– Jag är speciellt förvånad över de känslor som kommer till uttryck i domarna, säger Laura Ervo, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet som använt en för jurister okonventionell metod för att spåra attitydförändringarna.

Laura Ervo har valt diskursanalys som vetenskaplig metod för studera domar från Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter, Europadomstolen, i Strasbourg.Syftet var att nå fram till de betydelser som rättsdogmatiken inte klarar av att hitta.

Det var en känsla som väckte hennes intresse.

– Jag har studerat Europadomstolens rättsfall sedan slutet av 80-talet och märkte för 10-15 år sedan att retoriken och attityderna förändrades utan att någon lade märke till det. Med en diskursanalys har jag nu kunnat bevisa att det faktiskt är på detta sätt.

Analysen har precis publicerats i tidskriften Semiotica med titeln The hidden meanings in the case law of the European Court for Human Rights.

Fyra fall mellan 1997 och 2011
Laura Ervo har nagelfarit fyra prejudikat från domstolen. I den första från 1997 hittar hon skrivningar som lyfter fram den enskildes intressen som ett kärnvärde. Det handlar om anonyma vittnen och motparten i detta fall, en polis och som sådan en representant för staten, har visserligen rättigheter men de rankas lägre.

Den attityden förbytts allt mer i domarna från 2006, 2010 och 2011. I urvalet spårar Laura Ervo allt fler uttryck för att domstolen visar ett växande intresse och förståelse för staten. Alla fallen handlar om män som fört sin sak vidare till Europadomstolen efter att ha blivit dömda för olika brott.

I fallet med en lokal knarklangare som tvingats ta kräkmedel visar ordvalet att domstolen inte tycker att denna olagliga och omänskliga metod gör bevisen obrukbara i rätten. Förfarandet strider också mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter, men Europadomstolens formuleringar visar en stor förståelse för statens intresse att utreda det ursprungliga brottet.

De två andra fallen handlar om grövre brott, ett där polisen använt hot om våld och ett där ett hotat vittnen sluppit uppträda rätten. De dömda har sedan vänt sig till Europadomstolen. I dessa fall lyfter Laura Ervo fram en lång rad formuleringar som visar på en allt hårdare attityd mot dem som vill ha sin sak prövad, medan motparten, staten, visas allt mer förståelse.Men det finns också resonemang som ger en motbild och även dubbeltydiga meningar i domstolen formuleringar.

Laura Ervo konstaterar att Europadomstolen till och med uttrycker känslor, och att det är extremt ovanligt i europeiska domstolar. En diskursanalys inom processrätten är inte helt okontroversiellt, även om intresset växer.

– Jag hoppas det blir en diskussion om det jag visar på, inom forskningen men också att domstolar börjar fundera på vilken retorik de använder. Just nu tycker jag att det bara händer så mycket omedvetet.

Kontaktinformation: Laura  Ervo, laura.ervo@oru.se

Alzheimers sjukdom kännetecknas av att nervceller i hjärnan förtvinar, särskilt i områden som är viktiga för minnet. Det är vår vanligaste demenssjukdom. Exakt vad som orsakar celldöden är inte klarlagt, men många år innan de första symtomen uppträder sker tidiga, sjukliga förändringar, så som inlagring av proteinet amyloid i form av amyloidplack, ansamling av tauprotein och inflammatoriska förändringar som slutligen leder till en försämrad koppling mellan nervceller. Exakt hur tidsförloppen ser ut i denna händelsekedja är fortfarande en obesvarad fråga.

Minnestester och undersökning med PET-kamera
Genom att studera personer i familjer med kända alzheimermutationer som därmed har en kraftigt ökad risk att insjukna i sjukdomen kunde forskarna undersöka förändringar som uppkommer mycket tidigt under sjukdomsutvecklingen. I studien deltog medlemmar från familjer med fyra olika kända alzheimermutationer och en grupp patienter med icke ärftlig, så kallad sporadisk Alzheimers sjukdom. Alla deltagare genomgick minnestester och undersökning med positronemissiontomografi (PET-kamera), vilket innebär att radioaktiva spårmolekyler med kort halveringstid injiceras i blodbanan för att nå hjärnan.

I studien användes spårmolekylerna PIB, Deprenyl och FDG för att studera mängden amyloida plack och inflammatoriska förändringar i form av aktivering av astrocyter, den vanligaste stödjecellstypen i hjärnan. Forskarna undersökte också hjärnans nervcellsfunktion genom att mäta glukosmetabolismen. För att kunna följa förändringar över tid upprepades PET-undersökningarna efter tre år i hälften av de drygt femtio studiedeltagarna.

Förändringar 20 år innan minnesproblem uppstår
Hos mutationsbärarna fanns amyloidplack och inflammatoriska förändringar nästan tjugo år innan beräknad debut av minnesproblem. Den ökade mängden astrocyter var högst vid tidpunkten när amyloida plack började ansamlas i hjärnan. Nervcellsfunktionen, i form av glukosmetabolism, började minska ungefär sju år före förväntade minnesbesvär. De individer i familjer med ärftlig Alzheimers sjukdom som inte bar på någon mutation hade inga onormala förändringar i hjärnan.

– Inflammatoriska förändringar i form av ökad mängd astrocyter tycks vara ett mycket tidigt tecken som kan indikera start av sjukdomen. Astrocytaktiveringen är som högst ungefär tjugo år före förväntade symtom och därefter minskar den, till skillnad från ansamlingen av amyloidplack som ökar konstant med tiden till symptom. Ansamlingen av amyloidplack och ökad mängd astrocyter uppvisar således motsatta tidsförlopp säger forskningsledare Agneta Nordberg, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet och överläkare vid Geriatriska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Kan leda till nya läkemedel
Dessa studier visar att sjukdomsprocesser bakom Alzheimers sjukdom startar många år innan sjukdomssymptomen märks och att det bör vara möjligt att sätta in skyddande behandling tidigt.  I dag finns ingen behandling som kan bota alzheimer och de flesta mediciner riktar in sig på att lindra symtomen. Forskarna bakom studien menar att fynden indikerar att astrocyter kan vara ett möjligt mål för utveckling av nya läkemedel.

Studiens förstaförfattare är Elena Rodriguez-Vieitez, senior forskare vid samma institution som Agneta Nordberg. Forskningen har finansierats med stöd av bland annat Vetenskapsrådet, Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, SLL KI ALF-medel, Swedish Brain Power, Hjärnfonden, Alzheimerfonden och GE Healthcare.

Publikation: ”Diverging longitudinal changes in astrocytosis and amyloid PET in autosomal-dominant Alzheimer’s disease”, Elena Rodriguez-Vieitez, Laure Saint-Aubert, Stephen F. Carter, Ove Almkvist, Karim Farid, Michael Schöll, Konstantinos Chiotis, Steinunn Thordardottir, Caroline Graff, Anders Wall, Bengt Långström and Agneta Nordberg, Brain, online 27 January 2016, doi: http://dx.doi:awv404.

Kontaktinformation: Agneta Nordberg, professor, överläkare, Centrum för Alzheimerforskning. Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet. E-post: Agneta.K.Nordberg@ki.se

 

Åldersrelaterade förändringar i ögats gula fläck, så kallad makuladegeneration, är en vanlig orsak till allvarlig synförlust hos personer över 60 år. De läkemedel som finns, och som ges genom en injektion i ögat, kan dock bara bromsa synnedsättningen i den så kallade ”våta” varianten.

Lång kö till behandling
Eftersom sjukdomen är kronisk krävs kontinuerlig behandling. Avgörande för behandlingens framgång är att skoven med nya våta förändringar upptäcks i ett tidigt skede, innan det uppstår en bestående skada på syncellerna.

Men kön till behandling är lång, och under kötiden riskerar patienter att förlora synfunktion som inte går att återställa.

Forskare vid Sahlgrenska akademin har nu utvecklat två nya syntest för mobiltelefoner. Apparna, som utvecklats under ledning av forskaren Lars Frisén, gör det möjligt att testa synfunktionen hemma och sedan sända testresultaten till en ögonklinik för analys. En avhandling som utvärderat syntesterna visar att de skulle kunna ersätta en del av de kontroller som idag görs på ögonmottagningar.

Apparna bättre än vanlig undersökning
– Våra studier visar att apparna är bättre än de traditionella undersökningar som görs på kliniken. Det öppnar för möjligheten att apparna skulle kunna ersätta många patientbesök, och på så sätt både frigöra sjukvårdsresurser och minska väntetiderna, säger doktoranden Christina Winther.

Båda testerna är självinstruerande. Det ena, med produktnamnet MultiBit, använder siffror uppbyggda av små ljusstarka prickar. Siffrorna visas en mycket kort stund på skärmen och försvinner sedan, och patientens uppgift att är högt för sig själv säga de siffror som visas. Genom att variera antalet prickar varieras också svårighetsgraden. Svaren spelas in och jämförs sedan med facit, därefter kan resultaten skickas till kliniken.

Bokstäver i stället för siffror
Den andra appen, kallad Celego, fungerar enligt samma princip men är ett lästest som visar både bokstäver och siffror i ständigt nya kombinationer och storlekar.

– Att kunna läsa bättre efter behandlingen är det som många patienter anser mest värdefullt i det dagliga livet. Idag undersöker vi inte detta på ett kontrollerat sätt, men denna app gör det möjligt att på ett enkelt och standardiserat sätt undersöka patientens läsfömåga och läshastighet, säger Christina Winther.

Avhandlingen Aspects on Function in Age-Related Macular Degeneration försvaras vid en disputation den 29 januari.

FAKTA
Makuladegeneration skadar funktionen i det centrala synfältet vilket drabbar bland annat läsförmåga och detaljseende. Tillståndet behandlas genom att läkemedlet injiceras i ögat i samband med ett enklare operativt ingrepp.

Kontakt: Christina Winther, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, christina.winther@vgregion.seoch Lars Frisén, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, lars.frisen@telia.comHandledare Bertil Lindblom, bertil.lindblom@neuro.gu.se

För drygt tvåtusen år sedan växte en bosättning och ett gravfält fram parallellt i Tjärby i södra Halland. Boplatsen och gravfältet kom att utvecklas och förändras simultant under ett antal generationer, innan de övergavs. I samband med en omläggning av väg 117 öster om Tjärby kyrka, några kilometer norr om Laholm, genomfördes arkeologiska undersökningar på platsen.

− Gravarna skilde sig dock avsevärt från hur periodens gravskick brukar te sig. På Tjärbygravfältet gravlades 73 kremerade individer – män, kvinnor och barn i alla åldrar – med keramikkärl och med metallföremål av brons och järn. Här upphör dock likheten med periodens typiska västsvenska urnegravar, säger Per Wranning, avhandlingens författare som ledde utgrävningarna.

I inga fall av gravläggningarna i Tjärby hade gravkärlen nämligen fungerat som behållare för de brända benen. I stället har den månghundraåriga gravläggningstraditionen präglats av att ett kärl har följt med på kremationsbålet, där det har spruckit av den höga temperaturen. Därefter har kärldelarna lagts ned ”huller om buller” i graven tillsammans med de brända benen. I vissa fall har även gravgåvor av metall placerats i graven, en praktik som tidigare inte uppmärksammats i regionen.

Gravläggningstradition som förbisetts tidigare
Per Wranning visar i sin avhandling att det finns fler exempel på denna gravläggningstradition i hela södra Halland, som inte forskarna tagit hänsyn till förut. För att finna fler samtida exempel på denna företeelse måste man dock söka sig utåt, närmare bestämt till Fyn, östra Jylland, Bornholm, norra Tyskland och Polen.

Kombinationen med denna sydhalländska gravläggningstradition och för södra Sverige förhållandevis ovanliga kärltyper och metallföremål, samt närvaron av tvåskeppiga långhus i sydligaste Halland är tydliga tecken på långväga, sannolikt vittförgrenade, marina kontaktnät inom Kattegatt, Samsö bält, Stora bält och den södra Östersjöregionen. Tvåskeppiga långhus är väldigt avvikande för perioden i hela Skandinavien, där treskeppiga långhus har varit den allmänt förhärskande byggtraditionen alltifrån äldre bronsålder till yngre vikingatid.

Långväga – och långvariga – kontakter
Per Wrannings slutsats är att detta sammantaget vittnar om inte bara långväga utan även långvariga kontakter, där inte bara föremål utan även viktiga traditioner delats.

− Södra Halland förefaller ha varit ett tredje rum; ett område som har påverkats av omfattande kulturutbyten över långa avstånd och tagit sig an många nya influenser, men samtidigt också omvandlat dem till något eget i en uppblandning mellan inhemska och importerade traditioner, säger han.

Per Wranning bor i Falkenberg och är yrkesverksam vid Kulturmiljö Halland, Stiftelsen Hallands länsmuseers uppdragsarkeologiska avdelning i Halmstad. Han fungerade som projektledare vid undersökningarna av bosättningen och gravfältet i Tjärby under åren 2007 och 2008, i samband med omläggningen av väg 117.

Avhandlingens titel: Tjärby – lokala sedvänjor och långväga kontakter. Förromerskt grav- och byggnadsskick ur ett halländskt perspektiv. Avhandlingen kan beställas från Kulturmiljö Halland via e-post: kansli@kulturmiljohalland.se eller på telefon: 035–19 26 00

Den finns också publicerat digitalt: http://hdl.handle.net/2077/41071

Kontaktinformation: Per Wranning, e-post: per.wranning@kulturmiljohalland.se

 

 

– På sikt tror jag att den här typen av forskning kommer att bli mycket betydelsefull för diagnostik och prognostik, alltså förutsägelser, av cancer, säger Benjamin Ulfenborg

Cancer är den näst vanligaste orsaken till dödsfall över hela världen, i fjol drabbades drygt 60 000 svenskar av cancer. Ett stort fokus inom cancerforskningen ligger på att upptäcka biomarkörer, varningstecken, relaterade till cancer.

Varningstecken
– En biomarkör är en biologisk molekyl i vävnader och kroppsvätskor och som kan användas för att förutsäga eller bedöma sjukdomstillstånd. Syftet med min avhandling är just att utveckla ”verktyg” för identifiering och utvärdering av nya biomarkörer, berättar Benjamin.

Benjamin Ulfenborg arbetar med bioinformatik, vilket bland annat handlar om att utveckla algoritmer som kan lösa biologiska problem, i det här fallet att hitta biomarkörer. Algoritmer kan jämföras med ett datorprogram med en systematisk funktion.

– Förenklat kan man säga att jag letar efter skillnader i funktionen hos mikroRNA mellan friska celler och tumörer och på så sätt kunna avgöra om ett cellprov kommer från tumör eller inte.

Storskaliga analyser
Var Benjamin tänker fortsätta sin forskning är inte riktigt klart, men siktet är inställt på analys av storskalig data.

– Jag har inget emot att stanna på Högskolan i Skövde, eftersom det här finns forskning som passar mig bra och som jag är intresserad av.

Benjamin Ulfenborg är doktorand vid Institutionen för biovetenskap på Högskolan i Skövde och knuten till Institutionen för hälsovetenskap och medicin vid Örebro Universitet. han disputerar onsdag 3 februari 2016 Insikten (Portalen), Högskolan i Skövde.

Avhandling: Genome-wide discovery of miRNAs using ensembles of machine learning algorithms and logistic regression

För mer information, kontakta: Benjamin Ulfenborg, Högskolan i Skövde, 0500-44 86 83, benjamin.ulfenborg@his.se

Gräshoppor, honungsbin och mjölbaggar är möjlig mat för oss i Sverige i framtiden.

Nu är det klart med en förstudie till projektet Måltidslaboratoriet, som har syftet att reda ut om Örebro universitet ska vara en del i den omställning som måste till för att föda en växande världsbefolkning.

– Det handlar om att kartlägga förutsättningarna för storskalig insektsodling, 3D-printning av mat och förpackningar, något som inkluderar forskare från fler institutioner och näringslivet, berättar projektledaren Annika Grälls.

Printade insekter
3d-skrivare har varit en het produktgrupp under flera år och tillverkarna har gått från att smälta plast till att skriva ut regelrätt föda.

Det är Region Örebro län som nu har beslutat om nästan 900 000 kronor till förstudien. Förutom Restaurang- och hotellhögskolan, RHS, i Grythyttan och flera företag involverar projektet också Alfred Nobel Science Park och Tillverkningstekniskt Centrum, TTC.

– Tekniken med 3D-utskrifter skulle kunna användas för att printa mat utifrån hållbara råvaror som mjöl av insekter, gräs eller alger, säger Annika Grälls.

Hållbar utveckling kräver nya sätt att tänka
Bakgrunden till projektet är den globala utvecklingen med en växande befolkning, begränsade naturresurser och klimatförändringen. Den kombination kräver ett nytt hållbart sätt att tänka om hur och vad vi äter, och om framtagningen av livsmedel.

– Det finns flera faktorer som talar för insekter som människoföda – de är näringsrika, snabbväxande och går att odla i städer. Och redan idag är insekter föda för två miljarder människor, säger Annika Grälls.

Insekter är eftertraktade som livsmedel i stora delar av världen, men är kanske inte lika aptitretande för de allra flesta här i Sverige än. 3d-tekniken kan dock göra det möjligt att paketera dessa nyttiga och mer hållbara ingredienser på ett sätt som bättre passar våra smaksinnen.

Tanken med Måltidslaboratoriet är att skapa en internationellt konkurrenskraftig miljö för innovationer där forskning och näringsliv samverkar kring produktion, konsumtion och logistik kring måltider. Under förstudien planeras även en resa till ”Basque Culinary Center” i San Sebastian för att skapa kontakter. Det nordiska och det spanska köken är framträdande i den nya gastronomin och Stefan Wennström, prefekt på RHS, ser utbyte av lärare och studenter som ett led i utvecklingen.

Förstudien ska vara klar till första september i år.

Kontaktinformation: Annika Grälls, 076-941 02 95, annika.gralls@oru.se

Valentin Dubois heter en av de forskare vid avdelningen Mikro- och nanosystem på KTH som studerat nanosprickorna och hur dessa kan skapas.

Han berättar att metoder för att få sprickorna att uppstå i material är kända sedan tidigare. Fram till idag har det trots detta varit en stor utmaning att skapa gapen.

– Med hjälp av vår metod behöver vi inte skapa mönster i materialet för att få sprickorna att skapas just där, de uppstår automatiskt så fort vissa kriterier är uppfyllda. Det vi behöver göra är att skapa ett mönster runt omkring det område där sprickorna ska uppstå. Detta mönster i materialstrukturen är betydligt större än sprickorna, och därmed enkla att skapa. Det är bland annat det som är bra med vår metod, säger Valentin Dubois.

Förutspår sprickornas karaktärsdrag
Själva det vetenskapliga resultatet, det som någon forskare tidigare inte kunna göra, är att KTH-forskarna exakt kan förutspå sprickornas karaktärsdrag. Därmed kan de redan på förhand med enkel matematik bestämma parametrar som hur breda sprickorna ska vara, från 100 nanometer ner till under 5 nanometer. Därtill är materialet med sprickorna enkelt att massproducera.

Dessa nanometerstora sprickor i material med elektrisk ledningsförmåga kan användas till att studera molekylers grundläggande elektriska egenskaper, och hur samma molekyler interagerar med ljus.

– Den förklaringen är förstås väldigt vetenskaplig. På en mindre abstrakt och mer tillämpbar nivå förutspår forskare att nanosprickor skulle kunna bidra till nästa generations elektronik. Det vill säga göra datorer och mobiler mer effektiva – detta genom snabbare processorer, lägre energiförbrukning och datorminnen med bättre kapacitetet, säger Valentin Dubois.

Tillämpningsområde inom vården
Han lägger till att det även skulle kunna gå att använda materialet med sprickorna som beståndsdel i biosensorer som används för DNA-sekvensiering, att upptäcka och fånga in enskilda molekyler och gassensorer.

– Sådana tillämpningar återfinns traditionellt inom sjukvården och medicinsk forskning, men även i så kallad wearable electronics. Det vill säga kläder med inbyggd elektronik, säger Valentin Dubois.

Valentin Dubois har tillsammans med KTH-forskarna Frank Niklaus och Göran Stemme precis fått en vetenskaplig artikel om forskningen publicerad i den vetenskapliga tidskriften Advanced Materials. Du hittar artikeln här bit.ly/1WwJqDM

Kontaktinformation: Valentin Dubois på 073 – 765 23 92 eller valentin.dubois@ee.kth.se.

För personer med njursvikt finns det två behandlingsalternativ tillgängliga: hemodialys och njurtransplantation. Martin Gunnarssons är doktorand i etnologi och knuten till Södertörns högskola samt till Lunds universitet. I hans studie står de former av person- och patientskap som skapas i hemodialys- och njurtransplantationsvården samt i de njursjukas vardagsliv. Ett av avhandlingens grundläggande antaganden är att dessa vårdformer och vardagsliv är djupt sammanflätade med våra kulturella, historiska, ekonomiska och politiska sammanhang.

– Den här avhandlingen tar ett bredare grepp än tidigare humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Här studeras de njursjukas insjuknande och första möten med de två vårdformerna, snarare än att endast rikta intresset mot organtransplantation, säger Martin Gunnarson. Jag har även tittat på hur dessa människor upplever att återvända till hemodialys efter att ha blivit transplanterade.

Dialys är en behandling som innebär att man renar blodet från slaggprodukter och olika toxiska ämnen, avlägsnar överskottsvatten samt reglerar elektrolyter.

Avhandlingen är skriven inom forskningsprojektet Kroppen som gåva, resurs och vara: organtransplantationer i Östersjöområdet, som involverade forskare från Södertörns högskola och Lunds universitet, finansierade av Östersjöstiftelsen. Den bygger på observationer och djupintervjuer med patienter och vårdgivare på fyra hemodialysavdelningar: en i Riga och tre i Stockholm.

Belyser normer kopplat till behandlingsformen
Avhandlingen visar på de normer och värderingar som behandlingsformerna är laddade med. Transplantation beskrivs som kapabel att återställa de njursjukas hälsa och återföra dem till ett normalt liv, medan synen på hemodialysbehandlingen är att patienter bör vara ansvarstagande, aktiva och kunniga i relation till sjukdomen och behandlingarna – vårdgivarna bör se dem som experter på sina egna kroppar och som individer med specifika önskningar och behov.

Det blir tydligt att det finns en utbredd syn på hemodialys som en sämre behandlingsform än transplantation. Gunnarsson avhandling visar att det är svårt för patienterna att leva upp till dessa ideal. Patienternas berättelser visar dessutom att sjukdomen är ständigt närvarande även efter en transplantation, den utlovade normaliteten är inte självklar.

– Personer som insjuknar i allvarliga och kroniska sjukdomar kan först efter en förstå och aktivt hantera sin nya tillvaro, menar Martin Gunnarson. Vårdpersonalen bör därför ge patienterna den tid och stöd de behöver för att göra upprepade försök att skapa och upprätthålla ett liv med en sjuk kropp.

Avhandlingen:  ”Please Be Patient: A Cultural Phenomenological Study of Haemodialysis and Kidney Transplantation Care”.

Att magnetkompassen påverkas av ljusets polarisationsriktning upptäcktes när tränade zebrafinkar letade efter matbelöning i en labyrint. Fåglarna kunde bara använda sin magnetkompass när det polariserade ljuset var riktat parallellt med magnetfältet, inte när det var riktat vinkelrätt mot magnetfältet.

– Vi förväntade oss en effekt, men inte att den var så stor att den ledde till total desorientering när ljusets polarisationsriktning var vinkelrätt mot magnetfältets riktning, säger Rachel Muheim, som lett undersökningen.

Fortfarande är det oklart hur fåglar i naturen påverkas av olika riktningar av polariserat ljus i förhållande till jordens magnetfält. En tes som forskarna framför är att fåglar använder det för att framhäva magnetfältet i samband med solens uppgång och nedgång, de tidpunkter då flyttfåglar tros bestämma riktning och kalibrera sina kompasser inför flyttning.

– Mitt på dagen, när det polariserade ljuset är ungefär vinkelrätt till magnetfältet, kan det vara fördelaktigt att se magnetfältet mindre tydligt så att det inte stör när synen är viktig för att leta efter föda och för att upptäcka predatorer, säger Rachel Muheim.

De nya rönen beskrivs i artikeln Polarized light modulates light-dependent magnetic compass orientation in birds, publicerad i den ansedda tidskriften PNAS.

Kontaktinformation: Rachel Muheim, forskare, Lunds universitet, biologiska institutionen, rachel.muheim@biol.lu.se

Tidigare forskning har visat på vikten av en välfungerande relation mellan lärare och elev, men hur en sådan relation tar sig uttryck i undervisningen har varit obekant. I sin avhandling utforskar Ann-Louise Ljungblad med hjälp av närgående videofilmning den interpersonella kommunikationen mellan fyra lärare och hundratalet elever i matematikundervisning i såväl grundskola, gymnasieskola som gymnasiesärskola.

– Matematik är ett ämne där jämlikheten minskar och skillnaderna ökar. Det gör det intressant att lyssna till när elever anser att undervisningen fungerar väl. Min nyfikenhet väcktes av elever som beskrev att vissa lärare lyckas möta elever extra väl, säger Ann-Louise Ljungblad som studerat dessa lärares undervisning.

Svårt att diskutera med kolleger
Studien visar i detaljrika beskrivningar hur lärare relaterar till elever. Det är en aspekt av läraryrket som lärare har ett outvecklat språkbruk för, vilket gör det svårt för dem att diskutera yrkets relationella aspekter med varandra.

Ann-Louise Ljungblads resultat visar att läraren inte alltid hinner reflektera över sitt gensvar till eleven. Istället synliggör hennes analys hur lärarens tonfall, blickar och gester framträder i en pedagogisk takt, som en sinnlig improvisation. Här blir en sekund av särskild vikt synlig.

Vad möter eleven i det ögonblick hen för fram sina egna tankar och funderingar som inte alltid följer matematikens traditioner eller som läraren inte har någon metod för att möta? I det ögonblicket har lärarna en öppen och tolerant hållning där det nya som elever frambringar tas emot och kan passera in i dialogen.

Mellanmänskliga värden
Resultatet visar hur lärares pedagogiska takt och hållning kan skapa rum för elever att få tala med sina unika röster. Deltagande elever beskriver att i liknande pedagogiska möten växer det fram såväl respekt som tillit i relationen till läraren.

– Min studie väcker frågor om mellanmänskliga värden i en tid där man talar om utbildning med fokus på den pedagogiska processens effektivitet. Resultatet ger insikt om att mötet i nuet med unika barn inte kan evidensbaseras, säger Ann-Louise Ljungblad.

Studien utforskar undervisning när den blir som mest komplex och visar hur lärare kan utveckla en hög beredskap att möta svåra undervisningssituationer.

– Hur läraren relaterar till elever är en pedagogisk dimension av betydelse i matematikundervisning. Det som överraskade mig var att lärares gensvar och elevers sätt att svara tar sig liknande uttryck oavsett ålder, nivå eller skolform. Relationellt är det ingen skillnad! säger Ann-Louise Ljungblad.

Relationell pedagogik
Relationell pedagogik är ett ungt forskningsfält och generellt ingår inte yrkets relationella aspekter i lärarutbildning.

– I Danmark ser vi ett första försök vid lärarutbildningen i Århus där en sådan grundkompetens nu förts in som ett eget kompetensområde. Hur lärare relaterar till elever är av vikt för såväl lärare i praktiken som för lärarutbildningar, säger Ann-Louise Ljungblad.

För mer information: Ann-Louise Ljungblad, telefon: 031–786 2326, 070–66 519 67, e-post: ann-louise.ljungblad@gu.se

Avhandling
Takt och hållning – en relationell studie om det oberäkneliga i matematikundervisningen  vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet fredagen den 5 februari kl. 13.00. Plats Kjell Härnqvistsalen. Pedagogen hus A (källarplan), Västra Hamngatan 25, Göteborg.

I en ny avhandling från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet har Jonas Hentati Sundberg gjort en omfattande empirisk studie av förändringar kring fisket i Östersjön. Bland det som studerats är hur fisket bedrivits och reglerats över tid. Slutsatsen är att det finns en tydlig trend mot ökad detaljstyrning – särskilt efter Sveriges EU-inträde 1995.

Denna detaljstyrning har varit den dominerande faktorn för att förklara det minskade antalet fiskare och förändrade fiskemönster. Fiskarna har blivit alltmer specialiserade på enskilda fiskarter och de byter alltmer sällan fiskemetod.

– Denna specialisering och minskning i flexibilitet är ett potentiellt hot mot fiskets långsiktiga hållbarhet i Östersjön, säger Jonas Hentati Sundberg.

Felrapporterat fiske av skarpsill och strömming
Detaljstyrningen har lett till andra oväntade följder. Vid trålfiske av skarpsill och strömming används den största delen av fångsten som råvara till fiskmjöl och fiskolja. Genom statistiska analyser visar Jonas Hentati Sundberg på omfattande och systematisk felrapportering i detta fiske under början av 2000-talet.

Huvudskälet har varit politiska beslut som fattats utan tanke på fiskebeståndens och fiskeflottans storlek. Denna felrapportering har stora konsekvenser för den beståndsanalys som ligger till grund för fiskeripolitiska beslut, eftersom den delvis bygger på de rapporterade fångsterna.

– På senare år har dock felrapporteringen minskat inom skarpsills- och strömmingsfisket. En avgörande anledning till detta är att man minskat på detaljregleringen och givit ett större ansvar till fiskets aktörer. Fiskeriförvaltningen står inför ett avgörande: ska man fortsätta att detaljreglera eller kan man delvis lämna över initiativet till sektorn? Detta kommer att avgöra om vi lyckas uppnå hållbarhet i framtidens fiske, säger Jonas Hentati-Sundberg.

Fiskarna anpassar sig
I avhandlingen visas att fiskarna är dynamiska aktörer som successivt anpassar sitt fiske till social-ekologiska förutsättningar. Det innebär att fisket inte kan förvaltas utan att man försöker förstå större delar av systemet.

– Det behövs en annan syn på förvaltningen av fisket där det mer ses som ett system där ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer hänger samman och växelverkar. Den nuvarande förvaltningen har styrt mot ett effektivt och specialiserat fiske som antagligen är väldigt känsligt för oväntade förändringar, säger Jonas Hentati Sundberg.

Ytterligare information: Jonas Hentati Sundberg, telefon 073-9387969 e-post jonas.sundberg@su.se. (Jonas är nu forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser i Lysekil)

Resultatet av studien finns nu publicerad i tidskriften Developmental Cell.

Tumörformen neuroblastom är den tredje vanligaste cancersjukdomen hos barn. Dess aggressiva natur och den stora andelen fall som har spridd sjukdom redan vid upptäckt bidrar till att neuroblastom står för nästan 15 procent av de dödliga cancerfallen hos barn. Under nästan tjugo år har forskare misstänkt att ett område på kromosom 1, som ofta saknas i neuroblastomceller, kan innehålla en viktig tumörhämmande gen.

– Våra data talar starkt för att genen KIF1B-β, som är belägen på kromosom 1p36, kan vara en sådan tumörsuppressorgen och viktig vid neuroblastom, säger forskningsledare Susanne Schlisio vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet och Ludwiginstitutet för cancerforskning i Stockholm.

Celler som undkommer
Neuroblastom uppstår från samma ursprungliga celler, så kallade neurallistceller, som ger upphov till nervsystemet och andra vävnader. Medlemmar i vissa familjer har högre risk än andra att utveckla tumörer i dessa celler eftersom de har mutationer i specifika gener.

Forskargruppen bakom den aktuella studien har tidigare upptäckt att gener som är muterade i en del av tumörerna spelar en väsentlig roll för om neurallistceller lever eller dör. Neurallistceller som till följd av normal fosterutveckling borde ha dött genom så kallad programmerad celldöd kan undkomma sin ”dödsdom” om de har förlorat KIF1B-β. Senare i livet kan mutationerna leda till att cellerna utvecklas till tumörceller.

I den nya studien beskriver forskarna hur det går till när KIF1B-β orsakar celldöd. Det sker genom att KIF1B-β påverkar cellernas kraftstationer, mitokondrierna, genom att aktivera enzymet calcineurin.

Förlust av KIF1B-β-gen
Schlisio och hennes kollegor visar också att förlust av KIF1B-β stör en signal som krävs för att starta programmerad celldöd genom fragmentering av mitokondrier.  Genom att undersöka biopsier från neuroblastomtumörer har forskarna funnit att förlust av KIF1B-β är kopplat till dålig prognos och förkortad överlevnad hos neuroblastompatienter.

Forskarna har även visat en generell mekanism som kan förklara hur kalcium-beroende signalering via calcineurin går till. Fyndet kan vara betydelsefullt eftersom felreglerad signalering via calcineurin tycks spela en roll i flera sjukdomar, bland annat neurodegenerativa sjukdomar, hjärtsjukdomar och cancer.

– Slutsatsen är att KIF1B-β spelar en nyckelroll i att avgöra om neurallistceller och tumörer som utvecklas från neurallisten överlever eller dör. Kunskap om mekanismen som styrs av KIF1B-β kan så småningom få betydelse för utvecklingen av nya behandlingar av neuroblastom hos barn, säger Susanne Schlisio.

Forskningen har finansierats med anslag från Ludwiginstitutet, Barncancerfonden, Vetenskapsrådet och Cancerfonden.

Resultatet av studien finns publicerad i tidskriften Developmental Cell:
The 1p36 tumor suppressor KIF 1Bβ is required for Calcineurin activation controlling mitochondrial fission and apoptosis, Shuijie Li, Stuart M Fell, Olga Surova, Erik Smedler, Zhi Xiong Chen, Ulf Hellman, John Inge Johnsen, Tommy Martinsson, Rajappa Kenchappa, Per Uhlén, Per Kogner and Susanne Schlisio, Developmental Cell, online January 25 2016,DOI:10.1016/j.devcel.2015.12.029

Kontakt: Susanne Schlisio, forskningsledare, Ludwiginstitutet för cancerforskning, Stockholm, Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet. Telefon: 08-524 87 117. E-post: susanne.schlisio@ki.se

Sydafrika var ett delat samhälle under största delen av 1900-talet på grund av Nationalistpartiets apartheidpolitik. Kyrkorna blev också påverkade eftersom flertalet lagar inte möjliggjorde för människor från olika bakgrunder att leva integrerat.

Det civila samhället motsatte sig emellertid apartheidsystemet och kyrkorna var en av de viktigaste krafterna för en demokratisk utveckling. Trots att demokratiseringen genomfördes för mer än 20 år sedan är apartheids rester fortfarande synliga i form av bland annat ojämlikhet, stora orättvisor, skeva maktrelationer och marginalisering.

Vilja att inkludera
Erik Berggren, forskare vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet, säger att kyrkornas katolicitet – vilja att omfatta och inkludera alla människor – underlättar etnisk integration.

– Att kyrkan så uttalat ska finnas till för alla och omfatta alla människor, ställer krav på församlingarnas arbete. Det var ändå inte alla församlingar i min undersökning som arbetade aktivt med integration. Men att katoliciteten, den allomfattande tanken, utmanar dem att göra det, säger Erik Berggren.

Avhandlingen visar att socioekonomiska förändringar är den största drivkraften till ökad integration inom församlingar i tidigare så kallade vita områden medan tidigare så kallade svarta områden inte nämnvärt förändrats.

Utmanar kyrkorna
– Men kyrkornas organisationer med medlemmar från skilda geografiska, ekonomiska och etniska bakgrunder underlättar möjligheten till ökad etnisk mångfald, till skillnad från många andra rörelser inom det civila samhället. I församlingarna finns många mötesplatser som överskrider etnicitetsgränserna, till exempel körer, ungdomsläger, kvinno- och mansgrupper och söndagsskolor.

Att bostadssegregation fortfarande är stark försvårar de kristna församlingarnas arbete att på ett enkelt sätt bli mer blandade.

Avhandlingen utmanar inte bara de sydafrikanska kyrkorna utan även kyrkor och samfund i världen och i Sverige som vill verka för ökad mångfald och etnisk integration.

Avhandling: Catholicity Challenging Ethnicity: An Ecclesiological Study of Congregations and Churches in Post-apartheid South Africa
Berggren E, (2015) ”Catholicity Challenging Ethnicity – An Ecclesiological Study of Congregations and Churches in Post-apartheid South Africa” ISBN: 978-91-506-2492-2

Kontakt:: Erik Berggren, 070-256 19 76 eller 076-800 01 94, erik.berggren@teol.uu.se

Den ärftliga Skelleftesjukan är en allvarlig genetisk sjukdom som är relativt vanligt förekommande i norra delen av Sverige. Den i många fall svårdiagnosticerade sjukdomen, som kan drabba hela kroppen och orsakas av en förändring i arvsanlaget för proteinet transtyretin, ger väldigt varierande symtom.

Somliga patienter drabbas främst av besvär från magtarmkanalen och nervpåverkan medan andra nästan enbart får förtjockad hjärtmuskel och så småningom utvecklar hjärtsvikt. Studien visar att de varierande symtomen delvis beror på ålder och kön, och att äldre manliga patienter utvecklar en svårare grad av hjärtpåverkan. I Sverige finns mellan 200-300 personer med Skelleftesjukan.

Förtjockad hjärtmuskulatur
Skelleftesjukan kan upptäckas genom hjärtundersökningar där en förtjockad hjärtmuskulatur kan vara ett tecken på sjukdomen. Problemet är att andra hjärtsjukdomar också kan ge en förtjockad hjärtmuskel, vilket innebär att sjukdomarna kan vara svåra att särskilja vid en ultraljudsundersökning.

– Jag har hittat specifika mått som bättre identifierar ett tjockt hjärta orsakat av Skelleftesjukan. Genom att mäta utslag på EKG och väggtjockleken i vänster kammare på ultraljudet kan en säkrare misstanke om sjukdomen väckas.

– Vi fann att patienter med Skelleftesjukan hade dämpade utslag på EKG:t och relativt symmetriskt förtjockade hjärtmuskelväggar, jämfört med patienter som hade tjock hjärtmuskel av annan orsak, säger Sandra Arvidsson, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och författare till avhandlingen.

Proteinsammansättning avgör
Vid mätningen används EKG och ultraljud, två lättillgängliga och överlag välanvända undersökningsmetoder vid misstanke om hjärtsjukdom. Användningen av dessa två mått kan därför öka sannolikheten att patienter med Skelleftesjukan erhåller korrekt diagnos i ett tidigare skede av sjukdomen.

En annan avgörande faktor för symtombilden vid Skelleftesjukan är att kika på sammansättningen av proteinet transtyretin hos patienten. Tidigare studier har påvisat att patienter med denna sjukdom haft två olika typer av proteinsammansättning. Många patienter har hela transtyretin-molekyler medan de hos andra patienter är delvis delade.

Studien visar att de patienter som uppvisade delvis delat transtyretin hade förtjockad hjärtmuskel i högre utsträckning och dessutom försämrades i sin hjärtsjukdom efter en levertransplantation.

Levertransplantation är en vanlig behandling för Skelleftesjukan. I många fall är resultatet av denna behandling god men i somliga fall fortsätter sjukdomen att utvecklas, framför allt i form av fortsatt hjärtpåverkan.

Sandra Arvidsson, kommer från Lögdeå, Västerbotten. Är legitimerad Biomedicinsk analytiker och doktorand i folkhälsa och klinisk medicin.

Avhandling
Cardiac function in hereditary transthyretin amyloidosis – An echocardiographic study

Kontakt:
Sandra Arvidsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, tel: 070-6743214, sandra.gustavsson@umu.se

Disputation
Fredagen den 29 januari försvarar Sandra Arvidsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Hjärtfunktion vid ärftlig transtyretin amyloidos – en ekokardiografisk studie. (Engelsk titel:Cardiac function in hereditary transthyretin amyloidosis – an echocardiography study).

Disputationen äger rum kl 9:00 i Entré H, Betula, Norrlands universitetssjukhus. Opponent är professor Eva Nylander, Institutionen för medicin och hälsa, Hälsouniversitetet, Linköping

Döm inte hunden efter håren, säger ordspråket. Men det är ungefär vad beteendebiologen Lina Roth vid Linköpings universitet har gjort. Hon samlade ihop 59 schäfrar, av sina ägare klassade som tävlingshundar, sällskapshundar eller arbetande hundar (polis- och försvarshundar).

Vid tre tillfällen under ett år klipptes ett par centimeter hår som sedan analyserades för hormonet kortisol, som har koppling till aktivitet och stress. Mätresultaten jämfördes med uppgifter om hundarnas liv och beteende under samma tid.

– Studien visar tydliga skillnader mellan olika typer av schäfrar. Tävlingshundarna hade de högsta kortisolhalterna, särskilt i januariprovet, som speglar tiden från oktober till december. Då är sommarens tävlingsperiod över och kanske uppstår en rastlöshet som skapar stress, säger Lina Roth.

Hög stressnivå hos främlingsaggressiva hundar
En annan grupp med hög stressnivå var individer med aggression mot främlingar. Motsatsen gällde hundar som får mycket lek och belöning av sin ägare.

– En sådan positiv interaktion ger goda möjligheter att få en hund med låg stressnivå. Det är ett trevligt samband som vi vill undersöka vidare, säger Lina Roth.

Första steget i ett större projekt
Studien är den första som undersökt hur kortisolnivåerna i ett längre perspektiv varierar med årstider och livsstil. För att ta reda på om även faktorer som beteende, ålder och hemmamiljö påverkar stressnivån har varje ägare fått besvara ett omfattande frågeformulär, C-BARQ, med ett hundratal frågor om hundens vardagsliv.

Lina Roth ser den studie som nu publicerats i open access-tidskriften Scientific Reports som första steget i ett större projekt.

– Nästa steg är att mäta kortisolnivåer hos både hunden och ägaren, kompletterat med bland annat beteendetest. Hypotesen är att om människan mår bra och har låg stressnivå, då gäller det också hunden, säger Lina Roth.

Artikel: Hair cortisol varies with season and lifestyle and relates to human interactions in German shepherd dogs av Lina S.V. Roth, Åshild Faresjö, Elvar Theodorsson och Per Jensen. Scientific Reports 6:19631. DOI: 10.1038/srep19631

Kontaktinformation: Lina Roth, bitr. universitetslektor, 0702-146657, lina.roth@liu.se
Per Jensen, professor, 013-281298, per.jensen@liu.se

Resultaten presenteras i en ny avhandling av Camilla Sandberg vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

Vuxna med medfödda hjärtfel blir allt fler tack vare de framsteg som gjorts inom medicinsk och kirurgisk behandling. Många patienter med medfödda hjärtfel har nedsatt arbetsförmåga (”kondition”) i jämförelse med friska. Det är dock oklart i vilken utsträckning denna nedsättning orsakas av avvikande anatomi och fysiologi eller vad som skulle kunna bero på för lite fysisk aktivitet; till exempel skattade patienterna med komplexa hjärtfel sin tilltro till att vara fysiskt aktiva som lägre jämfört med kontrollpersonerna.

För att kunna bemöta de medicinska behoven i denna patientgrupp och förvalta de framsteg som uppnåtts inom barnhjärtsjukvården, krävs ytterligare kunskap om prestationsförmåga, fysisk aktivitetsnivå, kroppskonstitution och effekterna av träning vid medfödda hjärtfel hos vuxna.

Annan orsak än fysisk inaktivitet
Patienterna med medfödda hjärtfel var lika aktiva på medel- till högintensiv aktivitetsnivå som de hjärtfriska kontrollpersonerna. Dock var ungefär hälften av både patienter och kontrollgrupp otillräckligt aktiva för att uppnå de aktuella rekommendationerna om fysisk aktivitet. Eftersom det inte fanns någon skillnad i aktivitetsgrad mot kontrollgruppen kan det betyda att den nedsatta prestationsförmågan, som ses hos många patienter med medfödda hjärtfel, inte orsakas av brist på fysisk aktivitet.

Analyser av längd, vikt och kroppsmasseindex (BMI) visade att patienter med medfödda hjärtfel i stor utsträckning följde samma mönster som i befolkningen. Bland män med medfödda hjärtfel fanns dock en större andel av undervikt och en mindre andel av övervikt/fetma. Detta gällde särskilt patienter med komplexa hjärtfel. Dessa var också kortare i jämförelse med den övriga befolkningen.

I avhandlingen visas också att ett hembaserat intervallträningsprogram ger ökad arbetsförmåga och förbättrad uthållighet hos vuxna med komplexa medfödda hjärtfel.

Avhandling
Physical performance, physical activity, body composition and exercise training in adults with congenital heart disease

Kontakt
Camilla Sandberg, camilla.sandberg@umu.se, tel. 090-785 00 00

Disputation
Fredagen den 29 januari försvarar Camilla Sandberg, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling Prestationsförmåga, fysisk aktivitet, kroppskonstitution och träning vid medfödda hjärtfel hos vuxna. Disputationen äger rum kl. 09.00 – 12.00, Aulan, Vårdvetarhuset. Opponent är Professor Lena Jonasson, Institutionen för medicin och hälsa, avdelningen för kardiovaskulär medicin, Linköpings universitet.