Den främre delen av hjärnan, frontala kortex, har en nyckelroll i hjärnans kognitiva funktioner. Bland dem ingår mentala processer som vi ständigt använder i vår vardag, såsom uppmärksamhet, minne, inlärning, beslutsfattande och problemlösning. Men det finns mycket vi inte vet än, exempelvis vilka typer av nervceller som är viktiga för de mentala processerna.

Det har länge funnits en teori om att parvalbumin–uttryckande nervceller, så kallade PV-celler, har en central roll i kognition. Nu visar forskare att PV-celler inte bara verkar vara nödvändiga för uppmärksamhet. Det tycks också vara tillräckligt att optimera aktiviteten hos enbart PV-cellerna för att förbättra uppmärksamheten hos möss.

Aktivitet i frontala kortex
Forskarna riktade in sig på att studera uppmärksamhet, eftersom det är en kognitiv process som är förändrad i flera neuropsykiatriska sjukdomar. De tränade möss att utföra en uppgift som kräver hög grad av uppmärksamhet. Medan djuren utförde uppgiften om och om igen registrerade forskarna aktiviteten hos 100-tals individuella nervceller med elektroder i frontala kortex på mössen.

– Vi fann att aktiviteten av PV-cellerna speglade djurets nivå av uppmärksamhet. Cellerna hade hög aktivitet om djuren var uppmärksamma och lägre aktivitet om djuren var ouppmärksamma. Skillnaden var så stor att vi genom att endast titta på PV-cellernas aktivitet flera sekunder i förväg kunde förutspå om djuret skulle lyckas utföra uppgiften eller inte, säger ansvarig forskare Marie Carlén vid institutionen för neurovetenskap.

Förbättrade uppmärksamheten
Forskarna använde optogenetik för att påverka PV-cellernas aktivitet under just de sekunder djuren behövde vara uppmärksamma. Djurens uppmärksamhet försämrades när forskarna antingen hämmade PV-cellernas aktivitet eller förändrade mönstret av cellernas aktivitet. Men forskarna hittade också en typ av manipulation som kunde förbättra uppmärksamheten.

Under vissa kognitiva processer ökar en viss typ av hjärnvågor, så kallade gammavågor (30-80 Hz), i prefrontala kortex. När forskarna drev PV-cellernas aktivitet i gamma-hastighet löste djuren uppgiften fler gånger.

Kognitiva problem är vanliga i psykiska sjukdomar som schizofreni, adhd och autism, men det finns i dag ingen effektiv medicin.

Möjligt förbättra kognitiva funktioner
– Våra fynd binder samman en mängd tidigare iakttagelser rörande PV-celler i kognition och neuropsykiatrisk sjukdom, och demonstrerar denna celltyps centrala roll, både i kognition och psykiatri. Fynden visar också att det är möjligt att förbättra kognitiva funktioner genom att förändra aktiviteten i en enda typ av nervcell, något som häpnadsväckande i ljuset av hjärnans komplexitet. PV-celler är därför en mycket intressant måltavla för läkemedelsindustrin, säger Marie Carlén.

Forskningen har gjorts på Karolinska Institutet och finansierats med anslag från Europeiska forskningsrådet (ERC), Knut and Alice Wallenbergs stiftelse, Ragnar Söderbergs stiftelse och Hjärnfonden.

Artikel (Cell)
Prefrontal Parvalbumin Neurons in Control of Attention, Hoseok Kim, Sofie Ährlund-Richter, Xinming Wang, Karl Deisseroth, Marie Carlén doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.cell.2015.11.038

För frågor, kontakta:
Marie Carlén, forskare. Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet. Telefon: 08-5248 3043 eller 0704-595577 E-post: marie.carlen@ki.se

I en studie publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) fick deltagarna höra sig själva genom hörlurar medan de läste upp en kort novell. Samtidigt förändrade forskarna deras röster till att låta gladare, ledsnare eller räddare.

Resultatet från studien visade att deltagarna inte medvetet upptäckte förändringen, men att deras känsloläge ändå påverkades i riktning mot det som den manipulerade rösten uttryckte.

Röstförändringar genom algoritmer
– Relationen mellan hur vi upplever och hur vi uttrycker känslor har debatterats länge inom psykologin, säger Petter Johansson från Lunds universitet.

– Detta resultat visar att vi på ett omedvetet plan analyserar och blir påverkade av den känslomässiga information vi förmedlar i våra egna röster.

Röstförändringarna skapades genom algoritmer för ljudbehandling som simulerar akustiska beståndsdelar i känslomässigt tal. Till exempel skapades den glada rösten genom att förändra tonhöjden, så att den kom att låta mer positiv, spännviden i rösten påverkades genom kompression så att den kom att låta mer självsäker, och ljudspektrat förändrades genom högpassfilter, så att rösten lät mer vaken och engagerad.

Öppen källkod
Tidigare har känslomässiga förändringar bara gjorts på inspelade röster, och inte på löpande tal. Lars Hall, en av författarna från Lunds universitet, tror därmed att deras resultat kommer öppna upp för många nya typer av frågeställningar och tillämpningar.

– Utöver akademisk forskning, så kan man exempelvis försöka att förstärka den känslomässiga effekten av tal eller sångframträdande inför en levande publik, eller att förändra tonläget i konversationer och spel på nätet”, säger han.

– För att vem som helst skall kunna pröva och experimentera med vårt röstförändringsprogram, så har vi gjort det tillgängligt med öppen källkod på vår hemsida.

Studien genomfördes av forskare vid Science and Technology of Music and Sound Lab (STMS), (IRCAM/CNRS/UPMC) och LEAD Lab (CNRS/ Université de Bourgogne) i Frankrike, Lunds universitet i Sverige och Waseda University och University of Tokyo i Japan.

Artikel (PNAS)
Covert digital manipulation of vocal emotion alter speakers’ emotional states in a congruent direction. Proceedings of the National Academy of Sciences. Aucouturier, J-J., Johansson, P., Hall, L., Segnini, R., Mercadi, L., Watanabe, K. (2015).

Ladda ner röstförändringsprogrammet.

För mer information kontakta:
Petter Johansson, Forskare vid Avdelningen för kognitionsvetenskap, Lunds universitet. E-post: petter.johansson@lucs.lu.seTel: +46 (0) 760 28 90 60

Marken i Arktis har under tusentals år samlat på sig stora mängder av förmultnat växtmaterial på grund av att nerbrytningen är långsam vid de låga temperaturerna som råder här.

När temperaturerna i marken i Arktis nu förväntas stiga till följd av ett varmare klimat finns en oro att stora mängder av de lagrade växtmaterialet kommer att brytas ned och frigöras som koldioxid. En sådan process skulle bidra till den ökade halten av denna växthusgas i atmosfären.

Räkna med tjälprocesser
I de förutsägelser som gjorts rörande framtida utsläpp av koldioxid från den arktiska marken har man hittills inte tagit med i beräkningarna hur tjälprocesser påverkar utsläppet av växthusgaser.

Marina Becher, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskapvid Umeå universitet visar  i sin avhandling att det inte enbart är temperaturen som är avgörande för hur mycket växthusgaser som frigörs från marken utan att denna mängd även påverkas av hur tjälprocesserna kommer att förändras.

Ett anmärkningsvärt resultat från Marinas studier är att mark som påverkas av kraftig tjäle verkar vara betydande källor till koldioxid.

– Jag följde flödet av koldioxid under ett år på femton olika lokaler i Abisko-fjällen och fann att alla dessa platser avgav mer koldioxid än vad som kunde bindas upp med hjälp av växter på platsen.

Avviker från gängse bild
Att mark som utsatts för kraftiga tjälprocesser skulle vara källor till koldioxid avviker från den gängse bilden att den arktiska marken fortfarande binder in mer koldioxid än vad den avger.

Marina Becher visar i sin avhandling att tjälprocesser påverkar både växtsammansättningen och hur bra växter tar upp koldioxid från atmosfären via fotosyntesen. Kraftig tjälskjutning gör det till exempel svårt för risväxter att fotosyntetisera då deras rötter lätt brister när marken rör sig under vintern.

Tjälprocesser styr även var i marken växtmaterial hamnar vilket är mycket viktig för hur snabbt nedbrytningen sker.

– Om tjälprocesser leder till en uppfrysning av gammalt material till markytan så kan de öka utsläppen av koldioxid, säger Marina Becher.

Marina Becher studier tyder på att gamla växtdelar som begravts under lilla istiden, en period av kallt klimat som avslutades för cirka 100 år sedan, har transporterats till markytan under de sista decennierna och bryts nu ned i hög hastighet. Denna process skulle kunna vara en förklaring till att alla de studerade områdena verkar vara betydande källor till koldioxid.

Studerat strukturfenomen
För att studera hur tjälprocesser påverkar kolinlagringen i marken har Marina Becher använt sig av och studerat de strukturfenomen som tjälen orsakar, så kallade non-sorted circles. Det är cirklar av jord omringade av vegetation som bildas över trädgränsen i fjällen när marken rör på sig på grund av att marken fryser och tinar.

– Innan jag började doktorera hade jag aldrig uppmärksammat dessa cirklar när jag fjällvandrat. Men när jag går tillbaka och tittar på bilder kan jag se att vi ofta har tältat på dem, för marken är ofta plattare här. Nu för tiden ser jag dem överallt, säger Marina Becher.

Studierna som Marina Becher gjort visar tydligt hur viktigt det är att förstå hur tjälprocesser påverkas av ett förändrat klimat om mänskligheten ska kunna förutspå framtida utsläpp av växthusgaser från Arktis.

Avhandling
Cryogenic soil processes in a changing climate

För mer information, kontakta:
Marina Becher, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. E-post: marina.becher@umu.seelefon: 073-969 86 79

Disputation
Fredagen den 22 januari försvarar Marina Becher, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Cryogenic soil processes in a changing climate. Svensk titel: Kryogena markprocesser i ett föränderligt klimat. Disputationen äger rum klockan 10.00 i Stora hörsalen i KBC-huset. Fakultetsopponent är Professor Philip Wookey, Terrestrial Environmental Sciences, Heriot Watt University, Edinburgh, United Kingdom.

I dag väljer betydligt fler män än kvinnor att utbilda sig till ingenjör. Att fler kvinnor hittar till ingenjörsutbildningarna är viktigt såväl ur jämställdhetssynpunkt som för att trygga framtidens kompetensförsörjning.

I avhandlingen Den raka och den krokiga vägen – Om genus, ingenjörer och teknikkarriärer har Line Holt, doktor i arbetsvetenskap studerat data- och maskiningenjörer, två av de mest könssegrererade ingenjörsgrenarna som ofta betraktas som ”mansyrken”. Det finns andra inriktningar av ingenjörsutbildningen där andelen kvinnor är högre, men det går sakta.

Stora skillnader
I komprimerad form visar avhandlingen att kvinnorna har gått en krokig och männen en rak väg fram till ingenjörsyrket. Under yrkeslivets gång får de kvinnliga ingenjörerna sämre karriärutveckling än de manliga, även när de har samma kvalifikationer.

– Fastän kvinnorna tenderar att välja ingenjörsyrket för möjligheten att göra karriär, men de olika förväntningarna på könen sätter käppar i hjulet.

Tradition en stark orsak
Av avhandlingen framgår tydligt att förhållandet till teknik grundläggs redan i barndomen. Omgivningen förväntar sig att män ska ha ett starkt teknikintresse och som en konsekvens av detta blir utbildningsvalet självklart för dem. Ofta har intresset odlats i gemenskap med andra män. Kvinnor förväntas över huvud taget inte vara intresserade av teknik, därför blir vägen fylld av hinder för dem.

– Jag är förvånad över trögheten i det här fallet, vi lever i en så föränderlig värld men när det gäller kopplingen män och teknik så går det verkligen trögt, säger Line Holth.

Familjelivet centralt för förändring
Avhandlingen lyfter fram en förändrad syn på faderskap som en chans till förändring. Kvinnor associeras till en bild av moderskap som inte låter sig förenas med yrkesrollen, medan bilden av fäderna är att de inte ska prioritera familjelivet. Därmed hamnar kvinnorna oftare utanför positioner och befattningar som motsvarar deras utbildning.

– Men i det avseendet händer det verkligen saker; fler män än förut vill och tar ut föräldraledighet, prioriterar familjelivet och har ändrade karriärpreferenser, säger Line Holth.

Avhandling
Den raka och den krokiga vägen. Om genus, ingenjörer och teknikkarriärer.

För mer information:
Line Holth 054-700 19 05.

Ett ljumskbråck är en defekt eller ett hål i bukväggen i ljumsken, där bukfett, tarmar och ibland även andra bukorgan kan pressas ut och hamna som i en säck utanför bukhålan.

Ljumskbråck är en vanlig kirurgisk åkomma i både hög- och låginkomstländer. Den enda effektiva behandlingen är kirurgisk. Utan operation kan ljumskbråck orsaka mycket lidande, framförallt i form av smärta. Livsfarliga komplikationer kan tillstöta och cirka 40 000 människor dör årligen av dessa.

Operation för ljumskbråck är också världens vanligaste operation, med cirka 20 miljoner genomförda ingrepp om året. Men närmare 200 miljoner människor med ljumskbråck opereras inte – och de allra flesta av dessa lever i fattigare delar av världen. De som trots allt får en operation opereras med sämre tekniker än i höginkomstländer.

Dyra bråcknät
En bidragande orsak till att alltför få människor i låginkomstländer får chans till fungerande behandling är att de vetenskapligt utvärderade bråcknät som finns på marknaden är mycket dyra.

– De kommersiella bråcknäten kostar 100 dollar eller mer, vilket är för dyrt för sjukvårdssystemen och de människor som lever i fattiga länder. Istället har man använt myggnät på flera håll, men om dessa är effektiva och säkra har fram till nu inte utvärderats i tillräcklig utsträckning för att kunna rekommenderas, säger Jenny Löfgren, läkare och forskare vid institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap vid Umeå universitet.

Tillsammans med kollegor vid bland annat Karolinska Institutet och Makerere University i Uganda har hon därför genomfört en större randomiserad klinisk prövning, där ett myggnät har jämförts med ett vanligt kommersiellt bråcknät vid ljumskbråcksoperation.

Myggnätet fungerade lika bra
I studien som nu alltså publiceras i New England Journal of Medicine ingick drygt 300 vuxna män från landsbygden i östra Uganda som slumpvis valdes ut för operation med den ena eller andra typen av nät. Operationerna genomfördes av fyra erfarna kirurger vid Kamuli Mission Hospital. Patienterna följdes sedan under ett år avseende patientnöjdhet, eventuella komplikationer efter operationen eller nya ljumskbråck.

Resultaten visar att de komplikationer som uppkom efter operationerna vanligen var av lindrig art och ingen skillnad sågs mellan grupperna. Även patientnöjdheten låg på samma nivå i de olika grupperna. Bara en enda patient i myggnätsgruppen drabbades av återfall. Sammantaget visar utvärderingen enligt forskarna att steriliserade myggnät mycket väl kan användas vid bråckkirurgi utan kompromisser när det gäller patientsäkerhet och effektivitet i behandlingen.

– Dessa resultat har mycket stor potentiell nytta för de många miljoner människor som inte har tillgång till god kirurgisk vård för sina ljumskbråck. Nästa steg blir att motivera ökad resursfördelning för att behandla fler bråckpatienter och att planera för hur myggnät ska kunna användas vid bråckkirurgi mer storskaligt, säger Andreas Wladis, kirurg och docent vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset vid Karolinska Institutet och projektledare för studien.

Den aktuella artikeln ingår som en del i Jenny Löfgrens doktorsavhandling som nyligen försvarades vid Umeå universitet. Forskningen har finansierats med anslag från bland annat Svenska Läkaresällskapet, Vetenskapsrådet, Rotary i Sverige, Svenska kyrkan och Capios Forskningsstiftelse. Flera svenska sjukhus och företag har också bidragit med donationer av eller rabatterade priser på utrustning.

Artikel (New England Journal of Medicine)
”A randomized trial of low cost mesh in groin hernia repair”, Jenny Löfgren, Pär Nordin, Charles Ibingira, Alphonsus Matovu, Edward Galiwango, Andreas Wladis, NEJM online 13 January 2016.

För frågor om forskningen kontakta:
Jenny Löfgren, läkare, forskare, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet. Tel: 070-4612426 E-post: jenny.loefgren@gmail.com”>jenny.loefgren@gmail.com
Andreas Wladis, kirurg, docent, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet. Tel: 070-0017539 E-post: andreas.wladis@ki.se

Forskarna Thomas Borén vid Umeå universitet och Han Remaut vid VIB/Vrije universitet undersöker hur vidhäfteproteinet hjälper H. pylori-bakterien att skydda sig från magsyror genom att bakterien fäster sig på magsäcksväggens slemhinnor och underliggande celler.

Genom en detaljerad analys och tredimensionell visualisering av det så kallade BabA-proteinet i kristalliserad form samt försök på möss har forskarna också kunnat visa att behandling med det befintliga läkemedlet Acetylcystein kan hindra proteinets vidhäftningsförmåga.

Bättre biokemisk förståelse
Vi har nu slutligen erhållit en bättre biokemisk förståelse för vilken roll proteinet spelar i magbakteriernas försvarsstrategi. Med 3D-bilderna från kristallanalyserna har vi lärt oss att proteinet är otroligt känsligt för så kallade kemiskt reducerande betingelser och denna nödvändiga mekanism utgör därmed en slags akilleshäl för magbakterien, säger Thomas Borén.

– Denna upptäckt kommer att betyda mycket för det pågående arbetet med att hitta alternativ till antibiotika behandlingar och vaccin mot H. pylori-infektion. Något som är speciellt angeläget när det gäller de H. pylori-infektioner som leder till magcancer eller magsår.

Ett allvarligt och snabbt växande problem är dock bakteriers motståndskraft mot antibiotika-behandlingar och där är H. pylori inget undantag. Idag behandlas både inflammatorisk magkatarr och magsår med hjälp av antibiotika, behandlingar som ofta kräver två till tre olika sorters antibiotika. Tidigare kliniska tester har visat att det reducerande läkemedlet Acetylcystein, vilket framförallt används mot olika typer av lungsjukdom, såsom cystisk fibros och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), kan stärka effekten av antibiotikabehandling mot H. pylori.

Alternativ till antibiotika
– Nya alternativa behandlingar skulle vara av stor nytta. Till skillnad från antibiotika skulle ett nytt läkemedel mot magsjukdom baserat på en reducerande acetylcystein-komponent sannolikt inte leda till bakterieresistens. Och läkemedel som förhindrar den farliga magbakterien från att få fäste och i längden orsaka inflammationer skulle kunna leda till att vi så småningom har något som kan användas för att förebygga magcancer, säger Thomas Borén.

Idag bär ungefär varannan människa på magbakterien H. pylori, en anpassningsbar organism som snabbt kan förändrar sig efter nya förhållanden i magen. I Sverige bär uppskattningsvis 3 miljoner svenskar på H. pylori många utvecklar symptom av sin magkatarr. En femtedel av bärarna utvecklar någon gång under sin livstid magsår, något som idag framförallt behandlas med antibiotika. Den kroniska H. pylori-inflammationen kan också i värsta fall orsaka magcancer, en väldigt dödlig och svårbehandlad cancerform som varje år drabbar 1,5 miljoner människor.

Artikel (Cell Host & Microbe)
Structural Insights into Polymorphic ABO Glycan Binding by Helicobacter pylori
Författare: Kristof Moonens, Pär Gideonsson, Suresh Subedi, Jeanna Bugaytsova, Ema Romaõ, Melissa Mendez, Jenny Nordén, Mahsa Fallah, Lena Rakhimova, Anna Shevtsova, Martina Lahmann, Gaetano Castaldo, Kristoffer Brännström, Fanny Coppens, Alvin W. Lo, Tor Ny, Jay V. Solnick, Guy Vandenbussche, Stefan Oscarson, Lennart Hammarström, Anna Arnqvist, Douglas E. Berg, Serge Muyldermans, Thomas Borén, and Han Remaut. DOI: 10.1016/j.chom.2015.12.004

För mer information kontakta:
Thomas Borén, Medicinsk Kemi och Biofysik, Umeå universitet.Telefon: 090-786 93 60. E-post: Thomas.Boren@umu.se

En ny studie som presenteras i tidskriften Nature kan förändra synen på de motoriska nervernas roll.

Förmågan att röra sig är livsviktig för alla djur och bygger på ett noga avvägt samspel mellan musklerna och hjärnan. Typiskt för nervceller är att de kan ta emot, och själva utlösa elektriska impulser, som sedan leds vidare till andra nervceller. De nervceller som kontaktar muskler kallas motoneuron.

Under mer än hundra år har motoneuron setts som passiva mottagare av de detaljerade motorprogram som skapats och finslipats av nätverk av nervceller i ryggmärgen. Enligt detta synsätt för motoneuron vidare signalerna i en enda riktning, till musklerna, utan att förändra signalerna.

Bakåtriktade signaler
– Vi har nu avslöjat en oförutsedd roll för motoneuron i bearbetningen av det slutliga motorikprogrammet. Våra oväntade fynd visar att motoneuron kan styra lokomotoriska nätverk genom bakåtriktade signaler via speciella förbindelser, så kallade elektriska synapser.

– Därmed påverkar motoneuron direkt utsöndringen av signalmolekyler och aktiveringen av excitatoriska interneuron i det motoriska nätverket, säger Abdel El Manira vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet, som har lett studien.

Studien är gjord i zebrafiskar, som är vanliga inom neurobiologisk forskning bland annat för att de är genomskinliga och relativt lätta att manipulera genetiskt. Genom att kombinera flera olika metoder har forskarna bakom studien visat att det finns en direkt förbindelse, via så kallade elektriska synapser eller gap junctions, mellan motoneuron och de excitatoriska interneuron som alstrar rytmiska simrörelser i fiskarna.

Omvärderad syn på motoneuroner
Elektriska synapser sammankopplar direkt två celler och genom dessa kan exempelvis joner överföras och leda vidare elektriska nervimpulser. Med hjälp av optogenetik har forskarna hämmat aktiviteten i ett antal motoneuron och på så sätt visat att de har starkt inflytande på de lokomotoriska nätverkens funktion.

– Den här studien representerar ett paradigmskifte som kommer att leda till att synen på motoneuron omvärderas. Motoneuron kan inte längre anses vara bara passiva mottagare av signaler, utan de är en väsentlig komponent i de nervcellskretsar som alstrar motoriskt beteende, säger Abdel El Manira.

Studien har gjorts av Jianren Song, Konstantinos Ampatzis och Rebecka Björnfors tillsammans med Abdel El Manira och finansierats med stöd från Vetenskapsrådet, Karolinska Institutet och Hjärnfonden.

Artikel (Nature)
Motoneurons control locomotor circuit function retrogradely via gap junctions, Jianren Song, Konstantinos Ampatzis, E. Rebecka Björnfors and Abdeljabbar El Manira, Nature online 13 January 2016, doi: 10.1038/nature16497.

Kontakt:
Abdel El Manira, professor, Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet. Telefon: 08-524 869 11 eller 0705266911. E-post: abdel.elmanira@ki.se

Björn Berg Marklund, lärospelsforskare vid Högskolan i Skövde, är aktuell med avhandlingen ”Unpacking Digital Game-Based Learning. The complexities of developing and using educational games”.

Forskningen visar hur viktigt det är att kartlägga hela systemet som omger spel i skolan. Sammanhanget mellan elever och spelande, som ofta står i centrum för lärospelsdebatter, är bara en liten del av helheten.

– Det jag ser i min forskning är hur viktig den sociala, pedagogiska och praktiska kontexten är när det gäller användandet av spel i undervisning. Man kan inte utvärdera spel som isolerade produkter och tro att de kan tillgodose pedagogiska processer på egen hand, utan där är lärarens roll bärande både för att skapa bra situationer för lärande och intressanta och givande spelupplevelser för elever, säger Björn Berg Marklund.

Enligt Björn Berg Marklund forskning har lärospelens inträde i skolvärlden stagnerat av tre huvudsakliga anledningar:

Skolan svår marknad
Spelutvecklare som arbetar med lärospel möter svårigheter då skolor utgör en ekonomiskt ohållbar marknad för spelprodukter.

Skolor och lärare befinner sig i en situation där lärospel fortfarande är för svåråtkomliga och svåranvända för att göras till en allmänt vedertagen del av klassrumsundervisning. Dessa problem har även fortlöpt och förvärrats då verkligheten inte tagits i beaktande i tidigare forskning på hur spel faktiskt fungerar och kan användas i skolmiljöer.

– Det krävs stora insatser för att få något så förhållandevis komplext som dataspel att fungera i skolmiljöer då de ställer höga krav på en skolas ekonomiska resurser, tekniska infrastruktur och personal. Skolmiljöer har helt enkelt inte de resurser och etablerade strukturer och arbetsprocesser som lärospel faktiskt kräver för att vara användbara, effektiva och tillförlitliga som läromedel, säger Björn Berg Marklund.

Lärospel är även problematiska för spelutvecklare då de är svåra produkter att arbeta med eftersom deras marknad är liten och fragmenterad.

Väldigt varierande krav
– Varje enskild skola har unika förutsättningar som påverkar deras mottaglighet för lärospel på olika sätt. Detta gör att lärospel har många varierande krav som de behöver tillgodose om de vill nå en marknadsdel stor nog för att täcka utvecklingskostnader. Utöver marknadens fragmentering så har många skolor även begränsade resurser för inköp av nya läromedel, vilket gör att priset utvecklare kan sätta på sina produkter pressas ytterligare. Dessa faktorer gör det svårt för företag att bedriva ekonomiskt hållbar utveckling av spel som läromedel.

Trots att lärare ibland framställts som envisa motståndare för användningen av spel i skolan, påpekar Björn att deras inställning mot spel i de flesta fall är positiv, och att anledningen till lärospelens begränsade användning i utbildning beror på andra anledningar:

Lärare positivt inställda
– Aktörer i skolvärlden är ofta positivt inställda till lärospels pedagogiska potential och jag har inte stött på några avvisande attityder om att spel ska vara opassande för att de är för barnsliga eller på något vis skadliga. Men det finns helt rättfärdigade tvivel om lärospelens praktiska användbarhet, vilken grundas i hur resurs- och arbetskrävande det är att etablera en organisatorisk struktur och miljö där spelbaserad undervisning kan bedrivas på ett givande, och för läraren tillförlitligt, sätt.

Spelbaserad undervisning kräver mycket av lärare, inte minst ur en teknisk synpunkt. Dessutom kan det vara svårt att få till bra spelövningar som passar en hel klass då elever ofta har väldigt varierande förkunskaper och förutsättningar när det gäller spelande – vissa har aldrig spelat tidigare, medan andra har hög spelvana och betalar för egna dedikerade spelservrar hemma, eller till och med har egna Youtube-kanaler där de visar upp sin expertis, säger Björn Berg Marklund.

Vad ska till för att lärospel ska fungera i skolmiljö?

Trots problematiken som omger lärospel menar Björn Berg Marklund att det finns förutsättningar för att få till givande, pedagogiska spelupplevelser för alla elever i grundskolan, men att våra tidigare sätt att tänka på spel som läromedel leder spelutvecklare och utbildare i fel riktning:

– Först och främst måste man ta verkligheten i beaktning och se på lärospel från ett mer inkluderande systemperspektiv. Det går inte endast att titta på vad som sker i förhållandet mellan elev och dator och därifrån dra slutsatser om dataspelens gångbarhet som läromedel i klassrumsundervisning. Man måste förstå organisationer, miljöer och arbetsprocesser. Man måste även se till relationen mellan elever och lärare, mellan lärare och spelutvecklare och mellan spelutvecklare och spelare.

– En bristande förståelse och kommunikation mellan dessa aktörer leder till att lärospel utvecklas under missförstånd och kompromisser som gör att varken bra spelande eller lärande finns närvarande i slutprodukten på ett tillfredställande sätt.

Det är just denna förståelse av aktörers förutsättningar och deras förhållanden till varandra som Björn hoppas bidra till med sin forskning:

Spelet kräver sitt kontext
– I avhandlingen har jag fokuserat på att undersöka de olika förutsättningarna som redan finns eller behöver förbättras för att spelutvecklare, lärare, och elever ska kunna arbeta med lärospel. Ser man frågan från ett systemperspektiv så kan man hitta sätt att dra nytta av de olika aktörernas olika arbetsprocesser och kompetenser, och många faktorer som kan kännas begränsande kan i själva verket ge upphov till stora möjligheter för både utvecklare och utbildare.

– Spelet i sig är bara en liten del i ett större sammanhang, och trots att dess utförande såklart är viktigt är den slutgiltiga användningskontexten minst lika viktig när det gäller att uppnå bra spelbaserad undervisning. Om utvecklare exempelvis arbetar med en större förståelse för sammanhanget som deras spel ska användas i blir deras arbete betydligt lättare eftersom lärare kan brodera ut och bidra till spelbaserade övningar på sätt som mjukvaran själv omöjligt kan göra på egen hand.

För mer information, kontakta:
Björn Berg Marklund, Institutionen för informationsteknologi, Telefon: 0500-44 83 51, E-post: bjorn.berg.marklund@his.se

Disputation
Tid: Fredag 29 januari, kl. 13:15 – 16:00
Plats: Högskolan i Skövde, hus Portalen, lokal Insikten
Titel: ”Unpacking Digital Game-Based Learning. The complexities of developing and using educational games”.
Opponent: Kristine Jørgensen, biträdande professor i informations- och medievetenskap, Universitetet i Bergen.
Handledare: Per Backlund, biträdande professor i datavetenskap, Högskolan i Skövde; Henrik Engström, PhD, Högskolan i Skövde; Anna-Sofia Alklind Taylor, PhD, Högskolan i Skövde.

John Wesley (1703−1791) och Nicolai Frederik Severin Grundtvig (1783−1872) är två mycket inflytelserika teologer med ursprung i det anglikanska England respektive det lutherska Danmark. Wesleys teologiska idéer och kyrkliga initiativ har fått internationell spridning och i många länder influerat kyrkor och bildat nya kyrkor, skolor, sjukhus och universitet. Även Grundtvigs idéer har haft stor betydelse, inte bara i Danmark och Skandinavien, utan också internationellt.

Jørgen Thaarup har analyserat och jämfört sju viktiga teologiska teman (bland annat dynamisk människosyn, den uppsökande Guden och treenighetsläran) hos Wesley och Grundtvig med hjälp av de två teologernas publicerade texter. Bland materialet återfinns predikosamlingar, psalmer och debattskrifter.

Eko från öst
Han har också studerat källor inom den östliga teologin, till exempel texter skrivna av grekiska kyrkofäder − representanter för fornkyrkan – och den moderna ortodoxa konfessionens egna teologiska texter.

− Hos såväl Wesley som Grundtvig hittar jag ett eko av teologier från den tidiga östliga traditionen eller snarare från de första århundradena före splittringen i öst och väst, säger Jørgen Thaarup.

Både Wesleys och Grundtvigs teologier bär tydliga drag av västerländskt teologiskt tänkande. På samma sätt står båda teologerna i en utpräglat reformatorisk tradition.Men i de teman där Wesley och Grundtvig utvecklar sitt tänkande och teologiska bidrag finns det inspiration från östlig teologisk tradition, framför allt från de tidiga grekiska kyrkofäderna.

Tredje källa
− Det är i de centrala kärnfrågorna inom kristen teologi som jag finner liknande konvergerande drag i Wesleys och Grundtvigs teologier: till exempel när det handlar om människosyn, synd och förståelsen av Gud. Betoningen ligger på en dynamisk människosyn och människans delaktighet i frälsningen snarare än att ställa människa och Gud mot varandra.

Studien visar hur en gemensam inspiration från en tredje källa kan föra olika teologiska traditioner närmare varandra. Detta är viktigt till exempel för den teologiska dialogen mellan olika kyrkor.

− Mina resultat är också ett ekumeniskt bidrag till de kyrkor och teologiska skolor som har formats efter de mycket stora rörelser som uppstod efter de två teologerna Wesley och Grundvig, säger Jørgen Thaarup.

Mer information:
Jørgen Thaarup, telefon: 0045-24 23 10 98, e-post: jorgen@thaarup.biz

Avhandling
Kristendommens Morgenstjerne. Konvergerende teologiske træk med baggrund i østlig tradition hos John Wesley og NFS Grundtvig

Disputation
Fredag 15 januari 2016, kl. 14.15 i Lilla Hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg. Opponent: Professor Niels Henrik Gregersen, København Universitet, Teologisk Fakultet

Avhandlingen kan beställas från Jørgen Thaarup: jorgen@thaarup.biz

‘- Nu vill jag försöka visa är att den här metoden inte är något som bara fungerar i Japan och i ett visst klassrum, utan att den fungerar i hela världen eftersom den är universell, säger Yukiko Asami-Johansson, forskare vid Högskolan i Gävle.

Den japanska metoden handlar om att läraren noggrant väljer ut problem som passar in i undervisningen och redan vid planeringen förutser hur eleverna kommer att lösa dem.

Låt dem gissa
Läraren visar eleverna problemet men går själv inte igenom hur det går att lösa utan låter i stället eleverna börja fundera. Eleverna får gissa, först individuellt och sedan i grupp.

– I den svenska modellen lyfts egentligen endast problemlösningsförmågan fram, säger Yukiko Asami-Johansson.

– Från dag ett måste läraren gång på gång understryka: Det jag vill att ni ska göra är inte att svara rätt, utan att ni visar att ni tänker,

Planeringen avgör
Avgörande för att lyckas är att läraren planerar lektionerna moment för moment och skapar bra problem. Allt måste planeras från dag ett. Vilka problem som passar vilka lektioner, under hela läsåret.

Val av problem är jätteviktigt och de ska leda till:

– I Japan gör man inte detta arbete själv utan samarbetar med andra lärare vilket gör att man orkar och att det blir roligt.

Visa att ni tänker
Från början måste läraren understryka gång på gång: Det jag vill att ni ska göra är inte att svara rätt utan att visa vad ni tänker! Så känner eleverna att gissningsmomenten leder till ett rationellt tänkande, menar Yukiko Asami-Johansson.

– Och dessutom, har man gissat något så vill man veta om det är rätt eller fel och så leder ett problem till nästa kärnproblem. Det ger en helt annan inställning till att tackla problem.

Skådespeleri
Iakttar man en japansk lärare under en lektion så är det väldigt mycket skådespeleri. Läraren låtsas hela tiden att han inte är en auktoritet. ”Jaså säger du det..” Är det sant..?” ”Men titta det här verkar ju fungera…”

– Man spelar med sina egna kunskaper för att låta eleverna själva diskutera sig fram till lösningarna.

Eftersom metoden kräver att läraren fattar vilken metod eleven egentligen använder, så ställer den också krav på läraren.

– Det olyckliga som händer här hos oss, kanske framförallt i lägre årskurser, är att lärare som egentligen inte vill undervisa i matematik ändå blir tvungna att göra det.

Döda glädjen i att lösa problem
– Och då har läraren inte så mycket viljan att undersöka vilka olika metoder man kan använda för att nå ett visst mål.

– Om Kalle då har en egen fiffig metod, som läraren kanske inte kommer på, så tvingar hen kanske Kalle att förkasta sin metod. ”Nej Kalle, jag tycker att du ska använda min metod.” Och då dödar man ju glädjen i att lösa matematiska problem.

I Japan
I Japan är lärarna tvungna att göra en ”Öppen-lektion”. De planerar en lektion tillsammans och sedan genomför de lektionen i en klass och andra lärare tittar på den. Även andra skolors lärare från hela Japan kan komma och titta.

Sedan diskuterar man vad som fungerade bra och vad som inte fungerade. Därefter redigeras lektionsplaneringen tillsammans och lärarna genomför den på nytt i en annan klass.

– Och sedan diskuterar man igen, det är en cyklisk process. Du blir en bättre lärare och det är ju roligt.

– Japanska matematiklärare har också egna nätverk så det är en väldigt social del också.

Metoden är universell
Yukiko Asami-Johansson har varit matematiklärare i gymnasiet och är nu forskare samt undervisar blivande lärarstudenter vid Högskolan i Gävle.

– Jag själv har tillämpat den här metoden och sett potentialen och möjligheterna. Det jag försöker förmedla till mina lärarstudenter är, lär er denna metod och samarbeta med andra lärare.

– Jag vill försöka visa är att detta inte är något som kanske bara fungerar i Japan och i ett visst klassrum, utan att den fungerar i hela världen eftersom den är universell.

Planen är sedan att fortsätta och doktorera på detta tema, om hur japanska lärare använder den japanska modellen och hur svenska lärare använder sin modell med laborativa matematiklektioner.

Viktigt vara trygg i klassrummet
Yukiko Asami-Johansson samarbetade med en lärare när hon gjorde sin studie. Läraren lärde sig hela metoden och planerade alla uppgifter.

– Hon tänkte igenom elevernas möjliga lösningsmetoder. Om någon kommer med det svaret, hur ska jag agera då? Hon planerade detaljerat inför varje lektion vilket verkligen krävs för att lyckas.

När Yukiko sedan intervjuade lärarens elever så de att det var roligt att tänka. ”Nu är matematik mitt favoritämne eftersom jag fick veta att lektionen inte går ut på att svara rätt, utan att tänka”.

– Väldigt viktigt för att lyckas med den här metoden är att få en social norm i klassen. Eleverna måste känna sig trygga att uttrycka sina tankar.

– Om du känner dig osäker i klassrummet, att någon kan komma att skratta åt dig eller säga att du har resonerat dumt, då orkar man inte.

Lärande är att tänka själv
Dessa strategier för att lösa problem tillskrivs den ungerska matematikern George Pólyas.

Hans bok från 1945 om konkret problemlösning ”How to solve it” har sålt i över en miljon exemplar. Pólyas tes var: ”Lärande är att låta eleverna tänka själva, att gissa först…”

– Många länder över hela världen har tagit till sig detta, Japan är ett av dem, avslutar Yukiko.

För mer information kontakta:
Yukiko Asami-Johansson, forskare Högskolan i Gävle, Tel: 026-64 87 87, E-post: yukiko.asamijohansson@hig.se

Josefin Thoresson, nybliven doktor vid Tema Teknik och social förändring, har följt ett projekt där cirka 600 hyreslägenheter i stadsdelen Östra Sätra, ägda av det allmännyttiga kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarna, skulle renoveras och energieffektiviseras.

Medarbetare i bostadsbolaget arbetade för att i samband med renoveringen förändra husens energisystem. Det skulle ske genom att energieffektivisera, öka produktionen och användningen av småskalig förnyelsebar energi, samverka med de boende och även arbeta för att minska de boendes energianvändning.

Det som sedan genomfördes under renoveringen var åtgärder som isolering av fasader, borttagna köldbryggor, byte till treglasfönster och byte av ventilationssystem. Det var åtgärder som inte innebar några förändringar för arbetet med underhåll, ingen förändrad relation till energibolaget och inte heller några förändringar för de boende.

Stoppade solpaneler
– Politikerna sätter upp höga energi- och miljömål, men det blev svårt för bostadsbolaget att genomföra sina planer eftersom energiarbetet inte tilläts kosta något extra och inte heller fick förändra något i grunden. Ambitiösa energimål är en sak, men innebörden tolkas på olika sätt och alla behöver inte vara överens om hur målen ska nås eller vilka prioriteringar som behöver göras. Det skapar konflikter, säger Josefin Thoresson.

Att sätta upp solpaneler på taken som bostadsbolaget föreslagit stoppades exempelvis. Det kommunala energibolaget Gävle Energi motarbetade småskaliga energiproduktionsanläggningar i Östra Sätra, vilket innebar att bostadsbolaget inte längre ansåg att investeringen kunde betraktas som affärsmässig.

– Ingenjörerna i bostadsbolaget ville satsa på långsiktigt hållbara lösningar för framtiden medan ekonomerna hade ett kortare tidsperspektiv. De åtgärder som genomfördes var de som kunde passera bolagets egna ekonomiska lönsamhetskrav, konstaterar Josefin Thoresson.

Lagen minskade möjligheterna
Den ändrade lagen för allmännyttiga bostadsbolag som trädde i kraft 2011 och hur den tolkades av bostadsbolaget fick också stor betydelse för hur energiarbetet genomfördes.

– Lagändringen fick effekten att den minskade möjligheten för bolaget att satsa på mer långsiktiga effektiviseringar eftersom det på kort sikt skulle minska bolagets vinst. Låga värmekostnader och att skapa nya attraktiva bostadsområden ansågs också av kommunledningen vara viktigare än att satsa resurser på att göra husen i ett miljonprogramsområde mer långsiktigt energieffektiva och resurssnåla.

Hon citerar också Gävle Energis affärschef i sin avhandling:

”Jag skulle inte vilja säga att vi ska minska energianvändningen med 20 procent(…) Jag skulle vilja vara med och medverka till att vi utökar energiuttaget med 20 procent, men att man utnyttjar varje kilowattimme mycket mera effektivt för det stimulerar till att människor får jobb i större grad, att vi tillverkar mer saker och att mer människor vill bo i Gävle.”

Befolkningstillväxt går före hållbarhet
–  Kommunens möjligheter till ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt ges stort utrymme och ett ambitiöst arbete att energieffektivisera stadens miljonprogramsområden behandlas inte som någon del i det, konstaterar Josefin Thoresson.

Hon tror dock att bostadsbolaget kan komma lite längre genom att involvera de boende.

– De boende ansågs viktiga vid renoveringen, men de hanterades främst som kunder som skulle hållas nöjda. De ansågs ha mindre intresse av energifrågor, även om vissa av de boende visade på både intresse och engagemang. Att de boendes beteende har stor betydelse för hur mycket energi ett hus förbrukar är känt både inom forskningen och inom bostadsbolaget,  så det intresse som finns borde man kunna väcka och utveckla, utan att skapa missnöje bland de boende, säger hon.

Hur generella anser du att resultaten från projektet i Gävle är?

– Det är svårt att säga. Man talar ju ofta om hur tröga bostadsbolagen och byggbranschen är att ta till sig nya idéer, men här visar det sig att vi behöver lyfta blicken. En utmaning är bristen på en tydlig styrning som ger större tyngd till energifrågorna. Idag är energifrågorna lätta att prioritera bort när kostnaderna ska ställas mot bevarandeaspekter, tillgänglighetskrav eller bolagens ekonomiska avkastning. Miljö och energi anses viktigt, men förändringarna får inte ha några konsekvenser för befintliga arbetssätt eller relationer.

Josefin Thoresson har bedrivit sin forskning inom den tvärvetenskapliga Forskarskolan Program Energisystem. Handledare var professor Kajsa Ellegård, Tema T och bihandledare Wiktoria Glad, Tema T och Patrik Rohdin, Avdelningen för energisystem, IEI.

Avhandling
Omställning – tillväxt – effektivisering, Energifrågor vid renovering av flerbostadshus, Josefin Thoresson, Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet 2015

Kontakt
Josefin Thoreson, josefin.thoresson@liu.se, 013 28 29 67

Enligt tidigare forskning finns det ett starkt samband mellan omorganisationer och ohälsa bland medarbetare och chefer. Långtidssjukskrivningar och förtidspension är några exempel på konsekvenser som kunnat kopplas till större organisationsförändringar, särskilt inom socialtjänsten och i större kommuner.

– Det finns mycket eländesforskning om organisationsförändringar så vi valde istället att också undersöka vad som tycks fungera. Vi ville ta reda på vad som kännetecknar organisationer som lyckas väl med större omorganisationer och vad som kan göras för att chefer och medarbetare ska uppleva en god psykosocial arbetsmiljö, även i förändringstider, säger Stefan Szücs, docent vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Tydlighet och delaktighet avgörande
Han har tillsammans med forskarkollegorna Lotta Dellve, Annika Härenstam och Lisa Björk kartlagt den psykiska hälsan hos personalen inom kommunala förvaltningar som befunnit sig mitt i större omorganisationer.

Studien visar att tydlighet och delaktighet är två avgörande faktorer för att främja gott psykiskt mående bland både personal och chefer.

– En tydlig ledning är mycket viktigt för medarbetarnas mående vid större omorganisationer. Men lika viktigt är tydlighet i form av riktat organisationsstöd, genom till exempel preventiva hälsoprogram, som är tydligt kopplat till bättre hälsa och färre långtidssjukskrivningar, säger Stefan Szücs.

Delaktighet, både i form av socialt stöd mellan chefer och personligt chefsstöd i förhållande till medarbetare, påverkar också personalens psykiska hälsa vid omorganisationer. Särskilt viktigt för att skapa delaktighet är det personliga samtalet mellan chefen och medarbetare.

Mötas i mindre grupper
– Det räcker inte att chefen för ut budskapet om en omorganisation via arbetsplatsträffar. Chefskap via andra personliga samtal där chefer och anställda möts i mindre grupper eller enskilt är oerhört viktigt för medarbetarna i ett sådant läge. Det skapar förutsättningar för delaktighet, säger Stefan Szücs.

Ett tillitsfullt samarbete chefskollegor emellan och möjlighet till ett öppet resonemang inom chefsgruppen är enligt Stefan Szücs på liknande sätt viktigt för chefen som ska genomföra omorganisationen. Studien visar också att ett mer strukturellt stöd till chefer bidrar till ett bättre psykiskt mående.

– Strukturellt chefsstöd handlar om att det måste finnas regler och policies att luta sig mot som chef och att det finns ett stöd från personalavdelningen. Likaså att chefens uppdrag är avgränsat och tydligt, säger Stefan Szücs.

Forskningsprojektet Organisatoriska vägar till hälsa: Långsiktigt hållbart förändringsarbete och chefskap i kommuner består av sex delstudier och är finansierat av AFA försäkringar. Studier genomfördes 2004, 2008 och 2012 där ledande representanter från politik, administration och professioner från Sveriges samtliga 290 kommuner deltog genom att besvara en enkät. Mellan 50 till 60 procent av de tillfrågade svarade att de genomfört en större omorganisation det senaste året/innevarande mandatperiod. Med större omorganisation menas här förändringar som omfattar hela kommunen eller innebär att hela kommunala verksamheter förändras.

För mer information kontakta:
Stefan Szücs, docent i statsvetenskap, institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet,. stefan.szucs@socwork.gu.setel: 031-786 4498

Denna nya upptäckt har forskare vid Linnéuniversitetet, tillsammans med forskare i Spanien, kommit fram till. Resultaten presenteras i en artikel i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change.

Forskarna kan visa att bakterier i havet som utsätts för försurning tvingas ställa om sin ämnesomsättning radikalt: från ett fokus på nedbrytning till att lägga energi på att klara av syran i vattnet.

Bakterier som reningsverk
Bakterier i världshaven spelar en viktig roll i näringsämnenas globala kretslopp. Främst fungerar de som nedbrytare av organiskt material som producerats av alger eller som människan släpper ut. När alger eller andra organismer i havet dör och bryts ner av bakterier fungerar bakterierna som havens reningsverk. Samtidigt hjälper bakterier till att frigöra exempelvis kväve och fosfor som behövs i näringskedjan.

Det beräknas att världshaven kommer att bli tre gånger surare mot slutet av detta århundrade om vi människor, med dagens takt, fortsätter att producera koldioxid genom förbränning av fossila bränslen.

Miljarder bakterier i varje liter
– Tidigare har man tänkt att ökade mängder koldioxid i vattnet, och den havsförsurning det medför, främst påverkar produktionen i det marina ekosystemet genom inverkan på algers fotosyntes, säger Jarone Pinhassi. Nu visar våra genetiska analyser att havsförsurning direkt påverkar hur bakterierna styr sin ämnesomsättning.

I varje liter havsvatten finns ungefär 1 miljard bakterier. Precis som bakterierna i våra mag- och tarmkanaler är viktiga för människors välmående, så är bakterierna i havet avgörande för hälsan i det marina ekosystemet. Bakterier är nedbrytare, men fyller också en rad andra viktiga funktioner i havet. Exempelvis har de förmågan att bilda vitaminer som algerna och andra levande varelser i havet är beroende av.

– För att förstå konsekvenserna av framtida klimatförändringar för havets produktivitet är forskning om hur bakterier reagerar på mänskliga koldioxidutsläpp central, säger Jarone Pinhassi. Kanske kan vi till och med lära oss hur vi ska utnyttja marina bakteriers genetiska anpassningar för att bättre utnyttja Jordens resurser.

Artikel i Nature Climate Change:
Response of marine bacterioplankton pH homeostasis gene expression to elevated CO2

För mer information kontakta:
Jarone Pinhassi, professor i marin mikrobiologi:, 070-2756318, jarone.pinhassi@lnu.se”>jarone.pinhassi@lnu.se
Josefin Fägerås, kommunikatör: 0725-28 14 30, josefin.fageras@lnu.se

I somras fortsatte en svensk arkeologisk expedition från Göteborgs universitet att gräva ut delar av staden och nyligen tillkännagavs resultatet av de cypriotiska myndigheterna.

Hala Sultan Tekke ligger nära flygplatsen i Larnaca och blomstrade under perioden 1300−1150 f.Kr. för att sedan överges av hittills okänd anledning. De så kallade ”sjöfolken” kan ha invaderat ön och medfört att staden förstördes och övergavs.

Purpurfärgning av textil
Hundratals år av åkerbruk inom stadsområdet har påverkat lämningarna eftersom byggnaderna som är av sten och soltorkat tegel ligger precis under jordytan. Plöjningen påverkar 20−30 centimeter ner i jorden. Det innebär att bosättningen från perioden strax innan staden övergavs delvis är förstörd men att äldre lämningar från omkring 1200 f.Kr. och tidigare – de tidigaste fynden är från 1600 f.Kr. − är i bättre skick då de ligger under plöjdjupet.

− Vi grävde bland annat fram en 2,1 x 2,7 meter stor bassäng, som högst sannolikt har använts till purpurfärgning av textilier. Vi hittade också skålar och kannor i keramik, vikter till vävstolar, en amulett i form av en skarabé och smycken av guld och silver, säger Peter Fischer, senior professor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet och projektledare vid utgrävningarna av bronsåldersstaden.

Vidsträckta förbindelse
Fynden bekräftar de interkulturella, vidsträckta, förbindelserna under bronsåldern. På Hala Sultan Tekke har Peter Fischer och hans team funnit föremål från områden som inkluderar västra Medelhavet, södra och centrala delar av Europa samt Levanten (länderna runt östra Medelhavet) och Egypten. Lapis lazuli, en intensiv blå ädelsten, importerades långväga från Afghanistan redan under denna tid och bärnsten kom från Östersjöområdet.

− Förbindelserna med Norden är dessutom verifierade genom fynd av cyprisk koppar under bronsåldern i Sverige. Bronsåldern kan med rätt betecknas som en ”gyllene tid” i mänsklighetens historia i vilken sofistikerade civilisationer ingick i ett nätverk av interkulturella kontakter.

Flyktingvåg åt motsatt håll
Nya undersökningar av Hala Sultan Tekke med hjälp av så kallad georadar är planerade – helt beroende på finansiella resurser för vilka det svenska teamet och ett forskarteam från Ludwig Boltzmann Institut, Wiens universitet, kommer att söka medel under våren 2016. Teamet från Wien är världsledande på icke destruktiva georadarundersökningar som resulterar i avbildningar av lämningar ner till två meter under markytan.

Peter Fischer har dessutom nyligen fått ett större anslag från Vetenskapsrådet för att under fyra år tillsammans med sitt team undersöka den fysiska evidensen av invandrare, ”sjöfolken”, till Cypern omkring 1200 f.Kr.

− ”Sjöfolken” är ett samlingsbegrepp för ett fenomen som bäst kan betecknas som en omfattande migration från nuvarande Italien över Cypern till Levanten och Egypten – alltså åt motsatt håll jämfört med dagens vågor av flyktingar, säger han.

För mer information:
Peter Fischer, telefon: 0707–534317, e-post: peter@fischerarchaeology.se

I sin avhandling har doktoranden Bharat Randive vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin kartlagt hur det så kallade Janani Suraksha Yojana (JSY)-programmet framgångsrikt ökat andelen födslar inom vården. Men eftersom programmet implementerades i bristfälliga hälsovårdssystem så var det mindre effektivt när det gäller målsättningen att reducera antalet dödsfall.

– Kontantbidragen är i sig själva otillräckliga för att förbättra hälsoutfall, säger Bharat Randive.

Obstetrisk akutvård saknas
– Programmen kan effektivisera användningen av vårdresurser men kommer inte lyckas reducera mödra- och neonataldödligheten utan att också fokusera på att minska socioekonomiska ojämlikheter kring tillgång till vård och på att förbättra vårdkvalitén. Obstetrisk akutvård, vilket är nödvändig för att rädda liv på gravida och nyfödda, är ofta obefintlig vid offentliga sjukhus i Indiens fattiga delstater. Dessa områden är globala hotspots för undvikbara mödradödsfall.

Bharat Randive har undersökt hälsodata från nio indiska delstater med mindre utvecklad vård och jämfört vårdtillgång och hälsoutfall i både rika och fattiga områden. I delstaterna hade de fattiga områdena 135 fler mödradödsfall per 100 000 födslar medan minskningen av antalet dödsfall var fyra gånger långsammare än i de rika områdena.

Bristfälliga remisser
Då alla förlossningssjukhus i JSY-programmet inte är utrustade för att erbjuda avancerad vård är remisser för obstetrisk akutvård en framgångsfaktor eftersom det förväntas rädda liv på gravida och nyfödda. Men studien visar att remisserna ofta håller låg kvalité och var förknippade med högre risk för negativa händelser vid födseln.

Till och med när gravida skickades vidare på remiss inom tidsmålet på två timmar fanns ett stort antal dödsfall. Vid implementeringen av JSY-programmen kom kritik från högt uppsatta beslutsfattare samt från representanter för civilsamhället. Kritikerna ifrågasatte lämpligheten med ett kontantbidrag och remisser och betonade istället hur robusta vårdsystem och kvalitativa vårdtjänster är avgörande för att programmet framgångsrikt ska kunna minska dödligheten.

Bharat Randive bor i Pune, India. Förutom sina doktorandstudier så har Bharat arbetat som Senior Programme Associate för MATIND-projektet vid R.D. Gardi Medical College i Madhya i delstaten Pradesh.

Avhandling
Study of conditional cash transfer programme Janani Suraksha Yojana for promotion of institutional births: Studies from selected provinces of India

Om disputationen 
Fredagen den 15 januari kommer Bharat Randive, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, att försvara sin avhandling med titeln: En studie av ett program (Janani Suraksha Yojana) som med hjälp av kontantbidrag till mammor försöker uppmuntra till förlossning på sjukhus (Engelsk titel: Study of conditional cash transfer programme Janani Suraksha Yojana for promotion of institutional births: Studies from selected provinces of India). Opponent: Kyllike Christensson, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Enheten för reproduktiv hälsa, Karolinska Institutet, Stockholm. Huvudhandledare: Lars Lindholm.

Disputationen äger rum kl 9:00 i Rum 135, Allmänmedicin, Norrlands universitetssjukhus

För mer information kontakta:
Bharat Randive, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
E-post: bharatsarika2005@gmail.com

Det vanligast förekommande svampinfektionshotet för människor är Candida albicans, en vanligt förekommande svampart som orsakar infektioner i mun och könsorgan.

Svampinfektionen kan förvärras av att kroppens immunförsvar överreagerar, vilket leder till inflammatoriska reaktioner som orsakar hög dödlighet bland riskgrupper.

Ava Hosseinzadeh, doktorand vid Umeå universitet, har upptäckt två nya antiinflammatoriska agenter, en antioxidant och en molekyl, som kan användas för att kontrollera kroppens hyperinflammatoriska reaktioner vid svampinfektion.

Växande hälsoproblem
Svamparten Candida albicans utgör ett växande hälsoproblem för personer med nedsatt immunförsvar. Svamparten har förmågan att växa som antingen en rund eller trådlik form. Den senare formen är mer smittsam och invasiv.

En viktig del av kroppens immunförsvar är neutrofiler, en vanlig sorts vita blodkroppar som utvecklat flera olika strategier för att bekämpa de två olika formerna av svamparten.

Neutrofiler spårar upp och slukar svampcellerna eller utsöndrar en antimikrobiell substans som dödar dem. Dessutom kan neutrofiler svara genom att släppa ut nätliknande fällor som gjorda av DNA-strängar och fyllda med antimikrobiella proteiner.

Fångar och dödar svampceller
Så kallade neutrofila extracellulära fällor (NET) kan fånga och döda svampceller. Men neutrofiler kan också svara genom att okontrollerat släppa ut fällor, vilket skadar kroppsvävnad och är associerat med inflammatoriska sjukdomar såsom systemisk lupus erythematosus (SLE) och åderförkalkning.

– Vi upptäckte två nya antiinflammatoriska agenter som skulle kunna användas för att kontrollera farliga inflammatoriska reaktioner som uppstår i kroppen när neutrofiler okontrollerat släpper ut extracellulära fällor, förklarar Ava Hosseinzadeh, som är doktorand vid Institutionen för molekylärbiologi.

– Dessa kommer troligtvis spela en viktig roll i framtida försök att utveckla behandlingar för inflammatoriska sjukdomar som orsakats av Candida albicans-infektioner. Effektiva behandlingar skulle kunna rädda livet på drabbade människor som av olika anledningar har nedsatta immunförsvar.

Komplexa reaktioner
Komplexiteten i kroppens inflammatoriska reaktioner på Candida albicans har länge varit ett hinder i arbetet med att förstå hur kroppen reagerar på svampinfektionen. Ava Hosseinzadeh, som ingår i Constantin Urbans forskargrupp vid Institutionen för molekylärbiologi, utvecklade en dynamisk metod för att jämföra de runda och trådliknande svampcellerna och noggrant studera inflammatoriska reaktioner orsakade av extracellulära fällor. Metoden ledde till upptäckten av de antiinflammatoriska agenterna.

Avhandling
Modulation of neutrophil extracellular trap formation in health and disease

Fredagen den 15 januari kommer Ava Hosseinzadeh, Institutionen för molekylärbiologi, att försvara sin avhandling med titeln Reglering av extracellulära fällor från neutrofiler i hälsa och sjukdom (Engelsk titel: Modulation of Neutrophil Extracellular Trap Formation in Health and Disease). Opponent: Professor Carol Munro, Institute of Medical Sciences, Foresterhill, Aberdeen, UK. Huvudhandledare: Constantin F Urban. Disputationen äger rum kl 13:00 vid Major Groove, Molekylärbiologi

För mer information kontakta:
Ava Hosseinzadeh, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet E-post: ava.hosseinzadeh@umu.seTelefon: 090-785 2297