Vid dagens slutavverkningar lämnas regelmässigt spridda dungar av skog på hyggena, så kallade hänsynsytor. Dessa ska fungera som en fristad för den gamla skogens arter under hygges- och ungskogsfasen.

Dungarna kan också gynna arter som trivs i de mer öppna miljöer som finns i kanterna. Efterhand som det nya beståndet växer upp och omsluter trädgruppen kan arterna spridas vidare ut i det nya beståndet. Detta var också teorin bakom hänsynsrutorna, som började tillämpas för drygt 20 år sedan.

Storleken viktig
Nu har SLU och Skogforsk utvärderat den faktiska nyttan av naturvårdsåtgärden. En genomgång av det trettiotal vetenskapliga studier som har gjorts visar att hänsynsytorna verkligen är värdefulla för många arter.

– Hänsynsytorna har visat sig öka överlevnaden för spindlar och rödlistade mossor och lavar. I en studie från Hälsingland fanns exempelvis fem gånger så mycket mossor kvar i hänsynsytorna jämfört med det öppna hygget. De känsligaste arterna, som är beroende av skogens skugga och luftfuktighet, får däremot problem om ytorna inte är rejält stora, kanske ett hektar eller mer, säger professor Lena Gustafsson vid SLU.

I praktiken är hänsynsytorna oftast mindre, upp till ett halvt hektar. Det betyder att det omgivande hygget påverkar miljön långt in i hänsynsytan, och vindfällning av kantträden är vanligt. Men även små hänsynsytor fyller en viktig funktion genom att de förser skogen med död ved och solbelysta trädstammar.

Behåll vindfällda kantträd
– Vindfällda träd i hänsynsytor bör inte plockas bort, påpekar Jan Weslien på Skogforsk. De är viktiga livsmiljöer för många arter, framförallt insekter.

Det trettiotal studier som har gjorts om hänsynsytor har gett värdefull kunskap om framför allt insekter, lavar och mossor, men det är fortfarande mycket vi inte vet om arternas spridning och överlevnad i trädgrupperna.

– Det är hittills bara ett fåtal studier som har följt utvecklingen under en längre tid, säger Lena Gustafsson.

Lena Gustafsson och Jan Weslien är två av författarna bakom den kommande rapporten ”Naturhänsyn vid avverkning – en syntes av forskning från Norden och Baltikum”. I rapporten har cirka 120 vetenskapligt granskade studier sammanställts för att skapa en bild av den faktiskt uppmätta nyttan med olika former av naturhänsyn vid avverkning.

Syntesen om hänsynsytor är den andra delen i en serie som går igenom olika hänsynsåtgärders effekter. Hela rapporten kommer att publiceras under våren 2016. Rapporten är framtagen inom forskningsprogrammet Smart Hänsyn, som leds av SLU i samarbete med Skogforsk och Umeå universitet.

Kontakt
Lena Gustafsson, SLU. lena.gustafsson@slu.se, 070-302 27 47
Jan Weslien, Skogforsk jan-olov.weslien@skogforsk.se, 070-698 59 29

Att vi är bra på att spara energi hemma betyder inte nödvändigtvis att vi är bra på att göra det på arbetsplatsen. Vi ser sällan elräkningen. Det är inte heller självklart att vi kan påverka elanvändningen.

– Den onödiga elanvändningen är ofta betydande, eftersom apparater ofta lämnas påslagna även när de inte används, säger Magdalena Boork, forskare vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Hållbara beteenden ska bli en del av verksamheten
Tillsammans med fyra kontorsarbetsplatser undersöker forskare nu i projektet BeyondViz hur energiåterkoppling kan användas för att främja hållbara beteenden och bli en naturlig del av verksamheten. Genom att systematiskt bygga in strategier för att personalen ska använda mindre energi på arbetsplatsen får de större genomslag än om minskad användning ligger i händerna på enskilda individer. Hittills är sådana strategier sällsynta, bland annat då många organisationer upplever sig sakna rätt verktyg för att arbeta med förändring. Det är detta problem som BeyondViz tar sig an genom att synliggöra elanvändning och utveckla arbetssätt för att ta tillvara återkopplingen om den egna energianvändningen.

– Vi hoppas få inspiration och konkreta verktyg för hur vi kan samarbeta kring energieffektivisering, både förvaltningsövergripande och med alla som arbetar i våra lokaler, säger Susanne Arneborg på Borås stad, en av de arbetsplatser som deltar i projektet.

Ju mer energieffektiva byggnaderna och de tekniska systemen är, desto större roll spelar vårt beteende för den totala energianvändningen.

– Det räcker inte att informera om hur mycket el lampor och datorer använder. Personalen måste förstå hur de ska kunna förändra sina rutiner på kontoret för att minska användningen, säger Cecilia Katzeff, forskare vid KTH och Interactive Institute Swedish ICT.

Brett samarbete bakom projektet
Resultaten från projektet kommer på sikt att kunna användas av andra företag. BeyondViz genomförs av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, KTH och Interactive Institute Swedish ICT, i samarbete med Yanzi Systems, TeliaSonera, Högskolan i Borås och Borås stad. Projektet finansieras av Energimyndighetens och IQ Samhällsbyggnads gemensamma forskningsprogram E2B2 samt partners. Projektet pågår 2015-2017.

Kontaktinformation:
Magdalena Boork, SP, magdalena.boork@sp.se, tel 010-516 58 39

I Sverige finns uppskattningsvis 200 000–300 000 personer med psoriasis. Psoriasis ansågs tidigare bara vara en hudsjukdom, men räknas numera som en systemisk sjukdom eftersom den också påverkar andra organ i kroppen. För de flesta personer med en psoriasisdiagnos är mjukgörande salvor tillräckligt för att hålla kontroll på sjukdomen, men när det inte hjälper finns systemiska läkemedel att tillgå. Under 2004 introducerades i Sverige nya biologiska läkemedel som ett behandlingsalternativ till konventionella systemiska läkemedlen för personer lider av måttlig till svår psoriasis. De biologiska läkemedlen har visat sig vara väldigt effektiva, men är också betydligt dyrare än de konventionella systemiska läkemedlen.

Bostadsort påverkade val av behandling
Studien visar att omkring 9 000 psoriasispatienter årligen tillkommer i den svenska specialistvården. Några av de faktorer som var associerade med att få påbörja en biologisk behandling var att patienten var bosatt i en tätortskommun, hade en avslutad universitetsexamen, blivit diagnosticerad med den kroniska inflammatoriska ledsjukdomen psoriasisartrit eller att en läkare bedömt svårighetsgraden av patientens psoriasis som hög. De patienter som året innan de registrerade sig i specialistvården använt en stor mängd mjukgörande salvor påbörjade oftare antingen en konventionell systemisk behandling eller en biologisk behandling.

– Val av behandling ska inte påverkas av kön, utbildning eller bostadsort, utan av vårdbehov. För att motverka ojämlikheter när man initierar en psoriasisbehandling, särskilt när det gäller behandling med de nyare biologiska läkemedlen, är det viktigt att förstå vilka faktorer som påverkar, säger David Hägg, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för medicin, dermatologi och venereologi och författare av avhandlingen.

FAKTA: Psoriasis – en systemsjukdom
Psoriasis har länge setts som en hudsjukdom, men sjukdomen har visat sig vara mer omfattande än så. I dag vet vi att psoriasis är en systemsjukdom och att det kan finnas kopplingar mellan psoriasis och ledbesvär, mag- och tarmbesvär, ögonsjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. (Källa: psoriasisförbundet.se)

För att undersöka hur behandling med de systemiska läkemedlen tillämpas och vilka faktorer som är betydelsefulla analyserade David Hägg patientinformation i stora nationella databaserna samt det nationella kvalitetsregistret för systembehandling av psoriasis (PsoReg). I PsoReg registreras konventionella systemiska- samt biologiska behandlingar. Där finns också information om svårighetsgraden av psoriasis, både i form av ett mått som läkare bedömt samt ett baserat på patienters svar på frågor om hur sjukdomen påverkar vardagen.

Avhandlingen: Psoriasis i Sverige – observationella studier ur ett epidemiologiskt perspektiv.

Kontaktinformation:
David Hägg, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin, dermatologi och venereologi, Umeå universitet. E-post: david.hagg@umu.se

I en rapport av den internationella klimatpanelen (IPCC) från 2007 står det att Himalayas glaciärer kommer att vara borta 2035. Det var ett påstående som ifrågasattes och orsakade stor uppståndelse.

− Det felaktiga uttalandet och den efterföljande debatten visade på behovet av att bättre förstå dynamiken av klimat, glaciärer och den framtida vattentillgången i regionen, säger Deliang Chen, professor vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.

Vattenflöden stabila eller ökar

Sedan klimatpanelens uttalande 2007 har den tibetanska platån varit i fokus för internationell miljöforskning.

En forskargrupp ledd av professor Deliang Chen vid Göteborgs universitet har i ett nära samarbete med forskare från Institute of Tibetan Plateau Research at the Chinese Academy of Sciences, under ledning av Prof. Fengge Su, studerat framtida klimatförändringar och deras inverkan på vattenbalansen i regionen. De stora asiatiska floderna har sitt ursprung på platån eller i de angränsande bergen.

Nyligen har forskarna publicerat en studie i Global and Planetary Change där vattenflödena uppströms i Gula floden, Yangtze, Mekong, Salween, Brahmaputra och Indus modellerades. Studierna innehåller både data från gångna decennier och datasimuleringar för framtida årtionden.

Resultaten visar att vattenflödena i floderna under de kommande decennierna antingen förblir stabila eller ökar jämfört med perioden år 1971-2000.

Påverkar en tredjedel av världens befolkning

Den tibetanska platån är det högsta och mest omfattande höglandet i världen, och vad som händer där påverkar vattenresursen för nästan en tredjedel av världens befolkning.

Dr. Tinghai Ou, som har varit ansvarig för klimatprognoserna i studien har kommenterat att ökad nederbörd och glaciär/snösmältning bidrar till ökade vattenflöden i regionen.

− Detta är en god nyhet eftersom social och ekonomisk utveckling i de omgivande områdena, däribland Kina, Indien, Nepal och andra länder i Sydostasien, i hög grad är beroende av klimat och vattentillgång. Men att glaciärerna krymper i regionen kan på längre sikt bli ett bekymmer och man måste noga hålla uppsikt på vad som händer i och med den globala uppvärmningen, säger professor Deliang Chen.


Artikeln: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0921818115300941

Su, F., L. Zhang, T. Ou, D. Chen, T. Yao, and K. Tong, Y. Qi, 2016: Hydrological response to future climate changes for the major upstream river basins in the Tibetan Plateau, Global and Planetary Change, 136, 82-95, doi:10.1016/j.gloplacha.2015.10.012

Kontaktinformation: 

 

 

 

− Vi ser att forskare inom naturvetenskaperna framför allt har samlat in och klassificerat data med hjälp av intresserade volontärer. Inom samhällsvetenskaperna har fokus legat på att bjuda in berörda delar av allmänheten för att få kunskap om hur forskningen påverkar deras liv. Det kan till exempel handla om miljöproblem och risker, säger Christopher Kullenberg, vetenskapsteoretiker och en av forskarna bakom den aktuella studien.

Kärt barn har många namn
För att skapa en så bred bild som möjligt utgår studien från en analys av sammanlagt 2568 vetenskapliga artiklar baserade på medborgarforskning. Något som visade sig vara något av en utmaning, eftersom forskare inom olika discipliner har kallat medborgarforskning för lite olika saker.

− Det allra vanligaste begreppet sedan mitten av 1990-talet är ”citizen science”, som vi kan översätta till medborgarforskning. Det är också den benämning som har fått stort genomslag under de senaste åren. Men det är även vanligt med beteckningar som ”participatory science”, ”crowd science”, ”civic science”, eller till och med ”street science”, säger Dick Kasperowski, även han vetenskapsteoretiker.

Vad alla dessa begrepp har gemensamt är att de förutsätter ett aktivt deltagande från allmänheten i någon del av forskningsprocessen.

− Det som är spännande med medborgarforskning i alla dess former är att det är möjligt för icke-forskare att ge viktiga bidrag till vetenskapen. Om man tänker närmare på det låter det ju omöjligt, att någon som inte är forskare verkligen kan göra det. Behöver man inte en mångårig utbildning och erfarenhet för det? säger Christopher Kullenberg.

Medborgarforskning på nätet
Sedan länge finns en stark tradition av medborgarforskning inom biologi och ekologi. Här har forskare sedan början av 1900-talet litat till allmänhetens förmåga att observera och klassificera olika djur och växtarter. Detta har utan tvivel varit mycket framgångsrikt och enorma mängder data har kunnat samlas in, framför allt för att kartlägga djur och fåglars vandringsmönster. Sådana studier är viktiga för att förstå de pågående klimatförändringarna. På senare tid har medborgarforskningen även flyttat ut på nätet. Inom astronomin har forskare dragit stor nytta av att allmänheten klassificerar stora mängder av bilder på galaxer.

Medborgarforskare genomför idag miljontals observationer som forskarna själva inte skulle ha möjlighet att göra. Men detta har inte alltid varit synligt.

− Det finns ett mörkertal. Det är inte alltid så att forskarna tydligt har talat om att de fått hjälp av allmänheten. Men detta förändras. Idag ses mer positivt på samverkan med allmänheten och man har även skapat säkrare metoder för att låta icke-forskare delta, säger Dick Kasperowski.

− Ett resultat av den här studien är att det finns många medborgarforskningsprojekt som inte har publicerat sig vetenskapligt. Vi undersökte 490 forskningsprojekt, men bara 78 hade producerat vetenskapliga artiklar. Detta betyder inte nödvändigtvis att forskningens kvalitet skulle vara undermålig, utan kan innebära att man haft andra ambitioner, till exempel att påverka politiska beslut eller förbättra miljön lokalt. Men det behöver vi veta mer om, säger Christopher Kullenberg.

Men det finns också områden som inte har bjudit in medborgarforskare.

− Humaniora har, med några få undantag, ännu inte lyckats skapa former för deltagande som engagerar breda allmänheter. Inom medicinsk forskning har vi i vår studie ännu inte sett det stora genombrottet, vilket säkert kan bero på att patientsäkerhet och forskningsetiska problem. Men framtiden kommer säkert att ändra på detta, säger Christopher Kullenberg.

Studien är utförd inom det tvärvetenskapliga forskningsprojektet ”Taking science to the crowd: Researchers, programmers and volunteer contributors transforming science online” vid Göteborgs universitet och är finansierad av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Artikeln är publicerad i tidskriften PLOS ONE: http://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0147152

Kontaktinformation:
Christopher Kullenberg, e-post: christopher.kullenberg@gu.se
Dick Kasperowski, e-post: dick.kasperowski@gu.se

– Elever som fick mindre tid för vägledande samtal lämnades att hantera frågor om framtiden i högre grad på egen hand, något de har begränsade möjligheter att göra. Men en vägledning med mer resurser fick en mer utbildande och vägledande funktion i samtalen, säger Åsa Sundelin,doktorand och utbildare av studie- och yrkesvägledare vid Stockholms universitet

Flest gymnasieungdomar bland nyanlända
Ungdomar i gymnasieåldern är i majoritet bland nyanlända barn och ungdomar i Sverige. Åsa Sundelin har i sin avhandling följt fem nyanlända elever i gymnasieåldern och fem studie- och yrkesvägledare.

Eleverna har varit i Sverige 1-3 år och går på gymnasieskolans Språkintroduktion. Hennes analys visar att vägledande samtal både kan bidra till och begränsa möjligheterna för elever i migration att skapa mening om framtiden.

– Frågor om utbildning och arbetsliv i Sverige är centrala frågor som eleverna ofta inte har några andra att prata med om. De saknar dessutom svenska nätverk. Eleverna behöver även praktiska och konkreta erfarenheter och upplevelser av utbildning och arbetsliv för att kunna skapa sig bilder av vilka möjligheter som finns, inte enbart detaljerad information om olika gymnasieprogram.

Kräver organisatoriska förutsättningar
De vägledare som observerats och intervjuats är professionella och använder sin samtalskompetens väl. Men de behöver utrymme för reflektion för att kunna hantera balansen mellan elevernas behov och samhällets ramar. Detta för att inte utveckla rutiniserade arbetssätt som riskerar att begränsa elevernas möjligheter att forma framtiden med sina villkor, menar Åsa Sundelin.

– Utifrån studiens resultat verkar det vara gynnsamt för eleverna bland annat när deras migrationserfarenheter ges utrymme i samtalen. Också att vägledarna förmår uppfatta de existentiella frågor som eleverna har att hantera när det gäller att forma livet i ett nytt sammanhang.

Åsa Sundelin disputerar den 28 januari med avhandlingen ”Att skapa framtid – En analys av interaktionen i studie- och yrkesvägledande samtal med unga i migration”.

För mer information:
Åsa Sundelin, 073-461 11 06, asa.sundelin@edu.su.se

Avhandling
Att skapa framtid: En analys av interaktionen i studie- och yrkesvägledande samtal med unga i migration

Den främre delen av hjärnan, frontala kortex, har en nyckelroll i hjärnans kognitiva funktioner. Bland dem ingår mentala processer som vi ständigt använder i vår vardag, såsom uppmärksamhet, minne, inlärning, beslutsfattande och problemlösning. Men det finns mycket vi inte vet än, exempelvis vilka typer av nervceller som är viktiga för de mentala processerna.

Det har länge funnits en teori om att parvalbumin–uttryckande nervceller, så kallade PV-celler, har en central roll i kognition. Nu visar forskare att PV-celler inte bara verkar vara nödvändiga för uppmärksamhet. Det tycks också vara tillräckligt att optimera aktiviteten hos enbart PV-cellerna för att förbättra uppmärksamheten hos möss.

Aktivitet i frontala kortex
Forskarna riktade in sig på att studera uppmärksamhet, eftersom det är en kognitiv process som är förändrad i flera neuropsykiatriska sjukdomar. De tränade möss att utföra en uppgift som kräver hög grad av uppmärksamhet. Medan djuren utförde uppgiften om och om igen registrerade forskarna aktiviteten hos 100-tals individuella nervceller med elektroder i frontala kortex på mössen.

– Vi fann att aktiviteten av PV-cellerna speglade djurets nivå av uppmärksamhet. Cellerna hade hög aktivitet om djuren var uppmärksamma och lägre aktivitet om djuren var ouppmärksamma. Skillnaden var så stor att vi genom att endast titta på PV-cellernas aktivitet flera sekunder i förväg kunde förutspå om djuret skulle lyckas utföra uppgiften eller inte, säger ansvarig forskare Marie Carlén vid institutionen för neurovetenskap.

Förbättrade uppmärksamheten
Forskarna använde optogenetik för att påverka PV-cellernas aktivitet under just de sekunder djuren behövde vara uppmärksamma. Djurens uppmärksamhet försämrades när forskarna antingen hämmade PV-cellernas aktivitet eller förändrade mönstret av cellernas aktivitet. Men forskarna hittade också en typ av manipulation som kunde förbättra uppmärksamheten.

Under vissa kognitiva processer ökar en viss typ av hjärnvågor, så kallade gammavågor (30-80 Hz), i prefrontala kortex. När forskarna drev PV-cellernas aktivitet i gamma-hastighet löste djuren uppgiften fler gånger.

Kognitiva problem är vanliga i psykiska sjukdomar som schizofreni, adhd och autism, men det finns i dag ingen effektiv medicin.

Möjligt förbättra kognitiva funktioner
– Våra fynd binder samman en mängd tidigare iakttagelser rörande PV-celler i kognition och neuropsykiatrisk sjukdom, och demonstrerar denna celltyps centrala roll, både i kognition och psykiatri. Fynden visar också att det är möjligt att förbättra kognitiva funktioner genom att förändra aktiviteten i en enda typ av nervcell, något som häpnadsväckande i ljuset av hjärnans komplexitet. PV-celler är därför en mycket intressant måltavla för läkemedelsindustrin, säger Marie Carlén.

Forskningen har gjorts på Karolinska Institutet och finansierats med anslag från Europeiska forskningsrådet (ERC), Knut and Alice Wallenbergs stiftelse, Ragnar Söderbergs stiftelse och Hjärnfonden.

Artikel (Cell)
Prefrontal Parvalbumin Neurons in Control of Attention, Hoseok Kim, Sofie Ährlund-Richter, Xinming Wang, Karl Deisseroth, Marie Carlén doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.cell.2015.11.038

För frågor, kontakta:
Marie Carlén, forskare. Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet. Telefon: 08-5248 3043 eller 0704-595577 E-post: marie.carlen@ki.se

I en studie publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) fick deltagarna höra sig själva genom hörlurar medan de läste upp en kort novell. Samtidigt förändrade forskarna deras röster till att låta gladare, ledsnare eller räddare.

Resultatet från studien visade att deltagarna inte medvetet upptäckte förändringen, men att deras känsloläge ändå påverkades i riktning mot det som den manipulerade rösten uttryckte.

Röstförändringar genom algoritmer
– Relationen mellan hur vi upplever och hur vi uttrycker känslor har debatterats länge inom psykologin, säger Petter Johansson från Lunds universitet.

– Detta resultat visar att vi på ett omedvetet plan analyserar och blir påverkade av den känslomässiga information vi förmedlar i våra egna röster.

Röstförändringarna skapades genom algoritmer för ljudbehandling som simulerar akustiska beståndsdelar i känslomässigt tal. Till exempel skapades den glada rösten genom att förändra tonhöjden, så att den kom att låta mer positiv, spännviden i rösten påverkades genom kompression så att den kom att låta mer självsäker, och ljudspektrat förändrades genom högpassfilter, så att rösten lät mer vaken och engagerad.

Öppen källkod
Tidigare har känslomässiga förändringar bara gjorts på inspelade röster, och inte på löpande tal. Lars Hall, en av författarna från Lunds universitet, tror därmed att deras resultat kommer öppna upp för många nya typer av frågeställningar och tillämpningar.

– Utöver akademisk forskning, så kan man exempelvis försöka att förstärka den känslomässiga effekten av tal eller sångframträdande inför en levande publik, eller att förändra tonläget i konversationer och spel på nätet”, säger han.

– För att vem som helst skall kunna pröva och experimentera med vårt röstförändringsprogram, så har vi gjort det tillgängligt med öppen källkod på vår hemsida.

Studien genomfördes av forskare vid Science and Technology of Music and Sound Lab (STMS), (IRCAM/CNRS/UPMC) och LEAD Lab (CNRS/ Université de Bourgogne) i Frankrike, Lunds universitet i Sverige och Waseda University och University of Tokyo i Japan.

Artikel (PNAS)
Covert digital manipulation of vocal emotion alter speakers’ emotional states in a congruent direction. Proceedings of the National Academy of Sciences. Aucouturier, J-J., Johansson, P., Hall, L., Segnini, R., Mercadi, L., Watanabe, K. (2015).

Ladda ner röstförändringsprogrammet.

För mer information kontakta:
Petter Johansson, Forskare vid Avdelningen för kognitionsvetenskap, Lunds universitet. E-post: petter.johansson@lucs.lu.seTel: +46 (0) 760 28 90 60

Marken i Arktis har under tusentals år samlat på sig stora mängder av förmultnat växtmaterial på grund av att nerbrytningen är långsam vid de låga temperaturerna som råder här.

När temperaturerna i marken i Arktis nu förväntas stiga till följd av ett varmare klimat finns en oro att stora mängder av de lagrade växtmaterialet kommer att brytas ned och frigöras som koldioxid. En sådan process skulle bidra till den ökade halten av denna växthusgas i atmosfären.

Räkna med tjälprocesser
I de förutsägelser som gjorts rörande framtida utsläpp av koldioxid från den arktiska marken har man hittills inte tagit med i beräkningarna hur tjälprocesser påverkar utsläppet av växthusgaser.

Marina Becher, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskapvid Umeå universitet visar  i sin avhandling att det inte enbart är temperaturen som är avgörande för hur mycket växthusgaser som frigörs från marken utan att denna mängd även påverkas av hur tjälprocesserna kommer att förändras.

Ett anmärkningsvärt resultat från Marinas studier är att mark som påverkas av kraftig tjäle verkar vara betydande källor till koldioxid.

– Jag följde flödet av koldioxid under ett år på femton olika lokaler i Abisko-fjällen och fann att alla dessa platser avgav mer koldioxid än vad som kunde bindas upp med hjälp av växter på platsen.

Avviker från gängse bild
Att mark som utsatts för kraftiga tjälprocesser skulle vara källor till koldioxid avviker från den gängse bilden att den arktiska marken fortfarande binder in mer koldioxid än vad den avger.

Marina Becher visar i sin avhandling att tjälprocesser påverkar både växtsammansättningen och hur bra växter tar upp koldioxid från atmosfären via fotosyntesen. Kraftig tjälskjutning gör det till exempel svårt för risväxter att fotosyntetisera då deras rötter lätt brister när marken rör sig under vintern.

Tjälprocesser styr även var i marken växtmaterial hamnar vilket är mycket viktig för hur snabbt nedbrytningen sker.

– Om tjälprocesser leder till en uppfrysning av gammalt material till markytan så kan de öka utsläppen av koldioxid, säger Marina Becher.

Marina Becher studier tyder på att gamla växtdelar som begravts under lilla istiden, en period av kallt klimat som avslutades för cirka 100 år sedan, har transporterats till markytan under de sista decennierna och bryts nu ned i hög hastighet. Denna process skulle kunna vara en förklaring till att alla de studerade områdena verkar vara betydande källor till koldioxid.

Studerat strukturfenomen
För att studera hur tjälprocesser påverkar kolinlagringen i marken har Marina Becher använt sig av och studerat de strukturfenomen som tjälen orsakar, så kallade non-sorted circles. Det är cirklar av jord omringade av vegetation som bildas över trädgränsen i fjällen när marken rör på sig på grund av att marken fryser och tinar.

– Innan jag började doktorera hade jag aldrig uppmärksammat dessa cirklar när jag fjällvandrat. Men när jag går tillbaka och tittar på bilder kan jag se att vi ofta har tältat på dem, för marken är ofta plattare här. Nu för tiden ser jag dem överallt, säger Marina Becher.

Studierna som Marina Becher gjort visar tydligt hur viktigt det är att förstå hur tjälprocesser påverkas av ett förändrat klimat om mänskligheten ska kunna förutspå framtida utsläpp av växthusgaser från Arktis.

Avhandling
Cryogenic soil processes in a changing climate

För mer information, kontakta:
Marina Becher, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. E-post: marina.becher@umu.seelefon: 073-969 86 79

Disputation
Fredagen den 22 januari försvarar Marina Becher, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Cryogenic soil processes in a changing climate. Svensk titel: Kryogena markprocesser i ett föränderligt klimat. Disputationen äger rum klockan 10.00 i Stora hörsalen i KBC-huset. Fakultetsopponent är Professor Philip Wookey, Terrestrial Environmental Sciences, Heriot Watt University, Edinburgh, United Kingdom.

I dag väljer betydligt fler män än kvinnor att utbilda sig till ingenjör. Att fler kvinnor hittar till ingenjörsutbildningarna är viktigt såväl ur jämställdhetssynpunkt som för att trygga framtidens kompetensförsörjning.

I avhandlingen Den raka och den krokiga vägen – Om genus, ingenjörer och teknikkarriärer har Line Holt, doktor i arbetsvetenskap studerat data- och maskiningenjörer, två av de mest könssegrererade ingenjörsgrenarna som ofta betraktas som ”mansyrken”. Det finns andra inriktningar av ingenjörsutbildningen där andelen kvinnor är högre, men det går sakta.

Stora skillnader
I komprimerad form visar avhandlingen att kvinnorna har gått en krokig och männen en rak väg fram till ingenjörsyrket. Under yrkeslivets gång får de kvinnliga ingenjörerna sämre karriärutveckling än de manliga, även när de har samma kvalifikationer.

– Fastän kvinnorna tenderar att välja ingenjörsyrket för möjligheten att göra karriär, men de olika förväntningarna på könen sätter käppar i hjulet.

Tradition en stark orsak
Av avhandlingen framgår tydligt att förhållandet till teknik grundläggs redan i barndomen. Omgivningen förväntar sig att män ska ha ett starkt teknikintresse och som en konsekvens av detta blir utbildningsvalet självklart för dem. Ofta har intresset odlats i gemenskap med andra män. Kvinnor förväntas över huvud taget inte vara intresserade av teknik, därför blir vägen fylld av hinder för dem.

– Jag är förvånad över trögheten i det här fallet, vi lever i en så föränderlig värld men när det gäller kopplingen män och teknik så går det verkligen trögt, säger Line Holth.

Familjelivet centralt för förändring
Avhandlingen lyfter fram en förändrad syn på faderskap som en chans till förändring. Kvinnor associeras till en bild av moderskap som inte låter sig förenas med yrkesrollen, medan bilden av fäderna är att de inte ska prioritera familjelivet. Därmed hamnar kvinnorna oftare utanför positioner och befattningar som motsvarar deras utbildning.

– Men i det avseendet händer det verkligen saker; fler män än förut vill och tar ut föräldraledighet, prioriterar familjelivet och har ändrade karriärpreferenser, säger Line Holth.

Avhandling
Den raka och den krokiga vägen. Om genus, ingenjörer och teknikkarriärer.

För mer information:
Line Holth 054-700 19 05.

Ett ljumskbråck är en defekt eller ett hål i bukväggen i ljumsken, där bukfett, tarmar och ibland även andra bukorgan kan pressas ut och hamna som i en säck utanför bukhålan.

Ljumskbråck är en vanlig kirurgisk åkomma i både hög- och låginkomstländer. Den enda effektiva behandlingen är kirurgisk. Utan operation kan ljumskbråck orsaka mycket lidande, framförallt i form av smärta. Livsfarliga komplikationer kan tillstöta och cirka 40 000 människor dör årligen av dessa.

Operation för ljumskbråck är också världens vanligaste operation, med cirka 20 miljoner genomförda ingrepp om året. Men närmare 200 miljoner människor med ljumskbråck opereras inte – och de allra flesta av dessa lever i fattigare delar av världen. De som trots allt får en operation opereras med sämre tekniker än i höginkomstländer.

Dyra bråcknät
En bidragande orsak till att alltför få människor i låginkomstländer får chans till fungerande behandling är att de vetenskapligt utvärderade bråcknät som finns på marknaden är mycket dyra.

– De kommersiella bråcknäten kostar 100 dollar eller mer, vilket är för dyrt för sjukvårdssystemen och de människor som lever i fattiga länder. Istället har man använt myggnät på flera håll, men om dessa är effektiva och säkra har fram till nu inte utvärderats i tillräcklig utsträckning för att kunna rekommenderas, säger Jenny Löfgren, läkare och forskare vid institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap vid Umeå universitet.

Tillsammans med kollegor vid bland annat Karolinska Institutet och Makerere University i Uganda har hon därför genomfört en större randomiserad klinisk prövning, där ett myggnät har jämförts med ett vanligt kommersiellt bråcknät vid ljumskbråcksoperation.

Myggnätet fungerade lika bra
I studien som nu alltså publiceras i New England Journal of Medicine ingick drygt 300 vuxna män från landsbygden i östra Uganda som slumpvis valdes ut för operation med den ena eller andra typen av nät. Operationerna genomfördes av fyra erfarna kirurger vid Kamuli Mission Hospital. Patienterna följdes sedan under ett år avseende patientnöjdhet, eventuella komplikationer efter operationen eller nya ljumskbråck.

Resultaten visar att de komplikationer som uppkom efter operationerna vanligen var av lindrig art och ingen skillnad sågs mellan grupperna. Även patientnöjdheten låg på samma nivå i de olika grupperna. Bara en enda patient i myggnätsgruppen drabbades av återfall. Sammantaget visar utvärderingen enligt forskarna att steriliserade myggnät mycket väl kan användas vid bråckkirurgi utan kompromisser när det gäller patientsäkerhet och effektivitet i behandlingen.

– Dessa resultat har mycket stor potentiell nytta för de många miljoner människor som inte har tillgång till god kirurgisk vård för sina ljumskbråck. Nästa steg blir att motivera ökad resursfördelning för att behandla fler bråckpatienter och att planera för hur myggnät ska kunna användas vid bråckkirurgi mer storskaligt, säger Andreas Wladis, kirurg och docent vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset vid Karolinska Institutet och projektledare för studien.

Den aktuella artikeln ingår som en del i Jenny Löfgrens doktorsavhandling som nyligen försvarades vid Umeå universitet. Forskningen har finansierats med anslag från bland annat Svenska Läkaresällskapet, Vetenskapsrådet, Rotary i Sverige, Svenska kyrkan och Capios Forskningsstiftelse. Flera svenska sjukhus och företag har också bidragit med donationer av eller rabatterade priser på utrustning.

Artikel (New England Journal of Medicine)
”A randomized trial of low cost mesh in groin hernia repair”, Jenny Löfgren, Pär Nordin, Charles Ibingira, Alphonsus Matovu, Edward Galiwango, Andreas Wladis, NEJM online 13 January 2016.

För frågor om forskningen kontakta:
Jenny Löfgren, läkare, forskare, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet. Tel: 070-4612426 E-post: jenny.loefgren@gmail.com”>jenny.loefgren@gmail.com
Andreas Wladis, kirurg, docent, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet. Tel: 070-0017539 E-post: andreas.wladis@ki.se

Forskarna Thomas Borén vid Umeå universitet och Han Remaut vid VIB/Vrije universitet undersöker hur vidhäfteproteinet hjälper H. pylori-bakterien att skydda sig från magsyror genom att bakterien fäster sig på magsäcksväggens slemhinnor och underliggande celler.

Genom en detaljerad analys och tredimensionell visualisering av det så kallade BabA-proteinet i kristalliserad form samt försök på möss har forskarna också kunnat visa att behandling med det befintliga läkemedlet Acetylcystein kan hindra proteinets vidhäftningsförmåga.

Bättre biokemisk förståelse
Vi har nu slutligen erhållit en bättre biokemisk förståelse för vilken roll proteinet spelar i magbakteriernas försvarsstrategi. Med 3D-bilderna från kristallanalyserna har vi lärt oss att proteinet är otroligt känsligt för så kallade kemiskt reducerande betingelser och denna nödvändiga mekanism utgör därmed en slags akilleshäl för magbakterien, säger Thomas Borén.

– Denna upptäckt kommer att betyda mycket för det pågående arbetet med att hitta alternativ till antibiotika behandlingar och vaccin mot H. pylori-infektion. Något som är speciellt angeläget när det gäller de H. pylori-infektioner som leder till magcancer eller magsår.

Ett allvarligt och snabbt växande problem är dock bakteriers motståndskraft mot antibiotika-behandlingar och där är H. pylori inget undantag. Idag behandlas både inflammatorisk magkatarr och magsår med hjälp av antibiotika, behandlingar som ofta kräver två till tre olika sorters antibiotika. Tidigare kliniska tester har visat att det reducerande läkemedlet Acetylcystein, vilket framförallt används mot olika typer av lungsjukdom, såsom cystisk fibros och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), kan stärka effekten av antibiotikabehandling mot H. pylori.

Alternativ till antibiotika
– Nya alternativa behandlingar skulle vara av stor nytta. Till skillnad från antibiotika skulle ett nytt läkemedel mot magsjukdom baserat på en reducerande acetylcystein-komponent sannolikt inte leda till bakterieresistens. Och läkemedel som förhindrar den farliga magbakterien från att få fäste och i längden orsaka inflammationer skulle kunna leda till att vi så småningom har något som kan användas för att förebygga magcancer, säger Thomas Borén.

Idag bär ungefär varannan människa på magbakterien H. pylori, en anpassningsbar organism som snabbt kan förändrar sig efter nya förhållanden i magen. I Sverige bär uppskattningsvis 3 miljoner svenskar på H. pylori många utvecklar symptom av sin magkatarr. En femtedel av bärarna utvecklar någon gång under sin livstid magsår, något som idag framförallt behandlas med antibiotika. Den kroniska H. pylori-inflammationen kan också i värsta fall orsaka magcancer, en väldigt dödlig och svårbehandlad cancerform som varje år drabbar 1,5 miljoner människor.

Artikel (Cell Host & Microbe)
Structural Insights into Polymorphic ABO Glycan Binding by Helicobacter pylori
Författare: Kristof Moonens, Pär Gideonsson, Suresh Subedi, Jeanna Bugaytsova, Ema Romaõ, Melissa Mendez, Jenny Nordén, Mahsa Fallah, Lena Rakhimova, Anna Shevtsova, Martina Lahmann, Gaetano Castaldo, Kristoffer Brännström, Fanny Coppens, Alvin W. Lo, Tor Ny, Jay V. Solnick, Guy Vandenbussche, Stefan Oscarson, Lennart Hammarström, Anna Arnqvist, Douglas E. Berg, Serge Muyldermans, Thomas Borén, and Han Remaut. DOI: 10.1016/j.chom.2015.12.004

För mer information kontakta:
Thomas Borén, Medicinsk Kemi och Biofysik, Umeå universitet.Telefon: 090-786 93 60. E-post: Thomas.Boren@umu.se

En ny studie som presenteras i tidskriften Nature kan förändra synen på de motoriska nervernas roll.

Förmågan att röra sig är livsviktig för alla djur och bygger på ett noga avvägt samspel mellan musklerna och hjärnan. Typiskt för nervceller är att de kan ta emot, och själva utlösa elektriska impulser, som sedan leds vidare till andra nervceller. De nervceller som kontaktar muskler kallas motoneuron.

Under mer än hundra år har motoneuron setts som passiva mottagare av de detaljerade motorprogram som skapats och finslipats av nätverk av nervceller i ryggmärgen. Enligt detta synsätt för motoneuron vidare signalerna i en enda riktning, till musklerna, utan att förändra signalerna.

Bakåtriktade signaler
– Vi har nu avslöjat en oförutsedd roll för motoneuron i bearbetningen av det slutliga motorikprogrammet. Våra oväntade fynd visar att motoneuron kan styra lokomotoriska nätverk genom bakåtriktade signaler via speciella förbindelser, så kallade elektriska synapser.

– Därmed påverkar motoneuron direkt utsöndringen av signalmolekyler och aktiveringen av excitatoriska interneuron i det motoriska nätverket, säger Abdel El Manira vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet, som har lett studien.

Studien är gjord i zebrafiskar, som är vanliga inom neurobiologisk forskning bland annat för att de är genomskinliga och relativt lätta att manipulera genetiskt. Genom att kombinera flera olika metoder har forskarna bakom studien visat att det finns en direkt förbindelse, via så kallade elektriska synapser eller gap junctions, mellan motoneuron och de excitatoriska interneuron som alstrar rytmiska simrörelser i fiskarna.

Omvärderad syn på motoneuroner
Elektriska synapser sammankopplar direkt två celler och genom dessa kan exempelvis joner överföras och leda vidare elektriska nervimpulser. Med hjälp av optogenetik har forskarna hämmat aktiviteten i ett antal motoneuron och på så sätt visat att de har starkt inflytande på de lokomotoriska nätverkens funktion.

– Den här studien representerar ett paradigmskifte som kommer att leda till att synen på motoneuron omvärderas. Motoneuron kan inte längre anses vara bara passiva mottagare av signaler, utan de är en väsentlig komponent i de nervcellskretsar som alstrar motoriskt beteende, säger Abdel El Manira.

Studien har gjorts av Jianren Song, Konstantinos Ampatzis och Rebecka Björnfors tillsammans med Abdel El Manira och finansierats med stöd från Vetenskapsrådet, Karolinska Institutet och Hjärnfonden.

Artikel (Nature)
Motoneurons control locomotor circuit function retrogradely via gap junctions, Jianren Song, Konstantinos Ampatzis, E. Rebecka Björnfors and Abdeljabbar El Manira, Nature online 13 January 2016, doi: 10.1038/nature16497.

Kontakt:
Abdel El Manira, professor, Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet. Telefon: 08-524 869 11 eller 0705266911. E-post: abdel.elmanira@ki.se

Björn Berg Marklund, lärospelsforskare vid Högskolan i Skövde, är aktuell med avhandlingen ”Unpacking Digital Game-Based Learning. The complexities of developing and using educational games”.

Forskningen visar hur viktigt det är att kartlägga hela systemet som omger spel i skolan. Sammanhanget mellan elever och spelande, som ofta står i centrum för lärospelsdebatter, är bara en liten del av helheten.

– Det jag ser i min forskning är hur viktig den sociala, pedagogiska och praktiska kontexten är när det gäller användandet av spel i undervisning. Man kan inte utvärdera spel som isolerade produkter och tro att de kan tillgodose pedagogiska processer på egen hand, utan där är lärarens roll bärande både för att skapa bra situationer för lärande och intressanta och givande spelupplevelser för elever, säger Björn Berg Marklund.

Enligt Björn Berg Marklund forskning har lärospelens inträde i skolvärlden stagnerat av tre huvudsakliga anledningar:

Skolan svår marknad
Spelutvecklare som arbetar med lärospel möter svårigheter då skolor utgör en ekonomiskt ohållbar marknad för spelprodukter.

Skolor och lärare befinner sig i en situation där lärospel fortfarande är för svåråtkomliga och svåranvända för att göras till en allmänt vedertagen del av klassrumsundervisning. Dessa problem har även fortlöpt och förvärrats då verkligheten inte tagits i beaktande i tidigare forskning på hur spel faktiskt fungerar och kan användas i skolmiljöer.

– Det krävs stora insatser för att få något så förhållandevis komplext som dataspel att fungera i skolmiljöer då de ställer höga krav på en skolas ekonomiska resurser, tekniska infrastruktur och personal. Skolmiljöer har helt enkelt inte de resurser och etablerade strukturer och arbetsprocesser som lärospel faktiskt kräver för att vara användbara, effektiva och tillförlitliga som läromedel, säger Björn Berg Marklund.

Lärospel är även problematiska för spelutvecklare då de är svåra produkter att arbeta med eftersom deras marknad är liten och fragmenterad.

Väldigt varierande krav
– Varje enskild skola har unika förutsättningar som påverkar deras mottaglighet för lärospel på olika sätt. Detta gör att lärospel har många varierande krav som de behöver tillgodose om de vill nå en marknadsdel stor nog för att täcka utvecklingskostnader. Utöver marknadens fragmentering så har många skolor även begränsade resurser för inköp av nya läromedel, vilket gör att priset utvecklare kan sätta på sina produkter pressas ytterligare. Dessa faktorer gör det svårt för företag att bedriva ekonomiskt hållbar utveckling av spel som läromedel.

Trots att lärare ibland framställts som envisa motståndare för användningen av spel i skolan, påpekar Björn att deras inställning mot spel i de flesta fall är positiv, och att anledningen till lärospelens begränsade användning i utbildning beror på andra anledningar:

Lärare positivt inställda
– Aktörer i skolvärlden är ofta positivt inställda till lärospels pedagogiska potential och jag har inte stött på några avvisande attityder om att spel ska vara opassande för att de är för barnsliga eller på något vis skadliga. Men det finns helt rättfärdigade tvivel om lärospelens praktiska användbarhet, vilken grundas i hur resurs- och arbetskrävande det är att etablera en organisatorisk struktur och miljö där spelbaserad undervisning kan bedrivas på ett givande, och för läraren tillförlitligt, sätt.

Spelbaserad undervisning kräver mycket av lärare, inte minst ur en teknisk synpunkt. Dessutom kan det vara svårt att få till bra spelövningar som passar en hel klass då elever ofta har väldigt varierande förkunskaper och förutsättningar när det gäller spelande – vissa har aldrig spelat tidigare, medan andra har hög spelvana och betalar för egna dedikerade spelservrar hemma, eller till och med har egna Youtube-kanaler där de visar upp sin expertis, säger Björn Berg Marklund.

Vad ska till för att lärospel ska fungera i skolmiljö?

Trots problematiken som omger lärospel menar Björn Berg Marklund att det finns förutsättningar för att få till givande, pedagogiska spelupplevelser för alla elever i grundskolan, men att våra tidigare sätt att tänka på spel som läromedel leder spelutvecklare och utbildare i fel riktning:

– Först och främst måste man ta verkligheten i beaktning och se på lärospel från ett mer inkluderande systemperspektiv. Det går inte endast att titta på vad som sker i förhållandet mellan elev och dator och därifrån dra slutsatser om dataspelens gångbarhet som läromedel i klassrumsundervisning. Man måste förstå organisationer, miljöer och arbetsprocesser. Man måste även se till relationen mellan elever och lärare, mellan lärare och spelutvecklare och mellan spelutvecklare och spelare.

– En bristande förståelse och kommunikation mellan dessa aktörer leder till att lärospel utvecklas under missförstånd och kompromisser som gör att varken bra spelande eller lärande finns närvarande i slutprodukten på ett tillfredställande sätt.

Det är just denna förståelse av aktörers förutsättningar och deras förhållanden till varandra som Björn hoppas bidra till med sin forskning:

Spelet kräver sitt kontext
– I avhandlingen har jag fokuserat på att undersöka de olika förutsättningarna som redan finns eller behöver förbättras för att spelutvecklare, lärare, och elever ska kunna arbeta med lärospel. Ser man frågan från ett systemperspektiv så kan man hitta sätt att dra nytta av de olika aktörernas olika arbetsprocesser och kompetenser, och många faktorer som kan kännas begränsande kan i själva verket ge upphov till stora möjligheter för både utvecklare och utbildare.

– Spelet i sig är bara en liten del i ett större sammanhang, och trots att dess utförande såklart är viktigt är den slutgiltiga användningskontexten minst lika viktig när det gäller att uppnå bra spelbaserad undervisning. Om utvecklare exempelvis arbetar med en större förståelse för sammanhanget som deras spel ska användas i blir deras arbete betydligt lättare eftersom lärare kan brodera ut och bidra till spelbaserade övningar på sätt som mjukvaran själv omöjligt kan göra på egen hand.

För mer information, kontakta:
Björn Berg Marklund, Institutionen för informationsteknologi, Telefon: 0500-44 83 51, E-post: bjorn.berg.marklund@his.se

Disputation
Tid: Fredag 29 januari, kl. 13:15 – 16:00
Plats: Högskolan i Skövde, hus Portalen, lokal Insikten
Titel: ”Unpacking Digital Game-Based Learning. The complexities of developing and using educational games”.
Opponent: Kristine Jørgensen, biträdande professor i informations- och medievetenskap, Universitetet i Bergen.
Handledare: Per Backlund, biträdande professor i datavetenskap, Högskolan i Skövde; Henrik Engström, PhD, Högskolan i Skövde; Anna-Sofia Alklind Taylor, PhD, Högskolan i Skövde.

John Wesley (1703−1791) och Nicolai Frederik Severin Grundtvig (1783−1872) är två mycket inflytelserika teologer med ursprung i det anglikanska England respektive det lutherska Danmark. Wesleys teologiska idéer och kyrkliga initiativ har fått internationell spridning och i många länder influerat kyrkor och bildat nya kyrkor, skolor, sjukhus och universitet. Även Grundtvigs idéer har haft stor betydelse, inte bara i Danmark och Skandinavien, utan också internationellt.

Jørgen Thaarup har analyserat och jämfört sju viktiga teologiska teman (bland annat dynamisk människosyn, den uppsökande Guden och treenighetsläran) hos Wesley och Grundtvig med hjälp av de två teologernas publicerade texter. Bland materialet återfinns predikosamlingar, psalmer och debattskrifter.

Eko från öst
Han har också studerat källor inom den östliga teologin, till exempel texter skrivna av grekiska kyrkofäder − representanter för fornkyrkan – och den moderna ortodoxa konfessionens egna teologiska texter.

− Hos såväl Wesley som Grundtvig hittar jag ett eko av teologier från den tidiga östliga traditionen eller snarare från de första århundradena före splittringen i öst och väst, säger Jørgen Thaarup.

Både Wesleys och Grundtvigs teologier bär tydliga drag av västerländskt teologiskt tänkande. På samma sätt står båda teologerna i en utpräglat reformatorisk tradition.Men i de teman där Wesley och Grundtvig utvecklar sitt tänkande och teologiska bidrag finns det inspiration från östlig teologisk tradition, framför allt från de tidiga grekiska kyrkofäderna.

Tredje källa
− Det är i de centrala kärnfrågorna inom kristen teologi som jag finner liknande konvergerande drag i Wesleys och Grundtvigs teologier: till exempel när det handlar om människosyn, synd och förståelsen av Gud. Betoningen ligger på en dynamisk människosyn och människans delaktighet i frälsningen snarare än att ställa människa och Gud mot varandra.

Studien visar hur en gemensam inspiration från en tredje källa kan föra olika teologiska traditioner närmare varandra. Detta är viktigt till exempel för den teologiska dialogen mellan olika kyrkor.

− Mina resultat är också ett ekumeniskt bidrag till de kyrkor och teologiska skolor som har formats efter de mycket stora rörelser som uppstod efter de två teologerna Wesley och Grundvig, säger Jørgen Thaarup.

Mer information:
Jørgen Thaarup, telefon: 0045-24 23 10 98, e-post: jorgen@thaarup.biz

Avhandling
Kristendommens Morgenstjerne. Konvergerende teologiske træk med baggrund i østlig tradition hos John Wesley og NFS Grundtvig

Disputation
Fredag 15 januari 2016, kl. 14.15 i Lilla Hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg. Opponent: Professor Niels Henrik Gregersen, København Universitet, Teologisk Fakultet

Avhandlingen kan beställas från Jørgen Thaarup: jorgen@thaarup.biz

’- Nu vill jag försöka visa är att den här metoden inte är något som bara fungerar i Japan och i ett visst klassrum, utan att den fungerar i hela världen eftersom den är universell, säger Yukiko Asami-Johansson, forskare vid Högskolan i Gävle.

Den japanska metoden handlar om att läraren noggrant väljer ut problem som passar in i undervisningen och redan vid planeringen förutser hur eleverna kommer att lösa dem.

Låt dem gissa
Läraren visar eleverna problemet men går själv inte igenom hur det går att lösa utan låter i stället eleverna börja fundera. Eleverna får gissa, först individuellt och sedan i grupp.

– I den svenska modellen lyfts egentligen endast problemlösningsförmågan fram, säger Yukiko Asami-Johansson.

– Från dag ett måste läraren gång på gång understryka: Det jag vill att ni ska göra är inte att svara rätt, utan att ni visar att ni tänker,

Planeringen avgör
Avgörande för att lyckas är att läraren planerar lektionerna moment för moment och skapar bra problem. Allt måste planeras från dag ett. Vilka problem som passar vilka lektioner, under hela läsåret.

Val av problem är jätteviktigt och de ska leda till:

– I Japan gör man inte detta arbete själv utan samarbetar med andra lärare vilket gör att man orkar och att det blir roligt.

Visa att ni tänker
Från början måste läraren understryka gång på gång: Det jag vill att ni ska göra är inte att svara rätt utan att visa vad ni tänker! Så känner eleverna att gissningsmomenten leder till ett rationellt tänkande, menar Yukiko Asami-Johansson.

– Och dessutom, har man gissat något så vill man veta om det är rätt eller fel och så leder ett problem till nästa kärnproblem. Det ger en helt annan inställning till att tackla problem.

Skådespeleri
Iakttar man en japansk lärare under en lektion så är det väldigt mycket skådespeleri. Läraren låtsas hela tiden att han inte är en auktoritet. ”Jaså säger du det..” Är det sant..?” ”Men titta det här verkar ju fungera…”

– Man spelar med sina egna kunskaper för att låta eleverna själva diskutera sig fram till lösningarna.

Eftersom metoden kräver att läraren fattar vilken metod eleven egentligen använder, så ställer den också krav på läraren.

– Det olyckliga som händer här hos oss, kanske framförallt i lägre årskurser, är att lärare som egentligen inte vill undervisa i matematik ändå blir tvungna att göra det.

Döda glädjen i att lösa problem
– Och då har läraren inte så mycket viljan att undersöka vilka olika metoder man kan använda för att nå ett visst mål.

– Om Kalle då har en egen fiffig metod, som läraren kanske inte kommer på, så tvingar hen kanske Kalle att förkasta sin metod. ”Nej Kalle, jag tycker att du ska använda min metod.” Och då dödar man ju glädjen i att lösa matematiska problem.

I Japan
I Japan är lärarna tvungna att göra en ”Öppen-lektion”. De planerar en lektion tillsammans och sedan genomför de lektionen i en klass och andra lärare tittar på den. Även andra skolors lärare från hela Japan kan komma och titta.

Sedan diskuterar man vad som fungerade bra och vad som inte fungerade. Därefter redigeras lektionsplaneringen tillsammans och lärarna genomför den på nytt i en annan klass.

– Och sedan diskuterar man igen, det är en cyklisk process. Du blir en bättre lärare och det är ju roligt.

– Japanska matematiklärare har också egna nätverk så det är en väldigt social del också.

Metoden är universell
Yukiko Asami-Johansson har varit matematiklärare i gymnasiet och är nu forskare samt undervisar blivande lärarstudenter vid Högskolan i Gävle.

– Jag själv har tillämpat den här metoden och sett potentialen och möjligheterna. Det jag försöker förmedla till mina lärarstudenter är, lär er denna metod och samarbeta med andra lärare.

– Jag vill försöka visa är att detta inte är något som kanske bara fungerar i Japan och i ett visst klassrum, utan att den fungerar i hela världen eftersom den är universell.

Planen är sedan att fortsätta och doktorera på detta tema, om hur japanska lärare använder den japanska modellen och hur svenska lärare använder sin modell med laborativa matematiklektioner.

Viktigt vara trygg i klassrummet
Yukiko Asami-Johansson samarbetade med en lärare när hon gjorde sin studie. Läraren lärde sig hela metoden och planerade alla uppgifter.

– Hon tänkte igenom elevernas möjliga lösningsmetoder. Om någon kommer med det svaret, hur ska jag agera då? Hon planerade detaljerat inför varje lektion vilket verkligen krävs för att lyckas.

När Yukiko sedan intervjuade lärarens elever så de att det var roligt att tänka. ”Nu är matematik mitt favoritämne eftersom jag fick veta att lektionen inte går ut på att svara rätt, utan att tänka”.

– Väldigt viktigt för att lyckas med den här metoden är att få en social norm i klassen. Eleverna måste känna sig trygga att uttrycka sina tankar.

– Om du känner dig osäker i klassrummet, att någon kan komma att skratta åt dig eller säga att du har resonerat dumt, då orkar man inte.

Lärande är att tänka själv
Dessa strategier för att lösa problem tillskrivs den ungerska matematikern George Pólyas.

Hans bok från 1945 om konkret problemlösning ”How to solve it” har sålt i över en miljon exemplar. Pólyas tes var: ”Lärande är att låta eleverna tänka själva, att gissa först…”

– Många länder över hela världen har tagit till sig detta, Japan är ett av dem, avslutar Yukiko.

För mer information kontakta:
Yukiko Asami-Johansson, forskare Högskolan i Gävle, Tel: 026-64 87 87, E-post: yukiko.asamijohansson@hig.se