Ett av världssamfundets milleniemål som skulle vara uppfyllt 2015 var att minska mödradödligheten med 75 procent. I Indien har man lyckats få ner mödradödligheten markant sedan 1990, men inte tillräckligt för att uppfylla detta mål. Indien har sedan länge fokuserat på att begränsa barnafödandet och har använt diverse metoder för att åstadkomma detta, bland annat steriliseringskampanjer.

Idag finns vissa typer av preventivmedel tillgängliga gratis på vårdcentraler i Indien, men kanske det viktigaste av allt: regeringen har gått ut hårt för att förändra normen och idealen kring barnafödande. Istället för att värdesätta stora familjer, försöker man uppmuntra tvåbarnsfamiljen. Dessutom uppmuntrar man familjer att öka tidsintervallen mellan barnafödande. Trots detta är sterilisering fortfarande det vanligaste preventivmedlet i Indien. Abort är lagligt och används flitigt, särskilt den privata eller informella sektorn. Aborter står än idag för 8-18 procent av Indiens mödradödlighet. Kanske ännu mer, detta trots att det enligt lagen ska finnas att tillgå säker abort.

Medicinsk abort kan förenklas
Sexuell och reproduktiv hälsa är grundläggande för att kunna uppnå de nya hållbarhetsmålen för mödradödlighet och jämställdhet. Mandira Pauls doktorsavhandling har för avsikt att identifiera sätt att förenkla och öka tillgången till reproduktiv hälsa i resurssnåla kontexter. Hon har, tillsammans med sina kollegor, valt att fokusera på medicinsk abort och preventivmedel i Rajasthan, en delstat i norra Indien.

I en av avhandlingens studier följdes kvinnor som genomförde medicinsk abort. De flesta kvinnor som deltog i studien bodde på landsbygden där infrastruktur och vägar ofta är i dåligt skick. En grupp kom på återbesök hos läkare medan den andra gruppen själva utvärderade sin abort hemma med hjälp av ett graviditetstest och ett piktogram, en instruktion i bildformat.

Studien visade att kvinnor tycker att medicinsk abort är en bra abortmetod och att de skulle välja samma metod igen om de skulle behöva. De flesta skulle då vilja följa upp aborten hemmavid istället för att komma tillbaka till kliniken för ett återbesök. De här resultaten påverkades inte av kvinnans utbildningsnivå eller om hon bodde i staden eller på landsbygden. Studien visade även att självutvärdering fungerar lika bra som återbesök på kliniken.

I Indien bör förenklad medicinsk abort med 1-2 läkarbesök ges som ett alternativ till den nuvarande medicinska aborten som innebär tre läkarbesök. Att erbjuda förenklad abort kan därför spara resurser för både vårdgivaren och vårdmottagaren, menar Mandira Paul.

Vill bara ha två barn
För att förstå hur unga och nygifta kvinnor ser på sin reproduktiva hälsa, samt vilka möjligheter de har att bestämma över sin egen kropp, genomförde Mandira Paul och hennes kollegor också en intervjustudie där de intervjuade unga kvinnor och män på landsbygden. Svaren visade att kvinnorna helst inte ville ha mer än två barn och det skulle gärna vara 3-5 års intervall mellan barnen. Preventivmedel var dock tabu och att använda preventivmedel verkade otänkbart, i alla fall innan första graviditeten. Istället använde kvinnorna sig av traditionella och socialt accepterade metoder (så som att räkna dagar och försöka undvika samlag under de fertila dagarna). Detta resulterade dock i oplanerade graviditeter och ofta också i ett behov av abort.

Gfta par diskuterade familjeplanering tillsammans men hade svårt att prata om preventivmedel, dock var det vedertaget att använda abort som en kompletterande metod till de traditionella metoderna.

Mandira Pauls avhandling innehåller också en studie om kvinnors preventivmedelsanvändning efter abort.

– Genom att erbjuda en säker men förenklad medicinsk abortvård som lägger över mycket av ansvaret i kvinnans händer och genom att ge kvinnan fullständig information samt rätten att välja preventivmedelsmetod så kan vi minska mödradödligheten kraftigt. Gör vi detta kan kvinnan få en chans att bestämma över sitt liv, sin reproduktion och då också skapa bättre förutsättningar för sig själv och sin familj, säger Mandira Paul.

Läs hela avhandlingen:
Simplifying Reproductive Health in Low-Resource Settings – Access to medical abortion and contraceptive choice, the importance of gendered structures in Rajasthan.

För mer information:
Mandira Paul, doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, internationell mödra- och barnhälsovård, tel: 0739-689267, e-post: Mandira.Paul@kbh.uu.se

Forskning har visat att grumligt vatten kan påverka evolutionen hos vissa fiskarter. Ornament som används för att attrahera det motsatta könet, som exempelvis stark färg, blir oanvändbara då sikten i vattnet försämras, varför ornamenten inte utvecklas.

Den aktuella studien, som publicerats i tidskriften Ethology, har gjorts på den säregna fiskarten mindre havsnål (Nerophis ophidion), en art i familjen kantnålar, släktingar till sjöhästen, med omvända könsroller – där det är hanen som är gravid och tar hand om avkomman. Eftersom honorna kan producera fler ägg än vad hanarna kan ta hand om blir det ett ”överskott” av ägg och således konkurrens mellan honorna om att få para sig med en hane. Därför är det honorna hos dessa fiskar som utvecklar sexuella ornament. Under våren växer en lång skinnflik ut längs med honans undersida, och honans blå färg ökar i kontrast. Honan använder fliken och den blå färgen under parningsakten för att imponera på hanarna så att de ska välja att para sig med just henne.

Algblomning påverkar inte utvecklingen av ornament
Fiskar som hölls i vatten med alger utvecklade sina ornament i samma hastighet och till samma grad som hos de fiskar som hölls i klart vatten. Uppsalaforskarna såg alltså att algblomning inte påverkar utvecklingen av dessa ornament, vilket var ganska förvånande eftersom man sett detta hos en del andra fiskarter.

– Forskning har tidigare visat att till exempel ciklider som lever i grumligt vatten i Victoriasjön tappar mycket av sin färg, varför vi trodde att samma sak skulle ske här med havsnålarna, men så var alltså inte fallet. Däremot förändrades valet av partner och blev mer slumpmässigt i den dåliga sikt som algblomningen ställer till med, säger Josefin Sundin, post-doktoral forskare vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.

Väljer slumpmässigt partner i dålig sikt
Dock var det så att valet av partner förändrades under förhållanden med algblomning, hanarna valde en hona slumpmässigt i den dåliga sikten, vilket alltså kan leda till att de inte längre klarar att välja den ”bästa” partnern med ”vackrast” ornament. Experimenten utfördes på Campus Gotlands forskningsstation Ar. Arten mindre havsnål finns både i Östersjön och längst den svenska västkusten.

Läs hela artikeln:
Algal Turbidity Hampers Ornament Perception, but Not Expression, in a Sex-Role-Reversed Pipefish, i Ethology.

För mer information:
Josefin Sundin, josefin.sundin@neuro.uu.se; josefin@teamsundin.se
mobil: 0730-302270

Domesticering, tämjandet av vilda djurpopulationer till husdjur, har förändrat väldigt många ärftliga egenskaper. En tidig förändring var troligen ett minskat rädslobeteende. Tamhöns är till exempel mindre lättskrämda än deras vilda urmoder, det röda djungelhönset. Den skillnaden måste ha varit viktig för domesticeringen – höns som var mindre rädda för människor klarade sig bättre i en ”mänsklig” omgivning.

För att kartlägga vilka genregioner som påverkar detta utförde forskarna ett omfattande experiment. Vilda djungelhöns och tama värphöns korsades i många generationer. Avkomman, 572 individer, placerades i en open field-arena – en klassisk testmiljö där rädda djur håller sig till väggar och hörn medan de kaxigare går runt och undersöker omgivningen.

– Man behöver stora försökspopulationer, eftersom beteendet påverkas av många genetiska varianter med enskilt små effekter, säger Dominic Wright, forskare i beteendegenomik och ledare för studien som publiceras i tidskriften Genetics.

Genetisk kartläggning
Forskarna registrerade beteendena hos hönsen och gjorde en genetisk kartläggning, en statistisk metod att koppla individers egenskaper till genetiska varianter.

Den delen kombinerades med en analys av genuttrycket i hjärnans hypothalamus, det vill säga hur mycket olika gener är ”påslagna”. Hypothalamus är ett område i hjärnan som styr hormonsignaleringen mellan hjärnan och kroppens olika organ.

Identifierade tio gener
Till slut hade forskarna lyckats hitta tio gener som starkt associerades till variationen i hönsens rädslobeteende. Fortsatta undersökningar visade att fyra av generna överensstämde med existerande data från samma sorts beteendestudier på möss. Dessutom kunde tre av dem länkas till motsvarande gener hos människa, två som associerats till schizofreni och en till bipolär sjukdom.

– Det verkar som om generna för rädsla under evolutionens gång har konserverats hos de här så olika djurarterna. Vi borde alltså kunna använda vår hönsmodell för att förstå bakgrunden till ångest och rädsla hos människor, säger Dominic Wright.

Läs hela artikeln: A novel chicken genomic model for anxiety behavior av M. Johnsson, M.J. Williams, P. Jensen & D. Wright. Genetics 5 januari 2016.

Kontakt:
Dominic Wright, universitetslektor, 013-281242, dominic.wright@liu.se

Forskare från bland annat Stockholms universitet har studerat mänskliga skelett från den arkeologiska utgrävningen Kumtepe i västra Turkiet. Benmaterialet som forskarna analyserat var hårt nedbrutet och det var mycket svårt att få ut DNA ifrån det. Ayca Omrak, doktorand vid Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet, utförde den största delen av arbetet.

– Jag har aldrig arbetat med ett så svårt material, men det var värt varje timme i labbet. När jag väl fick fram DNA blev det tydligt att de tidiga jordbrukarna i Europa verkligen kan spåras till Anatolien. Det är också kul att få jobba med ett material som Kumtepe, som i princip är staden Trojas föregångare, säger Ayca Omrak, doktorand vid Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet.

Stort inflytande på Europas kulturhistoria
Jan Storå, docent vid Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet och medförfattare till studien, håller med. Resultatet bekräftar regionens stora inflytande på Europas kulturhistoria. Han menar även att det är nödvändigt att forska vidare på området.

– Den här regionen, Anatolien, är svår att arbeta med eftersom värmen bryter ner allt DNA. Men skall vi förstå hur förändringsprocessen från en jägar-samlar tillvaro till jordbruk och boskapsskötsel gick till, så är det här vi måste forska vidare, säger Jan Storå, docent vid Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet.

Anders Götherström, som leder forskargruppen bakom de genetiska resultaten, ser även han den här studien som början på ett större arbete:

– Våra resultat bekräftar Anatoliens stora inflytande på den tidiga agrarkulturella utvecklingen i Europa, men för att verkligen förstå vad som hände måste vi djupare in i materialet i från Levanten.

Den arkeogenetiska forskargruppen vid Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet har inlett ett intensivt samarbete med forskargrupper i Ankara och Teheran.

För ytterligare information:
Anders Götherström, forskare Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet, Anders.Gotherstrom@arklab.su.se, 073 992 78 64
Jan Storå, docent Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet:
Jan.Stora@ofl.su.se alt 070 605 22 93

I en ny studie från Göteborg undersöktes samtliga fall av bekräftad bakteriell sepsis under 3 månader – 700 fall. Studien visar att misstanke om sepsis rapporterades i endast 6 procent av fallen. Liknande resultat har påträffats i en annan svensk studie som kommer att publiceras inom kort. Andra studier visar att om ambulanspersonalen ställt en preliminär diagnos hade tiden till lämplig behandling minskat från cirka 3,5 timmar till 1,5 timmar.

Ambulansvårdade patienter med hjärtinfarkt eller stroke har större chans till överlevnad jämfört med de med blodförgiftning.

– När det gäller hjärtinfarkt och stroke har prehospital-identifiering nästan halverat tiden till behandling för patienterna, vilket har räddat fler liv. Och det är viktigt att även sepsis identifieras tidigt, berättar Angela Bång, docent i prehospital akutsjukvård vid Högskolan i Borås.

God överlevnad om behandlingen sker snabbt
Sepsis behandlas med syrgas, intravenös vätska och antibiotika. Chansen till överlevnad är god om behandlingen sker snabbt. Dessutom minskar lidandet hos patienten

– Det brukar kallas ”the golden hour”. Den gyllene timmen är ett begrepp inom akutsjukvården där man observerat att snabba åtgärder och operationer minskar antalet döda, säger hon.

Den låga rapporteringen av sepsis förklaras bland annat av tillståndets diffusa karaktär,  vilket gör att man ofta misstänker andra sjukdomar istället.

Doktorand ska ta fram bedömningsinstrument
Forskningsprojektet MISSIS (Misstänka och behandla Svår SepsiS i ambulanssjukvård) har pågått sedan 2013. Hösten 2015 påbörjade Agnes Olander sina doktorandstudier i projektet. Målet är att ta reda på hur ambulanspersonal identifierar patienter med sepsis, hur vården fungerar runt behandlingen så att den kan starta så tidigt som möjligt och hur patienter och närstående som har genomgått sepsis har upplevt det. Hon ska också evidensbasera ett beslutsstöd så att ambulanspersonalen får ett bedömningsinstrument.

– Det är en resa fram till ett färdigt frågeprotokoll, men nu när vi har en doktorand som arbetar med det kommer det att bli resultat, säger Angela Bång.

Sepsis beror på att bakterier sprider sig till blodbanan och orsakar en allmän infektion. Det kan i sin tur bero på en bakomliggande infektion som urinvägs-, luftvägs- eller sårinfektion. Ibland hittar man ingen tydlig orsak. När patienterna insjuknar utsöndras signalsubstanser, cytokiner, vilka påverkar kroppen på flera sätt, som höjd puls och lägre blodtryck.

– Det är som ett moment 22. På ett tidigt stadium är det svårt att identifiera sepsis, vilket gör att patienten inte får behandling. På ett sent stadium är det lättare att ställa diagnos, till exempel genom blodprov, men då kan det vara så sent att behandlingen inte hjälper. Därför är det av största vikt att ställa tidig diagnos, helst redan i ambulansen, säger Angela Bång.

Symtom som gör att man bör misstänka sepsis

* Plötslig kraftig sjukdomskänsla. Patienterna säger ofta i efterhand att de aldrig tidigare har känt sig så sjuka.
* Plötsligt insjuknande (med snabbt förlopp). Ibland inträffar detta efter att man har haft en annan infektion, och börjat bli frisk från den.
* Plötslig feber och/eller frossa någon gång under förloppet.
* Plötslig andnöd och/eller andningspåverkan.
* Plötsligt illamående, kräkningar och/eller diarréer.
* Plötslig svår smärta, ofta i buk, leder eller hjärtområdet.
* Plötslig muskelsvaghet, vilket kan göra att patienten ramlar omkull eller inte kan stå och gå.
* Plötslig hjärnpåverkan, allt från lätt förvirring till hallucinationer.

För ytterligare information:
Kontakt: Angela Bång, docent i prehospital akutsjukvård, telefon: 033-435 4783, mobil: 0703-38 56 58, e-post: angela.bang@hb.se

Framtida sjukdomsdiagnostik kommer i ökande grad att fokusera på hur enskilda celler samverkar i kroppens alla organ när vi är friska och vid sjukdom. Det här är också för närvarande ett mycket aktivt forskningsområde.

Studiens huvudförfattare Caroline Gallant och Spyros Darmanis berättar att metoden att undersöka proteiner och RNA-molekyler hos enskilda celler kan visa hur behandling med läkemedel har olika effekter, vilket är omöjligt att upptäcka med vanliga metoder där stora antal celler studeras tillsammans.

Proteiner speglar bättre cellens tillstånd
Den nya analysmetoden kan också ge svar på om RNA eller proteiner bäst speglar identiteten och tillståndet för en enskild cell. Utslaget över många celler finns en god överensstämmelse mellan antalet RNA-molekyler och de proteiner de kodar för. Forskarna kan nu påvisa att dessa medelvärden inte gäller när enskilda celler studeras. Mängden av proteiner verkar därför bättre spegla en enskilds cell identitet och tillstånd än antalet RNA-molekyler.

Metoden har tillämpats för att förstå varför läkemedel har olika effekt vid behandling av den aggressiva hjärntumören glioblastom. Analys av RNA- och proteinmönstret i enskilda glioblastomceller från patienter med hjärntumör visar en avvikande grupp av celler som inte svarar på läkemedelsbehandling. Dessa fynd, beskrivna i Cell Reports, understryker värdet av metoden för att utvärdera läkemedel mot tumörer.

Metoden för proteinanalys bygger på den så kallade PEA-tekniken som utvecklas vid Uppsalaföretaget Olink. Tekniken för analys av protein och RNA i enskilda celler kommer nu att göras tillgänglig för forskarvärlden via SciLifeLab vid Uppsala universitet.

För ytterligare information:
Caroline Gallant, forskare vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi,
0725-42 38 28, caroline.gallant@igp.uu.se
Ulf Landegren, professor i molekylärmedicin,
0708-96 26 04, ulf.landegren@igp.uu.se

En stor del av jordens befolkning är allergiska mot ämnen i omgivningen, till exempel pollen, födoämnen och insektsgift. För en del personer leder den allergiska reaktionen till ett livshotande tillstånd med en så kallad anafylaktisk chock.

När ett allergiframkallande ämne kommer in i vår kropp upptäcks det av antikroppar som sedan binder till immunceller. Dessa celler utsöndrar ämnet histamin, som i sin tur ger oss allergiska symtom. Allergiska reaktioner har därför i huvudsak antagits bero på ett överaktivt immunsystem. Men nu visar en studie att histaminkänsliga nervceller i periferin kan orsaka ett anafylaktiskt tillstånd med klåda, utslag, andningssvårigheter och cirkulationsstörningar – om de inte regleras korrekt. Studien har letts av Malin Lagerström vid Uppsala universitet.

Rekryterar nya immunceller
De histaminkänsliga nervcellerna bär inte bara sensorisk information till hjärnan om det allergiska tillståndet, utan rekryterar också immunceller i periferin för att hantera situationen. Detta leder till ytterligare utsöndring av histamin från immuncellerna.

– Vår forskning visar att minskad kontroll av dessa nervceller leder till en negativ spiral med ökande nivåer av histamin i blodet och i slutänden ett livshotande tillstånd. Det ansvariga proteinet bakom regleringen är den glutamaterga receptorn mGluR7 som bildas av dessa nervceller. När mGluR7 binder signalsubstansen glutamat, fungerar receptorn som en inbyggd broms på de histaminkänsliga nervcellerna, som därmed hindras från att starta en kraftig allergisk reaktion, säger Malin Lagerström.

– Vi undersöker nu om läkemedel mot mGluR7-proteinet kan användas preventivt för att förebygga livshotande allergiska tillstånd.

Läs hela artikeln: Identification of a Neuronal Receptor Controlling Anaphylaxis, Cell Reports.

För ytterligare information:
Malin Lagerström, forskare vid Institutionen för neurovetenskap, tel: 073-3358778, e-post: malin.lagerstrom@neuro.uu.se
Cecilia Yates, informatör vid Institutionen för neurovetenskap, tel: 0704-334801, e-post: cecilia.yates@neuro.uu.se

‘- När man går tillbaka och tittar efteråt visar det sig att en majoritet av alla som tar sina liv har kommunicerat det på det ena eller andra sättet. I en självmordsprocess är det kanske det tydligaste tecknet för andra just att personen berättar om sina självmordstankar och självmordsplaner, säger Michael Westerlund vid Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet.

Forskarlaget har undersökt de föreställningar och attityder som förekom i de anonyma användarkommentarerna som publicerades på sajten Flashback före, under och efter självmordet. Nästan hälften av kommentarerna före självmordet uppmuntrade 21-åringen att utföra självmordet, och ett förvånansvärt högt antal kommentarer efter självmordet uttryckte spänning, även om ungefär hälften av kommentarerna betraktade självmordet som tragiskt.

Rätt bemötande kan rädda liv
– Vi vet att hur man bemöts, om man är suicidal, är oerhört viktigt. Och är man inne i en självmordsprocess är man i dagens uppkopplade värld ofta ute på internet och diskuterar det, säger Michael Westerlund vid Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet.

Slutsatsen forskarna drar utifrån studien är att det är viktigt att öka uppmärksamheten på självmordssignaler och förståelsen för hur man kan bemöta självmordsbenägna personer i olika nätforum. En åtgärd som föreslås är att rikta utbildningsinsatser till moderatorer på nätforum. En annan åtgärd är att skapa rutiner inom vården för att undersöka vilken typ av webbsajter och forum som självmordsbenägna personer besöker.

Michael Westerlund vid Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet har publicerat studien tillsammans med Danuta Wasserman, professor i psykiatri och suicidologi, Karolinska Institutet och Gergö Hadlaczky, Karolinska Institutet.

Läs hela artikeln:
Case study of posts before and after a suicide on a Swedish internet forum

För ytterligare information
Michael Westerlund, Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet, e-post michael.westerlund@ims.su.se, mobil 0707-89 00 58.

I ett globalt perspektiv är självmord idag en av de vanligaste dödsorsakerna i världen, och orsakar uppskattningsvis 700 000 dödsfall om året. Idag vet man att mellan en tredjedel och hälften av alla personer som har begått självmord tidigare har kommunicerat sina avsikter att begå självmord till människor i sin omgivning. Om indirekt kommunikation räknas in stiger andelen till 60-80 procent.

Stöd vid självmordsrelaterade frågor:

Mind Självmordslinjen, tfn 90101 öppet dygnet runt, chatt: http://mind.se, webb https://mind.se/sjalvmordslinjen/

Ett viktigt verktyg för att avgöra rätt behandling av bröstcancer är att mäta faktorn HER2 (human epidermal growth factor receptor type 2) i vävnadsprov från patienten.

Behandling som riktar sig mot HER2 är dyr, men räddar livet på många kvinnor. Samtidigt är den helt onödig för de patienter vars metastaser inte uttrycker HER2.

Jämförde metoder för att diagnostisera
Syftet med den aktuella studien, som publiceras i Open Acess-tidskriften Theranostics, var att jämföra tillförlitligheten hos den diagnostiska standardmetoden för HER2, som innefattar kirurgiska ingrepp och nålbiopsier från bland annat lever och skelett, med en enklare och för patienten skonsammare metod baserad på bildanalys.

Studien inkluderade 16 kvinnor under pågående behandling av metastatisk bröstcancer. 12 hade diagnostiserats med HER2-positiv modertumör, medan fyra var HER2-negativa. Samtliga undersöktes med en kombinerad PET/CT-metod med en ny spårmolekyl för att identifiera HER2-metastaser genom bildanalys.

Resultatet visade att halten av HER2 i metastaserna mättes korrekt med den nya metoden och alltså fungerar tillfredställande. Dessutom fann man att halten HER2 i metastaserna i en del fall skilde sig från modertumören, vilket ledde till justerad behandling.

– Den nya metoden kan komma att ersätta invasiva vävnadsprov inom en snar framtid. Vår studie ledde till att två patienter påbörjade och en patient avslutade HER2-riktad behandling säger Jens Sörensen, forskare och adjungerad professor vid institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet.

Forskargruppen planerar nu en större studie med flera deltagande sjukhus för att säkerställa resultaten i syfte att göra metoden allmänt tillgänglig.

Studien är helt finansierad av anslag från Cancerfonden och Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation, BRO. Den bygger på ett mångårigt utvecklingsarbete vid Uppsala universitet. Det har skrivits cirka 50 prekliniska artiklar om molekylen.

Artikel
Measuring HER2-Receptor Expression In Metastatic Breast Cancer Using [68Ga]ABY-025 Affibody PET/CT, Theranostics 2016; 6(2):262-271. doi:10.7150/thno.13502

För mer information kontakta:
Jens Sörensen, tel: +46 70 518 3600, jens.sorensen@pet.uu.se

Mattias Bäckström och hans forskarteam ska nu kartlägga vilka  hinder som finns för avfallsmatchningen.

Kunskapen finns om att avfall från pappersindustrin lämpar sig för att minska urlakningen av svavelsyra och tungmetaller ur gruvrester. Det finns också mycket pengar att spara för gruvbolagen om de kan byta ut dagens hantering mot att använda avfallet från papperstillverkningen enligt Mattias Bäckström.

Även pappersbruken tjänar på att bli av med sina rester, som idag deponeras. Det kostar pengar, även om deponierna ännu inte beskattas.

Mattias Bäckström och hans forskarteam vid Örebro universitet har fått 5,9 miljoner kronor Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra. Projektet ingår i en satsning på att omvandla industrins avfall och biprodukter till värdefulla resurser.

Gruvföretaget Boliden och gruvan i Zinkgruvan utanför Askersund deltar i projektet tillsammans en rad andra företag, inklusive nästan alla pappersbruk.Luleå tekniska universitet är också en partner.

– I grunden handlar det om miljö, men syftet med det här projektet är att stärka svensk konkurrenskraft, säger Mattias Bäckström.

Viktiga aktörer är tillståndsmyndigheter.

– Vi måste se till att de känner sig trygga och visa att det inte blir några negativa effekter av att föra samman två avfall, säger Mattias Bäckström.

För mer information kontakta:
Mattias Bäckström, mattias.backstrom@oru.se, 072-721 57 02

– Det är viktigt att noggrant identifiera hur arterna sprids: om det är med bilar, genom underhåll eller via något vi inte vet om än. Dessutom behöver vi utreda vilka faktorer som tillåter att en invasiv art kan etablera sig på ett ställe, säger Georg Tschan, forskare på VTI..

En EU-förordning från januari i år kräver att Sverige utvecklar handlingsplaner för att åtgärda problemet med invasiva arter. VTI påbörjar nu ett projekt för att öka kunskapen i ämnet.

Okontrollerad spridning
En invasiv art (växt eller djur) är en sådan som introducerats till områden utanför sitt ursprungliga utbredningsområde och som sprider sig okontrollerat. Dessa arter kan skada ekosystemet, ha negativa effekter på jordbruk, åstadkomma ekonomisk skada eller påverka hälsan negativt hos djur och människor.

– I Sverige har problemen med invasiva arter inte prioriterats men i och med införandet av en ny EU-förordning krävs handlingsplaner baserade på fördjupad kunskap. I förordningen finns bland annat krav på att följa upp vilka arter som finns, identifiera spridningsvägar och förhindra spridning, säger Georg Tschan, forskare på VTI.

Viktigt vara tidigt ute
Målet med projektet är att ta fram en handbok för Trafikverket och att ge råd som bygger på en vetenskapligt solid grund. Forskarna kommer bland annat att identifiera vilka arter som är problematiska i nuläget, men även peka ut sådana som kommer vara det i framtiden.

Det är viktigt att identifiera problemfallen i ett tidigt skede, det är både mest arbets- och kostnadseffektivt. Forskningsresultaten kommer därför ha omedelbara konsekvenser för Trafikverkets praktiska åtgärdsarbete.

Hur växterna sprids
– Vi behöver noggrant identifiera hur arterna sprids: om det är med bilar, genom underhåll eller via något vi inte vet om än. Dessutom behöver vi utreda vilka faktorer som tillåter att en invasiv art kan etablera sig på ett ställe, säger Georg Tschan.

Sverige hyser idag ett stort antal delvis mycket problematiska arter som utgör ett hot mot den biologiska mångfalden. Av 2000 främmande arter i Sverige anses cirka 20 procent vara invasiva, vilket är många jämfört med andra EU-länder. Vissa av dessa är en fara för hälsan, exempelvis jättelokan, och kan orsaka kostnader för många miljoner kronor per år. Ett annan invasiv växt är lupinen.

– Även om den ser fin ut så orsakar lupinen i vissa områden en tydligt minskad artrikedom när det gäller växtarter och fjärilar, säger Georg Tschan.

Mångfaldsrika vägkanter
Många vägkanter i Sverige hyser stor biologisk mångfald och fyller en viktig funktion. Etablering av främmande arter sker oftast först vid vägar, men det är otillräckligt känt hur mycket trafiken bidrar till spridning och etablering av arterna. Man vet dock att infrastrukturen och trafiken är spridningsbärare och flera faktorer talar för att problemet kan öka.

– Det globala vägnätet förväntas växa kraftigt under de kommande åren och klimatförändringarna kommer troligen att förändra den naturliga vegetationen samtidigt som den kommer att bidra till spridningen av arter längre norrut.

Samtidigt är det mycket troligt att vissa sätt att bedriva drift och underhåll samt byggande av nya vägar gynnar etableringen av vissa växter. Eftersom spridningen av organismer inte stannar vid nationsgränserna kommer projektet ha ett internationellt perspektiv.

– Vi har också en hel del att lära oss av grannländerna. I Norge, till exempel, har arbetet mot invasiva arter kommit längre.

− I våra experiment ser vi att aktiva yngel har högre chans att överleva, säger Joacim Näslund på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.

Resultaten överraskar eftersom den tidigare gängse uppfattningen har varit att det är tvärt om.

En hög aktivitet generellt har ansetts leda till ökad risk att bli uppäten av rovdjur, eftersom en aktiv fisk lättare upptäcks. När experiment nu tyder på motsatsen behöver forskarna modifiera den tidigare allmänna förklaringsmodellen för att passa bättre in på öring.

Fiskar individuella i beteendet
Joacim Näslund understryker att fiskar, liksom människor och många andra djurgrupper, uppvisar individuella personligheter. Hur dessa personligheter påverkar livet för fisken har däremot först blivit undersökt under de senaste åren. En del av den forskningen har bedrivits av forskare från Göteborgs universitet, där personligheten hos havsöringsyngel bland annat har relaterats till deras överlevnadsförmåga.

− Olika individer varierar ganska mycket i beteende, men varje enskild individ beter sig på ett visst sätt, säger Joacim Näslund.

Studier i åar på västkusten
Joacim Näslund med forskarkollegor har gjort experiment i både laboratoriemiljö och i naturliga åar i närheten av Stenungsund på den svenska västkusten.

I laboratoriet testade forskarna varje individs beteende upprepade gånger för att avgöra havsöringens personlighet. I åarna undersökte sedan forskarna hur de olika personlighetstyperna klarade sig i sin naturliga miljö.

− Det beteende som har varit mest konsekvent generellt har varit simaktiviteten. Den är dessutom relaterad till aggression. Mer aktiva fiskar är också mer aggressiva, säger Joacim Näslund.

Personlighet påverkar överlevnad
I experimenten i åarna såg forskarna att personligheten påverkade överlevnadschanserna. De mer aktiva ynglen hade högre chans att överleva.

− Vi misstänker att öringarnas starka revirhävdande påverkar resultaten. En aktiv och aggressiv fisk kan ha en fördel när det gäller att välja ett bra revir och i ett bra revir finns nära tillgång till skydd.

Forskningsresultaten är betydelsefulla för att bestämma vilka individer som utgör den framtida populationen i ån.

− Men det är viktigt att påpeka att personligheten kan ha olika effekt i olika livsstadier. Tidigare forskning på äldre fisk har visat att effekten är motsatt på dem. Det kan förklara varför vi har olika personligheter hos öringen – de är helt enkelt olika bra vid olika tidpunkter i livet.

Resultaten har betydelse för fiskevård
Forskningen, som nyligen publicerats i en doktorsavhandling, kan ha inflytande på både grundläggande ekologisk forskning och fiskevård.

− Resultat som går i motsatt riktning mot de förväntade är alltid lite extra intressant inom grundforskning, och resultaten visar även att vi behöver tänka på att alla fiskar inte är stöpta i samma form. Inom fiskevården kan det till exempel vara en god idé att göra åarna tillräckligt komplexa och variabla för att underlätta för alla beteendetyper att hitta en plats att leva på. Att behålla en variation helt enkelt.

Avhandling
The Pace of Life of Juvenile Brown Trout

Kontakt
Joacim Näslund, institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet
031- 7863696, 0730-55 79 91 joacim.naslund@bioenv.gu.se

Boken ”Resource Recovery to Approach Zero Municipal Waste” visar med konkreta exempel hur avfallsmängder kan minskas.

Redaktörer för boken är två forskare vid Högskolan i Borås, Mohammad Taherzadeh och Tobias Richards, och den ingår i en internationell bokserie om hållbarhet.

De senaste åren har mindre än en procent av avfallet i Sverige gått till deponi. Forskare vid Högskolan i Borås ligger långt framme för att hitta olika vägar att omvandla avfall till något användbart, till exempel att göra biogas och elektricitet av kött- eller växtavfall.

Det internationella förlaget CRC Press ger ut en serie böcker om ”Green Chemistry and Chemical Engineering”, och de hörde av sig till Mohammad Taherzadeh, professor i bioprocessteknik vid Högskolan i Borås, med en fråga om att skriva en bok om hur man minskar avfallsdeponi.

Uppmuntra till källsortering
– Det nappade vi förstås på, säger han. Det gynnar alla: andra kan ta efter oss och minska sina avfallsberg och vi i Sverige och Borås får uppmärksamhet för något som vi är bra på.

Det är han och Tobias Richards, professor i energiteknik vid Högskolan i Borås, som är redaktörer för boken. Den består av 14 kapitel som till övervägande del är skrivna av forskare vid Högskolan i Borås. Även andra forskare och företagsrepresentanter har bidragit.

– Kapitlen behandlar olika aspekter av hur zero waste kan uppnås, säger Tobias Richards. Till exempel hur vi har gjort här i Sverige med lagar och regler kring avfall, hur man kan uppmuntra privatpersoner att källsortera och återvinna, vilka processer som kan göra biogas av avfall samt hur återvinning av papper, fibrer och metall kan fungera.

Göra något av avfallet
Olika tekniker jämförs och många exempel på regler, metoder och arbetsmodeller ges. Tanken är att ge tips och inspiration om arbetssätt för att minska avfall.

– Vi har också belyst vad man kan tänka på vid produktion för att underlätta återvinning och vad man kan göra med det som redan finns på soptippar, säger Mohammad Taherzadeh. Boken spänner över ett väldigt stort område, men vi har försökt hålla oss nära den allra färskaste forskningsfronten och ha en inriktning mot framtiden.

På frågan om vem som ska läsa boken är det spontana svaret ”alla!”. Den fungerar bra som lärobok på universitet och högskolor, men det är också många beslutsfattare inom såväl industri som kommuner som har nytta av att läsa den.

Cirkulär ekonomi
– Det är inte tänkt att den i första hand ska läsas från pärm till pärm, utan den ger olika pusselbitar av avfallsfrågan och man kan välja att läsa kapitlen i vilken ordning som helst, säger Mohammad Taherzadeh. Sammantaget ger den en bra helhetsbild med många exempel på hur vi arbetar i Sverige, men också från andra platser runtom i världen.

Boken kom ut i somras och har fått positiv respons. En förhoppning är att frågor om minskade avfallsmängder kommer att diskuteras allt mer framöver.

– Vi ser att detta ligger i tiden och är väldigt aktuellt, säger Tobias Richards. Till exempel är ju resursåtervinning en del av cirkulär ekonomi – något som är starkt på gång i hela Europa. Vi önskar att allt fler ser på avfall som ett grundmaterial till nya varor, och att de letar processer för att använda avfallet på vettiga sätt i stället för att betrakta det som något värdelöst.

Kontakt:
Mohammad Taherzadeh, Tfn: 033-435 59 08, E-post: mohammad.taherzadeh@hb.se”>mohammad.taherzadeh@hb.se
Tobias Richards, Tfn: 033-435 42 07, E-post: tobias.richards@hb.se

Läs mer om högskolans forskning inom resursåtervinning.

Rättsvårdande myndigheter runt om i världen samlar regelbundet in information från brottsplatser i form av fritext som registreras i olika anmälningssystem.

– Dessvärre samlas inte alltid samma uppgifter in, eftersom varje polis delvis avgör vad som är relevant att registrera vid brottsplatser. Det medför att det är olika typer av information som samlas in och att information saknas. Till exempel kontrollerar inte alla poliser om målsäganden blivit uppringd från okänt nummer eller om okända bilar eller personer iakttagits i området före brottet, berättar forskaren Martin Boldt vid BTH.

Få inbrott klaras upp
Att det inte finns jämförbar brottsplatsinformation försvårar jämförelser mellan brottsplatser vilket gör det svårt att länka samman brott i serier. Detta blir särskilt påtagligt när man undersöker mängdbrott, till exempel bostadsinbrott. I Sverige genomförs cirka 22 000 bostadsinbrott varje år och omkring fyra–sex procent klaras upp.

BTH har under flera år samarbetat med polisen och Nationellt Forensiskt Centrum för att öka kunskapen om bostadsinbrott. Nyligen fick BTH medel av Vinnova för att arbeta vidare med en ny metodik för systematisk insamling av brottsplatsinformation och analysmetoder för att koppla samman brottsserier. Arbetet med att vidareutveckla samt fälttesta det nya arbetssättet att samla och systematisera information kommer att påbörjas efter nyår.

Automatisk analys
– Den systematiska insamlingen gör att polisen kan arbeta effektivare eftersom analysen delvis sker med automatiska metoder. Strukturerad brottsplatsinformation kan i förlängningen tillåta jämförelser av brott på både nationell och internationell nivå, vilket idag skulle vara mycket resurskrävande, berättar Martin Boldt.

För mer information:
Martin Boldt via e-post: martin.boldt@bth.se eller via telefon 070-557 30 99.

I de två konflikter som var dödligast under 2014, Syrien och Irak, har våldet fortsatt med oförminskad styrka under 2015. Dessutom har eskalerande våld i redan allvarliga situationer gjort att säkerhetsläget försämrats kraftigt i länder som Nigeria, Yemen och Egypten, säger Therése Pettersson, projektledare för UCDP.

– Även i Afghanistan har våldet ökat kraftigt, påpekar hon. De internationella styrkorna har dragit sig tillbaka, vilket har gjort att de afghanska säkerhetsstyrkorna har varit extra utsatta. Samtidigt har de trevande försöken till fredsförhandlingar strandat efter att en ledarskapskonflikt brutit ut inom Talibanrörelsen till följd av beskedet att Mulla Omar varit död i flera år.

Fler blandar sig i
Ytterligare en försvårande faktor är Islamska Statens (IS) expansion, där gruppen utropat provinser i en rad länder såsom Ryssland, Afghanistan, Nigeria, Libyen och Egypten. Grupper som är löst knutna till, eller har inspirerats av, IS har även utfört spektakulära terrorattacker mot civila mål runt om i världen. Våldet som kopplas till IS och deras allierade har också gjort att fler och fler länder har blandat sig i konflikterna.

– Det tydligaste exemplet är Rysslands, USA:s, Storbritanniens och Frankrikes bombningar av IS i Syrien, säger Professor Peter Wallensteen, rådgivare inom UCDP.

Att externa parter engagerar sig militärt i andra länders konflikter är ett fenomen som har ökat kraftigt de senaste åren, men forskningen visar att dessa konflikter är svårare att lösa, varnar han.

Ljusglimtar
Det är dock inte bara en negativ bild som möter oss när vi tittar på 2015, det finns ljusglimtar som inte ska glömmas bort. En av de konflikter som 2014 klassificerades som krig av UCDP, vilket innebär att konflikten orsakade minst 1000 stridsrelaterade dödsfall under året, var Sydsudan. Under 2015 har dock ett fredsavtal mellan de stridande parterna lyckats minska våldet betydligt.

– Även i Colombia, Myanmar och Filippinerna pågår lovande fredsprocesser, och i Ukraina har ett avtal om vapenvila hejdat det värsta våldet, påminner Wallensteen.

Den största utmaningen för 2016 blir att tackla den alltmer kritiska situationen i Mellanöstern, som delvis men inte helt är ett resultat av IS:s expansion.

– En förutsättning för det är att grannländer och politiska stormakter kan komma överens och samordna sina intressen, avslutar Therése Pettersson.

För mer information:
Projektledare Therése Pettersson, tel: +4670-6496491 e-mail: therese.pettersson@pcr.uu.se, eller professor Peter Wallensteen, tel: +4670-6752679 e-mail: peter.wallensteen@pcr.uu.se

– Kartläggningen är ett viktigt steg i arbetet att öka förståelsen för hur näringsämnen omvandlas i Östersjön, och hur dessa processer kommer att påverkas av den globala uppvärmningen. Man kan likna det vid medicinsk forskning där informationen om människans arvsmassa är en grundpelare och absolut nödvändighet för en stor del av den forskning som bedrivs idag. På många sätt ligger miljöforskningen efter, men arbetet pågår nu för fullt med att kartlägga genomen hos de vanligaste mikroskopiska planktonarterna i Östersjön, säger KTH-forskaren Anders Andersson som ansvarat för studien.

Han fortsätter med att berätta att samhällsnyttan på sikt med studien ligger i att forskarna kommer kunna modellera näringsämnesflöden bättre i havet då forskarna vet vad de olika planktonen utför för omvandlingar. Därmed kan forskare och andra lära sig hur till exempel blomningar av skadliga alger och bottendöd kan undvikas genom att till exempel bättre prioritera reningsåtgärder av avloppsvatten.

Sekvenserat DNA med metagenomik
De flesta havsbakteriearter är mycket svåra att odla. Istället har forskarna sekvenserat DNA direkt från ett vattenprov med en metod som kallas för metagenomik. Genom att pussla ihop de korta DNA-snuttarna har man erhållit mer eller mindre fullständiga arvsmassor (genom).

Under ett år togs vattenprover en gång i veckan vid en station tio kilometer öster om Öland. DNA extraherades och sekvenserades på Scilifelab i Stockholm. Man använde en superdator på Parallelldatorcentrum på KTH för att pussla ihop de korta DNA-snuttarna till längre genomfragment, och slutligen använde forskarna en algoritm de utvecklat för att sortera genomfragmenten i arter.

– Metagenomiken ger oss ett fönster till mikrobernas värld. Genom att kartlägga vilka enzymer och upptagsmekanismer de olika planktonarterna kodar för i sin arvsmassa kan vi förstå vilka näringsämnen de lever av. På sikt kommer detta leda till bättre modeller för näringsämnens kretslopp i haven, säger Luisa Hugerth, forskarstuderande på KTH och första författare för studien.

Östersjöplanktonen genetiskt skilda från havs- och sjösläktingar
Kartläggningen av genomen ger inblickar i vilka näringsämnen de olika arterna har kapacitet att omsätta. I princip tillhör alla genomen nya arter av bakterier och arkeer. De flesta är ganska nära släkt med arter man tidigare sekvenserat eller odlat, men några tillhör helt nya grupper. Från sina tidigare studier baserade på taxonomiska markörgener visste forskarna att Östersjön innehåller en blandning av havs- och sötvattensplankton.

Med hjälp av de nya genomen har man nu kunnat undersöka detta närmare, och då man jämfört Östersjögenomen med genetiska data från sjöar och hav från hela världen har det visat sig att Östersjöplanktonen är genetiskt skilda från både havs- och sjösläktingar och att de separerat för minst 100 000 år sedan. Alltså långt innan Östersjön blev ett brackvattenhav för cirka 8 000 år sedan.

Däremot har flera av genomen stor likhet med arvsmassor i ett annat stort brackvattensystem, Chesepeake Bay på nordamerikanska östkusten. Detta betyder att det troligtvis finns ett globalt brackvatten-”microbiome” som är specialiserat på just brackvatten. Varifrån Östersjöns bakterieplankon närmast härstammar, och hur de hamnade i Östersjön, återstår dock att besvara.

Studien publicerades nyligen i Genome Biology med rubriken ”Metagenome-assembled genomes uncover a global brackish microbiome” och författare är Luisa W. Hugerth, John Larsson, Johannes Alneberg, Markus V. Lindh, Catherine Legrand, Jarone Pinhassi och Anders F. Andersson

Kontaktinformation: Anders Andersson: anders.andersson@scilifelab.se.