Karin Lager, doktorand i barn- och ungdomsvetenskap, har undersökt hur systematiskt kvalitetsarbete genomförs i kommuner, förskolor och fritidshem. Hon undersöker arbetets alla faser – planering, genomförande, dokumentation och utvärdering.
Genom intervjuer, observationer och policytexter undersöker hon dels hur nyckelpersoner – 28 personer från 14 kommuner – genomför och organiserar förskolans systematiska kvalitetsarbete på kommunnivå, dels utforskar hon hur rektor och lärare på ett fritidshem arbetar med frågan.
Rutiner bestämmer
– Uppdraget om systematiskt kvalitetsarbete tolkas, anpassas och omformuleras utifrån tidigare erfarenheter av liknande uppdrag. Kvalitetsarbetet ser även olika ut beroende på vilka rutiner som finns inom de olika verksamheterna, vilket gör att arbetet kan skilja sig åt mellan till exempel kommunnivå och den pedagogiska praktiken i förskolan och fritidshemmet, säger Karin Lager.
I förskolans systematiska kvalitetsarbete på kommunnivån dominerar en individinriktad skoltradition medan fritidshemmet domineras av en gruppinriktad socialpedagogisk tradition.
Typiskt svenskt begrepp
Karin Lager poängterar att begreppet systematiskt kvalitetsarbete är förhållandevis nytt och svenskt.
– Det finns begränsad kunskap om hur det genomförs och vad utfallet blir. Eftersom det är ett lagstadgat uppdrag som påverkar vardagen för alla lärare, barn och elever är kunskapen om processerna viktiga både för forskningsfältet och för praktikens utveckling, säger Karin Lager.
Fakta
Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att alla som arbetar i förskolan, skolan och vuxenutbildningen systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. (Skollagen kap. 4)
För mer information:
Karin Lager, telefon: 031–786 2154, e-post: karin.lager@ped.gu.se
Kroppen är något vi har, men också något vi är. I Johanna Österling Brunströms avhandling i musikvetenskap vid Örebro universitet är cellisten Astrid är en av fyra personer som visar hur musik och kropp hänger samman.
Johanna Österling Brunström är lärare i rytmik på Musikhögskolan i Örebro. Hon har ett personligt skäl till sitt val av ämne för avhandlingen:
– Jag ville sätta ord på min kunskap i rytmik för att förstå vad jag håller på med. Jag älskar att röra på mig. Men det finns ett motstånd mot kroppen, som ses som något barnsligt, något lägre stående.
Kroppen försvinner
Hon hoppas att ökad förståelse för hur kropp och musik beror av varandra ska påverka skolans uppfattning om ämnet musik.
– Kroppen och rytmiken finns explicit med i läroplanen för förskolan. Sedan försvinner kroppen som utgångspunkt för lärande mer och mer bort.
Johanna Österling Brunström vänder sig mot detta sätt att ”skriva bort” musikens kroppslighet ur undervisningen. Utbudet av högre utbildning till lärare i hennes ämne, rytmik, har också krympt och finns idag enbart i Malmö.
Utgångspunkt i avhandlingen är att musiken skapar mening i våra liv. Vi finns i till med vår kropp vilket ger oss estetiska, emotionella och existentiella erfarenheter, vilket i sin tur är det vi är. Johanna Österling Brunström valde fenomenologi som den formulerats av den franske filosofen Maurice Merleau-Ponty som teoretiskt ramverk, kombinerat med den danske musikpedagogen Frede V Nielsens definition av musik som ett ”meningsuniversum”.
Fyra olika musikutövare
Johanna Österling Brunström har observerat och intervjuat fyra olika musikutövare. Det är cellisten Astrid, konsertbesökaren tillika kompositören Björn, DJ:n Celia och dansaren David, fyra personer ur olika generationer. Deras svar har bearbetats till livsberättelser.
”… jag har min kropp och jag spelar min cello. Det har jag gjort sedan jag var fem år och jag har inte släppt instrumentet sedan dess. Cellon är liksom med på något vis, även om jag inte bär på den. Instrumentet är med mig hela tiden.”, berättar Astrid, professionell musiker i 60-årsåldern.
Astrid fick alltså ont i kroppen, diagnosen falsk ischias, då hon höll upp med att spela. Cellon var en del av hennes kropp. Dansaren David talar om att ”Energierna, kroppen, jag och tiden – allt tillsamman är som en kropp”. Johanna Österling Brunström tolkar Davids berättelse som att hans liv expanderar och blir större när nya vanor förankras i hans kropp.
Känner publiken i kroppen
– DJ:n berättar hur hon känner av publiken med sin kropp, utan att titta på den. Celia agerar intuitivt, säger Johanna Österling Brunström som menar att kunskapen är ”sedimenterade” i kroppen.
– Jag kan inte ställa mig utanför det jag studerat. Min utgångspunkt var att musik är något väldigt viktigt, musik har ett egenvärde, och jag ville förstår på vilket sätt, säger Johanna Österling Brunström som är den första rytmikpedagogen i Sverige som doktorerar i musikvetenskap.
Habit har utvecklats av en internationell forskargrupp som leds av professor Javier Martin-Torres vid Luleå tekniska universitet. Rymdorganisationen (ESA) European Space Agency har valt ut Habit till sin nästa stora Marsexpedition ExoMars 2018.
– Vi är mycket stolta att vårt instrument. Habit är ett banbrytande multiinstrument som kommer att monteras i en plattform på Mars yta och är en viktig del i ESA:s nya rymdsatsning, säger Javier Martin-Torres, professor i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
Habit har möjlighet att utvärdera bebolighet på Mars men fungerar även som en mätresurs på plats för framtida Mars projekt,
I ESA:s nästa Marsexpedition, ExoMars 2018 ingår dels en ny marsfarkost, en så kallad Rover, och dels en ny rysk rymdplattform till vilken två europeiska mätinstrument valts ut. Ett är HABIT som Javier Martin-Torres leder och ett annat är Lander Radioscience experiment (LaRa) som ska leverera detaljer om Mars inre struktur.
Parametrar för liv
HABIT är ett avancerat instrument med flera funktioner. Det ska bland annat kunna undersöka och kvantifiera landningsområdets tre mest kritiska parametrar för liv som vi känner det. Det betyder tillgång på rinnande vatten, ultraviolett strålningsdos och termiska intervall. En annan funktion är att leverera olika slags miljöinformation som till exempel luft- och marktemperatur, relativ fuktighet på marken och UV-strålning.
– Genom det kan vi undersöka vattenförekomst i atmosfären och under ytan samt hur ozon, vatten och damm beter sig över tid i en atmosfärscykel, säger Javier Martin-Torres.
En tredje uppgift för HABIT är att vara en forskningsresurs på plats och över tid för kommande rymdforskning på Mars.
Tecken på flytande vatten
Redan i april 2015 kunde en forskargrupp som Javier Martin-Torres hade ansvar för presentera tecken som tyder på att det förekommer flytande vatten på Mars. Alla bevis som framkom i det forskningsprojektet baserades på indirekta observationer som behöver verifieras ytterligare.
– Det är vad HABIT ska åstadkomma genom att mäta processer och registrera data från relevanta parametrar som hör till frågeställningen, säger Martin-Torres.
Javier Martin-Torres, professor i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet
leder forskargruppen som utvecklat Mars-instrumentet HABIT.
Forskare har på uppdrag av IFAU studerat hur klasstorleken påverkar elevernas kunskaper och föräldrarnas beteenden. De finner att större klasser på mellanstadiet försämrar elevernas resultat.
– Alla elever påverkas inte lika mycket, säger Björn Öckert som är en av rapportförfattarna. Resultaten sjunker tre gånger så mycket för barn till låginkomsttagare som för barn till föräldrar med högre inkomst.
Rapporten visar också att lärandemiljön försämras i en stor klass och barn till föräldrar med lägre inkomst har svårare att följa med i undervisningen. Däremot verkar inte elever till höginkomsttagare påverkas alls.
Fler skolbyten och mer läxhjälp
Föräldrar försöker på olika sätt mildra följderna av försämrad skolkvalitet. Närmare 6 procent av de elever som hamnade i en stor klass i årskurs 4 bytte skola under mellanstadiet.
– Det är en stor ökning, fortsätter Björn Öckert. Vi studerar 1980-talet, det vill säga före det fria skolvalet, så ett skolbyte krävde vanligen att familjen flyttade.
Höginkomsttagare reagerade också genom att hjälpa sina barn mer med läxorna. Läxhjälpen ökade med nästan 8 procent när klasstorleken steg med 5 elever. Motsvarande respons fanns inte bland föräldrar med lägre inkomster.
– Föräldrarnas kompensatoriska beteende kan bidra till att förklara varför studieresultaten sjunker mer bland barn med sämre förutsättningar när resurserna i skolan dras ner, säger Björn Öckert.
Hur mäts effekterna av klasstorlek?
Det är svårt att mäta effekter av klasstorlek, eftersom elever med sämre förutsättningar ofta placeras i mindre undervisningsgrupper. För att beakta skillnader mellan elever i olika stora klasser utnyttjar forskarna en resursfördelningsmodell som användes före skolans kommunalisering.
På mellanstadiet fick antalet elever i en klass inte överstiga 30. Om det fanns 31 elever i en årskurs skulle de delas upp i två klasser. Regeln medförde stora skillnader i klasstorlek för skolor som i övrigt var mycket lika varandra, vilket rapportförfattarna använder för att mäta effekterna av klasstorlek.
Forskarna använder data från projektet Utvärdering genom uppföljning (UGU). Där finns resultat från ämnesprov och enkätsvar från elever och föräldrar. Eleverna är födda 1967, 1972, 1982 samt 1977. Dessutom används data från SCB. Hög- respektive låginkomsttagare är de som har inkomster över och under medianinkomsten.
Kontaktinformation
IFAU-rapport 2015:21 ”Hur reagerar föräldrar på resursneddragningar i skolan?” är skriven av Peter Fredriksson, Stockholms universitet, Hessel Oosterbeek, University of Amsterdam, och Björn Öckert, IFAU och UCLS vid Uppsala universitet. Rapporten är en sammanfattning av IFAU Working paper 2015:27.
Kontakta Björn Öckert för mer information, telefonnummer 018-471 70 95 eller e-post bjorn.ockert@ifau.uu.se
Hur ska du göra för att mobilisera dig? Boken Social mobilisering: Lärdomar från fyra svenska städer visar hur du ska göra för att lyckas med dina projekt och sociala aktioner. Forskaren Oscar Andersson presenterar tre års forskning på hur samhällsarbetet kan vitaliseras, både inom civilsamhället och inom den offentliga sektorn.
– Jag har följt sex projekt som belyser olika strategier för social mobilisering som finns i samhället i dag och boken tar upp praktiskt empowerment-arbete med behövande grupper, säger Oscar Andersson, fil. dr. i socialantropologi och lektor i folkhälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad.
Lyckade projekt företräder sig själv Initiativet till studien kom från att Sveriges Stadsmissioner ville utvärdera 80 sociala mobiliseringsprojekt, vilket kokades ner till sex kvalitativa följeforskningsstudier där Oscar kunnat vara med och påverka arbetets utformning under projektens gång.
– Jag kallar det ”lärande exempel” när olika intressen ska jämkas samman, och man kan säga att de mobiliseringar som lyckas bäst är de där gruppen eller organisationen företräder sig själv, men det kan också ha krävts att ett frö först planterats av en projektledare. Det kan vara så grundläggande saker som att skapa sociala nätverk, säger Oscar Andersson.
– Svenska arbetarrörelsen och kvinnorörelsen är stora traditionella sociala mobiliseringar. Flera av de mobiliseringar vi kan läsa om i boken är småskaliga, men dessa mindre projekt är möjligen en del av en större social rörelse, som Europas situation med flyktingar till exempel, och då kan boken hjälpa oss att förstå hur ideella organisationer som Sveriges Stadsmissioner tar emot och bistår flyktingar, säger Oscar Andersson.
Boken Social mobilisering: Lärdomar från fyra svenska städer, släpps i samband med konferensen Vi gör social mobilisering – Heldag om verktyg, hinder och strategier. När: torsdag 3 december, kl 10.00–17.00. Var: Orkanen på Malmö Högskola, Nordenskiöldsgatan 10. Konferensprogram
Kontakt
Oscar Andersson, fil. dr. i socialantropologi och lektor i folkhälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad, 044-20 40 65, 073-804 22 97, oscar.andersson@hkr.se.
Forskare har lyckats skapa ny diafragmavävnad på råttor med hjälp av stamcellsteknik. Framgången skapar hopp om att kunna reparera medfödda missbildningar av diafragman hos spädbarn. Forskarna tror också på möjligheter att i framtiden kunna reparera skadad hjärtvävnad med samma teknik.
Ett internationellt multidisciplinärt forskarlag har förmått stamceller att växa på en tredimensionell biologisk stomme som när den transplanterats och integrerats i kroppen uppvisat samma komplexa funktion som en diafragmamuskel.
Diafragman består av muskellager som på grund av andningen ständigt måste kontrahera (dras ihop) och slappna av. Diafragman har också en viktig funktion när man sväljer och fungerar som en barriär mellan bröstkorgen och buken. Hos 1 av 2 500 nyfödda förekommer missbildningar i form av hål i diafragman, vilket kan orsaka mycket svåra eller livshotande tillstånd.
Biologiska transplantat
I dagsläget åtgärdas sådana missbildningar vid operation, där man använder ett konstgjort material som inte följer barnets tillväxt och som inte kan kontrahera för att stödja andningen. Den nya teknik som nu presenteras inger enligt forskarna hopp om att kunna reparera skadad diafragma med ett biologiskt transplantat som utvecklats från barnens egna celler. Transplantatet kan konstrueras speciellt för spädbarn och ge samma funktion som normal diafragmavävnad och dessutom växa när barnet växer.
— Att med bioteknik skapa en fungerande muskel är ett spännande steg mot vårt mål att återskapa hela och komplexa organ, säger Paolo Macchiarini. Resultatet av denna studie ger också hopp om framtida möjligheter att kunna reparera skadad hjärtvävnad, som liksom en diafragma kontinuerligt spänns och slappnar av. Jag tror också att det finns potential att i framtiden skapa hela organ med den här tekniken.
Odla nya organ
En del av forskningen inom regenerativ medicin handlar om att ”odla” nya organ där stamceller fästs på tredimensionella stommar. Dessa ger struktur och form för den nya vävnaden och fungerar som en sorts vägvisare för nya cellers utveckling och utbredning på ytan. Den yttersta potentialen i den här stamcellsbaserade terapin är att undvika livslång behandling med immundämpande läkemedel vilket används vid konventionell organtransplantation.
I den aktuella studien tog forskarna diafragmavävnad från råttor och avlägsnade alla levande celler därifrån. På så sätt tar man bort det som kan orsaka avstötning i mottagardjuret samtidigt som man får en stomme med rätt form och struktur som stamcellerna sedan får växa på. Vid laboratorieförsök verkade de avcellulariserade stommarna till en början ha förlorat den elasticitet som krävs för att diafragman ska kunna kontrahera och slappna av under lång tid. Men när stommarna därefter täcktes med stamceller från benmärg, och fått integreras med mottagarens vävnad, fungerade transplantaten lika bra som friska organ.
Svårt odla diafragma
— Hittills har försök att odla och transplantera ny vävnad utförts på mindre komplicerade organ som urinblåsa, luftrör och matstrupe. Att skapa ny muskelvävnad på en diafragma, som ständigt måste växla mellan sammandragning och avslappning, ställer avsevärt högre krav på den stomme som cellerna ska växa på. Fram till nu har ingen vetat om det skulle fungera, säger Doris Taylor, forskningsledare för regenerativ medicin vid Texas Heart Institute i Houston.
Nu krävs forskning på större djur innan metoden kan prövas på människor. Men förhoppningen är att med odlad vävnad kunna reparera medfödda missbildningar av diafragma minst lika effektivt som med dagens kirurgi där man använder konstgjorda material, men med fördelen att transplantatet följer barnets tillväxt genom hela livet.
Studien har finansierats med medel från Bioengineering of Tracheal Tissue och The Government of the Russian Federation Grant.
Det internationella multidisciplinära forskarlaget har letts av Paolo Macchiarini, senior forskare i regenerativ medicin vid Karolinska Institutet. I samarbetet ingår forskare från Kuban State Medical University i Krasnodar Ryssland, Texas Heart Institute i Houston och Illinois College of Medicine i Peoria, USA.
Publikation Orthotopic transplantation of a tissue engineered diaphragm in rats. Gubareva EA, Sjöqvist S, Gilevich IV, Sotnichenko AS, Kuevda EV, Lim ML, Feliu N, Lemon G, Danilenko KA, Nakokhov RZ, Gumenyuk IS, Grigoriev TE, Krasheninnikov SV, Pokhotko AG, Basov AA, Dzhimak SS, Gustafsson Y, Bautista G, Beltrán Rodríguez A, Pokrovsky VM, Jungebluth P, Chvalun SN, Holterman MJ, Taylor DA, Macchiarini P. Biomaterials. 2015 Nov 14;77:320-335. doi: 10.1016/j.biomaterials.2015.11.020. [Epub ahead of print]
För ytterligare information Paolo Macchiarini, MD, PhD, Karolinska Institutet. Tel: +46 76-050 32 13, paolo.macchiarini@ki.se
– Med den här kunskapen kan det vara lättare att motivera medicinska behandlingar eller få en patient att ändra livsstil och samtidigt kunna följa effekten av behandlingen, säger Ulf Gyllensten, professor i medicinsk molekylärgenetik vid Uppsala universitet och en av författarna till artikeln.
När vi åldras förändras kroppen och de olika organen. Livsstilsfaktorer som rökning eller stress påverkar de molekylära processerna och därmed också hur snabbt vi åldras.
Proteiner under luppen
Nu har forskare vid Uppsala universitet hittat att man genom ett vanligt blodprov kan se hur ens livsstil påverkar kroppens ålder. I en studie har de analyserat ett antal proteiner i blodprov från 1000 personer.
– Genom att analysera proteiner i blodprov kan man beräkna en individs ålder, vikt, längd och höftomkrets. Proteinprofilen påverkas av ett antal livsstilsval där vissa faktorer påskyndar kroppens biologiska åldrande, medan andra motverkar det, säger Ulf Gyllensten.
– Till exempel rökning och läsk ökar den biologiska åldern med upp till 6 år, medan att äta fet fisk, dricka måttliga mängder kaffe och motionera motverkar åldrandet i samma utsträckning, säger Ulf Gyllensten.
Fungerar även med torkat blod
Att ha kunskap om en individs biologiska ålder och följa förändringar av den under till exempel en medicinsk behandling eller livsstilsförändring, kan göra det lättare för läkare att motivera en patient till att fullfölja behandlingen eller att hålla fast vid den nya livsstilen.
Det går också att analysera proteinprofilen i torkade blodfläckar, vilket öppnar helt nya möjligheter använda sig av proteinprofilen inom kriminaltekniska utredningar för att skapa en “fantombild” med grundläggande kroppsdrag hos en gärningsman, utifrån ett biologiskt prov på en brottsplats.
Sick Building Syndrome (SBS) är en omdiskuterad diagnos som innefattar influensaliknande symtom såsom rinnande näsa och ögon, heshet, hosta och huvudvärk men som först i ett senare skede kopplas till dålig inomhusmiljön och luftkvalité. I definitionen av SBS ingår att personen med symtom har exponerats för dålig inomhusluft i en speciell byggnad och att när hen inte är i byggnaden så förbättras eller försvinner symtomen.
– Studiens resultat pekar på att ett tidigt omhändertagande av patienter med SBS är viktigt men att symtomen initialt kan vara svåra att upptäcka för alla inblandade. Men förutom en avsaknad av stöd och feedback så visar studien att det tyvärr finns dålig struktur i omhändertagande och brist på kunskap hos både vårdgivare, ansvariga chefer på arbetsplatser och fastighetsförvaltare, säger Berit Edvardsson, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin som skrivit en avhandling om SBS.
Många olika faktorer är kopplade till SBS-symtom och inkluderar förekomst av hälsoskadliga ämnen i luften, luftflöden, temperatur, buller, fukt och mögel. Psykosociala faktorer såsom arbetets organisation och krav samt individuella faktorer som kön och personlighet påverkar också.
Bland patienter som haft SBS-symtom visade det sig att symtomen minskade över tid men för mer än hälften av dem var symtomen mer eller mindre oförändrade efter sju år. Risken att ha kvar symtomen var också större hos patienter där det dröjt över ett år mellan det att symtomen uppstod och det initiala läkarbesöket för att undersöka dem. Detsamma gällde för de patienter som vid första undersökningen uppvisade fler än 5 SBS-symtom.
Självbild och coping
Studien undersökte också om självbild och coping, det vill säga sätt och förmåga att hantera svårigheter, påverkade förekomsten av SBS-symtom. Som grupp visade sig SBS-patienterna ha en hög positiv och hög spontan självbild, vilket kan leda till svårigheter att sätta gränser och resultera i mental stress, som i förlängningen kan ge en ökad känslighet för miljöfaktorer. Jämförelser av självbild och coping gjordes också mellan tre olika grupper av patienter och en kontrollgrupp där alla tre grupperna avvek på samma sätt. Det kan innebära att patienter med kroniska tillstånd överlag kan avvika från den allmänna populationen.
I studien skickades en uppföljningsenkät till 239 patienter med SBS-symtom som under åren 1986 – 1998 blivit undersökta och bedömda på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Likadana uppföljningsenkäter skickades också till en grupp patienter med handeksem och patienter med upplevd elkänslighet. Enkäten innehöll frågor om social och medicinsk status, nuvarande symtom, behandlingar, åtgärder på arbetsplatsen, coping och självbild.
Berit Edvardsson bor i Umeå och kommer ursprungligen från Högheden, Jörn. Hon jobbar som ST-läkare på enheten för arbets-och miljömedicin på Norrlands universitetssjukhus.
Om disputationen:
Fredagen den 4 december försvarar Berit Edvardsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk sin avhandling . Opponent: Gunilla Wieslander, Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet. Huvudhandledare: Berndt Stenberg. Disputationen äger rum kl 09.00 i Aulan, Vårdvetarhuset
För mer information, kontakta:
Berit Edvardsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för allmänmedicin och epidemiologi, 090-785 2932, berit.edvardsson@umu.se
Många människor upplever traumatiska händelser i livet, till exempel rån, krig, svåra olyckor eller våldtäkt. För ungefär 10 procent av alla som råkar ut för trauman orsakar detta kvarstående besvär i form av påträngande minnesbilder, sömnsvårigheter, ökad vaksamhet och ångest. Om besvären blir handikappande sägs personen lida av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.
Det har tidigare visats att personer med PTSD har förändringar i hjärnans anatomi och funktion. I en ny studie visar nu forskare från institutionen för psykologi vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet att personer med PTSD har en obalans mellan två av hjärnans signalsystem, serotonin och substans P. Professorerna Mats Fredrikson och Tomas Furmark ledde studien, som använde en så kallad PET-scanner för att mäta förhållandet mellan dessa signalsystem.
Nya behandlingsstrategier
Studien som publiceras i den välsedda vetenskapliga tidskriften Molecular Psychiatry visar också att det är obalansen mellan de två signalsystemen, snarare än förändringen inom ett enskilt system, som avgör hur allvarliga symptom individen har.
Många har tidigare spekulerat i att den biologiska grunden till psykiatriska besvär som PTSD omfattar en rubbad balans mellan hjärnans olika signalsystem, men ingen har tidigare visat det. Fynden innebär därför ett stort steg framåt i vår förståelse av PTSD och bidrar med ny kunskap som kan användas för att utveckla bättre behandlingar för traumatiserade personer.
– Nuvarande läkemedelsbehandling av PTSD utgörs ofta av så kallade SSRI-preparat, som har en direkt påverkan på serotoninsystemet. SSRI-preparat ger lindring för många, men hjälper inte alla. Att återställa balansen mellan serotonin- och substans P systemen skulle kunna vara en ny behandlingsstrategi för personer som lider svårt av trauman de gått igenom, säger Andreas Frick, försteförfattare och doktorand vid Institutionen för psykologi, Uppsala universitet.
– Vid jämförelsen mellan slitna och nya däck så tappar dubbdäcken 20–30 procent i prestanda medan dubbfria däck tappar omkring 10–15 procent. Men trots detta ger de slitna dubbdäcken överlag ett klart bättre isgrepp än slitna dubbfria däck, säger Mattias Hjort som är forskningsledare på VTI.
För de dubbfria däcken så är den nordiska typen i sin tur är klart bättre än den europeiska.
– De slitna europeiska vinterdäcken har överlag riktigt dåligt isgrepp och presterar till och med i nivå med de två testade sommardäcken, säger Mattias Hjort.
På riktigt hal is får dubben ökad betydelse och för de dubbfria däcken verkar skillnaden mellan däcktyperna, liksom skillnaden mellan nya och slitna däck, försvinna. Testerna visar att även rejält slitna dubbdäck presterar markant bättre än helt nya dubbfria vinterdäck på riktigt hala isunderlag.
77 däck testades
Syftet med VTI-rapporten Test av is- och snögrepp för slitna vinterdäck var att undersöka hur väggreppet för de olika typerna av vinterdäck försämras med ålder och slitage. Särskild fokus har varit jämförelsen mellan dubbade och dubbfria vinterdäck.
Totalt har 77 däck testats, 27 nya och 50 begagnade. Däcken har testats på slät is samt på packad snö. Alla däcken har testats med VTI:s däckprovningsutrustningar. Dessa tester mätte däckens broms- och styrprestanda. En del tester gjordes också med riktig bil på Testworlds anläggning i Finland samt på Arctic Falls anläggning i Vidsel där broms- och accelerationsprestanda mättes.
Däcken delades upp i tre huvudkategorier; dubbade däck, dubbfria vinterdäck av nordisk typ och dubbfria vinterdäck av centraleuropeisk typ. Både billigare och dyrare däck, så kallade budget- respektive premiumdäck, har testats. De slitna däcken valdes ut efter en kartläggning av skicket hos begagnade däck i fyra olika däckhotell, varav två i stor-Stockholmsområdet. Alla slitna däck hade mönsterdjup mellan 5 och 7 millimeter och genomsnittsåldern för däcken inom de olika kategorierna var 5,5 år.
Skillnaden mindre på snö än is
Skillnaderna mellan de olika typerna av vinterdäck är mindre på snö än på is. När det gäller snögrepp så har nordiska dubbfria däck generellt något bättre grepp än dubbdäcken. Även på snö utmärker sig de slitna europeiska dubbfria däcken, och har ett klart sämre grepp än de andra två typerna av vinterdäck.
Premiumdäcken hade överlag bättre prestanda jämfört med budgetdäcken både på is och snö. Detta gällde såväl nya som slitna däck.
Kompositmaterial blir starkare om de tillverkas av fibrer som löper parallellt. Det har doktoranden Behnaz Baghaei vid Högskolan i Borås tagit fasta på.
Lätt förenklat kan man säga att den biokomposit som Behnaz Baghaei har utvecklat innehåller tre nyheter: den är till hundra procent är gjord av biologiskt nedbrytbara material, den är enklare att tillverka och den är starkare än andra biokompositer.
Nu ska produkten introduceras för fordonsföretag, som behöver satsa på mer miljövänliga material för exempelvis interiörerna i fordonen.
I vanliga fall används ofta garnliknande biologiska fibrer när biokompositer ska tillverkas. De breds ut på varandra i flera lager innan de hettas upp under tryck för att bilda ett hållbart, hårt och lätt material.
– Sådana garnliknande material brukar vara spunna, eller tvinnade, och när fibrerna vrids och hamnar i oordning blir de ganska svaga, säger Behnaz Baghaei. Jag ville utveckla en biokomposit som baserades på garn med parallella fibrer.
Tråd som snos runt fibrerna
Lösningen var att använda en tunn PLA-tråd, polylaktid, av majsstärkelse, som snoddes runt luddiga och mjuka kardade fibrer av en blandning av hampa och PLA för att hålla dem på plats.
Detta bildar en sorts löst och fluffigt garn, som sedan har vävts till mjuka och smidiga vävar, som är lätta att hantera och forma. Vävarna pressas och hettas upp och blir då till en hård biokomposit som är starkare än andra biokompositer.
Vävtekniken som används är en åttaskaftad satinbindning med PLA-tråd som varp. Satin har glesa bindepunkter, vilket betyder att varpen och garnet inte korsas så tätt. Detta innebär att garnet inte böjs särskilt mycket i väven – något som bidrar till att fibrerna ligger relativt parallellt även i väven.
– Eftersom väven kan pressas till kompositmaterial som den är, sparar vi ett steg jämfört med annan produktion av biokompositer, säger Behnaz Baghaei. Det vanliga är alltså att lager efter lager av olika material läggs ihop och att man därefter tillsätter en harts och sedan pressar. Nu har vi allt i ett lager och slipper tillsätta hartsen. På så sätt blir den här produktionen mer kostnadseffektiv.
Hampa och PLA blev starkaste biokompositen
Hon har testat olika typer av fibrer och blandningar av fibrer, som hampa och cellulosa. Metoden fungerar bra för olika material, och det är enkelt att på ett flexibelt sätt variera vilka fibrer som används utifrån vad som passar bäst för det ändamål kompositen ska användas till.
– Kvaliteten i fibrerna varierar både beroende på vilken sorts fiber det är och på var den har vuxit, säger hon. Det som blev allra starkast i mina tester är hampa tillsammans med PLA av majs. Det blev inte lika starkt som en glasfiberkomposit, men starkare än alla biokompositer vi känner till. Den är så stark att den kan användas inom byggindustri och för interiörer i fordon, på ställen där belastningen inte är för stor.
Efter att hon har doktorerat ska hon arbeta med att presentera produkten för fordonsindustrin och att testa den vidare.
– Den har fler fördelar än att den är miljövänlig och stark. Till exempel är den också lätt: mycket lättare än glasfiberkomposit. Dessa egenskaper gör att fordonsindustrin är intresserad av den: den gör att miljökrav kan uppnås samtidigt som bränsleåtgången hos fordonen minskar när fordonen blir lättare. Jag tror verkligen att detta kan bli en stor grej i fordonsindustrin!
– Att behärska de olika ämnesspråken är avgörande för elevers skolframgång, eftersom de både vid inhämtning och vid redovisning av ämneskunskaper måste använda språket. Detta är extra viktigt inom naturvetenskapliga ämnen, säger Judy Ribeck, Göteborgs universitet som skrivit en avhandling i språkvetenskaplig databehandling.
Svenska elevers sjunkande resultat i de återkommande internationella Pisaundersökningarna har gjort att skolfrågan under de senare åren har placerats högt upp på den politiska dagordningen. Samtidigt har intresset för det språk som används i skolundervisningen, ämnesspråk, ökat i både den allmänna och den akademiska debatten.
Judy Ribeck menar att det förhållandevis speciella språket i det naturvetenskapliga ämnet kan vara en del av förklaringen till att elever har svårare att tillgodogöra sig naturvetenskapliga ämneskunskaper.
Annorlunda språk redan på högstadiet
– För att kunna lära elever behärska de språkliga verktyg som är nödvändiga, krävs en ökad förståelse för hur olika ämnesspråk är konstruerade – på högstadiet, på gymnasiet och på eftergymnasiala utbildningar.
Judy Ribecks undersökning visar att de naturvetenskapliga ämnesspråken redan på högstadiet innehåller en mer utvecklad repertoar av uttrycksmedel än vanliga, berättande texter som eleverna möter i vardagen. De typiska naturvetenskapliga orden är också mycket mer sällsynta i vardagsspråket än typiska samhällsvetenskapliga ord.
I jämförelse med texter som förekommer på universitet och högskolor är läroböckernas språkliga utformning dock enkel. Och i jämförelse med svenska läroböcker från 1970-talet är dagens böcker språkligt enklare till sin utformning.
Stora textmängder undersökta
Analyserna genomförs med språkteknologiska hjälpmedel, vilket gör att viktiga språkliga egenskaper kan undersökas i stora textmängder. Judy Ribeck vill visa att det finns en stor potential i att ta hjälp av språkteknologiska verktyg vid sammanställning av information om olika texttyper.
– I min undersökning ingår hela 63 läroböcker för högstadiet och gymnasiet. Så stora textmaterial går inte att analysera med manuella metoder. Men språkteknologin behöver också input från andra områden. Till exempel behövs fler olika typer av texter finnas tillgängligt digitalt för att utveckla verktygen så de kan bli ännu bättre, säger Judy Ribeck.
I slutet av avhandlingen ställer hon några öppna frågor om hur resultaten kan tolkas.
– Skolresultaten går ner och läroböckerna är språkligt enklare. Kan det vara så att språket i moderna läroböcker inte är tillräckligt komplext för att eleverna ska kunna tillägna sig naturvetenskapliga ämneskunskaper i skolan? Och är möjligen gymnasieböckerna för enkla för att förebereda eleverna för högskolestudier?
Disputation sker fredagen den 4 december 2015 kl. 13.15, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg. Fakultetsopponent: Docent Mats Wirén, Stockholms universitet. Avhandlingen kan beställas från svenska institutionens bibliotek, e-post: bibliotek@svenska.gu.se
För mer information:
Judy Ribeck, telefon: 0703-498400, e-post: judy.ribeck@gu.se
Det finns en rad oklarheter kring den kraftfulla växthusgasen metan. Den ökar snabbt och oregelbundet i atmosfären, vilket förbryllar forskarna, och det råder osäkerhet kring metanets källor och sänkor i landskap.
En nyutvecklad kamera från Linköpings och Stockholms universitet kan bidra till att räta ut frågetecknen. Kameran, som inte bara kan fotografera metan, utan också filma dess rörelse, presenteras nu i en studie i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change.
– Kameran är väldigt känslig vilket gör att metanet både syns och kan mätas nära marknivån och med mycket högre upplösning än tidigare. Att kunna mäta i den lilla skalan är avgörande, säger Magnus Gålfalk, biträdande universitetslektor på Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet.
Kameran väger tungt
Den avancerade hyperspektrala infraröda kameran väger 30 kilo och mäter cirka 48 x 50 x 26 centimeter. Den är optimerad för att mäta metan och kan användas för att beräkna utsläpp från så olika miljöer som avloppsslam, förbränningsprocesser, djurhållning och sjöar. För varje pixel i kamerabilden kan ett högupplöst spektrum spelas in som gör det möjligt att se och beräkna metanet separat från andra gaser.
Kameran har utvecklats genom att kombinera kunskaper från många områden inklusive astronomi, biogeokemi, ingenjörskonst och miljövetenskap.
– Detta ger oss möjligheter att kartlägga och följa metankällor och sänkor på helt nya sätt, vilket i framtiden kommer att hjälpa oss att förstå hur metanemissionerna regleras och hur vi kan minska utsläppen. Hittills har kameran använts från marken och nu jobbar vi vidare för att den ska kunna användas även från luftfarkoster för mer storskalig metankartering, säger David Bastviken, professor på Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet.
David Bastviken betonar att projektet aldrig hade varit möjligt utan anslag för metodutveckling från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse samt Vetenskapsrådet.
Förutom Magnus Gålfalk och David Bastviken från Linköpings universitet har professorerna Göran Olofsson och Patrick Crill från Stockholms universitet deltagit i projektet.
Kontakt:
Magnus Gålfalk, biträdande universitetslektor, 013-28 16 48 eller 070-08 95 279, magnus.galfalk@liu.se
David Bastviken, professor, 013-28 22 91, david.bastviken@liu.se
Publikation: Making methane visible. Gålfalk M, Olofsson G, Crill P, Bastviken D. 2015. Nature Climate Change.
– När försäljningen minskar i höginkomstländer är tobaksindustrins framtida lönsamhet beroende av att få barn och unga i låginkomstländer att börja röka, och tobaksindustrin använder marknadsföring för att driva på nyrekryteringen. Vår studie avslöjar hur stora dessa ansträngningar verkligen är, säger professor Anna Gilmore, forskningsledare vid Tobacco Control Research Group, University of Bath i England.
I studien har forskare i flera länder på uppdrag av WHO kartlagt hur marknadsföringen av tobak utvecklat sig sedan 2005, då WHO:s medlemsländer enades om striktare regler för tobaksmarknadsföring.
Driver på nyrekrytering av unga rökare
Studiens visar att många länder visserligen gjort ansträngningar för att förbjuda tobaksreklam. Trots detta frodas reklamen fortfarande vilket driver på nyrekryteringen av rökare, särskilt bland unga.
Enligt studien är marknadsföringen betydligt mer intensiv och aggressiv i låginkomstländer än i höginkomstländer, vilket får WHO att efterlysa åtgärder.
– När försäljningen minskar i höginkomstländer är tobaksindustrins framtida lönsamhet beroende av att få barn och unga i låginkomstländer att börja röka, och tobaksindustrin använder marknadsföring för att driva på nyrekryteringen.
Kopplingen mellan exponering för marknadsföring och tidig rökdebut är väl dokumenterad. I många länder har den stora majoriteten av gruppen vuxna rökare börjat röka innan de fyllt 18: I USA har 80 procent av de vuxna rökarna börjat före de fyllt 18 år.
Säljer cigaretter styckvis
En metod tobaksindustrin använder är att sälja cigaretter styckvis, vilket riktar sig mot barn som inte har råd att köpa ett helt cigarettpaket. WHO-studien visar att 64,2 procent av de granskade butikerna i låginkomstländerna saluförde enstaka cigaretter, jämfört med bara 2,8 procent av höginkomstländernas granskade butiker.
I studien har forskarna mellan åren 2009 och 2012 dokumenterat antalet tobaksannonser och försäljningsställen längs en kilometerlång promenad i 462 utvalda samhällen, i totalt 16 låg-, medel- och höginkomstländer (bland dem Sverige). Dessutom fick nästan 12 000 personer svara på frågor om, och i så fall var de sett tobaksmarknadsföring under de senaste sex månaderna.
Studierna visar att tobaksannonserna var 81 gånger fler per studerat samhälle i utvecklingsländer som Indien, Pakistan och Zimbabwe än i höginkomstländer som Sverige, Kanada och Förenade Arabemiraten. På samma sätt var antalet försäljningsställen för tobak 2,5 gånger fler i låg- och lägre medelinkomstländer som Kina, Colombia och Iran än i höginkomstländerna.
Flest döda av rökning i utvecklingsländer
Totalt sett rapporterade omkring 10 procent av de intervjuade att de sett tobaksmarknadsföring på minst fem typer av media under de senaste sex månaderna, och 45 procent att de sett sådan marknadsföring i åtminstone en typ av media.
– Resultaten visar att förbud mot tobaksreklam, marknadsföring och sponsring är en av de kontrollåtgärder som låginkomstländerna minst anammat. Dessa åtgärder har införts i fyra gånger fler hög- och medelinkomstländer än låginkomstländer, säger Dr Armando Peruga, programchef för tobaksfria initiativet på WHO.
Tobaksrelaterade sjukdomar är den enskilt viktigaste, förebyggbara orsaken till dödsfall i världen. Enligt WHO:s beräkningar kommer tobaksbruk orsaka 8,4 miljoner dödsfall år 2020. Av dem beräknas 70 procent ske i utvecklingsländer där cirka 900 miljoner rökare bor.
Mer tobaksreklam i Sverige än i Kanada
– Om inte de skyldigheter som ingår i WHOs ramkonvention snabbt och fullt ut genomförs kommer dessa siffror stiga dramatiskt, säger professor Annika Rosengren vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som medverkat i studien:
– Det har skett betydande framsteg under det senaste decenniet, men nu måste vi skärpa våra globala ansträngningar så att människor världen över är skyddade från tobaksepidemin.
En jämförelse mellan Sverige och Kanada, de två västliga höginkomstländerna i studien, visade att Sverige har en mer aggressiv marknadsföring av tobaksvaror än Kanada. Ungefär hälften av försäljningsställena för tobak i Göteborg visade reklam för tobak, jämfört med 10 procent av försäljningsställena i städer i Kanada. Nästan hälften av de intervjuade i Sverige hade sett tobaksreklam det senaste halvåret, jämfört med mindre än var tredje i Kanada.
WHO:S TOBAKSRIKTLINJER
WHO:s ramverk för tobakskontroll har utvecklats som ett svar på den globala tobaksepidemin. Sedan ramverket trädde i kraft 2005 har 180 länder anslutit vilket innebär att fördraget inkluderar nästan 90 procent av världens befolkning. WHO Framework Convention on Tobacco Contro (FCTC).
Kontakt: Annika Rosengren, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, 0709-603 674, annika.rosengren@gu.se
Humant immunbristvirus (HIV) är det retrovirus som orsakar AIDS (förvärvat immunbristsyndrom). Det upptäcktes på 1980-talet och har fått en global spridning. Idag lever miljontals män, kvinnor och barn med HIV. Virusets proteas klyver peptidbindningar mellan aminosyror i virusets så kallade polyproteiner, som är proteinprekursormolekyler. Därigenom kan viruset skapa en aktiv viruspartikel.
HIV utvecklar resistens mot läkemedel
Tack vare biomedicinsk forskning och framgångsrik läkemedelsutveckling finns idag en rad effektiva antiretrovirala läkemedel, däribland proteashämmare, som kan hejda sjukdomsförloppet hos personer med HIV-infektion.
HIV kan på grund av mutationer utveckla resistens mot läkemedel. Forskare försöker därför ständigt ligga ett steg före och utveckla nya läkemedel som är ännu effektivare eller har andra angreppspunkter. Ofta måste patienterna behandlas med flera olika läkemedel.
Forskargruppen har fokuserat på interaktionen mellan enzymet HIV-1 proteas och peptidsubstrat. De har utvecklat ett dataprogram som kan simulera klyvning av peptider med HIV-1 proteas. Träffsäkerheten är hög och programmet kan i nio fall av tio förutsäga vilka aminosyrasekvenser som HIV-1 proteaset kan klyva. Förutsägelserna är optimerade för peptider bestående av 8 aminosyror.
Effektivare proteashämmare
– För att utveckla bättre virushämmande läkemedel är det viktigt att förstå hur HIV och dess beståndsdelar fungerar och interagerar med människan. Vår förhoppning är att kunskaperna som detta tvärvetenskapliga forskningsprojekt har genererat ska kunna användas av läkemedelsforskare världen över för att skapa ännu effektivare proteashämmare i framtiden, berättar Daniel Garwicz, doktor i medicinsk vetenskap och specialistläkare i klinisk kemi på Akademiska sjukhuset i Uppsala, verksam vid Institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet.
Daniel Garwicz har varit biträdande handledare till Liwen You, som disputerade för åtta år sedan i Lund i ämnet teoretisk fysik, inriktning beräkningsbiologi, med avhandlingen ”Computational Prediction Models for Proteolytic Cleavage and Epitope Identification”. Huvudhandledare och projektledare var Thorsteinn Rögnvaldsson, professor i datavetenskap och numera prorektor vid Högskolan i Halmstad.
Samarbete över ämnesgränserna
Tillsammans har de under en 10-årsperiod publicerat flera vetenskapliga artiklar kring HIV-1 proteas i facktidskrifterna Journal of Virology, BMC Bioinformatics och Bioinformatics samt en översiktsartikel i Expert Review of Molecular Diagnostics. Datasetet som har använts för publikationerna har gjorts tillgängligt för biomedicinska forskare, läkemedelsföretag och andra intresserade över hela världen.
– Tack vare ett framgångsrikt samarbete över ämnesgränserna har vi bidragit med en liten pusselbit till en djupare förståelse av hur HIV-1 proteas fungerar, avslutar professor Thorsteinn Rögnvaldsson.
För mer information: Daniel Garwicz, med dr, specialistläkare i klinisk kemi, Klinisk kemi och farmakologi; 018-611 42 02 Thorsteinn Rögnvaldsson, professor i datavetenskap, inriktning maskinlärande; 035-16 74 77
I nya studier har doktoranden Janina Konarska och hennes kollegor undersökt hur olika träd påverkar stadsklimatet. De har bland annat tittat på hur träd i gatumiljö och i parker påverkar det lokala klimatet. Forskarna har också jämfört olika trädslag, både med avseende på förmågan att kunna ge skugga och hur effektivt träden ger ifrån sig vatten genom avdunstning och transpiration.
− Stadsträd kan skilja sig avsevärt i transpiration, men de flesta träd ger skugga och påverkar människors hälsa och välbefinnande, säger Janina Konarska vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.
Men träden minskar inte bara solstrålningen under sommaren utan även på vintern. Till trädens skugga når då bara hälften av strålningen. Därför bör både urvalet av trädslag och platser övervägas i stadsplaneringen.
− Träd och parker ger en kylande effekt under alla årstider, men de största hälsofördelarna är under varma sommardagar, säger Janina Konarska vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.
Odlingsförhållanden påverkar träden Hennes studier visar också betydelsen av de odlingsförhållande som finns lokalt för att träden ska kunna kyla ner mikroklimatet.
− De områden i staden där den kylande effekten av träd skulle behövas mest, till exempel där det finns mycket asfalt och lite grönska, är också de områden där träd utsätts för de flesta allvarliga stressfaktorerna, säger Janina Konarska.
För gatuträd som omges av en liten asfalterad yta finns dåliga möjligheter för regnvatten att tränga ner i marken och det skapar en stressig miljö för träden. Studien visar likaså att när träd omges av gräs, i stället för hårda ytor som sten eller asfalt, kan stadsträden utveckla tätare kronor och ge mer skugga och förbättra mikroklimatet i staden och därmed också människors hälsa.
− Att ge stadsträd goda odlingsförhållanden kan förbättra trädens hälsa och kylprestanda, särskilt i ett framtida varmare klimat, säger Janina Konarska.
Ökande extremväder, som till exempel värmeböljor, innebär sociala, ekonomiska och miljömässiga svårigheter.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
