– Det behövs andra sätt att se på det faktum att det går att dela exempelvis organ, sperma eller ägg med varann. Vi föreslår att man ser på verksamheten som ett delande, säger Erik Malmqvist, docent i medicinsk etik vid Linköpings universitet.
Donation eller gåva
Det finns idag två rådande synsätt att betrakta kroppsliga donationer på. I Sverige exempelvis ses donationer som en gåva. Inom det här synsättet betraktas donatorer som osjälviska människor som frivilligt gör något fint för någon annan, utan att få någon personlig vinning ut av det.
Det andra sättet att se på donationer är som en affärsuppgörelse. I många stater i USA är sperma och ägg en handelsvara, likaså upprättas affärsavtal mellan en surrogatmoder och de blivande föräldrarna.
– Men de här synsätten är för snäva och missar viktiga frågor som rör relationer, rättvisa, vad som är socialt accepterat, vad en kropp klarar av och hur maktrelationer mellan länder ser ut, menar Kristin Zeiler och Erik Malmqvist som är redaktörer för den nyutgivna Bodily Exchanges, Bioethics and Border Crossing.
– Att betrakta det som att man kan ”ge” eller ”sälja” exempelvis sperma för tankarna till att två parter är inblandade och så är det sällan. Att se på verksamheten som ett delande fångar bättre upp komplexa sociala relationer och att donationen är ett arrangemang som kopplar parterna till varandra en längre period, säger Erik Malmqvist.
Samhörighet med donatorn
Tidigare forskning visar att den som fått ett organ kan utveckla en känsla av samhörighet med organdonatorn eller dess släktingar, detsamma gäller för surrogatmödrar som knyter an till det blivande barnets föräldrar.
Problemet, som de båda perspektiven har gemensamt, menar Erik Malmquist, är att när väl varan är såld, eller bortgiven, betraktas det ett avslutat kapitel. Bytt är bytt och såld är såld. Vilket alltså inte stämmer överens med verkligheten.
I boken presenterar elva forskare olika etiska frågeställningar relaterade till kroppsligt delande. Bland annat skriver professor Erica Haimes om äggdonatorer i England, Leonardo D de Castro om transplantationer på Filippinerna och Donna McCormack om hur det koloniala arvet går igen i transplantationer. Erik Malmqvist själv väcker frågan om hur etisk klinisk forskning som görs i utvecklingsländer är.
Kontakt: Erik Malmqvist, docent i medicinsk etik, 013-28 23 32 eller 070-0850605, erik.malmqvist@liu.se
Boken: Bodily Exchanges, Bioethics and Border Crossing. Perspectives on Giving, Selling and Sharing Bodies. Utgiven på Routledge förlag
Det finns flera fördelar med att lastbilar i framtiden kör i så kallade fordonståg tätt efter varandra på våra motorvägar. Först och främst gör det minskade luftmotståndet runt lastbilarna att bränsleförbrukningen sjunker drastiskt. Tester visar att lastbilarna som följer ledarlastbilen kör samma sträcka på 16 procent mindre bränsle.
Även den främsta lastbilen gynnas av fordonståget – den minskar sin bränsleförbrukning med uppskattningsvis fem procent. Fordonståg, som kallas för platooning på engelska, spås även leda till bättre trafiksäkerhet och ett mer effektivt utnyttjat vägnät.
– Allt pekar på att fordonståg kommer att rulla på våra motorvägar inom några år. Produktutveckling och forskning har pågått länge. Men det kvarstår fortfarande många tekniska utmaningar som måste lösas, bland annat en tillförlitlig kommunikation mellan lastbilarna, säger Marcus Larsson som presenterar sin vid ett licentiatseminarium på Högskolan i Halmstad den 5 februari.
Antenner på båda backspeglarna
Lastbilarna i ett fordonståg kommunicerar med varandra över radio, via ett wifi-liknande protokoll, för att öka deras uppfattning om varandra och omgivningen. Marcus Larssons forskning syftar till att förbättra förutsättningarna för denna kommunikation.
– Eftersom kommunikationen sker via en relativt hög radiofrekvens så krävs det att antennerna i princip har fri sikt. Detta, i kombination med lastbilarnas storlek och geometri, samt att de kör i föränderliga miljöer, gör att en tillförlitlig kommunikation mellan fordonen är tekniskt komplicerad, säger Marcus Larsson.
Marcus Larsson har tittat på en lösning med två antenner per lastbil för att undvika radioskugga mellan fordonen – en antenn på varje backspegel. På så sätt kan systemet hela tiden använda den av de två antennerna som har fri sikt till övriga antenner i fordonståget, till exempel den antenn som befinner sig i en innerkurva. Marcus Larsson har även tagit fram en metod för att kommunikationen ska vara så uppdaterad som möjligt mellan fordonen, baserad på kvaliteten av tidigare informationsöverföring.
– Jag hoppas att resultaten av min forskning kan bidra till utveckling av effektiva fordonståg. Av miljöskäl är det viktigt att fordonstågen så snart som möjligt blir en verklighet, säger Marcus Larsson.
Hon kallar avhandlingen ”Vi kan ju sälja det övriga landet till hugade spekulanter”. Om tillhörighet, gemenskaper och handlingsmöjligheter i en förändrad ekonomi. Och det är i spåren av att järnbruksindustrin inte längre har samma betydelse i Mellansverige som hon diskuterar hur en del lyckas och andra lyckas mindre bra i den nya situationen.
– Jag beskriver hur människor med arbetarklassbakgrund i en liten ort gör för att påverka bilden av sig själva och sitt samhälle. När arbetsmarknaden i många mindre samhällen i Sverige har förändrats de senaste decennierna har vissa människor möjlighet att ”hänga med” och anpassa sig till den nya ekonomin, men alla har inte det.
Hon beskriver hur människor med lite mer sociala kontakter och självförtroende och därmed bättre möjligheter på arbetsmarknaden vinner på att peka på mer misslyckade och oönskade i samhället.
– Genom att anklaga andra får de lite mer framgångsrika tillfälle att berätta om sin egen förträfflighet och hur väl de anpassat sig till samhällets värderingar och krav, säger hon.
Värderingar som skiljer I människornas berättelse om sitt samhälle och arbetsliv finns många olika värderingar som skiljer mellan de Susanna Lundberg nämner som ”önskade” respektive ”oönskade” i samhället.
– De som inte haft möjlighet att anpassa sitt arbetsliv till den nya ekonomin blir anklagade för ”bristande motivation” eller ”fel egenskaper”, men många gånger handlar oförmågan att hänga med om brist på pengar eller sociala kontakter – vilket är ett annat sätt att säga låg klassposition eller underordning i samhället. Även möjligheten att flytta och pendla påverkas av vilka ekonomiska möjligheter och sociala kontakter man fått med sig genom livet.
Hur man får ett värde som samhällsmedborgare varierar över tiden. I jordbrukssamhället såg man till exempel med misstänksamhet på icke bofasta människor men när arbetsmarknaden krävde geografisk rörlighet förändrades den synen.
Hemortens betydelse
Men också lokalorten får betydelse för hur människor värderas. I Degerfors handlar mycket om de män som arbetar eller skulle kunna arbeta på Järnverket.
– Det är deras berättelse som i stor utsträckning formar kollektivet medan däremot kvinnornas värderingar har svårare att få lokalt fotfäste. De får i stället söka stöd på ett nationellt plan där jämställdhet och annat värderas annorlunda.
I Susanna Lundbergs avhandling är de senaste decenniernas förändringar på arbetsmarknaden utgångspunkt. Men hon menar att gränser mellan ”önskade” och ”oönskade” dras även vid andra breda förändringar i samhället, som till exempel nu med den stora flyktingströmmen.
– Jag hoppas att vi alla ska bli mer medvetna om att alla människor i samhället, både de framgångsrika och de mindre framgångsrika, behöver vara med och påverka både i lokalsamhället och i det vidare samhället. Genom att lyssna på fler än de vi vanligtvis har omkring oss kan vi förstå fler perspektiv på vårt gemensamma samhälle.
Katarina Ejeskär, professor i biomedicin, är en av de forskare som arbetar i bananflugelabbet och som startade upp det vid Högskolan i Skövde under våren 2015. Forskargruppen undersöker genetik och genfunktion i muskelsjukdomar, cancer och celiaki (glutenintolerans).
– Det man vill åstadkomma med denna typ av forskning är dels att få en bättre förståelse för sjukdomar och de gener som orsakar sjukdomen, för att kunna utveckla nya behandlingar och mediciner för exempelvis cancersjukdomar, säger Katarina Ejeskär.
Bananflugor har samma grundläggande celler som människor.
Katarina forskar på flera olika sjukdomar i det nya laboratoriet, men främst är det två typer av cancer som hon undersöker närmre; neuroblastom, som är en barncancertumör, och koloncancer. Hon undersöker också en gen hos barn som har glutenintolerans för att få mer klarhet i den sjukdomsbilden. När det gäller koloncancer tittar man bland annat på hur bakteriefloran i tarmen påverkar generna hos cancerpatienter med hjälp av bananflugans gener.
Ny generation på en vecka
– Det finns många fördelar med att forska på just bananflugor. De har kort generationstid, så på en dryg vecka har man en ny generation. På så sätt kan man få snabbare resultat i forskningen. Det som är så bra med just bananflugor är att de har samma grundläggande celler som människor, eller som alla levande organismer. Det gör att man kan använda bananflugor för att testa mutationer och se vad som händer i generna, säger Katarina Ejeskär.
Forskargruppen Biomedicinsk Genetik vid Högskolan i Skövde innehåller flera delprojekt där man analyserar data från kliniska material, funktionella studier görs i cellodling och i bananflugan.
För mer information, kontakta:
Katarina Ejeskär, professor i biomedicin, katarina.ejeskar@his.se, 0500-44 86 42
Bilen är tillverkad i liten pilotskala och innebär ett stort steg för att förverkliga visionen om nya lättviktsmaterial från skogen som en del av den framtida bioekonomin. När morgondagens lätta och bränslesnåla bilar kan tillverkas av material från skogen kommer det att innebära det ett uppsving för till exempel elbilar.
Anledningen att man väljer just kolfiberkompositer är att de är lätta, starka och har många användningsområden. Det som idag huvudsakligen begränsar efterfrågan är den höga kostnaden vilket gör att traditionell kolfiber främst används i produkter där prestanda och prestige är viktigare än prislappen.
Modellbilen med både karossen och batteriet tillverkade av kolfiber baserad på barrvedslignin.
Lignin är en biprodukt vid pappermassatillverkning som dock kan produceras kostnadseffektivt. Det leder till väsentligt ökad tillgång på råvara som dessutom är just biobaserad. Även normala bilar och andra vardagsprodukter skulle kunna tillverkas i ligninbaserad kolfiber. Lättare bilar innebär lägre energiförbrukning samt sätter elbilar i spel. Detta öppnar möjligheterna för framtidens fossilfria fordonsflotta.
– Parallellt med den här utvecklingen så pågår intensivt arbete med att utveckla de befintliga tillverkningsmetoderna för kolfiberkompositer. Vi tror på storskalig tillverkning av lättviktsmaterial och därför måste tillverkningsmetoderna för kompositer bli mer kostnadseffektiva.
– Det finns ingen anledning att tro annat än att dagens fossiloljebaserade kolfibrer kommer att kunna ersättas med ligninkolfibern i dessa tillverkningsprocesser, säger Birgitha Nyström, Forskningsledare för materialteknik på Swerea Sicomp.
Lätta material bra för elbilen
Göran Lindbergh, professor i kemiteknik på KTH, berättar att han tillsammans med Innventia i ett tidigare projekt testat lignin som elektrodmaterial i batterier. Det är detta forskningsarbete som han nu använt i forskningsarbetet. En av fördelarna med ligninbatterier är att de är miljövänliga då de kan tillverkas av förnybara råvaror.
– Lättheten är ju extra viktig för elbilar då batterierna därmed räcker längre. Ligninbaserad kolfiber är billigare än vanligt kolfiber, lignin är ju en restprodukt från skogen som i bästa fall eldas upp. Batterier med lignin skiljer sig för övrigt inte från vanliga batterier, säger Göran Lindbergh.
Han tillägger att forskarna så småningom skulle kunna gifta ihop kaross och batterier.
– Visst finns här en förbättringspotential, men vi har visat att ligninbaserade batterier fungerar tillräckligt bra för att gå vidare med dem, säger Göran Lindbergh.
Processlinje i pilotskala
– Samarbetet har definitivt varit en framgångsfaktor för utvecklingen. Med kompletterande kunskap om ligninråvara, kompositer och elektrokemi har vi kunnat lägga pusslet från tre olika håll, säger Anders Uhlin, projektledare på Innventia.
En färdplan för hur svensk ligninbaserad kolfiber ska bli tillgänglig inom en tioårsperiod lanserades nyligen av de inblandade instituten. Nästa steg enligt forskarna är en processlinje i pilotskala med kontinuerlig produktion för att kunna identifiera de utmaningar som alltid uppkommer vid uppskalning. Dessutom behövs större mängder kolfiber för att utvärdera kompositer och kompositdetaljer.
Forskningsarbetet har utförts inom det strategiska innovationsprogrammet Bioinnovation, en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.
En rekonstruktion av sommartemperaturen i Europa under mer än 2000 år har just publicerats av 45 forskare från 13 länder i tidskriften Environmental Research Letters. Rekonstruktionen visar varma somrar från tiden kring Kristi födelse fram till 200-talet, följda av över lag kallare somrar från 300-talet till 600-talet. Varma somrar dominerade under vikingatiden och medeltiden innan generellt kallare somrar följde under Lilla istiden från 1300-talet till 1800-talet. En betydande uppvärmning ägde rum cirka 1920–1950 och återigen sedan slutet på 1980-talet. Rekonstruktionen bygger på data från trädringsserier och historiska dokument och återger mycket troget de temperaturer som uppmätts meteorologiskt i Europa sedan 1700-talet.
– Sommartemperaturerna i Centraleuropa och i Medelhavsområdet har varit exceptionellt höga de senaste 20 åren. Däremot var temperaturerna lika höga i Skandinavien under romartiden och vikingatiden. Det är inte så förvånande att konsekvenser av växthuseffekten syns först i Sydeuropa eftersom den naturliga variabiliteten i klimatet är mycket mindre där än här uppe i Norden, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist, Historiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, en av forskarna bakom studien.
Underskattar framtida klimatförändringar
Undersökningen visar att de naturliga variationerna i sommartemperaturen i Europa har varit större än man tidigare trott och större än vad klimatmodeller visar. Det kan innebära att dagens klimatmodeller också underskattar framtida klimatförändringar och ökningar av värmeböljor. Stora vulkanutbrott, som kyler ned klimatet, och variationer i mängden energi från solen kan förklara en del av klimatförändringarna förr men inte uppvärmningen sedan 1990-talet.
Studien har koordinerats av professor Jürg Luterbacher från universitetet i Giessen, Tyskland:
– Vi har nu en detaljerad bild av hur sommartemperaturen har varierat i mer än 2000 år. Den kunskapen kan vi använda för att testa de klimatmodeller som används för att förutsäga framtida global uppvärmning.
Om studien: Luterbacher, Jürg et al., ”European summer temperatures since Roman times”, Environmental Research Letters 11 (2016): 024001, doi:10.1088/1748-9326/11/2/024001. Hela artikeln finns fritt tillgänglig att läsas i sin helhet på: http://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/11/2/024001
Kontaktinformation: Fredrik Charpentier Ljungqvist, Historiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, mobil 070-662 07 28, e-post fredrik.c.l@historia.su.se
Resultaten från avhandlingen visar att personer som behandlas för cancer i barndomen har ett behov av hälsofrämjande faktorer i form av kunskap och psykosocialt stöd från hälso- och sjukvården.
Familj och vänner kan också vara ett stöd under behandlingen och är därmed också en hälsofrämjande faktor. Vad som räknas som hälsofrämjande faktorer kan variera. För barnen som deltog i denna avhandling är hälsofrämjande faktorer meningsfulla relationer, rekreativa aktiviteter och en tillitsfull omgivning. I dessa faktorer ingår bland annat gemenskap med familjen, tillgivenhet till husdjur, vänskap, engagemang i lek och fritid och att känna sig trygg.
– Genom att tillfråga dem som det berör, i det här fallet barnen, förbättras möjligheterna att de hälsofrämjande insatserna blir bestående. Idag saknas det forskning inom detta område, säger Eva-Lena Einberg.
Syftet med avhandlingen var att utveckla kunskap om hur hälsa kan främjas hos barn med erfarenheter av cancerbehandling och hur hälsofrämjande interventioner baserad på denna kunskap kan utvärderas.
– Resultatet från denna avhandling bidrar med kunskap utifrån ett deltagarperspektiv, om behov och erfarenheter av hälsofrämjande faktorer för personer med erfarenhet av behandling för cancer som barn. Kunskapen kan ligga till grund för utvecklande av hälsofrämjande interventioner för dessa barn.
I avhandlingen har barn med erfarenhet av cancerbehandling deltagit i fokusgrupper där de utifrån fotografier de själva tagit diskuterat vad som främjar hälsa. Även vuxna som haft cancer som barn har svarat på ett frågeformulär om sina erfarenheter av stöd från hälso- och sjukvården.
Informations- och betaltjänster för kollektivtrafikresenärer blir allt bättre men vid avvikelser i kollektivtrafiken är det fortfarande mycket svårt för resenärerna att få tillräcklig och aktuell information om hur resan kommer att kunna fullföljas.
För planerare, operatörer och trafikledning är det också en enorm utmaning i att skapa planer som medför flexibilitet i driften, att övervaka trafikläget och att styra de olika delsystemen på ett sätt som balanserar aktörernas interna prioriteringar med resenärernas.
Ökad samordning
Behovet av en ökad samordning mellan kollektivsystemens olika aktörer, inklusive resenärer, är idag därför betydande. BTH har nu fått forskningsmedel för att studera hur arbetet skulle kunna bli mer samordnat.
– Ett sätt skulle kunna vara att förädla och dela den data som finns på ett strukturerat sätt samt att i beslutsprocessen kommunicera preliminära beslut, planer och konsekvensanalyseri ett tidigare skede än vad som görs idag. Det kräver dock olika typer av IT-system och en del nya rutiner, berättar forskaren Johanna Törnquist Krasemann, som koordinerar det svenska deltagandet i projektet.
För resenärernas del hoppas forskarna att det ska bli enklare att överblicka och eventuellt påverka sina resealternativ, se effekten av förändringarna i större utsträckning än idag samt att få smidigare och mer tillförlitliga anslutningar.
Förutom BTH deltar Linköpings universitet, universiteten TU Delft i Nederländerna och EPFL i Schweiz samt industripartnerna IBM Research i Schweiz och ETRA i Spanien. Dessutom ingår ett antal lokala, regionala och nationella kollektivtrafikaktörer från de tre länderna. Projektet benämns TRANSFORM och kommer att pågå under 2016–2018.
Specialisttandläkare Christina Diogo Löfgren har i en studie undersökt upplevelsen av muntorrhet i olika patientgrupper. Och det är inte självklart att patienter med konstaterat lite salivproduktion har störst besvär.
Att kunna mäta salivens skyddande funktioner är idag inte ett standardförfarande inom tandvården, som saknar säkra metoder för att via saliven tidigt urskilja de personer som är i risk att senare få allvarliga skador.
Nya mätmetoder behövs – En person som har lite salivproduktion behöver nödvändigtvis inte besväras av muntorrhet medan en individ som har god salivtillströmning faktiskt kan göra det. Det räcker alltså inte enbart att mäta mängden saliv för att konstatera muntorrhet. Vi behöver hitta metoder som mäter salivens specifika skyddsfunktioner, säger Christina Diogo Löfgren, doktorand vid Odontologiska fakulteten, Malmö högskola.
I avhandlingen har 120 slumpmässigt utvalda malmöbor och 192 patienter på Tandvårdshögskolan fått svara på frågor om upplevelsen av muntorrhet. Enkäten var utformad så att sjukdom eller medicinering kunder uteslutas som påverkansfaktor. Utifrån svaren gjordes kliniska undersökningar som visade att både personer med och utan nedsatt salivproduktion upplevde muntorrhet. Det fanns också personer med nedsatt salivproduktion som inte hade några besvär alls. Inget samband mellan den uppmätta salivmängden och individens egna subjektiva upplevelse kunde alltså ses.
Svårt veta vad som ligger bakom upplevelsen Christina Diogo Löfgren har undersökt salivens förmåga att spridas och bilda ett tunt skyddande skikt inne i munnen:
– Att personer med normal salivproduktion känner sig torra i munnen kan bero på kvalitativa förändringar i sammansättningen av saliven. Salivens smörjande och väntande funktioner har betydelse för själva upplevelsen. Problemet är att vi inte alltid vet vad som ligger bakom, säger Christina Diogo Löfgren, som också betonar att hon haft ett litet antal patienter att tillgå i studien. Målet för avhandlingen har varit att utvärdera de metoder som används för att diagnosticera muntorrhet samt att utforska nya kliniska metoder för att beskriva salivens kvalitet avseende hur väl saliven smörjer och väter i munhålan.
Efterfrågar mer forskning Undersökningen visar att dagens metoder är otillräckliga. Christina Diogo Löfgren efterfrågar därför fler studier och mer forskning på området.
– De gränsvärden för låg respektive normal salivproduktion som använts sedan 1970-talet, säger inget om den uppmätta mängden är tillräcklig för att upprätthålla oral hälsa för den enskilda individen. Vi vet heller inte om de som upplever muntorrhet kan komma att behöva mer tandvård i framtiden, säger Christina Diogo Löfgren.
− Eftersom blomväxter har uppstått och utvecklats på land, så förväntar vi oss att ålgräs delar genetiska egenskaper med många landväxter, och genom att se på skillnader emellan dem kan vi undersöka hur anpassningen till en marin miljö har gått till, säger Mats Töpel, forskare vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, som deltagit i arbetet med att sammanställa ålgräsets arvsmassa.
Ålgräs tillhör en liten grupp av blomväxter som har anpassat sig till ett liv i havet och är därför lämplig för att studera anpassning och evolution.
Mats Töpel ingår i en internationell sammanslutning av 35 forskargrupper som nu publicerar genomet (arvsmassan) för ålgräs (Zostera marina) i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Ett liv på land inte längre möjligt En intressant upptäckt forskarna gjort är att ålgräs inte bara saknar de speciella celler som blomväxter använder för att ”andas” med, alltså att ta upp koldioxid och släppa ut syre, utan de har helt förlorat de gener som behövs för att bilda dessa celler.
− Detta är ett bra exempel på hur evolution inte bara handlar om samlande av egenskaper, utan att även förlust av gener eller egenskaper kan vara fördelaktigt för en organism, säger Mats Töpel.
Ålgräset en nyckelart som hotas Ålgräs ingår i en grupp växter allmänt kallade sjögräs och bildar vidsträckta undervattens-ängar längs stora delar av Europas, Nordamerikas och Asiens kuster. Ålgräset har anpassat sig till många typer av miljöer, allt från det varma vattnet vid sydliga breddgrader till arktisk kyla.
I de här miljöerna är ålgräset en viktig komponent i ekosystemet genom att binda sediment, och agera ”barnkammare” för fiskyngel och andra djur och har även en stor påverkan på vår miljö genom att binda stora mängder näringsämnen och koldioxid.
− Dessa ålgräs-ängar har på senare tid försvunnit från stora områden och mycket forskning pågår nu för att förstå hur dessa ekosystem fungerar, och vad vi kan göra för att skydda dem, säger Mats Töpel.
Ytterligare studier återstår En organisms genom innehåller väldigt mycket information.
− Vi har än så länge bara skrapat på ytan. Det finns fortfarande massor av bioinformatiska analyser att göra på ålgräs. I och med att fler genom från andra organismer blir tillgängliga kan vi också göra nya jämförande undersökningar, säger Mats Töpel.
Forskningsarbetet har letts av professor Jeanine Olsen vid universitetet i Groningen, Nederländerna, som under delar av arbetet varit gästprofessor vid Göteborgs universitet och då varit associerad med Linnécentrum för marin evolutionsbiologi (CeMEB,).
Kontakt: Mats Töpel, forskare inom CeMEB vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet mats.topel@marine.gu.se , mobil: 070-406 5292, telefon: 031-786 3738
– Ledarskap bygger på kommunikation och organisationer gynnas av att öka medvetenheten om kommunikationen mellan ledare och medarbetare, säger Solange Hamrin, doktorand.
I Solange Hamrins avhandling har begreppet kommunikativt ledarskap teoretiserats och utforskats i tre svenska nationella och multinationella organisationer. Avhandlingen ger ett ramverk för att kunna förstå och utveckla kommunikativt ledarskap inom organisationer. Här ingår en definition av begreppet, åtta principer och de fyra kommunikativa beteendena hos ledare – att strukturera, utveckla, interagera och representera.
Involverar sina medarbetare
En kommunikativ ledare definieras som en ledare som involverar sina medarbetare i beslutsfattandet genom feedback och dialog samt är närvarande och öppen. Centralt för ett kommunikativt ledarskap är att organisationen (högsta ledningen) måste vilja och tillåta att kulturen förändras för att skapa en kommunikativ organisation. Där kan avhandlingens definition, principer och kommunikativa beteenden visa vägen.
– Det är relevant att se på relationen mellan organisationens kontext och ett kommunikativt ledarskap, eftersom det är i den relationen det går att lyfta fram utmaningar samt medvetna och omedvetna motstånd på vägen till en mer kommunikativ organisation, säger Solange Hamrin.
En kommunikativ ledare kan bidra till organisationens resultat bland annat genom att skapa tydliga roller för medarbetare, engagemang, gruppsamhörighet och förtroende.
Ledarskapet formas av kulturen
– Ramverket för kommunikativt ledarskap kan användas i den praktiska vardagen för att utveckla ledares kommunikativa förmåga. Det går att mäta och det går att utveckla anpassade index för olika organisationer, säger Solange Hamrin.
Resultaten i avhandlingen visar också att det kommunikativa ledarskapet alltid formas av den aktuella organisationskulturen, det sociala sammanhanget och det specifika kommunikationsklimatet.
– En kommunikativ ledare i Sverige skiljer sig från undersökta ledare i USA, Frankrike och Indien eftersom människor som involveras i kommunikationsprocesserna har olika förståelse, behov och förutsättningar. Det finns en grundtanke i Sverige om delaktighet, demokrati och konsensus, men även det kan tolkas olika i de undersökta organisationerna, säger Solange Hamrin.
Avhandlingen “Communicative leadership: (Re)Contextualizing a Swedish Concept in Theory and within Organizational Settings” försvaras vid Mittuniversitetet Campus Sundsvall 29 januari 2016.
Sedan 2007 har professor Magnus Essand tillsammans med forskarna Justyna Leja-Jarblad och Kjell Öberg vid Uppsala universitet utvecklat en helt ny behandling mot neuroendokrina tumörer. Behandlingen består av ett onkolytiskt virus som har visat sig vara anmärkningsvärt effektivt för att förstöra neuroendokrina tumörer i möss.
Tack vare donationer från tusentals personer, inklusive en stor gåva på två miljoner schweizerfranc från den nu framlidne entreprenören Vince Hamilton, har Onkolytiska virusfonden samlat tillräckligt med medel för att Magnus Essand och hans forskningsgrupp ska kunna påbörja kliniska studier.
Det blir världens första kliniska studier med ett genmodifierat virus som specifikt angriper neuroendokrina tumörer. Virusbehandlingen har döpts till AdVince, som ett erkännande av Vince Hamiltons engagemang och starka stöd till denna forskning.
Många krav måste uppfyllas
Läkemedelsverket och den regionala etikprövningsnämnden i Uppsala, har nyligen gett klartecken till att börja behandlingen av patienter. Många krav måste uppfyllas inför en klinisk prövning på människor och det har tagit två år att få beskedet, från det att virusbehandlingen AdVince var framtagen.
– Det känns förstås väldigt bra, säger Magnus Essand.
– Vår första patient har i dagarna skrivit på om att delta i behandlingen och successivt kommer fler att kunna behandlas. De första 12 patienterna kommer att ingå i en Fas I-studie där dosen successivt ökas för att se om det finns eventuella biverkningar. När vi fastställt en tolererbar dos, kommer ytterligare patienter att behandlas i en så kallad Fas IIa-studie, där huvudsyftet är att titta på behandlingseffekter. Maximalt kommer vi att kunna behandla 35 patienter, berättar Magnus Essand.
Själva behandlingen kommer att ske vid Akademiska sjukhuset, under ledning av läkare Kjell Öberg, professor emeritus i onkologisk endokrinologi vid Uppsala universitet.
Forskargruppens arbete med ett onkolytiskt virus har tidigare uppmärksammats i media, bland annat i långa reportage av journalisten Alexander Masters i de brittiska dagstidningarna The Telegraph och The Guardian. Masters artiklar väckte stor uppmärksamhet och han initierade också en crowdfunding-kampanj från Storbritannien.
För mer information kontakta: Magnus Essand, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, tel: 070-3449579, e-post: magnus.essand@igp.uu.se
Justyna Leja-Jarblad, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, tel: 076-2678957, e-post: justyna.leja-jarblad@igp.uu.se
Författarna till Medeltidens genus, många verksamma vid Göteborgs universitet tar sin utgångspunkt i begreppet genus.
− Kvinnorna har sällan betraktats som handlande historiska aktörer, ett synsätt vi ville utmana. En central fråga i boken är därför hur samspelet och kommunikationen fungerade mellan könen, säger professor Lars Hermanson som är redaktör för boken tillsammans med universitetslektor Auður Magnúsdóttir, bägge historiker versamma vid Göteborgs universitet.
Giftermålsallianser
Boken har ett mångvetenskapligt perspektiv där litteraturvetenskapliga, konstvetenskapliga och historiska infallsvinklar kombineras. Här behandlas till exempel kvinnornas roll som kulturbärare.
− Inom eliten upprättades ofta giftermålsallianser med kvinnor tillhörande utländska furstehus, vilket innebar att dessa drottningar och furstinnor spelade en viktig roll för att införa nya kulturella impulser i Norden, säger Auður Magnúsdóttir.
Bysantiskt inflytande inom den nordiska kyrkokonsten främjades till exempel av drottning Margareta Fredkulla i Danmark, vilket konstvetaren Ulla Haastrup och historikern John Lind skriver om i boken. Också införandet av hövisk litteratur vid hoven tas upp i ett kapitel om drottning Eufemia och Eufemiavisorna.
Vidare diskuteras hur traditionella könsroller i vissa sammanhang kunde överskridas inom den mytologiska världen, till exempel sköldmöer som väljer krigarlivet framför hustrurollen eller Oden när han sejdar (fornnordisk magi var traditionellt förbehållet kvinnor).
Kristnandet fick stora konsekvenser
Medeltidens genus tar upp kvinnors och mäns roller inom kultur, rätt och samhälle under perioden 300- till 1500-talet. Under de 1200 åren förändras rollerna, bland annat innebar Nordens kristnande ett successivt införande av det kristna monogama äktenskapet, vilket framförallt under hög- och senmedeltid fick stora konsekvenser.
− När äktenskapet blev ett juridiskt bindande kontrakt uppstod fasta regler för arv och ägande. Det påverkade både män och kvinnor. Arvstvister löstes då mer sällan genom fejd utan istället strävade parterna efter att lösa konflikter via det offentliga juridiska systemet, säger Auður Magnúsdóttir.
Ett annat exempel på förändringar som delvis kan förknippas med urbaniseringen är gillenas ökande betydelse i Norden under hög- och senmedeltid. Gillena var en viktig social organisation som verkade vid sidan av familjen och hushållet. Här rådde andra könsroller som byggde på jämlikhetsideal förknippade med brödraskap och systerskap.
Kvinnorna i majoritet
− Den höga andelen kvinnliga medlemmar i gillena är förvånande. En av författarna i boken visar att i vissa gillen var kvinnorna faktiskt i majoritet. Gillena var kristet religiösa sammanslutningar och de är ett exempel på att kristendomens införande inte självklart innebar att kvinnornas underordning stärktes, vilket tidigare forskning hävdat, säger Lars Hermanson.
Införandet av det kristna äktenskapet som ett juridiskt bindande kontrakt kan också bidragit till att kvinnor ur vissa aspekter fick en starkare rättslig ställning, vilket ter sig som något överraskande. Det svenska lagmaterialet visar även att man i flera landskap slog vakt om att oäkta barn hade rätt till arv − ett förhållande som inte uppmärksammats tidigare.
Bidragen i boken behandlar inte bara Norden utan även hur könskonstruktioner påverkades och förändrades genom inflytande från samtida ideologiska strömningar i Europa. Därmed visar boken flera exempel på hur ideologi rörande kön omsattes i praktiken.
Eva Lindell har i sin forskning granskat hur svensk massmedia – dagspress, fackpress, pressreleaser med mera – konstruerar framtidens arbetsmarknad som fenomen.
Resultatet visar bland annat bilden av ett samhälle där utvecklingen går allt snabbare med högre krav på ökat tempo, flexibilitet och produktivitet. Budskapet i massmedia är att vi måste jobba mer, fortare och vara allt mer tillgängliga.
Eva Lindell visar hur massmedia istället skulle kunna beskriva en samhällsutveckling där vi kan dra ner på tempot, jobba mindre och spendera mer tid med våra familjer och barn.
– Varför förs inte den diskussionen? Har vi en föreställning om att vi måste jobba mer istället för att ta det lite lugnare kommer vi att anpassa oss efter det. Vi behöver ändra våra sanningar, säger hon.
Lär ut yrkeskunskapen till kvarterets barn
Eva Lindell har ett konkret förslag för hur framtidens arbetsmarknad borde se ut:
– Barn och ungdomar beskrivs med rätta som en central grupp på framtidens arbetsmarknad. Om vi leker med stereotyperna och använder massmedias bild av den manlige ingenjören, men tänker oss att han istället för att arbeta mer, uppmanas att gå ner i arbetstid för att omsätta sin yrkeskunskap tillsammans med kvarterets barn, skulle det finnas gott hopp för den tekniska kompetensen på framtidens arbetsmarknad, säger hon.
Hon hänvisar till siffror och påståenden som används i massmedia om framtidens arbetsmarknad: att antalet arbetstillfällen på den svenska arbetsmarknaden kommer att halveras inom 20 år, att 400 000 personer utgör det totala antalet arbetssökande i Sverige idag samt att om barnomsorgen utökades skulle den kvinnliga arbetskraften kunna ökas med motsvarande 440 000 heltider.
– Ett alternativt framtidsscenario skulle därmed kunna vara att människor bara behöver arbeta hälften så mycket som idag, eller hälften så snabbt. Så tänk om massmedia istället skrev om att män i samma utsträckning som kvinnor behövde arbeta deltid? Om män arbetade deltid i samma utsträckning som kvinnor gör idag, skulle rimligtvis ett stort antal heltider frigöras från arbetsmarknaden.
Talande tystnad om könssegregerad arbetsmarknad
Massmedia återskapar segregationen mellan könen genom att yrkesgrupper kategoriseras indirekt med hjälp av kön där ingenjören som norm kategoriseras som man, medan undersköterskan, den offentligt anställda, som norm kategoriseras som kvinna.
– Samtidigt som bilden reflekterar verkligheten är det viktigt att det finns alternativ och att de som är unga idag får fler möjliga sociala identiteter som inte bygger på hur arbetsmarknaden sett ut historiskt, säger Eva Lindell.
Forskning om hållbart samhälle
Projektet Framtidens arbetsmarknad ryms inom ramen för Samhällskontraktet. Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun, Västerås stad, Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland samverkar för att stärka regionen. Rapporten ”Framtidens arbetsmarknad i massmedia” är delrapport nummer två i en serie.
– Jag är speciellt förvånad över de känslor som kommer till uttryck i domarna, säger Laura Ervo, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet som använt en för jurister okonventionell metod för att spåra attitydförändringarna.
Laura Ervo har valt diskursanalys som vetenskaplig metod för studera domar från Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter, Europadomstolen, i Strasbourg.Syftet var att nå fram till de betydelser som rättsdogmatiken inte klarar av att hitta.
Det var en känsla som väckte hennes intresse.
– Jag har studerat Europadomstolens rättsfall sedan slutet av 80-talet och märkte för 10-15 år sedan att retoriken och attityderna förändrades utan att någon lade märke till det. Med en diskursanalys har jag nu kunnat bevisa att det faktiskt är på detta sätt.
Analysen har precis publicerats i tidskriften Semiotica med titeln The hidden meanings in the case law of the European Court for Human Rights.
Fyra fall mellan 1997 och 2011
Laura Ervo har nagelfarit fyra prejudikat från domstolen. I den första från 1997 hittar hon skrivningar som lyfter fram den enskildes intressen som ett kärnvärde. Det handlar om anonyma vittnen och motparten i detta fall, en polis och som sådan en representant för staten, har visserligen rättigheter men de rankas lägre.
Den attityden förbytts allt mer i domarna från 2006, 2010 och 2011. I urvalet spårar Laura Ervo allt fler uttryck för att domstolen visar ett växande intresse och förståelse för staten. Alla fallen handlar om män som fört sin sak vidare till Europadomstolen efter att ha blivit dömda för olika brott.
I fallet med en lokal knarklangare som tvingats ta kräkmedel visar ordvalet att domstolen inte tycker att denna olagliga och omänskliga metod gör bevisen obrukbara i rätten. Förfarandet strider också mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter, men Europadomstolens formuleringar visar en stor förståelse för statens intresse att utreda det ursprungliga brottet.
De två andra fallen handlar om grövre brott, ett där polisen använt hot om våld och ett där ett hotat vittnen sluppit uppträda rätten. De dömda har sedan vänt sig till Europadomstolen. I dessa fall lyfter Laura Ervo fram en lång rad formuleringar som visar på en allt hårdare attityd mot dem som vill ha sin sak prövad, medan motparten, staten, visas allt mer förståelse.Men det finns också resonemang som ger en motbild och även dubbeltydiga meningar i domstolen formuleringar.
Laura Ervo konstaterar att Europadomstolen till och med uttrycker känslor, och att det är extremt ovanligt i europeiska domstolar. En diskursanalys inom processrätten är inte helt okontroversiellt, även om intresset växer.
– Jag hoppas det blir en diskussion om det jag visar på, inom forskningen men också att domstolar börjar fundera på vilken retorik de använder. Just nu tycker jag att det bara händer så mycket omedvetet.
Alzheimers sjukdom kännetecknas av att nervceller i hjärnan förtvinar, särskilt i områden som är viktiga för minnet. Det är vår vanligaste demenssjukdom. Exakt vad som orsakar celldöden är inte klarlagt, men många år innan de första symtomen uppträder sker tidiga, sjukliga förändringar, så som inlagring av proteinet amyloid i form av amyloidplack, ansamling av tauprotein och inflammatoriska förändringar som slutligen leder till en försämrad koppling mellan nervceller. Exakt hur tidsförloppen ser ut i denna händelsekedja är fortfarande en obesvarad fråga.
Minnestester och undersökning med PET-kamera
Genom att studera personer i familjer med kända alzheimermutationer som därmed har en kraftigt ökad risk att insjukna i sjukdomen kunde forskarna undersöka förändringar som uppkommer mycket tidigt under sjukdomsutvecklingen. I studien deltog medlemmar från familjer med fyra olika kända alzheimermutationer och en grupp patienter med icke ärftlig, så kallad sporadisk Alzheimers sjukdom. Alla deltagare genomgick minnestester och undersökning med positronemissiontomografi (PET-kamera), vilket innebär att radioaktiva spårmolekyler med kort halveringstid injiceras i blodbanan för att nå hjärnan.
I studien användes spårmolekylerna PIB, Deprenyl och FDG för att studera mängden amyloida plack och inflammatoriska förändringar i form av aktivering av astrocyter, den vanligaste stödjecellstypen i hjärnan. Forskarna undersökte också hjärnans nervcellsfunktion genom att mäta glukosmetabolismen. För att kunna följa förändringar över tid upprepades PET-undersökningarna efter tre år i hälften av de drygt femtio studiedeltagarna.
Förändringar 20 år innan minnesproblem uppstår
Hos mutationsbärarna fanns amyloidplack och inflammatoriska förändringar nästan tjugo år innan beräknad debut av minnesproblem. Den ökade mängden astrocyter var högst vid tidpunkten när amyloida plack började ansamlas i hjärnan. Nervcellsfunktionen, i form av glukosmetabolism, började minska ungefär sju år före förväntade minnesbesvär. De individer i familjer med ärftlig Alzheimers sjukdom som inte bar på någon mutation hade inga onormala förändringar i hjärnan.
– Inflammatoriska förändringar i form av ökad mängd astrocyter tycks vara ett mycket tidigt tecken som kan indikera start av sjukdomen. Astrocytaktiveringen är som högst ungefär tjugo år före förväntade symtom och därefter minskar den, till skillnad från ansamlingen av amyloidplack som ökar konstant med tiden till symptom. Ansamlingen av amyloidplack och ökad mängd astrocyter uppvisar således motsatta tidsförlopp säger forskningsledare Agneta Nordberg, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet och överläkare vid Geriatriska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Kan leda till nya läkemedel
Dessa studier visar att sjukdomsprocesser bakom Alzheimers sjukdom startar många år innan sjukdomssymptomen märks och att det bör vara möjligt att sätta in skyddande behandling tidigt. I dag finns ingen behandling som kan bota alzheimer och de flesta mediciner riktar in sig på att lindra symtomen. Forskarna bakom studien menar att fynden indikerar att astrocyter kan vara ett möjligt mål för utveckling av nya läkemedel.
Studiens förstaförfattare är Elena Rodriguez-Vieitez, senior forskare vid samma institution som Agneta Nordberg. Forskningen har finansierats med stöd av bland annat Vetenskapsrådet, Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, SLL KI ALF-medel, Swedish Brain Power, Hjärnfonden, Alzheimerfonden och GE Healthcare.
Publikation: ”Diverging longitudinal changes in astrocytosis and amyloid PET in autosomal-dominant Alzheimer’s disease”, Elena Rodriguez-Vieitez, Laure Saint-Aubert, Stephen F. Carter, Ove Almkvist, Karim Farid, Michael Schöll, Konstantinos Chiotis, Steinunn Thordardottir, Caroline Graff, Anders Wall, Bengt Långström and Agneta Nordberg, Brain, online 27 January 2016, doi: http://dx.doi:awv404.
Kontaktinformation: Agneta Nordberg, professor, överläkare, Centrum för Alzheimerforskning. Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet. E-post: Agneta.K.Nordberg@ki.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
