Träningspass på 45 minuter, två till tre dagar i veckan, kan bidra till förbättrad livskvalité för personer med demenssjukdom, en progressiv sjukdom som leder till gradvis nedsatt kognitiv förmåga och fysiska nedsättningar.
2012 fanns enligt Socialstyrelsen 150 000 personer med demens i Sverige, en siffra som väntas öka till minst 250 000 år 2050 i takt med att andelen äldre bland befolkningen ökar. Med en växande andel individer med demens i samhället så ökar vårdbehovet och vårdkostnader. För närvarande kostar demenssjukdom samhället ungefär 60 miljarder kronor per år, enligt Socialstyrelsen.
Träning borde vara en del av vården
– Regelbunden träning har en positiv effekt för personer med demens och borde därför vara en del av vården på äldreboenden. Studier som den här är ovanliga, men ger oss viktiga insikter att bygga vidare på för att utveckla en demensvård som på ett kostnadseffektivt sätt möter framtidens utmaningar och gör att personerna kan förbli självständiga längre, säger Annika Toots, doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet och förste författare av artikeln.
Studien, som beskrivs artikeln med titeln Effects of a high-intensity functional exercise program on dependence in activities of daily living and balance in older adults with dementia, är en del i den större studien Umeå Dementia and Exercise Study (UMDEX), som gjordes på personer med demens på äldreboenden under 2011-2012.
I nästa steg ska forskargruppen vid enheterna för fysioterapi och geriatrik analysera vilken effekt träning hade på bland annat gångförmåga och kognitiv förmåga hos målgruppen, samt hur patienter och tränare upplevde träningsprogrammet.
Fördröjd försämring i träningsgruppen
I den publicerade studien ingick en grupp med 186 personer med demens på 16 olika äldreboenden i Umeåområdet, som alla var 65 år eller äldre och i behov av personlig vård.
Deltagarna lottades in i två grupper, där den ena fick ta del av ett högintensivt funktionellt träningsprogram under handledning av fysioterapeuter. I träningsgruppens program ingick olika funktionella övningar såsom benstyrka-, balans- och gångövningar, vilka återspeglar vardagliga rörelser. Träningspassen på 45 minuter skedde två till tre gånger i veckan under 4 månaders tid.
Istället för träning fick den stillasittande kontrollgruppen ta del av stimulerande aktiviteter i form av gemensamma prat-, sång- och högläsningsstunder. Detta för att kontrollera för de positiva effekter som mental stimulans genom gemenskap och uppmärksamhet har. Samtliga deltagare testades före träningen samt fyra och sju månader efter det att träningen avslutats.
På grund av demenssjukdomars progressiva förlopp märktes under perioden försämringar i självständighet i vardagliga aktiviteter hos alla deltagarna i studien. Men hos träningsgruppen skedde försämringarna i en långsammare takt och dessutom märktes förbättringar i balans. De positiva effekterna av träningen skiljde sig mellan olika demenstyper, där gruppen med vaskulärtypisk demens såg större effekter av träning än Alzheimer-patienter. För att bättre kunna planera och genomföra träning för demenssjuka så kan det därför vara viktigt att identifiera demenstyp.
Artikel
Effects of a High-Intensity Functional Exercise Program on Dependence in Activities of Daily Living and Balance in Older Adults with Dementia (JAGS) Författare: Annika Toots, Håkan Littbrand, Nina Lindelöf, Robert Wiklund, Henrik Holmberg, Peter Nordström, Lillemor Lundin-Olsson, Yngve Gustafson, Erik Rosendahl. DOI: 10.1111/jgs.13880
Kontakt
Annika Toots, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Enheterna för fysioterapi och geriatrik, Umeå universitet. Telefon: 090-785 8764. E-post: annika.toots@umu.se
En grupp forskare under ledning av Marcus Schmitt-Egenolf vid Umeå universitet har i en kohort-studie undersökt hur åldrande påverkar psoriasispatienters tillgång till moderna läkemedel i psoriasisvården.
Studien, som är den första av sitt slag, fann att äldre patienter har sämre tillgång till den relativt nya biologiska behandlingen mot psoriasis, som är mer effektiv men också dyrare än motsvarande konventionell systemisk behandling. Studien visade att patienters tillgång till behandlingsmetoden minskade för varje år av åldrande.
Tydlig ojämlikhet
– Dessa resultat tyder på att bland patienter som verkar lika på alla viktiga sätt förutom ålder finns stora skillnader i tillgång till biologiska behandlingar, säger Marcus Schmitt-Egenolf, som är professor i dermatologi vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och seniorförfattare av artikeln.
– Ojämlikheterna blir tydliga om vi jämför en mor och hennes dotter och antar att det är en 30-årig generationsskillnad mellan dem. Modern har en tredjedel så stor chans att påbörja en biologisk behandling som hennes dotter och detta endast på grund av att hon är äldre.
Den ojämna tillgången till behandlingsmetoden visar att förbättringar behövs för att minska ojämlikheten i klinisk praxis. Ytterligare forskning behövs dock för att undersöka hur mycket av detta påverkas av patienternas egna val.
Biologiska läkemedel mer effektiva
I Sverige finns uppskattningsvis 200 000 – 300 000 individer med psoriasis. Till skillnad från mild psoriasis, som behandlas med salvor, så behöver patienter med måttlig till svår psoriasis ofta regelbundna systemiska behandlingar. Många patienter med måttlig till svår psoriasis påbörjar behandling med biologiska läkemedel när andra metoder inte ger tillräcklig respons.
Den första biologiska behandlingen, som generellt antingen verkar mot T-celler eller blockerar proteiner i immunsystemet, blev godkänd för psoriasisbehandling i Sverige 2004. Dessa preparat har både hög effektivitet och höga anskaffningskostnader.
Genom att analysera hälsodata från 1465 psoriasispatienter har forskarna i studien kunnat använda en modell för att mäta vilken effekt åldrande har på sannolikheten att påbörja en behandling med biologiska läkemedel. Studien beaktade variabler såsom kön, BMI, samsjuklighet (det vill säga att ha andra sjukdomar utöver psoriasis), bedömd svårighetsgrad av psoriasis, och patientens utbildningsnivå. Dessa variabler är kända för att påverka förskrivning av biologiska läkemedel, och valdes för att möjliggöra för forskarna att objektivt uppskatta effekten av endast ålder.
Artikel (British Journal of Dermatology)
British Journal of Dermatology, artikel: Evaluating equality in psoriasis healthcare: a cohort study of the impact of age on prescription of biologics. Författare: M. Schmitt-Egenolf, K. Geale och M. Henriksson. DOI: 10.1111/bjd.14331
Kontakt:
Marcus Schmitt-Egenolf, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, Telefon: 090-785 2875, E-post: marcus.schmitt-egenolf@umu.se
Huriye Aygören disputerade nyligen vid Jönköping International Business School, Jönköping University med avhandlingen Entrepreneurial identity formation-in-practice: Immigrant women entrepreneurs’ lived practices and experiences within gender, ethnicity and class relations. När hon började studera entreprenörskap, märkte hon att det fanns två helt olika spår i forskningen. Det ena handlade om individen, och det andra om samhället.
– Jag ville slå ihop de här två spåren, och undersöka identitet i förhållande till social ställning”, säger Huriye. Min utgångspunkt var kön och etnicitet, och jag valde att studera kvinnliga företagare som hade invandrat till Sverige från Turkiet. Men när jag började mitt fältarbete, blev jag lite förvånad över att hitta tre mycket distinkta grupper bland dem, och jag insåg att jag var tvungen att lägga till klass som en tredje aspekt.
Arbetskraftsinvandrade
Den första gruppen kom till Sverige på 70-talet, oftast som en del av arbetskraftsinvandringen tillsammans med sina bröder eller fäder. Dessa kvinnor kom från små städer, gifte sig tidigt, och hade ingen högre utbildning. Att bli företagare var för dem ett sätt att visa för världen att de kunde göra något för sig själva.
Vid tidpunkten för intervjuerna var de alla frånskilda och hade därmed brutit mot kulturella normer. Men de hade fortfarande inte accepterats som ”svenska kvinnor”, och fann därför sin plats i samhället genom sitt företagande. Vinsten från företaget använde de till resor och andra saker som de kunde njuta av.
Politiska flyktingar
Den andra gruppen var politiska flyktingar som kom till Sverige på 80-talet. De var högutbildade, kom från tätorter och var redan etablerade professionellt.
I Turkiet hade de haft ledande positioner, och de kände sig degraderade i termer av klass när de blev invandrare och exponerades för fördomar från det svenska samhället. Entreprenörskap var en möjlighet för dem att få erkännande. De lärde sig nya strategier och ackumulerade kapital.
Oberoende kvinnor
Den tredje gruppen kom också till Sverige på 70-talet. De var arbetarklass men oberoende, utan högre utbildning men ändå ekonomiskt etablerade och inte begränsade i rigida könsroller. De här kvinnorna upplevde inga problem med att vara invandrare, eller kvinnor. Deras motivation var omsorg och empati; de ville ge något till samhället och vinst var inte deras huvudsakliga intresse.
Det kulturella kapitalet var mycket viktigt för alla tre grupperna, och de omvandlade sitt kulturella kapital till materiellt. Huriye Aygörens forskning visar också att entreprenörskap inte enbart är befriande men inte heller enbart hämmande. Det kan vara både och, för olika grupper av människor.
Olika grader av agency
Så kallad ”agency”, en sociokulturellt förmedlad förmåga att agera, är hjärtat av allt entreprenörskap. Men människor har olika förmåga att agera, olika grader av ”agency”, beroende på sin situation.
– Jag har upptäckt att materiella resurser och diskurser måste undersökas tillsammans, inte var för sig, eftersom de är så sammanflätade, säger Huriye. Egentligen handlar min avhandling om jämlikhet eller ojämlikhet, men inte som något fastslaget, utan jag visar att det krävs en dynamisk process. Entreprenörskap gav verkligen de här kvinnorna ett syfte.
Kontakt
Huriye Aygören, Huriye.Aygoren@ju.se
– Finland är det land av de nordiska länderna som har lägst grad av personligt ansvar för inbetalning av skatter, konstaterar Eleonor Kristoffersson, professor i skatterätt vid Örebro universitet.
Tillsammans med Ylva Larsson, lärare på Örebro universitet med lång yrkeserfarenhet från Skatteverket, sla hon jämföra de svenska reglerna med andra europeiska länder:
I Sverige måste företrädarna för ett aktiebolag, till exempel styrelsen, betala skatterna med egna pengar om bolaget i sig inte gör det.
Livskraftiga företag läggs ner
– När ett aktiebolag börjar gå dåligt finns det två saker att göra. Antingen försöker man att få det på fötter igen, eller så lägger man ner genom att gå i konkurs. Dessa regler kan leda till att livskraftiga företag läggs ner i förtid eftersom företrädarna inte vill riskerna att bli betalningsansvariga, säger Eleonor Kristoffersson och pekar på att allmänintresset att skydda skatteintäkterna i detta fall kolliderar med företagens möjligheter att klara sig ur ett besvärligt läge.
Målet för den jämförande studien är att se om det finns bättre sätt att balansera dessa två intressen.
– Vi vill se om det går att undanröja problemet med att potentiellt livskraftiga företag avvecklas av skatteskäl, säger Eleonor Kristoffersson.
Studien finansieras med 493 000 kronor av Torsten Söderbergs stiftelse.
För mer information kontakta:
Eleonor Kristoffersson, 073-947 18 59, eleonor.kristoffersson@oru.se
Den koreanska popvideon Gangnam Style har har haft ungefär 2,5 miljarder visningar på YouTube, vilket resulterar i en strömförbrukning på mer än 400GWh. Om, i det värsta scenariot, den elen skulle genereras med dieselkraftverk, skulle det innebära att mer än 250 000 ton koldioxid produceras. Det motsvarar det årliga koldioxidutsläppet från cirka100 000 bilar.
Dessa exempel är inte ovanliga. Miljontals människor använder olika tjänster som Google, Facebook, Twitter och Instagram varje dag. Denna ökning av internetanvändning och informationen som genereras av miljarder människor kräver stora datacenter med rader efter rader av servrar som behöver enorma mängder av utrymme, el och kylningssystem.
Mina Sedeghat presenterar i sin avhandling metoder och tekniker för att effektivt utnyttja servrar i datacenter, så att Internettjänsterna kan leverera resultat med hög prestanda med mindre resurser.
Vilken slags teknik handlar det om?
– Det kan till exempel röra sig om smarta scheduleringssystem, som packar ihop många tjänstekomponenter på få servrar på ett sätt så att processorer, minne, minnesbandredd, nätverkskapacitet, och andra resurser används maximalt. På så sätt kan energieffektiviteten förbättras och den negativa miljöpåverkan minskas, och samtidigt minskas driftskostnaderna för datacenter, säger Mina Sedaghat.
Mina Sedaghats avhandlingsarbete har utförts i samarbete med GoogleInc., Institutionen för matematik och matematisk statistik vid Umeå universitet och Institutionen för Communication Network vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).
Avhandling
Cluster Scheduling and Management for Large-Scale Compute Clouds
Mina Sedaghat kommer från Iran. Hon har en högskoleingenjörsexamen i datorteknik från IAUM, Iran, och tog sedan en masterexamen i datavetenskap i Malaysia. Sedan september 2010 har hon var doktorand vid Umeå universitet under handledning av professor Erik Elmroth.
Disputation
Torsdagen den 21 januari försvarar Mina Sedaghat, Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Cluster scheduling and management for large-scale compute clouds. Svensk titel: Schemaläggning och resurshantering för datakluster i storskaliga datormoln. Disputationen äger rum klockan 10:15 i Hörsal A, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Omer Rana, School of Comupter Science and informatics, Cardiff University.
Kontakt
Mina Sedaghat, Institutionen för datavetenskap. Telefon:090-786 61 27. E-post: mina.sedaghat@umu.se
Martin Maripuu, vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet, har undersökt sambandet mellan låga kortisolnivåer, så kallad hypokortisolism, och psykisk samt fysisk ohälsa hos patienter med återkommande depressioner eller bipolär sjukdom. Fysisk ohälsa i form av övervikt, höga blodfetter och metabolt syndrom var bland dessa patienter betydligt vanligare hos de som hade låga kortisolnivåer jämfört med som hade normala eller höga kortisolnivåer.
Oftare deprimerade
Vid bipolär sjukdom var personer med antingen höga eller låga kortisolnivåer också deprimerade i nästan dubbelt så stor utsträckning som personer med normal stressreglering. Låg livskvalitet var mellan fyra och sex gånger vanligare i grupperna med låg eller hög aktivitet i stressregleringssystemet. Hos personer med återkommande depressioner fanns även ett samband mellan låga kortisolnivåer och korta telomerer. Detta är intressant då korta telomerer anses vara en indikation på tidigt åldrande och hög ackumulerad stressbelastning.
– Höga kortisolnivåer har sedan tidigare visats vara associerat med sämre hälsa hos personer med depressioner eller bipolär sjukdom. Det intressanta med våra resultat är att även låga kortisolnivåer var associerade med kraftigt ökad förekomst av negativa hälsokonsekvenser, säger Martin Maripuu.
Återkommande depressioner förekommer hos cirka åtta procent av befolkningen och bipolär sjukdom som karakteriseras av både återkommande depressioner och hypomana/maniska uppvarvningsperioder förekommer hos ungefär en procent av befolkningen. Personer med dessa sjukdomar lever med depressiva eller maniska symptom cirka 50 procent av tiden, upplever en sänkt livskvalitet och har 10 till 15 år kortare medellivslängd jämfört med normalbefolkningen. Den kortare medellivslängden är framförallt beroende på ökad risk för självmord och hjärt- och kärlsjukdom.
Stress riskfaktor för depression
Stress är en av flera riskfaktorer för depression och även en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. Stress medför normalt ökad aktivitet i hormonsystemet som reglerar utsöndringen av kortisol. Hyperaktivitet i hormonsystemet med höga kortisolnivåer, ett tillstånd som kallas hyperkortisolism, är vanligt förekommande vid depression. Men i andra änden av skalan finns exempel på att hög stress över lång tid kan leda till hypokortisolism.
Det är möjligt att återkommande depressiva och/eller maniska perioder med hög ackumulerad stressbelastning med tiden leder till en utmattning av hormonsystemet. Stöd för denna hypotes sågs i gruppen med bipolära patienter där högre ålder var relaterat till lägre kortisolnivåer speciellt hos patienter som inte medicinerat med förebyggande stämningsstabiliserande medicinering. Däremot förekom ingen ökning av andelen med hypokortisolism bland de bipolära patienterna som under en stor del av livet medicinerat med den stämningsstabiliserande medicinen litium. Detta innebär enligt Martin Maripuu att den på sjukdomsförloppet gynnsamma effekten av tidigt insatt litiummedicinering delvis skulle kunna förklaras av att litium förebygger utvecklingen av hypokortisolism.
Kontaktinformation: Martin Maripuu, Institutionen för klinisk vetenskap, Enheten för psykiatri, Umeå universitet, E-post: martin.maripuu@umu.se
− Kodväxling är inte ett fel i personernas språkanvändning, utan kan vara ett meningsfullt sätt att använda den dubbla repertoar som flerspråkiga personer har till förfogande, säger Heike Havermeier, som skrivit avhandlingen Deutsch-schwedisches Codeswitching an der internationalen Universität
Heike Havermeier har undersökt hur en sådan språkanvändning kan gå till när det gäller tysk-svensk kommunikation vid institutioner på tre svenska universitet där ämnet tyska finns.
Universitetvärlden är ett bra exempel på en flerspråkig arbetsmiljö, eftersom det är mycket vanligt att forskare under sitt arbetsliv flyttar mellan olika länder eller att de även i sitt hemland har ett annat arbetsspråk.
Språkblandning vanligt
För Heike Havermeier var det därför ingen överraskning att det fanns gott om språkväxling och språkblandning i de samtal som hon spelade in på de olika arbetsplatserna.
− Vad som är överraskande och spännande är dock hur exakt kodväxlingen ser ut. Det visar sig att det finns fasta mönster för tvåspråkig kommunikation i de undersökta arbetsmiljöerna. Dessa skiljer sig från tvåspråkiga mönster som forskningen har hittat i andra flerspråkiga grupper, både när det gäller hur de två språken sammanfogas och vilka funktioner det har, säger hon.
Heike Havermeier har undersökt kodväxlingens form på olika nivåer. Först har hon urskilt om språket byts mellan olika yttranden, inom ett yttrande eller även i en grammatisk sammanhängande konstruktion, till exempel sats. Sedan har hon studerat hur enskilda ord infogas i det andra språket. Får till exempel ett tyskt substantiv en tysk pluralmarkör? Får ett tyskt substantiv en svensk artikel?
Utvecklar seciella rutiner
Hennes resultat visar att den undersökta gruppen har utvecklat speciella rutiner för detta, och att kodväxlingens form beror på dess funktion. På så sätt markerar tvåspråkiga personer omedvetet, med bara en liten hänvisning som artikel, hur deras samtalspartner ska tolka att de plötsligt byter språk. Så kan till exempel ett artikelsuffix tjänar som ett slags citationstecken.
− Om de till exempel säger ”Ich habe ein Problem mit den examinatorer”, menar de vanligtvis att det finns ett problem med personerna som är examinatorer. Om de däremot säger ”Ich habe ein Problem mit examinatorerna” gäller problemet vanligvis själva ordet, till exempel att någon har pratat om examinatorer som grupp även om det bara gäller en enda examinator. Också denna rutin är unik för den undersökta gruppen.
Användbart för effektiv kommunikation
Slutsatserna i avhandlingen är inte bara intressanta för akademisk forskning, utan kan även ha praktisk nytta i arbetslivet. För en effektiv kommunikation på en flerspråkig arbetsplats är det viktigt att man är medveten om att det finns rutiner för hur språken blandas. Om alla på en arbetsplats är flerspråkiga borde tvåspråkig kommunikation inte förtryckas till exempel genom en språkpolicy, utan nyttjas för en bra intern kommunikation.
− Vissa saker går enklare att uttrycka på det ena språket, vissa på det andra, och vissa genom flerspråkiga konstruktioner. När man använder sin fulla repertoar kan man därför kommunicera mer effektivt, säger Heike Havermeier.
Avhandling
Deutsch-schwedisches Codeswitching an der internationalen Universität (Tysk-Svensk kodväxling vid det internationella universitetet).
Tid och plats för disputation: fredagen den 29 januari 2016 kl. 10, Lilla hörsalen, Humanisten, Göteborg. Fakultetsopponent: Prof. Dr. Jan Engberg, Århus Universitet
Mer information:
Heike Havermeier, telefon: 031-786 4625, e-post: heike.havermeier@sprak.gu.se
Den svenska bostadskrisen har debatterats livligt under ett antal år. Ett stort antal reformförslag har också lagts fram och vissa reformer har genomförts, men för att öka bostadsbyggandet behövs ytterligare en rad åtgärder inom ett brett spann av områden, menar Anna Granath Hansson som precis lagt fram avhandlingen Institutional Prerequisites for Housing Development: A comparative study of Germany and Sweden.
I sitt forskningsarbete har hon jämfört förutsättningarna för bostadsbyggandet i Sverige och Tyskland med fokus på städers strategier för att öka bostadsbyggandet samt möjliga reformer av stadsplanering och markanvändning.
Mer i detalj handlar det om städerna Hamburg, Berlin, Stockholm och Göteborg som alla har bostadsbrist. I avhandlingen jämförs hur städerna arbetar med organisation, stadsplanering, kommunal mark och subventioner för att bygga bort bristen.
Kontinuerlig uppföljning av byggmålen
– Hamburg och Berlin har en aktiv bostadspolitik som leds av borgmästarna och senatorerna för stadsutveckling. Målen för bostadsbyggandet sätts på årsbasis tillsammans med byggbranschen. Städerna åtar sig att bidra till att byggmålen kan nås genom en rad åtgärder i den egna organisationen. Uppföljning av byggmålen görs kontinuerligt, särskilt noggrant under valåren eftersom bostadspolitiken är en viktig valfråga. I jämförelse med svenska städer så uppnår de tyska i högre utsträckning sina mål, säger Anna Granath Hansson.
De svenska städerna har å sin sida mycket ambitiösa nybyggnadsmål och har delvis anpassat sina organisationer för att få bättre förutsättningar för att nå dessa.
– Emellertid är målen uppsatta för en längre tidsperiod in i nästa mandatperiod, och de vilar inte på någon avstämning med branschen för att verifiera att målen är realistiska för de som ska bygga de nya bostäderna. Därtill arbetar man i mindre utsträckning aktivt med de bostadspolitiska verktygen. De svenska städerna bedöms därför ha sämre förutsättningar för att nå sina mål för bostadsbyggandet, säger Anna Granath Hansson.
Förenklad detaljplan
I Sverige har stadsplaneringsprocessen reformerats under en följd av år. Anna Granath Hanssons avhandling sammanfattar de reformer som gjorts och diskuterar möjliga framtida ändringar.
Några av förslagen är en förenklad detaljplan för bostadsändamål samt att privat initiativrätt med bibehållet kommunalt planmonopol införs i Sverige. Vidare beskriver hon hur man internationellt och i Tyskland arbetar med planrelaterade krav för att få fram billigare bostäder.
Ytterligare forskning skulle behövas för att sätta svenska liknande initiativ i relation till de omfattande internationella erfarenheterna som finns på området.
En slutsats i avhandlingen är också att tyska politiker har mer att vinna på att föra en aktiv bostadspolitik, bland annat på grund av den tyska bostadsmarknadens struktur med en högre andel hyresgäster och andra hyressättningsprinciper.
Avhandling
Institutional Prerequisites for Housing Development: A comparative study of Germany and Sweden
Kontakt
Anna Granath Hansson på 070 – 289 25 70 eller anna.granath.hansson@abe.kth.se.
Koldioxidrening av tungindustrins rökgaser genom förbränning i syrgas och lagring av koldioxid i mineral är nya tekniker. En fördel med de nya teknikerna är att de har en lägre energiförbrukning än konventionell teknik, som baserar sig på kemisk tvätt efter förbränning.
Matias Eriksson har i sin avhandling undersökt hur stor energiförbrukningen är vid koldioxidrening i samband med produktion av bränd kalk och av cementklinker. I dag står cementindustrin för en betydande del av Sveriges och världens koldioxidutsläpp.
Syrgasförbränning tar mindre energi
– Mina beräkningar visar att koldioxidrening genom syrgasförbränning kan ske utan ökad energiförbrukning och att lagring i mineral brukar upp till 70 procent mindre energi jämfört med den traditionella rökgastvätten, säger han.
Själva tillverkningen av ren syrgas kräver dock också energi. Men även medräknat syrgasproduktionen så konsumerar de nya teknikerna mindre energi än rökgastvätten, menar Matias Eriksson.
Vid förbränning i ren syrgas produceras ren koldioxid som kan lagras i berggrunden vilket prövas till exempel vid de norska oljefälten.
Industrin behöver hjälp med lagringsinfrastruktur
– I Östersjöregionen saknas infrastrukturen för koldioxidlagring som är en av förutsättningarna för att kraftigt minska utsläppen från processindustrin. Potentiella lagringsplatser i regionen utforskas i dagsläget, men en tydligare satsning från myndigheternas sida vore önskvärd. Lagringsinfrastrukturen blir med all sannolikhet en alltför stor utmaning för industrin att genomföra, säger Matias Eriksson.
Koldioxidlagring i mineral är ett sätt att kringgå behovet av infrastruktur för lagring i berggrunden.
Denna process skulle dock skapa en stor volym mineral som måste lagras.
– Vi måste därför se noggrannare på hur man skulle kunna utnyttja sidoprodukterna som uppstår, kretsloppstänkandet är nödvändigt för en hållbar produktion, säger Matias.
Forskningsarbetet har utförts i nära samarbete med industriparterna Nordkalk Ab, Cementa Ab och Föreningen Mineralteknisk Forskning. Finansiering har erhållits från Energimyndigheten och Vinnova samt Bio4Energy.
Avhandling
Sustainability measures in quicklime and cement clinker production
Om Bio4Energy
Bio4Energy är en stark forskningsmiljö inom bioenergi- och bioraffinaderi. Miljön inbegriper Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Luleå tekniska universitet, forskningsinstitut och ett omfattande industrinätverk.
Home
Kontakt::
Matias Eriksson, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik. Forskargruppen inom termokemisk energiomvandling (TEC-Lab) vid Umeå universitet Telefon: +358(0)405818407. E-post: matias.eriksson@umu.se
Matias Eriksson är född och uppvuxen i Finland. Han har tidigare avlagt examen i miljöteknik i Vasa, Finland, och licentiatexamen i energiteknik vid Umeå universitet.
Disputationen
Fredagen den 29 januari försvarar Matias Eriksson, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Sustainability measures in quicklime and cement clinker production. Svensk titel: Åtgärder för ökad hållbarhet vid produktion av bränd kalk och cementklinker. Disputationen äger rum klockan 13:15 i sal N420, Naturvetarhuset. Fakultetsopponent är Associate Professor Flemming Jappe Frandsen, Department of Chemical and Biochemical Engineering, Technichal University of Denmark
PAH är en ovanlig och mycket allvarlig hjärt- och lungsjukdom som i första hand drabbar lungpulsådrornas finaste grenar. Blodkärlen blir förtjockade och stela, blodets passage försämras och detta leder till förhöjt blodtryck och sämre syresättning i lungpulsådern. Både hjärtats och lungornas funktion påverkas och många patienter utvecklar högersidig hjärtsvikt.
PAH är en mycket allvarlig sjukdom som i dagsläget har sämre prognos än många cancersjukdomar och det finns endast ett fåtal lämpliga metoder för behandling och uppföljning.
– Vi har upptäckt att vissa biomarkörer har särskilt högt diagnostiskt värde för att upptäcka PAH, jämfört med hjärtsvikt och friska personer. Biomarkörerna är relaterade till andra viktiga kliniska tester som i dag används vid rutindiagnostik och utvärdering av PAH.
Vardenafil
Eftersom nivåerna i blodet av dessa markörer påverkas av PAH-specifik läkemedelsbehandling finns goda förhoppningar om att de i framtiden kan användas rutinmässigt för att mäta behandlingseffektivitet. Resultaten baseras än så länge på ett 20-tal patienter och nu behövs mer forskning på större patientgrupper, säger Anna Sandqvist som står bakom den aktuella studien vid Umeå universitet.
I dag behandlas PAH-patienter med läkemedel som vidgar blodkärlen och således minskar trycket i lungpulsådern. Anna Sandqvist har undersökt ett nytt läkemedel för behandling av denna sjukdom, vardenafil. Vardenafil tillhör samma läkemedelsgrupp som Viagra och kan användas både vid diagnostik och behandling av PAH.
– Vardenafil har snabbt insättande och kraftfull effekt på lungkärlen. Men om vardenafil används i kombination med endotelinreceptorblockeraren bosentan, ett annat läkemedel som ofta används vid PAH, kan detta ge försämrad behandlingseffekt och medföra att vardenafildosen måste ökas. Det kan därmed också bli aktuellt att kolla läkemedelskoncentrationerna i blod för att optimera doseringen, säger Anna Sandqvist.
Avhandling
Vardenafil and methylarginines in pulmonary hypertension
Kontakt
Anna Sandqvist, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Enheten för klinisk farmakologi, Umeå universitet, E-post: anna.sandqvist@umu.se
– Vårt arbete visar att vi har haft en enorm så kallad isshelf i Norra ishavet, det vill säga runt Nordpolen, för omkring 140 000 år sedan. Den försvann troligen ganska snabbt och försvinnandet var sannolikt en viktig del i att få hela deglaciationen att komma igång på allvar, säger Martin Jakobsson, professor vid Institutionen för geologiska vetenskaper/Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet.
Flytande motsvarighet till inlandsis
En isshelf är en flytande marin motsvarighet till en inlandsis och eftersom den flyter lämnar den i princip inga spår efter sig, utom om den går på grund. I dag finns några riktigt stora isshelfar kvar i Antarktis, men det finns inte mycket kvar av dem i Norra ishavet.
Under SWERUS-C3-expeditionen 2014 kunde forskare vid Stockholms universitet, i samarbete med forskare i Göteborg, USA och Ryssland, med hjälp av isbrytaren Odens avancerade ekolod, se spår av istidens stora isshelfar på havsbottnen uppe i centrala Arktis. Resultaten visar att Norra ishavets isshelfar har varit så stora att de många gånger överträffar de som finns runt Antarktis i dag vilket bekräftar den rent teoretiska hypotes som lades fram på 70-talet. Isen var omkring en km tjock och när den drog fram över bland annat Lomonosovryggen, en bergskedja på havsbottnen, lämnade den djupa och uppåt flera hundra meter breda spår efter sig, som om en enorm kratta dragits över botten.
– Vi kan lära oss väldigt mycket av spåren från dessa stora isshelfar som har haft en stabiliserande effekt på landisarna de kopplar till. Både Grönland och Antarktis har tappat mycket yta av sina isshelfar under de senaste årtiondena. Spåren efter hur fort istidens isshelfar brutits upp och hur det påverkat intilliggande landisar kan ge viktig information om hur den Västantarktiska isen och glaciärutlöpare från Grönland påverkas om isshelfarna där bryter upp, säger Martin Jakobsson, professor vid Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet.
Artikel (Nature)
Evidence for an ice shelf covering the central Arctic Ocean during the penultimate glaciation, publicerad i tidskriften Nature Communications.
Resultaten kommer från SWERUS-C3-expeditionen (Swedish-Russian-US Arctic Ocean Investigation of Climate-Cryosphere-Carbon Interactions) som är ett svensk-rysk-amerikanskt samarbete finansierat av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Svenska polarforskningsinstitutet och Stockholms universitet. Flera av de ingående forskarna har stöd från Vetenskapsrådet.
Kontaktinformation: Martin Jakobsson, professor vid Institutionen för geologiska vetenskaper/Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, e-post: martin.jakobsson@geo.su.se
Vid dagens slutavverkningar lämnas regelmässigt spridda dungar av skog på hyggena, så kallade hänsynsytor. Dessa ska fungera som en fristad för den gamla skogens arter under hygges- och ungskogsfasen.
Dungarna kan också gynna arter som trivs i de mer öppna miljöer som finns i kanterna. Efterhand som det nya beståndet växer upp och omsluter trädgruppen kan arterna spridas vidare ut i det nya beståndet. Detta var också teorin bakom hänsynsrutorna, som började tillämpas för drygt 20 år sedan.
Storleken viktig
Nu har SLU och Skogforsk utvärderat den faktiska nyttan av naturvårdsåtgärden. En genomgång av det trettiotal vetenskapliga studier som har gjorts visar att hänsynsytorna verkligen är värdefulla för många arter.
– Hänsynsytorna har visat sig öka överlevnaden för spindlar och rödlistade mossor och lavar. I en studie från Hälsingland fanns exempelvis fem gånger så mycket mossor kvar i hänsynsytorna jämfört med det öppna hygget. De känsligaste arterna, som är beroende av skogens skugga och luftfuktighet, får däremot problem om ytorna inte är rejält stora, kanske ett hektar eller mer, säger professor Lena Gustafsson vid SLU.
I praktiken är hänsynsytorna oftast mindre, upp till ett halvt hektar. Det betyder att det omgivande hygget påverkar miljön långt in i hänsynsytan, och vindfällning av kantträden är vanligt. Men även små hänsynsytor fyller en viktig funktion genom att de förser skogen med död ved och solbelysta trädstammar.
Behåll vindfällda kantträd
– Vindfällda träd i hänsynsytor bör inte plockas bort, påpekar Jan Weslien på Skogforsk. De är viktiga livsmiljöer för många arter, framförallt insekter.
Det trettiotal studier som har gjorts om hänsynsytor har gett värdefull kunskap om framför allt insekter, lavar och mossor, men det är fortfarande mycket vi inte vet om arternas spridning och överlevnad i trädgrupperna.
– Det är hittills bara ett fåtal studier som har följt utvecklingen under en längre tid, säger Lena Gustafsson.
Lena Gustafsson och Jan Weslien är två av författarna bakom den kommande rapporten ”Naturhänsyn vid avverkning – en syntes av forskning från Norden och Baltikum”. I rapporten har cirka 120 vetenskapligt granskade studier sammanställts för att skapa en bild av den faktiskt uppmätta nyttan med olika former av naturhänsyn vid avverkning.
Syntesen om hänsynsytor är den andra delen i en serie som går igenom olika hänsynsåtgärders effekter. Hela rapporten kommer att publiceras under våren 2016. Rapporten är framtagen inom forskningsprogrammet Smart Hänsyn, som leds av SLU i samarbete med Skogforsk och Umeå universitet.
Kontakt
Lena Gustafsson, SLU. lena.gustafsson@slu.se, 070-302 27 47
Jan Weslien, Skogforsk jan-olov.weslien@skogforsk.se, 070-698 59 29
Att vi är bra på att spara energi hemma betyder inte nödvändigtvis att vi är bra på att göra det på arbetsplatsen. Vi ser sällan elräkningen. Det är inte heller självklart att vi kan påverka elanvändningen.
– Den onödiga elanvändningen är ofta betydande, eftersom apparater ofta lämnas påslagna även när de inte används, säger Magdalena Boork, forskare vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
Hållbara beteenden ska bli en del av verksamheten
Tillsammans med fyra kontorsarbetsplatser undersöker forskare nu i projektet BeyondViz hur energiåterkoppling kan användas för att främja hållbara beteenden och bli en naturlig del av verksamheten. Genom att systematiskt bygga in strategier för att personalen ska använda mindre energi på arbetsplatsen får de större genomslag än om minskad användning ligger i händerna på enskilda individer. Hittills är sådana strategier sällsynta, bland annat då många organisationer upplever sig sakna rätt verktyg för att arbeta med förändring. Det är detta problem som BeyondViz tar sig an genom att synliggöra elanvändning och utveckla arbetssätt för att ta tillvara återkopplingen om den egna energianvändningen.
– Vi hoppas få inspiration och konkreta verktyg för hur vi kan samarbeta kring energieffektivisering, både förvaltningsövergripande och med alla som arbetar i våra lokaler, säger Susanne Arneborg på Borås stad, en av de arbetsplatser som deltar i projektet.
Ju mer energieffektiva byggnaderna och de tekniska systemen är, desto större roll spelar vårt beteende för den totala energianvändningen.
– Det räcker inte att informera om hur mycket el lampor och datorer använder. Personalen måste förstå hur de ska kunna förändra sina rutiner på kontoret för att minska användningen, säger Cecilia Katzeff, forskare vid KTH och Interactive Institute Swedish ICT.
Brett samarbete bakom projektet
Resultaten från projektet kommer på sikt att kunna användas av andra företag. BeyondViz genomförs av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, KTH och Interactive Institute Swedish ICT, i samarbete med Yanzi Systems, TeliaSonera, Högskolan i Borås och Borås stad. Projektet finansieras av Energimyndighetens och IQ Samhällsbyggnads gemensamma forskningsprogram E2B2 samt partners. Projektet pågår 2015-2017.
Kontaktinformation:
Magdalena Boork, SP, magdalena.boork@sp.se, tel 010-516 58 39
I Sverige finns uppskattningsvis 200 000–300 000 personer med psoriasis. Psoriasis ansågs tidigare bara vara en hudsjukdom, men räknas numera som en systemisk sjukdom eftersom den också påverkar andra organ i kroppen. För de flesta personer med en psoriasisdiagnos är mjukgörande salvor tillräckligt för att hålla kontroll på sjukdomen, men när det inte hjälper finns systemiska läkemedel att tillgå. Under 2004 introducerades i Sverige nya biologiska läkemedel som ett behandlingsalternativ till konventionella systemiska läkemedlen för personer lider av måttlig till svår psoriasis. De biologiska läkemedlen har visat sig vara väldigt effektiva, men är också betydligt dyrare än de konventionella systemiska läkemedlen.
Bostadsort påverkade val av behandling
Studien visar att omkring 9 000 psoriasispatienter årligen tillkommer i den svenska specialistvården. Några av de faktorer som var associerade med att få påbörja en biologisk behandling var att patienten var bosatt i en tätortskommun, hade en avslutad universitetsexamen, blivit diagnosticerad med den kroniska inflammatoriska ledsjukdomen psoriasisartrit eller att en läkare bedömt svårighetsgraden av patientens psoriasis som hög. De patienter som året innan de registrerade sig i specialistvården använt en stor mängd mjukgörande salvor påbörjade oftare antingen en konventionell systemisk behandling eller en biologisk behandling.
– Val av behandling ska inte påverkas av kön, utbildning eller bostadsort, utan av vårdbehov. För att motverka ojämlikheter när man initierar en psoriasisbehandling, särskilt när det gäller behandling med de nyare biologiska läkemedlen, är det viktigt att förstå vilka faktorer som påverkar, säger David Hägg, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för medicin, dermatologi och venereologi och författare av avhandlingen.
FAKTA: Psoriasis – en systemsjukdom
Psoriasis har länge setts som en hudsjukdom, men sjukdomen har visat sig vara mer omfattande än så. I dag vet vi att psoriasis är en systemsjukdom och att det kan finnas kopplingar mellan psoriasis och ledbesvär, mag- och tarmbesvär, ögonsjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. (Källa: psoriasisförbundet.se)
För att undersöka hur behandling med de systemiska läkemedlen tillämpas och vilka faktorer som är betydelsefulla analyserade David Hägg patientinformation i stora nationella databaserna samt det nationella kvalitetsregistret för systembehandling av psoriasis (PsoReg). I PsoReg registreras konventionella systemiska- samt biologiska behandlingar. Där finns också information om svårighetsgraden av psoriasis, både i form av ett mått som läkare bedömt samt ett baserat på patienters svar på frågor om hur sjukdomen påverkar vardagen.
Avhandlingen: Psoriasis i Sverige – observationella studier ur ett epidemiologiskt perspektiv.
Kontaktinformation:
David Hägg, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin, dermatologi och venereologi, Umeå universitet. E-post: david.hagg@umu.se
I en rapport av den internationella klimatpanelen (IPCC) från 2007 står det att Himalayas glaciärer kommer att vara borta 2035. Det var ett påstående som ifrågasattes och orsakade stor uppståndelse.
− Det felaktiga uttalandet och den efterföljande debatten visade på behovet av att bättre förstå dynamiken av klimat, glaciärer och den framtida vattentillgången i regionen, säger Deliang Chen, professor vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.
Vattenflöden stabila eller ökar
Sedan klimatpanelens uttalande 2007 har den tibetanska platån varit i fokus för internationell miljöforskning.
En forskargrupp ledd av professor Deliang Chen vid Göteborgs universitet har i ett nära samarbete med forskare från Institute of Tibetan Plateau Research at the Chinese Academy of Sciences, under ledning av Prof. Fengge Su, studerat framtida klimatförändringar och deras inverkan på vattenbalansen i regionen. De stora asiatiska floderna har sitt ursprung på platån eller i de angränsande bergen.
Nyligen har forskarna publicerat en studie i Global and Planetary Change där vattenflödena uppströms i Gula floden, Yangtze, Mekong, Salween, Brahmaputra och Indus modellerades. Studierna innehåller både data från gångna decennier och datasimuleringar för framtida årtionden.
Resultaten visar att vattenflödena i floderna under de kommande decennierna antingen förblir stabila eller ökar jämfört med perioden år 1971-2000.
Påverkar en tredjedel av världens befolkning
Den tibetanska platån är det högsta och mest omfattande höglandet i världen, och vad som händer där påverkar vattenresursen för nästan en tredjedel av världens befolkning.
Dr. Tinghai Ou, som har varit ansvarig för klimatprognoserna i studien har kommenterat att ökad nederbörd och glaciär/snösmältning bidrar till ökade vattenflöden i regionen.
− Detta är en god nyhet eftersom social och ekonomisk utveckling i de omgivande områdena, däribland Kina, Indien, Nepal och andra länder i Sydostasien, i hög grad är beroende av klimat och vattentillgång. Men att glaciärerna krymper i regionen kan på längre sikt bli ett bekymmer och man måste noga hålla uppsikt på vad som händer i och med den globala uppvärmningen, säger professor Deliang Chen.
Artikeln: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0921818115300941
Su, F., L. Zhang, T. Ou, D. Chen, T. Yao, and K. Tong, Y. Qi, 2016: Hydrological response to future climate changes for the major upstream river basins in the Tibetan Plateau, Global and Planetary Change, 136, 82-95, doi:10.1016/j.gloplacha.2015.10.012
Kontaktinformation:
- Deliang Chen, August Röhss professor vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, deliang@gvc.gu.se
- Tinghai Ou, institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet. tinghai.ou@gu.se
− Vi ser att forskare inom naturvetenskaperna framför allt har samlat in och klassificerat data med hjälp av intresserade volontärer. Inom samhällsvetenskaperna har fokus legat på att bjuda in berörda delar av allmänheten för att få kunskap om hur forskningen påverkar deras liv. Det kan till exempel handla om miljöproblem och risker, säger Christopher Kullenberg, vetenskapsteoretiker och en av forskarna bakom den aktuella studien.
Kärt barn har många namn
För att skapa en så bred bild som möjligt utgår studien från en analys av sammanlagt 2568 vetenskapliga artiklar baserade på medborgarforskning. Något som visade sig vara något av en utmaning, eftersom forskare inom olika discipliner har kallat medborgarforskning för lite olika saker.
− Det allra vanligaste begreppet sedan mitten av 1990-talet är ”citizen science”, som vi kan översätta till medborgarforskning. Det är också den benämning som har fått stort genomslag under de senaste åren. Men det är även vanligt med beteckningar som ”participatory science”, ”crowd science”, ”civic science”, eller till och med ”street science”, säger Dick Kasperowski, även han vetenskapsteoretiker.
Vad alla dessa begrepp har gemensamt är att de förutsätter ett aktivt deltagande från allmänheten i någon del av forskningsprocessen.
− Det som är spännande med medborgarforskning i alla dess former är att det är möjligt för icke-forskare att ge viktiga bidrag till vetenskapen. Om man tänker närmare på det låter det ju omöjligt, att någon som inte är forskare verkligen kan göra det. Behöver man inte en mångårig utbildning och erfarenhet för det? säger Christopher Kullenberg.
Medborgarforskning på nätet
Sedan länge finns en stark tradition av medborgarforskning inom biologi och ekologi. Här har forskare sedan början av 1900-talet litat till allmänhetens förmåga att observera och klassificera olika djur och växtarter. Detta har utan tvivel varit mycket framgångsrikt och enorma mängder data har kunnat samlas in, framför allt för att kartlägga djur och fåglars vandringsmönster. Sådana studier är viktiga för att förstå de pågående klimatförändringarna. På senare tid har medborgarforskningen även flyttat ut på nätet. Inom astronomin har forskare dragit stor nytta av att allmänheten klassificerar stora mängder av bilder på galaxer.
Medborgarforskare genomför idag miljontals observationer som forskarna själva inte skulle ha möjlighet att göra. Men detta har inte alltid varit synligt.
− Det finns ett mörkertal. Det är inte alltid så att forskarna tydligt har talat om att de fått hjälp av allmänheten. Men detta förändras. Idag ses mer positivt på samverkan med allmänheten och man har även skapat säkrare metoder för att låta icke-forskare delta, säger Dick Kasperowski.
− Ett resultat av den här studien är att det finns många medborgarforskningsprojekt som inte har publicerat sig vetenskapligt. Vi undersökte 490 forskningsprojekt, men bara 78 hade producerat vetenskapliga artiklar. Detta betyder inte nödvändigtvis att forskningens kvalitet skulle vara undermålig, utan kan innebära att man haft andra ambitioner, till exempel att påverka politiska beslut eller förbättra miljön lokalt. Men det behöver vi veta mer om, säger Christopher Kullenberg.
Men det finns också områden som inte har bjudit in medborgarforskare.
− Humaniora har, med några få undantag, ännu inte lyckats skapa former för deltagande som engagerar breda allmänheter. Inom medicinsk forskning har vi i vår studie ännu inte sett det stora genombrottet, vilket säkert kan bero på att patientsäkerhet och forskningsetiska problem. Men framtiden kommer säkert att ändra på detta, säger Christopher Kullenberg.
Studien är utförd inom det tvärvetenskapliga forskningsprojektet ”Taking science to the crowd: Researchers, programmers and volunteer contributors transforming science online” vid Göteborgs universitet och är finansierad av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.
Artikeln är publicerad i tidskriften PLOS ONE: http://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0147152
Kontaktinformation:
Christopher Kullenberg, e-post: christopher.kullenberg@gu.se
Dick Kasperowski, e-post: dick.kasperowski@gu.se
