Trädbevuxna kantzoner längs vattendrag är inte bara viktiga för vattenmiljön, utan de är också värdefulla för många landlevande växter och djur. Om skogen kalavverkas ända fram till vattnet riskerar många fukt- och skuggälskande mossor, snäckor och insekter att drabbas. Deras chans att överleva ökar om man lämnar en bård av träd.
Trädbevuxna kantzoner kan också fungera som spridningskorridorer. Det visar en genomgång av ett tiotal vetenskapliga studier av kantzoners effekter på biologisk mångfald.
Professor Lena Gustafsson vid SLU är en av författarna bakom rapporten ”Naturhänsyn vid avverkning – en syntes av forskning från Norden och Baltikum”. Hon har en förklaring till att det har gjorts så pass få studier inom ett så viktigt område.
– Forskningen om naturhänsynens effekter är ung. Vi får komma ihåg att dagens skogspolitik och skogsskötselmodell med generell hänsyn vid avverkning bara är drygt 20 år. Och det tar tid innan hänsynsåtgärderna ger resultat, säger hon.
Fler rödlistade arter kvar i kantzon
De studier som har gjorts i Sverige, Norge och Finland pekar på att mossor, landsnäckor och småfjärilar som är knutna till gammal skog utmed vattendrag kan minska kraftigt när skogen kalavverkas. Om man lämnar en trädbevuxen kantzon kan många arter överleva. En studie på mossor visar till exempel att 2–3 gånger så många rödlistade arter kan finnas kvar i den trädbevuxna kantzonen jämfört med i den utan träd.
Studierna ger inget självklart svar på hur bred kantzon som bör sparas. En norsk studie på fåglar föreslår minst 30 meter, och 10 meter verkar i andra studier vara för lite för att alla mossor och landsnäckor ska klara sig.
– Det går inte att ha ett generellt mått, utan man får ta hänsyn till miljön på varje plats. Vårt råd är att variera bredden och att spara särskilt breda kantzoner på marker med mycket upphöjda substrat som stenar och lågor, säger Jan Weslien från Skogforsk, en annan av rapportförfattarna.
Syntesen om kantzoner är en första del i en serie som går igenom olika hänsynsåtgärders effekter. Hela rapporten kommer att publiceras under våren 2016. Rapporten är framtagen inom forskningsprogrammet Smart Hänsyn, som leds av SLU i samarbete med Skogforsk och Umeå universitet.
I rapporten har 120 vetenskapligt granskade artiklar från Norden och Baltikum sammanfattats. Dessa har sedan använts för att göra synteser över olika teman, såsom hänsynsytor, död ved, aspar och högstubbar.
Före mer information
Lena Gustafsson, SLU, lena.gustafsson@slu.se, 070-302 27 47
Jan Weslien, Skogforsk, jan-olov.weslien@skogforsk.se, 070-698 59 29
Ladda ned Syntes Kantzoner från Smart Hänsyn
Synteserna publiceras löpande under våren 2016 på
Bo Vinnerljung vid Stockholms universitet har sedan ett antal år tillbaka undersökt vad som ligger bakom ohälsa och sociala problem. Tillsammans med ett antal kollegor ville han öka kunskapen om utsatta barn i Sverige.
Han har lett ett projekt som tack vare både tid och pengar kunnat kartlägga utsatta barn på ett sätt som inte gjorts på flera decennier. Framför allt har forskarna tittat på barn som fått insatser från Socialtjänsten.
– Det har saknats systematisk kunskap om den här gruppen och det erbjuder vi nu genom bland annat ett 50-tal delstudier. Vi visar dessutom hur utsatt gruppen faktiskt är – inte minst vad det gäller deras många gånger dåliga hälsa, säger Vinnerljung.
Skolresultat siar om framtida hälsa
I dag kan forskarna visa att skolprestationer spelar en stor roll för den här gruppens framtida hälsa. De visar också att de utsatta barnen varit en blind fläck och många av de generella välfärdsinsatser som görs, har missat den här mycket marginaliserade gruppen, vilket drabbat barnen hårt.
Många har märkbart sämre hälsa än andra barn, de har mer karies och är i många fall till exempel inte vaccinerade alls.
Ett annat av de många viktiga resultaten är att skolprestationer har ett så självständigt förklaringsvärde för de höga överrisker för social utslagning som finns bland de undersökta barnen.
-Skolan är en mediator, vilket betyder att de utsatta barn som klarar skolan, också klarar sig senare i livet och tvärtom, förklarar Bo Vinnerljung.
Förebyggande hälsoinsatser
Det betyder alltså att man genom att titta på barnens resultat i skolan kan ingripa på ett tidigt stadium, 8-9-årsåldern, för att på lång sikt förbättra både hälsan och den sociala situationen hos gruppen. Det är förstås av enormt värde både för dem och för samhället.
Det finns som Vinnerljung påpekar ett mycket starkt prediktionsvärde för framtida problem som till exempel missbruk, starkare än såväl socioekonomisk bakgrund och förekomster av psykopatologi hos föräldrarna.
Men det finns också lösningar. För Vinnerljungs och hans kollegors forskning har redan spelat en viktig roll, så till vida att man i många kommuner till följd av resultaten börjat arbeta annorlunda.
-Det finns en rad exempel på hur man kan göra något så enkelt och billigt som att skicka bokpaket till de här familjerna en gång i månaden, vilket man kan visa ökar läskunnigheten för de som fått böckerna med flera år, säger Vinnerljung.
Projektet ”Ohälsa och sociala problem hos unga vuxna som under barndomen var föremål för socialtjänstinterventioner – registerstudier av omfattning och av påverkbara riskfaktorer” är finansierat av Riksbankens jubileumsfond.
För mer information
Bo Vinnerljung, bo.vinnerljung@socarb.su.se
Marknaden har gjort sitt intåg i skolan, en förändring som för Stockholms gymnasieskolor tog fart i slutet av 1990-talet. Nu disputerar Håkan Forsberg med avhandlingen ”Kampen om eleverna” – en studie av denna förändring i skolorna. Studien visar att skolorna i allt större utsträckning anpassar sig efter en social ordning i gymnasieskolan som varit stabil över tid.
Under 1990-talet avreglerades skolsystemet och skolpeng infördes. Från att ha varit fåtaliga och ideellt styrda blev de fristående skolorna fler, många drivna som aktiebolag och sedan uppköpta av stora vinstdrivande utbildningskoncerner.
Stora ekonomiska intressen
– Det är avsevärda ekonomiska intressen som står på spel: enbart året 2011 var drygt 75 000 gymnasieelevers samlade skolpeng i Stockholmsregionen värd 8,5 miljarder kronor, berättar Håkan Forsberg.
”Kampen om eleverna” är en studie av denna genomgripande omvandling. Statistik över samtliga gymnasieelever i Stockholmsregionen, dokument och arkivmaterial samt intervjuer med skolledare och marknadsförare har använts för att analysera expansionen och differentieringen av skolor och program, de regionala sociodemografiska förhållandenas betydelse för skoletableringen, och hur elever med olika slag av resurser fördelas på olika skolor.
– Ett huvudresultat är att etableringen av en skolmarknad inte ändrade den grundläggande sociala strukturen i gymnasiefältet, säger Håkan Forsberg. Hierarkierna och skillnaderna har i stort förblivit desamma.
Ökad differentiering
Däremot bidrog skolmarknaden till en ökad differentiering som tillät skolor att anpassa sig till strategierna hos sociala grupper med särskilda tillgångar. I analyserna träder tre kategorier av skolor fram: De marknadsorienterade skolorna, de marknadsutsatta skolorna och elitskolorna.
De marknadsorienterade skolorna försöker vinna mesta möjliga fördelar ur de nya konkurrensvillkoren. De marknadsutsatta skolorna saknar förutsättningar för att mobilisera de resurser som konkurrensen kräver och hänvisas till särskilda nischer, såsom undervisning av elever med utländsk bakgrund eller särskilda behov. Medan elitskolorna och deras resursstarka elever och föräldrar skyr strategier som vittnar om marknadsanpassning och litar till en kompetent lärarkår och traditionella utbildningsvärden.
Samtidigt har elevernas och familjernas samlade utbildningskapital – betyg från grundskolan och föräldrars utbildningsbakgrund – fått särskilt stor betydelse för vilken av dessa typer av skolor man väljer. Att centrala Stockholm har stor dragningskraft är också tydligt.
Håkan Forsberg tillhör Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC) vid Uppsala universitet och är även knuten till Södertörns högskola. Avhandlingen försvaras fredag 11 december, Blåsenhus, von Kraemers allé 1, Uppsala.
Skolverkets kompetenshöjande insatser i tio skolor med låga kunskapsresultat har haft positiva effekter. Rapportförfattarna har jämfört skolor som fått respektive inte fått det extra stödet.
De finner att eleverna på skolor som fått kompetenshöjande insatser har fått högre betyg i engelska och svenska som andraspråk i årskurs 9. Motsvarande kunskapsökning finns också på det nationella provet i engelska. För elever som är födda i Sverige eller invandrade för mer än fyra år sedan finns även positiva effekter på det sammanräknade betyget, meritvärdet.
– Effekterna i engelska och svenska som andraspråk är stora. I engelska handlar det om en förbättring med omkring 20 procent och i svenska som andraspråk om cirka 13 procent, säger Caroline Hall.
Bättre klassrumsklimat
Elever vid skolor som fått extra stöd tycker att lärarna undervisar bättre och att det också är bättre stämning i klassrummet jämfört med vad som skulle varit fallet utan projektet.
– Fler elever i skolor som fått stöd säger till exempel att det är lugn och ro på lektionerna och en trevlig stämning, säger Martin Lundin.
Alla lärare på insatsskolorna har deltagit i grupphandledning och en kurs i språkutvecklande arbetssätt. Grupphandledningen har varit projektets huvudfokus. Vissa lärare har även fått individuell coachning och deltagit i andra fortbildningsinsatser. Projektet har dessutom haft vissa inslag som syftat till att utveckla läxhjälp och lovskolor, samt förstärka studiehandledning på elevernas modersmål.
– Vi vet inte exakt vad de goda resultaten för eleverna beror på, säger Kristina Sibbmark. Det är ett batteri av åtgärder som sattes in samtidigt. Om det till exempel är vidareutbildningen eller samtalen under handledningen som stärkt lärargruppen kan vi inte säga säkert.
Språkutvecklande arbetssätt
Utvärderingen visar dock att lärarna är positiva till kursen i språkutvecklande arbetssätt. Lärarna menar att den givit konkreta tips och pedagogiska verktyg. Åsikterna om grupphandledningen varierar däremot mycket. Vissa lärare är positiva, medan andra är tydligt negativa. Många av dem som är kritiska mot grupphandledningen menar att samtalen inte gav så mycket, samtidigt som insatsen tog tid från annat. Det framkommer också kritik mot den specifika handledningsmodellen som användes.
Rapporten utvärderar Skolverkets projekt ”Handledning för lärande” som pågick 2012–2014 till en kostnad av knappt 50 miljoner kronor. De tio skolorna som ingick i projektet ligger i så kallade ”urbana utvecklingsområden” i Stockholm, Göteborg, Malmö, Södertälje, Borås, Kristianstad och Trollhättan.
Rapportförfattarna har intervjuat lärare och rektorer, gjort enkäter med elever och studerat elevresultat med hjälp av registerbaserad statistik. Enkät- och registeruppgifter analyseras mot en kontrollgrupp av liknande skolor som inte deltagit i projektet.
Kontaktinformation:
Erfarenheter och effekter av satsningar på lärare i skolor med låga elevresultat, IFAU-rapport 2015:23 skriven av Anahita Assadi, Caroline Hall, Martin Lundin och Kristina Sibbmark, vid IFAU
För mer information kontakta Caroline Hall caroline.hall@ifau.uu.se, 018–471 60 51, Martin Lundin martin.lundin@ifau.uu.se, 018–471 60 59) eller Kristina Sibbmark kristina.sibbmark@ifau.uu.se, 018–471 70 92.
Projekt Origo har drivits av Högskolan i Halmstad i samarbete med designforskare på Kungliga tekniska högskolan. De har utvecklat en särskild metod för jämställdhetsarbete i organisationer.
Synliggöra normer som hindrar
Den ska synliggöra och höja medvetenheten kring de normer som hindrar att kvinnor och män kan ha samma möjligheter och villkor. Denna metod för praktiskt jämställdhetsarbete är ny på så sätt att den bygger på normkritisk design.
Projektet använde sig alltså av kunskapen om att sakers utformning kan förstärka stereotyper kring könen.
– Design bidrar till att upprätthålla vissa uppfattningar, men den kan även användas till att ifrågasätta samma uppfattningar, säger Anna Isaksson, projektledare för Origo.
I designarbetet har man arbetat i olika steg och exempelvis använt sig av intervjuer, tidigare forskning och omvärldsbevakning. På så sätt har projektet bland annat tagit fram tre olika koncept för brandförsvaret, som fortfarande är ett mycket mansdominerat yrke.
Utrustning för brandbekämpare
– Koncepten är inga färdiga lösningar utan diskussionsobjekt, som ska väcka tankar som sedan kan leda till lösningar, säger Anna Isaksson.
Projektet pågick mellan 2013 – 2015 och finansierades av Sveriges innovationsmyndighet Vinnova. Under arbetets gång har man samverkat med Hälsoteknikscentrum i Halland och Södertörns brandförsvar.
- Återhämtningsrum – omklädningsrum för alla, oavsett kön, sexuell läggning eller religion för att skapa gemenskap.
- Brandlås – Lås kopplat till brandvarnare som låser upp vid rökutveckling, minskar de fysiska kraven på brandmannen.
- Skyddstopp – Klädesplagg som ger stöd och skydd samt kan läsa av hälsovärden på bäraren.
Kontakt:
Anna Isaksson, tel. 035-16 78 08, mob. 073-42 09 768 e-post: anna.isaksson@hh.se
Emma Börjesson, tel. 0767-21 91 61, e-post: emma.borjesson@hh.se
I en ny avhandling från Uppsala universitet har forskare studerat vilken roll de vita blodkroppar som kallas B-lymfocyter har, när en person drabbas av autoimmun artrit, även kallat ledgångsreumatism. I studien har man tittat på vad som händer i kroppen långt innan sjukdomen bryter ut.
– Vi ser att en viss typ av B-lymfocyter, så kallade marginalzons-B-celler, är viktiga för att autoimmun artrit uppstår. De är de första cellerna som skapar antikroppar mot ledbrosket. Vi ser också att olika regulatoriska proteiner på ytan av dessa celler är viktiga för att förhindra att de blir överaktiva, säger Anna-Karin Palm, vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, som nu lägger fram sin avhandling Function and Regulation of B-cell Subsets in Experimental Autoimmune Arthritis.
Möss och människor likadana
Ledgångsreumatism är en vanlig autoimmun sjukdom, där kroppens immunförsvar attackerar och bryter ner brosket i lederna. När sjukdomen upptäcks hos en patient har den redan funnits i kroppen i flera år. Genom att använda en forskningsmodell med möss, har forskaren Anna-Karin Palm kunnat undersöka hur sjukdomen ser ut långt innan patienten får symptom.
Hos människor finns marginalzons-B-celler i både mjälten och i lymfkörtlarna. Hittills har man trott att de hos möss bara finns i mjälten, men i sitt avhandlingsarbete visar Anna-Karin Palm för första gången att de hos möss, precis som hos människor, även finns lymfkörtlarna.
– Denna viktiga upptäckt gör att det kan vara lättare att tolka resultaten från studier på möss i förhållande till situationen i människa, säger Anna-Karin Palm.
Mastcellen i beredskap
I sitt avhandlingsarbete fann hon också att en annan immuncell, den så kallade mastcellen, direkt kan påverka B-lymfocyter och få dem att dela på sig, producera antikroppar samt förbereda sig för att kunna aktivera ytterligare andra immunceller och därmed driva en autoimmun reaktion. Eftersom mastceller och B-lymfocyter återfinns i lederna hos patienter med ledgångsreumatism tyder dessa fynd på att mastceller kan bidra till sjukdomen genom att direkt aktivera och underhålla självreaktiva B-lymfocyter lokalt i leden.
– Genom att förstå de bakomliggande mekanismerna för en sjukdom ökar också möjligheter för effektiv behandling. Målet med min forskning är att öka förståelsen kring B-lymfocyter och hur de medverkar till autoimmun artrit, och på så sätt bidra med ytterligare en bit i pusslet ledgångsreumatism, säger Anna-Karin Palm.
Avhandling:
Function and Regulation of B-cell Subsets in Experimental Autoimmune Arthritis
För mer information:
Anna-Karin Palm, annakarin.palm@icm.uu.se, tel 018-471 4004, mobil 0707-740073
Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet har tillsammans med Länsstyrelsen i Västerås publicerat en beskrivande rapport om hälsoläget hos boende och markägare som drabbades av skogsbranden i Västmanland sommaren 2014. Resultatet av enkäten tyder på att hälsoläget genomgående var gott ett drygt halvår efter branden, även om
Rapporten bygger på 240 svar från en enkät som skickades ut ett drygt halvår efter skogsbranden. Syftet med studien var att ur de drabbades perspektiv kartlägga erfarenheter och konsekvenser av skogsbranden.
Ovissheten värst
Resultatet tyder på att hälsoläget genomgående var gott. Tre fjärdedelar av undersökningsgruppen befann sig på en plats som drabbades av branden. En majoritet av dem som evakuerades upplevde det som påfrestande på grund av ovisshet om brandens utveckling och brist på information. Stödet från familj, vänner och arbetskamrater värderades högt. Andra viktiga källor för stöd var insatser från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och LRF. Undersökningsgruppen var sammantaget nöjd med det sociala stödet.
– Radio, TV och dagstidningar var viktiga nyhetskanaler under branden men även grannar och vänner. Informationssökning skedde till stor del via telefon och sms samt webbsidor som exempelvis länsstyrelsens och kommunens. Många av de drabbade angav att myndigheters beredskap att hantera information inte motsvarade förväntningarna, men en förståelse fanns hos dem för svårigheterna utifrån det snabba brandförloppet, säger Caisa Öster, forskare vid Uppsala universitet.
Involverade i bekämpningsarbetet
– Många av de svarande hade varit engagerade i bekämpningsarbetet. Den egna kraften och det nära sociala nätverket med familj, vänner, grannar och arbetskamrater angavs som störst hjälp att klara av påfrestningarna efter branden. Informationsmöten och studiebesök efter branden hade också varit betydelsefullt för många. Dessutom värderades den sociala sammanhållningen i området ligga på en relativt hög nivå och i den mer utsatta gruppen rapporterade mer än hälften att sammanhållningen förbättrats efter branden, säger Caisa Öster.
För mer information:
Caisa Öster, forskare vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet, tel 018-611 98 49, e-post: caisa.oster@neuro.uu.se eller Kerstin Bergh Johannesson, programdirektör och psykolog vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, institutionen för neurovetenskap, tel. 018-611 88 09, e-post: kerstin.bergh.johannesson@neuro.uu.se
’- Ett av de främsta argumenten mot genmodifierad mat idag är att den skulle vara skadlig för vår hälsa. Detta argument saknar stöd i verkligheten. En enorm forskningsinsats har gjorts på området. EU-kommissionen har exempelvis satsat 300 miljoner euro på 130 olika forskningsprojekt för att söka bevis för detta. 500 forskargrupper har i 25 år forskat om genmodifierad mat kan påverka människor negativt. Man har inte kunnat se att genmodifierade grödor som sort är med skadlig än någon annan gröda, säger Payam Moula, forskare på avdelningen för filosofi vid KTH.
Payam Moula menar att det går att vända på argumentet och formulera frågan: Vad finns det för risker med att inte använda genmodifierad mat?
– Golden rice, det gyllene riset, är ett ris som genmodifierats till att producera betakaroten. Detta ris är en av flera grödor speciellt framtagna för humanitära syften. Våra kroppar gör om betakaroten till vitamin A, och det är därför speciellt användbart i utvecklingsländer. 600 000 barn under fem dör varje år på grund av A-vitaminbrist. Det gyllene riset har varit redo att användas i 15 år, likväl är det inte tillåtet.
Den mängd mat som produceras i världen just nu är tillräcklig för att försörja jordens befolkning. Om den kunde omfördelas.
Ökad matproduktion
Framtiden ställer större krav på den globala matproduktionen. Maten kommer tids nog att bli en ännu större bristvara i utvecklingsländer.
– För att försörja jordens befolkning år 2050 kommer vi att behöva öka mängden producerad mat med cirka 60 till 100 procent. Och det på ungefär lika stora jordarealer som används för jordbruk idag. Att tillåta genmodifierad mat där den gör nytta är alltså vår moraliska skyldighet.
Vad är det då som gör att människor är skeptiska till genmodifierad mat?
Ett argument är att den inte skulle vara naturlig.
– Mycket handlar om den känsla människor har inför något, till exempel ny teknik inom matområdet. Ur ett etiskt perspektiv är dock naturlighetsargumenten svagt. Man kan fråga sig vad som är onaturligt respektive naturligt. Är all majs onaturlig? Vi har ju förändrat och förädlat denna gröda i tusentals år.
– Vi har gödslat odlingar länge, och idag gör vi det med hjälp av avancerade produkter och teknik vilket knappt kan anses vara naturligt. Men kanske viktigast av allt, det verkar inte finnas något som rättfärdigar varför det onaturliga skulle vara dåligt. Jag brukar hänvisa till filosofen John Stuart Mill. Han sade att det är irrationellt och omoraliskt att sträva efter det naturliga. Gifter, olyckor och sjukdomar är till exempel naturliga, och vi försöker förebygga och undvika allt sådant.
Veganism via skäktning
Han tillägger samtidigt att genmodifierad mat blivit en laddad politisk fråga. Argumenten är känslomässiga och har blivit mer ideologiskt styrda än forskningsbaserade. Företag som Monsanto blir till slagträn som fungerar halvbra i den politiska debatten men dåligt i en filosofisk argumentation.
– Det är korrekt att stora företag som jobbar med genmodifierad mat gjort mindre bra saker. Men att hävda att tekniken därmed är dålig, det är ingen bra argumentation. Vi ska inte heller glömma att mat har en stor plats i vår kultur och är en betydande del av vår identitet. Det kan handla allt från veganism via skäktning som slaktmetod till mannen som blir otålig om han inte får grilla.
Genetisk transformation är den teknik som idag används genetisk modifierade grödor, men det finns enligt Payam Moula väldigt många olika varianter av växtförädlingstekniker.
– Man kan producera två grödor som är identiska och där man använder helt olika växtförädlingstekniker. En av dem skulle kunna vara genmodifiering, en annan att man helt enkelt bara valt ut de grödor med bäst förutsättningar. Dagens regelverk säger att dessa ska behandlas olika trots att de har identiska egenskaper. Vad är det då som är så unikt med genetisk modifierade grödor som gör att dessa ska särbehandlas? Det är högst oklart.
Bedömning från fall till fall
Ett sätt att hantera genmodifierad mat är alltså att analysera varje gröda ur ett etiskt perspektiv.
– Jag förespråkar bedömning från fall till fall. Vi måste granska grödorna utefter hur de påverkar hälsan, miljön och klimatet. Alla enskilda grödor, oavsett hur de är producerade, måste bedömas på sina egna meriter. Detta är inte särskilt radikalt. Det är så man vanligtvis jobbar.
Miljö är ett annat område där risker med genmodifierade grödor lyfts fram. Det finns en rädsla för att nya grödorna okontrollerat ska sprida sig eller skada det lokala ekosystemet. Dessa risker är att ta på allvar och miljöhänsyn bör alltid finnas med i jordbruksfrågor, oavsett vilken gröda eller teknik som diskuteras. Men idag finns ett motstånd mot genmodifierade grödor som kan minska användandet av bekämpningsmedel, gödsel, konstbevattning och jordbearbetning. Detta motstånd är kontraproduktivt ur miljösynpunkt.
Samtidigt hävdar Payam Moula att vi människor på intet sätt har en moralisk förpliktelse att äta mat som är genmodifierad, eller att odla den. Vi måste inte heller gå och köpa den i affären.
– Men vi ska inte heller förbjuda forskning eller användningen av genmodifierad mat där den verkligen behövs.
Potatis med lågt glykemiskt index
Forskning runt genmodifierad mat sker hela tiden runt om i världen, så även i Sverige. Vid Sveriges lantbruksuniversitet jobbar forskarna till exempel med genmodifierad potatis. Poängen med potatisen är att den har lågt glykemiskt index. Payam Moula menar att forskning runt genmodifierad mat traditionellt haft lantbrukare i fokus. Nu börjar fler produkter komma som riktar in sig direkt till slutkonsumenten.
– Livsmedelstillsatser och mediciner är redan idag baserade på ingredienser som är genmodifierade. Har du varit i USA så är det värt att betänka att du förmodligen fått i dig sådan mat då de haft storskalig odling allt sedan 1996. Men visst finns det seriös kritik värd att ta på allvar när det kommer till företag som jobbat med detta. Maktrelationen mellan multinationella företag och bönder är en sådan sak, patentlagstiftning en annan.
Eftersom matproduktion är en rejäl klimatutmaning då den står för 25 procent att utsläppen av växthusgaser kan genmodifierad mat spela en roll även här. Om till exempel grödor utvecklas som i det långa loppet ger mindre utsläpp blir jordbruket mer hållbart.
Så genmodifierad mat är den bästa lösningen på undernäring och miljöproblem samtidigt?
– De som är emot genmodifierad mat brukar framhålla omfördelningen av mat som ett argument. Låt oss satsa på det också, om, när och där det fungerar. Ekologisk mat är ett annat argument. Där kan vi också göra en kraftansträngning. Som i Sverige där vi har ett överflöd av mat.
Han menar dock att detta inte skulle fungera i länder med andra förutsättningar för jordbruk samt där redan små prisjusteringar kan få mycket stora konsekvenser. Någon som blev tydligt 2008 då rispriset gick upp kraftigt vilket fick svåra följder.
– Som sagt, det ena utesluter inte det andra. Läget är akut och vi behöver göra allt vi kan samtidigt.
Payam Moula är en del av forskningsprogrammet Mistra Biotech och just nu aktuell med sin licentiatavhandling ”Ethical aspects of crop biotechnology in agriculture” på KTH.
För mer information:
Payam Moula på 073 – 215 38 65, 08 – 790 80 2 eller payam.moula@abe.kth.se.
Metoden har testats med goda resultat i Sveriges enda demonstrationsanläggning för etanolframställning ur cellulosa på Domsjö utvecklingsområde. Testerna har utförts tillsammans med forskarnas industriella partner i Örnsköldsvik.
Ett av huvudspåren inom biodrivmedelsframställning är biokemisk omvandling av en biobaserad råvara med hjälp av enzymer och jäst. Den biobaserade råvara som nordliga länder som Sverige, Finland och Kanada har gott om är barrskog och ett skogsbruk som ger rikligt med spillrester.
Måste förbehandla
För att kunna bryta sönder vedråvaran i sina beståndsdelar, vilket krävs då biobaserade produkter ska tillverkas, behöver man förbehandla den under hög temperatur. Då bildas samtidigt substanser som gör det svårt för enzymer och jäst att arbeta effektivt.
Nu har man lyckats bemästra detta problem. I en serie vetenskapliga artiklar, varav en är en teknoekonomisk analys, visar Bio4Energy-forskare hur man genom att preparera den förbehandlade barrträdsbiomassan med industrikemikalien natriumsulfit kan gå direkt vidare till nästa steg i processen, enzymatiskt försockring och fermentering.
Syftet med den enzymatiska reaktionen är att producera socker från cellulosan och i påföljande jäsning och vidare upparbetning omvandlas sockret till biobränslen, biobaserade plaster eller en annan biobaserad produkt man vill framställa.
Ökad avkasningsvolym
– Vår uppfinning ökar avkastningsvolymen och det gäller för båda dessa steg. En annan fördel är kostnaden för den här behandlingen. Vi kan visa på att det här är ett sätt som är realistiskt att utföra i industriell skala, säger forskningsledare Leif Jönsson, professor vid Umeå universitet och plattformsledare i Bio4Energy.
Natriumsulfit används redan i dag som ett additiv i massaframställning och i texilindustrin, men det har inte tidigare använts för att behandla förbearbetad biomassa som skall bli biodrivmedel. Enligt Leif Jönsson så kan framtida bioraffinerier som baserar sin produktion på råvara från barrträd minska sin investeringsrisk genom att använda den nya metoden.
Bio4Energy
Bio4Energy är en stark forskningsmiljö inom bioenergi- och bioraffinaderi. Miljön inbegriper Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Luleå tekniska universitet, forskningsinstitut och ett omfattande industrinätverk.
Studie
Adnan Cavka, Carlos Martín, Björn Alriksson, Marlene Mörtsell, Leif J. Jönsson: Techno-economic evaluation of conditioning with sodium sulfite for bioethanol production from softwood. Bioresource Technology, volym 196, november 2015, sida 129-135
För mer information:
Leif Jönsson, professor Umeå universitet, plattformsledare i Bio4Energy 090-786 68 11 leif.jonsson@umu.se
Utifrån sin erfarenhet av att undervisa i nybörjarryska på distans ville Olga Viberg vid Örebro universitet studera hur de ständigt närvarande mobiltelefonerna kunde integreras i den formella utbildningen. I studien deltog 345 studenter från Yunnan-universitetet i Kina och Högskolan i Dalarna. Lärosäten från två länder som skiljer sig åt på många sätt.
– I Sverige och Kina var attityderna till tekniken desamma. Det innebär att den konstruktivistiska pedagogiken, grunden till elektroniskt och mobilt lärande, utmanar traditionella kulturella faktorer, säger Olga Viberg, i sin avhandling i informatik vid Örebro universitet.
Informellt lärande i formell utbildning
– Med en djupare förståelse för elevernas teknikanvändning kan vi bättre möta det som händer när informellt lärande och individuella lärandemiljöer integreras i formell utbildning, säger Olga Viberg.
Mobilen tar stort utrymme i vardagen numera, men är ännu inte en uttalade del av universitetsutbildning. Idag sker nästan all utbildning i språk på distans och kraven på effektiv teknikanvändning ökar. Det finns en rad faktorer att ta hänsyn till för utbildarna.
– Många läser språk som ett komplement till andra studier och är inte så intresserade av betyg. Det gäller alltså att motivera dem att fortsätta med studierna. Mobilen är ett sätt att öka motivation eftersom den ger frihet, säger Olga Viberg och hänvisar till att kopplingen till mobiltelefonen finns i och med att alla använder språk för att ta del av sociala medier, e-böcker och annan text online.
Studenter testar app
Olga Viberg har gjort en egen prototyp till en mobilapp som en grupp studenter har testat. Med hjälp av appen kan de öva hörförståelse, grammatik och ordkunskap.
– Studenterna kan använda den när det passar, på bussen eller när det blir tid över, berättar Olga Viberg.
Studenterna har gett löpande feedback på appens innehåll och Olga Viberg har uppdaterat den efter hand, samtidigt som hon har haft koll på hur appen använts. Resultatet av studien har gett några ledtrådar till vidareutveckling. En är att appen bör finnas både till mobiler och till datorer. Online eller offline är en annan fråga. Idag hämmas användning av mobilappen av svajigt internet, medan en stabil hemmauppkoppling är en fördel för fasta datorer.
– Det finns potential och undervisningen måste ta tillvara studenternas egen teknik och använda den effektivt. Min avhandling erbjuder både empiriska och teoretiska förklaringar till att lyfta fokus från själva teknikdesignen, till design av informationssystem, för människor, organisation och teknik i samspel, säger Olga Viberg som ser att hennes app kan föras över till annan språkundervisning, men också till andra ämnen.
Avhandling
Design and use of mobile technology in distance language education: matching learning practices with technologies-in-practice
För mer information:
Olga Viberg, 070-345 86 83, olga.viberg@oru.se
Rapporten har gjorts av BTH tillsammans med forskare vid Copenhagen Business School och företaget InnoVentum, och den jämför styrmedel för elfordon i åtta länder. I studien finns länder som ligger i framkant vad gäller styrmedel för elfordon, till exempel Norge, Holland och Kina, men även länder som likt Sverige har varit mer försiktiga exempelvis Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Danmark finns med.
För Sigvald Harryson vid Copenhagen Business School och den som ledde sammanställningen av rapporten, är resultatet både överraskande och oroande:
Storföretagen tar marknaden
– Vi visste redan innan att Sverige ligger långt framme i installerad förnybar energi men att förbättringspotentialen var så stor när det gäller styrmedel för elfordon var en överraskning. Detta har redan konsekvenser för industrin i Sverige. Den växande marknaden för elfordon utnyttjas nu av storföretag som Nissan, Renault och Tesla snarare än av det svenska fordonsklustret kring Volvo Cars, säger Sigvald Harryson.
– Rapporten är en viktig pusselbit i den sammanställning som vi nu gör av vår fleråriga forskning kring hur Sveriges fordonsflotta ska kunna ställas om att bli fossilfri till 2030. En omställning till elfordon framställs ibland som ett hot mot befintliga jobb i traditionell industri men vår forskning pekar snarare på att elfordon och förnybar energi kan ge fler arbetstillfällen, säger Henrik Ny, forskningsansvarig inom BTH:s grupp för hållbara transport- och energisystem och beställare av rapporten.
Kan bli fast i fossilt transportsystem
Båda två är överens om att Sverige nu har en stor möjlighet att behålla sin ledande ställning inom förnybar energi och att bredda den genom att införa kraftfulla styrmedel också för elfordon.
– Utan en kraftansträngning riskerar Sverige att sitta fast i ett allt dyrare fossilt transportsystem som kommer att kosta mycket mer i utsläpps- och bränslekostnader när oljan så småningom oundvikligen blir allt dyrare, menar de.
Rapport
Incentives for electric vehicles in 8 countries
För mer information:
Henrik Ny henrik.ny@bth.se eller via telefon: 0455-38 55 17.
SustainTrans Research Team – Sustainability Transformation of Energy and Transport
– Små barn är kompetenta och medagerande personer som bör lyssnas på. Gör man det och låter barnet ledsaga den vuxne i hur stödet ska utformas blir det allra bäst, säger doktoranden Katarina Karlsson, vid Högskolan i Borås och Jönköping University, som i sin forskning följt barn i åldrarna 3-7 år när de har varit med om nålstick i vården för att ta reda på vad de behöver för stöd.
Hennes studie visar att en procedur som för en vuxen kan ses som ”bara ett nålstick” kan vara traumatiskt för ett barn.
Katarina Karlsson har videofilmat barn, föräldrar och sjuksköterskor vid nålstick och sedan gjort intervjuer samt tittat på det filmade materialet tillsammans med dem.
– Det är få som har pratat direkt med de yngre barnen, man har tidigare utgått från vuxna, föräldrar och sjuksköterskor, och deras upplevelser av hur barnen reagerar och känner. Det är oerhört viktigt att prata direkt med de små barnen och låta dem få en röst.
Rädslans många ansikten
Rädslan är den värsta konsekvensen av att vara med om ett nålstick som barn. Och rädslan har många ansikten.
– Det behöver inte bara vara smärtan barnet är rädd för utan det kan också handla om förlorad kontroll, att det är många personer inblandade som man inte känner, det oförutsägbara och rädsla för att vara fast, att inte komma därifrån, säger Katarina Karlsson.
Stödet man ger små barn vid nålstick behöver därför formas utifrån rädslan. Barnets behov av stöd är kopplat till barnets upplevelse av rädsla.
– För att stöd vid nålprocedurer ska fungera behöver de vuxna först förstå att barnet behöver stöd och sedan förstå hur barnet uttrycker rädsla. Rädsla uttrycks på olika sätt. Yngre barn visar rädsla med kroppsspråk, men de kan också visa det verbalt, alla är olika.
En av slutsatserna i Katarina Karlssons avhandling handlar om att stödet utvecklas dialektiskt, som en cirkelrörelse mellan barn och vuxna. Om man låter barnet ledsaga den vuxne i hur stödet ska utformas och utgår från varje barns särskilda önskemål, då blir stödet som allra bäst och nålsticksproceduren som minst upprörande.
Barnets makt är liten
Hur gör man då rent konkret för att ge stöd till ett barn som ska vara med om ett nålstick?
– Barn hanterar och bearbetar händelser genom lek, så genom att använda lek kan man komma långt. Här kan föräldrarna komma med värdefull information om vad barnen tycker om att leka. De vuxna kan gärna använda humor, busa och lek. Men barn i de här situationerna behöver också bli ompysslade, uppassade på och sitta i knät. De vill ha en trygg famn.
Att sticka ett litet barn med nål är inte bara en traumatisk situation för barnet, även föräldrarna påverkas och kan ha negativa erfarenheter av nålprocedurer. Då är det viktigt att man som vårdpersonal bedömer föräldrarna och ser om de också behöver stöd för att i sin tur kunna hjälpa sitt barn.
Fasthållning aldrig ett stöd
Katarina Karlssons forskning visar också att även om vårdpersonalen involverar barnet så mycket det går i proceduren så är barnets makt liten. De vuxnas makt blir väldigt tydlig och det skakar om barnens värld.
Det värsta scenariot är när barnet drabbas av panik och föräldrar och vårdpersonal tvingas hålla fast barnet, något som ibland blir nödvändigt.
– Fasthållning är aldrig ett stöd ur barnets perspektiv, säger Katarina Karlsson
Avhandling
”Jag är rädd, jag vill till mamma”:Yngre barns, föräldrars och sjuksköterskors levda erfarenheter av nålprocedurer i vården Disputation sker 4 december 2015 vid Högskolan i Borås
Kontakt
Katarina Karlsson, Tfn: 033-435 4761, Mobil: 0705 258220E-post: katarina.karlsson@hb.se
– Med tanke på att sjukvården tidigare rått föräldrar att inte berätta för barnet om behandlingen utan hålla den hemlig, är det här en bra utveckling när det gäller barns rätt att känna till sitt ursprung, säger Stina Isaksson, doktorand vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet och författare till avhandlingen ”The child’s best interest – Perspectives of gamete recipients and donors”.
I avhandlingen undersöks hur heterosexuella mottagare av donerade ägg och spermier tänker och handlar kring barnets rätt till sitt genetiska ursprung, samt hur donatorer ser på en eventuell framtida kontakt med ett barn från deras donation. Avhandlingen visar att både donatorer och mottagare är positivt inställda till att barnet får reda på sitt ursprung.
Både tacksamhet och sorg
En av delstudierna, en kvalitativ intervjustudie bland föräldrar som fått barn med hjälp av donerade spermier, är nyligen publicerad i tidskriften Human Reproduction. Den visar att det är en komplex process när föräldrar ska prata med sina barn om att de blivit till med donationsbehandling.
Att berätta för barnet var ofta kopplat till många känslor, både sorg över att inte ha kunnat få ett biologiskt helt eget barn, men också tacksamhet över att ha fått ett efterlängtat barn efter lång tid av barnlöshet.
– Ett sätt att hantera känslorna var att öva att prata med barnet medan det var för litet för att förstå, exempelvis redan på skötbordet. Genom att öva från det att barnet var ett spädbarn blev berättelsen en mer naturlig del av barnets uppväxt och föräldern kunde förbereda sig på barnets reaktioner längre fram, säger Stina Isaksson.
Öppna om barnets ursprung
Andra föräldrar ville vänta med att prata med barnet tills dess att barnet var moget nog att ha en viss förståelse för vad en spermiedonation innebär.
Studien visade också att barnet själv spelar en viktig roll för processen genom sina reaktioner. Föräldrarna upplevde att när barnet visade intresse och nyfikenhet var det lättare att berätta medan ointresse hos barnet kunde skapa en osäkerhet hos föräldern om hur man skulle ta upp frågan på nytt.
– Det är viktigt att komma ihåg att trots att de allra flesta föräldrarna planerar att prata med sitt barn om dess ursprung, vet vi ännu inte hur många som kommer till skott och verkligen gör det: barnen i studien var alla under 10 år. Men klinikerna som arbetar med donatorer verkar lyckas förmedla till föräldrarna att de ska vara öppna med barnet om dess ursprung, säger Stina Isaksson.
Stina Isakssons avhandling ingår i den svenska nationella multicenterstudien om köncellsdonation, The Swedish Study on Gamete Donation. Studien är en psykosocial långtidsuppföljning av IVF-behandling och ägg- och spermiedonation i Sverige där både donatorer och mottagarpar har följts i 10 år.
Avhandling
The child’s best interest – Perspectives of gamete recipients and donors försvaras fredagen den 11 december.
Artikel
It takes two to tango: information-sharing with offspring among heterosexual parents following identity-release sperm donation (Human Reproduktion)
För mer information kontakta:
Stina Isaksson tel : 070-476 55 58, stina.isaksson@pubcare.uu.se
Med hjälp av stamceller byts människans gamla och skadade celler ut och ersätts med unga och friska celler. Men cellförnyelsen fungerar inte för evigt. Ju äldre vi blir, desto sämre fungerar den.
Dottercellen går fri från skador
Åldrande kan studeras på cellnivå, bland annat genom att granska skador på cellens proteiner och DNA. När skadorna blivit för många tappar cellen sin normala funktion.
En stamcell delar sig och ger upphov till två celler, en som differentierar och utvecklas till en specialiserad cell, och en som fortsätter vara kvar som stamcell. Den senare lever längst och kommer därför hållas skadefri.
− Skadorna samlas i den dottercell som ska utvecklas vidare och bli en specialiserad cell. Den dottercell som ska fortsätta fungera som stamcell går däremot helt fri från åldersrelaterade skador, säger Sandra Malmgren Hill vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.
Skador samlas i modercellen
I sin forskningsavhandling har Sandra Malmgren Hill använt jäst som cellmodell. I jäst är celldelningen asymmetrisk. En stor modercell knoppar av en mindre dottercell, som är den cell som ska leva längst och som hålls skadefri.
Resultaten visar att de skadade proteinerna samlas på specifika och skyddade platser i modercellen. Om skadorna råkar läcka över till dottercellen bryts dessa ner eller transporteras tillbaka in i modercellen.
− Med hjälp av robotteknik och automatisk mikroskopi har vi analyserat ett bibliotek med mutanter, där varje individuell gen i jäst har tagits bort en och en. På så sätt har vi kunnat identifiera de gener som är med och styr processen för skadedistribution under celldelningen.
Om någon av dessa gener muteras eller tas bort, så leder det till att dotterceller ärver skadade proteiner och åldras och dör i förtid.
Förståelse för åldersrelaterade sjukdomar
Flera av de gener som identifierats är kopplade till cellens skelett och till transporter inuti cellen.
− Det har lett oss till vår teori att skadade proteiner kan kopplas till cellens skelett. Skadade proteiner transporteras till specifika platser inne i modercellen för att förhindra att dottercellen ärver dem, och för att skydda den egna cellen från de negativa effekter som felaktiga proteiner kan ge.
Kunskap kring hur celler hanterar skadade proteiner är grund för att förstå sjukdomar som Alzheimers, Parkinsons och ALS, där sjukdomsförloppet är kopplat till en ansamling av skadade proteiner som stör muskel- och hjärncellers normala funktion.
Forskningsresultaten kan också bli relevanta för forskning om stamceller och vävnadsförnyelse.
Avhandling
Damage segregation and cellular rejuvenation in Saccharomyces cerevisiae
Handledare: Professor Thomas Nyström
Kontakt
Sandra Malmgren Hill, institutionen för kemi och molekylärbiologi sandra.malmgren.hill@gu.se, Tel: 031-786 2567, 0736-10 63 29
Forskare vid Högskolan i Halmstad ska nu bidra med kunskap om fjärrvärme-teknik, genom ett nytt projekt inom EU:s åttonde ramprogram, Horisont 2020.
– Fjärrvärme är ett mycket bra och effektivt verktyg för att uppnå de framtida energi- och klimatmålen. Tekniken innebär lägre kostnader, lägre klimatpåverkan och högre försörjningssäkerhet. Ett problem är dock att fjärrvärme principiellt bygger på lokala förutsättningar, vilka kan vara svåra att uppskatta och därför ofta gjort att tekniken förbisetts. Man måste bygga ut näten där tekniken kan göra störst nytta, främst i tätorterna, säger Urban Persson, universitetslektor i energiteknik vid Högskolan i Halmstad.
I Sverige står fjärrvärme för knappt 60 procent av uppvärmningen av våra bostäder. I övriga Europa ser det helt annorlunda ut.
Alternativ metodik
Forskarna vid Högskolan i Halmstad har i nära samarbete med en grupp forskare från Aalborgs universitet i Danmark, utvecklat en ny, alternativ metodik för att bland annat beräkna uppvärmningsbehov till bostäder i Europa och att matcha dessa mot lokala tillgångar och resurser. Samarbetet påbörjades redan 2011 och har sedan utvecklats genom tre tidigare projekt under det övergripande namnet Heat Roadmap Europe, HRE.
Det fjärde projektet inom Heat Roadmap Europe, som är en jämförande energisystemstudie i de 14 största länderna inom EU, har nyligen blivit godkänt av EU:s åttonde ramprogram Horizon 2020. Det innebär att projektet fått förhandsbesked om medel motsvarande 20 miljoner kronor. Studien kommer att börja i mars 2016 och pågå i tre år.
– Vi är extra glada över beskedet eftersom det inte är ofta man som forskare får möjlighet att långsiktigt förbättra och utveckla en metodik. Mycket information finns redan, bland annat vet vi en hel del om hur mycket energi som kan återvinnas från större energi- och industrianläggningar i Europa, säger Urban Persson.
Omställning till mer restvärme
Det övergripande målet för projektet är att övertyga beslutsfattare och investerare att utveckla lagstiftningen och investera i nya marknader som kan ställa om värmesektorn i Europa till mer restvärmeåtervinning och förnybar energi under de kommande 30-40 åren. Målsättningen är att påverka energilagstiftningen på lokal nivå, såväl som nationellt och övergripande inom EU.
– Vi kommer att visa hur det är möjligt att spara upp till 3 miljoner GWh av fossila bränslen i Europa per år. Det kommer dock att krävas stora investeringar idag för att reducera nettokostnaden för värme och kyla i Europa långsiktigt, säger Sven Werner, professor i energiteknik vid Högskolan i Halmstad, som också ingår i forskargruppen.
De 14 länder som ska studeras, står för över 85-90 procent av värmebehovet i byggnader i Europa, vilket ökar möjligheten att påverka hela fjärrvärmesektorn. Projektet ska även kartlägga vilka anläggningar och andra källor till förnybar energi som kan användas för att matcha behoven.
Vassare teknik och ökad lönsamhet
– Fjärrvärme är annorlunda än annan energiförsörjning i och med att den utgör återvinningsdelen i energisystemet. De flesta delarna inom energisystemet har designats utifrån att fossila bränslen har varit huvudalternativet för energitillförsel, vilket även gäller för hur fjärrvärmesystem har utformats, säger Urban Persson.
Forskarna inom Heat Roadmap Europe är överens om att det krävs en vassare fjärrvärmeteknik för att öka lönsamheten för framtidens fjärrvärme. Dessutom bör fjärde generationens fjärrvärmeteknik vara harmoniserad i Europa för en sund industriell bas för framtidens fjärrvärme.
– Vi ser verkligen fram emot fortsättningen på vårt arbete med Heat Roadmap Europe och förväntar oss att resultatet av det här projektet kommer att bli mycket användbart även på kort sikt, eftersom det handlar om hur vi på ett kostnadseffektivt sätt kan minska koldioxidutsläppen i energisystemet i hela Europa, säger Urban Persson.
Mer information:
Urban Persson, universitetslektor i energiteknik vid Högskolan i Halmstad, 035-16 74 05, urban.persson@hh.se
Projektets fullständiga namn är Heat Roadmap Europe: Building the knowledge, skills, and capacity required to enable new policies and encourage new investments in the heating and cooling sector, Horizon 2020, 2016-2018
Tidigare har det antagits att foster varit välskyddade för yttre ljud, men flera studier har visat att buller, särskilt lågfrekvent buller, fortleds till fostret. Sambandet mellan bullerexponering under graviditet och hörselskada har även stöd i djurexperimentella undersökningar. Det sammantagna kunskapsläget visar nu att kvinnor inte bör utsättas för höga ljudnivåer på sin arbetsplats under graviditeten.
– Arbetsmiljöverkets rekommendation är att gravida inte ska exponeras över 80 dBA, men denna rekommendation följs tyvärr inte alltid idag. Vår studie visar att det är angeläget att rekommendationen verkligen följs av arbetsgivarna. Även om kvinnorna använder hörselskydd vid höga bullernivåer så skyddar det inte barnets hörsel, säger Jenny Selander, forskare vid Institutet för miljömedicin.
Studien, som publiceras i tidskriften Environmental Health Perspectives, omfattar över 1,4 miljoner barn födda i Sverige mellan 1986 och 2008. Uppgifter om moderns yrke, rökvanor, närvaro vid arbetet under graviditet med mera hämtades från det medicinska födelseregistret vid Socialstyrelsen och från nationella centrala register vid Statistiska centralbyrån och Försäkringskassan.
Statistiskt säkerställd ökning
Yrkesuppgifterna användes för att koda exponeringen för buller i arbetet under graviditeten i tre klasser: lågt buller (< 75 dBA); medelhögt buller (75-84 dBA) och högt buller (>=85 dBA). Uppgifter om hörselpåverkan (hörselnedsättning av sensorineuralt slag eller genom direkt skada på hörselorganet och tinnitus) hämtades från patientregistret vid Socialstyrelsen, som är baserat på diagnoser satta vid specialistutredningar.
Omkring 290 000 mödrar hade under graviditeten arbetat i yrken med medelhög bullerexponering (75-84 dBA) och omkring 6000 mödrar i yrken med hög bullernivå (>85 dBA). Totalt förelåg hörselskador som var så uttalade att det föranledde utredning av specialistläkare hos cirka 1 procent av barnen. Bland de mödrar som under graviditeten arbetat heltid i miljöer där bullret översteg 85 dBA var risken för hörselskada hos barnen ökad med omkring 80 procent i jämförelse med de mödrar som arbetat i lågexponerade miljöer.
Ökningen är statistiskt säkerställd och med hänsyn tagen till skillnader i mödrarnas rökvanor, ålder, kroppsvikt, utbildningsnivå, nationalitet, samt barnets födelseår, kön och ordning i syskonskaran. Bland högexponerade mödrar som arbetat deltid sågs en riskökning på 25 procent som inte var statistisk säkerställd. I den medelhögt exponerade gruppen förelåg ingen säkerställd ökning av antalet hörseldiagnoser, men det går inte att utesluta att en riskökning finns även där. Resultaten kommer att införlivas i de råd som ges till gravida och i den informationsverksamhet vi har till barnmorskorna vid mödravårdscentralerna.
Studien har utförts i samarbete mellan Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet, Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) vid Stockholms läns landsting, Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet och Karolinska Universitetssjukhuset och har genomförts med ekonomiskt stöd från Forskningsrådet för arbetsliv, hälsa och välfärd (FORTE).
Publikation
Maternal occupational exposure to noise during pregnancy and hearing dysfunction in children – a nationwide prospective cohort study in Sweden Jenny Selander, Maria Albin, Ulf Rosenhall, Lars Rylander, Marie Lewné, and Per Gustavsson, Environmental Health Perspectives, online 8 December 2015.
För frågor kontakta:
Jenny Selander, forskare, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, Tel: +46 8 524 800 29, jenny.selander@ki.se” target=”_blank”>jenny.selander@ki.se
Per Gustavsson, professor, överläkare, projektledare, Institutet för miljömedicin, Karolinska
