– Det är förvånande men mycket lovande att rätt val av kostfiberblandning på väldigt kort tid kan få påfallande hälsosamma effekter på friska människor, säger Anne Nilsson, docent vid Centrum för preventiv livsmedelsforskning vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.
Stimulerar tillväxten av goda bakterier Under tre dagar fick friska medelålders personer äta ett bröd baserat på kornkärnor till måltiderna vid frukost, lunch och middag. En undersökning av riskmarkörer för diabetes och hjärt- kärlsjukdom morgonen efter visade att försökspersonernas ämnesomsättning påverkades positivt upp till 14 timmar efter med bland annat minskat blodsocker- och insulinpåslag efter en måltid, ökad insulinkänslighet, och förbättrad aptitreglering.
Effekterna uppkommer enligt forskarna då den speciella kostfiberblandningen i kornkärnor når tjocktarmen och stimulerar tillväxt av goda bakterier och stimulerar till frisättning av viktiga tarmhormoner.
– Vi såg en ökning av tarmhormoner som reglerar ämnesomsättning och aptit. Vi såg även en ökning av ett tarmhormon som hjälper till att sänka kronisk låggradig inflammation, vilket i förlängningen kan hindra uppkomsten av både hjärt- kärlsjukdomar och diabetes, förklarar Anne Nilsson.
Kostfiber från kornkärnor
Forskarna har tillsammans med en forskargrupp ledd av professor Fredrik Bäckhed vid Göteborgs universitet även sett att kostfibrer från kornkärnor ger en ökning av tarmbakterien Prevotella copri som visade sig ha en direkt blocksockerreglerande effekt, samt minskar andelen av en tarmbakterie som anses ohälsosam.
Studien visar även att effekterna av kornkärnsbaserad kost påverkas av vår tarmflorasammansättning. Personer med låga koncentrationer av Prevotella copri uppvisade inte samma goda effekter när de åt kornkärnsbrödet som personer med högre koncentration.
Resultaten är enligt forskarna intressanta ur ett folkhälsoperspektiv, då antalet personer med övervikt och diabetes typ 2 har ökat markant under flera år.
Korn som ett naturligt inslag i matlagningen
Mer kunskap kring effekter av specifika kostfibrer på hälsan hoppas forskarna ska resultera i att företag kan ta fram livsmedel med hälsosamma egenskaper som kan motverka diabetes och andra livsstilsrelaterade sjukdomar. Forskarna hoppas även att korn i framtiden blir ett naturligt inslag i fler produkter och vid matlagning i exempelvis sallader, soppor, grytor och som ersättning till exempelvis ris och potatis.
Text: Cecilia von Arnold
Artikeln var först publicerad i Aktuellt om Vetenskap & Hälsa där du kan läsa mer om om forskning inom medicin och hälsa från Lunds universitet, Malmö högskola och Region Skåne.
– Proteinet FGF21 är ett spännande läkemedelsmål för behandling av kardiovaskulära sjukdomar och typ 2 diabetes. Den här studien är ett genombrott för att bättre förstå mekanismerna hos proteinet, säger Stefan K. Nilsson, som är forskare vid Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet och som deltagit i studien som gästforskare vid University Medical Center i Hamburg.
Forskningsresultaten, som publiceras i tidskriften Cell Metabolism, visar att en del av fettsyrornas omfördelning förklaras av det fettspjälkande enzymet lipoproteinlipas.
– Lipoproteinlipas har varit av forskningsintresse här i Umeå i 50 år, vilket gör det särskilt roligt att få ha bidragit till den här studien, säger Stefan K. Nilsson. Min gästforskarvistelse i Hamburg är bara början på ett varaktigt samarbete med en av världens starkaste forskningsgrupper inom cellulär fettransport. Det kommer så klart att gynna framtida studier kring blodfetter här vid Umeå universitet.
Hoppas på nya läkemedel mot övervikt
Studien har utförts vid University Medical Center i Hamburg i samarbete med läkemedelsbolaget Pfizer. Förhoppningen är att forskningen i framtiden ska leda till nya läkemedel. Genom att stimulera proteinets blodfettsreglerande mekanismer skulle ett sådant läkemedel kunna förbättra överviktstillstånd och minska dess kliniska manifestationer såsom kardiovaskulära sjukdomar och typ 2 diabetes.
Forskarna undersökt vilka mekanismer som gör att proteinet FGF21 sänker halten av blodfetter. Resultaten visar att FGF21 minskar frisättningen av fria fettsyror från fettvävnaden, vilket i sin tur leder till att levern producerar mindre blodfetter. De sänkta halterna av blodfetter beror också på att FGF21 aktiverar enzymet lipoproteinlipas, som finns i kroppens fett- och muskelvävnader. En ökad lipoproteinlipas-aktivitet leder till snabbare spjälkning och upptag av blodfetterna.
Studien visar också att FGF21 förändrade det metabola mönstret hos diabetiska möss och ökade deras förbränning av överskottsenergi.
Kontaktinformation: Stefan K. Nilsson, Institutionen för medicinsk biovetenskap
E-post: stefan.k.nilsson@umu.se
I det nyss avslutade projektet, som letts av Annie Jonsson, lektor i ekologi på Högskolan i Skövde, samlade forskarna in data om miljön och uppgifter om de stora sötvattensmusslornas förekomster i Göta älvs vattensystem.
– Stormusslor som lever i sötvatten är betydelsefulla organismer som levererar flera ekosystemtjänster. Genom att de filtrerar stora mängder vatten bidrar de med vattenrening. Bäddar av musslor på bottnarna ger struktur och skydd för många andra organismer. Det leder till ökad biologisk mångfald.
Få musslor på grund av miljöpåverkan
Resultatet från undersökningen bekräftade det som forskargruppen vid Högskolan i Skövde misstänkte, att musselförekomsterna i Göta älv är få och svaga. Musslor har påträffats på knappt en tredjedel av de drygt tvåhundra undersökta platserna, och bara i tio av de tjugofem undersökta biflödessystemen. Orsakerna är negativ miljöpåverkan, både historisk och nuvarande.
– Positivt är dock att vi hittat alla de fem arterna vi letat efter – allmän dammussla, större dammussla, flat dammussla, spetsig målarmussla och flodpärlmussla. Föryngring har också förekommit på olika håll i systemet av dessa arter. Så är det inte för sent att göra något!
Föreslår åtgärder Enligt Annie Jonsson kan det till exempel vara att åtgärda negativa miljöfaktorer som övergödning, försämrade spridningsmöjligheter för värdfiskar eller erosion. Musslorna behöver som larver leva på en värdfisk som parasit ett tag. Detta är troligen också en viktig faktor för musslornas spridning.
Projektgruppen kommer även med rådet att först satsa på de stora biflödessystemen där det finns gott musslor och större sannolikhet för långsiktig överlevnad. Och att satsa på de musselarter som har störst möjligheter att föröka sig på respektive plats.
Göta älv används av många olika intressen. Den fungerar som vattentäkt för dricksvatten, som mottagare av avfallsvatten, industrin använder den för kraftproduktion, samt kyl- och processvatten, som recipient för avloppsvatten. Dessutom är den en viktigt sjöfartsled.
– Vi vill använda vår kunskap från projektet för att i dialog med brukare och intressenter och planera rimliga åtgärder, Med en levande dialog mellan ekologi och produktionsintressen ser vi möjligheter att snabbare finna sådana lösningar, säger Annie.
Projektet har pågått i två år och har till största delen finansierats av Svenska Naturskyddsföreningen. Pengar har också kommit från Göta älvs vattenvårdsförbund, dit Annie är inbjuden i april för att prata om projektet. Nästa steg för forskargruppen är att söka nya anslag.
– Min dröm är att vi får göras ett stort återplaneringsprojekt och att dessutom få utvärdera förbättringsåtgärderna.
Kontaktinformation: Annie Jonsson, lektor i ekologi, Institutionen för biovetenskap, Högskolan i Skövde, annie.jonsson@his,se
– Hur vi arbetar med textil i produktdesignprocessen påverkar vilken typ av produkter vi kan skapa, men även kvaliteten, innovationsgraden och uttrycksfullheten i dessa produkter.
Det säger doktoranden Linnéa Nilsson vid Textilhögskolan, Högskolan i Borås som i sin avhandling undersökt förhållandet mellan textildesign och produktdesign.
– Stora förändringar har skett när det gäller hur och var textila material produceras och vad textila material kan vara och göra. Samtidigt har sättet produktdesigners arbetar förändrats, till exempel med en allt större användning av digitala designverktyg som kan krocka med mjuka, elastiska textila material. Dessa förändringar i material och praktik påverkar både vad som designas och hur vi kan arbeta med textil i designprocessen.
Linnéa Nilsson disputerade vid Textilhögskolan vid Högskolan i Borås den 27 januari 2016. Hon har själv utbildning i både produktdesign och textildesign och har nu i flera olika projekt studerat förhållandet mellan textildesign och produktdesign.
Valet av textil
Några av frågorna Linnéa Nilsson tittat närmare på är: När och hur tar produktdesigners in det textila materialet in i designprocessen, och hur påverkar detta val vilka produkter som kan skapas? Vad händer med designprocessen när textila material som skiljer sig från vanliga textilier kommer in, till exempel Smart Textiles som förutom textila fibrer kan innehålla elektronik och därmed blir mindre flexibla att arbeta med? Hur ska en textildesigner förhålla sig till den framtida kända eller okända användningen av de textilier som man designar?
– Min forskning visar vikten av att reflektera över och utveckla förhållandet mellan textildesign och produktdesign – för att så bra som möjligt kunna dra nytta av nuvarande och framtida möjligheter med både nya och konventionella material, säger Linnéa Nilsson.
Ett teoretiskt ramverk för designprocessen I avhandlingen introducerar hon ett teoretiskt ramverk och detaljerade beskrivningar av olika typer av designprocesser som kan användas eller vara till hjälp för denna typ av reflektion.
Linnéa Nilssons forskning består av teoretiskt arbete, designexperiment och observationer. Hon har till exempel observerat produktdesignstudenters väldigt olika sätt att arbetar med textil i designprocessen. Detta har bland annat resulterat i ett teoretiskt ramverk som beskriver vad som händer med textil och produkt i designprocessen, utifrån både en produktdesigner och en textildesigners perspektiv.
Nya material, som Smart Textiles och 3D-printad textil, kan tillföra intressanta möjligheter i designprocessen, t.ex. som interaktiva/föränderliga skiss-verktyg. Ett exempel på detta är projektet Open Structures, där Linnéa Nilsson designat två typer av 3D-printade textilier som är skapade för att kunna förändras i både utseende och fysiska egenskaper när någon annan skissar med materialet.
– Det är tydligt att olika metoder passar för olika material, så det finns ingen enkel sanning, säger hon. Men för att kunna göra mer avancerade produkter behövs reflektion kring hur vi arbetar och ofta mer samarbete mellan textil- och produktdesignern, säger Linnéa Nilsson.
Verktyget är så lovande att Simon Alexanderson och Mirko Lempert har blivit inbjudna som experter till filmfestivalen i Berlin denna vecka för att presentera sitt arbete för filmbranschen.
Inom filmindustrin används idag bildmanus, eller storyboard på engelska, för att visa hur en film ska skapas och se ut innan kamerorna börjar rulla. Bildmanus är alltså ett verktyg som gör att filmteamet bättre ska kunna förstå och kommunicera runt arbetet. Att använda sig av bildmanus är dock inte alltid supereffektivt, speciellt inte för komplexa scener med många effekter.
Forskningsprojektet har gått ut på att utveckla och testa snabba och intuitiva sätt att så att säga previsualisera filmer med hjälp av motion capture- och dataspelsteknik i form av spelmotorn Unity.
Billigare göra förlaga virtuellt
– Verktyget, som hittills gått under namnet Interactive Previs, kan användas för att utforska så väl ett visuellt bildspråk som att kommunicera den vision man har, berättar Simon Alexanderson, forskarstuderande på avdelningen för tal, musik och hörsel vid KTH.
Idéen kommer från att storfilmsproduktioner med stora budgetar i Hollywood producerat visuella animerade förlagor av filmer före inspelning. Eftersom det inte finns så många storfilmer med enorm budget i Norden har Simon Alexanderson och Mirko Lempert i stället utvecklat ett sätt att göra en animerad förlaga av en film virituellt istället till en kostnad som motsvarar en bråkdel av den i Hollywood.
– Verktyget är anpassat för svenska filmbudgetar. Här hemma är det väldigt ovanligt att skapa en animerad förlaga, det kostar helt enkelt för mycket, säger Simon Alexanderson.
Konst och teknologi i samarbete
Därmed gör verktyget det möjligt även för svenska filmmakare att få ut mer för pengarna. Att öka kvaliteten, minimera risken för att något går fel under filmandet och att effektivisera produktionsprocessen.
Den 11 februari startar filmfestivalen i Berlin. Då är Simon Alexanderson och Mirko Lempert inbjudna som experter att presentera sitt arbete på Berlinale Talens.
– Det känns fantastiskt att Berlinale Talents bjuder ner oss för att introducera vårt verktyg i en heldagsworkshop för 25 filmfotografer från hela världen. Det visar bara på vilka möjligheter det kan finnas när konst och teknologi ingår i ett samarbete, säger Mirko Lempert, lektor på institutionen för film ochmedia vid Stockholms konstnärliga högskola.
Siktar ni mot Hollywood?
– Ja, varför inte! Även när jag jobbade på Disney Research i somras pratade man om att få snabbare feedback under previsualiseringsfasen. Det centrala är att direkt kunna testa nya visuella idéer. Det är den aspekten som är mest intressant, kanske inte den ekonomiska biten, säger Simon Alexanderson.
Han tillägger att verktyget de tagit fram skulle kunna vara ett första steg av två i pre-visualiseringar. Sedan tar filmteamet resultatet från hans och Mirko Lempert verktyg och fortsätter arbeta med det i andra visualiseringsverktyg.
Hur fungerar Interactive Previs?
Jo, först byggs en 3D-miljö upp, till exempel ett rum inklusive skådespelare. Denna miljö projiceras på ett bord och man kan flytta runt objekt som
symboliserar skådespelare och kameror för att testa allt från ut- och inzoomningar till kameraåkningar och panoreringar.
Verktyget visar väldigt tydligt hur olika filmscener kan te sig och direkt skapas ett diskussionsunderlag där exempel regissörer, filmfotografer och scenografer kan diskutera så väl visioner som problem.
Simon Alexanderson och Mirko Lempert har redan låtit sitt verktyg jobba då de previsualiserat ”Siv sover vilse”. Filmen har för övrigt världspremiär på filmfestivalen i Berlin då den är öppningsfilmen i barnsektionen 7 – 14 år. Filmfestivalen äger rum mellan 11 och 21 februari.
En viktig strategi för en förbättrad mödra-och barnhälsa är att det finns välutbildade barnmorskor. Men i många låginkomstländer är yrket inte ens inrättat, eller så är kompetensen otillräcklig – något som bidrar till komplikationer och skador både hos den födande mamman och hos det nyfödda barnet.
Doktoranden Malin Bogren har sedan 2007 haft olika uppdrag för FN i södra Asien. I sin avhandling, som presenteras vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har hon kartlagt barnmorskesituationen i Afghanistan, Bangladesh, Butan, Indien, Nepal och Pakistan – samtliga länder med hög mödradödlighet.
Misslyckat millenniemål
Målet om en ökad mödraöverlevnad är det av FN:s millenniemål som i lägst grad har uppfyllts. Inte i något av länderna som Malin studerat uppfyller barnmorskeprofessionen kriterierna för att vara en självständig profession. I Nepal saknas utbildade barnmorskor helt och hållet.
– Där är det istället sjuksköterskorna som utför barnmorskans arbete, utan att ha den formella kompetensen, säger Malin Bogren.
Genom enkäter och individuella intervjuer med nyckelpersoner, observationer på förlossningsenheter och analys av policydokument har Malin Bogren formulerat en strategi för att stödja etableringen av en kompetent barnmorskeprofession i Nepal – en strategi som också kan hjälpa etableringen i andra utvecklingsländer.
– Barnmorskeprofessionen i södra Asien saknar nationell lagstiftning som erkänner barnmorskan som ett självständigt yrke. De viktigaste rekommendationerna för att förbättra barnmorskeprofessionen i de granskade länderna är därför att utveckla lagstiftningen, stärka utbildningsmiljön och därmed höja professionens status, säger Malin Bogren.
Öppet samarbete och kommunikation nyckelfaktorer
Vägen fram är lång, men enligt Malin Bogren inte omöjlig. Olika politiska intressen och prioriteringar, ett konkurrerande intresse från sjuksköterskeprofessionen och olika åsikter om vilken akademisk nivå som barnmorskeprofessionen skulle vara på hör till hindren. Men för att lyckas krävs ett nära och öppet samarbete och kommunikation mellan beslutsfattare, civilsamhället, akademin och bidragsgivare.
– Min avhandling levererar rekommendationer till olika nivåer av beslutsfattare, civilsamhället, akademin och bidragsgivare. Förhoppningsvis kan den kunskapen hjälpa till att etablera barnmorskeprofessionen i södra Asien, och därmed förbättra och främja hälsan hos mödrar och nyfödda barn.
Kontaktinformation: Malin Bogren, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, bogrenupper@gmail.com
Här är det ar det bara positivt att få spel vid matbordet – bokstavligt talat. För mellan huvudrätt och dessert finns möjligheten att släppa loss kreativiteten och spela både trummor och piano, som är tryckta direkt på bordsduken. Smart Textiles forskare Li Guo och Mats Johansson ligger bakom forskningen.
– Vi ville kombinera ljud och textilier och visualisera möjligheterna med textila sensorer på något kul sätt. Då jag är musikintresserad så bestämde vi oss för att göra en spelande duk, berättar Mats Johansson.
Han experimenterade redan på 80-talet med bland annat piezoelektriska sumrar, små elektriska komponenter, insydda i jeans som fungerade som bärbara trumset. Det räckte med att klappa händerna på låren för att starta en konsert.
Ledande garn
Li Guo har disputerat i textila sensorer och forskar i hur man integrerar dem i plagg. Den spelande duken uppkom när Lis forskning mötte Mats idéer. På duken finns ledande garn broderat av så kallade konduktiva fiber och när man vidrör dem omvandlas beröringen till signaler.
Tekniken är långt ifrån färdigutvecklad men förutspås få oändliga användningsområden i framtiden. Rentav förändra hela vår inställning kring textil och teknik. Genom sensorer kan man sätta på musik, värme eller kyla. Att addera denna typ av funktionalitet i textilier och kläder tror Li är framtiden inom västvärldens textilutveckling.
Plagg med sensorer
– Att applicera konduktiva sensorer i kläder är framtiden för bärbar teknologi. En klocka är något som alla har men kanske inte använder varje dag. Kläder däremot är något man alltid använder, säger Li.
Vi kommer att se textila sensorer i plagg som övervakar och sänder iväg data, som en del av pedagogiken i undervisningsmiljöer eller som hjälpmedel inom äldreomsorgen.
Lösningen med sensorer i just textil har flera fördelar: ytorna är mjuka och behagliga samt dämpar ljud. Textil är dessutom lätt att transportera och förvara eftersom den tar väldigt lite plats.
Smart Textiles textila innovationer har uppmärksammats i den norska rikskanalen NRK som spelat in ett program om framtidens textil. Se programmet Forbrukerinspektørene som sänds på NRK1 onsdag 10/2 kl 20.15.
Kontakt: Li Guo, forskare Smart Textiles, Högskolan i Borås li.guo@hb.se eller 033- 435 45 22. Mats Johansson, forskare Smart Textiles, Högskolan i Borås mats.johansson@hb.se eller 033 435 4166, 0735-44 48 28
I en nypublicerad studie från Göteborgs universitet har forskarna Jari Kuosmanen och Mikaela Starke undersökt hur rättsskyddet ser ut för personer med intellektuella funktionsnedsättningar som varit utsatta för brott i prostitutionssammanhang.
Intervjuer med personer inom rättsväsendet, bland andra polis, åklagare och förhörsledare, har genomförts i syfte att ta reda på hur professionellas kunskap och bemötande av gruppen ser ut och vilka konsekvenser det får för den rättsliga processen.
Brister i rättssystemet
– Resultatet pekar på att den här gruppen är oerhört utsatt, säger Jari Kuosmanen, prostitutionsforskare vid institutionen för socialt arbete, som tillsammans med forskarkollegan Mikaela Starke genomfört studien ”Mellan autonomi och offerskap – Kvinnor och män med intellektuella funktionshinder i prostitution och prostitutionsliknande sammanhang”.
Enligt forskarna finns flera brister i rättssystemet som gör att personer med intellektuella funktionsnedsättningar inte får samma skydd från lagen som andra brottsoffer i samma situation. Bland annat saknas fungerande förhörsmetoder.
– Under ett korsförhör ställs samma fråga flera gånger. Personer med intellektuella funktionsnedsättningar kan tolka detta som att de svarat fel och ändrar då sin berättelse. Deras vittnesmål uppfattas som opålitligt och det blir därför svårt att få en fällande dom, säger Jari Kuosmanen.
Poliser som förhör barn lyckas bättre
Forskarna föreslår istället att anpassade förhörsmetoder utvecklas i Sverige, något som redan finns i exempelvis England.
– Poliser med utbildning i barnaförhör har visat sig fungera bra för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Genom att använda bilder, filmer och datorstöd kan man ta hänsyn till människors olika förmågor att kommunicera vid ett förhör. Som det är idag kan den här gruppen inte göra sin röst hörd, säger Mikaela Starke.
Studien visar också att det saknas ett strukturerat stöd genom hela rättsprocessen för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Det stöd som ges av professionella, t.ex. boendepersonal, utformas utifrån personligt ansvar och empati.
Gråzon mellan relation och prostitution
– Det behövs en formellt utsedd stödperson som står för kontinuitet genom hela processen, även efter att en dom har fallit, säger Mikaela Starke. Stödet måste utformas med fokus på egenmakt så att personen får möjlighet att skapa ett nytt om liv om den vill.
Deltagarna i studien uppgav också att det finns en ovana bland både myndigheter och professionella att se förekomsten av prostitution bland personer med intellektuella funktionsnedsättningar. En orsak kan vara den gråzon som finns mellan relation och prostitution.
– En relation kan fungera som en bekräftelse på gemenskap, en känsla av att vara som alla andra. När pojkvännen sedan blir en kopplare och börjar erbjuda presenter i utbyte uppstår en mycket svår gränsdragning, säger Jari Kuosmanen.
Artikeln är en del av studien ”Mellan autonomi och offerskap – Kvinnor och män med intellektuella funktionshinder i prostitution och prostitutionsliknande sammanhang”.
För ytterligare information kontakta: Mikaela Starke, docent i socialt arbete, institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet e-post: mikaela.starke@socwork.gu.se, tfn: 031-786 1887
Jari Kuosmanen, docent i socialt arbete, institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet e-post: jari.kuosmanen@socwork.gu.se, tfn: 031-786 1619
Med hjälp av så kallad röntgenkristallografi har forskarna lyckats kartlägga den tredimensionella strukturen av Juno, ett av de protein som är avgörande för att starta processen när könscellerna smälter samman.
Sammansmältningen av äggcell och spermie är ett essentiellt steg för befruktning i sexuellt reproducerande organismer. De molekylära mekanismerna som ligger till grund för detta har länge varit mål för intensiv forskning. År 2014 kom ett genombrott när äggcellsproteinet Juno upptäcktes. Juno som hålls fast i äggcellsmembranet, interagerar med spermieproteinet Izumo1 när spermie och äggcell träffas.
Hur Juno och Izumo 1 interagerar
Upptäckten av Juno och Izumo1 öppnade möjligheter för att studera förloppet på en molekylär nivå. Vikten av proteinernas betydelse demonstrerades av att möss som saknar något av de två proteinerna är infertila. Fortfarande var det dock okänt hur de båda proteinerna interagerar med varandra vid äggcellsmembranet, något som Luca Jovine, professor i strukturbiologi vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, jobbat hårt för att förstå.
Äggcellsproteinet Juno tillhör en familj av protein som kallas folat (eller vitamin B9)-receptorer. Dessa är nödvändiga för en mängd biologiska processer i kroppen inte minst for fostrets utveckling under fosterstadiet. I studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Current Biology, presenterar forskarna en högupplöst tredimensionell struktur av Juno. Den visar att Juno är strukturellt mycket likt de övriga proteinerna i familjen, förutom vid den specifika region som fungerar som bindningsplats för vitamin B9, vilket förklarar varför vitaminet inte kan binda till proteinet.
Observationerna av strukturen tyder på att samma region i proteinet istället utgör bindningsplats för spermieproteinet Izumo1. Tillsammans med forskare från Cambridge i Storbritannien analyserade Luca och hans grupp hur förändringar i den här regionen av äggcellsproteinet Juno påverkar dess förmåga att binda till Izumo1. Resultaten tyder på att Izumo1 binder till en avgränsad region mellan två krökningar i Junos tredimensionella struktur.
Juno på atomnivå
– Mest intressant var att vi fann att olika förändringar i den här regionen gjorde så att Juno antingen helt förlorade förmågan att binda Izumo1 eller ändrade art-specificiteten av bindningen. Våra resultat visar inte bara hur Juno ser ut på atomnivå, men tar oss också ett steg närmare att förstå hur interaktionen med spermieproteinet Izumo1 leder till sammansmältningen av könscellernas cellmembran, säger Luca Jovine.
Enligt forskarna tyder resultaten på att strukturella förändringar av en vitamin B9-receptor har skett långt tillbaka i tiden och gett upphov till en av de viktigaste mekanismerna för sexuell reproduktion: bindningen mellan äggcell och spermie.
Luca Jovine är också knuten till nystartade Centrum för innovativ medicin (CIMED) i Huddinge. Forskningen har finansierats med anslag från bland annat CIMED, Vetenskapsrådet, Europeiska forskningsrådet och ett EMBO Young Investigator Award (fullständig lista i vetenskaplig artikel).
För mer information kontakta: Luca Jovine, professor i strukturbiologi, Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, Centrum för Innovativ medicin Tel: 070 149 70 14 E-post: luca.jovine@ki.se
– Digitaliseringen ökar risken att exkludera äldre personer, som kan ha begränsade erfarenheter av internetbaserade aktiviteter, säger Ellinor Larsson, doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering vid Umeå universitet.
– Allt fler vardagliga aktiviteter kräver tillgång till internet och för att uppnå ökad delaktighet i samhället behöver vi uppmärksamma frågan hur äldre personer kan inkluderas bättre. Den äldre kan även uppleva sociala förändringar vid förlust av nära och kära och ensamheten kan bli mer påtaglig. Ett samlat krafttag med fokus på hur äldre personers välmående kan främjas genom meningsfulla nätbaserade aktiviteter blir allt viktigare för att stötta dagens åldrande befolkning.
Uppmuntran från omgivningen
I sin avhandling, som omfattar intervjustudier och en utvärdering av ett internetbaserat interventionsprogram, beskriver Ellinor Larsson hur hälsofrämjande insatser för äldre kan utvecklas. För att möjliggöra internetbaserade sociala interventioner för äldre behövs, enligt Ellinor Larsson, ett samarbete mellan flera samhällsaktörer.
En av studierna visade att äldre som utförde dagliga aktiviteter på nätet också upplevde tillfredställande delaktighet i samhället. Enligt studien kan deltagandet i nätbaserade aktiviteter främjas genom stöd och uppmuntran från personer i den äldres omgivning, genom större tillgång till teknik samt genom att identifiera vilka aktiviteter på nätet som är meningsfulla och viktiga i den äldres dagliga liv.
Avhandlingen beskriver också hur en arbetsterapeutisk, individanpassad och nätbaserad intervention utformades för att stötta äldre i introduktionen till sociala nätbaserade aktiviteter. I en utvärdering av interventionen visade deltagarna signifikant minskad känsla av ensamhet. En uppföljningsstudie visade att de sociala aktiviteterna på nätet utgjorde ett komplement till andra sociala aktiviteter och kontakter både på och utanför internet.
Ellinor Larsson är ursprungligen från Norrbotten. Förutom sina doktorandstudier så arbetar hon som arbetsterapeut vid Luleå kommun. Disputation: Fredagen den 12 februari försvarar Ellinor Larsson,Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering,sin avhandling Att främja sociala aktiviteter och delaktighet bland seniorer: Utforska och utvärdera sociala och internetbaserade arbetsterapeutiska interventioner (Engelsk titel:Promoting social activities and participation among seniors: Exploring and evaluating social and Internet-based occupational therapy interventions).Opponent: Eva Wressle, Institutionen för samhälls-och välfärdsstudier/Hälsa, aktivitet och vård, Linköpings universitet. Huvudhandledare: Ingeborg Nilsson.Disputationen äger rum kl. 09.00 i Aulan, Vårdvetarhuset, Norrlands universitetssjukhus
För mer information kontakta: Ellinor Larsson, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Enheten för arbetsterapi, Umeå universitet Telefon: 070-259 63 02 E-post:ellinor.larsson@umu.se
I början på 1990-talet gav Socialstyrelsen ut råd till nyblivna föräldrar för att få ner antalet barn som varje år dog i plötslig spädbarnsdöd. Råden fastslog att barn sover säkrast på rygg, att rökning under graviditeten är en riskfaktor samt att barn inte ska bli för varma, att de bör kunna röra sig fritt och att amning ger ett visst skydd.
De förebyggande råden ledde till en kraftig minskning av antalet dödsfall i plötslig spädbarnsdöd, från över hundra barn årligen till cirka tjugo dödsfall per år de senaste åren.
Barnhälsovårdsöverläkaren Per Möllborg har studerat olika faktorer kring plötslig spädbarnsdöd, för att kunna möjliggöra ytterligare förebyggande arbete.
Risk att sova med föräldrar
– Resultaten visar att det finns potential att rädda ytterligare liv om ännu färre barn sover på mage eller läggs på sidan, om antalet mödrar som röker under graviditeten minskar och om spädbarn under de tre första månaderna sover i egen säng i föräldrarnas sovrum, säger Per Möllborg.
Att barnet sover tillsammans med sina föräldrar kan vara en risksituation de första månaderna. En av avhandlingens fyra studier undersökte samsovning. Vart femte barn sov med föräldrarna vid 6 månaders ålder och det var vanligare om barnet ammades, hade svårigheter att somna och vaknade ofta, liksom om modern var ensamstående.
Om barnet använde napp var det mindre vanligt med samsovning. Avhandlingen visar att nuvarande råd följs relativt väl och att bara vart 20:e spädbarn läggs på mage under sömn. Att barnen lades på mage var vanligare om modern var arbetslös, rökte under graviditeten, om barnet var irritabelt, delade rum med syskon eller inte använt napp.
Rökning ännu större riskfaktor
– Denna kunskap ger BVC möjlighet till en mer riktad information för att ytterligare minska antalet barn som läggs på mage, säger Per Möllborg.
En av studierna i avhandlingen visade också att risken för plötslig spädbarnsdöd var större om föräldrarna inte bodde ihop, om mamman var ung, fött många barn samt om barnet var för tidigt fött.
Sedan plötslig spädbarnsdöd blivit ovanligare har rökningen blivit en än större riskfaktor. Nu är det inte heller vanligare med dödsfall under vinterhalvåret och genomsnittsåldern för plötslig spädbarnsdöd har minskat från knappt 3 månader till 2 månader sedan början av 1990-talet.
Kontakt: Per Möllborg, verksamhetschef och barnhälsovårdsöverläkare vid Närhälsan, område Fyrbodal, och doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. 070-657 22 78 per.mollborg@vregion.se”>per.mollborg@vregion.se
Handledare: Bernt Alm, docent och barnhälsovårdsöverläkare i Region Halland 070-888 80 45 bernt.alm@medfak.gu.se
Ordet antropocen är en geologisk term som används flitigt av många andra än geologer idag, bland annat av miljövetaren och professorn Johan Rockström.
− Det är bra att miljö- och klimatförändringar diskuteras i samhället men det är debatterat bland geologer om det från ett gologiskt perspektiv faktiskt är en ny epok, säger Mark Johnson, prefekt vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.
Människans tidsålder Just nu lever vi i den geologiska epok som kallas holocen, som började vid slutet av förra istiden vilket är den senaste stora miljöförändringen i jordens historia.
Men frågan är om vi nu övergått i en ny epok, antropocen. Den kan översättas med ”människans tidsålder” och har föreslagits som en geologisk epok som tar sin början i höjd med den industriella revolutionen.
Det är en tidsperiod som kan avgränsas som den tid då mänsklig aktivitet globalt påverkat planetens ekosystem, klimat och jordskorpa.
− Än så länge är det inte ett vetenskapligt vedertaget begrepp, men visst har vi trätt in i en tidsålder då människors aktiviteter påverkar jordens processer. Vi kan se det i sedimentet i sjöar, exempelvis på kompositionen av material och att sedimentationshastigheten ökar. Vi ser även att kemiska föroreningar som nitrat i sediment ökar även på avlägsna platser, säger Mark Johnson.
Geologi möter konst Idag bedömer geologerna jordens ålder till drygt 4,5 miljarder år. Planetens olika åldrar och epoker kan avläsas av geologerna genom bland annat lager i jordskorpan.
− Dinosaurierna levde på jorden i över 150 miljoner år under de geologiska perioderna trias, jura och krita. Jämför man det med de runt 50 år som i så fall hittills skulle innefatta antropocenen så förstår man att geologiska epoker är långa tidsrymder som mer exakt definieras i efterhand, säger Mark Johnson.
Den internationella geologiska organisationen IUGS (The International Union of Geological Sciences) väntas lägga fram en definition av antropocen i år.
Under 2016 kommer Röda Sten Konsthall ägna sig åt att utforska begreppet. Genom konstutställningar, samtal, seminarier, föreställningar och konserter kommer man att diskutera, spegla och ifrågasätta hur människan påverkar planeten.
Kontakt: Mark Johnson, universitetslektor och prefekt vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet Tel: 031-786 2808, mark@gvc.gu.se
Kavot Zillén analyserar skyddet för religionsfrihet i regeringsformen men även diskrimineringslagens och Europakonventionens bestämmelser om religiös diskriminering.
Rätten till religions- och samvetsfrihet har av Europadomstolen beskrivits som en av grunderna i ett demokratiskt samhälle, men hur långt sträcker sig egentligen denna rätt för hälso- och sjukvårdspersonal?
Har läkare, sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal rätt att få agera i enlighet med sin religion eller tro, och i så fall under vilka förutsättningar?
Vilket skydd har personalen
En central fråga som diskuteras är vilket skydd religions- och samvetsfriheten ger personal som av religiösa och moraliska skäl inte vill medverka vid eller utföra viss vård. I avhandlingen analyseras även vilket skydd diskrimineringslagens och Europakonventionens bestämmelser om religiös diskriminering ger personal i sådana situationer.
Undersökningen visar bland annat att det är tveksamt om skyddet för religionsfriheten i regeringsformen omfattar situationer där personal uttryckligen vägrar medverka vid eller utföra viss vård, så kallad vårdvägran.
Däremot kan en sådan vägran i vissa situationer ses som en form av religionsutövning som faller inom skyddet för religionsfriheten i artikel 9 Europakonventionen. En viktig förutsättning för att hälso- och sjukvårdspersonal ska ha rätt att utöva sin religion eller tro i nämnda konvention är emellertid att det inte finns några motstående skyddsvärda intressen som kan motivera en begränsning av en sådan rätt.
Konsekvenser för patienterna
Personalens underlåtenhet måste således ställas i relation till de konsekvenser som en sådan form av religionsutövning kan få för patienter, vårdgivare och vårdverksamhet.
Det rättsliga utrymmet för läkare, sjuksköterska och annan hälso- och sjukvårdspersonal att vårdvägra med hänvisning till skyddet för religionsfriheten är således enligt Zillén en fråga om avvägning mellan olika, till viss del motstående, enskilda och allmänna intressen.
De olika intressena är bland annat vårdgivarens intresse av att uppfylla de krav som ställs på en god vård och att ha kompetent personal som utför alla de arbetsuppgifter som ingår i arbetsskyldigheten, personalens intresse av att kunna agera i enlighet med sin övertygelse och patientens intresse av att få en god vård.
Svårt ange en gräns
Om enskilda yrkesutövare av religiösa eller moraliska skäl befrias från att utföra vissa vårdåtgärder kan detta även medföra konsekvenser för övrig personal, i form av ökad arbetsbelastning eller tillkomna arbetsuppgifter. Hänsyn bör således även tas till den övriga personalens intresse av att inte få en ökad arbetsbörda.
Kavot menar att det är svårt att med närmare precision ange var gränsen går för vilka olägenheter som patienter, vårdgivare och arbetskamrater bör anses få tåla utifrån hälso- och sjukvårdspersonalens rätt till religionsutövning.
Det är dock klart att Sverige har en stor frihet när det gäller att göra denna gränsdragning, då Europadomstolen generellt sett tillåter ett vitt tolkningsutrymme för konventionsstater när det gäller frågor om vad som kan anses äventyra allmänhetens hälsa eller som berör religionens inverkan på samhället.
Sverige har således i praktiken ett relativt generöst handlingsutrymme att avgöra om och under vilka förutsättningar hälso- och sjukvårdspersonal ska tillåtas att avstå från att medverka vid eller utföra viss vård på grund av samvetsbetänkligheter.
– Icke-kognitiva förmågor handlar om det som inte är direkt kopplat till vår intellektuella förmåga, vårt IQ. De rör exempelvis personlighet, förmåga att se sammanhang, skapa mening och förmåga till återhämtning, säger Charlotte Bäccman.
– I såväl USA som Europa lägger man in delar av det som kallas ”psykisk fitness” i utbildning och träning. Men det finns motstånd mot att lägga in detta i tester vid urval av personal – något som grundar sig på ofta misslyckade försök under andra världskriget. Här behövs mer aktuell forskning.
Mörkade trauman
I avhandlingen visar hon att urvalssystemet inte kunde förutse hur bra soldaterna presterade under en internationell insats eller hur väl de återhämtade sig vid hemkomsten. Hennes studier pekar även på att soldaternas egna skattningar av till exempel mental motståndskraft och psykiskt välmående, kan vara bra indikatorer på deras förmåga till återhämtning.
Men dagens frivillighet innebär en hög motivation hos de som söker sig till Försvarsmakten. Det finns en risk för att att de testade överdriver sina positiva önskvärda egenskaper och döljer sina mer oönskade egenskaper.
– Det här kan få långsiktiga konsekvenser, eftersom tidiga händelser av svår stress och påfrestning kan öka risken för psykisk ohälsa senare i livet. En av delstudierna i avhandlingen, visar att några av de antagna soldaterna hade ”mörkat” egna erfarenheter av tänkbara traumatiska händelser vid antagningsprövningen. Dessa individer löper alltså större risk att drabbas av psykisk ohälsa om de utsätts för fler allvarliga påfrestningar, berättar Charlotte Bäccman.
Högre stress före än efter insatsen
Under forskningsprojektet följde hon insatspersonal i både arméförband och en marin styrka. Soldaterna fick svara på frågor om stress och mental hälsa före, under och cirka ett år efter insatsen. Resultatet visar att stressnivån var högre innan insatsen, det vill säga under utbildningen då insatsstyrkorna tränar olika situationer. Efter insatsen, när soldaterna var på hemmaplan igen, hade de flesta återhämtat sig från stressen och få tycktes må dåligt.
– Till skillnad från många andra studier på internationella insatser, visar min forskning att god psykologisk hälsa tycks vara stabil över tid och situationer. Ett deltagande i en internationell insats behöver inte medföra risker för den psykologiska hälsan. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att en enskild individs erfarenheter kan skilja sig markant från den kollektiva erfarenheten, säger Charlotte Bäccman.
Försvarsmakten har ett livslångt rehabiliteringsansvar för personal som deltar i de fredsbevarande styrkorna och egna psykologer som kartlägger och följer upp den psykiska hälsan hos personalen. Forskningsprojekten som ligger till grund för avhandlingen har finansierats av Försvarsmakten.
Kontakta för mer information: Charlotte Bäccman, tel: 070-434 75 77
– Många upplevde att de inte fått tillräckligt med stöd när de berättat om misshandeln. Flera barn beskrev att de saknat ett barnperspektiv hos professionella som till exempel inom socialtjänsten, säger Carolina Jernbro, forskaren bakom studien och avhandlingen ”Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv: Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd”.
– Några barn i studien hade ändå goda erfarenheter av elevhälsan och ansåg att den var särskilt viktig för upptäckt och stöd,
Psykosomatiska symtom
Avhandlingens syfte var att undersöka barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv med fokus på omfattning, hälsa, avslöjande och stöd. Den bygger på fyra delstudier som baseras på nationella kartläggningar av barnmisshandel. Definitioner av barnmisshandel inkluderar oftast fyra misshandelstyper; fysisk, psykisk, sexuell och försummelse.
De barn som bevittnat våld mellan vuxna i familjen eller utsatts för emotionell försummelse var särskilt utsatta för andra typer av misshandel. Barnmisshandel var starkt associerat med psykosomatiska symtom och försämrad livskvalitet.
– Livskvaliteten minskade med ökande antal misshandelstyper och sannolikheten att ha psykosomatiska besvär, framförallt tre eller fler, var störst bland de som rapporterat både fysisk misshandel och att de bevittnat våld mellan vuxna i familjen.
Få barn avslöjar misshandeln själva Unga personer som blivit utsatta för misshandel som barn beskrev psykiska konsekvenser såsom smärtsamma minnen, låg självkänsla och depression. Den psykiska misshandeln uttrycktes som särskilt svår och ouppmärksammad. De som utsatts för sexuella övergrepp uttryckte känslor av skam och skuld.
I Sverige blir cirka 20 procent misshandlade någon gång och drygt 5 procent blir allvarligt misshandlade. Resultaten har visat att få barn avslöjar misshandeln till professionella, vilket ställer höga krav på att vuxna runt barnet upptäcker barnmisshandeln.
– Personal inom förskola, barnhälsovård, skola och elevhälsa behöver därför ökad kunskap om riskfaktorer och tidiga tecken på barnmisshandel. Även barnperspektivet bör beaktas i större utsträckning av professionella, säger Carolina Jernbro.
För mera information: Carolina Jernbro, adjunkt i folkhälsovetenskap, tel 054 700 2503 eller 0703 304 289 carolina.jernbro@kau.se
– Det behövs andra sätt att se på det faktum att det går att dela exempelvis organ, sperma eller ägg med varann. Vi föreslår att man ser på verksamheten som ett delande, säger Erik Malmqvist, docent i medicinsk etik vid Linköpings universitet.
Donation eller gåva
Det finns idag två rådande synsätt att betrakta kroppsliga donationer på. I Sverige exempelvis ses donationer som en gåva. Inom det här synsättet betraktas donatorer som osjälviska människor som frivilligt gör något fint för någon annan, utan att få någon personlig vinning ut av det.
Det andra sättet att se på donationer är som en affärsuppgörelse. I många stater i USA är sperma och ägg en handelsvara, likaså upprättas affärsavtal mellan en surrogatmoder och de blivande föräldrarna.
– Men de här synsätten är för snäva och missar viktiga frågor som rör relationer, rättvisa, vad som är socialt accepterat, vad en kropp klarar av och hur maktrelationer mellan länder ser ut, menar Kristin Zeiler och Erik Malmqvist som är redaktörer för den nyutgivna Bodily Exchanges, Bioethics and Border Crossing.
– Att betrakta det som att man kan ”ge” eller ”sälja” exempelvis sperma för tankarna till att två parter är inblandade och så är det sällan. Att se på verksamheten som ett delande fångar bättre upp komplexa sociala relationer och att donationen är ett arrangemang som kopplar parterna till varandra en längre period, säger Erik Malmqvist.
Samhörighet med donatorn
Tidigare forskning visar att den som fått ett organ kan utveckla en känsla av samhörighet med organdonatorn eller dess släktingar, detsamma gäller för surrogatmödrar som knyter an till det blivande barnets föräldrar.
Problemet, som de båda perspektiven har gemensamt, menar Erik Malmquist, är att när väl varan är såld, eller bortgiven, betraktas det ett avslutat kapitel. Bytt är bytt och såld är såld. Vilket alltså inte stämmer överens med verkligheten.
I boken presenterar elva forskare olika etiska frågeställningar relaterade till kroppsligt delande. Bland annat skriver professor Erica Haimes om äggdonatorer i England, Leonardo D de Castro om transplantationer på Filippinerna och Donna McCormack om hur det koloniala arvet går igen i transplantationer. Erik Malmqvist själv väcker frågan om hur etisk klinisk forskning som görs i utvecklingsländer är.
Kontakt: Erik Malmqvist, docent i medicinsk etik, 013-28 23 32 eller 070-0850605, erik.malmqvist@liu.se
Boken: Bodily Exchanges, Bioethics and Border Crossing. Perspectives on Giving, Selling and Sharing Bodies. Utgiven på Routledge förlag
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
