlitligt kunde förutsäga sjukdomsgraden högre upp i det arteriella trädet.
Medan medicinsk behandling med kolesterolsänkande mediciner minskar utvecklingen av ateroskleros kan kraftiga tillslutningar av artärernas innersida hos symptomatiska patienter bara behandlas kirurgiskt. Hos patienter som inte har ateroskleros kan ultraljudsundersökningar av halsartärerna vara ett sätt att upptäcka artärsjukdomen innan en tillslutning av kärlen utvecklas.
Pranvera Ibrahimi är doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet. Hon kommer från Prishtina i Kosovo, där hon arbetar som ST-läkare inom kardiologi.
Avhandling
Patterns of non-invasive imaging of carotid atherosclerosis
Kontakt
Pranvera Ibrahimi, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, 070-236 4399, pranvera.ibrahimi@medicin.umu.se
Disputation
Onsdagen den 25 november försvarar Pranvera Ibrahimi, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, försvarar sin avhandling med titeln: Karakteristika av icke-invasiv avbildning av ateroskleros i karotiskärlen. (Engelsk titel: Patterns of non-invasive imaging of carotid atherosclerosis). Opponent: Professor Pompilio Faggiani, Cardiology Division, Azieda Ospdaliera Spedali Civili-Brescia, Spedali Civili and University of Brescia, Italien. Huvudhandledare: Micael Henein. Disputationen äger rum kl 09.00 på Umeå universitetssjukhus, Unod T9, Sal B.
Människor, som lider av insomni, har svårt att somna och vaknar flera gånger under natten eller tidigt på morgonen. Människor, som sover dåligt, har också en högre risk att drabbas av depression – sömnproblem och depression går hand i hand.
Därför har forskare vid Örebro universitet och Karlstads universitet undersökt om patienter som lider av både insomni och depression kan bli hjälpta av KBT-behandling inriktad på sömn.
Dubbel effekt
64 personer deltog i studien. Hälften fick KBT i grupper om fyra till sex personer och hälften fick avslappningsträning. Att alla fick någon form av insats var viktigt för att kunna utesluta att det var omständigheter runt behandlingen som gav resultat – att till exempel få träffa andra i samma situation eller känna sig lyssnad på och förstådd.
– Både KBT och avslappningsträning minskade graden av depression men i gruppen som fått KBT-behandling var det fler som tillfrisknade helt från både insomni och depression. KBT inriktat på sömn hade alltså dubbel effekt, säger Annika Norell-Clarke, tidigare vid Örebro universitet men nu verksam vid Karlstads universitet.
Avslappningsträningen hade minskat graden av depression men hade inte påverkat sömnproblemen i samma utsträckning. Det kan vara problematiskt eftersom depressionen ofta kommer tillbaka om sömnproblemen fortsätter.
Möjligt att hjälpa fler
– Om man sover dåligt blir det svårare att hantera intensiva känslor som oro och negativa tankar. Därför är det viktigt att komma åt så kallade samsjuklighetsproblem. Att se hela bilden, säger Maria Tillfors, professor i psykologi vid Örebro universitet.
– Samtidigt var det oväntat att KBT-behandlingen skulle ha så stor effekt även på depression. Behandlingen var kort, endast fyra träffar varannan vecka och i grupp. Det öppnar upp för möjligheten att hjälpa fler, avslutar Annika Norell-Clarke.
Annika Norell-Clarke och Maria Tillfors arbetade tillsammans med Markus Jansson-Fröjmark, Fredrik Holländare och Ingemar Engström.
Kontakt
Annika Norell-Clarke, 0730724082, annika.clarke@kau.se
Maria Tillfors, 070-538 95 42, maria.tillfors@oru.se
Gångförmågan är nödvändig för både människors och djurs överlevnad. Gången har en episodisk karaktär. Vi rör oss när vi vill eller behöver göra det, likaså kan vi även avbryta pågående rörelser. Denna episodiska kontroll har i allmänhet förknippats med aktiverande signaler, så kallade excitatoriska signaler, från hjärnstammen som är i kontakt med och aktiverar nervkretsar i ryggmärgen. Men hur går det till när gångrörelsen avbryts? Beror det bara på att det saknas aktiverande signaler från hjärnstammen eller finns det en särskild stoppsignal?
I studien som nu publiceras i Cell undersökte forskarna Julien Bouvier och Vittorio Caggiano tillsammans med professor Ole Kiehn och kollegor hur hjärnstammens komplexa nervkretsar kontrollerar gångrörelser hos möss. Forskarna använde avancerade metoder som exempelvis optogenetik, som gör det möjligt att selektivt aktivera utvalda grupper av nervceller med ljus, och genetisk ”avstängning” (eng. genetic silencing) för att selektivt inaktivera utvalda grupper av nervceller.
Lamslår nervcellerna
Något oväntat fann forskarna en grupp excitatoriska nervceller som visade sig vara nödvändiga för mössens förmåga att kunna stanna vid gång. När dessa ”stoppceller” aktiveras avbryter mössen genast sina rörelser. Omvänt leder ”avstängning” av dessa nervceller till att mössen har mycket svårt att sluta gå.
– Vi fann att stoppcellerna lamslår de nätverk av nervceller som är inblandade i att skapa rörelsens rytm, själva klockan i nätverket, och inte de motorneuroner som direkt kontraherar musklerna. Därmed gör aktiviteten i stoppcellerna det möjligt för musen att stanna smidigt utan att förlora muskelspänning, precis som för oss själva när vi frivilligt stannar exempelvis inför ett hinder, säger Ole Kiehn, som leder laboratoriet bakom studien vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Även om studien undersöker funktionen i den normala hjärnan, kan upptäckten bidra med insikter om hur gångförmågan påverkas vid sjukdomar i hjärnan.
– Exempelvis vid Parkinsons sjukdom är ett tydligt motoriskt symptom att gången kan ”frysa”. Det är möjligt att ”stoppcellerna” har en onormalt hög aktivitet vid Parkinsons sjukdom och att detta bidrar till gångstörningarna, säger Ole Kiehn.
Studien finansierades med anslag från Hjärnfonden, Söderbergstiftelserna, Vetenskapsrådet, Europeiska vetenskapsrådet, EMBO och NIH.
Publikation
Descending command neurons in the brainstem that halt locomotion, Julien Bouvier*, Vittorio Caggiano*, Roberto Leiras, Vanessa Caldeira, Carmelo Bellardita, Kira Balueva, Andrea Fuchs, and Ole Kiehn, Cell, online 19 November 2015.
Kontakt
Ole Kiehn, professor, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet. Telefon: 070-763 42 40. E-post: ole.kiehn@ki.se
Mammalian Locomotor Laboratory
Med ohövlighet menar man det som går under radarn för vad som otillåtet och som på något sätt bryter mot normen för ömsesidig respekt. Det kan handla om småtaskigheter som att exkludera någon från information och samarbeten eller att ”glömma” bjuda med på gemensamma arrangemang. Det kan också handla om att ta åt sig äran för andras arbete, sprida rykten, skicka elaka e-postmeddelanden eller inte ge beröm till underordnade.
– Det handlar alltså om ett beteende som inte omfattas av lagstiftning men som kan få stora konsekvenser och utvecklas till ren mobbning om man låter det fortgå, säger Eva Torkelson som leder det av forskningsrådet FORTE finansierade projektet om ohövlighet som social process i organisationer.
Ohövlighet kan bli mobbning
Hon berättar att mobbning på arbetsplatser är ett ganska väldokumenterat fenomen medan ohövlighet, som riskerar att eskalera till mobbning, inte är det.
Forskarteamets studier visar att den vanligaste orsaken till att man själv beter sig ohövligt är att man tar efter ett beteende som man har sett hos sina kollegor.
Totalt uppgav tre fjärdedelar av de som svarat på forskarnas enkäter att de minst 1-2 gånger under det gångna året blivit utsatta för ohövlighet.
– Ett viktigt fynd som vi gjort i våra studier är att de som uppträder ohövligt på arbetsplatsen upplever starkare socialt stöd vilket troligen gör dem mindre rädda för negativa reaktioner för sitt beteende från chefer och arbetskamrater, säger Martin Bäckström, professor i psykologi.
Eftersom man ofta tar efter andras beteende så riskerar ohövligheten att bli en ond cirkel som får stora effekter för hela arbetsplatsen. Tidigare forskning pekar på mental ohälsa, minskad arbetstillfredsställelse, medarbetare som presterar sämre eller söker sig därifrån, minskad lojalitet och fler konflikter.
Men hur ska man då göra för att komma åt ett otrevligt beteende som är lite diffust och inte riktigt går att sätta fingret på?
Eva Torkelson tror att medarbetar- och chefsutbildningar är lösningen:
– När folk får upp ögonen för vad ohövlighet verkligen får för konsekvenser så får de ofta sig en tankeställare, säger hon. De flesta vill ju inte medverka till att få en sämre arbetsplats.
Studien
Forskningen består av två skilda studier. Den första är gjord inom sektorn Hotell och restaurang och den andra bygger på data inhämtat av SIFO från ett urval som avspeglar den svenska populationen.
Den första studien har publicerats i BioMed Research International och den andra väntar på publicering.
Kontaktinformation:
Eva Torkelson eva.torkelson@psy.lu.se, 046-222 91 19
Martin Bäckström martin.backstrom@psy.lu.se, 046-222 01 79
Kristoffer Holm kristoffer.holm@psy.lu.se
– Jag kan nu säga till patienterna att det går att komma tillbaka till ett normalt liv efter lungcanceroperationen, och att egna insatser är lika viktiga som handledda träningspass, säger Barbara Brocki som är verksam som fysioterapeut vid universitetssjukhuset i danska Ålborg där hon genomfört sina doktorandstudier.
Den förväntade livslängden efter lungcanceroperationer har ökat vilket innebär att allt fler är beroende av rehabilitering.
I en av avhandlingens studier visar Barbara Brocki och hennes medförfattare hur patienter som promenerar återfår sin livskvalitet, både som kroppsligt och psykiskt välbefinnande. Trots att lungfunktionen är fortsatt nedsatt ligger livskvaliteten och förmågan att gå, ett år efter operationen, på samma nivå som för friska.
– Resultaten ger mig som behandlade fysioterapeut argument för att rekommendera fysisk aktivitet både i hemmet och i vården, säger Barbara Brocki.
Hennes avhandling innefattar också studier av styrkan i andningsmusklerna efter operationen. Resultatet visar att operationen i sig inte minskar kraften i musklerna. Däremot medför tidig andningsträning en förbättrad syresättning hos högriskpatienter.
Barbara Brocki lägger fram sin avhandling 23 november. Hennes handledare är Elisabeth Westerdahl vid institutionen för hälsovetenskap och medicin vid Örebro universitet.
Kontakt
Barbara Brocki, +45 41 40 4218 eller bcb@rn.dk
Sammanhanget är viktigt när en dator ska hantera ett fenomen som lukt.
Marjan Alirezaie visar i sin avhandling i informationsteknologi vid Örebro universitet hur det går att överbrygga klyftan mellan datorernas siffror och det som är begripligt för människor. Och hur detta kan ske automatiskt.
Sensorer tillhör idag vår vardag och finns i mobiltelefoner, i hälsovården och i hemmen, för att bara nämna några applikationer. Sensorerna strukturerar information på sitt sätt. Hos mottagarna, människan, organiseras kunskap på ett annat sätt, ett mänskligt sätt.
För att komplex data från sensorer ska kunna bli användbar för människor används så kallade ontologier. Ontologier är ett verktyg för datorer och människor att kartlägga relationer mellan saker. För en dator är ontologin ett verktyg att uppfatta enkla och mer komplicerade fenomen, som till exempel stolen som möbel – eller stolen som något att sitta i.
Marjan Alirezaie förespråkar i den avslutande delen av sin avhandling nya ontologier, med enkla strukturer som kan återanvändas. I strukturen finns utrymme för att kunna handskas med osäkerhet och bristande på data från sensorerna.
Ontologierna gör det möjligt att tolka data i ett sammanhang. Det är till stort hjälp när det gäller fenomen som är svåra att modellera för en dator, till exempel lukt.
– Vi kan ha en komplex signal från en sensor som visar att det är någonting som luktar hemma. För att avgöra vad det är som luktar måste vi se till sammanhanget. Det luktar fisk eftersom jag ser någon som äter fisk, eller tillagar fisk, förklarar Marjan Alirezaie och fortsätter:
– Sammanhanget är ett sätt att överbrygga klyftan mellan datorns representation av ”lukt” och en människas uppfattning av lukt. Detta sammanhang kan struktureras i en ontologi.
Sammanfattningsvis handlar avhandlingen om hur datorer automatiskt kan använda sammanhanget i ontologierna för att hjälpa människor att förstå sensordata.
– Om fem år kommer det att finnas 20 miljarder uppkopplade applikationer som genererar enorma mängder data varje dag. Vi måste hitta sätt att använda allt detta till något nyttigt och begripligt för människor, säger Marjan Alirezaie.
För mer information (engelska) kontakta:
Marjan Alirezaie, 076-416 14 23, marjan.alirezaie@oru.se
Även om urfolks politiska ställning har stärkts de senaste decennierna lever koloniala idéer och maktrelationer kvar, många urfolk kämpar fortfarande för att få sina rättigheter till land och självbestämmande erkända. Detta är också högaktuellt i förhållande till skyddade naturområden.
En majoritet av världens naturskyddsområden är etablerade på urfolks traditionella marker, och inrättandet av skyddade områden har ofta inneburit stora sociala, ekonomiska och politiska konsekvenser för urfolk. Baserat på studier av dels internationella konventioner för områdesskydd, dels skyddade områden i de svenska och norska delarna av Sápmi, analyserar Elsa Reimerson i sin avhandling om det politiska handlingsutrymmet för urfolk i styrningen och förvaltningen av naturskyddsområden.
Majoritetssamhället styr
– Urfolks möjligheter till deltagande och inflytande påverkas av majoritetssamhällets syn på deras rättigheter, egenskaper och kunskaper, och beroende på vilka roller de tilldelas ser deras handlingsutrymme olika ut, säger Elsa Reimerson.
Uppfattningar om hur naturskyddsområden bäst bör styras och förvaltas spelar också in. Detta blir tydligt inte minst i jämförelsen mellan de svenska och norska delarna av Sápmi.
Avhandlingens studier av världsarvet Laponia i Sverige och införandet av lokala styrelser för skyddade områden i Norge visar på betydande skillnader mellan de svenska och norska delarna av Sápmi. I Norge finns en mer utvecklad institutionalisering av samiska rättigheter och ett tydligare fokus på lokalt deltagande i naturskyddsförvaltningen generellt.
Det ger ett vidare handlingsutrymme för samiska aktörer i den norska delen av Sápmi än i den svenska, där förvaltningen av Laponia står ut som ett undantag vad gäller samiskt inflytande.
Samtidigt är samerna i Norge hänvisade till etablerade norska kanaler för inflytande, medan förvaltningsorganisationen i Laponia har utformats med inspiration från samiska arbetssätt och organisationsformer.
– Laponiaförvaltningens form kan underlätta och möjliggöra samiskt deltagande och inflytande. Å andra sidan tillskrivs Laponia en ställning som unikt och extraordinärt, och det är inte säkert att detta enkelt kan ”exporteras” till andra skyddade områden i svenska Sápmi.
Tystade alternativ
Avhandlingen visar att vissa föreställningar och uppfattningar, flera av dem med tydligt koloniala rötter, har blivit så dominerande att de uppfattas som självklara. Skyddade områden framställs som något naturligt och obestridbart, liksom nationalstaternas makt och kontroll över dem – även då de ligger på urfolks marker.
Naturvårdens målsättningar prioriteras framför urfolks viljor och intressen och urfolks kunskap villkoras utifrån sitt eventuella bidrag till uppfyllandet av naturvårdsmålen. När urfolk får möjligheter till deltagande och inflytande är det vanligen inom majoritetssamhällenas politiska strukturer, som ofta är präglade av ojämlika maktrelationer.
– Att de här föreställningarna blivit så dominerande bidrar till att tysta kritik och alternativ. De gör det svårt att få gehör för radikala ifrågasättanden av själva grunden för naturskyddsområden, av synen på förhållandet mellan människa och natur eller av hur samhället och politiken ska organiseras. Det är viktigt att vi fortsätter belysa och kritisera det som tas för givet, så att vi kan skapa plats åt alternativa tolkningar och annorlunda visioner. På så vis kan vi öppna upp för förändring, säger Elsa Reimerson.
Avhandling
Fredagen den 27 november försvarar Elsa Reimerson, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin avhandling Nature, culture, rights: exploring space for indigenous agency in protected area discourses (svensk titel: Natur, kultur, rättigheter: urfolks handlingsutrymme i naturskyddsdiskurser). Disputationen äger rum kl. 13:15 i Hörsal D, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Ulf Mörkenstam, statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
KONTAKT
Elsa Reimerson, statsvetenskapliga institutionen E-post: elsa.reimerson@umu.se Telefon: 090-786 61 78